Growing up Ett ämnesövergripande temaarbete ht-2000 Sylteskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Growing up Ett ämnesövergripande temaarbete ht-2000 Sylteskolan"

Transkript

1 Growing up Ett ämnesövergripande temaarbete ht-2000 Sylteskolan Erik Hjertén Eva Johnsson Tuija Rantanen Carina Strandberg

2 Sammanfattning Inledning Syfte Metod Resultat Diskussion Litteraturförteckning Bilagor

3 Sammanfattning En debatt har förts som inte funnits tidigare, t.ex. om vad saker och ting kostar. Så löd en föräldrakommentar under presentationskvällen, då vi redovisade vårt projektarbete Growing Up. Många fler positiva kommentarer hördes under kvällen, vilket glädjer oss mycket! Att växa upp och så småningom flytta hemifrån angår alla. Ämnesområdet ligger nära våra elever i åk 9 och öppnar vägar för både praktiska bestyr och existentiella frågor. Hemkunskap, svenska, SO, slöjd, matematik och engelska alla ämnen har ingått med olika delar i vårt gemensamma PBLinspirerade projekt. Eleven i centrum och frihet under ansvar!

4 Introduktion/Bakgrund Vi har i vårt arbetslag positiva erfarenheter av att arbeta ämnesövergripande. Detta ville vi ta fasta på och utveckla i detta temaarbete. Vårt arbete som vi kom att kalla growing up, tog sin utgångspunkt i temat att växa upp och flytta hemifrån. Vi valde detta tema då vi upplevde detta som ett angeläget ämne för eleverna att jobba med. Det var också ett område som vi lätt kunde hitta beröringspunkter till de olika ämnena. Den elevgrupp som vi ville arbeta med var en åk 9. Vi fann det viktigt att koppla de praktisk-estetiska ämnena till det gemensamma arbetet, då vi är övertygade om vikten av att varva teori och praktik. Om man kan belysa ett tema från många olika aspekter, tror vi att man skapar en större förståelse och förtrogenhet hos eleverna. Vi ville också att eleverna skulle uppleva ett sammanhang där alla delar är lika viktiga och kompletterar varandra. När vi planerade temat beslöt vi oss för att det skulle ingå ett fördjupningsmoment där eleverna fritt fick välja ett område med anknytning till projektet. På detta vis ville vi öka motivationen bland eleverna. Temat startade under september månad för att pågå fram till mitten av november. Projektet kulminerade i två temadagar för att avslutas den 23/11 med redovisning för föräldrarna. Elevgruppen är mycket heterogen. Klassen består av 14 pojkar och 5 flickor. Flera av eleverna har uttalade läs och skrivsvårigheter samt koncentrationssvårigheter. Syfte Vi vill utveckla vårt arbetssätt i arbetslaget utifrån vår gemensamma värdegrund, där vi betonar att eleverna är kreativa och aktiva och att vi vill att en helhetssyn skall prägla hela arbetslagets verksamhet. Vi vill: 1. skapa möjlighet för alla oss lärare att se eleven i olika situationer för att få en djupare förståelse för och helhetssyn på varje elev 2. arbeta tillsammans runt eleverna 3. utveckla oss själva och vårt arbetssätt i ämnesövergripande, problembaserat arbete 4. skapa ett arbete där vi finner vägar för att nå alla elever

