Fattigdom och social utestängning bland äldre EU-medborgare. Samlad rapport - januari 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fattigdom och social utestängning bland äldre EU-medborgare. Samlad rapport - januari 2011"

Transkript

1 Kvalitativ studie Fattigdom och social utestängning bland äldre EU-medborgare Samlad rapport - januari 2011 Kvalitativ studie TNS Qual+ Denna undersökning har beställts av Europaparlamentet. De åsikter som uttrycks i detta dokument är inte Europaparlamentets egna. Tolkningarna och åsikterna är endast upphovsmännens. 1

2 Kvalitativ Eurobarometerundersökning FATTIGDOM OCH SOCIAL UTESTÄNGNING Utförd av TNS Qual+ på uppdrag av Europaparlamentet TNS Qual+ Avenue Herrmann Debroux, Bryssel Belgien 2

3 INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING Resultat i korthet Synen på media och samhället, och de intervjuade personernas egna erfarenheter Beslutsfattarnas förståelse av problem som rör fattigdom och social utestängning EU:s politiska insatser mot fattigdom kunskap och förväntningar Särskilda problem Internet, levnadsvillkor och sysselsättning MÅL OCH METOD Bakgrund och mål Metod och urval Utformning Diskussionsunderlag Tidpunkt HUVUDPROBLEM De viktigaste resultaten Medias bild av fattigdom och social utestängning Problem när det gäller fattigdom och social utestängning som påverkar de intervjuade personernas liv Levnadskostnader Hälsovård och vårdhem Levnadsvillkor och miljö Nedärvd fattigdom Arbetslöshet Bristande stöd Byråkrati Samhällets syn på fattigdom och social utestängning Aspekter som media inte tagit upp i sin rapportering om fattigdom och social utslagning FÖRSTÅELSE FÖR FRÅGOR SOM RÖR FATTIGDOM OCH SOCIAL UTSLAGNING De viktigaste resultaten Hur väl förstår beslutsfattare fattigdom och social utslagning? Frågor som anses förstås väl Frågor som inte anses förstås väl Hur förståelsen kan förbättras POLITISKA ÅTGÄRDER De viktigaste resultaten Kännedom om EU:s åtgärder för att bekämpa fattigdomen Vad EU bör göra för att ta itu med fattigdomen Viktiga budskap till beslutsfattare Vad beslutsfattarna bör göra SÄRSKILDA FRÅGOR De viktigaste resultaten Internettillgång Konsekvenser av att (inte) ha tillgång till Internet Vad beslutsfattare bör göra åt Internettillgången Levnadsvillkor och bostadsområden Deltagarnas särskilda problem Vad beslutsfattare bör göra åt levnadsvillkoren Problem att hitta arbete Deltagarnas särskilda problem Vad beslutsfattare bör göra åt de äldres svårigheter att hitta arbete 64 3

4 Bokstavskoder för länder 1 Belgien Tjeckien Danmark Frankrike Tyskland Grekland Ungern Irland Italien Lettland Malta Polen Portugal Rumänien Slovakien Spanien Sverige Storbritannien BE CZ DK FR DE EL HU IE IT LV MT PL PT RO SK ES SE UK 1 Medlemsstaterna anges inom parentes i brödtexten i rapporten, vilket betyder att problemet i fråga främst togs upp av personer från dessa särskilda länder. 4

5 1 SAMMANFATTNING Nästan 84 miljoner EU-medborgare befinner sig i riskzonen för fattigdom. Därför gick Europeiska unionen (EU) och medlemsstaterna samman för att göra 2010 till det europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning. De främsta målen var att öka den allmänna medvetenheten om dessa problem och förnya EU:s och medlemsstaternas politiska åtagande att bekämpa fattigdom och social utestängning. Den vägledande principen för år 2010 var att ge uttryck för oron bland de människor som måste leva med fattigdom och social utestängning och att inspirera alla EU-medborgare och andra berörda parter att engagera sig i dessa viktiga frågor. 2 Mot denna bakgrund lät Europaparlamentet göra en kvalitativ undersökning i 18 EU-medlemsstater för att undersöka problemen för de människor som lever i fattigdom och som står inför social utestängning. Resultaten från undersökningen, vilka finns i denna samlade rapport, kommer att utgöra ett direkt bidrag till EU:s Medborgarnas Agora om kris och fattigdom, som kommer att äga rum i januari De allmänna målen med undersökningen var att identifiera de särskilda problemen för de människor som lever i fattigdom och som står inför eller som riskerar social utestängning för att fastställa de områden som kan tas upp i bidraget till Medborgarnas Agora 2011, och sedan ge EU:s beslutsfattare vid Medborgarnas Agora 2011 en direkt inblick i den oro som finns bland de människor som lever i fattigdom och social utestängning. Runt om i de 18 utvalda medlemsstaterna deltog totalt 160 personer från 60 år och uppåt i undersökningen vilka levde under fattigdomsgränsen i sina länder. Följande uppdelning kan göras av de intervjuade personerna: Två tredjedelar av de intervjuade personerna var pensionärer. En minoritet av dessa hade gått i pension av invaliditets-/hälsoskäl. En minoritet av de intervjuade personer som hade gått i pension drygade ut sin pension med extraarbete. En tredjedel av de intervjuade personerna var inte pensionärer. Ungefär hälften av dessa arbetade och de övriga var arbetslösa. De yrkesverksamma arbetade inom en rad olika områden, t.ex. som städare, vaktmästare, skyltmakare, säkerhetsvakt, skräddare, florist, barnvakt etc. Några var även deltidsarbetande eller egenföretagare. Strax över en tredjedel av de intervjuade personerna var gifta eller sammanboende. De återstående två tredjedelarna var ensamstående, skilda, separerade eller änkemän/änkor. Vissa, om än en minoritet, av de intervjuade personerna hade barn som antingen bodde hos dem eller som fick någon form av ekonomisk hjälp av dem. 2 5

6 1.1 Resultat i korthet Undersökningen visar en befolkning som känner sig bortglömd av samhället i stort, som inte anser att deras verklighet stämmer överens med den bild som ges i traditionell media och som inte tycker att beslutsfattarna förstår hur livet är för dem som står inför fattigdom och social utestängning. De största problemen är de materiella och vardagliga aspekterna av fattigdom levnadskostnader, sysselsättning, pension samt hälso- och sjukvård. De mindre konkreta aspekterna är också viktiga hur social utestängning påverkar självkänslan och önskan att få sin röst hörd och bli uppskattad av samhället. Denna känsla av osynlighet och utestängning förstärks ofta av stigmatiseringen av fattigdom och den känsla av skam eller förlägenhet som många av de intervjuade personerna upplever. Undersökningen ledde fram till följande teman: Fattiga äldre människor tycker inte att det finns någon som bryr sig om dem eller deras dagliga bekymmer Låt oss vara uppriktiga: Det finns inte och har aldrig funnits någon som bryr sig om de fattiga. (EL, man, 70) Media är inte intresserad av att skriva om hur de har det Jag tycker inte att fattigdom får så mycket utrymme i media. Jag tycker att man visar mer om välstånd på tv... Alla är rika, alla är vackra och alla är smala. Det visas inte så mycket fattigdom i media... Antagligen är det så eftersom folk vill se den rika sidan av världen och inte den fattiga. (UK, kvinna, 64) Beslutsfattarna vet hur fattigdomen är i siffror men har begränsade kunskaper om verkligheten Inget händer, för om vi frågar dem hur mycket en liter mjölk kostar vet de inte det. De vet inte vad saker och ting kostar. De behöver inte gå och handla. De vet att fattigdom finns, men de vet inte vad det innebär. Det finns enormt många rika men även enormt många fattiga. (HU, man, 60) Fattiga äldre människor tycker att de har en begränsad talan De borde prata med gamla människor för att förstå hur de lever, hur det är att vara ensam och helt isolerad. (PT, kvinna, 72) Grundläggande saker som mat, säkerhet, boende, hälsa och sysselsättning är det som oroar dem mest Det finns de som bara kan lägga 3 zloty per dag på mat. Detta innebär att de måste spä ut mjölk med vatten och klara sig på en liter mjölk och några limpor bröd på hela veckan. (PL, man, 69) 6

7 De är också angelägna om att fylla en funktion i samhället och ha lite värdighet i livet Så att man kan leva på ett värdigt och mänskligt sätt när man är gammal. (DE, kvinna, 62) Nästan alla de saker som de oroar sig mest för har att göra med pensionsinkomst och sysselsättningsproblem, och man bör fokusera på just detta i politiken på såväl nationell nivå som EU-nivå Hälso- och sjukvårdskostnader äter upp hela pensionen. (SK, kvinna, 63) De intervjuade personerna tvivlade ofta på att den politiska viljan finns för att göra detta De [beslutsfattarna] är så upptagna med att sitta i möten och diskutera än det ena, än det andra att de i sådana fall måste ha ett annat möte för att diskutera vad de diskuterade vid det första mötet, men ingenting blir egentligen gjort. (UK, kvinna, 69) 1.2 Synen på media och samhället, och de intervjuade personernas egna erfarenheter Den vanligaste uppfattningen bland de intervjuade personerna var att intresset för problemen med fattigdom och social utestängning var långt ifrån tillräckligt. Det som man ansåg var det främsta skälet till denna bristande framställning var att media endast verkade vilja rapportera om välstånd, rikedom, skönhet och ungdomlighet. Dessa ämnen betraktades som saker som människor strävar efter och som därför anses vara säljande eller av nyhetsvärde. De intervjuade personerna ansåg att medias skildring av problem som rör fattigdom och social utestängning var överdriven eller felaktig, t.ex. o o med hjälp av siffror (tal/statistik) och visuellt gripande bilder (t.ex. svältande människor, ensamhet och isolering samt förfallna lokala bostadsområden), eller på ett extremt och uppseendeväckande sätt. Dessa framställningar ansågs vara oriktiga och vilseledande. I kontrast till dessa oriktiga framställningar av fattigdom och social utestängning i media, angav de intervjuade personerna en rad saker som de tycker påverkar deras vardagliga liv. Dessa tenderade att vara grundläggande materiella aspekter av fattigdom, och de mest framträdande var följande: o Levnadskostnader. o Hälsovård och vårdhem. o Levnadsvillkor och miljö. o Nedärvd fattigdom det faktum att de måste hjälpa sina barn eller oroar sig för unga människors sysselsättningsmöjligheter. 7

8 De intervjuade personerna förklarade även hur dessa aspekter, t.ex. höga levnadskostnader och låga pensioner, leder till social utestängning och isolering. De intervjuade personerna ansåg generellt sett att samhället återspeglade medias inställning till att skildra problem som rör fattigdom och social utestängning, eftersom samhället till stor del ignorerade problemen och inte förstod eller hade en naiv syn på de intervjuade personernas situation. De intervjuade personerna kände sig uteslutna från samhället och ansåg dessutom att det fanns brist på empati, handling och intresse från samhällets sida när det gäller problem som rör fattigdom och social utestängning, eftersom människor inte verkar bry sig om det inte drabbar dem personligen. Majoriteten av de intervjuade personerna tyckte att det i medias bild av fattigdom och social utestängning saknas riktiga exempel eller fallstudier om människor som lever i fattigdom och om hur de klarar av riktiga, vardagliga problem. De intervjuade personerna skulle vilja ha en medierapportering o som uppmärksammar pensionärernas levnadsvillkor, t.ex. bostadsvillkor och bostadsområden, låga inkomster, hur man klarar sig på en liten budget, problem med att åldras, höga kostnader för el och annan förbrukning och höga hyreskostnader etc., och o som tar upp de olika anledningarna till varför människor har blivit fattiga. 1.3 Beslutsfattarnas förståelse av problem som rör fattigdom och social utestängning Den allra bredaste uppfattningen bland de intervjuade personerna var att beslutsfattare, på lokal eller nationell nivå eller EU-nivå, inte förstod problemen med fattigdom och social utestängning i någon vidare mån. Den främsta anledningen till denna bristande förståelse var att man anser att beslutsfattarna lever ett privilegierat liv, har en hög lön och därför inte löper risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning. En bristande förståelse från beslutsfattarnas sida innebär nödvändigtvis inte att beslutsfattarna inte är medvetna om problemen. De intervjuade personerna ansåg dock att beslutsfattarna visade på bristande handling, intresse och empati. De intervjuade personerna tyckte ofta att beslutsfattarna hade god kännedom om sifferuppgifter, t.ex. statistik om antalet personer som lever i fattigdom, och om den summa pengar som avsätts till sociala pensioner eller socialt stöd. Enligt vissa innebar detta dock inte att beslutsfattarna förstår hur deras vardagliga liv ser ut en aspekt som man ansåg att det fanns bristande förståelse av. 8

9 Eftersom beslutsfattarna anses ha bristande direkt erfarenhet av fattigdom och social utestängning, föreslog vissa att socialt utestängda medborgare eller människor som lever i fattigdom skulle kunna fungera som rådgivare för beslutsfattarna i dessa frågor. 1.4 EU:s politiska insatser mot fattigdom kunskap och förväntningar De intervjuade personerna visste generellt sett inte mycket om EU:s politiska insatser mot fattigdom men antog att EU hade fattigdomsrelaterade frågor på sin dagordning rent allmänt. Följaktligen kunde de intervjuade personerna bara ge ett fåtal exempel på politiska insatser eller åtgärder från EU:s sida som de kände till eller hade varit med om. De intervjuade personerna gav olika förslag om vad EU borde göra för att bekämpa fattigdomen. De två vanligaste förslagen var följande: o Att ta itu med arbetslösheten. o Att förbättra levnadsvillkoren och bostadsområdena. Det framgick även tydligt att EU borde vidta åtgärder som att öka pensionerna, förbättra tillgången till och införa mer överkomliga priser på hälso- och sjukvård och ge socialt stöd till de som behöver och kommunicera med fattiga och socialt utestängda för att fastställa deras behov. Det framgick tydligt av svaren att sådana åtgärder inte bara skulle förbättra de intervjuade personernas livskvalitet materiellt sett, utan att det även skulle ge ett antal psykologiska fördelar. Dessa åtgärder inbegriper följande: att återupprätta personernas värdighet (eftersom fattigdom fortfarande uppfattas som skamligt eller pinsamt), att hjälpa människor att bli mer aktiva (t.ex. genom sysselsättning) och därigenom minska ensamheten och att hjälpa till att övervinna människornas eventuella osäkerhet och rädsla inför sin framtid. Som svar på frågan om vad politikerna först och främst borde ta itu med, betonade de intervjuade personerna ett antal saker, t.ex. att bekämpa fattigdomen, fokusera på ekonomin och infrastrukturen (såsom hälsovård och boende) och lyssna på dem som är äldre och fattiga eller socialt utestängda. Man hänvisade återigen till åtgärder som inte bara skulle tillgodose de materiella behoven hos äldre och fattiga eller socialt utestängda utan som även skulle ge dem en känsla av att det finns en mening och ett syfte, t.ex. genom att delta i kulturell verksamhet eller dela med sig av sina yrkesfärdigheter till yngre generationer. 1.5 Särskilda problem Internet, levnadsvillkor och sysselsättning Ungefär en tredjedel av de intervjuade personerna hade tillgång till Internet via en dator i hemmet, via en familjemedlems (t.ex. ett barns) dator eller via ett bibliotek eller lokala utbildningsorganisationer. De som inte hade 9

10 tillgång till Internet uppgav att de främsta skälen till detta var kostnaden och problemet att hantera den nya tekniken. De intervjuade personer som inte hade tillgång till Internet hade delade uppfattningar om huruvida de skulle vilja ha tillgång till denna teknik. För många är det konsekvensen av att inte ha eller att ha begränsad tillgång till Internet som bidrar till ensamhet, isolering, depression, stress och oro och känslan att vara utestängd från samhället. De intervjuade personerna skulle vilja att EU:s beslutsfattare ställer kostnadsfri eller kraftigt subventionerad Internetanslutning och datorkurser till förfogande. Majoriteten av de intervjuade personerna uttryckte en viss oro över sina dåliga levnadsvillkor och/eller det bostadsområde där de bodde. Oro uttrycktes över en rad olika aspekter varav de mest framträdande var asocialt beteende och säkerhet, bristande underhåll av de byggnader som de intervjuade personerna bodde i och renheten på gatorna. Föga överraskande ville de intervjuade personerna se åtgärder från EU:s beslutsfattare på dessa särskilda områden: höja människornas pension, minska skatten för pensionärerna och subventionera kostnaderna för el och annan förbrukning samt hyra, eftersom man då skulle ha pengar över för väsentligt underhåll av byggnaderna. De intervjuade personerna nämnde även en rad problem som påverkade deras möjlighet att finna arbete. De mest framträdande var åldershinder eller åldersdiskriminering och allmänt stigande arbetslöshetssiffror. För att åtgärda dessa problem ville de intervjuade personerna att EU:s beslutsfattare skulle skapa fler arbetstillfällen, vidta åtgärder för att bekämpa åldersdiskriminering i arbetet och få arbetsförmedlingar att göra ett större åtagande att finna lämpliga jobb för äldre arbetstagare. 10

11 2 MÅL OCH METOD 2.1 Bakgrund och mål Nästan 84 miljoner EU-medborgare befinner sig i riskzonen för fattigdom. Därför gick Europeiska unionen (EU) och medlemsstaterna samman för att göra 2010 till det europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning. De främsta målen var att öka den allmänna medvetenheten om dessa problem och förnya EU:s och medlemsstaternas politiska åtagande att bekämpa fattigdom och social utestängning. Den vägledande principen för år 2010 var att ge uttryck för oron bland de människor som måste leva med fattigdom och social utestängning och att inspirera alla EU-medborgare och andra berörda parter att engagera sig i dessa viktiga frågor. 3 Mot denna bakgrund lät Europaparlamentet göra en kvalitativ undersökning i 18 medlemsstater för att undersöka problemen för de människor som lever i fattigdom och som står inför social utestängning. Resultaten från undersökningen, vilka finns i denna samlade rapport, kommer att utgöra ett direkt bidrag till EU:s Medborgarnas Agora om kris och fattigdom, som kommer att äga rum i januari De allmänna målen med undersökningen var att identifiera de särskilda problemen för de människor som lever i fattigdom och som står inför eller som riskerar social utestängning för att fastställa de områden som kan omfattas av bidraget till Medborgarnas Agora 2011, och sedan ge EU:s beslutsfattare vid Medborgarnas Agora 2011 en direkt inblick i den oro som finns bland de människor som lever i fattigdom och social utestängning. 2.2 Metod och urval Utformning Undersökningen gjordes i två etapper, och denna rapport fokuserar på den första. I den första etappen utgjordes av en rad fokusgrupper i ett urval av 18 medlemsstater bestående av äldre människor från 60 år och uppåt som levde i fattigdom och stod inför social utestängning. En grupp, om cirka 90 minuter, gjordes i varje land med 8 12 deltagare som alla levde under fattigdomsgränsen i sina länder. 4 Vidare räknade man med att minst fyra intervjuade personer per grupp även skulle kunna betecknas som socialt utestängda 5. Grupperna bestod av en 3 4 Individuella gränsvärden för fattigdom tillämpades för varje medlemsstat och dessa anges i de urvalsformulär som finns som bilaga till denna rapport. Personerna valdes ut på grundval av att deras hushållsinkomst understeg det fastställda gränsvärdet, beroende på antalet personer i hushållet. 5 De intervjuade personerna klassificerades som socialt utestängda om de svarade stämmer på mig i fyra eller fler påståenden i fråga 4 i urvalsformuläret. 11

12 blandning av kvinnor och män samt av personer som hade gått i pension, som var arbetslösa och som fortfarande arbetade. En uppdelning av deltagarna per medlemsstat ges nedan. MEDLEMS KÖN STAT M F ÅLDERS KATEGO RI UNDER FATTIGDOMS GRÄNSEN SOCIALT UTESTÄNGDA PLATS FÖR FOKUSGRUPP Belgien Alla 8 av 8 Bryssel Tjeckien Alla 4 av 8 Prag Danmark Alla 10 av 11 Köpenhamn Frankrike Alla 9 av 9 Paris Tyskland Alla 10 av 10 München Grekland Alla 4 av 8 Aten Ungern Alla 6 av 8 Budapest Irland Alla 4 av 8 Dublin Italien Alla 9 av 9 Milano Lettland * - 78 Alla 8 av 10 Riga Malta Alla 9 av 10 St. Julian s Polen Alla 6 av 8 Warszawa Portugal Alla 8 av 8 Lissabon Rumänien Alla 8 av 9 Bukarest Slovakien Alla 8 av 8 Bratislava Spanien Alla 6 av 9 Madrid Sverige Alla 8 av 10 Göteborg Storbritan nien Alla 8 av 9 London * En av de intervjuade personerna i den lettiska gruppen var 59 år gammal Dessa grupper utgör totalt 160 intervjuade personer runt om i de 18 medlemsstaterna. Följande uppdelning kan göras av de intervjuade personerna: Två tredjedelar av de intervjuade personerna var pensionärer. En minoritet av dessa hade gått i pension av invaliditets-/hälsoskäl. En minoritet av de intervjuade personer som hade gått i pension drygade ut sin pension med extraarbete. En tredjedel av de intervjuade personerna var inte pensionärer. Ungefär hälften av dessa arbetade och de övriga var arbetslösa. De yrkesverksamma arbetade inom en rad olika områden, t.ex. som städare, vaktmästare, skyltmakare, säkerhetsvakt, skräddare, florist, barnvakt etc. Några var även deltidsarbetande eller egenföretagare. Strax över en tredjedel av de intervjuade personerna var gifta eller sammanboende. De återstående två tredjedelarna var ensamstående, skiljda, separerade eller änkemän/änkor. Vissa, om än en minoritet, av de intervjuade personerna hade barn som antingen bodde hos dem eller som fick någon form av ekonomisk hjälp av dem. Nästa steg i undersökningen innebar att bjuda in ett urval fokusgruppdeltagare till Bryssel i januari 2011 för en andra diskussion för att utforma ett bidrag till Medborgarnas Agora. Tabellen nedan sammanfattar hur många personer som kommer att väljas ut från var och en av de 18 medlemsstaterna. 12

13 LAND ANTAL UTVALDA FÖR DEN ANDRA OMGÅNGEN Belgien 1 Tjeckien 1 Danmark 1 Frankrike 2 Tyskland 2 Grekland 1 Ungern 1 Irland 1 Italien 2 Lettland 0 Malta 0 Polen 2 Portugal 1 Rumänien 2 Slovakien 0 Spanien 1 Sverige 1 Storbritannien 2 TOTALT Diskussionsunderlag Diskussionen inleddes med att rent allmänt utröna de intervjuade personernas tankar om hur fattigdom och social utestängning skildras i media, vad de intervjuade personerna oroar sig mest för i vardagen och hur de trodde att samhället ser på fattigdom och social utestängning. Sedan diskuterades de intervjuade personernas egna åsikter och prioriteringar när det gäller vilka aspekter av deras liv som de tyckte att beslutsfattarna förstår och vilka åtgärder som de skulle vilja att EU:s beslutsfattare vidtar. De intervjuade personerna fick ingående frågor inom tre särskilda intresseområden inom ramen för Medborgarnas Agora, nämligen Internet och annan modern kommunikationsteknik, levnadsvillkoren och miljöproblemen i de bostadsområden där de intervjuade personerna bor samt deras erfarenhet av att finna ett nytt arbete om de hade blivit arbetslösa. Avslutningsvis fick de intervjuade personerna ange en särskild sak som de ville att EU:s beslutsfattare skulle göra för att åtgärda problemen med fattigdom och social utestängning. Den diskussionsguide som användes i undersökningen finns som bilaga till denna rapport Tidpunkt Fältarbetet för denna undersökning gjordes den 6 10 december

14 3 HUVUDPROBLEM I detta kapitel behandlas några av de största problemen som de intervjuade personerna stöter på i vardagen. För att fastställa dessa problem fick de intervjuade personerna först fundera på hur frågor om fattigdom och social utestängning skildras och uppfattas i media. Denna metod tillämpades för att se till att varje intervjuad person kände sig bekväm med det eventuellt känsliga ämne som diskuterades och för att ge en ram för en senare diskussion i gruppen om de egna problemen. De intervjuade personerna fick också frågan om vad de ansåg saknades och vad de skulle vilja ändra på när det gäller hur dessa frågor skildras i media, samt hur de trodde att samhället ser på fattigdom och social utestängning. 3.1 De viktigaste resultaten Den vanligaste uppfattningen bland de intervjuade personerna var att det i olika slags media långt ifrån fanns tillräckligt intresse från medias sida för frågor om fattigdom och social utestängning. Det främsta skälet till detta bristande intresse ansågs vara att media endast verkade vilja rapportera om välstånd, rikedom, skönhet och ungdomlighet. Dessa ämnen betraktades som saker som människor strävar efter och som därför anses vara säljande eller av nyhetsvärde. De intervjuade personerna ansåg att medias skildring av problem som rör fattigdom och social utestängning främst gjordes i siffror (tal och statistik) och visuellt gripande bilder (t.ex. svältande människor, ensamhet och isolering samt förfallna lokala bostadsområden) eller på ett extremt och uppseendeväckande sätt. Dessa framställningar ansågs vara oriktiga och vilseledande. I motsats till dessa oriktiga framställningar av fattigdom och social utestängning i media, angav de intervjuade personerna en rad problem som de tycker påverkar dem i vardagen. De mest framträdande av dessa var levnadskostnader, hälsovård och vårdhem, levnadsvillkor, fattiga bostadsområden och nedärvd fattigdom. De intervjuade personerna förklarade hur dessa aspekter, t.ex. höga levnadskostnader, även leder till social utestängning och isolering. De intervjuade personerna ansåg generellt sett att samhället återspeglade medias inställning till att skildra problem som rör fattigdom och social utestängning, eftersom samhället till stor del ignorerade problemen och inte förstod eller hade en naiv syn på de intervjuade personernas situation. De intervjuade personerna kände sig socialt utestängda från samhället och ansåg dessutom att det fanns brist på empati, handling och intresse från samhällets sida när det gäller problem som rör fattigdom och social utestängning, eftersom människor inte verkar bry sig om det inte drabbar dem personligen. Majoriteten av de intervjuade personerna tyckte att det i medias bild av fattigdom och social utestängning saknas riktiga exempel eller fallstudier om människor som lever i fattigdom och om hur de klarar av riktiga, vardagliga problem. 14

15 De intervjuade personerna ville se en medierapportering som uppmärksammar pensionärernas levnadsvillkor, t.ex. bostadsvillkor och bostadsområden, låga inkomster, hur man klarar sig på en liten budget, problem med att åldras, höga kostnader för el och annan förbrukning och höga hyreskostnader. De ansåg att media även borde rapportera om de olika skälen till att människor har blivit fattiga och varför de förblir fattiga. 3.2 Medias bild av fattigdom och social utestängning Alla intervjuade personer nyttjade media i viss mån: De tittade på tv (nyhetsprogram, såpor eller dokumentärer), lyssnade på radio eller läste tidningar. Självklart gjorde de dock detta i olika utsträckning och hade tillgång till olika slags medier. Den vanligaste uppfattningen bland de intervjuade personerna var att det i de olika medierna långt ifrån fanns tillräckligt intresse från medias sida för problem som rör fattigdom och social utestängning (UK, SK, EL, DE, PL, DK, MT, LV, IE, RO, IT, PT, CZ och ES). De tyckte att man ofta slätade över dessa problem (UK, SK, DK och CZ). Jag har aldrig sett ett seriöst tv-program om fattigdom eller social utestängning. (EL, kvinna, 65) Många vill helt enkelt inte höra talas om detta. De stänger ögon och öron eftersom de inte vill konfronteras med fattigdomsproblem. (DK, kvinna, 81) Jag tror att vi måste kräva tv-program som ger en korrekt bild av medborgarna och de svårigheter som de måste möta. De måste ta upp det hela tiden. Media gör inte sitt jobb så bra. (BE, man, 60) Ingen vill höra om fattiga människor i media. Det är inget nyhetsvärde i att en viss person är helt utblottad. De som inte är fattiga vill inte veta det. (CZ, kvinna, 64) I tidningen sades det att det skulle bli 500 nya arbetstillfällen. Men de sade inte att det samtidigt skulle försvinna 700 i stadsdelen Pest (HU, man, 61) Det främsta skälet till detta bristande intresse ansågs vara att media endast verkade vilja rapportera om välstånd, rikedom, skönhet och ungdomlighet. Dessa är saker som människor strävar efter (UK, SE, ES och PL), som är säljande eller av nyhetsvärde (unga, rika och kända människors liv) och som kommer att ge högre tittarsiffror, vilket ligger i medias ekonomiska intresse (SE, RO, SK, HU, EL och PL). Vissa intervjuade personer ansåg att importen av amerikanska program också bidrar till att dessa ideal hyllas. Jag tycker inte att fattigdom får så mycket utrymme i media. Jag tycker att man visar mer om välstånd på tv... Alla är rika, alla är vackra och alla är smala. Det visas inte så mycket fattigdom i media... Antagligen är det så eftersom folk vill se den rika sidan av världen och inte den fattiga. (UK, kvinna, 64) 15

16 Vardagen är inte tilltalande. Det är bäst att vi inte ger sken av denna fattigdom utomlands. (PL, man, 64) Äldre och pensionärer framställs ofta som människor som lever ett bra liv och har ekonomiska medel. Det vore genant att porträttera äldre och pensionärer som är fattiga. (SE) Äldre/fattiga och pensionärer framhävs i media som överklassmänniskor som reser utomlands och strör pengar omkring sig. (SE, kvinna, 67) De intervjuade personerna ansåg att media skildrar problem som rör fattigdom och social utestängning på följande sätt: Media anses vara mer angelägen om att presentera siffror (tal/statistik) och visuella bilder på fattigdom (svältande människor, ensamhet och isolering samt försämrade lokala bostadsområden) som utgör konkreta och utförliga exempel på hur människor har det. Det finns information om arbetslöshetsnivån och om den stiger eller minskar, men siffrorna säger ingenting om hur människorna bakom dessa siffror har det (PT, DE, HU, DE, IT och BE). Siffrorna anses också kunna tolkas på olika sätt människor kan tolka siffrorna efter hur de vill att situationen när det gäller fattigdom och social utestängning ska vara (BE). På tv visas det mycket om människor som sover på gatan, men det är bara bilder. (PT, kvinna, 63) Det nämns ibland hur många fattiga vi har här i procent. Men man hör aldrig något närmare om det. (DE, kvinna, 62) De säger [bara] hur många det är i procent. (HU, man, 60) Fattigdom och social utestängning porträtteras på ett extremt och uppseendeväckande sätt eller ett sätt som avspeglar värsta tänkbara scenario, t.ex. en hemlös person som dör till följd av svåra väderförhållanden eller en sjuk person som kämpar in i det sista. Men man skildrar inte vardagen för en väldigt många människor (SK, IE, CZ, ES, EL, IT och BE). Om någon får cancer är det aldrig i lillfingret. Det är alltid en hjärntumör eller något annat riktigt allvarligt som de inte kommer att överleva. (IE, man, 71) Något som har samband med detta är den ytliga, stereotypa framställningen av fattiga, t.ex. i tv-såpor. Här framställs de som lata människor som inte vill arbeta och som tar till alla knep för att utnyttja välfärdssystemet (DE, DK och SK). Det anses dessutom att underhållningsindustrin ofta porträtterar fattiga människor, t.ex. i drama och komedier, som extremt fattiga, smutsiga och patetiska. Man överdriver och polariserar karaktärerna för att göra filmen intressantare eller roligare eller för att dra en mycket klarare skiljelinje. Det är dock ingen vidare rättvis bild (DK). 16

17 Det finns mycket mer nyheter om fattigdomen i världen än på nationell eller lokal nivå. (UK, PT och MT) De rapporterar om Haiti, Mexiko och Afrika De rapporterar om alla dessa människor men inte om vad som händer här [när det gäller fattigdom]... Vi vill veta vad som händer här och det finns så mycket fattigdom i vår omgivning (UK, kvinna, 68) Folk skickar pengar till Haiti, men när det gäller oss finns det inga pengar. (BE, man, 60) Media rapporterar om välgörenhet för fattiga människor, men det handlar vanligtvis om en engångsföreteelse för folk i nöd, t.ex. att köpa en rullstol, ge mat och så vidare (SK), eller så ger det intryck av att staten och andra myndigheter ger tillräcklig hjälp till de fattiga att det som de ger är tillräckligt för ett anständigt liv (HU). Diskussioner om fattigdom handlar oftast om den senaste ekonomiska krisen i världen och dess konsekvenser på nationell nivå. (IE) Media porträtterar fattiga och äldre som en så pass liten grupp att de inte är värda att fokusera på/tillräckligt intressanta. (SE) Det framställs alltid som sagor med lyckligt slut i serier eller såpor, vilket är orealistiskt. (PT) I serier och såpor får historier om fattiga människor alltid ett lyckligt slut, men i verkligheten är det inte så. (PT, man, 67) En överdriven tonvikt på alkohol och pubar. Man ansåg att alkohol alltid fanns med i bilden när media skildrar hur fattiga människor lever, och pubar och barer framställs ofta som centrum för sociala sammankomster men även för själva samhällena. För vissa intervjuade personer som bodde i ett innerstadssamhälle verkade detta vara en riktig bild av deras samhälle. Andra som bodde i en förort tyckte dock att det fanns andra platser där de kunde umgås. (IE) Folk skulle inte alltid gå dit (till puben) och ta ett glas bara för att det inte finns något annat ställe att umgås på. (IE, kvinna, 63) Dessa påståenden betraktas generellt sett inte som riktiga, och de intervjuade personerna gav flera skäl till detta: Fattigdomen i samhället är i viss mån dold och svår att upptäcka, eftersom människor försöka hålla skenet uppe och skäms över sin situation. (DK, ES, SK och IT) 6 6 Det är intressant att notera att den dolda dimensionen av fattigdom också spelade ut sin roll i fokusgrupperna. I den tyska gruppen, t.ex., bjöd det inte personerna emot att kalla sig själva fattiga och socialt utestängda. I den svenska gruppen var vissa intervjuade personer mer villiga än andra att öppet erkänna sin situation. I den irländska och den lettiska gruppen betraktade de intervjuade personerna sig dock inte som fattiga och socialt utestängda (trots att de valdes ut på grund av detta), utan tyckte att det fanns andra som hade det sämre än dem och som borde betraktas som fattiga. 17

18 Fattigdom är i dag något som man bara ser på film. Man märker alltid om någon är fattig i en film. I verkliga livet gör man inte det eftersom fattiga inte visar det. (DK, man, 71) Den dolda fattigdomen är maskerad. (SK, kvinna, 63) Media betraktas inte alltid som oberoende. Det kan vara av största intresse för ägare till mediebyråer eller tidningar, vilka ibland även är politiker, att problem om fattigdom eller social utestängning slätas över (RO, CZ, ES och BE) om problemen inte syns behöver inga åtgärder vidtas. Oppositionspartier som samarbetar med olika nyhetsmedier utnyttjar media för att ge olika versioner av den verkliga situationen när det gäller fattigdom, i syfte att spela ut varandra (MT). Man tror att man väljer ut intervjuobjekt som inte skulle berätta om de svåra levnadsvillkoren eller som skulle kunna berätta den version som man vill höra, eller som är försiktiga med vad de säger för att släta över problemen (HU). Den bild som ges av fattigdom och social utestängning är felaktig för media anses inte ha tid eller förmåga att sätta sig in i situationen/inte ta tid att förstå problemen på djupet. (SE och RO) 3.3 Problem när det gäller fattigdom och social utestängning som påverkar de intervjuade personernas liv De intervjuade personerna valdes ut eftersom de levde under fattigdomsgränsen i respektive land och eftersom vissa av dem dessutom var socialt utestängda. Därför hade de alla åsikter om hur just deras liv påverkas fattigdom och social utestängning. De intervjuade personerna uttryckte oro över en rad problem som påverkar deras liv. Dessa problem sammanfattas i tabellen nedan i fallande ordning, från de vanligaste till de mindre vanliga problemen. Därefter följer en ingående diskussion av dessa. PROBLEM SOM PÅVERKAR DE INTERVJUADE PERSONERNAS LIV Problem Exempel Intervjuade personer från: Levnadskostnader Hälsovård och vårdhem Otillräckligt med pengar för de dagliga levnadskostnaderna. Inga extrapengar, t.ex. för att unna sig själv eller andra något. Svårt att klara av oväntade utgifter. Skatt på pensionsinkomsten. Dyra resekostnader. Den sociala utestängning och isolering som följer av att inte ha en tillräcklig inkomst och de känslomässiga och fysiska effekter som detta ger. Kvaliteten på hälsovårdsinrättningar och vårdhem bekymrar de intervjuade personerna. Kostnaden för icke-subventionerade läkemedel har en betydande inverkan på deras budget. UK, SE, DE, DK, HU, ES, EL, PL, LV, FR, BE HU, DE, UK, LV, PT, FR, BE 18

19 Levnadsvillkor och bostadsområden Nedärvd fattigdom Arbetslöshet Bristande stöd Byråkrati Underhållskostnaden för bostaden. Böter vid felaktig återvinning. Vissa har förlorat sina hem till följd av fattigdom. Bostaden är i dåligt skick eller för liten. Brott och asocialt beteende inverkar negativt på de intervjuade personernas bostadsområden. De lokala myndigheterna stänger lokala faciliteter, vilket innebär att ungdomarna inte har något att göra och ingenstans att ta vägen efter skoltid. Högljudda grannar. De intervjuade personerna har svårt att ge ekonomiskt stöd till sina barn eftersom de redan kämpar för att få saker och ting att gå ihop. Personer som har förlorat sina jobb, särskilt på grund av den globala ekonomiska krisen, och har svårt att finna ett nytt arbete. Fattiga och socialt utestängda upplever att deras situation förvärras på grund av avsaknaden av ett socialt nätverk eller familjestöd. Den byråkrati som det innebär (dvs. pappersarbete och tid) för att få tillgång till ekonomiskt eller annat stöd gör det svårt för de intervjuade personerna. UK, ES, EL, LV, FR UK, MT, ES, HU, FR ES, PL, FR ES MT Levnadskostnader Levnadskostnaderna var det problem som påverkar de intervjuade personernas liv och som diskuterades mest. Det allmänna intrycket var att personer med låga inkomster, särskilt de som nästan uteslutande var beroende av den statliga pensionen, inte hade tillräckligt med pengar för att betala sina räkningar, för att inte tala om att ha råd med lite lyx i livet, t.ex. att unna sig själv eller familjemedlemmar som barnbarn något (UK, SE, DE, DK, ES, PL, LV, HU, ES, FR och BE). Jag tycker inte om att gå på julmarknaderna längre, för jag har inte råd att köpa något där. Kanske en kopp glögg då och då, men det är allt. (DE, kvinna, 66) Även de som kan betala sina räkningar och klara av extrakostnader måste fortfarande hålla ett vaksamt öga på sina dagliga utgifter. De måste vara noggranna med vad de lägger pengar på och dra ner på större utgifter för att kunna betala sina räkningar (DE, HU, UK och BE). Jag betalar inte alla räkningar. Allt det som jag får [statlig pension och andra typer av ekonomiskt stöd] räcker knappt för att köpa något överhuvudtaget. Förutom att köpa mat eller betala räkningar skulle jag gärna vilja unna mina barnbarn något när de kommer, det är det enda [jag skulle vilja] och det är inte bra nog i mina ögon. (UK, kvinna, 67) Jag blev tvungen att säga upp alla mina försäkringar. Jag kan bara behålla begravnings- och ansvarighetsförsäkringen. (DE, kvinna, 64) 19

20 Vi måste välja om vi ska lägga pengar på bensin, Internet eller mat till och med. Vi försöker ofta trolla med kreditkort. (BE, man, 60) Folk tycker inte att det finns något problem. Har du inte pengar till en ny tv? Gå till banken och låna pengar! Är du arbetslös? Skola om dig! Och så vidare... Det finns inga problem. Det finns bara lösningar. Men i verkligheten fungerar det inte så. (CZ, man, 65) De intervjuade personerna har dock olika strategier för att ha råd med så mycket som möjligt och försöka spara pengar. (FR) Ju närmare sista förbrukningsdatumet, ju billigare kött. Så gör jag. Jag köper mitt kött på sista förbrukningsdagen, och köttet är OK och kostar ibland hälften så mycket. (FR, kvinna) Det blir särskilt svårt för de intervjuade personerna när de måste klara av större och helt oförutsedda utgifter. (DE) De intervjuade personerna ansåg att de betalade för mycket skatt på pensionsinkomsten och att detta bidrog till att de inte hade pengar (SE och UK). De intervjuade personer som hade arbetat i hela livet ansåg att de i detta skede i livet straffades för att ha gjort detta. De intervjuade personerna berättade t.ex. att även om de hade betalat inkomstskatt och nationella socialavgifter under hela sitt yrkesliv, betalade de nu skatt på sin arbetsgrundade pension, vilket de flesta ansåg var orättvist. De som hade ordnat med privata pensioner kände sig kränkta över att deras inkomst från dessa medförde att de inte var berättigade till pensionstillägg. (UK) Detta är precis vad jag mår dåligt över. Jag har arbetat i hela mitt liv och plötsligt straffas jag till höger och vänster. Jag betalade alla skatter, den allmänna socialförsäkringen, ja allt, och plötsligt utsätts jag för detta. (UK, man, 62) Några intervjuade personer tycker även att det är för dyrt och att de inte har råd att nyttja kollektivtrafiken och att detta leder till att de isoleras ännu mer, för om de inte kan ha råd med att förflytta sig blir de fångar i det egna hemmet eller närliggande bostadsområdet. Vissa är beroende av släkt och andra för att de ska kunna ta sig dit de vill. (DK) Min son kör mig ibland, men jag tycker inte om att vara honom till besvär. Oftast åker jag helt enkelt inte, eftersom det är enklare och billigare att stanna hemma. (DK, kvinna, 73) Problem med att inte kunna betala räkningarna ansågs vara särskilt oroande på grund av den påverkan som detta har på de intervjuade personernas hälsa. Enligt uppgift hade intervjuade personer hotats med att bli dragna inför domstol eftersom de inte hade råd att betala minimibeloppen på räkningar för el och annan förbrukning. Detta skapade stor oro eftersom de ofta kände att de inte kunde dra ner någonstans i sin budget för att betala mer på räkningarna, eftersom de redan levde på existensminimum. (UK) Ja, jag betalar 20 brittiska pund varje månad och det räcker inte och jag kan inte betala mer än så. I annat fall måste jag sluta äta. Jag måste ju köpa mat till mig själv. (UK, kvinna, 68) 20

www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu

www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu KE-80-09-930-SV-C www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu Är du intresserad av publikationerna från generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter? Du kan

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning

Läs mer

Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor

Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor Representativa resultat i de 2 medlemsstaterna i Europeiska unionen Paketet inkluderar resultat för EU2 och för Sverige Avsikten med opinionsundersökning

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män

Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män IP/10/236 Bryssel den 5 mars 2010 Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män Europeiska kommissionen kommer att införa en rad åtgärder för att minska löneklyftan mellan

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

EFTERVALSUNDERSÖKNING 2009. Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande analys

EFTERVALSUNDERSÖKNING 2009. Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande analys Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Bryssel den 24 juli 2009 EFTERVALSUNDERSÖKNING 2009 Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande

Läs mer

Varumärken 0 - MEDVERKAN

Varumärken 0 - MEDVERKAN Varumärken 29/10/2008-31/12/2008 Det finns 391 svar, av totalt 391, som motsvarar dina sökvillkor 0 - MEDVERKAN Land DE Tyskland 72 (18.4%) PL Polen 48 (12.3%) NL Nederländerna 31 (7.9%) UK Storbritannien

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna

Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna EUROPAPARLAMENTET Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna Rapport Fältarbete: april maj 2011 Publicering: oktober 2011 Särskild Eurobarometer / serie 75.2 TNS Opinion & Social Denna undersökning

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag 31/03/2008-28/04/2008 Det finns 371 svar, av totalt 371, som motsvarar dina sökvillkor 0. Medverkan Land DE Tyskland 58 (15.6%) PL Polen 44

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Rapporten Kvarsättning i europeiska grundskolor: regelverk och statistik jämför hur kvarsättning metoden att låta eleverna gå om ett år

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

KLIMATFÖRÄNDRINGEN. Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning

KLIMATFÖRÄNDRINGEN. Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR OPINIONSUNDERSÖKNINGAR Bryssel, den 30 juni 2008 KLIMATFÖRÄNDRINGEN Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning I. Terminologisk

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden

Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden IP/08/1397 Bryssel den 25 september 2008 Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden Hur kan EU se till

Läs mer

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel

Läs mer

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 december 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0408 (COD) 17633/13 ADD 2 DROIPEN 159 COPEN 236 CODEC 2930 FÖLJENOT från: mottagen den: 28 december 2013

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson SOM-rapport nr 9:13 SOM Västsvenska trender Väst-SOM-undersökningen 1998-8 Susanne Johansson Lennart Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Figur 1 Upplevd geografisk hemhörighet 1998-8

Läs mer

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Vem som helst kan få ekonomiska bekymmer. I den här broschyren får du inblick i vilka konsekvenser en skuld sättning får både för enskilda människor och för

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel, 30 november 2015 Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

STUDIE Public Opinion Monitoring Series Generaldirektoratet för kommunikation

STUDIE Public Opinion Monitoring Series Generaldirektoratet för kommunikation Parlameter 2016 Övergripande analys Europaparlamentets särskilda Eurobarometerundersökning STUDIE Public Opinion Monitoring Series Generaldirektoratet för kommunikation Författare: Jacques Nancy, Enheten

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH Vad tänker du på när du hör ordet Afrika? Bilder av Afrika I filmen Citizen Oketch får vi följa med George och Esther Oketch och deras fyra barn i vardagen i ett slumområde

Läs mer

Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik

Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik Sverige i ett bredare europeiskt perspektiv Kenneth Nelson The Swedish Institute for Social Research (SOFI) Stockholm University Syfte: Analysera länken

Läs mer

Ungas tankar om ett bättre samhälle

Ungas tankar om ett bättre samhälle Ungas tankar om ett bättre samhälle Politiska motioner skapade av ungdomar i Malmö och Skåne genom workshoparbete inom projektet Ungt valdeltagand i Malmö och Skåne - fokus: supervalåret 2014. Genom wokshops

Läs mer

Den äldre, digitala resenären

Den äldre, digitala resenären Den äldre, digitala resenären Resebranschen är en av de mest växande branscherna i världen. Digitaliseringen har dock gjort att branschen förändrats mycket under de senaste åren. Många resenärer agerar

Läs mer

»»En skola för alla.»»sverige ska vara ekologiskt»»sverige ska vara med i EU

»»En skola för alla.»»sverige ska vara ekologiskt»»sverige ska vara med i EU Gemenskapspartiet tycker att man ska börja se vad som är bra för alla innan man ser vad som är bra för var och en. Om samhället och det vi skapar tillsammans är tillräckligt bra så har människorna i samhället

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem.

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem. Modeller av europeiska sjukförsäkringskort landsvis Den här bilagan innehåller information om det europeiska sjukförsäkringskortet. Modellkorten har kopierats från webbadressen http://ec.europa.eu/employment_social/healthcard/index_en.htm,

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om borgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Europeiskt häfte Del 2 Skolverket 106 20 Stockholm 2 Allmänna anvisningar DEL 2 Nedanstående anvisningar förklarar vad du

Läs mer

BILSEMESTERRAPPORTEN 2012

BILSEMESTERRAPPORTEN 2012 BILSEMESTERRAPPORTEN 2012 BILSEMESTER ÄR FRIHET I år firar Stena Line 50 år och därför är vi extra stolta att kunna presentera vår största kartläggning av svenskt resande med bil hittills: Bilsemesterrapporten

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET >r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12.12.2003 KOM(2003)773 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför? PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-03-21 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Teresia Widigs Ahlin teresia.widigs-ahlin@pts.se Bilaga 3 PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

FINLAND I EUROPA -UNDERSÖKNING European Social Survey 2002

FINLAND I EUROPA -UNDERSÖKNING European Social Survey 2002 FINLAND I EUROPA -UNDERSÖKNING European Social Survey 2002 KORT 1 0 Ingen tid alls 1 Under en ½ timme 2 Från en ½ timme till 1 timme 3 Mer än 1 timme, men högst 1½ timme 4 Mer än 1½ timme, men högst 2

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.3.2011 KOM(2011) 138 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Andra rapporten

Läs mer

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4 Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,

Läs mer

Koll på vardagsekonomin

Koll på vardagsekonomin Koll på vardagsekonomin 2 Inkomster och utgifter är en del av livet. En vardagsekonomi i balans ger dig trygghet inför framtiden, oavsett vad som händer. Med den här broschyren vill vi ge dig råd och tips

Läs mer

Särskild Eurobarometer. Europeiska ombudsmannen. Utförd av TNS Opinion & Social på begäran av Europaparlamentet och Europeiska ombudsmannen

Särskild Eurobarometer. Europeiska ombudsmannen. Utförd av TNS Opinion & Social på begäran av Europaparlamentet och Europeiska ombudsmannen Särskild Eurobarometer Europeiska ombudsmannen Utförd av TNS Opinion & Social på begäran av Europaparlamentet och Europeiska ombudsmannen TNS Opinion & Social Avenue Hermann Debroux, 40 1160 Bryssel Belgien

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

Beslut i EU - så här går det till

Beslut i EU - så här går det till Beslut i EU - så här går det till Håkan Björklund 9 februari 2011 Sverige är en del av EU EU är inrikespolitik! 60-75 procent av all lagstiftning som gäller i Sverige är EU-rätt eller utformas på basis

Läs mer

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C - Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C - Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C - Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen EB71.3 - EU-VALET 2009 24.7.2009 Eftervalsundersökning Första

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 27.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans

Läs mer

EUROPEAN SOCIAL SURVEY SVARSKORT

EUROPEAN SOCIAL SURVEY SVARSKORT EUROPEAN SOCIAL SURVEY 2002 SVARSKORT KORT 1 Ingen tid alls Mindre än ½ timme ½ timme, till 1 timme Mer än 1 timme, upp till 1½ timme Mer än 1½ timme, upp till 2 timmar Mer än 2 timmar, upp till 2½ timme

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.10.2015 COM(2015) 545 final FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN SV SV Europeiska kommissionen

Läs mer

Så blir de gyllene åren om sparande, boende och ekonomisk planering

Så blir de gyllene åren om sparande, boende och ekonomisk planering Så blir de gyllene åren om sparande, boende och ekonomisk planering Ingela Gabrielsson, privatekonom Nordea 2014-11-20 Sammanfattning Närmare fyra av tio känner oro för att pensionen i framtiden inte ska

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Om du bor eller arbetar utomlands

Om du bor eller arbetar utomlands Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Hur ska det gå för Christina?

Hur ska det gå för Christina? Hur ska det gå för Christina? 1 Många aspekter 1. Välfärdens kostnader 2. Välfärdens människosyn 2 Ålderstruktur antal tillkommande 80-åringar (netto) 3 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 2040

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.7.2010 KOM(2010)364 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV 95/50/EG OM ENHETLIGA

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer