Att skicka pengar till hemlandet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att skicka pengar till hemlandet"

Transkript

1 Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen Att skicka pengar till hemlandet En studie av remitteringsmotiv bland somaliländare i Sverige Författare: Miri Stryjan Kurskod: NE4010 Termin: HT 2007

2 SAMMANFATTNING Uppsatsen behandlar motiv bakom remitteringar 1 från Sverige till Somaliland. Med tanke på den stora betydelse remitteringar i dagsläget har för Somalilands ekonomi, är det viktigt att få större kunskap om vad som styr dessa penningflöden, bl.a. för att kunna utforma biståndspolitik grundad på realistiska förväntningar. Unik data har samlats in genom en enkätundersökning i ett icke slumpmässigt urval somaliländare i Stockholmsområdet under våren Enkätmaterialet analyseras genom minsta kvadrat-skattningar. Resultaten utmärker sig på tre punkter: (1) Inkomst uppvisar inget eller ett svagt negativt samband med remitteringsbelopp. (2) Variabler som indikerar stabilitet i respondentens livssituation - framförallt heltidsarbete - har ett starkt, positivt samband med beloppet som sänds. (3) Hög utbildning uppvisar, givet inkomst, ett starkt positivt samband med remitteringsbeloppet. Studien är, enligt författarens kännedom, den första studie i sitt slag som gjorts i ett svenskt sammanhang, och kan därför ge en första inblick i hur remitteringsmotiv ser ut i den somaliska/somaliländska diasporan i Sverige. Med tanke på de samband som observeras mellan remitteringar och inkomst, heltidsarbete och utbildning vore det intressant att i framtida studier kontrollera för typ av arbete, exempelvis genom sektor eller lönekategori, samt att närmare studera kopplingen mellan utbildning och remitteringsmotiv. 1 Remitteringar är pengar som migranter skickar till sitt ursprungsland.

3 Innehåll 1 Inledning Teoretisk och empirisk bakgrund Definition av remitteringar Teoretisk bakgrund Tidigare studier Somalia och Somaliland Bakgrundsfakta om Somalia och Somaliland Ekonomi Remitteringar i Somalia och Somaliland Somaliländare i Sverige och föreningsaktivitet Metod Enkätundersökning Data och empirisk modell Urvalet Kodning av svaren Empirisk modell Deskriptiv statistik Resultat Slutsatser Tack Referenser... 29

4 1 Inledning Remitteringar är pengar som migranter skickar till sitt ursprungsland 2. Ofta gäller det pengar till familj och vänner, men pengar och tillgångar som sparas eller investeras i ursprungslandet för migrantens egen räkning räknas också till remitteringar. Samlade remitteringar till utvecklingsländer uppgår idag till dubbelt så mycket som det samlade biståndet till dessa länder. Detta uppmärksammas mer och mer i forskning, och remitteringar ses till viss del som det nya biståndet (Kapur, 2004). Ett antal studier av remitteringar har gjorts med fokus på makroekonomiska faktorer: hur remitteringar kan påverka mottagarländernas ekonomiska utveckling, inkomstfördelning, tillväxt med mera 3. Studier har också gjorts av hur mottagare av remitteringar använder pengarna 4. Eftersom remitteringar är en betydande inkomstkälla för många länder, är det även viktigt att ta reda på vilka faktorer som påverkar beslut kring att remittera. Exempelvis ger större kunskap om hur migranters inkomst påverkar remitteringar möjlighet att utvärdera vilka implikationer en inkomstförändring i en invandrargrupp kan få för remitteringar. Denna typ av information behövs för att kunna avgöra om remitteringar kan ses som ett stabilt inflöde av pengar till ett land, vilket påverkar beslut inom bl.a. biståndspolitik. Få empiriska studier på mikronivå har dock gjorts inom detta område. Nämnas kan Menjivar et al (1998) studie av remitteringsmönster hos migranter från El Salvador och Filippinerna bosatta i Los Angeles samt Holst och Schrootens (2006) studie av remitteringar från migranter bosatta i Tyskland. Remitteringsmönster skiljer sig dock mellan kulturer och kan dessutom påverkas av situationen i värdlandet 5 : migrantens känsla av tillhörighet påverkas av samhällsklimatet, och migrantens inkomst påverkas bl.a. av möjligheten till integration på arbetsmarknaden. Detta gör att resultaten från ovan nämnda studier inte utan vidare kan generaliseras till andra kontexter. Trots att Sverige är ett land med hög andel invandrad befolkning, är remitteringar från Sverige ett närmast outforskat område och mig veterligen har inga tidigare studier av remitteringsmotiv gjorts i ett svenskt sammanhang. Detta utgör motivationen för denna uppsats. 2 Med ursprungsland menas här och i fortsättningen det land individer emigrerar från. 3 Se exempelvis UNDP (2005), Fajnzylber och Lopez (2007), Glytsos (2002), Toxopeus och Lensink (2006), Stark et al. (1986), Barham och Boucher (1998), Adams (2006). 4 Se exempelvis Koc och Onan (2004), Fajnzylber och Lopez (2007). 5 Med värdlandet menas det land där migranten är (tillfälligt) bosatt. I denna studie är värdlandet Sverige. 1

5 Uppsatsen behandlar remitteringar från Sverige till Somaliland 6. Detta område har valts eftersom somalier/somaliländare är en stor invandrargrupp i Sverige och eftersom remitteringar har en mycket viktig roll i Somalilands ekonomi beräknades totala remitteringar till Somaliland uppgå till $500 miljoner (Ahmed, 2000), och remitteringsinflödet till Somalia är ca 4 ggr så högt som internationellt bistånd till landet (Kulaksiz och Purdekova, 2006). Sverige är bland de 10 vanligaste migrationsdestinationerna för somalier 7. Det är alltså sannolikt att en inte försumbar del av remitteringar till Somaliland kommer från den somaliländska diasporan i Sverige. Denna uppsats syftar till att kartlägga hur olika faktorer påverkar remitteringar från Sverige till Somaliland. Här studeras både faktorer i ursprungslandet och faktorer i Sverige. Ur ett svenskt policyperspektiv är den senare delen den somaliländska diasporans situation i Sverige - av särskilt intresse. Eftersom remitteringar är en överföring av pengar vilken bör påverkas av sändarens ekonomiska situation studeras effekterna av sändarens inkomstnivå specifikt. Övriga faktorer som studeras inkluderar hur länge sändaren har bott i Sverige samt familjesituationen i Sverige och i Somaliland. Uppsatsen behandlar främst olika faktorers inverkan på totala remitteringar till ursprungslandet. Det är dock även motiverat att skilja mellan remitteringar till familj/vänner (i fortsättningen remitteringar till familj ) samt remitteringar till investeringar då dessa sannolikt motiveras av olika faktorer och då de har olika implikationer på ekonomin i mottagarlandet 8. Tidigare studier har funnit ett positivt samband mellan inkomst och remitteringar. De har även funnit att remitteringar avtar med tiden då banden till ursprungslandet försvagas med åren (Menjivar et al., 1998) samt att ett positivt samband råder mellan remitteringar och nära familjemedlemmar i ursprungslandet (ibid.), tillika ett negativt samband då migranten har nära familjemedlemmar i värdlandet (Holst och Schrooten, 2006). De genom teknisk utveckling och globalisering - ständigt ökande möjligheterna till bibehållen kontakt med ursprungslandet, gör dock att sambandet mellan tid i värdlandet och remitteringar i allra högsta grad kan förändras. Då familjerelationer är tätt kopplade till kultur finns det även skäl att tro att remitteringsmotiv skiljer sig åt mellan olika etniska grupper. Exempelvis kan den starka familje- och klantillhörigheten i 6 Somaliland ligger i vad som officiellt är norra delen av Somalia, men strävar sedan 1991 mot att bli erkänt som en självständig stat (Ivarsson et al., 2005). Se vidare avsnitt 3 om Somalia och Somaliland. 7 World Bank, se Elektroniska källor. 8 Det är också motiverat att skilja mellan remitteringsbenägenhet och -belopp (Funkhauser, 1995; Menjivar et al., 1998). Eftersom nästan samtliga i gruppen som analyseras i denna studie remitterar, tillåts endast en översiktlig analys av benägenheten att remittera. Se vidare diskussion i stycke 5.3 samt Bilaga 1 2