5 5. att eleverna skall vara delaktiga i planeringen och formulera frågeställningar 6. finna ett arbetsområde som ligger nära eleverna och där lust och motivation skall vara ledord 7. förbereda våra elever inför vuxenlivet 8. utveckla elevernas förmåga att kritiskt granska fakta exempelvis på Internet. Det är speciellt intressant när två aktörer på arenan uttalar sig olika i samma fråga. Den etiska frågan kan exempelvis vara människans rätt att testa läkemedel eller kosmetika på djur.(kom ihåg att vi har aspekten livsinnehåll och livsfilosofi med i arbetet.) Här får elevernas eget engagemang vara vägvisande. 9. använda som ett sätt att nå en känd aktör på arenan 10. kommunicera utanför skolan. Det kan vara i syfte att jämföra hur man bor i andra länder. 11. skapa möjligheter och utrymme för eget skapande och betona vikten av olika uttrycksformer - sist men inte minst använda Word, Works, Excel, Publisher för att skapa snygga dokument som man med stolthet kan visa upp för en publik Metod PBL-metod är en metod som på några år har nått stor spridning i skolor och bland pedagoger, därför finns det ett antal varianter som dokumenterats. Vi i vårt arbetslag diskuterade metoden utifrån läst litteratur och seminarier som vi tidigare hade deltagit i. ITiS-kursen hade också börjat med ett seminarium, IT och lärande, då kvällen hade strukturerats enligt metodens principer. För att vårt fortsatta arbete och diskussioner skulle löpa smärtfritt såg vi till att få en gemensam innebörd av metoden. Vi enades om att kalla metodens olika delar för introduktionsfas, brainstormingfas, informationssamlingsfas,bearbetningsfas, presentationsfas och uppföljningsfas. Orden skrev vi också upp på ett plakat, väl synligt, för att i gemensamma diskussioner kunna peka på den fasen vi var inne i. Tidsmässigt blev faserna olika långa. Eftersom vi ett år tidigare hade genomfört ett ämnesövergripande temaarbete som skulle omarbetas till det här projektet var vi väl förtrogna med innehållet. Därför kunde vi skriva en skräddarsydd pjäs för eleverna. Pjäsen introducerade eleverna i problematiken som bestod i att flytta hemifrån. Arbetslagets lärare spelade upp pjäsen för klassen. Direkt efter pjäsen talade vi om för våra elever att detta var vad vi hade fått syn på. Mycket intressantare var dock vad eleverna kom att tänka på i sammanhanget. Vilka tankar och funderingar väcktes hos dem? I grupper om fyra elever skrev de tankekarta på blädderblocksblad med färgpennor. Allt var tillåtet; bilder, text, frågor och att diskutera med bänkkamraten eller med lärare.

6 Då vi ansåg tankekartorna vara fullt bearbetade och när eleverna själva tyckte att det inte behövdes mer tid åt detta, övergick andra fasen till den tredje, informationssamlingsfas. Som stöd och lathund för det kommande arbetet fick eleverna ett arbetsblad. ( se bilaga ) I början av temaarbetet var det naturligt att de olika uppgifterna hade starkast anknytning till ett ämne, men ju längre tiden skred desto lösare blev ramarna för att mot slutet kulminera i två temadagar, då det var elevernas ansvar att göra det som behövdes göras och de hade tillgång till slöjdsal, datasal, grupprum och en vanlig sal. Frihet under ansvar var honnörsordet. Exempelvis började svenskan med att vi läste Ett halvt ark papper av August Strindberg som handlar om att flytta. Den novellen tyckte vi var speciellt lämpad för det här temaarbetet. I hemkunskap började eleverna lägenhetsplaneringen men längre fram var det tillåtet att arbeta med detta även på andra lektioner. De två faserna informationssamling- och bearbetningsfasen var de två som tog mest tid i anspråk, men eleverna fick tidigt veta att alla arbeten skulle redovisas en kväll, då föräldrarna var bjudna till skolan. Detta hade vi hela tiden i tankarna och idéer dök upp och de diskuterades i storklass. Presentationsfasen bestod i att elever, föräldrar och lärare hade en helkväll på skolan, då mindre utställningar av elevalster gjorts i ordning. Vår intention är att elevalster ska läggas ut på skolans hemsida och på så sätt hjälpa till att marknadsföra skolan. Resultat Hur har det gått? 1. Genom att välja ett arbetsområde som är så personligt och ligger väldigt nära eleverna har vi sett ett stort engagemang och en stor motivation ( inte hos alla elever ) vid bearbetning av de olika delarna av projektet. * Här finns inte några givna eller rätta svar så alla elever har en möjlighet att börja arbetet på sin egen nivå och utveckla det till önskad storlek. 2. Genom att arbeta med tema från olika aspekter fick eleverna många möjligheter att uttrycka sig, t.ex. genom att beskriva min drömmiljö eller min drömlivskamrat kunde eleverna utnyttja sina språkkunskaper och författartalanger och skriva fritt om sina önskningar. Den praktiska delen, t.ex: sy eget förkläde, baka flytta hemifrån brödet eller bygga lägenhetsmodell gav större utrymme för händiga elever. Den ekonomiska sidan av arbetet gav eleverna insikt i det riktiga, verkliga livet där eleverna var tvungna att anpassa sina levnadsvillkor till rådande ekonomiska förhållanden. Alla elever fick möjlighet att visa sina bästa sidor eller sina dolda talanger. 3. Eleverna utvecklade större förståelse för att svenska, hemkunskap, matte och andra ämnen bara utgör små pusselbitar i en större helhet. 4. De flesta elever planerade bra och klarade utan svårigheter hela arbetsgången. Men några elever hade många stunder där arbetet har kört ihop sig pga dålig planering eller okunnighet i själva planeringsarbete.

