Vad vill äldre veta? En sammanställning av studier om äldres val inom äldreomsorgen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad vill äldre veta? En sammanställning av studier om äldres val inom äldreomsorgen"

Transkript

1 Vad vill äldre veta? En sammanställning av studier om äldres val inom äldreomsorgen

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att man måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Publicerad juni

3 Förord Socialstyrelsen redovisar sedan år 2007 Äldreguiden med uppgifter om olika kvalitetsaspekter inom hemtjänst, äldreboenden och dagverksamheter. Äldreguiden utgör en del av ett regeringsuppdrag som syftar till att intensifiera utvecklingen av öppna jämförelser och öka tillgången på data av god kvalitet inom socialtjänst och hemsjukvård. För närvarande pågår ett utvecklingsarbete som syftar till att skapa en särskild webbsida för äldre och medborgare som vill veta mer om verksamheterna inom äldreomsorgen. Den nya Äldreguiden ska även kunna användas som underlag för medborgare som står i begrepp att välja utförare. En viktig fråga i detta arbete är vad äldre vill veta om äldreomsorgens verksamheter. Som ett första steg redovisar Socialstyrelsen en sammanställning av tidigare gjorda studier inom området. Antalet studier är begränsat men befintliga studier ger ändå ett viktigt kunskapsunderlag inför Socialstyrelsens fortsatta arbete. Sammanställningen har gjorts av Cecilia Eek, på uppdrag av Marianne Lidbrink, projektledare för Äldreguiden. Båda återfinns på enheten för öppna jämförelser. Mona Heurgren Enhetschef Enheten för öppna Jämförelser Avdelningen för statistik och utvärdering 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Vilken information vill äldre ha? 7 Många äldre har inte valt utförare 7 Inledning 8 Bakgrund 8 Syfte och avgränsningar 8 Litteratursökningen 8 Sökresultat 9 Resultatredovisning 11 Många har inte valt utförare 11 men är positiva till att möjligheten finns 11 Det är svårt att ta till sig informationen 12 Nya roller för äldre och biståndshandläggare 12 Faktorer som styr äldres val 13 Viktiga kvalitetsegenskaper i insatserna 13 Paralleller till andra områden 15 Patienters val av sjukvårdsutförare 15 Beslutsfattande bland äldre konsumenter 15 Slutsatser om vilken information äldre vill ha och hur den bör utformas 17 Informationens innehåll 17 Informationens utformning 17 Avslutande reflektion 18 Referenser 19 5

6 6

7 Sammanfattning Informationen om olika utförare bör vara kortfattad och lyfta fram skillnader för att vara till hjälp för äldre som ska välja. Det framgår av denna sammanställning av studier om äldres val inom äldreomsorgen. Behovet av enkel information understryks ytterligare av att det kan vara brådskande att välja utförare. Kognitiva nedsättningar kan försvåra valet ytterligare. Denna sammanställning baseras på elva studier om äldres val av utförare, varav sex består av empiriska studier. I samtliga fall handlar det om val inom hemtjänst. Tre av de empiriska studierna är studentuppsatser. Antalet studier är begränsat och det finns därför ett framtida behov att ta fram ytterligare kunskap. Vilken information vill äldre ha? Endast i en av studierna tillfrågas de äldre direkt om vilken information de vill ha i samband med val. Av svaren framgår att äldre vill veta hur hemtjänsten kommer att fungera i vardagen, till exempel om personalen kommer den tid som bestämts eller hur vanligt det är med sjukfrånvaro. När de äldre berättar om hemtjänstinsatser som de redan har beviljats framgår även följande aspekter som viktiga: Många värderar relationen till personalen mycket högt. De enskilda vårdbiträdena är ofta mer betydelsefulla för de äldre än de olika utförarna. Personalen upplevs ofta som stressad och hinner bara göra det allra viktigaste. De äldre önskar så låg omsättning som möjligt bland personalen. Det är viktigt att utföraren informerar i förväg om det kommer ett nytt vårdbiträde och att personen då kan legitimera sig. Äldre vill gärna kunna nå personalen via telefon. Personalens kompetens är viktig. Många äldre har inte valt utförare De refererade studierna tyder på att många äldre inte själva valt utförare inom äldreomsorgen. Trots de svårigheter som är förknippade med att välja uttrycker de äldre ändå att de är positiva till att möjligheten finns. Studier om patienters val av sjukvårdsutförare visar att personer med hög utbildning och hög inkomst är mer benägna att använda tillgänglig information till att göra aktiva val. Det kan därför finnas anledning att göra fördjupade studier utifrån detta perspektiv, även när det gäller äldreomsorgen. 7

8 Inledning Bakgrund Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att intensifiera utvecklingen av öppna jämförelser och öka tillgången på data av god kvalitet inom socialtjänst och hemsjukvård. Sedan 2007 publicerar Socialstyrelsen Äldreguiden som redogör för olika kvalitetsaspekter inom hemtjänst, äldreboenden och dagverksamheter. Äldreguiden vänder sig till flera olika intressenter varav en grupp är äldre som ska välja utförare inom äldreomsorg. För att öppna jämförelser ska utgöra ett stöd för den gruppen är det angeläget att ta reda på vad äldre vill veta när de står i begrepp att välja utförare inom äldreomsorg. Socialstyrelsen presenterar därför här en sammanställning över tidigare studier inom området. Syfte och avgränsningar Det övergripande syftet med sammanställningen är att ta reda på vilken information äldre behöver i samband med sitt val av utförare inom äldreomsorg. Frågan handlar om både informationens innehåll och dess utformning. För att besvara denna fråga kommer följande delfrågor att belysas: Vad tycker de äldre om informationen i samband med valet? Vad styr äldres val av utförare? Vad tycker de äldre är viktiga kvalitetsegenskaper i insatserna? Vilka lärdomar kan vi dra av äldres val inom andra områden? Tidigare forskning och studier om äldres val ligger till grund för sammanställningen och dess slutsatser. I den mån identifierade studier även innehåller beskrivningar av vad de äldre tycker om beviljade insatser redovisas även detta. Förhoppningen är att detta ska generera kunskap om vad äldre tycker är viktiga kvalitetsegenskaper. Samtidigt noteras att äldres upplevelser av äldreomsorg är ett eget forskningsfält, med ett stort antal studier som inte refereras i denna sammanställning. Litteratursökningen Litteratursökningen har gjorts via Libris, EBSCOhost, Google och på ord som kundval, valfrihetssystem, voucher, välja omsorg, äldres val, kvalitet, äldreomsorg och hemtjänst. Vidare har en genomgång gjorts av samtliga publikationer om äldrefrågor på FOUverksamheternas webbplatser. Dessutom har referenslistor i identifierade studier genererat ytterligare studier i viss mån. 8