6 Somaliland med en vid definition av familjen göra att fokus på nära familjemedlemmar är mindre i denna grupp än i andra grupper vars remitteringsmotiv studerats, och att banden till ursprungslandet bibehålls över lång tid. För insamling av data har en enkät delats ut bland medlemmar i somaliländska föreningar i Sverige. Utifrån detta görs ett antal regressionsanalyser för att undersöka relationen mellan remitterat belopp och inkomst samt andra relevanta variabler. Tre av de samband som noteras är särskilt relevanta ur ett svenskt policyperspektiv: (1) Inkomst uppvisar inget eller ett svagt och negativt samband med remitteringsbeloppet. (2) Variabler som indikerar stabilitet i respondentens livssituation - framförallt heltidsarbete - uppvisar ett starkt och positivt samband med beloppet som remitteras. (3) Hög utbildning uppvisar, givet inkomst, ett starkt positivt samband med remitteringsbeloppet. Dessa tre samband kan alla förklaras med sin koppling till integration och somaliländares möjligheter på den svenska arbetsmarknaden. Resultaten visar också att remitteringsmotiven till familj på flera punkter följer de mönster som observerats i tidigare studier: sambandet mellan belopp och tid i Sverige är negativt, planer på återflytt har en stark positivt samband med beloppet, och remitteringar till framförallt familj påverkas positivt av nära familjemedlemmar i ursprungslandet. Uppsatsen är disponerad enligt följande: I stycke 2 ges en definition av remitteringar, följt av en teoretisk och empirisk bakgrund till ämnet för uppsatsen. Stycke 3 ger en överblick över det studerade området Somalia/Somaliland. I stycke 4 presenteras metoden för datainsamling. I Stycke 5 presenteras den empiriska modellen, och variablerna samt datamaterialet beskrivs närmare. Resultaten av den statistiska analysen redovisas och diskuteras i stycke 6. I det avslutande stycket knyts studien samman, och resultaten såväl som förslag för framtida studier diskuteras. 2 Teoretisk och empirisk bakgrund I detta stycke ges en definition av remitteringar, både ur ett allmänt perspektiv och som det kommer att definieras i denna uppsats. Därefter ges en överblick över den teori och de tidigare studier som ligger till grund för uppsatsen. 2.1 Definition av remitteringar Remitteringar är kapital som överförs från en person som migrerat till personens ursprungsland. Summan av de remitteringar som sänds till utvecklingsländer uppgår till ca 76 % av direktinvesteringar i dessa länder och är nästan dubbelt så stor som 3

7 Internationellt bistånd (UNDP, 2005). Enligt Internationella Valutafonden (IMF) registreras remitteringar från land A till land B på tre olika ställen i betalningsbalansen: 1. Kompensation till anställda (Compensation of employees) är de pengar som tjänas av migranter från land B medan de bor och arbetar i land A under en period kortare än 12 månader. Detta inkluderar även värdet av eventuella förmåner såsom boende (aktuellt i fråga om statstjänstemän, diplomater etc). 2. Arbetares remitteringar (workers remittances) är värdet på monetära transaktioner som migranter från land B som bor och arbetar i land A under en period längre än 12 månader skickar hem till land B. 3. Migrant s transfers är nettovärdet på de pengar och tillgångar som migranter för med sig när de flyttar från ett land där de arbetat (A) till land B. Exempelvis överförs värdet på aktier som en migrant äger från land (A) till det land migranten flyttar till (B) (Taylor, 1999). I denna uppsats definieras remitteringar som egenrapporterade pengar som sänds till familj, vänner eller sparande/investeringar för egen räkning i ursprungslandet. Här räknas alltså enbart Arbetares remitteringar. Detta är också den typ av remitteringar som är mest aktuella i Somaliland på grund av avsaknaden av ett banksystem. 2.2 Teoretisk bakgrund Två av de vanligaste teoretiska förklaringarna till remitteringar är altruism 9 och riskspridning 10. Den altruistiska teorin säger att andra individers - exempelvis släktingars - nytta, finns med i individens nyttofunktion. Därför vill migranten hjälpa dessa genom att dela med sig av den högre lön denne tjänar i det nya landet. Riskspridningsmodellen bygger på att en slumpfaktor - exempelvis vädret - påverkar hushållets huvudsakliga inkomstkälla i ursprungslandet, vilket är vanligt i utvecklingsländer (Rapoport och Docquier, 2005:20). Vid dåligt fungerande kapitalmarknader, d.v.s. där det inte finns möjlighet att ta lån, kan investering i att en person ur hushållet emigrerar vara det enda sättet för hushållet att diversifiera sina inkomstkällor. Dessa två modeller brukar vanligen presenteras separat då altruismmodellen bygger på individen som beslutande enhet medan riskspridningsmodellen är en förhandlingsmodell med hushållet som beslutande enhet. I denna uppsats konstrueras en modell som förenar slumpelementet i 9 För det ursprungliga verket inom modern analys av altruism, se Becker (1974). 10 Riskspridningsmodellen bygger på en modell utarbetad av Arrow (1963), för riskspridning inom medicinsk vård. 4

8 riskspridningsmodellen med en altruistisk nyttofunktion. Modellen bygger på altruismmodellen i Funkhauser (1995) samt den riskspridningsmodell som presenteras i Rapoport och Docquier (2005) och innehåller de viktigaste implikationerna av dessa två modeller som kan testas med utgångspunkt i den data som ligger till grund för uppsatsen. En individ (m) lever och får inkomst i n perioder. I period 0 befinner sig både individen och hushållet (h) i ursprungslandet och får inkomsten I 0. I period 1 migrerar individ m medan hushållet h blir kvar i ursprungslandet. I ursprungslandet påverkas hushållets inkomstkälla (exempelvis jordbruk) av slumpmässiga händelser (t.ex. torka eller krig). Detta gör att hushållets inkomst i varje period t =1,,n blir antigen I hl vilket inträffar med sannolikhet p, eller I hs vilket inträffar med sannolikhet (1-p), där I hl < I hs. Migrantens disponibla inkomst i varje period (efter migrationen) utgörs av dennes inkomst med avdrag för remitteringar till hushållet ( I m t - förväntade livstidsnytta i period 0 är: m m h h 0 uu I V U I, E U n t1 U pu m I 0 m t 1 R u t l t 0 V U h Z I hl 1 R v t l t, Z R ), där i ( l, s). Individ m:s i t U 1 p u m I m t 1 R u t s t V U h I hs 1 R I nyttofunktionen står U för individ m:s samlade nytta, som är en produkt av individ m:s nytta (U m ) av sin egen disponibla inkomst och individ m:s nytta (V) av den nytta h får av sin disponibla inkomst. Hur stor vikt hushållets nytta tillmäts i migrantens nyttofunktion beror på migrantens relation till hushållet, vilket uttrycks i vektorn Z. (1+δ u ) t och (1+δ v ) t är diskonteringsfaktorer som visar hur migranten värderar sin egen respektive hushållets framtida konsumtion. v t s t, Z Vi gör även följande antaganden: (1) Penningöverföringar från familjen i ursprungslandet till migranten äger inte rum. (2) Inkomsten på migrationsdestinationen täcker i varje period migrantens basala behov och påverkas inte av slumpmässiga händelser. Den påverkas dock av migrantens möjligheter på arbetsmarknaden i värdlandet som bestäms av faktorer som erfarenhet och humankapital och därför kan ändras över tiden. 5