7 5. Lärare i arbetslaget fick inte samma möjligheter att arbeta kring elever pga ändrade arbetsförhållanden. En av lärarna som är med i projektet undervisar i ett annat arbetslag och har ingen kontakt med eleverna och deras temaarbete. Läraren har utnyttjat sin privata tid för att kunna följa elevernas arbete. 6. Presentationskväll gav en direkt och positiv respons från föräldrarnas sida. 7. Eleverna har visat en stor variation i sina presentationsformer: 1. beskrivningar och ritningar av boendeformer samlade i olika häfte, 2. dikter om livet och kärleken författade på engelska, 3. noveller och texter om första steget in i vuxenlivet 4. videofilm som visade elever under arbetets gång, 5. power point program där eleverna upplyser föräldrar att man kan spara pengar genom aktieköp och även förslag vilka aktier som håller den högsta kursen på aktiemarknaden. 6. utställning av färggranna förkläden, 7. lägenhetsmodell 8. Projektets resultat och hela presentationskvällen har eleverna dokumenterat med en digitalkamera för att kanske kunna presentera det på skolans hemsida. Diskussion Hur gick det? Så här tycker vi lärare: elever behöver mycket träning i att planera och ta ansvar för sina studier. Många av våra elever klarade detta bra, medan andra hade oerhörda svårigheter att komma igång med och slutföra sina arbeten. När utställningskvällen närmade sig, märkte vi dock en större motivation att få klart det som skulle ställas ut. Bland annat av den anledningen var kvällen mycket viktig. Vi upplever det också mycket positivt att eleverna får visa upp sina alster. Vi tycker att eleverna har reflekterat, samtalat och ifrågasatt på ett djupare sätt, än vad vi tror hade ägt rum vid en mer traditionell undervisning. Vi är också mycket nöjda med projektets innehåll och tror att det finns en stor utvecklingspotential i det. Det är en styrka att vi lärare arbetar tillsammans. Elevröster: alla var mycket positiva till redovisningskvällen. Många har uttryckt en vilja att i större utsträckning arbeta mer problembaserat. Temadagarna var mycket uppskattade. Skönt att få mycket tid att själv bestämma över. Oturligt nog blev en lärare sjukskriven i projektets inledningsskede och det försvårade distributionen av en del material, vilket eleverna upplevde negativt. Detta visade samtidigt den nyfikenhet och motivation eleverna kände för att komma igång med sina arbeten. Hur kommer vi vidare? Vi vill komma längre med arbetet kring etiska frågeställningar, där Internet är en källa. I större utsträckning vill vi utnyttja de resurser datorerna erbjuder, speciellt för flickornas del. Vi kom bara ett litet steg på vägen. Vi tror att vi kan komma mycket längre!

8 Litteraturförteckning Dysthe, O. (1996) Det flerstämmiga klassrummet Johansson, A:C: (1999) Det finns inte någon IT-pedagogik Lytsy, A. och Mellberg,C. (1999) Större än du nånsin tror Rask, S-R. Med eller utan filter Sernhede, O. (1996) Ungdomskulturen och de andra Svenska kommunförbundet (1998) Vetvärt Svenska Unescorådet (1996) Salamancadeklarationen Utbildningsdepartementet (1994) LPO 94. Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna. Öquist, O. Tyst erfarenhet

9 Hej nior! Sylteskolan Igår fick ni se pjäsen som kastade in er in i det nya ämnesövergripande projektet. Veckorna fram till praoveckorna ev. längre kommer vi att arbeta med detta i ämnena svenska, engelska, matematik, so, hemkunskap och slöjd. Nu är vi säkra på att du undrar vad som förväntas av dig. Låt oss förklara det! Arbetat består av två delar; en obligatorisk och en valfri del. Du måste först klara av delarna i den obligatoriska delen och sedan får ägna dig åt den valfria delen. Vi vill noga poängtera att allt ditt arbete bedöms av samtliga lärare. Allt det vi åstadkommer under resans gång kommer att ställas ut den kvällen vi bjuder hit föräldrarna. Den obligatoriska delen 1. Budget 2. Lägenhetsplan 3. Miljöbeskrivning 4. Novell 5. Dikt på engelska 6. Spara och låna pengar 7. Sy ditt eget förkläde Vad kan det bli av den valfria delen? Här kommer några förslag. 1. Sångtext 2. Pjäs 3. Kollage 4. Dikt 5. Novell 6. Modellbygge 7. Egen idé ( som kan godkännas av lärare i arbetslaget )

10 Lärarna i de olika ämnena kommer att ge annat inspirationsmaterial än det vi har nämnt här. De ska hjälpa och handleda dig så att du når maximal framgång. Hälsningar Tuija Carina Eva Erik Marita Marianne Sabina

Varför bär de sjalar?

Varför bär de sjalar? Varför bär de sjalar? ITiS rapport från Skoftebyskolan Arbetslagsbeskrivning Vårt arbetslag består av sju personer: en fritidspedagog, en specialpedagog, fem klasslärare samt 69 barn i år 4-5. Sammanfattning

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015 Ekorrens arbetsplan Ht 2014- Vt 2015 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen VERKSAMHETSPLAN AVD. Fjärilen 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Sjuntorpskolan höstterminen 2000

Sjuntorpskolan höstterminen 2000 Sjuntorpskolan höstterminen 2000 Gunnel Andersson Eva Friberg Barbro Hallstensson Ulla-Britt Kvist Barbro Öhrn 1 Innehåll Deltagare i projektet sid 3 Elevgruppen sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte sid 4 Tidsplan

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring barns ekonomiska situation

Läs mer

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med

Läs mer

Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 1 Umeå universitet Fakultetsnämnden för lärarutbildning Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Studentens namn: Lokal lärarutbildare: Ansvarig universitetslärare: Kurs: Termin: Partnerområde/skola:

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Ramkvilla skola. Läsåret 2012-2013

Kvalitetsredovisning. Ramkvilla skola. Läsåret 2012-2013 Kvalitetsredovisning Läsåret 2012-2013 Ort och datum: Vetlanda kommun 2013-09-16 Sara Carlsson Rektor Innehåll 1. Grundskolan...... 2 1.1 av kunskapsresultat......2 1.2 Områden som ska åtgärdas.......5

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Trollhättan 001122 Skolan i skogen

Trollhättan 001122 Skolan i skogen Trollhättan 001122 Skolan i skogen ITiS-rapport från Skoftebyskolan S Sammanfattning Vårt ITiS-arbetslag består av 63 personer: två elevassistenter, två klasslärare på särskolan och två klasslärare på

Läs mer

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Vilka förändringar har utvecklingsarbetet medfört gällande undervisning och/eller klassrumsorganisation? Jag tycker att eleverna har kommit igång

Läs mer

Läsanvisningar till Läs- och skrivundervisning i de tidigare skolåren. Fördjupning Vt-06 vecka 13-22

Läsanvisningar till Läs- och skrivundervisning i de tidigare skolåren. Fördjupning Vt-06 vecka 13-22 Läsanvisningar till Läs- och skrivundervisning i de tidigare skolåren. Fördjupning Vt-06 vecka 13-22 Detta är en kurs som skall fördjupa dina kunskaper i och om läs- och skrivundervisning. Du har en grund