9 Eftersom det huvudsakliga syftet är att ta reda på vad äldre vill veta när de väljer utförare har litteratursökningen gjorts utifrån kriterier som handlar om just detta val. Den identifierade litteraturen handlar till stor del om äldre som själva har valt utförare inom äldreomsorg. De kommuner som är representerade i sammanställningen är därför huvudsakligen kommuner som infört kundval inom äldreomsorgen. Sammanställningen fokuserar på svenska förhållanden från år 2000 och framåt. Flera studier (1-3) har uteslutits ur sammanställningen då de inte behandlar kundval ur de äldres perspektiv. Av den anledningen ingår inte heller Kundval inom hemtjänsten erfarenheter av information och uppföljning, av Winblad med flera (4), som är en av de mer omfattande studierna om kundvalssystemet. Studien baseras på fallstudier i fyra kommuner samt en enkät som besvarats av 27 kommuner. Studiens syfte är att undersöka hur kommunerna informerar de äldre om kundvalet och hur kommunerna arbetar för att följa upp kvaliteten i utförarnas verksamheter. Sökresultat Totalt har Socialstyrelsen identifierat elva studier som handlar om äldres val inom äldreomsorg (se tabell på nästa sida). Endast sex av studierna baseras på egna empiriska undersökningar, i samtliga fall om hemtjänst. Av de sex empiriska studierna är tre studentuppsatser. Fem studier baseras på intervjuer med äldre och en baseras på en enkätundersökning med 517 brukare med hemtjänst. Övriga fem studier utgörs av litteraturstudier av olika slag. Bland annat finns en sammanställning, gjord av Edebalk och Svensson, av nordiska studier om kundval inom äldreomsorgen (5) och en forskningsöversikt genomförd av Kastberg, där äldreomsorgen är ett av flera sakområden (6). Antalet studier är begränsat likväl som den geografiska representationen. En viss rundgång finns dessutom i materialet, då litteraturstudierna ofta refererar till de sex studier som gjort empiriska undersökningar. Edelbalk och Svensson konstaterar att det genomförts lite forskning om kundval sett ur de äldres perspektiv, såväl i Sverige som i övriga nordiska länder. Forskningen karaktäriseras av kommunvisa studier som gör det svårt att generalisera resultaten, inte minst mot bakgrund av att kundvalet i sin utformning skiljer sig åt mellan kommuner och länder (5). Även Winblad med flera konstaterar att det finns få undersökningar om vilken information äldre själva anser att de behöver för att kunna göra ett bra val (4). Utöver studierna i tabellen refereras till ytterligare studier och kunskapsöversikter, i de fall då de är relevanta för resonemang som förs i sammanställningen. 9

10 Tabell 1. Studier om äldres val av utförare inom äldreomsorg Författare År Titel Typ av studie Geografisk avgränsning Aydin Claesson (C-uppsats) 2010 Valfrihet en last eller lättnad? Intervjuer med 7 äldre Nynäshamn och Stockholm Carpentier 2004 Kundvalets effekter och funktionssätt Intervjuer med beställare och utförare samt ref Äldrecentrum stadsdelar i Stockholm Edebalk & Svensson 2005 Kundval för äldre och funktionshindrade i Norden Litteraturstudie Norden Hjalmarsson & Norman (Socialstyrelsen) 2004 Att välja hemtjänst Intervjuer med 38 äldre Nacka och Bromma Hjalmarsson 2006 Valfrihet och inflytande i äldreomsorgen Litteraturstudie Sverige Kastberg (SKL) 2010 Vad vet vi om kundval? En forskningsöversikt Forskningsöversikt Ingen avgränsning Levenius &Wolf (C-uppsats) 2004 Ger kundvalssystemet de äldre utökade valmöjligheter? Intervjuer med 8 äldre samt biståndshandläggare och utförare Nacka Roos (D-uppsats) 2004 Valfrihet genom kundval en studie av kundvalsmodellen inom hemtjänsten Intervjuer med 7 äldre samt biståndshandläggare, äldreombudsman samt organisationer Solna Statskontoret 2007 Vård, skola och omsorg - Vilken information behöver brukaren för att välja Statskontorets egna resonemang, viss litteratur Sverige Utredarhuset 2003 Uppföljning av kundvalsmodell inom hemtjänsten Enkät till 517 äldre, intervjuer med nyckel-personer på beställar- och utförarsidan Solna Äldrecentrum 2003 Valfrihet i äldreomsorgen en reform söker sin form Intervjuer med 21 äldre samt biståndsbedömare 3 stadsdelar i Stockholm 10

11 Resultatredovisning Många har inte valt utförare Även om de refererade studierna gjorts vid olika tidpunkter och i ett begränsat antal kommuner är det tydligt att många äldre inte själva har valt utförare. De flesta studierna bygger i stor utsträckning på intervjuer och andelen som själva valt går därmed inte att kvantifiera. En kvantitativ studie har dock identifierats. Utredarhuset gjorde år 2003 en uppföljning av införandet av kundval i Solna stad Solna stad. Totalt fick 517 äldre med hemtjänst besvara en enkät om valet av utförare och uppfattningen om insatsens kvalitet. Av de som svarade uppgav 55 procent att de själva hade valt utförare, 12 procent uppgav att anhörig hade valt och 33 procent att biståndshandläggaren gjort valet (13). Även de kvalitativa studierna pekar i samma riktning. Äldrecentrum intervjuade 21 äldre i tre stadsdelar på uppdrag av Stockholms stad. Av de 21 intervjupersonerna ansåg en fjärdedel att de inte hade fått göra något val (7). I en annan studie genomförde Hjalmarsson och Norman intervjuer med äldre i Bromma och Nacka för Socialstyrelsens räkning. Totalt intervjuades 38 äldre, varav 20 var nyväljare och 18 omväljare. I intervjuerna uppgav knappt två tredjedelar av de äldre att de själva hade valt utförare. En tredjedel av de intervjuade uppgav att de inte alls hade gjort något val. Några enstaka som var förhindrade att själva göra ett val på grund av sin hälsa hade fått hjälp av anhöriga (8). Enligt en studentuppsats om valfrihetssystemet i Nacka hade bara en av sju intervjuade själva gjort valet av utförare. De andra sex personerna hade antingen låtit bli att välja, tagit hjälp av sina barn eller tagit det alternativ som handläggaren föreslagit (9). Enligt en annan studentuppsats, med intervjuer gjorda med sju äldre i Stockholms kommun och Nynäshamn, uppgav fyra äldre att de själva hade valt utförare (10). men är positiva till att möjligheten finns Trots att många äldre inte nyttjat möjligheten att välja är många positiva till att möjligheten finns. I den enkätundersökning som gjordes i Solna stad fick äldre med hemtjänst ange hur viktigt det är att få välja utförare. År 2001 ansåg 61 procent att det är ganska viktigt eller mycket viktigt att få välja utförare. År 2003, efter att Solna stad infört kundvalssystem, var det 68 procent som ansåg detta (13). I den studie som Hjalmarsson och Norman gjorde för Socialstyrelsens räkning var samtliga intervjuade positiva till möjligheten att få välja och byta utförare. Flera ansåg att det var något självklart, detta trots de svårigheter som är förknippade med att välja och att alla inte hade gjort något aktivt val (8; se även 7). 11