9 (3) Det goda utfallet för hushållet I hs motsvaras av remitteringsbeloppet R s medan det dåliga utfallet I hl motsvaras av remitteringsbeloppet R l, där R s < R l 11. (4) Individernas marginalnytta av inkomst är positiv och avtagande, d.v.s. individerna är känslig mot risk. Implikationer av modellen: Remitteringar ökar med sändarens inkomst och minskar med mottagarens inkomst. Det senare gäller eftersom hushållets marginalnytta av ytterligare inkomst - och därmed även migrantens nytta - är högre ju lägre hushållets initiala inkomst är. Genom effekten av Z som uttrycker emotionell närhet till familjen i ursprungslandet kan vi förvänta oss ett negativt samband mellan remitteringar och avstånd mellan migranten och dennes familj samt förekomst av nära familjemedlemmar (t.ex. egna barn) i värdlandet, och ett positivt samband mellan remitteringar och förekomst av nära familjemedlemmar i ursprungslandet. Emotionell närhet till hushållet och planer på att återvända till ursprungslandet antas ha en ömsesidigt förstärkande effekt på varandra. Sålunda har planer på återflytt en positiv effekt på remitteringar genom sin inverkan på Z. Med tiden kan migranten komma att värdesätta egen framtida konsumtion högre än familjens framtida materiella trygghet (om δ u < δ v ), och därmed påverkas remitteringar negativt. Slumpelementet i hushållets inkomst gör att remitteringar sker på en relativt oregelbunden basis (påverkade av de fluktuerande behoven hos mottagaren). Modellen bygger också på ett antagande om att ett slumpelement i inkomstkällan i ursprungslandet utgör själva motivationen för migration och remitteringar. Den modell som presenteras ovan kombinerar de motiv som antas ha störst relevans när det gäller att förklara remitteringar till låginkomstländer som Somalia/Somaliland. Övriga motiv som behandlas i litteraturen inkluderar remitteringar som utbyte/betalning för tjänster som att ta hand om migrantens barn, gamla föräldrar eller tillgångar medan denne är i värdlandet, arbetsmarknads-strategiska motiv som bl.a. att muta potentiella migranter med lägre produktivitet för att få dem stanna i ursprungslandet samt återbetalning av direkta lån. En modell besläktad med riskspridningsmodellen är investeringsmodellen där hushållet i ursprungslandet finansierar migrantens utbildning - som är en förutsättning för lyckad migration - och denne sedan betalar tillbaka till familjen genom remitteringar (Rapoport och Docquier, 11 I den ursprungliga riskspridningsmodellen bestäms storleken på beloppen genom förhandling mellan migrant och hushåll, där varje individs förhandlingsmakt bestäms av den inkomst denne kan få på egen hand. 6

10 2005:28). Istället för att sprida risk handlar det här om att öka det samlade hushållets inkomst. Se Rapoport och Docquier (2005) för en översikt över remitteringsmotiv i den teoretiska litteraturen. Ett motiv till att remittera kan även vara att investera i ursprungslandet. Tidigare teoretiska modeller skiljer oftast inte på remitteringsmotiv till familj och till investeringar, vilket delvis görs i denna studie. Tidigare empiriska studier tyder på att även remitteringar till investeringar motiveras av en kombination av migrantens maximering av nytta från egen konsumtion och faktorer såsom starka band till ursprungslandet. Alltså kan även denna typ av remitteringar analyseras med den teoretiska modell som presenterats ovan, då troligen med andra värden på δ u och δ v och en lägre vikt för Z än när det gäller remitteringar till familj. Remitteringar till investeringar behandlas närmare i stycke 2.3. En nackdel med de teoretiska modeller som utarbetats kring migration och remitteringar är att de ofta är anpassade för tidsbegränsad arbetskraftsmigration. Mer långvarig eller permanent migration, där remitteringar/sparande inte är huvudsyftet med migrationen, är svårare att modellera. Den teoretiska modell som presenteras ovan försöker dock ta hänsyn till de faktorer som anses mest relevanta för den studerade gruppen, även gällande bakgrund till migrationen. Teoriavsnittet bör ses som en bakgrund till denna studie av remitteringsmotiv, som kompletteras av stycke 2.3 om tidigare studier. 2.3 Tidigare studier Tidigare empiriska studier av remitteringar kan brett indelas i två kategorier: Studier av remitteringars effekter i ursprungslandet och studier av remitteringsmotiv, med fokus på sändarna i värdlandet. Inom båda kategorier finns studier på både makro- och mikronivå. I följande stycke ges en överblick över dessa, följt av en närmare presentation av tidigare studier av remitteringsmotiv uppdelat mellan remitteringar till familj och remitteringar till investeringar. Remitteringars effekt i ursprungslandet På mikronivå finns ett antal studier av hur mottagarhushåll spenderar remitterade pengar. Studier baserade på hushållsundersökningar har gjorts i bl.a. Latinamerika (Fajnzylber och Lopez, 2007) och Turkiet (Koc och Onan, 2004). De flesta studier av denna typ finner att remitteringar används främst till konsumtion, i vissa fall även investering i hälsa och utbildning (ibid.) och i mer sällsynta fall investeringar i kapital, hus eller inkomstbringande projekt (Fajnzylber och Lopez, 2007). 7

11 Det finns även ett antal aggregerade studier av hur remitteringar påverkar ekonomin i mottagarlandet 12, oftast med fokus på utveckling. Exempel är Glytsos (2002) studie av remitteringars effekt på sparande, investeringar och tillväxt i medelhavsländer samt Toxopeus och Lensinks (2006) studie av sambandet mellan remitteringar och utveckling av den finansiella marknaden i mottagarlandet. Durand et al. (1996) undersöker sambandet mellan makroekonomiska faktorer på mottagarorten och benägenheten att remittera till investeringar. De finner att migranter som kommer från områden med dynamisk ekonomi och utvecklad infrastruktur tenderar att remittera till investeringar i högre utsträckning än andra. Ett väl utforskat område är sambandet mellan remitteringar och olika fattigdomsmått. Exempelvis finner Adams (2006) ett positivt samband mellan internationella remitteringar och minskad fattigdom i Ghana, och Cox och Ureta (2003) finner ett positivt samband mellan skolgång och remitteringar bland hushåll i El Salvador. Ett stort antal studier har även gjorts av sambandet mellan remitteringar och inkomstfördelning i mottagarområden. Här kan nämnas bl.a. Stark et al. (1986), Barham och Boucher (1998), Fajnzylber och Lopez (2007). Generellt finner dessa att remitteringar främst går till rikare familjer och således ökar ojämlikheten i inkomstfördelningen. Motiv till att remittera till familj Ett fåtal studier behandlar effekten av makroekonomiska faktorer såsom BNP, växelkurser, priser (SELA, 2005), tillväxt och räntesatser (Buch och Kuckulenz, 2004). Ett problem för genomförandet av denna typ av studier är bristfälliga data över både remitteringar och makroekonomiska faktorer i mottagarländer. Ett fåtal mikrostudier har också gjorts av vad som utgör motiv för remitteringar till familj. En mer ingående presentation av dessa studier görs i följande stycke. Empiriska studier av motiv bakom remitteringar till familj Det finns ett stort teoretiskt material om motiven bakom remitteringar, men relativt få empiriska studier på området. Några av dessa har gjorts i ursprungsländerna - t.ex. Durand et al. (1996) studie av remitteringar till Mexiko - andra är, liksom denna studie, baserade på datainsamling bland migranter i värdländerna. Exempel på det senare är Menjivar et al (1998) studie av remitteringsbeteendet hos immigranter från Filippinerna och El Salvador bosatta i Los Angeles, samt Holst och Schrootens (2006) panelstudie av 12 Med mottagarlandet menas det land som mottar remitteringar (ursprungslandet). 8