Läs mer

Arbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan

Arbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan Arbetsplan Kvalitetsredovisning Handlingsplan Fritidshemmet Mullvaden 2010/2011 Vision: Vår vision är att alltid ha barnens trivsel, delaktighet och välmående i centrum. Innehållsförteckning 1. Fritidshemmets

Läs mer

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm att bli bäst i Sverige i arbetet med arbetsglädje och yrkesstolthet i verksamheter där alla känner

Läs mer

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014 UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Ingalill Gustafsson 090-786 5067 ingalill.gustafsson@sprak.umu.se 2014 08 30 Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 Kurskod:6LÄ046

Läs mer

Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.

Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik. Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet

Läs mer

Introduktion till projektet "språket som kommunikation".

Introduktion till projektet språket som kommunikation. Introduktion till projektet "språket som kommunikation". Frälsegårdsskolan är en mångkulturell 0-6 skola där mer än 90% av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Arbetsenhetens elever går i åldersblandade

Läs mer

Miljöprojekt i entreprenöriell anda Norrtullskolan, Arbetslag A. Carro Östberg Jenny Stockhaus

Miljöprojekt i entreprenöriell anda Norrtullskolan, Arbetslag A. Carro Östberg Jenny Stockhaus Miljöprojekt i entreprenöriell anda Norrtullskolan, Arbetslag A Carro Östberg Jenny Stockhaus Arbetslag A Norrtullskolan Bred kompetens i arbetslaget både formell och informell Entreprenörskapets didaktik,

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..

Läs mer

Barn- och utbildningskontoret 20160413 Skolområde Väster/Söder

Barn- och utbildningskontoret 20160413 Skolområde Väster/Söder Barn- och utbildningskontoret 20160413 Skolområde Väster/Söder Rapport från tillsynsbesök på Stensbergskolan 13 april 2016 Besöket varade mellan 13.00 och 15.30 Deltagare: Rektor/förskolechef: Nils-Göran

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fågelås skola i Gate Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Den lässatsning vi startade gav en större

Läs mer

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Kvalitetsanalys. Dalstorpskolan

Kvalitetsanalys. Dalstorpskolan Kvalitetsanalys Dalstorpskolan Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 11 Arbete i verksamheten... 13 Övriga mål enligt

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / 2011. Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / 2011. Anneli Jonsson / Charlotta Robson Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Kyrkerörsskolan Läsår 2010 / 2011 Anneli Jonsson / Charlotta Robson Rektor 2010-11-08 Innehållsförteckning Del 1 Kyrkerörsskolans

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Ekonomi

Max18skolan årskurs 7-9. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring samhällsviktiga begrepp

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Utbildning

Max18skolan årskurs 4-6. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

Seniorernas veckobrev V.46

Seniorernas veckobrev V.46 De många förändringar vi startade upp med i arbetslaget efter höstlovet samt vårt värdegrundsprojekt (se veckobrev v.45) har starkt bidragit till ett mjukare förhållningssätt och lugnare arbetspass som

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Storvretaskolans IT-plan 2013/14 s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Handläggare Datum Pia Ihse 13 2014-08-06 0480-45 20 40 Tingbydals förskola Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Öppna förskolan Kroggärdets förskola Smedängens förskola/ nattomsorg Förskolan

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolan Platsen för möten, lärande och utveckling Detta dokument sammanfattar de grundläggande förhållningssätt, värderingar och arbetssätt som

Läs mer

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola 2014-2015

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola 2014-2015 Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder Verksamhetsplan Västra Ängby förskola 2014-2015 Kvalitetsområden Kvalitetsbegreppet Skolverket definierar begreppet kvalitet inom förskola och

Läs mer

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursledare: Carin Roos, carin.roos@kau.se, tfn 054-700

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Pedagogisk dokumentation

Pedagogisk dokumentation Pedagogisk dokumentation 2 april 2013 VARFÖR och lite HUR. Pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som kan användas för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Det handlar om att dokumentera