12 Vidare framgår att äldres möjlighet att välja stärker deras makt i förhållande till utförarna. I Aydin Claessons studie kände flera av de äldre till möjligheten att byta utförare och hade påtalat detta för personalen då de uttryckt missnöje utan att det medfört någon förbättring. I ett fall handlade det om att städningen inte var tillräckligt bra. Respondenten menade att om det inte blev bättre skulle hon byta. En annan person fick besök av ny personal varje vecka och tröttnade på att varje gång behöva berätta vad som skulle göras och var städskåpet var. Efter att ha påtalat problemet, och hotat med att byta utförare, förbättrades situationen (10). Det är svårt att ta till sig informationen I samband med valet av hemtjänstutförare har de äldre ofta fått skriftlig information från kommunen om olika utförare. Flera av de genomförda studierna visar dock att de äldre inte kunnat tillgodogöra sig informationen. Det finns flera orsaker till detta. En viktig sådan är att det ibland brådskar med hemtjänstinsatsen och helt enkelt inte finns tid att sätta sig in i informationen. I en studentuppsats om kundvalet i Solna intervjuades sju äldre hemtjänstmottagare. Hälften hade mottagit information om kundval på sjukhuset och hälften i sitt hem. Två av respondenterna berättar att beslutet att ta emot hemtjänst innebar en stor omställning som gjorde det svårt att ta till sig all information från kommunens biståndshandläggare. Personerna berättar att deras släktingar förstod all information och har varit ett stöd i kontakten med kommunen och hemtjänsten. Två intervjupersoner minns inte någon information om olika hemtjänstutförare (11). Antalet empiriska studier i sammanställningen är begränsat och vissa studier gjordes för flera år sedan. Därför är det svårt att säga något generellt om den information som äldre får i samband med valet. Studiernas resultat pekar dock på vikten av att information är kortfattad och upplevs som trovärdig. I intervjustudien med 38 äldre i Nacka och Bromma hade majoriteten av de äldre, både omväljare och nyväljare, inte läst den skriftliga informationen om utförarna. Ett av de vanligaste skälen var att de tyckte att den var för omfattande. Flera berättade att de hade tittat i materialet men inte orkat läsa. Även i denna studie framgår att valet brådskade, varför det troligtvis inte fanns tillräckligt med tid. I intervjuerna framkom vidare att flera av de äldre inte upplevt informationen som saklig. Ytterligare ett problem var att skillnaderna mellan olika utförare inte framgick av den skriftliga informationen (8). Denna uppfattning framkom även i Äldrecentrums intervjustudier i tre av Stockholms stadsdelar (7). Nya roller för äldre och biståndshandläggare Många kommuner har infört kundvalssystem inom äldreomsorgen. Kundvalssystem innebär förändrade roller både för både äldre och biståndshandläggare. De äldre förväntas uppträda som kunder på en marknad, och göra aktiva och rationella val av utförare. Enligt Hjalmarsson är många äldre förhindrade att ta denna roll på grund av nedsatt allmäntillstånd. Deras förutsättningar att göra rationella val är därmed begränsade. Många av de äldre upplever det som svårt att ta till sig den information som ges och många 12

13 önskar att de kunde få hjälp att välja. Hjalmarssons slutsats är att de äldre förväntas göra ett val om något de inte har kännedom om, under stor tidspress, i en svår livssituation (12). För biståndshandläggarnas del har införandet av kundval inneburit att de förväntas informera de äldre om vilka utförare som finns i kommunen, men inte ge några råd eller rekommendationer när de äldre ska göra sina val. Av intervjuerna framgår att många äldre känner sig vilsna och önskar att biståndshandläggaren kunde hjälpa till mer (7). Faktorer som styr äldres val Det finns få bevis för att äldre gör sitt val utifrån den information som kommunerna erbjuder. Geografisk närhet till utföraren och rekommendationer från familj och vänner är ofta mer betydelsefulla än den information som biståndshandläggaren tillhandahåller. Hjalmarssons och Normans undersökning i Nacka och Bromma visar att den skriftliga information som kommunen delade ut endast i liten utsträckning avgjorde valet. Istället var det rekommendationer från grannar, vänner eller biståndsbedömare som var utslagsgivande. Valet kan ha grundat sig på grannarnas goda erfarenheter av ett visst vårdbiträde, att man lärt känna ett vårdbiträde i tvättstugan eller att svärdottern har goda erfarenheter av att arbeta på ett av hemtjänstföretagen (8). Trygghet och närhet är viktiga faktorer när äldre väljer utförare. De hemtjänstmottagare som intervjuades i Solna hade alla hemtjänst från utförare som hade sitt kontor i närheten. Det är en viktig trygghetsfaktor, menade de äldre, att veta att personalen kan komma med kort varsel (11). Även biståndsbedömare menade att trygghet är en viktig aspekt när de äldre väljer och att hemtjänsten har sina lokaler nära den egna bostaden. De hemtjänstenheter som redan är etablerade i ett område och har ett gott renommé blir ofta valda (7). Även studentuppsatsen om äldres val i Stockholms kommun och Nynäshamn pekar på samma typ av faktorer som avgörande. En intervjuperson resonerade praktiskt och valde den hemtjänstutförare som ligger i samma hus som vårdcentralen. Det blir ju praktiskt då jag besöker vårdcentralen varje vecka, att ha båda på samma ställe. En annan intervjuperson gick på goda vänners erfarenheter. Om vännerna var nöjda så fanns det ingen anledning för honom att välja någon annan. En tredje person valde medvetet en utförare som inte hade andra äldre i samma trapphus (10). Viktiga kvalitetsegenskaper i insatserna Äldres beskrivningar av vad som fungerar bra eller mindre bra i redan beviljade insatser kan ge vägledning om vad äldre vill veta i samband med val av utförare. I flertalet intervjustudier tas personalens roll upp som mycket viktig. Många är nöjda med personalens bemötande. I Hjalmarssons och Normans studie framgår att de flesta av intervjupersonerna var mycket nöjda med den hjälp de fick. Det man främst var nöjd med var personalens bemötande. Relationen till vårdbiträdena värderades högt av många av de intervjuade. Tre 13

14 av de intervjuade hade bytt företag för att följa med sina vårdbiträden när dessa bytte anställning (8). Även i intervjustudien från Solna uppskattade flera av intervjupersonerna den sociala kontakten med personalen. En av de äldre utrycker det enkelt: att de är trevliga och pratar. Flera av de äldre pratar med värme om den personal som kommer hem till dem. Enligt Roos är det tydligt att det finns en relation mellan dem och att den är viktig (11). Även i Utredarhusets uppföljning av kundvalssystemet i Solna stad var många nöjda med bemötandet. En enkät till 517 äldre med hemtjänst visade att bemötande var det område som störst andel brukare var nöjda med. En stor de av de svarande upplevde att de blev bra bemötta, oavsett vilken utförare som ansvarade deras hemtjänst (13). Kontinuitet är också en viktig fråga. När kontinuiteten brister upplevs hjälpen som otrygg. I Hjalmarssons och Normans studie intervjuades även personer som hade bytt utförare. Dålig kontinuitet var den vanligaste orsaken till bytet. Att ständigt behöva informera personalen om hur man vill ha hjälpen utförd, visa var städredskapen finns, beskriva hur man vill bli duschad och så vidare upplevs som jobbigt (8). Att det är samma personal som kommer eller att de äldre känner all personal tycker flera är viktigt. Att veta vem som kommer ger en trygghetskänsla, menar en intervjuperson, som ogärna släpper in okända personer i sitt hem. Något som de äldre tar upp som viktigt är att personalen vet vad som ska göras och att man får hjälp med medicineringen (11). Många har synpunkter på hur insatserna utförs. I Utredarhusets enkät fanns möjlighet att lämna övriga synpunkter. Cirka 47 procent var positiva och ville berätta att de var nöjda på det hela taget eller att de var nöjda med personalens bemötande och kompetens. Ungefär 53 procent var kritiska. Bland de kritiska synpunkterna var det vanligast att de svarande inte tyckte att personalen klarar att laga maten eller sköta städningen enligt deras önskemål (13). I samma studie var det nästan lika vanligt att de äldre hade synpunkter på insatsernas omfattning och personalens tidsbrist. De äldre tyckte inte att vårdbiträdenas tid räckte till de insatser de fått beviljade. Förknippat med dessa synpunkter är att personalen passar tiden dåligt och upplevs som stressade. Några av de svarande tar upp att de ofta möts av svaret det hinner jag inte om de ber om lite mer tid (13). Även Hjalmarsson & Norman lyfter fram tidsbrist som ett problem. Hjälpen utförs under stress, tjänster utförs inte som planerat, och personalen kommer inte vid den tid som överenskommits (8). Resultaten ovan stämmer väl överens med en sammanställning av lokala brukarundersökningar om äldreomsorg som Socialdepartementet har låtit göra. Ett femtiotal brukarundersökningar från kommunal nivå har sammanfattats och analyserats. Det är mycket ovanligt att färre än 80 procent är mycket eller ganska nöjda i undersökningarna. Emellertid framgår brister tydligare när undersökningarna innehåller mer specifika frågor. Det är exempelvis vanligt att brukarna anger att personalkontinuiteten är för låg. Man är också missnöjd med att ny personal kommer utan att man i förväg blivit informerad om detta. I studier där man frågar om hur viktig denna kvalitetsaspekt är framkommer att just att samma personal återkommer har stor betydelse för brukarna. Det är också vanligt att man tycker att personalen har 14

15 för bråttom. Personalen är stressad och hinner bara med det allra nödvändigaste servicen och omvårdnaden. Samtal och annan samvaro hinns inte med. Andra förbättringsområden är flexibilitet i fråga om vad som utförs, på vilket sätt och när. Möjlighet att lätt kunna nå personalen per telefon är ett annat önskemål som uttrycks. I den mån det förekommer frågor om personalens kompetens anser brukarna att den kan behöva bli bättre. Bland annat önskar man att personalen skulle ha bättre kunskaper i sjukvårdande insatser (14). Paralleller till andra områden Patienters val av sjukvårdsutförare Studier som gjorts om patienters val av sjukhus eller andra vårdgivare visar på liknande mönster som studierna om äldres val inom äldreomsorgen. Rhenberg och Goude har gjort en översikt om samband mellan val av vårdgivare och vårdens kvalitet. Översikten har gjorts på uppdrag av Sociala rådet och omfattar 26 studier. Flertalet studier visade att de flesta patienter är relativt passiva konsumenter. De studier som Rhenberg och Goude refererar till visar att faktorer som är avgörande för patienters val är bland annat geografisk närhet, det råd den remitterande läkaren ger, andra familjemedlemmars val, tillgänglighet i form av väntetider, läkares sociala förmåga och kompetens. De personer som gjorde mer informerade val var typiskt unga, välutbildade och höginkomsttagare. Faktorer som speglar vårdens kvalitet har spelat mindre roll för personer med låg utbildning och låg inkomst (15). Marshall drar liknande slutsatser, utifrån två kunskapsöversikter om patienters val av vårdgivare. Enligt Marshall ger befintliga studier litet stöd för tanken att patienter väljer sjukvård som konsumenter på en marknad. Trots att patienter vill att informationen ska vara tillgänglig söker de sällan efter information, förstår inte den information de tar del av, och känner inget förtroende för den information de har tillgång till. Vidare, menar Marshall, är det osannolikt att de använder informationen för att göra ett aktivt val av vårdgivare (16; se även 17). I Rhenbergs och Goudes forskningsöversikt finns samtidigt flera amerikanska studier som visar på ett samband mellan kvalitetsresultat och patienters val. De sjukhus som presenterar goda kvalitetsresultat blir valda i högre utsträckning än de vars resultat är sämre. De exempel som refereras handlar bland annat om behandlingsresultat i samband med njurtransplantationer och fertilitetsbehandlingar. Även här är socioekonomiskt starka grupper mer benägna att välja sjukhus med goda kvalitetsresultat (15). Beslutsfattande bland äldre konsumenter Handelns utredningsinstitut (HUI) har publicerat en omfattande forskningsöversikt om äldres konsumtionsvanor och de kognitiva processer som ligger bakom dessa. Det är känt att ålderdom för med sig begränsningar i en människas kognitiva kapacitet. Äldre utför mentala beräkningar och operationer långsammare än yngre. Äldre personer har dessutom sämre arbetsminne och långtidsminne än yngre. Forskare har därför hävdat att principen less is more är lämplig att använda sig av vid presentation av numerisk informa- 15

16 tion till äldre. Genom att ge mindre, och bara det viktigaste informationen, minimeras behovet av att kognitivt behandla data i hjärnan hos de personer som upplever problem i samband med mer komplex information (18). Vissa forskare vänder sig mot beskrivningen att äldres bristande kognitiva förmåga leder till sämre beslutsfattande. De menar istället att äldre personer använder andra metoder för beslutsfattande än yngre. För det första använder sig äldre av ett mer selektivt sätt att resonera, diskutera och tänka igenom sina beslut. För uppgifter de är engagerade i använder de mer kognitiva resurser samt beräknar effekten av en mindre mängd relevant information för beslutet i fråga. För det andra kan ackumulerad erfarenhet kompensera för åldersrelaterad försämring. Studier har exempelvis visat att äldre kvinnor beter sig i högre grad som experter vid beslut som måste tas i samband med bröstcancer, jämfört med deras yngre gelikar. De äldre kvinnorna söker mindre men relevant information, kommer snabbare till beslut, och tar ändå beslut som är klart jämförbara med de yngre kvinnornas. För det tredje tycks ett emotionellt fokus tillta med ökad ålder. Affekt, goda eller dåliga känslor associerade med olika val, styr tolkningen av information och beslutsprocessen. Dessa känslor blir i sig själva en källa till information och mening i beslutsfattandet. Detta är viktigt eftersom ett gott beslutsfattande bygger lika mycket på känslan för beslutet och att skapa mening och motivation som på rationellt tänkande (18). 16

17 Slutsatser om vilken information äldre vill ha och hur den bör utformas De refererade studierna visar att äldres val inom äldreomsorg ofta styrs av andra faktorer än den information de haft att tillgå i samband med valet. Samma sak gäller för patienter som står i begrepp att välja vårdgivare. Faktorer som avgör valet är istället ofta goda vänners rekommendationer eller geografisk närhet till hemtjänstutföraren (eller sjukhuset). Samtidigt framkommer att den information de äldre haft att tillgå inte alltid motsvarat deras behov. Den har varit alltför omfattande och ibland upplevts som osaklig. Vidare har det varit svårt att urskilja vad som skiljer de olika utförarna åt och vilka fördelar en utförare har i jämförelse med en annan. Informationens innehåll Vad är det då för information äldre vill ha i samband med val av utförare? Statskontoret konstaterar att det inte finns några nationella undersökningar om vilken information brukare vill ha när de väljer äldreomsorg (4, se även 19). Endast i en av de refererade intervjustudierna tillfrågas de äldre specifikt om denna fråga: studien som gjordes för Socialstyrelsens räkning i Bromma och Nacka. Intervjupersonerna svarade att de tycker att det borde framgå hur stor sannolikheten är att man tvingas avstå från hjälp, om det är många sjuka i vårdbiträdesgruppen, hur många olika vårdbiträden man kommer att få möta och hur vanligt det är med förseningar. Det är med andra ord hur hemtjänsten fungerar i vardagen som de äldre vill få veta mer om när de ska välja (8). Andra exempel på hur insatser fungerar i vardagen finns att hämta från beskrivningar av äldres uppfattning om redan beviljade insatser. I de studier som refererats ovan framgår att den sociala relationen till personalen är högt värderad av de äldre. Samtidigt upplever många att personalen är stressad och hjälpen inte utförs som planerat. Dålig kontinuitet är ett annat vanligt problem. Ofta kommer ny personal, som inte vet vad som ska göras, varför hjälpen upplevs som otrygg. I brukarundersökningar framkommer att äldre gärna vill veta i förväg om den ordinarie personalen är sjuk. Att själv kunna styra mer över vilka insatser som utförs, när och på vilket sätt, är andra förbättringsområden som lyfts fram. En annan fråga som kommit upp i flera studier är personalens kompetens, både i fråga om mer medicinska insatser och hur städningen utförs. Informationens utformning Hur bör då informationen utformas och presenteras för att vara till hjälp för äldre som ska välja utförare? Enligt de refererade studierna bör informationen först av allt vara enkel och lättförståelig. Det är bättre att ge mindre in- 17

18 formation och bara det viktigaste. Flera av de refererade studierna visar att de äldre inte själva orkat eller kunnat sätta sig in i information om olika utförare. För mycket information kan vara lika negativt som för lite (5, 8, 15). Less is more är en strategi som lyfts fram när det gäller numerisk information till äldre konsumenter (18). I de studier som gäller patienters val av sjukvård poängteras vikten av att presentera olika sorters data, även till exempel personliga berättelser (16). Rhenberg och Goude konstaterar att flertalet individer har lättare att ta till sig subjektiv information om patienttillfredsställelse än information baserade på medicinska förhållanden. Enligt en av de studier som ingick i forskningsöversikten framgick att det fanns en tydlig skillnad mellan vad patienter bedömde vara mest relevant information om olika sjukhus och vad professionen ansåg vara viktigt (15). En annan aspekt är att informationen bör vara systematisk för att öka möjligheterna till jämförelser mellan olika alternativ (5). I vissa kommuner bestämmer utförarna helt själva vilken information de vill presentera för äldre som står i begrepp att välja utförare (4). När informationen om utförare inte är jämförbar blir det svårt för äldre att ställa de olika alternativen mot varandra. Vidare, menar Hjalmarsson, saknas en samlad information om hur hemtjänstutförarna uppfyller ställda kvalitetsmål, eventuella klagomål eller anmärkningar från myndigheter (12). Kvalitetsuppföljningar borde, enligt Hjalmarsson och Norman, genomföras regelbundet och ingå i informationsmaterialet till de äldre (8). En viktig fråga som tas upp i flera studier är att informationen ska var tillförlitlig. I en av de refererade studierna framgick att de äldre inte upplevt informationen de fått om olika utförare som saklig. Uppfattningen fanns även att informationen var likriktad och inte sa särskilt mycket (8). Att källan ska uppfattas som tillförlitlig betonas även av Marshall när det gäller kvalitetsindikatorer inom sjukvården (16). Avslutningsvis betonar Statskontoret vikten av att information är tillgänglig via flera olika sorters kanaler (19). Avslutande reflektion De refererade studierna visar att det finns ett stort behov av systematisk och strukturerad information som är säker, valid och reliabel och som ger möjlighet till jämförelser mellan olika utförare. Frågan om vilken information äldre vill ha i samband med val är i hög grad relevant när det gäller Socialstyrelsens fortsatta arbete med att utveckla Äldreguiden. Frågan är belyst endast i en av de refererade studierna. Ytterligare information finns att hämta från beskrivningar av äldres upplevelser samt brukarundersökningar. En slutsats är dock att ytterligare studier behövs för att öka kunskapen om denna viktiga fråga. 18

19 Referenser 1. Carpentier C. Kundvalets effekter och funktionssätt. Stockholm: Handelshögskolan; Report No.: 2004:1. 2. Kastberg G. Kundvalsmodeller. En studie av marknadsskapande och skapande av marknader i kommuner och landsting [Doktorsavhandling]. Göteborgs universitet: Förvaltningshögskolan; Svensson M., Edebalk P-G. Kvalitetskonkurrens och kundval inom kommunal äldreomsorg; Report No.: 2006:6. 4. Winblad U. m fl. Kundval inom hemtjänsten - erfarenheter av information och uppföljning: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL); Edebalk P-G., Svensson M. Kundval för äldre och funktionshindrade i Norden. Konsumentperspektivet: TemaNord; Report No.: 2005: Kastberg G. Vad vet vi om kundval - En forskningsöversikt: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL); Äldrecentrum. Valfrihet inom äldreomsorgen - en reform söker sin form; Report No.: 2003:4. 8. Hjalmarsson I., Norman E. Att välja hemtjänst: Socialstyrelsen; Levenius A., Wolf Å. Ger kundvalet de äldre ökade valmöjligheter? [Cuppsats]. En fallstudie från Nacka kommun. Lund: Lunds universitet; Aydin Claesson U. Valfrihet - last eller lättnad? En kvalitativ studie om kundvalsmodellen inom hemtjänst [C-uppsats]. Ersta Sköndals högskola: Institutet för socialt arbete; Roos J. Valfrihet genom kundval - en studie av kundvalsmodellen inom hemtjänsten [D-uppsats]. Lunds universitet: Socialhögskolan; Hjalmarsson I. Valfrihet och inflytande i äldreomsorgen. In: Thorslund M., Wånell S-E., editors. Åldrandet och äldreomsorgen. Lund: Studentlitteratur; p Utredarhuset. Uppföljning av kundvalsmodellen inom hemtjänsten. Solna stad: Ärendeförvaltningen; Ds 2002:23. Lokala brukarundersökningar inom äldreomsorgen - en nationell bild. Socialdepartementet; Rhenberg C., Goude F. Valfrihet och kvalitet inom hälso- och sjukvården - en litteraturöversikt om faktorer som påverkar patienters val av vårdgivare. Socialdepartementet. : Sociala rådet; Marshall M. How do patients use information on health providers: BJM, se 17. Devlin N., Appleby J. Getting the most out of proms. Putting health outcome at the heart of decision-making: The King's Fund, Office of Health Economics;

20 18. HUI. Äldres konsumtionsmönster och preferenser: AB Handelns Utredningsinstitut (HUI); Report No.: S Statskontoret. Vård, skola och omsorg - vilken information behöver brukaren för att välja? Report No.: 2007:9. 20

Artikelnr 2004-123-39. Sättning Maj-Len Sjögren Publicerad www.socialstyrelsen.se

Artikelnr 2004-123-39. Sättning Maj-Len Sjögren Publicerad www.socialstyrelsen.se Att välja hemtjänst Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet som tas

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Burlöv Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Burlöv Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Burlöv Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning för

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Ockelbo Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Ockelbo Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Ockelbo Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Falköping Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Falköping Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Falköping Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hemtjänst Orsa (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hemtjänst Orsa (minst 7 svarande) Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hemtjänst Orsa (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Alerta Omsorg (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Alerta Omsorg (minst 7 svarande) Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Alerta Omsorg (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Splendida AB (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Splendida AB (minst 7 svarande) Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Splendida AB (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hemtjänst 03 (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hemtjänst 03 (minst 7 svarande) Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hemtjänst 03 (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Wonabee (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Wonabee (minst 7 svarande) Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Wonabee (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Djäknegården Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Djäknegården Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Djäknegården Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hällebo (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hällebo (minst 7 svarande) Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hällebo (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hemtjänst Malmby (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hemtjänst Malmby (minst 7 svarande) Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hemtjänst Malmby (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Linegården (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Linegården (minst 7 svarande) Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Linegården (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC?

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? En intervjustudie där patienten får säga sin mening Jenny Nordlöw September 2010 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3

Läs mer

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus 1 [6] Referens Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare Möte om hemtjänsten Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17 Plats Hallunda Folkets Hus Mahria Persson-Lövkvist, verksamhetschef för äldreomsorgen

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Örebro Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Örebro Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Örebro Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens Nikola den 26 oktober 2012 Marianne Lidbrink Agenda Uppdrag i utveckling Olika produkter, olika målgrupper, olika datakällor Behov av kunskap Analyshandboken

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Öppna jämförelser. din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård

Öppna jämförelser. din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård Öppna jämförelser din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård Är du en socialchef eller enhetschef som söker under lag för att följa upp och förbättra din verksamhet? Är

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

Brukarenkät hemtjänsten 2011

Brukarenkät hemtjänsten 2011 Rapport 0-0-0 (5) Handläggare Johan Norbelie Planeringssamordnare 0-5 90 johan.norbelie@bollebygd.se Brukarenkät hemtjänsten 0 Omsorgsförvaltningen i Bollebygd genomför varje år en enkätundersökning bland

Läs mer

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun.

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun. 0 Gagnefs kommun basfakta Befolkning: 10 023 personer (2013) Yta: 760 kvadratkilometer Andel över 65 år med hemtjänst var år 2006 7,2 %, år 2011 11,6 % och år 2013 var siffran 7,6 %. Idag är 164 personer

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning på lättläst svenska Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning till lättläst svenska har gjorts av Centrum för

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Rekryteringsläget tredje kvartalet 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en lägesbeskrivning. Det innebär att

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.

Läs mer

Kundundersökning 2011

Kundundersökning 2011 Lidingö stad Äldre- och handikappnämnden Kvalitets- och uppföljningsenheten 181 82 Lidingö Tel; vxl. 8-731 3 www.lidingo.se Kundundersökning 211 Lidingö stad Äldre- och handikappnämnden En urvalsundersökning

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten

Öppna jämförelser i socialtjänsten 12 september 2011, Växjö konserthus Öppna jämförelser i socialtjänsten I juni 2006 publicerades den första öppna jämförelsen. Då var det kvaliteten inom hälso- och sjukvården som publicerades. Ett år senare,

Läs mer

_êìâ~êé=çã=ëáå=çéä~âíáöüéí=á= ippjü~åçä ÖÖ~êå~ë=ìíêÉÇåáåÖ=

_êìâ~êé=çã=ëáå=çéä~âíáöüéí=á= ippjü~åçä ÖÖ~êå~ë=ìíêÉÇåáåÖ= _êìâ~êé=çã=ëáå=çéä~âíáöüéí=á= ippjü~åçä ÖÖ~êå~ë=ìíêÉÇåáåÖ= båâ íìåçéêë âåáåö=ü ëíéå=omnm båâ íìåçéêë âåáåöéå= ê=öéåçãñ êç=~î= `~í~êáå~=hìäääéêöi=ìíêéçåáåöë~ëëáëíéåí=ãóåçáöüéíëìí îåáåöéå Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsbarometern 2011

Kvalitetsbarometern 2011 Kvalitetsbarometern 2011 Brukarnas upplevelser av kvalitet i vård och omsorg i Halmstad, Kristianstad, Växjö, Kalmar och Karlskrona kommun. Bo Engström Sammanfattning En konsultrapport från Utredningsspecialisten

Läs mer

2010-02-23 SIDAN 1. Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen

2010-02-23 SIDAN 1. Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen SIDAN 1 Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen Kundval- /valfrihetssystem Hemtjänst 1 januari 2002 Ledsagning och avlösning 1 januari 2002 Vård- och omsorgsboende 1

Läs mer

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013 Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013 2014-01-20 En sammanfattning för Trollhättans Stad Nedan redovisas en sammanfattning för Trollhättans stad. Analys av resultaten sker i fortsatt tillsammans

Läs mer

Så tycker brukarna om Vård och omsorg i Mölndals stad

Så tycker brukarna om Vård och omsorg i Mölndals stad Så tycker brukarna om Vård och omsorg i Mölndals stad Enkätundersökning genomförd hösten 2009 Resultatet sammanställt mars 2010 Vård och omsorg Kvalitet och verksamhetsutveckling Helena Bertilsson Lena

Läs mer

Patientinflytande vackra ord eller verklighet?

Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet Etiska rådets konferens om prioritering

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Eget val inom hemtjänsten

Eget val inom hemtjänsten BRUKARE Eget val inom hemtjänsten Hur du som brukare väljer utförare inom hemtjänsten 1 VALET ÄR DITT! Från och med hösten 2011 inför Falköpings kommun eget val av utförare inom hemtjänsten enligt Lagen

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120614 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation Företagets

Läs mer

Kundval i äldreomsorgen. Stärks brukarens ställning i ett valfrihetssystem?

Kundval i äldreomsorgen. Stärks brukarens ställning i ett valfrihetssystem? Kundval i äldreomsorgen Stärks brukarens ställning i ett valfrihetssystem? Kundval i äldreomsorgen Stärks brukarens ställning i ett valfrihetssystem? Upplysningar om innehållet: Lena Svensson, SKL 08-452

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Rapport och analys av resultatet av Socialstyrelsens Äldreguide 2012 - En del av Öppna jämförelser - Äldreomsorg och hemsjukvård

Rapport och analys av resultatet av Socialstyrelsens Äldreguide 2012 - En del av Öppna jämförelser - Äldreomsorg och hemsjukvård 212-6-12 Vv 6/212 Vö 12/212 Rapport och analys av resultatet av Socialstyrelsens Äldreguide 212 - En del av Öppna jämförelser - Äldreomsorg och hemsjukvård Sammanfattning Äldreguiden 212 är den sjätte

Läs mer

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende Tips och råd inför val av äldreboende En guide för dig som ska välja äldreboende Inledning SPF arbetar med ett långsiktigt program kring ålderism, d.v.s. diskriminering på grund av ålder. Inom detta program

Läs mer

Eget val hemtjänsten. i Karlskrona. Information utgiven i september 2009. Fotograf Matz Arnström

Eget val hemtjänsten. i Karlskrona. Information utgiven i september 2009. Fotograf Matz Arnström Eget val hemtjänsten Information utgiven i september 2009 Fotograf Matz Arnström i Karlskrona INNEHÅLLSFÖRTECKNING Eget val i hemtjänsten Sid 3-5 Vad ingår i de olika alternativen? Sid 6 Valbara hemtjänstalternativ

Läs mer

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden.

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Uppföljningsplan Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 1.1 Uppdragsbeskrivning/avtal...

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Resultatet av 2015 års FoU-enkät Christina B. Embretsen Henrik Karlsson Martin Åberg

Resultatet av 2015 års FoU-enkät Christina B. Embretsen Henrik Karlsson Martin Åberg Resultatet av 2015 års FoU-enkät Christina B. Embretsen Henrik Karlsson Martin Åberg FoU-rapport Innehåll Inledning... 1 Resultat... 1 Vilka har besvarat enkäten?... 1 Kontakt och utbyte med FoU-Nordväst

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Insatser för äldre och för funktionshindrade

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Kvalitetsbarometern LSS 2015

Kvalitetsbarometern LSS 2015 Sammanfattning med tabeller WEBBVERSION Kvalitetsbarometern LSS Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna stad Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN September Bakgrund Solna

Läs mer

Kvalitetsbarometern LSS 2013:2

Kvalitetsbarometern LSS 2013:2 Sammanfattning med tabeller WEBBVERSION Kvalitetsbarometern LSS 2013:2 Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Nacka kommun Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN November 2013

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport KS-2014/665 Äldreombudsmannens årsrapport 2014 SAMMANFATTNING... 4 ÄLDREOMBUDSMANNENS UPPDRAG... 4 ANTAL ÄRENDEN... 4 MÖTEN MED ÄLDRE... 4 INKOMNA FRÅGOR 2014... 5 INKOMNA SYNPUNKTER 2014... 5 Huddinge

Läs mer

Kundundersökning 2013. Hemtjänst

Kundundersökning 2013. Hemtjänst Kundundersökning 2013 Hemtjänst Gävle kommun 2013-12-16 2 Om undersökningen Under september-oktober 2013 har enkäter skickats ut till samtliga Omvårdnad Gävles kunder inom hemtjänsten, undantaget kunder

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre VEM KAN FÅ HJÄLP? Socialtjänstlagen ger Dig rätt till hjälp i hemmet, äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd om Du inte själv kan tillgodose Dina

Läs mer

Eget val inom hemtjänsten Information till dig som vill välja utförare av hemtjänst

Eget val inom hemtjänsten Information till dig som vill välja utförare av hemtjänst Eget val inom hemtjänsten Information till dig som vill välja utförare av hemtjänst Vem har möjlighet att välja utförare? Du som är beviljad hemtjänst omfattas av det egna valet av utförare. Vad innebär

Läs mer

Kan kommunerna leva upp till LSS?

Kan kommunerna leva upp till LSS? Länsförbundet Rapport 1, 2012 i Stockholms län LSS-undersökning 2012 Kan kommunerna leva upp till LSS? LSS-undersökning 2012. 1 Inledning och sammanfattning Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Läs mer

Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten

Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten Tjänsteskrivelse 1 (3) 2014-05-22 SN 2014.0093 Handläggare: Patrik Jonsson, 22.socialkansliet Socialnämnden Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten Sammanfattning En motion

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10)

Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10) Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10) Innehåll Rutin för samverkan mellan ASIH och hemtjänsten i Solna... 3 Bakgrund:... 3 Inskrivning... 3 Samordnad Individuell Plan

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. under omvandling. Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. under omvandling. Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket Vård och omsorg en bransch under omvandling Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket 1 Tillväxtverket Förnyelse i företag och regioner Enklare för företag 3 Från Arjeplog till Malmö

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV

VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV Sidan 2 av 11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTREDNING - VALFRIHETSSYSTEM INOM ÄLDREOMSORGEN.. 3 1.1.1 Språkbruk... 3 1.2 LOV - Lagen om Valfrihetssystem... 3 1.2.1 Stimulansbidrag...

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Mogna företag på en mogen hemtjänstmarknad. Exempel från Nacka

Mogna företag på en mogen hemtjänstmarknad. Exempel från Nacka Mogna företag på en mogen hemtjänstmarknad Exempel från Nacka Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer. Där finns även material som gavs

Läs mer

Hemtjänst i Ljungby kommun

Hemtjänst i Ljungby kommun Hemtjänst i Ljungby kommun Information Hemtjänst i Ljungby kommun Människors förutsättningar förändras när vi blir äldre. För att du ska kunna bo kvar i det egna hemmet med en väl fungerande vardag stöttar

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Konferensrum 2:2 Kommunalhuset Tumba

Konferensrum 2:2 Kommunalhuset Tumba 1 [7] Referens Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare Möte om hemtjänsten Dag och tid Torsdag 21 mars 2013 kl. 17 19 Plats Konferensrum 2:2 Kommunalhuset Tumba Mahria Persson Lövkvist, verksamhetschef

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Rapport Kundundersökning Haninge äldreomsorg 2014

Rapport Kundundersökning Haninge äldreomsorg 2014 Äldreförvaltningen Rolf Ljungström 2014-04-30 Rapport Kundundersökning Haninge äldreomsorg 2014 Sammanfattning För fjortonde året har äldreförvaltningen genomfört en kundundersökning med syfte att ta fram

Läs mer

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun Kvalitetsuppföljning - Hemvården i Svalövs kommun Lagen om valfrihetssystem 2013-01-14 1 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND 2 2 SYFTE 2 3 METOD 2 4 MÅLGRUPP 3 5 RESULTAT 3 5.1 Styrkor 3 5.1.1 Systematiskt

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Nöjdhet hos brukare med Arvika kommun som assistentanordnare 1. Jag som fyller i enkäten är:

Nöjdhet hos brukare med Arvika kommun som assistentanordnare 1. Jag som fyller i enkäten är: Nöjdhet hos brukare med Arvika kommun som assistentanordnare 1. Jag som fyller i enkäten är: 2. Jag kan bestämma hur jag vill bli hjälpt 3. Personalen kommer på överenskommen tid 4. Jag får information

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Innehållet under denna timme Från ord till handling vad är brukarinflytande och hur kan man göra? Vad är inflytande och delaktighet Argument för Lite modeller Vad bidrar och hindrar Brukarinflytande Medborgarnas

Läs mer

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3

Läs mer

Eget val inom hemtjänsten. Information till dig som vill välja utförare av hemtjänst.

Eget val inom hemtjänsten. Information till dig som vill välja utförare av hemtjänst. Eget val inom hemtjänsten Information till dig som vill välja utförare av hemtjänst. Vad innebär det egna valet? En möjlighet att själv välja Du som redan har eller är i behov av hemtjänst, kan välja utförare.

Läs mer

Valfrihetens LOV. En studie om vad Lagen om valfrihet betyder för den som har hemtjänst, för kommunen och för utförarna.

Valfrihetens LOV. En studie om vad Lagen om valfrihet betyder för den som har hemtjänst, för kommunen och för utförarna. Valfrihetens LOV En studie om vad Lagen om valfrihet betyder för den som har hemtjänst, för kommunen och för utförarna. Ingrid Hjalmarson Sven Erik Wånell Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum

Läs mer

Valet är ditt Kundval inom hemtjänsten

Valet är ditt Kundval inom hemtjänsten Valet är ditt Kundval inom hemtjänsten Kungsbacka kommun Antal invånare: 74 000 invånare Äldre > 80 år: 3092 personer Politiskt: Läge: Borgligt styre Gräns mot Göteborg, Mölndal, Mark och Varbergs kommuner

Läs mer