12 remitteringar bland migranter bosatta i Tyskland. I dessa studier görs en distinktion mellan motiv till benägenheten att remittera och vad som påverkar beloppen på sända remitteringar. De oberoende variabler som betonas i studierna av remitteringsmotiv kan grovt sett delas in i följande huvudområden: Individuella faktorer såsom kön, civilstånd och ålder. Holst och Schrooten finner att kvinnor remitterar mindre än män samt att gifta är mer benägna att remittera. Det senare sambandet syns även i Durand et al. (1996). Både Holst och Schrooten och Menjivar et al. finner ett positivt avtagande samband mellan ålder och storlek på remitteringsbelopp, som förklaras med att migranter remitterar mest vid den tid i livet då sannolikheten för hög inkomst är störst. Beträffande benägenheten att remittera drar studierna däremot olika slutsatser. Holst och Schrooten finner att remitteringsbenägenheten är störst i medelåldern. Menjivar et al. samt Durand et al. finner istället att unga och gamla är mer benägna att remittera än medelålders. Individens remitteringskapacitet eller ekonomiska situation. Här finner Menjivar et al. att inkomst har en signifikant positiv effekt både på beslutet att remittera och på summan som remitteras. Holst och Schrooten finner ett signifikant positivt samband mellan inkomst och belopp. De finner också att individer som arbetat minst en månad under det senaste året skickar mer än de som inte arbetat. Individens utbildningsnivå kontrolleras också i Holst och Schrooten som finner att både benägenhet att remittera och beloppen som sänds ökar med antal utbildningsår. Detta samband noteras också av Durand et al. Familjeförhållanden i ursprungslandet och i värdlandet. Här finner Menjivar et al. ett negativt samband mellan remitteringar och antal egna barn i värdlandet, och ett positivt samband mellan benägenhet att remittera och om individens egna barn, mor eller syskon bor kvar i ursprungslandet. Huruvida individen har egna barn i ursprungslandet har även en positiv effekt på beloppet som sänds enligt Menjivar et al. I enighet med dessa resultat finner Holst och Schrooten att storleken på individens hushåll i Tyskland har en negativ effekt på både benägenhet att remittera och remitterade beloppens storlek. Individens integration i värdlandet och relation till ursprungslandet. De tre studierna finner alla att benägenheten att sända pengar påverkas negativt av vistelsetiden i värdlandet. Holst och Schrooten finner även ett negativt samband mellan vistelsens längd och remitterat belopp. Dessa samband förklaras med att banden till nära och kära i ursprungslandet blir svagare med tiden då migranten på olika sätt investerar i sitt liv i det nya landet. Att bo i eget hus i värdlandet ses också 9

13 som ett mått på investering i det nya hemlandet, och i studierna observeras ett negativt samband mellan innehav av eget hus och benägenhet att remittera (Holst och Schrooten) respektive belopp som remitteras (Menjivar et al.). Motiv till att remittera till investeringar Ett motiv för remitteringar kan vara att migranten vill spara och/eller investera i ursprungslandet för egen räkning. Detta kan inkludera sparande på bankkonto i ursprungslandet eller investeringar i ett eget hus eller företag. Investeringar behandlas i litteraturen ofta som ett motiv i sig, och få empiriska studier belyser de bakomliggande motiven till investeringsviljan. Enligt Lucas och Stark (1985) utgörs dessa av exempelvis planer på att återvandra till ursprungslandet eller starka band till ursprungsorten som gör att migranten vill bidra till att bevara eller stödja denna. Enligt Durand et al (1996) är remitteringar till investeringar positivt korrelerat med hög utbildning, vid migration från Mexiko till USA. Docquier och Rapoport (2005) skriver att studier från Nordafrika, Turkiet, Pakistan och Mexiko tvärtom visat att det ofta är lågutbildade migranter som remitterar för att starta eget i ursprungslandet. Enligt UNDP (2005) remitterar män till investeringar i större utsträckning än vad kvinnor gör. Kön, utbildning, emotionell anknytning till hemorten samt planer på återflytt tycks alltså vara faktorer som påverkar remitteringar till investeringar. Kontrollerat för dessa variabler kan vi även förvänta oss ett positivt samband mellan individens inkomst och remitteringar, då högre inkomst betyder mer disponibel inkomst att investera. Teori och tidigare empiriska studier används här för att identifiera de faktorer som är av intresse att studera när det gäller remitteringsmotiv. Resultatet av den statistiska analysen får sedan utvisa vilka samband som håller i det studerade urvalet. Remitteringsmotiv påverkas till stor del av kulturspecifika faktorer för olika etniska grupper. I den somaliländska kontexten finns en stark klantillhörighet som är sammankopplad med bilden av familjen, och familjen är ett vitt begrepp som sträcker sig också till avlägsna släktingar. Denna studie kan ses som en första inblick i hur remitteringsmotiv ser ut i den somaliska/somaliländska diasporan i Sverige. 3 Somalia och Somaliland I följande stycke ges en historisk bakgrund till regionen. Därefter ges en översikt över den ekonomiska situationen, remitteringar och remitteringsmarknaden, och en kort översikt över den somaliländska diasporan i Sverige 10

14 3.1 Bakgrundsfakta om Somalia och Somaliland Somalia grundades 1961 som en sammnanslagning mellan det tidigare brittiska protektoratet Brittiska Somaliland i nordvästra delen av nuvarande Somalia, och den tidigare italienska kolonin Italienska Somaliland i nuvarande södra Somalia. Under Siad Barres regim - som satt vid makten i Somalia mellan 1969 och ledde klanrivaliteter till att invånare i Somaliland diskriminerades, bl.a. genom utreseförbud (Ivarsson et al., 2005:8). Även regionernas skilda erfarenheter under kolonialtiden - då Brittiska Somaliland varit mer självstyrande än italienska södra Somalia - gjorde att den stat som grundades 1961 aldrig blev en fungerande enhet (ibid.). Efter Siad Barres fall 1991 utropade sig f.d. Brittiska Somaliland till en självständig stat: Somaliland, som idag har en egen regering och i praktiken fungerar autonomt från övriga Somalia men inte har uppnått internationellt erkännande som självständig stat (UNDP, 2004:10). Sedan 1991 befinner sig Somalia i inbördeskrig och landet har ingen fungerande statsapparat. Somaliland karakteriseras av relativt lugn och mer ekonomisk stabilitet än vad som råder i övriga Somalia (ibid.). Somaliland har ca 3,5 miljoner invånare 13 och står i fokus för denna studie, men då separat data för regionen ofta inte finns tillgänglig används även data från Somalia i följande översikt. Avsaknaden av fungerande institutioner gör dock att även officiell data över Somalia är otillräcklig. 3.2 Ekonomi Somalia (inklusive Somaliland) är ett av världens fattigaste länder uppskattades att 43% av landets befolkning på ca 9,1 miljoner invånare levde i extrem fattigdom definierat som mindre än $1 per dag medan drygt 73 % av befolkningen levde på mindre än $2 per dag (UNDP, 2004:8). Arbetslösheten är utbredd i landet och andelen som går i skolan är den lägsta i världen (Maimbo, 2006:2). Situationen är något bättre i Somaliland där andelen barn som går i grundskolan rapporteras vara 37 % mot 13 % i Somalia (Lindley, 2006). Jordbruk och boskap är de största inkomstkällorna i landet, och stod för 64 % av BNP Tillverkningsindustrin stod för endast ca 5 % av BNP. Utländska direktinvesteringar i landet är mycket låga. Internationell handel har däremot ökat på senare år: importen har ökat och exporten tredubblades mellan år 2000 och Boskap är den viktigaste exportvaran i både Somalia och Somaliland. (Kulaksiz och Purdekova, 13 se Elektroniska källor under Referenser 11