Läs mer

Lärarhandledning till Stig Dagermans novell Att döda ett barn

Lärarhandledning till Stig Dagermans novell Att döda ett barn Lärarhandledning till Stig Dagermans novell Att döda ett barn LGSV40 Ida Mårtensson Milda Langyte Stig Dagermans novell Att döda ett barn innehåller både allmänmänskliga motiv som är lämpliga för klassrumsdiskussioner

Läs mer

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Projektmaterial DIGITAL PORTFOLIO FÖR DOKUMENTATION OCH PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Enkät i grundskolan. Rapporten innehåller totalresultaten för åk 2, 5 och 8. STADSLEDNINGSKONTORET SIDAN 1 6/10/2011

Enkät i grundskolan. Rapporten innehåller totalresultaten för åk 2, 5 och 8. STADSLEDNINGSKONTORET SIDAN 1 6/10/2011 Enkät i grundskolan Rapporten innehåller totalresultaten för åk, och. //0 SIDAN 1 Fakta om undersökningen En undersökning inom skolans område har genomförts våren 0. Undersökningen är en totalundersökning

Läs mer

Matematiklektionen i fokus. Några klassrum öppnar dörren

Matematiklektionen i fokus. Några klassrum öppnar dörren Matematiklektionen i fokus Några klassrum öppnar dörren Brister i matematikundervisningen Lusten att lära med fokus på matematik (Skolverkets rapport nr 221) Den dominerande undervisningen är genomgång

Läs mer

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Trygghet

Max18skolan årskurs 4-6. Trygghet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och känna sig trygga. Genom att reflektera kring begreppet trygghet och

Läs mer

Programmets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy

Programmets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy Dnr: HS 2014/95 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Danspedagogprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: HGDNS Föreliggande utbildningsplan är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA

Läs mer

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1

Läs mer

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET BARN I VÄRLDEN HUARÖDS SKOLA VT 2000 Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger Bakgrund Under HT-99 började en del av de äldre eleverna tala om att skaffa ett

Läs mer

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till utbildning, att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad

Läs mer

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 1 Innehållsförteckning GRUNDFAKTA 3 VÅRT KVALITETSARBETE 3 VISION 5 NORMER OCH VÄRDEN 5 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE 6 KUNSKAPER 7 SKOLA OCH HEM 8 EXEMPEL PÅ

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Enheten för lärarutbildning Dnr 512-2003-4151 Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS Kurskod: LNY Kursplanen är godkänd och

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412

Läs mer

Arbetsbeskrivning för

Arbetsbeskrivning för Arbetsbeskrivning för HT 2011 VT 2012 Arbetsbeskrivning Mästerkatten HT-11 VT-12 Barn: 5 4 3 2 1 Pojkar Flickor 0 2010 2009 2008 2007 2006 Personal: Namn Arbetstid Utbildning Jonas 100 % Förskollärare

Läs mer

ITiS 6 Norretullskolan ITiS-rapport December 2001

ITiS 6 Norretullskolan ITiS-rapport December 2001 ITiS 6 Norretullskolan ITiS-rapport December 2001 Jessica Andersson Yvonne Björkqvist Jenny Ekstrand Susanne Kittel Annika Lund Kristina Lunderup Innehåll sida Sammanfattning 3 Inledning 4 Syfte 5 Kunskapsbakgrund

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

BARN I STADEN MÖTER DJUR

BARN I STADEN MÖTER DJUR ITiS-rapport BARN I STADEN MÖTER DJUR Bengt Björkqvist Elisabeth Havh Martin Nilsson Eva-Lotta Persson Catrin Svensson Lena Winberg November 2001 1 Innehållsförteckning: Bakgrund s. 3 Aktuell skola. s.

Läs mer

ITiS. Upptäckare och uppfinnare. Skogshöjdens skola HT 2001

ITiS. Upptäckare och uppfinnare. Skogshöjdens skola HT 2001 ITiS Upptäckare och uppfinnare Skogshöjdens skola HT 2001 Berit Boholm Birgitta Edsgärd Håkan Ekholm Eva Friberg Maj-Lis Jernsand Tobias Karnevi Lena-Mari Klaesson Christina Kåremar Inger Rynvall-Falk

Läs mer

Tomaslundsskolans Läroplansplanering

Tomaslundsskolans Läroplansplanering Vetlanda kommun Tomaslundsskolan 130822 Tomaslundsskolans Läroplansplanering Vision: På vår skola får jag vara den jag är och växa som människa i ett gemensamt lärande 2013-14 Tomaslundsskolans vision

Läs mer

Valbara kurser Elevens Val Pass 1 Tisdag 13.30-14.20

Valbara kurser Elevens Val Pass 1 Tisdag 13.30-14.20 Valbara kurser Elevens Val Pass 1 Tisdag 13.30-14.20 Tala till och med varandra - Svenska Vad är väldigt många människor rädda för mest av allt? Jo, att stå inför en grupp och tala. På denna kurs kommer

Läs mer

Valbara kurser Elevens Val

Valbara kurser Elevens Val Valbara kurser Elevens Val Pass 1 Tisdag 13.30-14.20 Handboll OBS! Detta val gör du till alla tre passen! Kod: ABC0 Att våga tala Svenska A26 Vad är väldigt många människor rädda för mest av allt? Jo,

Läs mer

Hedvig från A Ö. ITiS rapport. Montessorispåret Sånna Lena Askfelt Lena Hagberg Marie Hammarsten Ingegerd Sturesson

Hedvig från A Ö. ITiS rapport. Montessorispåret Sånna Lena Askfelt Lena Hagberg Marie Hammarsten Ingegerd Sturesson Sånnaskolan ITiS rapport Våren 2001 Handledare: Barbro Nilsson Hedvig från A Ö ITiS rapport Montessorispåret Sånna Lena Askfelt Lena Hagberg Marie Hammarsten Ingegerd Sturesson Innehållsförteckning 1 Bakgrund

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

Välkommen till Att undervisa i F-3, 6,0 hp! Ht 14

Välkommen till Att undervisa i F-3, 6,0 hp! Ht 14 UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Helena Eckeskog 090-786 6467 helena.eckeskog@sprak.umu.se Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 2014 - Kurskod:6LÄ048 Anmkod:

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2

Läs mer

Kursplanen i ämnet bild

Kursplanen i ämnet bild DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet bild Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och

Läs mer

Blandningar och lösningar

Blandningar och lösningar Blandningar och lösningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Att resa ett utbyte av erfarenheter

Att resa ett utbyte av erfarenheter Att resa ett utbyte av erfarenheter Hej! Du fick igår i uppdrag av Sveriges kung och drottning att föra världen samman genom en resa som du och dina gruppkamrater ska ta er för de närmaste veckorna. Detta

Läs mer

Energi. på hållbar väg. Tankar och tips från Fridaskolan. Så här gjorde vi

Energi. på hållbar väg. Tankar och tips från Fridaskolan. Så här gjorde vi Energi på hållbar väg Så här gjorde vi Tankar och tips från Fridaskolan i Vänersborg Innehållsförteckning Vi gjorde Huset på vårt eget sätt, vilket resulterade i ett större ämnesövergripande projekt. Följ

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola Läsåret 2014/2015 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Genom ökad och medveten lästräning har läsutvecklingen

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker

TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker MUMINDALEN 2015/2016 Förutsättningar Ålder 2år 3år 4år Flickor 4 2 1 Pojkar 2 3 3 Andrine Hultstrand Leg. Förskolelärare Emma Larsson Barnskötare Jenny Nilsson Barnskötare

Läs mer

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga Procent i vardagen Idén till detta arbete växte fram när författaren, Ulrika Gustafsson, själv bytte bank och funderade på omläggning av lån och nytt sparande. Varför inte göra detta till ett arbetsområde

Läs mer

Projektarbete med fordonselever om arbetsmiljö.

Projektarbete med fordonselever om arbetsmiljö. 1 Projektarbete med fordonselever om arbetsmiljö. Ett arbete av : Kenneth Andersson Jan Bruhno Ann Gnatt Hans Persson Gabriella Tinghög Hans-Åke Tuomaala 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. 1. Bakgrund 3 2. Syfte

Läs mer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer