Utbildningsinspektion i Dragonskolan, gymnasieskola

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Umeå kommun Dragonskolan Dnr :1543 Utbildningsinspektion i Dragonskolan, gymnasieskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av Dragonskolan...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av utbildningsresultaten...4 Bedömning av verksamheten...6 Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...13 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Dragonskolan den februari samt 28 februari 1 mars, I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om ca två år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Dragonskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. På Dragonskolan intervjuades gymnasiechef, rektorer, skolsköterskor, studieoch yrkesvägledare, kuratorer, specialpedagoger, lärare, elever, elevrådsstyrelsen, representanter för Hem- och skolaföreningen vid skolan samt föräldrar till elever i årskurs 1. Inspektörerna besökte lektioner i årskurserna 1, 2 och 3 på ett urval av program, nämligen Hantverksprogrammet Frisör, Naturvetenskapsprogrammet, Byggprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet och Individuella programmet. Dessutom besöktes lektioner på ett urval specialutformade pro- 1

2 gram, nämligen; Umeå Teknikprogram, Natur- och samhällsprogrammet, Designprogrammet, Samhällsprogram Dragon. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Beskrivning av Dragonskolan Dragonskolan Antal studerande Gymnasieskola Gymnasiesärskola 65 Dragonskolan är den största av fyra gymnasieskolor i Umeå kommun. Skolan, som även är en av landets största gymnasieskolor, ligger centralt i Umeås västra stadsdelar. Verksamhet bedrivs på ett stort antal program, nämligen: Nationella program Antal elever Barn- och fritidsprogrammet (BF) inkl PRIV 162 Byggprogrammet (BP) 131 Elprogrammet (EC) 157 Hantverksprogrammet frisör (HV) 56 Individuellt program (IV) - Ungdomscentrum 192 Naturvetenskapsprogrammet (NV) inkl en engelskspråkig variant 125 Teknikprogrammet (TE) 80 Specialutformade program Designprogrammet (SM-D) 71 Idrottsprogrammen (SM-ID) 227 Ledarskapsprogrammet (SM-LD) 209 Natur/Samhällsvetenskap (SM-NS) 211 Samhällsprogram Dragon (SM-SP) inkl en engelskspråkig variant 247 Umeå Drift och Underhållsprogram (SM-DU) 22 Umeå Teknikprogram (SM-TP) inkl PRIV, Praktisk Teknik 174 Umeå Träteknikerprogram (SM-TÄ) 22 Umeå VVS-program (SM-VV) 24 Övriga utbildningar Gymnasiesärskolan 65 Riksinnebandygymnasiet 34 Riksfriidrottsgymnasiet FIG 28 Riksgymnasiet för Rörelsehindrade RH 23 Påbyggnadsutbildning frisör 1 år 14 2

3 Förutom ovanstående utbildningar anordnas också uppdragsutbildningar vid skolan i form av datautbildningar och andra individuella utbildningar inom bland annat el-, bygg- och träteknikerprogrammen. Antalet elever har ökat under den senaste femårsperioden och vid skolan upplever man idag att lokalerna inte räcker till. Skolan byggdes på 70-talet och är mestadels i ett plan. En tydlig uppdelning mellan studie- och yrkesförberedande program märks i skolans planlösning. På den norra sidan finns lokaler för de olika, mer utrymmeskrävande utbildningarna, såsom till exempel Byggprogrammet (BP), Umeå Träteknikerprogram (SM-TÄ), Umeå Drift och Underhållsprogram (SM-DU), Umeå VVS-program (SM-VV) och på den södra återfinns lokaler för de studieförberedande programmen. Försök har gjorts för att skapa gemensamma mötesplatser för eleverna, i form av ett nyrenoverat bibliotek och en elevcafeteria på tvärgatorna mellan den södra och den norra gatan. Utbildningarna genomförs i allt väsentligt inom skolans huvudbyggnad. Det individuella programmet (IV) håller till i Ungdomscentrums lokaler i centrala Umeå, på cirka 10 minuters promenadväg ifrån Dragonskolan och Designprogrammet (SM-D), som delvis nyttjar lokaler i en närliggande F 6-skola, Särskoleverksamheten för gymnasieelever i Umeå kommun bedrivs integrerat på kommunens alla fyra skolor och en del finns således på Dragonskolan. Hela gymnasiesärskoleverksamheten inom Umeå kommun leds av en rektor, som har sitt kontor på Dragonskolan. Särskoleverksamheten vid kommunens gymnasieskolor inspekteras separat och bedömningen återfinns i en särskild rapport. Vid Dragonskolan arbetar cirka 350 personer. Av dessa är cirka 200 lärare. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Dragonskolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga skolförfattningar. Dragonskolan bedriver en väl fungerande verksamhet. Skolans storlek är i mångt och mycket en styrka, men innebär också problem. Uppdelningen mellan yrkesförberedande och studieförberedande program är märkbar. Programmen utgör i praktiken små skolor i den stora skolan. Enligt rektorerna försöker man skapa samsyn och likvärdiga rutiner, men för elever och personal ute i verksamheten är det inte tydligt. Skolan beskrivs som en trevlig arbetsplats för både elever och personal. Den är populär och många elever söker sig hit. Här finns en mångfald som är inspirerande för både elever och personal. Den undervisning som inspektörerna sett prov på håller god kvalitet och personalen har utbildning för den verksamhet de bedriver. Det formella elevinflytandet vid skolan bör förbättras. Skolkonferens hålls inte i enlighet med författningarna. Likaså bör elevernas inflytande över sin egen utbildning stimuleras, så att elever på alla program får möjlighet att påverka innehåll och arbetssätt i undervisningen. Skolans kvalitetsredovisning fungerar som ett verktyg vid utvärdering och planering av verksamheten. Kvalitetsarbetet bör förbättras så att en grundligare 3

4 analys av skolans måluppfyllelse genomförs och att programmen i högre utsträckning tar del av varandras resultat och lär av varandras erfarenheter. Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden: - Skolan bör arbeta för en ökad samsyn om hur verksamheten skall bedrivas så att eleverna i högre grad erbjuds likvärdiga förutsättningar. - Skolan bör verka för att utveckla samarbetet i skolans samtliga arbetslag. - Programmålen bör i högre utsträckning påverka undervisningen i kärnämnen. - Skolans kvalitetsarbete och analys av verksamheter och resultat bör förbättras. - Elevinflytandet vid skolan kan förbättras. Det gäller såväl inflytandet i undervisningssituationen som medverkan i skolgemensamma frågor. - Stödverksamheten vid skolan måste förbättras så att alla elever i behov av stöd ges likvärdiga förutsättningar att nå utbildningsmålen. - Skolans arbete med bedömning och betygssättning bör förbättras. - Kvaliteten på utvecklingssamtalen kan förbättras. - Skolan bör tydliggöra regler och rutiner för samt analysera orsaker till elevers frånvaro. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast skall åtgärdas. - Skolan saknar skolkonferens (4 kap. 5 gymnasieförordningen). - Skolan erbjuder en lokal förstärkningskurs för elever med läs- och skrivsvårigheter i stället för särskilt stöd.(2 kap. 14 gymnasieförordningen). - Åtgärdsprogram utarbetas inte för alla elever i behov av särskilda stödåtgärder (8 kap. 1 a gymnasieförordningen). - Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte alla elever som behöver det (8 kap. 5 gymnasieförordningen). Bedömning av utbildningsresultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt målen i skollagen och i läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, respektive för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, avsnitten 2.1 och

5 Kunskapsresultat Tabell 1: Dragonskolans resultat jämfört med Umeå kommun och riket. Dragonskolan Andel elever med slutbetyg, varav behöriga till universitets- och högskolestudier (procent) Andel elever som fullföljde gymnasieutbildningen inom fyra år (procent) Andel elever med reducerat program (procent) Andel elever med utökat program (procent) Genomsnittlig betygspoäng Skolan 2003 Skolan 2004 Skolan 2005 Kommunen 2005 Riket ,8 91,9 86,3 83,8 82,8 90,1 86,3 85,1 87,7 88,9 75,1 87,3 90,7 82,2 76,0 12,8 11,5 8,6 6,1 5,1 5,4 7,4 6,9 10,0 23,2 14,0 13,7 13,8 14,2 14,1 Källa:Skolverket. Observera att högskolebehörigheten beräknas på det antal elever som erhållit slutbetyg och inte på antalet registrerade elever i årskurs 3. Att döma av den officiella statistiken lyckas Dragonskolans elever nå kunskapsresultat som ligger i paritet med genomsnittet för gymnasieskolor både i kommunen och riket. Man kan dock märka en uppåtgående trend när det gäller andelen elever som fullföljt sin gymnasieutbildning inom fyra år, vilket är en markant högre siffra för 2005 än för riket i stort. Resultaten varierar mellan olika program. Bäst lyckas Naturvetenskapsprogrammet (NV) med en genomsnittlig betygspoäng på 16,0 vårterminen Andelen elever med slutbetyg från NV som var behöriga till högskolestudier var 94 procent. Samma år hade BP lägst andel högskolebehöriga, endast 77 procent, och även den lägsta genomsnittliga betygspoängen, nämligen 11,5. Eleverna har i varierande grad fått information om programmålen. En allmän uppfattning är att de har bättre kännedom om målen och betygskriterierna i de enskilda kurserna än om de övergripande programmålen. Hur väl elever är insatta i dessa är i hög grad beroende av vilket arbetslag eleven ingår i. Hittills under läsåret har 29 elever folkbokförda i Umeå Kommun, hoppat av sina studier vid Dragonskolan och skrivits in på IV. Under de tre tidigare läsåren har motsvarande antal varierat mellan 40 och 46 elever. Normer och värden Hur väl Dragonskolan lyckas i sitt värdegrundsarbete är svårt att mäta. I de enkäter som skolan har genomfört framträder en bild av skolan som är präglad av trivsel och kamratskap. Hela 98 procent av eleverna instämmer helt eller delvis med att de trivs bra i sin klass. Så många som 64 elever uppger dock i samma enkätundersökning att de flera gånger har känt sig kränkta av skolkamrater och 47 elever säger att de har blivit kränkta av lärare i skolan. Detta är något som också har uppmärksammats i skolans kvalitetsredovisning och in- 5

6 spektörerna delar skolans bedömning att arbetet för att uppnå nolltolerans måste intensifieras. Kompisstödjare utses i varje klass och de får utbildning för sitt uppdrag. Kompisstödjarna stöttas av skolans antimobbningsteam och av vuxenstödjare inom varje program. De träffar kompisstödjarna någon gång i månaden och fungerar som deras kanal till arbetslag och skolledning. Även här är det inspektörernas intryck att kompisstödjarverksamheten fungerar olika beroende på vilket arbetslag man tillhör. På papperet ser organisationen bra ut, men i praktiken är det ändå svårt för skolan att få den att fungera fullt ut. I intervjuer framskymtar också en bild av att det råder statusskillnader mellan de olika programmen och elevgrupper på skolan. Skolans planlösning, med yrkesprogrammen koncentrerade till en del av skolan och de studieförberedande till en annan bidrar inte till att utjämna skillnaderna. Det kan också noteras att det finns ett utbrett ointresse bland vissa elever att engagera sig i frågor rörande det kontinuerliga inflytandet på utbildningen och skolans gemensamma angelägenheter. Här finns anledning för skolan att förbättra sina insatser för att eleverna skall utveckla ett sådant intresse och engagemang. Sammanfattning Enligt den statistik som inspektörerna tagit del av uppnår Dragonskolans elever kunskapsresultat som ligger i nivå med kommunen och riket. Variationen är dock stor mellan programmen. Eleverna har ofta kunskap om målen och betygskriterier för de enskilda kurserna, men de övergripande programmålen är däremot inte bearbetade och kända i lika hög utsträckning. På skolan uppger de flesta elever att de trivs och har en bra inlärningsmiljö. Ändå uppger ett oroväckande stort antal elever att de blivit kränkta av andra elever och lärare. Kompisstödjare finns i varje klass, men systemet fungerar inte på alla program. I intervjuer framkommer att det råder statusskillnader mellan olika program och elevgrupper. Dessutom kan det också konstateras att det finns ett ointresse hos vissa elevgrupper att engagera sig i sin utbildning och i skolans gemensamma angelägenheter. Här finns anledning för skolan att fördjupa sitt arbete med både elevinflytande och värdegrundsfrågor. Bedömning av verksamheten Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet i det inre arbetet; innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning; kvalitetssäkring och förbättringsarbete; skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanerna och i andra författningar för respektive skolform. Arbetsmiljö och inflytande Dragonskolan är en av Sveriges största gymnasieskolor. Trots storleken, eller kanske tack vare den, menar många intervjuade elever att skolan är trivsam och familjär. Skolan är populär och drar till sig många elever från Umeå-trakten. Här finns utrymme för många olika typer av människor och elever uttrycker att hur udda man än är hittar man alltid några att umgås med. Elever säger i intervjuer att skolan känns som en jättestor ungdomsgård. 6

7 Värdegrundsfrågor behandlas och diskuteras för det mesta i kurser i samhällskunskap och religion, sällan under andra lektioner. Enligt elever är det mycket beroende av vilken lärare de har. Mer organiserat och övergripande arbete kring etiska frågor kan ibland också behandlas på skolgemensamma temadagar, så kallade GA-dagar. Skolverket vill uppmärksamma kommunen på att det från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. I planen skall åtgärder redovisas och den skall följas upp varje år. Vid inspektionstillfället hade Dragonskolan ett handlingsprogram mot kränkande behandling i enlighet med Lpf 94. Även om det förekommer arbete för att förebygga och motverka kränkningar, visar enkätundersökningar att ett förhållandevis stort antal elever har känt sig kränkta av andra elever, men också av skolans lärare. Inspektörerna förutsätter att skolan beaktar alla former av kränkande behandling i sitt fortsatta arbete för att skapa trivsel och trygghet för alla elever. Ambitionen finns hos skolledning och personal att eleverna ska ha inflytande över den dagliga undervisningen. Ändå är bilden av elevinflytandet vid Dragonskolan mycket varierad. I hur hög utsträckning eleverna får vara med och utöva inflytande över hur det egna lärandet utformas, är i hög grad beroende av vilka lärare de har. Elever får träning i medinflytande i vissa ämnen men inte i alla. I några arbetslag fungerar inflytandet väl och elevernas synpunkter tas tillvara, medan elevinflytandet i andra arbetslag lämnar mycket övrigt att önska. Återigen framträder bilden av stora olikheter mellan programmen. Det formella elevinflytandet sker i form av klassråd och elevråd. På schemat finns tid avsatt för klassgemensamma ärenden. Tiden kallas Vi-timmen och används för bland annat klassråd, dock inte varje vecka. Enligt eleverna är innehållet oftast av informationskaraktär och ibland ställs också timmen in och eleverna får ledigt istället, när man bedömer att det inte finns något ärende att behandla. Gymnasiechefen deltar alltid i elevrådsstyrelsens möten för att hålla sig informerad och svara på frågor. De frågor som behandlas i elevrådet handlar mest om att organisera praktiska göromål i samband med till exempel avslutning och studentbal, mindre om vardagliga frågor som har med utbildningen eller den gemensamma skolmiljön att göra. Enligt de intervjuade elevrådsstyrelseledamöterna har de stor hjälp av gymnasiechefen, som försöker att stimulera till ett mer aktivt elevrådsarbete vid skolan. Den allmänna uppfattningen är att eleverna inte visar tillräckligt stort intresse för skolgemensamma frågor och deltagande i elevrådet prioriteras inte av eleverna. Skolkonferens i enlighet med författningarna hålls inte vid Dragonskolan. Det är inspektörernas bedömning att skolan kan lägga mer kraft vid att påverka elevers attityder till att ta ansvar för och påverka det som de har gemensamt med andra elever på skolan. De bör stimuleras för att bättre kunna agera i demokratiska fora. 7

8 För att ha möjlighet att utöva inflytande krävs att eleverna har kännedom om det skolsystem som de ska verka i. Därför måste skolan klargöra de mål, innehåll och arbetsformer som gäller för utbildningen liksom också de rättigheter och skyldigheter man har som elev. Det ointresse som kan märkas hos en stor del av eleverna när det gäller inflytande understryker vikten av att skolan gör insatser för att stimulera elevers delaktighet. I sammanhanget kan också påpekas att det i enkäter framgår att elever på de flesta av skolans program säger sig vilja ha mer inflytande över sin utbildning, men att de inte får det i lika hög utsträckning. Rektorer och personal pekar på elevernas frånvaro som ett ökande problem. Det finns rutiner för noggrann närvarokontroll, men de efterlevs inte på samma sätt inom alla program. Enligt rektorerna reagerar skolan i ett tidigt stadium när elever är frånvarande. Elevernas och personalens bild är delvis en annan. Elevhandledarna har ansvar för kontroll och uppföljning av elevers frånvaro. Hög ogiltig frånvaro rapporteras i allmänhet till CSN. Många gånger måste dock individuella bedömningar göras och det sprids lätt uppfattningar om att olika regler och rutiner gäller för de olika programmen. Inspektörerna bedömer att skolan bör tydliggöra både regler och rutiner samt analysera orsaker till elevers frånvaro. Utbildade elevskyddsombud finns vid skolan. Dessutom finns en aktiv Hem och Skolaförening, som tar initiativ till kulturella aktiviteter för skolans elever, personal och föräldrar, liksom även till föreläsningar av allmänt intresse. Föreningen har också lanserat en nyttig Hem och Skola-macka, som säljs i skolans cafeteria till starkt rabatterat pris ett initiativ som uppskattas mycket av skolans elever. Föräldrar bjuds också in för information om skolans verksamhet till föräldramöten som hålls i årskurs 1. Organisation och innehåll i den pedagogiska verksamheten Det intryck inspektörerna fått av den pedagogiska verksamheten är att den bedrivs varierat med olika arbetssätt. Eleverna uttrycker i intervjuer att det skiljer sig mellan olika program. I några av programmen arbetar man ofta i projektform och ämnesintegrerat, medan det i andra program sällan förekommer. Inspektörerna fick under sitt besök se prov på olika typer av undervisning i ett antal olika grupper. Genomgående är intrycket att lektionsaktiviteterna är stimulerande och utmanande för eleverna. Eleverna har i allmänhet inflytande över redovisningsformer och arbetssätt, sällan över undervisningens innehåll. Intrycket är att undervisningen på de flesta program, dock inte alla, styrs av läromedel eller lärarnas egen planering. Personalen är i dagsläget organiserad i arbetslag kring programmen. Arbetslagsorganisationen har tillåtits att successivt växa fram, vilket innebär att man hunnit olika långt i sitt gemensamma arbete inom arbetslagen. Detta kan i sig vara en av förklaringarna till att man på vissa program har hunnit längre med ämnesintegration och infärgning av kärnämnen än man gjort på andra program, vilket i sin tur bidrar till att förutsättningarna inte är likvärdiga för alla elever. Många av arbetslagen på de yrkesförberedande programmen har till exempel svårt att få kontinuitet när det gäller rekrytering av lärare i kärnämnen. Vissa arbetslag fångar upp elever som har behov av tillfälligt stöd och hjälps åt att lösa det inom arbetslaget, medan andra elever inte fångas upp lika lätt när arbetslagsarbetet inte är lika väl utvecklat. Under året pågår dock kompetensutveckling för all personal i syfte att fördjupa arbetet i arbetslagen kring programmen. Inspek- 8

9 törerna delar uppfattningen att arbetslagsarbetet vid skolan bör utvecklas på alla program för att skapa likvärdiga förutsättningar för eleverna. Schemaläggningen sköts centralt och hänsyn tas i görligaste mån till de önskemål arbetslagen har. De har dock liten möjlighet att påverka och kunna vara flexibla i sitt utnyttjande av undervisningstiden. Skolan är stor och det är många gruppers önskemål som skall tillgodoses. Tillgången till lektionssalar och grupprum är begränsad på grund av att skolan inte är dimensionerad för det stora elevantalet. Vid skolan finns också Riksgymnasium för rörelsehindrade elever. Deras verksamhet bedrivs i väl anpassade lokaler i skolan och elever integreras i möjligaste mån i de olika programmen. Elever som är antagna till Riksidrottsgymnasium för innebandy och friidrott finns också integrerade i olika program. IV erbjuds på Ungdomscentrum, beläget i centrala Umeå. Verksamheten är indelad i tre avdelningar och tre studie- och yrkesvägledare ansvarar för en grupp/avdelning vardera. I utbudet ingår förutom lärlingsutbildning även bland annat så kallade G-kurser och BAS-kurser samt Vågbrytarkurser i KFUMs regi. På Ungdomscentrum tas elever in löpande under året. Det kan handla om elever som avbrutit sina studier på nationella eller specialutformade program eller på PRIV-utbildningar på gymnasieskolor i Umeå kommun. Dessutom tar Ungdomscentrum emot ungdomar vars skolplikt har upphört men som inte avslutat grundskolan. Det kan också handla om inflyttade elever eller sådana som skrivs ut från behandlingshem av olika slag. Alla elever har sina egna mål och arbetar för att uppnå dem. Planeringen görs så långt möjligt i samråd med vårdnadshavare. Inspektörerna bedömer att verksamheten som bedrivs på Ungdomscentrum håller god kvalitet. Dragonskolan har många pågående projekt och utbyten med andra länder, både i Europa och utanför. De internationella kontakterna upplevs som stimulerande både för elever och personal och bidrar sannolikt till att skolans program lockar ungdomar till skolan. Vid några av de nationella och specialutformade yrkesinriktade programmen bedrivs också ett aktivt samarbete med företag inom respektive programinriktning. BP får en verklighetsförankring i lärandet bland annat genom ett biståndsprojekt i Ghana. SM-DU har en utökad arbetsplatsförlagd utbildning (APU) på cirka 30 veckor med stort företagsengagemang. På SM-TÄ gör ett antal elever sin APU i Polen eller i Rumänien, medan elever på SM-VV har en väl fungerande APU och ett bra stöd från företagen på hemmaplan. På Elprogrammet (EC) använder lärarna lärplattformen Moodle för att ge eleverna en mer flexibel inlärningssituation. På Umeå Teknikprogram (SM-TP) bedrivs ett aktivt arbete med företagskontakter inom teknikindustrin. Många elever gör sina projektarbeten i samverkan med företagen. På de studieförberedande programmen bedrivs också många projekt som innebär studieresor för elever till andra länder. Individanpassning och stöd Vid utbildningens start upprättas en individuell studieplan för varje elev. Den är standardiserad och där framgår utöver kärnämneskurserna, även de karaktärsämneskurser, inriktningskurser och de kurser eleven har valt som sitt individuella val. Av studieplanen framgår också hur dessa kurser ligger utspridda över de tre åren, samt hur många poäng de omfattar. Utöver detta finns utrymme för 9

10 eleven att fylla i vilket betyg hon uppnått i de olika kurserna samt datum och arbetsplatser för den arbetsplatsförlagda undervisningen (APU) likväl som titel och handledare för projektarbetet. Studieplanen är dock inte ett aktivt dokument. Den utgör dock inte alltid det underlag för utvecklingssamtal och elevers ansvarstagande för sin egen utbildning, som det är avsett att vara. I början av årskurs 1 screenas alla elever i läsförståelse, läshastighet och stavning. Elever som har behov erbjuds en stödkurs i svenska, SOL-kursen, som individuellt val. I matematik anordnas stödundervisning i mindre grupper för elever som bedöms inte nå målen. Genom ett generationsväxlingsprogram, som erbjuds för kommunens äldre lärare, finns också möjlighet att dubblera matematiklärare i grupper på vissa program. Schemalagt stöd erbjuds också i kemi och fysik. Erfarenheter är dock att få elever verkligen utnyttjar den möjligheten. För övrigt är stödet på de olika programmen mycket beroende av vilket arbetslag man tillhör. I vissa grupper enas arbetslaget om hur stödet ska ges till elever som av en eller annan anledning har svårigheter i en kurs, i andra grupper är inte arbetslagsarbetet lika utvecklat och eleverna har inte samma möjligheter till extra hjälp. Inspektörerna konstaterar att likvärdigheten för elever i behov av stöd blir lidande. Åtgärdsprogram skrivs för alla elever på RH på ett systematiserat och tydligt sätt, medan inga åtgärdsprogram skrivs för elever på IV. För övrigt är rutinerna olika beroende på vilket arbetslag och vilken rektor man tillhör. Ett gemensamt dokument används dock för alla program på skolan. Inspektörerna menar att skolan bör förbättra sina rutiner när det gäller utarbetande av åtgärdsprogram och försäkra sig om att alla elever i behov av särskilt stöd har ett sådant. Programinriktade individuella program (PRIV) finns på Barn- och fritidsprogrammet (BF) och SM-TP. Inrättandet av dessa grupper är också ett sätt att ge stöd till elever som inte har godkända betyg i något av ämnena svenska, engelska eller matematik från grundskolan. Tanken med PRIV-grupperna är att elever, när de har klarat sina grundskolekurser, skall kunna övergå till det nationella programmet och fortsätta sina studier där. Så är dock inte alltid fallet. Eleverna betraktas ofta som PRIV-elever under hela sin gymnasietid. I många fall är också de kärnämneslärare, som har att hjälpa dessa elever till grundskolebehörighet i sina ämnen, inte heller förberedda och inställda på den individualisering av undervisningen som krävs för dessa elever. Under Dragonskolans ledning erbjuds även det individuella programmet inom den avdelning som kallas Ungdomscentrum. Den verksamheten bedrivs helt isolerat från skolans övriga verksamhet och har inget samarbete med PRIVgrupperna. Inspektörerna bedömer att man här bör kunna utnyttja den samlade kompetens som finns inom IV och samordna verksamheten med PRIVgrupperna. Elever med annat modersmål än svenska har, enligt rektorerna, erbjudits att läsa sitt modersmål inom ramen för individuellt val eller som steg 1-kurs i främmande språk. Idag har ingen av skolans elever valt detta. Dessa elever har dock inte erbjudits möjlighet till studiehandledning på modersmålet. Bedömning och betygssättning Över lag anser eleverna att de får bra information om kursernas innehåll och vilka kriterier som gäller för de olika betygsstegen. De mer övergripande programmålen och läroplanen har man mindre kunskap om. 10

11 Utvecklingssamtal hålls med eleverna varje termin. Till utvecklingssamtalen inbjuds vårdnadshavare även till myndiga elever. På Dragonskolan har man utvecklat ett system för utvecklingssamtalen, där eleverna själva får inhämta information från undervisande lärare om hur det går för dem i de olika kurserna. Det är denna information som kommenteras vid det samtal som förs med elevhandledaren, som alltså inte själv har försett sig med information om elevens kunskapsutveckling, utan bara kan bidra med det som är hennes egen uppfattning. Detta innebär att de elever som av någon anledning inte inhämtat informationen från sina lärare, inte heller ges en samlad information om sin kunskapsutveckling vid utvecklingssamtalet. Inspektörerna menar att skolan bör verka för att även elevhandledarna håller sig informerade om elevernas kunskapsutveckling för att bättre kunna samtala om den vid utvecklingssamtalen. Eleverna ger uttryck för att det för det mesta är prov och uppsatser som ligger till grund för lärarnas betygssättning. Inspektörerna såg emellertid prov på andra aktiviteter i klassrumssituationen där elevers kunskaper kunde bedömas. Återigen skiljer sig bedömningsunderlagen i de olika programmen och i olika ämnen. Det framkommer i intervjuer att det till exempel i matematik oftast är prov och exakta poäng som avgör vilket betyg som sätts. Inspektörerna vill i sammanhanget påminna om att läraren vid betygssättning skall göra en allsidig bedömning av kunskaperna och därvid beakta hela kursen. Läraren skall utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen vid betygssättningen. Elever menar också att betygen inte i alla stycken är rättvis. På vissa program ställs högre krav än på andra för att få höga betyg. Ibland, menar föräldrarna, ställs det för låga krav på vissa program. Därför blir det omöjligt för elever att nå högsta betyg, när undervisningen inte bedrivs på en sådan nivå att det är möjligt att nå de högre betygsstegen. Inspektörerna vill understryka vikten av att skolan verkar för att en så likvärdig bedömning som möjligt görs och att undervisningen läggs upp på ett sådant sätt att det är möjligt för elever på alla program att nå de högre betygsstegen. För att åstadkomma en så rättvis bedömning som möjligt anordnas träffar i ämnesgrupper på skolan och inom kommunen vid gemensamma studiedagar för att diskutera bedömning och betygssättning. Fördelen med en stor skola, som Dragonskolan, är att det finns många undervisande lärare i samma ämnen och kurser, vilket underlättar vid diskussioner om sambedömning och konstruktion av gemensamma prov. Vid inspektionen kontrollerades skolans handhavande av betygskataloger och införandet av betyg. Det kan konstateras att katalogerna handhas på ett betryggande sätt. Ledning och kvalitetsarbete Umeå kommuns ledningsstruktur för gymnasieskolan består av gymnasienämnden, förvaltningschefen, gymnasiecheferna och skolornas rektorer. De olika gymnasieenheterna är relativt självständiga enheter med stor frihet. Gymnasiechefens uppdrag blir i denna organisation något av en företagsledares. Gymnasiecheferna träffas regelbundet i möten med förvaltningschefen. Verksamheten vid Dragonskolan leds av en gymnasiechef som tillika är rektor. Till sin hjälp har han nio rektorer med ansvar för de olika programmen samt riksgymnasiet för svårt rörelsehindrade. Ansvarsfördelningen mellan rektorerna 11

12 är tydlig. Ledningsgruppen, bestående av rektorerna och gymnasiechefen, träffas en förmiddag varje vecka och den allmänna uppfattningen bland rektorerna är att de fungerar som ett lag och är varandras bollplank när ärenden behöver diskuteras. De pratar om ett prestigelöst och trivsamt samarbete i ledningsgruppen. Överlag menar personalen att rektorerna fungerar som pedagogiska ledare och att de är väl förtrogna med verksamheten. Några av rektorerna menar att de har stor hjälp av arbetslagen i sina diskussioner på programmen och i arbetslagen. För övrigt menar de att arbetsbelastningen är hög och att tiden inte alltid räcker till för de administrativa och pedagogiska uppdrag de har. Som ett exempel nämns att det idag finns nio olika datasystem igång, som är tänkta att underlätta rektorernas arbete. Verkligheten är en annan. Det krävs mycket för att hålla uppe kunskaperna i alla dessa system. En övervägande majoritet av rektorerna har genomgått eller genomgår under året rektorsutbildning. Kvalitetsarbetet vid skolan fungerar bra såtillvida att man inom de olika programmen gör årsvis utvärderingar av verksamheten, där man tittar på utbildningens kvalitet, elevernas studieresultat, trygghet och trivsel samt inflytande och information. Utvärderingarna samlas i skolans kvalitetsredovisning och utgör underlag för den arbetsplan som upprättas årligen för varje enskilt program. Personalen såväl som föräldraföreningen och elevrådet ges tillfälle att ha synpunkter på kvalitetsredovisningens innehåll. Inspektörerna bedömer dock att kvalitetsarbetet skulle kunna förbättras med en grundligare analys av vad de redovisade resultaten betyder för Dragonskolan som helhet. I den analysen kan programmen lära av varandras erfarenheter och man kan dra nytta av goda exempel i avsikt att ytterligare förbättra skolans resultat och måluppfyllelse. På skolan finns inte något systematiserat sätt att utvärdera kurser. Det är dock vanligt, enligt elever och personal, att så görs i slutet av genomgången kurs. Någon sammanställning och övergripande analys görs inte. Det är heller inte vanligt att utvärderingarna förs vidare till programansvarig rektor. Vissa rektorer gör egna utvärderingar i samband med läsårsslut och i anslutning till planerade verksamhetsbesök. Inspektörerna menar att skolan bör använda ett mer systematiskt sätt att skaffa sig kunskaper om elevernas synpunkter på skolans undervisning. Sammanfattning Dragonskolan erbjuder en bra arbetsmiljö för elever. Skolan är populär bland elever och stämningen beskrivs som överlag god. Ändå finns anledning för skolan att stimulera elevinflytandet och att agera för att nå nolltolerans när det gäller kränkande behandling. Det successiva införandet av arbetslag bidrar till att dessa har hunnit olika långt i sitt gemensamma arbete. Detta medför att elever får olika förutsättningar att klara sina studier, beroende på vilka program de väljer. Skolan bedriver ett aktivt samarbete med företag och organisationer både inom och utom landet, vilket underlättar APU-placering och verkar stimulerande för elever. Skolans arbete med bedömning och betygssättning bör förbättras. Skolan bör verka för att en så likvärdig bedömning som möjligt görs och att undervisningen läggs upp på ett sådant sätt att det är möjligt för elever på alla program att nå de högre betygsstegen. 12

13 Stödverksamheten vid skolan kan utvecklas så att ett mer organiserat stöd ges till elever som av någon anledning har problem i studierna. Skolan måste också försäkra sig om att åtgärdsprogram utarbetas för alla elever i behov av särskilda stödåtgärder. Vid skolan erbjuds en stödkurs i svenska, vilket inte är förenligt med författningarna. Skolans ledning är väl förtrogen med sitt uppdrag. Kvalitetsarbetet kan förbättras så att man i högre utsträckning analyserar utvärderingar och resultat, lär av varandras erfarenheter och skaffar sig en mer övergripande bild av hur verksamheten vid Dragonskolan fungerar. Skolan bör göra en mer systematisk analys för att kunna vidta åtgärder med avsikt att höja måluppfyllelsen. Bedömning av förutsättningarna för utbildningen Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildning, personal samt läromedel, pedagogiska material och utrustning. Bestämmelser finns i bl.a. skollagen. Tillgång till utbildning Vid Umeå kommuns gymnasieskolor erbjuds utbildning på i stort sett alla nationella, men även på ett stort antal specialutformade program. Samarbete mellan skolorna bidrar således till att eleverna har ett stort antal kurser att välja mellan i sin utbildning. Dock skall påpekas att även om det teoretiskt är möjligt är det praktiskt svårt av bland annat schematekniska skäl att låta elever gå mellan skolor för att fullgöra sin utbildning. Det görs heller inte ofta. Timplaner och utformande av program och utbildningar följer nationellt fastställda regler och enligt rektorer och personal får eleverna den garanterade undervisningstiden. Skolan har ett stort utbud av kurser inom ramen för det individuella valet. Sammanlagt 75 kurser, varav 28 är lokala. Några av de lokala kurserna är sådana som inte är utformade i enlighet med författningarna, som säger att en lokal kurs ska svara mot behov som inte kan tillgodoses med en nationell kursplan. Några kurser avser mål, framför allt på värdegrundsområdet, som enligt läroplanen skall uppmärksammas i alla kurser och därmed inte vara poänggivande separat. Exempel är en lokal kurs i Livskunskap om 50 poäng, som också är obligatorisk för elever på vissa program. En annan lokal kurs SOL-kursen om 50 poäng erbjuds som en stödkurs för elever med läs- och skrivsvårigheter. Ytterligare en lokal kurs Designa din egen skolmiljö, 50 poäng erbjuds till elever som engagerar sig i skolans demokratiarbete som ledamöter av elevråd eller som kamratstödjare. Inspektörerna bedömer att skolans utbud av lokala kurser behöver ses över. Kostnader och avgifter tas i vissa fall ut av elever. Framför allt gäller detta vid studieresor inom utbildningen, när elever kan få stå för kostnader uppgående till flera tusen kronor. Elever med annat modersmål än svenska erbjuds svenska som andra språk och modersmålsundervisning. Däremot erbjuder inte skolan studiehandledning på modersmålet. Situationen på skolan är sådan att elever med utländsk bakgrund endast i begränsad omfattning väljer att läsa svenska som andraspråk eller att 13

14 utnyttja möjligheten till studier i sitt modersmål. Ansträngningar görs för att öka intresset. Lokaler, läromedel och personalresurser Skolan kan erbjuda väl utrustade lokaler för sin verksamhet. I synnerhet är de lokal- och utrustningsmässiga förhållandena mycket goda avseende den idrottsverksamhet som bedrivs på skolans idrottsprogram. Många lärosalar och gemensamma utrymmen är av god kvalitet, även om det finns exempel på motsatsen. Det stora elevantalet gör dock att lärosalar och grupprum är uppbokade och schemalagda under den största delen av dagen, vilket gör det svårt att hitta lediga rum vid behov. Ett nyrenoverat och välutrustat bibliotek är beläget mitt i skolan. Det nyttjas ofta både i undervisning och för återhämtning. Det utgör en lugn oas i skolans hjärta. Elevcafeteria finns också placerad centralt men närmast den del av skolan där de yrkesförberedande programmen har sina lokaler. Enligt elever är den också mest besökt av elever från de programmen. Den tydliga lokalmässiga uppdelningen mellan de studie- och yrkesförberedande programmen är olycklig för skolans arbete med att skapa samsyn och likvärdighet mellan programmen. Bibliotekets och cafeterians placering är dock ett aktivt försök att knyta ihop de olika delarna. På skolan finns god tillgång till skolsköterskor, kuratorer och studie- och yrkesvägledare. Dessa utgör elevvårdsteam och finns samlade i en avdelning i skolan. Alla elever i årskurs 1 erbjuds ett hälsosamtal med skolsköterska. Dragonskolan har en god personalresurs, med god kompetens och utbildning för den verksamhet de bedriver. Det ekonomiska utrymmet för kompetensutveckling beskrivs som litet. Endast en mindre summa kan användas för fortbildning och under innevarande år används den största delen av tilldelningen för kompetensutveckling i arbetslagsarbete. Sammanfattning Dragonskolan har ett stort utbud av utbildningar. Eleverna har många valmöjligheter i skolans kursutbud. Skolan behöver dock se över utbudet av lokala kurser och även försäkra sig om att de kan erbjuda en i huvudsak avgiftsfri utbildning för eleverna. De flesta av lokalerna är ändamålsenliga och väl utrustade. I takt med skolans ökande elevantal ökar belastningen på lokalerna och det blir, enligt personalen, allt svårare att få tillgång till lediga rum. Undervisningen bedrivs av i huvudsak mycket engagerade lärare med utbildning för sitt uppdrag. Skolan har läromedel och utrustning för utbildningen som är både ändamåls- och tidsenliga. Datum Ort Umeå Agnetha Burström Per-Daniel Liljegren Veronica Bonivart 14