15 2006). Tillväxt har skett inom den privata sektorn, främst remitteringssektorn och telekommunikationer, samt inom jordbrukssektorn (UNDP, 2004:8) stod inflationen på 107,3 % årligen, och i samband med regimens fall kollapsade det statliga banksystemet, varmed personliga besparingar försvann. Somalia har betydande statsskulder, och istället för nya lån har det internationella biståndet till Somalia ökat de senaste åren: 2000 var det $119 miljoner, år 2003 $272 miljoner vilket motsvarar $41 per capita. Remitteringar uppgår dock till ca fyra gånger så mycket som det internationella biståndet och är i nuläget en mycket viktig inkomstkälla för landet (Kulaksiz och Purdekova, 2006). 3.3 Remitteringar i Somalia och Somaliland Omkring två tredjedelar av remitteringarna till Somalia går till konsumtion. Detta inkluderar konsumtion av vård och utbildning, vilket även kan ses som investeringar i hälsa respektive humankapital. I Somaliland går remitteringar allt oftare till grundandet av nya organisationer och utvecklingsprojekt (ibid.). Enligt Ahmed (2000) förekommer remitteringar till Somaliland i flera olika former: i kontanter och i form av smycken, bilar eller andra värdeföremål. Merparten av remitteringarna kommer från arbetskraftsmigration till Gulfstaterna, samt somaliländare som kommit som flyktingar till Västeuropa och Nordamerika (ibid.). Penningöverföringar görs dels genom transferföretag, dels i kontanter som migranter bär med sig när de besöker ursprungslandet låg värdet av det årliga remitteringsinflödet på omkring $500 miljoner, 4 gånger så mycket som värdet av Somalilands viktigaste exportvara boskap. Omkring en tredjedel av befolkningen i Somaliland mottar remitteringar, och den genomsnittliga mottagna summan per år är $4170 per mottagarhushåll (ibid.). Både Kulaksiz och Purdekova (2006) och Ahmed (2000) skriver att remitteringar till Somalia/Somaliland uppvisar stor variation och ökar i perioder av torka och oroligheter, då (den ekonomiska) osäkerheten för familjen i ursprungslandet ökar. Ahmed (ibid.) finner också att remitteringar i Somaliland är koncentrerade till större städer, som Hargeisa där mer än 50 % av hushållen är beroende av remitteringar för sin dagliga konsumtion. I kontrast till detta mottar färre än 5 % av hushållen på landsbygden remitteringar från utlandet. Detta, tillsammans med det faktum att både flyktingar och migrantarbetare oftare kommer från hushåll med en relativt sett hög levnadsstandard, innebär att internationella remitteringar fördelas mycket ojämnt i Somaliland och bidrar till en större ojämlikhet i inkomstfördelningen. 12

16 Fungerande banker saknas idag i hela Somalia inklusive Somaliland och remitteringsindustrin som består av privata företag är den enda fungerande finansiella sektorn i landet (Kulaksiz och Purdekova, 2006). Det största företaget i Sverige för remitteringar till Somalia/Somaliland är Dahab-Shiil som bl.a. har flera kontor i Stockholmsområdet. Enligt Maimbo (2006:1) är det vanligt att remitteringsföretag i konfliktdrabbade länder utan fungerande rättssystem utnyttjas för kriminella ändamål som penningtvätt. Detta är aktuellt i Somalia där transferföretaget Al Barakats tillgångar frystes 2001 på grund av misstankar om att företaget finansierade terrorism. Denna händelse har satt större press - bl.a. genom högre krav på transparens - på andra transferföretag som är verksamma i Somalia och Somaliland (UNDP, 2004:9). 3.4 Somaliländare i Sverige och föreningsaktivitet Det finns inga tillgängliga siffror över antalet migranter och flyktingar från Somaliland, eftersom dessa i statistiken räknas till Somalia personer födda i Somalia bodde i Sverige år Antalet Somaliländare i Sverige uppskattas till mellan och (Eidarus Adan, Gunnar Kraft 15 ). Bland somalier och somaliländare i Sverige finns ett rikt föreningsliv. Fokus i denna uppsats är aktiva i föreningar inom paraplyorganisationen Somalilands Riksförbund där 33 lokalföreningar är medlemmar. En del av dessa har som huvudsyfte att skapa en gemenskap för somaliländare i Sverige samt att underlätta integration bl.a. genom att ge stöd och hjälp till somaliländare i kontakten med myndigheter (Ahmed Awale 16 ). Andra driver biståndsprojekt i Somaliland, exempelvis drivs projekt som finansieras av Forum Syd 17. Totalt är personer medlemmar i dessa föreningar (Aden 2006). 4 Metod 4.1 Enkätundersökning Den metod som använts för datainsamling är en enkätundersökning 18. Fördelarna med denna metod är att den är ett sätt att komma åt mekanismer som inte syns i registerdata över remitteringar. Endast genom att fråga människor eller observera deras beteende kan 14 se Elektroniska källor under Referenser 15 Se Övriga referenser. 16 Se Övriga referenser: personlig kontakt/intervju 17 se Elektroniska källor under Referenser 18 Enkäten finns i bilaga 2. 13

17 deras motiv till att remittera avgöras. I jämförelse med intervjuer är en enkätundersökning mindre resurskrävande framförallt vad gäller tid, och på grund av uppsatsens begränsade resurser valdes därför enkätinsamling som metod. Med tanke på ämnets känslighet möjliggör enkäter också en större anonymitet hos respondenten än vad som kunnat erbjudas vid intervjuer. En nackdel med enkäter är att respondenten av olika anledningar inte alltid ger det sanna svaret. Detta kan bero på okunskap, minnesfaktorer, missförstånd eller oro att känsliga uppgifter ska komma i fel händer (Dahmström, 2005:336). Bertrand och Mullainathan (2001) visar att faktorer som ordval, ordning och intervall på svarsalternativen är av stor vikt för hur respondenten svarar. Detta är allmänna problem vid utformandet av ett frågeformulär. Risken för missförstånd ökas här av språksvårigheter då enkäten är på svenska vilket inte är respondenternas modersmål. En annan risk är att respondenten svarar på ett sätt han eller hon upplever att man bör svara (ibid.). Detta fenomen kan inträffa vid värdeladdade frågor eller som här, känsliga frågor om privatekonomi i en grupp som kan känna sig utsatt och misstänkliggjord 19. Dessa problem har tagits i åtanke vid utarbetandet av enkäten. Under utformningen av enkäten gjordes flera intervjuer med personer ur målpopulationen för att få en förståelse för populationen och därmed kunna utforma relevanta och tydliga frågor och svarsalternativ. Då ämnet är känsligt av flera skäl, valdes att göra enkäten anonym. Flera personer ur målpopulationen som konsulterades underströk att anonymiteten borde göras extra tydlig i det inledande brevet i enkäten, med ord som anonym och konfidentiell. Med tanke på att svenska inte är målpopulationens modersmål gjordes ansträngningar att hålla språket i formuläret så enkelt och tydligt som möjligt. Bertrand och Mullainathan (2001) skriver att svarsalternativen kan tolkas av respondenten som en signal om vad som anses normalt. Detta är aktuellt vid frågor där olika intervall ges, exempelvis frågorna 26 och 30 om remitteringsbelopp. Om dessa ställts som öppna frågor finns en risk att respondenten skulle vara rädd att berätta hur mycket denne remitterade om det rörde sig om höga belopp. Av denna anledning valdes att inkludera många svarsalternativ för remitteringsbelopp. Svarsalternativen utformades utifrån tidigare studier av remitteringar i Somaliland (Kulaksiz och Purdekova, 2006). Transferföretaget Dahab Shiil i Rinkeby kontaktades också för att få en bild av vanliga remitteringsbelopp. En annan potentiellt 19 Flera faktorer kan påverkar detta: arbetslösheten är utbredd i gruppen (Aden 2006) och mångas inkomstkälla är därför bidrag, därför kan det vara känsligt att fråga om dessa pengar skickas utomlands. En annan faktor är den ökade uppmärksamhet som riktats mot somalier/somaliländare som grupp och somaliska transferföretag efter stängningen av Al Barakat (se stycke 3.3). 14

