Fattigdom och social utestängning bland äldre EU-medborgare. Samlad rapport - januari 2011
|
|
- Lars-Olof Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitativ studie Fattigdom och social utestängning bland äldre EU-medborgare Samlad rapport - januari 2011 Kvalitativ studie TNS Qual+ Denna undersökning har beställts av Europaparlamentet. De åsikter som uttrycks i detta dokument är inte Europaparlamentets egna. Tolkningarna och åsikterna är endast upphovsmännens. 1
2 Kvalitativ Eurobarometerundersökning FATTIGDOM OCH SOCIAL UTESTÄNGNING Utförd av TNS Qual+ på uppdrag av Europaparlamentet TNS Qual+ Avenue Herrmann Debroux, Bryssel Belgien 2
3 INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING Resultat i korthet Synen på media och samhället, och de intervjuade personernas egna erfarenheter Beslutsfattarnas förståelse av problem som rör fattigdom och social utestängning EU:s politiska insatser mot fattigdom kunskap och förväntningar Särskilda problem Internet, levnadsvillkor och sysselsättning MÅL OCH METOD Bakgrund och mål Metod och urval Utformning Diskussionsunderlag Tidpunkt HUVUDPROBLEM De viktigaste resultaten Medias bild av fattigdom och social utestängning Problem när det gäller fattigdom och social utestängning som påverkar de intervjuade personernas liv Levnadskostnader Hälsovård och vårdhem Levnadsvillkor och miljö Nedärvd fattigdom Arbetslöshet Bristande stöd Byråkrati Samhällets syn på fattigdom och social utestängning Aspekter som media inte tagit upp i sin rapportering om fattigdom och social utslagning FÖRSTÅELSE FÖR FRÅGOR SOM RÖR FATTIGDOM OCH SOCIAL UTSLAGNING De viktigaste resultaten Hur väl förstår beslutsfattare fattigdom och social utslagning? Frågor som anses förstås väl Frågor som inte anses förstås väl Hur förståelsen kan förbättras POLITISKA ÅTGÄRDER De viktigaste resultaten Kännedom om EU:s åtgärder för att bekämpa fattigdomen Vad EU bör göra för att ta itu med fattigdomen Viktiga budskap till beslutsfattare Vad beslutsfattarna bör göra SÄRSKILDA FRÅGOR De viktigaste resultaten Internettillgång Konsekvenser av att (inte) ha tillgång till Internet Vad beslutsfattare bör göra åt Internettillgången Levnadsvillkor och bostadsområden Deltagarnas särskilda problem Vad beslutsfattare bör göra åt levnadsvillkoren Problem att hitta arbete Deltagarnas särskilda problem Vad beslutsfattare bör göra åt de äldres svårigheter att hitta arbete 64 3
4 Bokstavskoder för länder 1 Belgien Tjeckien Danmark Frankrike Tyskland Grekland Ungern Irland Italien Lettland Malta Polen Portugal Rumänien Slovakien Spanien Sverige Storbritannien BE CZ DK FR DE EL HU IE IT LV MT PL PT RO SK ES SE UK 1 Medlemsstaterna anges inom parentes i brödtexten i rapporten, vilket betyder att problemet i fråga främst togs upp av personer från dessa särskilda länder. 4
5 1 SAMMANFATTNING Nästan 84 miljoner EU-medborgare befinner sig i riskzonen för fattigdom. Därför gick Europeiska unionen (EU) och medlemsstaterna samman för att göra 2010 till det europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning. De främsta målen var att öka den allmänna medvetenheten om dessa problem och förnya EU:s och medlemsstaternas politiska åtagande att bekämpa fattigdom och social utestängning. Den vägledande principen för år 2010 var att ge uttryck för oron bland de människor som måste leva med fattigdom och social utestängning och att inspirera alla EU-medborgare och andra berörda parter att engagera sig i dessa viktiga frågor. 2 Mot denna bakgrund lät Europaparlamentet göra en kvalitativ undersökning i 18 EU-medlemsstater för att undersöka problemen för de människor som lever i fattigdom och som står inför social utestängning. Resultaten från undersökningen, vilka finns i denna samlade rapport, kommer att utgöra ett direkt bidrag till EU:s Medborgarnas Agora om kris och fattigdom, som kommer att äga rum i januari De allmänna målen med undersökningen var att identifiera de särskilda problemen för de människor som lever i fattigdom och som står inför eller som riskerar social utestängning för att fastställa de områden som kan tas upp i bidraget till Medborgarnas Agora 2011, och sedan ge EU:s beslutsfattare vid Medborgarnas Agora 2011 en direkt inblick i den oro som finns bland de människor som lever i fattigdom och social utestängning. Runt om i de 18 utvalda medlemsstaterna deltog totalt 160 personer från 60 år och uppåt i undersökningen vilka levde under fattigdomsgränsen i sina länder. Följande uppdelning kan göras av de intervjuade personerna: Två tredjedelar av de intervjuade personerna var pensionärer. En minoritet av dessa hade gått i pension av invaliditets-/hälsoskäl. En minoritet av de intervjuade personer som hade gått i pension drygade ut sin pension med extraarbete. En tredjedel av de intervjuade personerna var inte pensionärer. Ungefär hälften av dessa arbetade och de övriga var arbetslösa. De yrkesverksamma arbetade inom en rad olika områden, t.ex. som städare, vaktmästare, skyltmakare, säkerhetsvakt, skräddare, florist, barnvakt etc. Några var även deltidsarbetande eller egenföretagare. Strax över en tredjedel av de intervjuade personerna var gifta eller sammanboende. De återstående två tredjedelarna var ensamstående, skilda, separerade eller änkemän/änkor. Vissa, om än en minoritet, av de intervjuade personerna hade barn som antingen bodde hos dem eller som fick någon form av ekonomisk hjälp av dem
6 1.1 Resultat i korthet Undersökningen visar en befolkning som känner sig bortglömd av samhället i stort, som inte anser att deras verklighet stämmer överens med den bild som ges i traditionell media och som inte tycker att beslutsfattarna förstår hur livet är för dem som står inför fattigdom och social utestängning. De största problemen är de materiella och vardagliga aspekterna av fattigdom levnadskostnader, sysselsättning, pension samt hälso- och sjukvård. De mindre konkreta aspekterna är också viktiga hur social utestängning påverkar självkänslan och önskan att få sin röst hörd och bli uppskattad av samhället. Denna känsla av osynlighet och utestängning förstärks ofta av stigmatiseringen av fattigdom och den känsla av skam eller förlägenhet som många av de intervjuade personerna upplever. Undersökningen ledde fram till följande teman: Fattiga äldre människor tycker inte att det finns någon som bryr sig om dem eller deras dagliga bekymmer Låt oss vara uppriktiga: Det finns inte och har aldrig funnits någon som bryr sig om de fattiga. (EL, man, 70) Media är inte intresserad av att skriva om hur de har det Jag tycker inte att fattigdom får så mycket utrymme i media. Jag tycker att man visar mer om välstånd på tv... Alla är rika, alla är vackra och alla är smala. Det visas inte så mycket fattigdom i media... Antagligen är det så eftersom folk vill se den rika sidan av världen och inte den fattiga. (UK, kvinna, 64) Beslutsfattarna vet hur fattigdomen är i siffror men har begränsade kunskaper om verkligheten Inget händer, för om vi frågar dem hur mycket en liter mjölk kostar vet de inte det. De vet inte vad saker och ting kostar. De behöver inte gå och handla. De vet att fattigdom finns, men de vet inte vad det innebär. Det finns enormt många rika men även enormt många fattiga. (HU, man, 60) Fattiga äldre människor tycker att de har en begränsad talan De borde prata med gamla människor för att förstå hur de lever, hur det är att vara ensam och helt isolerad. (PT, kvinna, 72) Grundläggande saker som mat, säkerhet, boende, hälsa och sysselsättning är det som oroar dem mest Det finns de som bara kan lägga 3 zloty per dag på mat. Detta innebär att de måste spä ut mjölk med vatten och klara sig på en liter mjölk och några limpor bröd på hela veckan. (PL, man, 69) 6
7 De är också angelägna om att fylla en funktion i samhället och ha lite värdighet i livet Så att man kan leva på ett värdigt och mänskligt sätt när man är gammal. (DE, kvinna, 62) Nästan alla de saker som de oroar sig mest för har att göra med pensionsinkomst och sysselsättningsproblem, och man bör fokusera på just detta i politiken på såväl nationell nivå som EU-nivå Hälso- och sjukvårdskostnader äter upp hela pensionen. (SK, kvinna, 63) De intervjuade personerna tvivlade ofta på att den politiska viljan finns för att göra detta De [beslutsfattarna] är så upptagna med att sitta i möten och diskutera än det ena, än det andra att de i sådana fall måste ha ett annat möte för att diskutera vad de diskuterade vid det första mötet, men ingenting blir egentligen gjort. (UK, kvinna, 69) 1.2 Synen på media och samhället, och de intervjuade personernas egna erfarenheter Den vanligaste uppfattningen bland de intervjuade personerna var att intresset för problemen med fattigdom och social utestängning var långt ifrån tillräckligt. Det som man ansåg var det främsta skälet till denna bristande framställning var att media endast verkade vilja rapportera om välstånd, rikedom, skönhet och ungdomlighet. Dessa ämnen betraktades som saker som människor strävar efter och som därför anses vara säljande eller av nyhetsvärde. De intervjuade personerna ansåg att medias skildring av problem som rör fattigdom och social utestängning var överdriven eller felaktig, t.ex. o o med hjälp av siffror (tal/statistik) och visuellt gripande bilder (t.ex. svältande människor, ensamhet och isolering samt förfallna lokala bostadsområden), eller på ett extremt och uppseendeväckande sätt. Dessa framställningar ansågs vara oriktiga och vilseledande. I kontrast till dessa oriktiga framställningar av fattigdom och social utestängning i media, angav de intervjuade personerna en rad saker som de tycker påverkar deras vardagliga liv. Dessa tenderade att vara grundläggande materiella aspekter av fattigdom, och de mest framträdande var följande: o Levnadskostnader. o Hälsovård och vårdhem. o Levnadsvillkor och miljö. o Nedärvd fattigdom det faktum att de måste hjälpa sina barn eller oroar sig för unga människors sysselsättningsmöjligheter. 7
8 De intervjuade personerna förklarade även hur dessa aspekter, t.ex. höga levnadskostnader och låga pensioner, leder till social utestängning och isolering. De intervjuade personerna ansåg generellt sett att samhället återspeglade medias inställning till att skildra problem som rör fattigdom och social utestängning, eftersom samhället till stor del ignorerade problemen och inte förstod eller hade en naiv syn på de intervjuade personernas situation. De intervjuade personerna kände sig uteslutna från samhället och ansåg dessutom att det fanns brist på empati, handling och intresse från samhällets sida när det gäller problem som rör fattigdom och social utestängning, eftersom människor inte verkar bry sig om det inte drabbar dem personligen. Majoriteten av de intervjuade personerna tyckte att det i medias bild av fattigdom och social utestängning saknas riktiga exempel eller fallstudier om människor som lever i fattigdom och om hur de klarar av riktiga, vardagliga problem. De intervjuade personerna skulle vilja ha en medierapportering o som uppmärksammar pensionärernas levnadsvillkor, t.ex. bostadsvillkor och bostadsområden, låga inkomster, hur man klarar sig på en liten budget, problem med att åldras, höga kostnader för el och annan förbrukning och höga hyreskostnader etc., och o som tar upp de olika anledningarna till varför människor har blivit fattiga. 1.3 Beslutsfattarnas förståelse av problem som rör fattigdom och social utestängning Den allra bredaste uppfattningen bland de intervjuade personerna var att beslutsfattare, på lokal eller nationell nivå eller EU-nivå, inte förstod problemen med fattigdom och social utestängning i någon vidare mån. Den främsta anledningen till denna bristande förståelse var att man anser att beslutsfattarna lever ett privilegierat liv, har en hög lön och därför inte löper risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning. En bristande förståelse från beslutsfattarnas sida innebär nödvändigtvis inte att beslutsfattarna inte är medvetna om problemen. De intervjuade personerna ansåg dock att beslutsfattarna visade på bristande handling, intresse och empati. De intervjuade personerna tyckte ofta att beslutsfattarna hade god kännedom om sifferuppgifter, t.ex. statistik om antalet personer som lever i fattigdom, och om den summa pengar som avsätts till sociala pensioner eller socialt stöd. Enligt vissa innebar detta dock inte att beslutsfattarna förstår hur deras vardagliga liv ser ut en aspekt som man ansåg att det fanns bristande förståelse av. 8
9 Eftersom beslutsfattarna anses ha bristande direkt erfarenhet av fattigdom och social utestängning, föreslog vissa att socialt utestängda medborgare eller människor som lever i fattigdom skulle kunna fungera som rådgivare för beslutsfattarna i dessa frågor. 1.4 EU:s politiska insatser mot fattigdom kunskap och förväntningar De intervjuade personerna visste generellt sett inte mycket om EU:s politiska insatser mot fattigdom men antog att EU hade fattigdomsrelaterade frågor på sin dagordning rent allmänt. Följaktligen kunde de intervjuade personerna bara ge ett fåtal exempel på politiska insatser eller åtgärder från EU:s sida som de kände till eller hade varit med om. De intervjuade personerna gav olika förslag om vad EU borde göra för att bekämpa fattigdomen. De två vanligaste förslagen var följande: o Att ta itu med arbetslösheten. o Att förbättra levnadsvillkoren och bostadsområdena. Det framgick även tydligt att EU borde vidta åtgärder som att öka pensionerna, förbättra tillgången till och införa mer överkomliga priser på hälso- och sjukvård och ge socialt stöd till de som behöver och kommunicera med fattiga och socialt utestängda för att fastställa deras behov. Det framgick tydligt av svaren att sådana åtgärder inte bara skulle förbättra de intervjuade personernas livskvalitet materiellt sett, utan att det även skulle ge ett antal psykologiska fördelar. Dessa åtgärder inbegriper följande: att återupprätta personernas värdighet (eftersom fattigdom fortfarande uppfattas som skamligt eller pinsamt), att hjälpa människor att bli mer aktiva (t.ex. genom sysselsättning) och därigenom minska ensamheten och att hjälpa till att övervinna människornas eventuella osäkerhet och rädsla inför sin framtid. Som svar på frågan om vad politikerna först och främst borde ta itu med, betonade de intervjuade personerna ett antal saker, t.ex. att bekämpa fattigdomen, fokusera på ekonomin och infrastrukturen (såsom hälsovård och boende) och lyssna på dem som är äldre och fattiga eller socialt utestängda. Man hänvisade återigen till åtgärder som inte bara skulle tillgodose de materiella behoven hos äldre och fattiga eller socialt utestängda utan som även skulle ge dem en känsla av att det finns en mening och ett syfte, t.ex. genom att delta i kulturell verksamhet eller dela med sig av sina yrkesfärdigheter till yngre generationer. 1.5 Särskilda problem Internet, levnadsvillkor och sysselsättning Ungefär en tredjedel av de intervjuade personerna hade tillgång till Internet via en dator i hemmet, via en familjemedlems (t.ex. ett barns) dator eller via ett bibliotek eller lokala utbildningsorganisationer. De som inte hade 9
10 tillgång till Internet uppgav att de främsta skälen till detta var kostnaden och problemet att hantera den nya tekniken. De intervjuade personer som inte hade tillgång till Internet hade delade uppfattningar om huruvida de skulle vilja ha tillgång till denna teknik. För många är det konsekvensen av att inte ha eller att ha begränsad tillgång till Internet som bidrar till ensamhet, isolering, depression, stress och oro och känslan att vara utestängd från samhället. De intervjuade personerna skulle vilja att EU:s beslutsfattare ställer kostnadsfri eller kraftigt subventionerad Internetanslutning och datorkurser till förfogande. Majoriteten av de intervjuade personerna uttryckte en viss oro över sina dåliga levnadsvillkor och/eller det bostadsområde där de bodde. Oro uttrycktes över en rad olika aspekter varav de mest framträdande var asocialt beteende och säkerhet, bristande underhåll av de byggnader som de intervjuade personerna bodde i och renheten på gatorna. Föga överraskande ville de intervjuade personerna se åtgärder från EU:s beslutsfattare på dessa särskilda områden: höja människornas pension, minska skatten för pensionärerna och subventionera kostnaderna för el och annan förbrukning samt hyra, eftersom man då skulle ha pengar över för väsentligt underhåll av byggnaderna. De intervjuade personerna nämnde även en rad problem som påverkade deras möjlighet att finna arbete. De mest framträdande var åldershinder eller åldersdiskriminering och allmänt stigande arbetslöshetssiffror. För att åtgärda dessa problem ville de intervjuade personerna att EU:s beslutsfattare skulle skapa fler arbetstillfällen, vidta åtgärder för att bekämpa åldersdiskriminering i arbetet och få arbetsförmedlingar att göra ett större åtagande att finna lämpliga jobb för äldre arbetstagare. 10
11 2 MÅL OCH METOD 2.1 Bakgrund och mål Nästan 84 miljoner EU-medborgare befinner sig i riskzonen för fattigdom. Därför gick Europeiska unionen (EU) och medlemsstaterna samman för att göra 2010 till det europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning. De främsta målen var att öka den allmänna medvetenheten om dessa problem och förnya EU:s och medlemsstaternas politiska åtagande att bekämpa fattigdom och social utestängning. Den vägledande principen för år 2010 var att ge uttryck för oron bland de människor som måste leva med fattigdom och social utestängning och att inspirera alla EU-medborgare och andra berörda parter att engagera sig i dessa viktiga frågor. 3 Mot denna bakgrund lät Europaparlamentet göra en kvalitativ undersökning i 18 medlemsstater för att undersöka problemen för de människor som lever i fattigdom och som står inför social utestängning. Resultaten från undersökningen, vilka finns i denna samlade rapport, kommer att utgöra ett direkt bidrag till EU:s Medborgarnas Agora om kris och fattigdom, som kommer att äga rum i januari De allmänna målen med undersökningen var att identifiera de särskilda problemen för de människor som lever i fattigdom och som står inför eller som riskerar social utestängning för att fastställa de områden som kan omfattas av bidraget till Medborgarnas Agora 2011, och sedan ge EU:s beslutsfattare vid Medborgarnas Agora 2011 en direkt inblick i den oro som finns bland de människor som lever i fattigdom och social utestängning. 2.2 Metod och urval Utformning Undersökningen gjordes i två etapper, och denna rapport fokuserar på den första. I den första etappen utgjordes av en rad fokusgrupper i ett urval av 18 medlemsstater bestående av äldre människor från 60 år och uppåt som levde i fattigdom och stod inför social utestängning. En grupp, om cirka 90 minuter, gjordes i varje land med 8 12 deltagare som alla levde under fattigdomsgränsen i sina länder. 4 Vidare räknade man med att minst fyra intervjuade personer per grupp även skulle kunna betecknas som socialt utestängda 5. Grupperna bestod av en Individuella gränsvärden för fattigdom tillämpades för varje medlemsstat och dessa anges i de urvalsformulär som finns som bilaga till denna rapport. Personerna valdes ut på grundval av att deras hushållsinkomst understeg det fastställda gränsvärdet, beroende på antalet personer i hushållet. 5 De intervjuade personerna klassificerades som socialt utestängda om de svarade stämmer på mig i fyra eller fler påståenden i fråga 4 i urvalsformuläret. 11
12 blandning av kvinnor och män samt av personer som hade gått i pension, som var arbetslösa och som fortfarande arbetade. En uppdelning av deltagarna per medlemsstat ges nedan. MEDLEMS KÖN STAT M F ÅLDERS KATEGO RI UNDER FATTIGDOMS GRÄNSEN SOCIALT UTESTÄNGDA PLATS FÖR FOKUSGRUPP Belgien Alla 8 av 8 Bryssel Tjeckien Alla 4 av 8 Prag Danmark Alla 10 av 11 Köpenhamn Frankrike Alla 9 av 9 Paris Tyskland Alla 10 av 10 München Grekland Alla 4 av 8 Aten Ungern Alla 6 av 8 Budapest Irland Alla 4 av 8 Dublin Italien Alla 9 av 9 Milano Lettland * - 78 Alla 8 av 10 Riga Malta Alla 9 av 10 St. Julian s Polen Alla 6 av 8 Warszawa Portugal Alla 8 av 8 Lissabon Rumänien Alla 8 av 9 Bukarest Slovakien Alla 8 av 8 Bratislava Spanien Alla 6 av 9 Madrid Sverige Alla 8 av 10 Göteborg Storbritan nien Alla 8 av 9 London * En av de intervjuade personerna i den lettiska gruppen var 59 år gammal Dessa grupper utgör totalt 160 intervjuade personer runt om i de 18 medlemsstaterna. Följande uppdelning kan göras av de intervjuade personerna: Två tredjedelar av de intervjuade personerna var pensionärer. En minoritet av dessa hade gått i pension av invaliditets-/hälsoskäl. En minoritet av de intervjuade personer som hade gått i pension drygade ut sin pension med extraarbete. En tredjedel av de intervjuade personerna var inte pensionärer. Ungefär hälften av dessa arbetade och de övriga var arbetslösa. De yrkesverksamma arbetade inom en rad olika områden, t.ex. som städare, vaktmästare, skyltmakare, säkerhetsvakt, skräddare, florist, barnvakt etc. Några var även deltidsarbetande eller egenföretagare. Strax över en tredjedel av de intervjuade personerna var gifta eller sammanboende. De återstående två tredjedelarna var ensamstående, skiljda, separerade eller änkemän/änkor. Vissa, om än en minoritet, av de intervjuade personerna hade barn som antingen bodde hos dem eller som fick någon form av ekonomisk hjälp av dem. Nästa steg i undersökningen innebar att bjuda in ett urval fokusgruppdeltagare till Bryssel i januari 2011 för en andra diskussion för att utforma ett bidrag till Medborgarnas Agora. Tabellen nedan sammanfattar hur många personer som kommer att väljas ut från var och en av de 18 medlemsstaterna. 12
13 LAND ANTAL UTVALDA FÖR DEN ANDRA OMGÅNGEN Belgien 1 Tjeckien 1 Danmark 1 Frankrike 2 Tyskland 2 Grekland 1 Ungern 1 Irland 1 Italien 2 Lettland 0 Malta 0 Polen 2 Portugal 1 Rumänien 2 Slovakien 0 Spanien 1 Sverige 1 Storbritannien 2 TOTALT Diskussionsunderlag Diskussionen inleddes med att rent allmänt utröna de intervjuade personernas tankar om hur fattigdom och social utestängning skildras i media, vad de intervjuade personerna oroar sig mest för i vardagen och hur de trodde att samhället ser på fattigdom och social utestängning. Sedan diskuterades de intervjuade personernas egna åsikter och prioriteringar när det gäller vilka aspekter av deras liv som de tyckte att beslutsfattarna förstår och vilka åtgärder som de skulle vilja att EU:s beslutsfattare vidtar. De intervjuade personerna fick ingående frågor inom tre särskilda intresseområden inom ramen för Medborgarnas Agora, nämligen Internet och annan modern kommunikationsteknik, levnadsvillkoren och miljöproblemen i de bostadsområden där de intervjuade personerna bor samt deras erfarenhet av att finna ett nytt arbete om de hade blivit arbetslösa. Avslutningsvis fick de intervjuade personerna ange en särskild sak som de ville att EU:s beslutsfattare skulle göra för att åtgärda problemen med fattigdom och social utestängning. Den diskussionsguide som användes i undersökningen finns som bilaga till denna rapport Tidpunkt Fältarbetet för denna undersökning gjordes den 6 10 december
14 3 HUVUDPROBLEM I detta kapitel behandlas några av de största problemen som de intervjuade personerna stöter på i vardagen. För att fastställa dessa problem fick de intervjuade personerna först fundera på hur frågor om fattigdom och social utestängning skildras och uppfattas i media. Denna metod tillämpades för att se till att varje intervjuad person kände sig bekväm med det eventuellt känsliga ämne som diskuterades och för att ge en ram för en senare diskussion i gruppen om de egna problemen. De intervjuade personerna fick också frågan om vad de ansåg saknades och vad de skulle vilja ändra på när det gäller hur dessa frågor skildras i media, samt hur de trodde att samhället ser på fattigdom och social utestängning. 3.1 De viktigaste resultaten Den vanligaste uppfattningen bland de intervjuade personerna var att det i olika slags media långt ifrån fanns tillräckligt intresse från medias sida för frågor om fattigdom och social utestängning. Det främsta skälet till detta bristande intresse ansågs vara att media endast verkade vilja rapportera om välstånd, rikedom, skönhet och ungdomlighet. Dessa ämnen betraktades som saker som människor strävar efter och som därför anses vara säljande eller av nyhetsvärde. De intervjuade personerna ansåg att medias skildring av problem som rör fattigdom och social utestängning främst gjordes i siffror (tal och statistik) och visuellt gripande bilder (t.ex. svältande människor, ensamhet och isolering samt förfallna lokala bostadsområden) eller på ett extremt och uppseendeväckande sätt. Dessa framställningar ansågs vara oriktiga och vilseledande. I motsats till dessa oriktiga framställningar av fattigdom och social utestängning i media, angav de intervjuade personerna en rad problem som de tycker påverkar dem i vardagen. De mest framträdande av dessa var levnadskostnader, hälsovård och vårdhem, levnadsvillkor, fattiga bostadsområden och nedärvd fattigdom. De intervjuade personerna förklarade hur dessa aspekter, t.ex. höga levnadskostnader, även leder till social utestängning och isolering. De intervjuade personerna ansåg generellt sett att samhället återspeglade medias inställning till att skildra problem som rör fattigdom och social utestängning, eftersom samhället till stor del ignorerade problemen och inte förstod eller hade en naiv syn på de intervjuade personernas situation. De intervjuade personerna kände sig socialt utestängda från samhället och ansåg dessutom att det fanns brist på empati, handling och intresse från samhällets sida när det gäller problem som rör fattigdom och social utestängning, eftersom människor inte verkar bry sig om det inte drabbar dem personligen. Majoriteten av de intervjuade personerna tyckte att det i medias bild av fattigdom och social utestängning saknas riktiga exempel eller fallstudier om människor som lever i fattigdom och om hur de klarar av riktiga, vardagliga problem. 14
15 De intervjuade personerna ville se en medierapportering som uppmärksammar pensionärernas levnadsvillkor, t.ex. bostadsvillkor och bostadsområden, låga inkomster, hur man klarar sig på en liten budget, problem med att åldras, höga kostnader för el och annan förbrukning och höga hyreskostnader. De ansåg att media även borde rapportera om de olika skälen till att människor har blivit fattiga och varför de förblir fattiga. 3.2 Medias bild av fattigdom och social utestängning Alla intervjuade personer nyttjade media i viss mån: De tittade på tv (nyhetsprogram, såpor eller dokumentärer), lyssnade på radio eller läste tidningar. Självklart gjorde de dock detta i olika utsträckning och hade tillgång till olika slags medier. Den vanligaste uppfattningen bland de intervjuade personerna var att det i de olika medierna långt ifrån fanns tillräckligt intresse från medias sida för problem som rör fattigdom och social utestängning (UK, SK, EL, DE, PL, DK, MT, LV, IE, RO, IT, PT, CZ och ES). De tyckte att man ofta slätade över dessa problem (UK, SK, DK och CZ). Jag har aldrig sett ett seriöst tv-program om fattigdom eller social utestängning. (EL, kvinna, 65) Många vill helt enkelt inte höra talas om detta. De stänger ögon och öron eftersom de inte vill konfronteras med fattigdomsproblem. (DK, kvinna, 81) Jag tror att vi måste kräva tv-program som ger en korrekt bild av medborgarna och de svårigheter som de måste möta. De måste ta upp det hela tiden. Media gör inte sitt jobb så bra. (BE, man, 60) Ingen vill höra om fattiga människor i media. Det är inget nyhetsvärde i att en viss person är helt utblottad. De som inte är fattiga vill inte veta det. (CZ, kvinna, 64) I tidningen sades det att det skulle bli 500 nya arbetstillfällen. Men de sade inte att det samtidigt skulle försvinna 700 i stadsdelen Pest (HU, man, 61) Det främsta skälet till detta bristande intresse ansågs vara att media endast verkade vilja rapportera om välstånd, rikedom, skönhet och ungdomlighet. Dessa är saker som människor strävar efter (UK, SE, ES och PL), som är säljande eller av nyhetsvärde (unga, rika och kända människors liv) och som kommer att ge högre tittarsiffror, vilket ligger i medias ekonomiska intresse (SE, RO, SK, HU, EL och PL). Vissa intervjuade personer ansåg att importen av amerikanska program också bidrar till att dessa ideal hyllas. Jag tycker inte att fattigdom får så mycket utrymme i media. Jag tycker att man visar mer om välstånd på tv... Alla är rika, alla är vackra och alla är smala. Det visas inte så mycket fattigdom i media... Antagligen är det så eftersom folk vill se den rika sidan av världen och inte den fattiga. (UK, kvinna, 64) 15
16 Vardagen är inte tilltalande. Det är bäst att vi inte ger sken av denna fattigdom utomlands. (PL, man, 64) Äldre och pensionärer framställs ofta som människor som lever ett bra liv och har ekonomiska medel. Det vore genant att porträttera äldre och pensionärer som är fattiga. (SE) Äldre/fattiga och pensionärer framhävs i media som överklassmänniskor som reser utomlands och strör pengar omkring sig. (SE, kvinna, 67) De intervjuade personerna ansåg att media skildrar problem som rör fattigdom och social utestängning på följande sätt: Media anses vara mer angelägen om att presentera siffror (tal/statistik) och visuella bilder på fattigdom (svältande människor, ensamhet och isolering samt försämrade lokala bostadsområden) som utgör konkreta och utförliga exempel på hur människor har det. Det finns information om arbetslöshetsnivån och om den stiger eller minskar, men siffrorna säger ingenting om hur människorna bakom dessa siffror har det (PT, DE, HU, DE, IT och BE). Siffrorna anses också kunna tolkas på olika sätt människor kan tolka siffrorna efter hur de vill att situationen när det gäller fattigdom och social utestängning ska vara (BE). På tv visas det mycket om människor som sover på gatan, men det är bara bilder. (PT, kvinna, 63) Det nämns ibland hur många fattiga vi har här i procent. Men man hör aldrig något närmare om det. (DE, kvinna, 62) De säger [bara] hur många det är i procent. (HU, man, 60) Fattigdom och social utestängning porträtteras på ett extremt och uppseendeväckande sätt eller ett sätt som avspeglar värsta tänkbara scenario, t.ex. en hemlös person som dör till följd av svåra väderförhållanden eller en sjuk person som kämpar in i det sista. Men man skildrar inte vardagen för en väldigt många människor (SK, IE, CZ, ES, EL, IT och BE). Om någon får cancer är det aldrig i lillfingret. Det är alltid en hjärntumör eller något annat riktigt allvarligt som de inte kommer att överleva. (IE, man, 71) Något som har samband med detta är den ytliga, stereotypa framställningen av fattiga, t.ex. i tv-såpor. Här framställs de som lata människor som inte vill arbeta och som tar till alla knep för att utnyttja välfärdssystemet (DE, DK och SK). Det anses dessutom att underhållningsindustrin ofta porträtterar fattiga människor, t.ex. i drama och komedier, som extremt fattiga, smutsiga och patetiska. Man överdriver och polariserar karaktärerna för att göra filmen intressantare eller roligare eller för att dra en mycket klarare skiljelinje. Det är dock ingen vidare rättvis bild (DK). 16
17 Det finns mycket mer nyheter om fattigdomen i världen än på nationell eller lokal nivå. (UK, PT och MT) De rapporterar om Haiti, Mexiko och Afrika De rapporterar om alla dessa människor men inte om vad som händer här [när det gäller fattigdom]... Vi vill veta vad som händer här och det finns så mycket fattigdom i vår omgivning (UK, kvinna, 68) Folk skickar pengar till Haiti, men när det gäller oss finns det inga pengar. (BE, man, 60) Media rapporterar om välgörenhet för fattiga människor, men det handlar vanligtvis om en engångsföreteelse för folk i nöd, t.ex. att köpa en rullstol, ge mat och så vidare (SK), eller så ger det intryck av att staten och andra myndigheter ger tillräcklig hjälp till de fattiga att det som de ger är tillräckligt för ett anständigt liv (HU). Diskussioner om fattigdom handlar oftast om den senaste ekonomiska krisen i världen och dess konsekvenser på nationell nivå. (IE) Media porträtterar fattiga och äldre som en så pass liten grupp att de inte är värda att fokusera på/tillräckligt intressanta. (SE) Det framställs alltid som sagor med lyckligt slut i serier eller såpor, vilket är orealistiskt. (PT) I serier och såpor får historier om fattiga människor alltid ett lyckligt slut, men i verkligheten är det inte så. (PT, man, 67) En överdriven tonvikt på alkohol och pubar. Man ansåg att alkohol alltid fanns med i bilden när media skildrar hur fattiga människor lever, och pubar och barer framställs ofta som centrum för sociala sammankomster men även för själva samhällena. För vissa intervjuade personer som bodde i ett innerstadssamhälle verkade detta vara en riktig bild av deras samhälle. Andra som bodde i en förort tyckte dock att det fanns andra platser där de kunde umgås. (IE) Folk skulle inte alltid gå dit (till puben) och ta ett glas bara för att det inte finns något annat ställe att umgås på. (IE, kvinna, 63) Dessa påståenden betraktas generellt sett inte som riktiga, och de intervjuade personerna gav flera skäl till detta: Fattigdomen i samhället är i viss mån dold och svår att upptäcka, eftersom människor försöka hålla skenet uppe och skäms över sin situation. (DK, ES, SK och IT) 6 6 Det är intressant att notera att den dolda dimensionen av fattigdom också spelade ut sin roll i fokusgrupperna. I den tyska gruppen, t.ex., bjöd det inte personerna emot att kalla sig själva fattiga och socialt utestängda. I den svenska gruppen var vissa intervjuade personer mer villiga än andra att öppet erkänna sin situation. I den irländska och den lettiska gruppen betraktade de intervjuade personerna sig dock inte som fattiga och socialt utestängda (trots att de valdes ut på grund av detta), utan tyckte att det fanns andra som hade det sämre än dem och som borde betraktas som fattiga. 17
18 Fattigdom är i dag något som man bara ser på film. Man märker alltid om någon är fattig i en film. I verkliga livet gör man inte det eftersom fattiga inte visar det. (DK, man, 71) Den dolda fattigdomen är maskerad. (SK, kvinna, 63) Media betraktas inte alltid som oberoende. Det kan vara av största intresse för ägare till mediebyråer eller tidningar, vilka ibland även är politiker, att problem om fattigdom eller social utestängning slätas över (RO, CZ, ES och BE) om problemen inte syns behöver inga åtgärder vidtas. Oppositionspartier som samarbetar med olika nyhetsmedier utnyttjar media för att ge olika versioner av den verkliga situationen när det gäller fattigdom, i syfte att spela ut varandra (MT). Man tror att man väljer ut intervjuobjekt som inte skulle berätta om de svåra levnadsvillkoren eller som skulle kunna berätta den version som man vill höra, eller som är försiktiga med vad de säger för att släta över problemen (HU). Den bild som ges av fattigdom och social utestängning är felaktig för media anses inte ha tid eller förmåga att sätta sig in i situationen/inte ta tid att förstå problemen på djupet. (SE och RO) 3.3 Problem när det gäller fattigdom och social utestängning som påverkar de intervjuade personernas liv De intervjuade personerna valdes ut eftersom de levde under fattigdomsgränsen i respektive land och eftersom vissa av dem dessutom var socialt utestängda. Därför hade de alla åsikter om hur just deras liv påverkas fattigdom och social utestängning. De intervjuade personerna uttryckte oro över en rad problem som påverkar deras liv. Dessa problem sammanfattas i tabellen nedan i fallande ordning, från de vanligaste till de mindre vanliga problemen. Därefter följer en ingående diskussion av dessa. PROBLEM SOM PÅVERKAR DE INTERVJUADE PERSONERNAS LIV Problem Exempel Intervjuade personer från: Levnadskostnader Hälsovård och vårdhem Otillräckligt med pengar för de dagliga levnadskostnaderna. Inga extrapengar, t.ex. för att unna sig själv eller andra något. Svårt att klara av oväntade utgifter. Skatt på pensionsinkomsten. Dyra resekostnader. Den sociala utestängning och isolering som följer av att inte ha en tillräcklig inkomst och de känslomässiga och fysiska effekter som detta ger. Kvaliteten på hälsovårdsinrättningar och vårdhem bekymrar de intervjuade personerna. Kostnaden för icke-subventionerade läkemedel har en betydande inverkan på deras budget. UK, SE, DE, DK, HU, ES, EL, PL, LV, FR, BE HU, DE, UK, LV, PT, FR, BE 18
19 Levnadsvillkor och bostadsområden Nedärvd fattigdom Arbetslöshet Bristande stöd Byråkrati Underhållskostnaden för bostaden. Böter vid felaktig återvinning. Vissa har förlorat sina hem till följd av fattigdom. Bostaden är i dåligt skick eller för liten. Brott och asocialt beteende inverkar negativt på de intervjuade personernas bostadsområden. De lokala myndigheterna stänger lokala faciliteter, vilket innebär att ungdomarna inte har något att göra och ingenstans att ta vägen efter skoltid. Högljudda grannar. De intervjuade personerna har svårt att ge ekonomiskt stöd till sina barn eftersom de redan kämpar för att få saker och ting att gå ihop. Personer som har förlorat sina jobb, särskilt på grund av den globala ekonomiska krisen, och har svårt att finna ett nytt arbete. Fattiga och socialt utestängda upplever att deras situation förvärras på grund av avsaknaden av ett socialt nätverk eller familjestöd. Den byråkrati som det innebär (dvs. pappersarbete och tid) för att få tillgång till ekonomiskt eller annat stöd gör det svårt för de intervjuade personerna. UK, ES, EL, LV, FR UK, MT, ES, HU, FR ES, PL, FR ES MT Levnadskostnader Levnadskostnaderna var det problem som påverkar de intervjuade personernas liv och som diskuterades mest. Det allmänna intrycket var att personer med låga inkomster, särskilt de som nästan uteslutande var beroende av den statliga pensionen, inte hade tillräckligt med pengar för att betala sina räkningar, för att inte tala om att ha råd med lite lyx i livet, t.ex. att unna sig själv eller familjemedlemmar som barnbarn något (UK, SE, DE, DK, ES, PL, LV, HU, ES, FR och BE). Jag tycker inte om att gå på julmarknaderna längre, för jag har inte råd att köpa något där. Kanske en kopp glögg då och då, men det är allt. (DE, kvinna, 66) Även de som kan betala sina räkningar och klara av extrakostnader måste fortfarande hålla ett vaksamt öga på sina dagliga utgifter. De måste vara noggranna med vad de lägger pengar på och dra ner på större utgifter för att kunna betala sina räkningar (DE, HU, UK och BE). Jag betalar inte alla räkningar. Allt det som jag får [statlig pension och andra typer av ekonomiskt stöd] räcker knappt för att köpa något överhuvudtaget. Förutom att köpa mat eller betala räkningar skulle jag gärna vilja unna mina barnbarn något när de kommer, det är det enda [jag skulle vilja] och det är inte bra nog i mina ögon. (UK, kvinna, 67) Jag blev tvungen att säga upp alla mina försäkringar. Jag kan bara behålla begravnings- och ansvarighetsförsäkringen. (DE, kvinna, 64) 19
20 Vi måste välja om vi ska lägga pengar på bensin, Internet eller mat till och med. Vi försöker ofta trolla med kreditkort. (BE, man, 60) Folk tycker inte att det finns något problem. Har du inte pengar till en ny tv? Gå till banken och låna pengar! Är du arbetslös? Skola om dig! Och så vidare... Det finns inga problem. Det finns bara lösningar. Men i verkligheten fungerar det inte så. (CZ, man, 65) De intervjuade personerna har dock olika strategier för att ha råd med så mycket som möjligt och försöka spara pengar. (FR) Ju närmare sista förbrukningsdatumet, ju billigare kött. Så gör jag. Jag köper mitt kött på sista förbrukningsdagen, och köttet är OK och kostar ibland hälften så mycket. (FR, kvinna) Det blir särskilt svårt för de intervjuade personerna när de måste klara av större och helt oförutsedda utgifter. (DE) De intervjuade personerna ansåg att de betalade för mycket skatt på pensionsinkomsten och att detta bidrog till att de inte hade pengar (SE och UK). De intervjuade personer som hade arbetat i hela livet ansåg att de i detta skede i livet straffades för att ha gjort detta. De intervjuade personerna berättade t.ex. att även om de hade betalat inkomstskatt och nationella socialavgifter under hela sitt yrkesliv, betalade de nu skatt på sin arbetsgrundade pension, vilket de flesta ansåg var orättvist. De som hade ordnat med privata pensioner kände sig kränkta över att deras inkomst från dessa medförde att de inte var berättigade till pensionstillägg. (UK) Detta är precis vad jag mår dåligt över. Jag har arbetat i hela mitt liv och plötsligt straffas jag till höger och vänster. Jag betalade alla skatter, den allmänna socialförsäkringen, ja allt, och plötsligt utsätts jag för detta. (UK, man, 62) Några intervjuade personer tycker även att det är för dyrt och att de inte har råd att nyttja kollektivtrafiken och att detta leder till att de isoleras ännu mer, för om de inte kan ha råd med att förflytta sig blir de fångar i det egna hemmet eller närliggande bostadsområdet. Vissa är beroende av släkt och andra för att de ska kunna ta sig dit de vill. (DK) Min son kör mig ibland, men jag tycker inte om att vara honom till besvär. Oftast åker jag helt enkelt inte, eftersom det är enklare och billigare att stanna hemma. (DK, kvinna, 73) Problem med att inte kunna betala räkningarna ansågs vara särskilt oroande på grund av den påverkan som detta har på de intervjuade personernas hälsa. Enligt uppgift hade intervjuade personer hotats med att bli dragna inför domstol eftersom de inte hade råd att betala minimibeloppen på räkningar för el och annan förbrukning. Detta skapade stor oro eftersom de ofta kände att de inte kunde dra ner någonstans i sin budget för att betala mer på räkningarna, eftersom de redan levde på existensminimum. (UK) Ja, jag betalar 20 brittiska pund varje månad och det räcker inte och jag kan inte betala mer än så. I annat fall måste jag sluta äta. Jag måste ju köpa mat till mig själv. (UK, kvinna, 68) 20
www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu
KE-80-09-930-SV-C www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu Är du intresserad av publikationerna från generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter? Du kan
Läs merEU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna
IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria
Läs merJag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?
SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning
Läs merGeneraldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för opinionsundersökningar 24 mars 2009
Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för opinionsundersökningar 24 mars 2009 EUROPÉERNA OCH DEN EKONOMISKA KRISEN Eurobarometern (EB 71) Population: EU 15+
Läs merSocialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror
PM/08/XXX Bryssel, 16 oktober 2008 Socialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror Europeiska kommissionen publicerar idag sin årliga översikt över sociala tendenser i medlemsstaterna mot
Läs merVALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009
Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN 15/09/2008 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009 Ordinarie Eurobarometerundersökning (EB 69) Våren 2008 De första obearbetade
Läs merEurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Parlameter-delen SOCIODEMOGRAFISK BILAGA
Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) Bryssel, november 2013 ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET
Läs merOpinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor
Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor Representativa resultat i de 2 medlemsstaterna i Europeiska unionen Paketet inkluderar resultat för EU2 och för Sverige Avsikten med opinionsundersökning
Läs merEurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Parlameter-delen SAMMANFATTANDE ANALYS
Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel, december 2013 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET
Läs merEn internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan
En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket
Läs merStandard Eurobarometer 84. Allmänna opinionen i europeiska Unionen
Undersökningen som ligger till grund för den här en har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten har producerats för den Europeiska kommissionens
Läs merStandard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen
Allmänna opinionen i europeiska Unionen Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten
Läs merKLIMATFÖRÄNDRING. NB: För en allmän analys, se den analytiska sammanfattningen.
Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR ANALYS AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Bryssel den 15/10/2008 KLIMATFÖRÄNDRING Särskild Eurobarometerundersökning 300 Våren 2008 De första obearbetade resultaten:
Läs merEftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014
Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:
Läs merJanuari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merEuropeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män
IP/10/236 Bryssel den 5 mars 2010 Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män Europeiska kommissionen kommer att införa en rad åtgärder för att minska löneklyftan mellan
Läs merVarför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte
Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur
Läs merhade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.
Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt
Läs merNovember 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merVarumärken 0 - MEDVERKAN
Varumärken 29/10/2008-31/12/2008 Det finns 391 svar, av totalt 391, som motsvarar dina sökvillkor 0 - MEDVERKAN Land DE Tyskland 72 (18.4%) PL Polen 48 (12.3%) NL Nederländerna 31 (7.9%) UK Storbritannien
Läs merEurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen
Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) Bryssel den 21 augusti 2013 ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET
Läs merDen äldre, digitala resenären
Den äldre, digitala resenären Resebranschen är en av de mest växande branscherna i världen. Digitaliseringen har dock gjort att branschen förändrats mycket under de senaste åren. Många resenärer agerar
Läs merHälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!
MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merDET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR
DET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR I nedanstående tabeller presenteras grundläggande statistik för flera områden som rör den gemensamma fiskeripolitiken: medlemsstaternas fiskeflottor 2014 (tabell 1), sysselsättningssituationen
Läs merKonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.
Läs merEFTERVALSUNDERSÖKNING 2009. Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande analys
Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Bryssel den 24 juli 2009 EFTERVALSUNDERSÖKNING 2009 Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande
Läs merFrivilligarbete och solidaritet mellan generationerna
EUROPAPARLAMENTET Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna Rapport Fältarbete: april maj 2011 Publicering: oktober 2011 Särskild Eurobarometer / serie 75.2 TNS Opinion & Social Denna undersökning
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merSverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.
EU PÅ 10 MINUTER Sverige i EU Sverige är en av 28 medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige samarbetar
Läs merKoll på vardagsekonomin
Koll på vardagsekonomin 2 Inkomster och utgifter är en del av livet. En vardagsekonomi i balans ger dig trygghet inför framtiden, oavsett vad som händer. Med den här broschyren vill vi ge dig råd och tips
Läs merFN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder
Läs merdiskussionsunderlag CITIZEN OKETCH
diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH Vad tänker du på när du hör ordet Afrika? Bilder av Afrika I filmen Citizen Oketch får vi följa med George och Esther Oketch och deras fyra barn i vardagen i ett slumområde
Läs merKonvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt
Läs mer12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 september 2016 (OR. en) 12606/16 SOC 565 EMPL 375 ECOFIN 837 EDUC 302 FÖLJENOT från: till: Ärende: Kommittén för socialt skydd Ständiga representanternas kommitté
Läs merMångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag
Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag 31/03/2008-28/04/2008 Det finns 371 svar, av totalt 371, som motsvarar dina sökvillkor 0. Medverkan Land DE Tyskland 58 (15.6%) PL Polen 44
Läs merMotkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING
Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Vem som helst kan få ekonomiska bekymmer. I den här broschyren får du inblick i vilka konsekvenser en skuld sättning får både för enskilda människor och för
Läs merSVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING
SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från
Läs merLättläst. Om du bor eller arbetar utomlands
Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller
Läs merHUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?
HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark
Läs merKLIMATFÖRÄNDRINGEN. Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning
Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR OPINIONSUNDERSÖKNINGAR Bryssel, den 30 juni 2008 KLIMATFÖRÄNDRINGEN Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning I. Terminologisk
Läs merPTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-03-21 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Teresia Widigs Ahlin teresia.widigs-ahlin@pts.se Bilaga 3 PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?
Läs merlättläst broschyr En lättläst broschyr om samband mellan fattigdom och funktionshinder
lättläst broschyr En lättläst broschyr om samband mellan fattigdom och funktionshinder MyRight Att erövra världen, mars 2018 Vi som driver MyRight är organisationer för personer med funktionsnedsättning
Läs merMILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002
LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry
Läs merMöjlighet att leva som andra
Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som
Läs merKonvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven
Läs merSå blir de gyllene åren om sparande, boende och ekonomisk planering
Så blir de gyllene åren om sparande, boende och ekonomisk planering Ingela Gabrielsson, privatekonom Nordea 2014-11-20 Sammanfattning Närmare fyra av tio känner oro för att pensionen i framtiden inte ska
Läs merEUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer
EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport
Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare
Läs merFINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING
A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.
Läs merSamtal med Hussein en lärare berättar:
Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar
Läs mer1800-talets Stockholm
Stockholm 1800-2200 1800-talets Stockholm Befolkning Omkring år 1850 hade Stockholm ca 93 000 invånare vilket är väldigt lite om man jämför med med de ca 900 000 människor som idag räknas tillhöra Stockholms
Läs merBostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande
Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att
Läs merAdministrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt
Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel
Läs merLivsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning
Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna
Läs merSamråd med intressenterna vid utformningen av småföretagspolitiken på nationell och regional nivå
Samråd med intressenterna vid utformningen av småföretagspolitiken på nationell och regional nivå 01/06/2004-30/09/2004 Del I. Bakgrundsinformation Land AT - Österrike 9 (4.5) BE - Belgien 13 (6.5) DE
Läs merKvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna
Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Rapporten Kvarsättning i europeiska grundskolor: regelverk och statistik jämför hur kvarsättning metoden att låta eleverna gå om ett år
Läs merNationell webbplats om skatteregistreringsnummer.
SKATTEREGISTRERINGSNUMMER (TIN) Skatteregistreringsnumret efter ämne: Nationell webbplats 1. AT Österrike https://www.bmf.gv.at/steuern/_start.htm 2. BE Belgien http://www.ibz.rrn.fgov.be/fr/registre-national/
Läs merSå här vill vi göra det lättare för dig som är utlandssvensk! Centerpartiets politik för utlandssvenskar
Så här vill vi göra det lättare för dig som är utlandssvensk! Centerpartiets politik för utlandssvenskar Mindre byråkrati och färre krångliga regler även för dig som är utlandssvensk. Du som är utlandssvensk
Läs merFredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.
Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot
Läs merParlameter - november 2012 Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 78.2)
Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 14 februari 2013 Parlameter - november Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 78.2) SAMMANFATTANDE
Läs merUngas tankar om ett bättre samhälle
Ungas tankar om ett bättre samhälle Politiska motioner skapade av ungdomar i Malmö och Skåne genom workshoparbete inom projektet Ungt valdeltagand i Malmö och Skåne - fokus: supervalåret 2014. Genom wokshops
Läs merYRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB
Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines
Läs merBarn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1
Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö
Läs merFamiljeförmåner inom EU
Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att
Läs mersara danielsson röster från backa Röster från Backa
Röster från Backa Mellanplatsprojektet bidrog till och följde uppstarten och utvecklingen av odlingsprojektet Gåsagången Gror! i ett bostadsområde i Backa. Odlingen låg på Familjebostäders mark och var
Läs merhttps://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4
Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,
Läs mer'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'
1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet
Läs merHUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004
HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4
Läs merEurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS
Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel, 30 november 2015 Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS
Läs merBredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden
IP/08/1397 Bryssel den 25 september 2008 Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden Hur kan EU se till
Läs merSituationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk
IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol
Läs merMyter och sanningar om pensionen
Myter och sanningar om pensionen TNS Gallup för Nordea 5 myter om pensionen Kvinnor och låginkomsttagare är mer oroliga för sin pension Vi vet vad vi får i pension från staten Vi har inte råd att pensionsspara
Läs merLättläst om svenskt studiestöd
Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8
Läs merGruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se
Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som
Läs merEller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.
Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det
Läs merSvenskarna och sparande 2012. Resultatrapport
Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna
Läs merEuropeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel
Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och
Läs merPiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson
PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.
Läs merBILSEMESTERRAPPORTEN 2012
BILSEMESTERRAPPORTEN 2012 BILSEMESTER ÄR FRIHET I år firar Stena Line 50 år och därför är vi extra stolta att kunna presentera vår största kartläggning av svenskt resande med bil hittills: Bilsemesterrapporten
Läs merStandard Eurobarometer 90
Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten har producerats för den Europeiska
Läs merFINLAND I EUROPA -UNDERSÖKNING European Social Survey 2002
FINLAND I EUROPA -UNDERSÖKNING European Social Survey 2002 KORT 1 0 Ingen tid alls 1 Under en ½ timme 2 Från en ½ timme till 1 timme 3 Mer än 1 timme, men högst 1½ timme 4 Mer än 1½ timme, men högst 2
Läs merEUROPEAN SOCIAL SURVEY SVARSKORT
EUROPEAN SOCIAL SURVEY 2002 SVARSKORT KORT 1 Ingen tid alls Mindre än ½ timme ½ timme, till 1 timme Mer än 1 timme, upp till 1½ timme Mer än 1½ timme, upp till 2 timmar Mer än 2 timmar, upp till 2½ timme
Läs merDet livslånga lärandet
Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in
Läs merStandard Eurobarometer 86. Allmänna opinionen i europeiska Unionen
Allmänna opinionen i europeiska Unionen Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten
Läs merTill soliga, regniga och äldre dagar
RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen
Läs merResultattavla för innovationsunionen 2014
Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen
Läs merTYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET
SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar
Läs merEurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5)
d Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Bruxelles, août 2013 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5) SOCIODEMOGRAFISK INRIKTNING Ekonomiska
Läs merUwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 december 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0408 (COD) 17633/13 ADD 2 DROIPEN 159 COPEN 236 CODEC 2930 FÖLJENOT från: mottagen den: 28 december 2013
Läs merTilla ggsrapport fo r barn och unga
Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad
Läs merEU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter
EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom
Läs merResultat DemoskopPanelen
Resultat DemoskopPanelen 0 0-0-0 Om DemoskopPanelen DemoskopPanelen är en årligt återkommande undersökning bland den svenska allmänheten. Frågorna som ställs inom ramen för DemoskopPanelen handlar bland
Läs merOm att planera för sitt boende på äldre dagar
Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt
Läs merEU i din vardag. EU påverkar allas vardag.
EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet
Läs merEn rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14
En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.6.011 KOM(011) 35 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Andra rapporten
Läs merVarför vi är onödigt besatta av vad andra människor tycker om oss.
Varför vi är onödigt besatta av vad andra människor tycker om oss. För att kunna förstå varför vi alla går runt med den här galna fixeringen om att hela tiden bry oss om, och oroa oss över vad andra tycker
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs mer