18 känslig fråga gäller inkomst, med tanke på möjligheten att en del av inkomsten kommer från svartarbete. Här valdes av denna anledning att fråga om nettoinkomst efter skatt, inklusive inkomster från bidrag. För att minska risken för minnesfel valdes att inte ställa frågan hur mycket skickar du per år utan istället ställdes frågan genom två delfrågor: hur ofta skickar du pengar och hur mycket skickar du per gång (se fråga 25, 26, 29 och 30). Eftersom transaktionerna oftast omtalas i termer av US dollar ($) angavs svarsalternativen i $. Vid databearbetningen räknades beloppen sedan om till SEK Data och empirisk modell I detta stycke görs en närmare presentation av den data som används, och den empiriska modellen presenteras. De insamlande datauppgifterna består av 96 enkäter som fyllts i av respondenterna själva. På grund av ämnets känsliga karaktär gjordes bedömningen att det var nödvändigt att göra enkäterna anonyma. Detta försvårar bortfallsanalysen. 5.1 Urvalet På grund av tids- och resursbegränsning kunde urvalet inte göras slumpmässigt bland alla somaliländare bosatta i Sverige, vilket hade varit önskvärt för att få ett mer allmängiltigt resultat. Målpopulationen i denna uppsats är istället somaliländare bosatta på större orter i Sverige och aktiva i föreningar inom Somaliland Riksförbund. I ett inledande skede av uppsatsarbetet etablerades kontakt med aktiva i ett antal föreningar i Stockholm. Dessa kontakter möjliggjorde för mig att delta i sammankomster anordnade av föreningarna för att berätta om samt dela ut min enkät. Enkäten delades ut vid följande tre tillfällen under våren 2007: 1) Somaliland Riksförbunds årsmöte i Göteborg den 14 april. 2) Ett möte i Kista den 20 april där en Somaliländsk politiker - talesman för oppositionspartiet Kulmiye - var på besök och höll tal. 3) En fest i Husby med anledning av Somalilands nationaldag den 18 maj. Dessa evenemang anordnades av föreningar inom paraplyorganisationen Somalilands Riksförbund, och majoriteten av de närvarande är medlemmar i någon förening. Alla tre var evenemang där min undersökning inte var sammankomstens huvudfokus vilket innebar att jag inte fullt ut kunde kontrollera omständigheterna under vilka enkäten 20 Detta gjordes enligt den genomsnittliga växelkursen SEK/USD för perioden t.o.m (den period som frågades om i enkäten). 15

19 delades ut. Exempelvis kunde jag inte räkna det exakta antalet deltagare under tillfälle 3 då nya deltagare hela tiden kom och gick från festen. Vid tillfälle 1 delades enkäterna ut av min kontaktperson Ahmed Awale, sekreterare i Riksförbundet. Enligt Awale 21 närvarade uppskattningsvis 60 personer vid detta tillfälle. Av 50 utdelade enkäter besvarades 25 enkäter. Det interna bortfallet i dessa var relativt stort. Vid tillfälle 2 närvarade 37 personer som ej tidigare hade besvarat enkäten. Av dessa besvarade 28 personer enkäten. Vid tillfälle 3 närvarade ca 100 vuxna personer, varav uppskattningsvis 70 personer som ej tidigare besvarat enkäten. Till dessa delades 55 enkäter ut, och 45 av dessa besvarades. Vid tillfällena 2 och 3 närvarade jag själv på mötet och gavs möjlighet att kort presentera min uppsats och enkäten, min presentation blev även översatt till somali. Detta påverkade troligen svarsfrekvensen och kvaliteten på svaren positivt då det interna bortfallet var mindre vid dessa tillfällen än vid tillfälle 1. De som valde att inte ta emot enkäten gjorde troligen detta på grund av bristande språkkunskaper eller ointresse att delta i undersökningen. Eftersom en stor del av de närvarande vid tillfälle 2 och 3 fyllde i enkäten bidrog detta sannolikt till att minska eventuella känslor av oro/misstro mot denna. Vid tillfälle 1 och 2 var mötet av mer formell karaktär och deltagarna var troligen mer föreningsaktiva och -insatta vid tillfälle 1 (årsmötet) och mer politiskt intresserade vid tillfälle 2 (politikerbesöket) än vid övriga möten. Tillfälle 3 (festen) tilltalade förmodligen en bredare publik. Enligt Eidarus Adan 22 finns anledning att tro att de personer som är aktiva i föreningar har speciella egenskaper som ej är representativa för gruppen somaliländare i Sverige som helhet. Exempelvis är utbildnings- och inkomstnivån ofta högre bland de föreningsaktiva. Möjligen kan föreningsaktivitet också vara ett tecken på ett större intresse att bibehålla kontakten med Somaliland. Jämförs inkomst och arbetssituation i urvalsgruppen med allmänna siffror för somalier i Sverige framkommer att andelen i arbete bland respondenterna är markant högre än bland somalier i allmänhet (Aden 2006). Resultatet av studien är endast generaliserbart till den grupp som närvarade vid dessa sammankomster. De kan dock ge en fingervisning om hur mönstret ser ut också bland somaliländare i Sverige i allmänhet. 21 Se Övriga referenser: personlig kontakt/intervju 22 Se Övriga referenser: personlig kontakt/intervju 16

20 5.2 Kodning av svaren Vid sammanställning av svaren har några justeringar gjorts. Flera frågor i enkäten tar upp samma sak, just för att kunna fånga upp svar på frågor med information som ansågs viktiga för studien. Här har uteblivna svar i vissa fall kunnat kompletteras med svar från en annan enkätfråga. Om respondenten på fråga 24 har svarat att hon främst remitterar till förälder, fastän hon i fråga 19 inte angett att hon har någon förälder i ursprungslandet, har jag tolkat svaren som att en förälder bor i ursprungslandet. En möjlig förklaring till diskrepansen mellan svaren på frågorna 19 och 24 är att föräldern som mottar remitteringarna inte bor i ursprungslandet utan i ett tredje land. Då undersökningen syftar till att undersöka mikroekonomiska motiv till remitteringar bland somaliländare i Sverige är det dock av mindre betydelse i vilket land mottagaren för närvarande befinner sig. Flera klasser har slagits samman vid kodningen, exempelvis mamma och pappa till förälder. Detta eftersom klasserna annars skulle bli för små för att kunna dra meningsfulla slutsatser. 5.3 Empirisk modell I den empiriska analysen undersöks sambandet mellan remitteringar och relevanta bakgrundsvariabler, genom ett antal regressionsmodeller. Variationer av följande modell skattas: Y i = α + β 1 INKOMST i +X i β 2 + ε i i = 1,2,,n Där Y i betecknar Ln(Remitteringsbelopp) 23, och X i är en kolumnvektor k*1 där k är antalet kontrollvariabler (dessa beskrivs nedan), α betecknar interceptet, och ε den slumpmässiga feltermen. β 1 är koefficienten för inkomst och β 2 är en kolumnvektor av koefficienter för variablerna i X. Ursprungligen var tanken att analysera remitteringsbenägenhet och -belopp separat. På grund av liten variation i utfallssvar för benägenhet att remittera tillför en analys av benägenhet dock inte mycket till analysen. Samtliga som uppger sig skicka någon typ av remitteringar till ursprungslandet - 90 % av respondenterna - remitterar till familj, en mindre andel av dessa 44 % av alla respondenter - remitterar också till investeringar 24. Fokus i den empiriska analysen ligger istället på beloppet som remitteras. Här görs separata analyser för totalt remitteringsbelopp och remitteringsbelopp till familj. 23 I den analys av benägenhet att remittera som redovisas i bilaga 1 betecknar Y i Remitteringsbenägenhet. 24 Intresserade läsare hänvisas till Bilaga 1 för kort analys om benägenhet att remittera i det urval som studeras här. 17

Att skicka pengar till hemlandet Remitteringar från den somaliländska diasporan i Sverige

Att skicka pengar till hemlandet Remitteringar från den somaliländska diasporan i Sverige Att skicka pengar till hemlandet Remitteringar från den somaliländska diasporan i Sverige nr 3 2009 årgång 37 Remitteringar pengar som migranter skickar till sitt ursprungsland har stor betydelse för många

Läs mer

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer

Läs mer

4. Hur ofta deltar du i föreningsaktiviteter? Ofta Ibland Aldrig 5. I vilken kommun bor du?

4. Hur ofta deltar du i föreningsaktiviteter? Ofta Ibland Aldrig 5. I vilken kommun bor du? Hej! Jag heter Miri Stryjan, och gör denna enkät för en uppsats i nationalekonomi på Stockholms Universitet. Uppsatsen handlar om globalisering, migration och att skicka pengar till sitt hemland. Enkäten

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Tentamen, del 1. Makroekonomi NA juni 2014 Skrivtid 90 minuter.

Tentamen, del 1. Makroekonomi NA juni 2014 Skrivtid 90 minuter. Jag har svarat på följande två frågor: 1 2 3 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen, del 1 Makroekonomi NA0133 5 juni 2014 Skrivtid 90 minuter. Regler Svara på 2 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad Lina Aldén & Mats Hammarstedt Bakgrund År 2016 är mer än 1,5 miljoner personer, eller ca 16 procent av den totala befolkningen

Läs mer

11/8/2011. Maria Brandén. För intresserade av befolkningsfrågor. Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier)

11/8/2011. Maria Brandén. För intresserade av befolkningsfrågor. Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier) Maria Brandén maria.branden@sociology.su.se su se För intresserade av befolkningsfrågor Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier) Främjar kontakt mellan forskare och andra

Läs mer

Kapitel 17: HETEROSKEDASTICITET, ROBUSTA STANDARDFEL OCH VIKTNING

Kapitel 17: HETEROSKEDASTICITET, ROBUSTA STANDARDFEL OCH VIKTNING Kapitel 17: HETEROSKEDASTICITET, ROBUSTA STANDARDFEL OCH VIKTNING När vi gör en regressionsanalys så bygger denna på vissa antaganden: Vi antar att vi dragit ett slumpmässigt sampel från en population

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2015

Inkomstfördelning och välfärd 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2015:5 Publicerad: 5-11-2015 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2015 I korthet - Ålands välfärdsnivå

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Verksamhetsutvärdering av Mattecentrum

Verksamhetsutvärdering av Mattecentrum Verksamhetsutvärdering av Mattecentrum April 2016 www.numbersanalytics.se info@numbersanalytics.se Presskontakt: Oskar Eriksson, 0732 096657 oskar@numbersanalytics.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Lika utbildning, lika lön?

Lika utbildning, lika lön? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet Examensarbete C Författare: Joel Degols Nilsson & Victor Sowa Handledare: Magnus Gustavsson Höstterminen 2011 Lika utbildning, lika lön? En empirisk

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

Återutvandring från Sverige 1995 1999

Återutvandring från Sverige 1995 1999 Återutvandring från Sverige 1995 1999 nr 2 2004 årgång 32 I artikeln studeras återutvandring från Sverige åren 1995 1999. Invandrare från länder vilka är kulturellt och geografiskt närliggande Sverige

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi

Läs mer

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten

Läs mer

Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Migrationen en överblick Umeå den 18 januari 2017 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Olika typer av migration Arbete (anställning, starta företag) Studier Familjeskäl

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten 2008 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar

Läs mer

Bolånetagarnas amorteringar har ökat sedan införandet av individuella amorteringsplaner

Bolånetagarnas amorteringar har ökat sedan införandet av individuella amorteringsplaner PROMEMORIA Datum 2014-11-11 FI Dnr 14-15503 Författare Johan Berg, Maria Wallin Fredholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Uppåtgående trend för den ekonomiska stämningen nedåt i juni

Uppåtgående trend för den ekonomiska stämningen nedåt i juni Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, juni Uppåtgående trend för den ekonomiska stämningen nedåt i juni Konsumenternas förtroende för ekonomin försvagades något i juni. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (18) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (18) Sammanfattning De nya reglerna inom sjukskrivningsprocessen som trädde i kraft den

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Segregation i Stockholms län. Presentation vid SLL:s seminarium i Stockholm John Östh

Segregation i Stockholms län. Presentation vid SLL:s seminarium i Stockholm John Östh Segregation i Stockholms län Presentation vid SLL:s seminarium i Stockholm 2014-11-20 John Östh Presentationens upplägg Segregationsmätningens nya teknik Data, metoder och varför vi behöver nya metoder

Läs mer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? 44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Projekt Vackert Rättvik Projektet

Projekt Vackert Rättvik Projektet Projekt Vackert Rättvik Projektet Vackert Rättvik startade 1994 och byggdes färdigt 2005. Syftet var att förbättra miljön längs riksvägen och stationsområdet och att skapa ett samarbete mellan kommunen,

Läs mer

En beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP

En beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP Prognosavdelningen 15 december 2015 En beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP För att kunna göra prognoser för den faktiska utvecklingen av BNP på längre sikt beräknar Konjunkturinstitutet

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1. Juni/juli 2006 SKOP,, gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela riket, tele-skop riks. Mellan den 15 juni och 14 juli 2006 intervjuades 1.000 personer på uppdrag av bland andra. Resultaten

Läs mer

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Vart tredje barn med särlevande föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Om separationen mellan föräldrarna skett under de senaste åren bor hälften av barnen

Läs mer

Målgruppsutvärdering

Målgruppsutvärdering Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Sociala relationer och upplevelse av ensamhet

Sociala relationer och upplevelse av ensamhet Äldres levnadsförhållanden Sociala relationer och upplevelse av ensamhet Kapitel 20 Sociala relationer och upplevelse av ensamhet av Mikael Nordenmark 20.1 Inledning Detta kapitel analyserar vad olika

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

Kvinnor och män utan barn

Kvinnor och män utan barn 18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.

Läs mer

Statistiska undersökningar - ett litet dokument

Statistiska undersökningar - ett litet dokument Statistiska undersökningar - ett litet dokument Olle the Greatest Donnergymnasiet, Sverige 28 december 2003 Innehåll 1 Olika moment 2 1.1 Förundersökning........................... 2 1.2 Datainsamling............................

Läs mer

Konsumenternas tro på ekonomin starkare än på fyra år

Konsumenternas tro på ekonomin starkare än på fyra år Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, maj Konsumenternas tro på ekonomin starkare än på fyra år Konsumenternas förtroende för ekonomin stärktes ytterligare i maj. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Kvantitativ strategi viktiga begrepp 3. Wieland Wermke

Kvantitativ strategi viktiga begrepp 3. Wieland Wermke + Kvantitativ strategi viktiga begrepp 3 Wieland Wermke + Tillförlitlighet: validitet och reliabilitet n Frånvaro av slumpmässiga fel: hög reliabilitet. n Måttet är stabilt och pålitligt, inte svajigt

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Utmaningar i att upptäcka och integrera Stefan Falkenstad och Lina Kärnestam Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för

Läs mer

rt 2010 o p ap cial r o S

rt 2010 o p ap cial r o S - Innehållsförteckning Kapitel 1: Transnationell migration Kapitel 2: Anknytning till arbetsmarknaden och ungas etablering Kapitel 3: Fattigdomens förändring, utbredning och dynamik Kapitel 4: Multipla

Läs mer

Rapport till Ekobrottsmyndigheten undersökning i Sverige oktober/november 2003

Rapport till Ekobrottsmyndigheten undersökning i Sverige oktober/november 2003 Rapport till Ekobrottsmyndigheten undersökning i Sverige oktober/november 2003 IMRI AB, International Market Research Institute har på uppdrag av Ekobrottsmyndigheten under oktober och november månad intervjuat

Läs mer

Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5)

Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) 1 (13) Statskontoret PM (2009) Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) I denna promemoria redovisas resultat och avbrott inom sfi, samt hur detta varierar mellan deltagare som avbryter

Läs mer

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Rapport till Finanspolitiska rådet 216/1 Flyktinginvandring Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Lina Aldén och Mats Hammarstedt Institutionen för nationalekonomi och statistik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande

Läs mer

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.

Läs mer

Skyttarna ser positivt på damklassen

Skyttarna ser positivt på damklassen Skyttarna ser positivt på damklassen Vid fjolårets förbundsmöte bordlades en motion om avskaffande av damklassen, med uppdrag till förbundsstyrelsen om att utreda vilka konsekvenser ett borttagande skulle

Läs mer

Rekrytering av internationell kompetens

Rekrytering av internationell kompetens JUNI 2016 Sammanfattning av rapport Rekrytering av internationell kompetens Författare: Jonas Öhlin, DAMVAD Analytics Samuel Palmquist, DAMVAD Analytics Detta dokument är en sammanfattning av rapporten

Läs mer

BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD

BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-05-18 Dnr 2010:0991 BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD Hur många och hur stor andel av under 18 år lever i som har en låg ekonomisk standard

Läs mer

Tillvägaghångssätt för skattning av körkortsmodell

Tillvägaghångssätt för skattning av körkortsmodell Siamak Baradaran sia@kth.se Tillvägaghångssätt för skattning av körkortsmodell 1 Syfte med modellen Syftet med denna forskning har varit att utveckla en beskrivande modell som kan hjälpa oss att förstå

Läs mer

P1115 UPPSALA STUDENTKÅR UNDERSÖKNING OM TIDIGA STUDIEAVHOPP VID UPPSALA UNIVERSITET P1115

P1115 UPPSALA STUDENTKÅR UNDERSÖKNING OM TIDIGA STUDIEAVHOPP VID UPPSALA UNIVERSITET P1115 UPPSALA STUDENTKÅR UNDERSÖKNING OM TIDIGA STUDIEAVHOPP VID UPPSALA UNIVERSITET P1115 Vintern 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Målgrupper... 3 1.4 Metod...

Läs mer

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö.

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. 2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. Det är det här valet handlar om För de flesta politiker har det politiska engagemanget börjat i en önskan om en bättre värld,

Läs mer

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad?

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Per Lundborg SULCIS och Institutet för social forskning Invandringsregler i Sverige. 1) Grundläggande är den fria rörligheten inom EES. Utvidgningen

Läs mer

Föreläsning 10, del 1: Icke-linjära samband och outliers

Föreläsning 10, del 1: Icke-linjära samband och outliers Föreläsning 10, del 1: och outliers Pär Nyman par.nyman@statsvet.uu.se 19 september 2014-1 - Sammanfattning av tidigare kursvärderingar: - 2 - Sammanfattning av tidigare kursvärderingar: Kursen är för

Läs mer

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin stiger

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin stiger Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, april Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin stiger Konsumenternas förtroende för ekonomin var oförändrat i april. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården 9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört

Läs mer

Privatpersoners kunskap om den inre marknaden

Privatpersoners kunskap om den inre marknaden UTREDNING 2012-03-27 Dnr 5.1.2-2011/01302-28 Privatpersoners kunskap om den inre marknaden Av de 500 privatpersoner som deltog i undersökningen är det 20 procent som handlat på distans, sökt sjukvård,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm om buteljerat Vatten oktober/november 2007

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm om buteljerat Vatten oktober/november 2007 om buteljerat Vatten SKOP gör regelbundet undersökningar bland personer bosatta i hela riket, tele-skop riks. Mellan den 17 oktober till 3 november 2007 intervjuades drygt 1 000 personer på uppdrag av

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

Konsumenternas förtroende förstärktes något i september

Konsumenternas förtroende förstärktes något i september Inkomst och konsumtion 2012 Konsumentbarometern 2012, september Konsumenternas förtroende förstärktes något i september Konsumenternas förtroendeindikator var i september, då den i augusti och juli låg

Läs mer

Umu s nybörjarenkät ht 2013 resultatsammanställning för samhällsvetenskapliga fakulteten

Umu s nybörjarenkät ht 2013 resultatsammanställning för samhällsvetenskapliga fakulteten 2014-01-02 Sid 1 (16) Umu s nybörjarenkät ht 2013 resultatsammanställning för samhällsvetenskapliga fakulteten Enkäten omfattade samtliga studenter som påbörjat studier på grundläggande nivå ht 2013, dock

Läs mer

Konsumenternas förväntningar på ekonomin mestadels svaga i augusti

Konsumenternas förväntningar på ekonomin mestadels svaga i augusti Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, augusti Konsumenternas förväntningar på ekonomin mestadels svaga i augusti Konsumenternas förtroendeindikator var i augusti 8,3, medan den i juli var

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Vågar du möta dina fördomar?

Vågar du möta dina fördomar? Vågar du möta dina fördomar? 1 Sanningen i fickformat Med den här broschyren vill vi på Bodens kommun ta aktiv roll i de diskussioner som förs om invandrare och integration i vår kommun. Vi har uppmärksammat

Läs mer

eworkbarometern VÅREN 2013

eworkbarometern VÅREN 2013 eworkbarometern VÅREN 2013 Innehåll Om eworkbarometern Bakgrund Kontakt Rörlighet på konsultmarknaden tema för vårens eworkbarometer 2013 Resultat från vårens undersökning Arvode Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Studenternas ekonomiska situation

Studenternas ekonomiska situation Studenternas ekonomiska situation En undersökning av Stockholms universitets studenters ekonomiska situation, sammanställd av Stockholms universitets studentkår 19 mars 2010 2010 Stockholms universitets

Läs mer

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 2012 Ungdomars boende lägesrapport 2012 Boverket april 2012 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport: 2012:7 Utgivare: Boverket april

Läs mer

Uppdrag till Statistiska centralbyrån gällande utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet

Uppdrag till Statistiska centralbyrån gällande utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet Regeringsbeslut 1 2016-03-03 A2016/00519/SV Arbetsmarknadsdepartementet SCB Box 24 300 104 51 Stockholm Uppdrag till Statistiska centralbyrån gällande utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet

Läs mer

Rika och fattiga länder

Rika och fattiga länder Att dela in världen - I-länder Länder som industrialiserats U-länder Länder där utvecklingen gått långsammare - Stor skillnad mellan I-länder storskillnad mellan I-länder och U-länder - BNI Bruttonationalinkomst

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer