Godkännande av föredragningslistan samt godkännande av föregående protokoll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Godkännande av föredragningslistan samt godkännande av föregående protokoll"

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum Sida 2(11) Socialnämnden SN Punkt 1 Godkännande av föredragningslistan samt godkännande av föregående protokoll Beslut Socialnämndens arbetsutskott godkänner föredragningslistan samt protokoll daterat Ärende Torsdagen den 9 oktober utskickad kallelse med föredragningslista samt på läsplattan publicerat protokoll för SN daterat Beslutsunderlag Kallelse/Föredragningslista SN protokoll Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum Sida 3(11) Socialnämnden SN Punkt 2 SNau 103 Information och rapporter Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackar för informationen. Ärende a) Rapport från IVO Förhandsbedömningar i socialtjänsten b) SOSFS 2014:4 Våld i nära relationer c) IVOs beslut i ärende Sn/2014:89/004 d) Protokoll Samordningsförbundet Samspelet e) Förbundsbrev Värmlands läns vårdförbund f) SOSFS 2014:xx Föreskrifter och allmänna råd om förebyggande av och behandling av undernäring g) KF 92 Svar på motion från Jane Larsson (C) om giftfri kommun h) KF 93 Motion från (FP) om att erbjuda sysselsättning till arbetsföra unga som har försörjningsstöd, samt att en central samordningsfunktion skapas för arbetet med arbetslösa ungdomar i Kristinehamns kommun i) Granskning av vårdkedjor och läkemedel för äldre Justerandes sign Utdragsbestyrkande

3 Förhandsbedömningar i socialtjänsten ett riskområde Rapport från ett pilotprojekt i Sörmland våren 2014

4 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Inspektionen för vård och omsorg har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr IVO Omslag Svensk Information Foto Wavebreakmedia/Shutterstock Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 2(14)

5 Förord Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har i uppdrag att regelbundet återföra sammanställda resultat och iakttagelser från tillsynen. Återföringen ska ses som en hjälp för vård- och omsorgsverksamheter att tydligare se de brister som finns så att de kan åtgärdas. Rapporten tar upp resultatet av ett genomfört pilotprojekt inom samtliga kommuner i Sörmland. Tillsynen är avgränsad till det specifika området att granska nämndernas hantering av förhandsbedömningar som lett till att inte inleda utredning inom området vuxna över 18 år. Rapporten är framtagen av utredaren/projektledaren Ann Fagerlind, Avdelning mitt. Pilotprojektet startade efter ett förslag på effektivare tillsyn från inspektören Tor Nilsson på enheten för missbruk m.m. på Avdelning mitt. Deltagare i projektgruppen var inspektörerna Sofia Franssén, Cathrine Lauri och Tor Nilsson samt enhetschefen Thomas Larsson. Även övriga inspektörer på enheten har deltagit i tillsynen och bidragit med värdefulla synpunkter. Gunilla Hult Backlund Generaldirektör Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 3(14)

6 Fakta om förhandsbedömningar En förhandsbedömning är en första bedömning av utsatta personers hjälpbehov. Inom socialtjänsten kan förhandsbedömningar bara ske i frågor där socialnämnden själva avgör om en formell utredning ska öppnas eller inte. Förhandsbedömning är därför inte aktuell vid ansökan om bistånd eller vid olika begäran om yttrande till domstol och liknande utan ska användas vid anmälan som rör vuxna, unga eller barn. Syftet med en förhandsbedömning är att avgöra om en utredning ska inledas eller inte. En inkommen skriftlig anmälan förs till personakten om det finns någon. Finns det ingen personakt ska anmälan diarieföras eller tillföras en diarieförd kronologisk pärm. En muntlig anmälan dokumenteras och behandlas i övrigt som en skriftlig anmälan. Vid en förhandsbedömning anses det inte finnas utrymme för att inhämta uppgifter från utomstående. Är det fråga om underåriga, det vill säga barn under 18 år, finns det utrymme att diskutera med barnets vårdnadshavare. Någon tidsgräns för en förhandsbedömning som avser vuxna över 20 år är svår att uppställa och får avgöras med stöd av uppgifterna i anmälan. Det finns dock bestämmelser om skyndsam handläggning i 7 i förvaltningslagen. Förhandsbedömningen ska dokumenteras. Om den inte leder till utredning antecknas det direkt på handlingen med anmälan och ställningstagandet anges, datum för ställningstagandet, motivering samt namn och befattning på den som gjort ställningstagandet. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 4(14)

7 Sammanfattning och slutsatser En majoritet av de granskade förhandsbedömningarna hade inte skett enligt de författningar och lagar som finns och som har tillkommit för att bistå utsatta personer och deras närstående. Det finns inte en levande säkerhetskultur i kommunerna där avvikelser noteras och analyseras, det vill säga att bakomliggande orsaker till avvikelserna tas fram och åtgärder vidtas för att bristerna inte ska återupprepas. Tillsynsresultatet visar på brister i kommunernas handläggning av ärenden som avser vuxna, barn och unga. IVO fann även brister i rättssäkerheten i ärenden som avsåg ansökan om bistånd. Även kränkningar och bristande respekt för människors integritet framkom i granskningen. Tillsynen, där Sörmlands län valdes ut slumpmässigt, genomfördes den 6 mars Underlaget för resultatet bygger på iakttagelser vid tillsynen och en genomgång av 149 granskade förhandsbedömningar från de sammanlagt tio kommunerna. IVO har, med utgångspunkt i vad som framkommit i tillsynen, valt att belysa viktiga områden i nedanstående punkter för att tydliggöra huvudmännens och personalens skyldigheter utifrån gällande bestämmelser. Barn och unga uppmärksammas inte Skyddsbedömningar av unga utförs inte alltid skyndsamt och saknas ibland helt. Ett tydligt problemområde, som IVO också uppmärksammade, är anmälningar som rör våld i nära relationer som berör barn och unga vuxna. Där saknas ofta dokumentation om att skyddsbedömning genast har genomförts. När det, vid exempelvis kvinnofridsbrott, förekommer barn i familjen som har bevittnat våld eller andra övergrepp ska nämnden genast göra en bedömning om den unge är i behov av omedelbart skydd. Bristande motiveringar till beslut Motivering till att inte inleda utredning saknas i flera fall. Där motiveringar finns förekommer standardmotiveringar och knapphändiga motiveringar. Standardskrivningar med samma motivering oavsett omständigheterna i det enskilda ärendet bygger inte på den enskildes specifika situation och behov. Inte heller datum, namn och befattning på den som gjort ställningstagandet att inte inleda utredning är dokumenterat på ett godtagbart sätt. Den enskildes situation behöver uppmärksammas och dokumenteras för att nämnden ska kunna bedöma om utredning bör inledas eller ej. Ansökningar om bistånd I de granskade kommunerna förekommer det, om än inte i så stor utsträckning, att olika former av ansökningar om bistånd hanteras som en förhandsbedömning och avslutas med att utredning inte inleds. Ansökan om bistånd kan avse såväl hjälp Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 5(14)

8 mot missbruk som ansökan om ekonomiskt bistånd, bostad m.m. Då ansökan hanteras inom ramen för en förhandsbedömning resulterar det i att den enskilde inte har möjlighet att överklaga eventuella avslagsbeslut vilket hade varit möjligt om den hade hanterats som en ansökan om bistånd. Detta innebär en rättsförlust för den enskilde. Kränkningar och bristande respekt för människors integritet Hembesök på nämndens initiativ, kontakter med andra än den enskilde och provtagningar för påvisande av droger förekommer i fallande skala. Hembesök och externa kontakter är vanligast medan provtagningar enbart förekommer i ett par av de granskade kommunerna. Sådana åtgärder får inte ske vid förhandsbedömning utan enbart inom en utredning som avslutas med ett beslut. I praktiken är utredning inledd när sådana åtgärder vidtas. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 6(14)

9 Innehåll Förord... 3 Fakta om förhandsbedömningar... 4 Sammanfattning och slutsatser... 5 Barn och unga uppmärksammas inte... 5 Bristande motiveringar till beslut... 5 Ansökningar om bistånd... 5 Kränkningar och bristande respekt för människors integritet... 6 Inledning... 8 Förhandsbedömning är en första värdering av utsatta personers hjälpbehov... 9 Unga år riskerar att hamna mellan stolarna... 9 Risker att missa skyddsbedömning av barn... 9 Kravet att motivera beslutet Rättssäkerhet i handläggningen Hembesök och provtagningar Bilaga 1 - Tillvägagångssätt Bilaga 2 - Exempel från tillsynen på motiveringar där förhandsbedömningen inte ledde till utredning Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 7(14)

10 Inledning I den löpande tillsynen, regeringsuppdrag, media och enskilda klagomål har det framkommit att socialnämndernas hantering av inkomna anmälningar är ett problemområde. IVO:s uppgift som tillsynsmyndighet är att bevaka att lagar och författningar följs för att tillse att medborgarna får en säker vård och omsorg av god kvalitet. Genom att belysa bristerna och ställa dem mot faktiska lagkrav kan rapporten fungera som ett stöd till nämnderna och deras personal i arbetet att utveckla kvaliteten och säkerheten i verksamheten. Det är befogat att ställa frågan om varför samma brister inom socialtjänsten återkommer eller inte åtgärdas trots att även tidigare granskningar har visat samma brister avseende förhandsbedömningar som inte leder till utredning. Ett exempel finns på en granskning som genomfördes i en av de berörda kommunerna redan Där framkommer samma brister som i den aktuella granskningen avseende förhandsbedömningar. Den granskningen ingick i det så kallade barnuppdraget och resulterade i ett åtgärdsbeslut även då. Bristerna innebär uppenbara risker som kan medföra tragiska konsekvenser för enskilda och deras närstående. Detta kostar också samhället mycket pengar. Det kan finnas samma brister och orsaker till bristerna i landets övriga kommuner. Det kan därför finnas anledning till en fortsatt granskning av nämndernas hantering av förhandsbedömningar. Efter IVO:s Tillsynskampanj i Sörmlands kommuner har flera kommuner utanför Avdelning mitts region hört av sig med frågor avseende förhandsbedömningar som leder till att utredning inte inleds. Det tycks finnas oklarheter om vad som ska ingå i en förhandsbedömning och även vilka åtgärder som kan och får genomföras inom ramen för densamma. 1 Länsstyrelsens beslut Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 8(14)

11 Förhandsbedömning är en första värdering av utsatta personers hjälpbehov Den aktuella tillsynen var riktad mot vuxna över 18 år som kan vara i behov av insatser från socialtjänsten. Underlaget bestod av 149 granskade förhandsbedömningar i Sörmlands samtliga kommuner från tidsperioden mars 2014 och ett år tillbaka i tiden. Ungefär var tionde förhandsbedömning granskades och antalet per kommun uppgick till max 15 förhandsbedömningar, beroende på kommunens storlek. Unga år riskerar att hamna mellan stolarna I det granskade materialet förekom åtta fall av unga i åldersgruppen mellan 18 och 20 år där IVO ställer sig tveksam till beslutet att inte inleda utredning. Anmälningarna handlade om ett destruktivt eget beteende. I sådana situationer är det angeläget att utreda om det finns behov av samhällsinsatser för att öka förutsättningarna för en god utveckling. Det framgår av 11 kap 1 a (SoL) socialtjänstlagen att nämnden ska göra bedömningar av om barnet eller den unge är i behov av omedelbart skydd, vilket i flera fall inte hade skett avseende unga mellan 18 och 20 år. IVO:s slutsats är att genom att skyddsbedömningar inte görs är risken stor för att nämnden inte uppmärksammar att dessa unga skulle kunna omfattas av bestämmelserna i LVU 2. En bidragande faktor till att unga vuxna inte uppmärksammas kan vara att de hamnar mellan stolarna för det som utreds av barnhandläggare respektive vuxenhandläggare. Utvecklingen från ungdom till vuxen utgör en dynamisk mognadsprocess där en tydlig brytningstid mellan det förra och det senare sällan finns. Den professionella rollen för socialtjänsten i förhandsbedömningar innebär att göra avvägningar och bedömningar i förhållande till den situation som har föranlett anmälan. Granskningen visar på att fler utredningar än idag bör inledas för att förebygga att ungas situation får tragiska konsekvenser för inte bara dem själva, utan också närstående och samhället i stort. Risker att missa skyddsbedömning av barn Ett bifynd i sammanhanget var att det i underlaget förekom tretton övriga ärenden, däribland kvinnofridsbrott, där barn var involverade och där det inte framgick om socialtjänsten hade gjort någon skyddsbedömning av barnens situation. Vidare saknades dessutom uppgift om att någon utredning inte hade inletts i 23 procent av anmälningarna. 2 Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 9(14)

12 IVO drar slutsatsen att rutiner för praktisk tillämpning av socialtjänstlagens 11 kap. 1 a (SoL) ännu inte har införts i kommunernas verksamhet. Bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari Paragrafen reglerar hanteringen av anmälningar som kommer in till nämnden och innebär att när en anmälan rör barn eller unga ska nämnden genast göra en bedömning av om barnet eller den unge är i behov av omedelbart skydd. Bedömningen ska dokumenteras. Utredningar avseende vuxna personer regleras i 11 kap. 1 SoL. I nämnda paragraf står det att socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd från nämnden. Med andra ord har nämnden utredningsskyldighet beträffande sådant som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Ett observandum som framkom i analysen är att det förekommer handböcker inom området som innehåller felaktigheter. Detta är olyckligt, eftersom det ofta är lättare att läsa en handbok än att gå till källan, lagen och dess förarbeten. I några av handböckerna står det felaktigt att en utredning enligt 11 kap. 1 SoL får inte inledas mot någon vuxen persons vilja, om utredningen avser henne eller honom själv. Det stämmer inte överens med den faktiska lagtexten vilket ansvariga för kommande upplagor av handböckerna har uppmärksammats på. Kravet att motivera beslutet Vid IVO:s granskning framkom det brister i tillämpningen av samtliga punkter i 3 kap. p. 1-4 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL (se tabell nedan). Exempelvis saknades motiveringar till beslut i 26 procent av förhandsbedömningarna. I 74 procent av fallen var motiveringarna till ställningstagandet att inte inleda utredning knapphändiga eller kvalitetsmässigt tveksamma. Det förekom även standardmotiveringar som exempelvis kriterier för LVM ej uppfyllda, oavsett innehållet i anmälningarna (för fler exempel se bilaga ). Tabell 1. Resultat i förhållande till gällande författningskrav (markerade) Sörmlands kommuner n = 149 förhandsbedömningar Namn och befattning Datum för beslut Motiv Utredning inleds inte framgår ej framgår Familjeförhållanden 0% 20% 40% 60% 80% Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 10(14)

13 Genom att motiveringar saknas, är bristfälliga eller standardiserade, har inte den enskildes situation och behov uppmärksammats. Varje förhandsbedömning är en unik bedömning som rör en enskild individ med ett unikt problem. Med tanke på den enskilde individens specifika behov är inte en standardbedömning tillämplig. En förhandsbedömning är bristfällig om författningskrav som namn och befattning på beslutsfattare, datum för beslut, motiveringen till ställningstagandet att inte inleda utredning eller att utredning inte inleds saknas. En bakomliggande orsak till bristfällig förhandsbedömning kan vara att underskrift av beslutsfattaren inte görs samtidigt som beslutet om att inte inleda utredning fattas. Bristerna kan även bottna i otydliga rutiner eller okunskap om vad en förhandsbedömning ska innehålla. Regelbundna kontroller av att de egna rutinerna fungerar, är kända och följs förbättrar dokumentationen av förhandsbedömningar. Datasystemen ser olika ut i olika kommuner. Det kräver utbildning av användarna för att de ska kunna hantera datasystemet i arbetet. Då det saknas nationella mallar för exempelvis förhandsbedömningar är kraven också höga på beställaren i samband med upphandling av datasystem som ska anpassas till kommunernas behov. Av 3 kap. p. 1-4 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM, och LSS framgår vad som ska ingå i en förhandsbedömning. Om förhandsbedömningen leder till ett ställningstagande att inte inleda utredning enligt 11 kap 1 SoL ska det dokumenteras. Av dokumentationen ska framgå 1. att en utredning inte inleds, 2. datum, (år, månad, dag) för ställningstagandet, 3. en motivering till ställningstagandet, och 4. namn och befattning på den som gjort ställningstagandet. Rättssäkerhet i handläggningen I cirka 7 procent av det granskade materialet fann IVO ansökningar om olika former av bistånd som hanterats inom ramen för en förhandsbedömning. Tabell 2. Antal övriga fynd i det granskade materialet Körkortsförfrågan Utredningsformulär Yttranden Ansökningar Övriga fynd n = Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 11(14)

14 IVO:s slutsatser är att inom området vuxna, vid exempelvis missbruk, kan det vara svårt att särskilja vad som kan vara en ansökan om bistånd och vad som handlar om något annat. Då någon enskild ansöker om bistånd hos socialnämnden ska alltid en utredning påbörjas utan dröjsmål. En ansökan om bistånd ska följas av en utredning som resulterar i ett beslut som det finns möjlighet att överklaga. Både språkförbistringar och att samtalen kan vara ostrukturerade samt osammanhängande verkar vara en bidragande orsak till att ansökningar har handlagts inom ramen för förhandsbedömningar. IVO vill dock understryka att nämnden har en skyldighet att ta reda på om den enskilde ansökt om bistånd eller inte. Av 11 kap. 1 SoL framgår att nämnden ska inleda utredning när ansökan om bistånd inkommer. En grundförutsättning för en rättsäker handläggning är att den enskilde får ett beslut och, i enlighet med 21 i förvaltningslagen (FL), underrättas om möjligheten att överklaga detta. Handläggningen av förhandsbedömningar varierar mellan kommunerna. Möjligen har arbetsledares och organisationers syn på i vilka fall det ska inledas utredning betydelse för förhandsbedömningen och för det förslag till beslut som lämnas. Socialtjänstlagen ger dock inte utrymme för så stora variationer i handläggningen av förhandsbedömningar Hembesök och provtagningar Det tycks råda osäkerhet bland handläggarna om vilka åtgärder som får utföras inom ramen för en förhandsbedömning. Resultatet visar att hembesök hade utförts i 15 av de 149 granskade ärendena. IVO fann också att enskilda lämnade urinprover för att nämnden skulle bedöma om en utredning skulle inledas. Det kan bero på okunskap om lagar och förordningar, otydliga rutiner, felaktigt skrivna handböcker, försumlighet och hög arbetsbelastning. Nämnden ska väga det intrång i den personliga integriteten ett urinprov kan tänkas medföra mot de intressen nämnden ska tillgodose. Provtagning är en åtgärd som den enskilde kan uppfatta som starkt integritetskränkande. Oavsett om det är på nämndens initiativ eller om den enskilde själv önskat att lämna prov skulle en utredning ha inletts. Hembesök kan ske i en förhandsbedömning om den enskilde själv ber om det och då ska det framgå av dokumentationen. Är hembesök påkallat utifrån innehållet i en anmälan ska nämnden inleda en utredning. Hembesök på nämndens initiativ kan uppfattas som starkt integritetskränkande. Alla medborgare i Sverige är skyddade genom 2 kap. 6 i regeringsformen (RF) mot husrannsakan och liknande intrång från det allmänna. Till det allmänna räknas myndigheter som exempelvis socialnämnder. Enligt 1 kap. 1 SoL ska nämndens verksamhet bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. I regeringens proposition 1979/80:1 Om Socialtjänsten, sid 400, framgår det att ett hembesök eller annan individuellt inriktad uppsökande åtgärd bör ses som en inledd utredning. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 12(14)

15 Bilaga 1 - Tillvägagångssätt Tillsynen har bedrivits som ett pilotprojekt enligt en tillsynsmetod som kallas Tillsynskampanj och innebär i korthet: avgränsning till ett specifikt problem/risk tidsbegränsad tillsynsaktion där många inspektörer deltar samtidigt kort handläggningstid då besluten skickas efter slutförd beslutskonferens. Pärmarna med förhandsbedömningarna i Sörmlands 9 kommuner och en stadsdelsnämnd 3 granskades under en och samma dag under en föranmäld inspektion. Ungefär var tionde bedömning granskades, med början från mars 2014 och ett år tillbaka i tiden, med utgångspunkt från gällande författningskrav. Antal granskade bedömningar uppgick till mellan per kommun beroende på kommunens storlek. Tillsynen avgränsades till att endast granska anmälningar som avser personer från 18 år. Det var endast förhandsbedömningar som inte lett till utredning som granskades. Eventuella bifynd av allvarlig karaktär hanterades separat. En beslutskonferens i nära anslutning till inspektionerna planerades in där även enhetschef och enhetsjurist ingick. Inspektörer, chef och jurister diskuterade resultatet av granskningen och kom fram till en samstämmig bedömning. En jurist och en utredare bearbetade sedan besluten för att få största möjliga likhet i bedömningar, formuleringar och utförande. Besluten expedierades inom en månad efter att inspektionen hade utförts. Kommunerna fick en månad på sig att redovisa vidtagna åtgärder. För de åtgärder som planerades skulle en tidsplan och ansvarig för utförandet uppges. En analysgrupp tillsattes på IVO för att, genom en innehållsanalys, analysera bakomliggande orsaker till bristerna för att finna teorier till att samma brister kvarstod som tidigare ärenden och tillsyner hade visat. Även kommunernas redovisade vidtagna åtgärder diskuterades vid en ny beslutskonferens för att göra en samlad bedömning om deras vidtagna åtgärder var tillräckliga. 3 Eskilstuna, Flen, Gnesta, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund, Strängnäs, Torshälla stads nämnd, Trosa och Vingåker Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 13(14)

16 Bilaga 2 - Exempel från tillsynen på motiveringar där förhandsbedömningen inte ledde till utredning Citat från förhandsbedömningarna Besök av man som inte var uppenbart påverkad, hade prydligt yttre. Allvarlig anmälan från polisen om missbruk och domar avseende narkotikabrott senaste året. Förnekade heroinmissbruk men medgav förekomst av amfetamin samt ADHD-medicin. Tackade nej till stöd. Kriterier för LVM bedömdes inte föreligga. Ingen utredning. Den enskilde vill ej, saknas underlag för LVM. Kuratorsanmälan uttrycker oro för missbruk, självmordsförsök, brister på alla plan. Säger att han planerar självmord om några månader. Flera drogutlösta psykoser. Läkarutlåtande om risk för fysisk och psykisk ohälsa. Uppger sig ha använt droger på familjehem. Inget skäl till att inleda LVM-utredn. Svårt att klara drogfrihet på familjehemmet. Ej tillräckliga skäl att inleda utredning enl. SoL el 7 LVM. Anhöriga orolig för 24-åringens alkoholmissbruk som eskalerat. Den enskilde upplevs som personlighetsförändrad, drar sig undan och är med i ett gäng... kriterium för LVM ej uppfyllda. Inspektörernas anteckningar Avslutas samma dag trots att polisen förmedlat ansökan om bistånd. Mannen sökte polisen och bad om hjälp infobrev skickas till mannen. 19 åring, ingen skyddsbedömning. Lite info i bedömningen. Relation och hemmavarande barn framgår ej förutom i polisanmälan. Två raders bedömning. Skolan rapporterar om sporadiskt drogmissbruk. 19-åring ingen skyddsbedömning. Hembesök har utförts utan föregående kontakt med den enskilda. 19-åring ingen skyddsbedömning gjord. Kallas till samtal en månad efter anmälan. Får information om öppna insatser, då det inte framkommit anmälan om oro från anhöriga eller annan myndighet finns inte skäl att inleda utredning mot hans vilja. Förhandsbedömningen tog fyra månader. Oklart i dokumentationen på vilket sätt den enskilde var delaktig i att kontakt med vuxenhandläggare togs. Våld mot kvinna av sambo/man. Revolver mot panna och muntligt hot om att döda. Blir erbjuden stöd/hjälpinsatser. Uppföljning av den enskildes situation framgår ej. Barnet nämns men saknas i bedömning enligt 11 kap. 1 a SoL. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 14(14)

17 Förhandsbedömningar i socialtjänsten ett riskområde Rapport från ett pilotprojekt i Sörmland våren 2014 Artikelnr: IVO Utgiven i september 2014 Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Box 45184, Stockholm Telefon:

18 Inbjudan till seminarier om den regionala handboken Våld i nära relationer Seminarierna riktar sig till personer inom myndigheter samt ideella föreningar - som kommer i kontakt med människor som utsätts för eller utsätter andra för våld i nära relationer. Seminarierna är förlagda till olika delar länet och vid olika tillfällen för att så många som möjligt ska ha möjlighet att medverka. Program Inledning Information om föreskrifter (SOFS 2014:4) samt betänkande SOU 2014:49 Regionala handboken Reflektioner kring fallbeskrivning Återsamling Anmälan görs via Kalendern på Varje seminarium har en egen anmälningssida som stängs en vecka innan seminariet äger rum. Bakgrund Våld i nära relationer är ett uttryck för en ojämlik maktrelation där den som utsätts för våldet har en nära och förtroendefull relation till förövaren. Myndigheter har ett ansvar att ge de som söker stöd ett rättssäkert och professionellt bemötande, därför har Samhällsråd Värmland tagit fram den regionala handboken Våld i nära relationer. Handboken är ett samverkansdokument mellan Landstinget i Värmland, Åklagarkammaren, Polismyndigheten i Värmland, Kriminalvården och Värmlands 16 kommuner. Syftet med handboken är ge en helhetsbild av hur man i Värmland hanterar och samarbetar i dessa ärenden. Boken är ett redskap för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med personer som utsätts, eller utsätter andra, för våld i nära relationer. Handboken har spridits i länet samt även nationellt. Nästa steg - för att så många som möjligt ska känna till den och kunna använda den - är de seminarier som nu ska genomföras i länet. Datum oktober kl Lokal Stadshotellet i Kristinehamn (Kristinehamn, Filipstad och Storfors) 3 november kl Lokal Aula Lyckan på Forshaga Lärcenter (Forshaga, Grums, Kil och Hammarö) 6 november kl Lokal i Torsby meddelas senare (Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors) 4 december kl Lokal Arvika Näringslivscenter (Arvika, Säffle, Eda och Årjäng) januari kl Lokal Sessionssalen, Bibliotekshuset Karlstad 21 januari kl Lokal Sessionssalen, Bibliotekshuset Karlstad Övrigt Deltagandet är kostnadsfritt. Anmäl eventuella behov av specialkost eller behov av tekniska hjälpmedel Kontakt Isabel Persson Samordnare våld i nära relationer Anmälan I Kalendern på TILL KALENDERN

19 SOSFS 2014:4 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling

20 I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande regler. Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses i författningen. Socialstyrelsen ger årligen ut en förteckning över gällande föreskrifter och allmänna råd. SOSFS kan laddas ned eller beställas via webb: e-post: fax: ISSN , Artikelnr Tryck: Edita Bobergs 2014

21 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den 6 maj SOSFS 2014:4 (M och S) Utkom från trycket den 5 juni 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 1 5 och 5 socialtjänstförordningen (2001:937), 2 1 och 4 och 4 2 förordningen (1985:796) med vissa bemyndiganden för Socialstyrelsen att meddela föreskrifter m.m. samt 13 andra stycket tandvårdsförordningen (1998:1338) och beslutar följande allmänna råd. 1 kap. Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas i socialnämnds och i vårdgivares arbete med 1. barn och vuxna som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående (våldsutsatta), och 2. barn som har bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående (barn som bevittnat våld). 2 Föreskrifterna i 1 7 och 9 kap. ska gälla för verksamhet som omfattas av socialtjänstlagen (2001:453). Föreskrifterna i 1, 2, 8 och 9 kap. ska gälla för verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Föreskrifterna i 1 kap., 2 kap., 8 kap. 1 3 och 9 kap. ska även gälla för verksamhet som omfattas av tandvårdslagen (1985:125). 2 kap. Ledningssystem 1 Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår det att vårdgivaren och den som bedriver socialtjänst ska ansvara för att det ledningssystem som ska finnas innehåller de processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs i det följande. 3

22 SOSFS 2014:4 SOCIALTJÄNST 3 kap. Socialnämndens planering Mål och ansvarsfördelning 1 Socialnämnden ska fastställa mål för arbetet med våldsutsatta och barn som bevittnat våld samt beskriva när och hur målen ska uppnås. 2 Socialnämnden ska fastställa var i verksamheten ansvaret ligger för att utreda, fatta beslut i och följa upp ärenden som gäller våldsutsatta eller barn som bevittnat våld. Verksamhet som överlämnats 3 Om socialnämnden har lämnat över genomförandet av insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453) till någon annan, ska nämnden fastställa hur kontroll och uppföljning av sådan verksamhet ska göras. Rutiner 4 Socialnämnden ska fastställa rutiner för hur information som har kommit till nämndens kännedom ska föras vidare till den del av verksamheten som enligt 2 har utredningsansvaret när det har uppmärksammats att ett barn kan vara våldsutsatt eller kan ha bevittnat våld. 5 Socialnämnden ska vidare fastställa rutiner för hur skyddade personuppgifter ska hanteras. 6 Socialnämnden ska även fastställa rutiner för hur barn ska tas om hand och stödjas av personal med adekvat kompetens om en förälder har avlidit till följd av våld. Kartläggning och analys 7 Socialnämnden ska analysera om utbudet av insatser och andra sociala tjänster som erbjuds våldsutsatta och barn som bevittnat våld svarar mot behoven i kommunen. Allmänna råd För att kunna göra denna analys bör socialnämnden fortlöpande kartlägga förekomsten i kommunen av våldsutsatta och barn som bevittnat våld genom att bl.a. gå igenom dokumentationen i pågående ärenden, hämta in uppgifter från lokal eller officiell statistik, och hämta in uppgifter om förekomsten av våldsutsatta och barn som bevittnat våld från hälso- och sjukvården och andra myndigheter samt organisationer. 4

23 Information om socialtjänsten enligt 3 kap. 4 SoL SOSFS 2014:4 Allmänna råd Socialnämnden bör planera för hur grupper och enskilda, såväl vuxna som barn, ska nås med information om nämndens verksamhet för våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Stöd och hjälp enligt 5 kap. 11 SoL Allmänna råd Socialnämnden bör avgöra när och hur personalen i nämndens verksamheter ska ställa frågor om våld för att kunna identifiera våldsutsatta och barn som bevittnat våld som behöver stöd och hjälp. Nämnden bör se till att de metoder som används för att ge stöd och hjälp har utformats med utgångspunkt i bästa tillgängliga kunskap. Nämnden bör såväl vid planering av verksamheten som i enskilda ärenden beakta de särskilda behov som en våldsutsatt kan ha på grund av bl.a. sin ålder, funktionsnedsättning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sin sexuella läggning, att hon eller han tillhör en nationell minoritet, att hon eller han har en utländsk bakgrund, missbruk och beroende, eller risken för hedersrelaterat våld. Samverkan 8 Bestämmelser om att kommunen tillsammans med landstinget ska upprätta en individuell plan när en enskild har behov av insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården finns i 2 kap. 7 socialtjänstlagen (2001:453). 9 Socialnämnden ska samverka för att samordna sina insatser så att de inte motverkar varandra. Om insatser ges till flera i en familj, ska samtliga insatser samordnas. Detta ska göras med beaktande av behovet av trygghet och säkerhet hos våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Skyldigheten att samverka gäller endast för sådana uppgifter för vilka det inte föreligger sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller tystnadsplikt enligt 15 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). 5

24 SOSFS 2014:4 10 Socialnämnden ska vidare samverka externt med andra verksamheter, myndigheter och organisationer som berörs för att skapa förutsättningar för att samordna insatserna från de olika aktörerna så att de inte motverkar varandra. Om insatser ges till flera i en familj, ska nämnden även samverka för att skapa förutsättningar för att samordna samtliga insatser. Detta ska göras med beaktande av behovet av trygghet och säkerhet hos våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Skyldigheten att samverka gäller endast för sådana uppgifter för vilka det inte föreligger sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller tystnadsplikt enligt 15 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). 11 Socialnämnden ska fastställa var i verksamheten ansvaret för den interna och externa samverkan ska ligga. 4 kap. Kompetens enligt 3 kap. 3 andra stycket SoL Handläggning och uppföljning Allmänna råd Den personal som arbetar med handläggning och uppföljning av alla slags ärenden som gäller enskilda enligt socialtjänstlagen (2001:453) bör ha kunskap om våld och andra övergrepp av eller mot närstående samt ha förmågan att omsätta kunskaperna i det praktiska arbetet. Om ärendena avser våldsutsatta vuxna, bör personalen dessutom ha socionomexamen. Genomförande av insatser Allmänna råd Personal som genomför insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453) bör ha kunskap om våld och andra övergrepp för att kunna uppmärksamma att en person är våldsutsatt och se till att hon eller han får hjälp för sin våldsutsatthet. Vidare bör personal som genomför insatser i verksamheter som särskilt är inriktade på att ge stöd och hjälp till våldsutsatta ha kunskap om våld och andra övergrepp av eller mot närstående samt ha förmågan att omsätta kunskaperna i det praktiska arbetet. Barn Allmänna råd Personal som arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden som gäller våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld bör dessutom ha kunskaper om 6

25 hur man för samtal med ett barn om våld och andra övergrepp, och vilka konsekvenser det kan få för ett barn att utsättas för eller bevittna våld eller andra övergrepp av eller mot närstående. SOSFS 2014:4 1 Bestämmelser om att socialnämnden ska använda handläggare som har avlagt svensk socionomexamen eller annan motsvarande utbildning för att utföra vissa uppgifter i socialtjänsten som gäller barn och ungdom finns i 3 kap. 3 a och b socialtjänstlagen (2001:453). 5 kap. Utredning av våldsutsatta vuxna och barn i vissa situationer Utredning enligt 11 kap. 1 SoL Allmänna råd I ärenden som gäller våldsutsatta vuxna, den som är under 18 år och har utsatts för våld eller andra övergrepp av sin partner, eller den som är under 18 år och har utsatts för hedersrelaterat våld bör socialnämnden, med anledning av våldet, utreda bl.a. behovet av stöd och hjälp akut, våldets karaktär och omfattning, våldets konsekvenser för den våldsutsatta, hur den våldsutsatta hanterar sin situation, hur den våldsutsattas nätverk ser ut, om den våldsutsatta behöver stöd i sitt föräldraskap, och behovet av stöd och hjälp på både kort och lång sikt. Riskbedömning 1 I en utredning som gäller 1. våldsutsatta vuxna, 2. den som är under 18 år och har utsatts för våld eller andra övergrepp av sin partner, eller 3. den som är under 18 år och har utsatts för hedersrelaterat våld ska socialnämnden bedöma risken för ytterligare våld. Allmänna råd När socialnämnden gör riskbedömningen bör den använda en standardiserad bedömningsmetod. 7

26 SOSFS 2014:4 Nämnden bör, med samtycke från den våldsutsatta, ta del av polisens bedömning av risken för fortsatt våld. Nämnden bör vidare delge polisen sin riskbedömning, om det inte finns hinder enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 2 Om den som är under 18 år har utsatts för våld eller andra övergrepp av sin partner eller hedersrelaterat våld, ska även bestämmelserna om utredning i 6 kap. gälla. 6 kap. Utredning av våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld 1 När socialnämnden får kännedom om att ett barn kan ha 1. utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående, eller 2. bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående ska nämnden utan dröjsmål inleda en utredning om barnets behov av stöd och hjälp. Nämnden ska vidare bedöma risken för att barnet kommer att utsättas för eller bevittna ytterligare våld. Allmänna råd Socialnämnden bör utreda bl.a. barnets behov av stöd och hjälp akut, inklusive vård eller boende i ett annat hem än det egna, våldets karaktär och omfattning, våldets påverkan på barnet och dess relation till föräldrarna, barnets egen uppfattning om våldet, vardera förälderns uppfattning om våldets konsekvenser för barnet, och barnets behov av stöd och hjälp på både kort och lång sikt. Nämnden bör vidare utreda om någon åtgärd behöver vidtas i fråga om vårdnad, umgänge, förmynderskap eller målsägandebiträde enligt 5 kap. 2 första stycket socialtjänstförordningen (2001:937). 7 kap. Insatser Insatser till våldsutsatta vuxna och barn i vissa situationer Stöd och hjälp 1 Socialnämnden ska erbjuda 1. våldsutsatta vuxna, 2. den som är under 18 år och har utsatts för våld eller andra övergrepp av sin partner, eller 3. den som är under 18 år och har utsatts för hedersrelaterat våld 8

27 insatser akut och på kort och lång sikt med utgångspunkt i behovet av skydd, stöd och hjälp. Utredningen, inklusive riskbedömningen, ska ligga till grund för bedömningen av vilka insatser som ska erbjudas. SOSFS 2014:4 Allmänna råd Socialnämnden bör kunna erbjuda stöd och hjälp i form av bl.a. information och råd, stödsamtal, hjälp att ordna stadigvarande boende, stöd i föräldraskap, förmedling av kontakt med frivilligorganisationer och andra aktörer, och hjälp vid kontakt med hälso- och sjukvården och andra myndigheter, t.ex. Polisen och Skatteverket. Ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 SoL Allmänna råd Socialnämnden bör ha beredskap att kunna handlägga ett ärende om ekonomiskt bistånd som gäller en våldsutsatt och är akut. Av Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2013:1) om ekonomiskt bistånd framgår det när våld eller andra övergrepp av eller mot närstående särskilt bör beaktas i bedömningen av den enskildes rätt till ekonomiskt bistånd. Tillfälligt boende 2 Socialnämnden ska vid behov erbjuda 1. våldsutsatta vuxna, 2. den som är under 18 år och har utsatts för våld eller andra övergrepp av sin partner, eller 3. den som är under 18 år och har utsatts för hedersrelaterat våld stöd och hjälp i form av lämpligt, tillfälligt boende som motsvarar den våldsutsattas behov av skydd med utgångspunkt i utredningen och riskbedömningen. Allmänna råd Om den våldsutsatta behöver stöd och hjälp i ett skyddat boende, bör boendet ha tillräcklig bemanning och tillräckliga skyddsanordningar för att kunna erbjuda skydd mot hot, våld och andra övergrepp. Det boende som erbjuds den våldsutsatta bör vara lämpligt för eventuellt medföljande barn oavsett ålder och kön. 9

28 SOSFS 2014:4 Om det skyddade boendet tar emot barn, bör det i boendet finnas personal med kunskaper om barns behov. Insatser till barn 3 Om ett våldsutsatt barn eller ett barn som bevittnat våld behöver stöd och hjälp med anledning av våldet, akut eller på kort eller lång sikt, ska socialnämnden erbjuda barnet insatser med utgångspunkt i dess olika behov av 1. skydd, 2. råd och stöd, och 3. vård och behandling. Allmänna råd Socialnämnden bör kunna erbjuda barnets föräldrar och andra till barnet närstående råd och stöd med utgångspunkt i barnets behov. Insatser till våldsutövare enligt 4 kap. 1 SoL Allmänna råd Socialnämnden bör med utgångspunkt i barnets behov kunna erbjuda insatser dels till våldsutövande föräldrar, dels till andra våldsutövande vuxna som bor tillsammans med barn. Insatserna bör syfta till att våldet upphör och att våldsutövaren får en ökad förståelse för hur våld påverkar barn. De bör genomföras med beaktande av barnets behov av trygghet och säkerhet. Nämnden bör vidare, utöver vad som anges i första stycket, kunna erbjuda våldsutövare insatser som syftar till att de förändrar sitt beteende och upphör med att utöva våld. Insatserna bör genomföras med beaktande av behovet av trygghet och säkerhet hos våldsutsatta och barn som bevittnat våld. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 8 kap. Vårdgivarens ansvar Rutiner 1 Varje vårdgivare ska fastställa de rutiner som behövs för att utveckla och säkra kvaliteten i arbetet med våldsutsatta och barn som bevittnat våld. 2 Vårdgivare som i sin verksamhet tar emot barn eller deras närstående ska fastställa rutiner för hur anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) ska fullgöras vad gäller ett barn som kan vara våldsutsatt eller kan ha bevittnat våld. 10

29 3 Bestämmelser om rutiner som säkerställer att det är möjligt att föra patientjournal även när en patient har skyddade personuppgifter finns i 3 kap. 5 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. SOSFS 2014:4 Planering och ledning av verksamheten enligt 3 kap. 1 patientsäkerhetslagen Allmänna råd Vårdgivaren bör avgöra när och hur personalen i hälso- och sjukvårdens och tandvårdens verksamheter ska ställa frågor om våld för att kunna identifiera våldsutsatta och barn som bevittnat våld som behöver vård och omvårdnad. Samverkan 4 Bestämmelser om att landstinget tillsammans med kommunen ska upprätta en individuell plan när en enskild har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och socialtjänsten finns i 3 f hälsooch sjukvårdslagen (1982:763). 5 Vårdgivaren ska samverka internt för att samordna hälso- och sjukvårdsåtgärderna så att de inte motverkar varandra. Om åtgärder riktas till flera i en familj, ska samtliga åtgärder samordnas. Detta ska göras med beaktande av behovet av trygghet och säkerhet hos våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Skyldigheten att samverka gäller endast för sådana uppgifter för vilka det inte föreligger sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller tystnadsplikt enligt 6 kap patientsäkerhetslagen (2010:659). 6 Vårdgivaren ska vidare samverka externt med andra verksamheter, myndigheter och organisationer som berörs för att skapa förutsättningar för att samordna insatserna från de olika aktörerna så att de inte motverkar varandra. Om insatser ges till flera i en familj, ska vårdgivaren även samverka för att skapa förutsättningar för att samordna samtliga insatser. Detta ska göras med beaktande av behovet av trygghet och säkerhet hos våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Skyldigheten att samverka gäller endast för sådana uppgifter för vilka det inte föreligger sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller tystnadsplikt enligt 6 kap patientsäkerhetslagen (2010:659). 7 Vårdgivaren ska fastställa var i verksamheten ansvaret för den interna och externa samverkan ska ligga. 11

30 SOSFS 2014:4 Personal enligt 2 e HSL och 4 a tandvårdslagen (1985:125) Allmänna råd Vårdgivaren bör se till att personalen i hälso- och sjukvårdens och tandvårdens verksamheter har kunskap om våld och andra övergrepp av eller mot närstående för att kunna ge god vård samt har förmågan att omsätta kunskaperna i det praktiska arbetet. Vård och omvårdnad 8 Om ett barn visar symtom eller tecken som väcker misstanke om att barnet har utsatts för eller bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående, ska vårdgivaren se till att hälso- och sjukvårdspersonalen 1. gör en anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), 2. ställer frågor till en medföljande vuxen om orsaken till symtomen eller tecknen, 3. frågar barnet i enrum om orsaken till symtomen eller tecknen när så är möjligt och med hänsyn tagen till barnets ålder och mognad samt vårdnadshavarens samtycke, om sådant behövs, och 4. beaktar vilka behov barnet kan ha av vård såväl fysiskt som psykiskt med anledning av våldet. Åtgärderna enligt första stycket samt vilka symtom eller tecken som har observerats och som väckt misstanke om att barnet har utsatts för eller bevittnat våld ska dokumenteras i patientjournalen. 9 Om en vuxen visar symtom eller tecken som väcker misstanke om att hon eller han har utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående, ska vårdgivaren se till att hälso- och sjukvårdspersonalen frågar den vuxne i enrum om orsaken till symtomen eller tecknen. Om misstanke kvarstår om våld eller andra övergrepp, ska vårdgivaren se till att personalen 1. tar reda på om det finns barn i den vuxnes familj, 2. gör en anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), om det finns barn i familjen, 3. informerar om möjligheten till vård och omvårdnad från hälso- och sjukvården eller stöd och hjälp från socialtjänsten och frivilligorganisationer, och 4. beaktar vilka behov den vuxne kan ha av vård såväl fysiskt som psykiskt med anledning av våldet. Åtgärderna enligt första stycket 1, 3 och 4 samt vilka symtom eller tecken som har observerats och som väckt misstanke om att den vuxne 12

31 har utsatts för våld eller andra övergrepp ska dokumenteras i patientjournalen. SOSFS 2014:4 9 kap. Undantagsbestämmelse 1 Socialstyrelsen kan medge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter, om det finns särskilda skäl. 1. Denna författning träder i kraft den 1 oktober Författningen ersätter Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2009:22) om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld. Socialstyrelsen TAINA BÄCKSTRÖM Marit Birk 13

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Tf. chefsjurist Pär Ödman SOSFS 2014:XX (M och S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om förebyggande av och behandling vid undernäring; beslutade den 23 september Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 4 2 förordningen (1985:796) med vissa bemyndiganden för Socialstyrelsen att meddela föreskrifter m.m., 8 kap. 5 andra stycket patientsäkerhetsförordningen (2010:1369), 8 kap. 1 2 och 3 och 5 socialtjänstförordningen (2001:937) samt 13 och 14 förordningen (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade och beslutar följande allmänna råd. Tillämpningsområde och definition 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas i verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). 2 I verksamhet som omfattas av socialtjänstlagen (2001:453), SoL, ska föreskrifterna tillämpas vid genomförande av insatser som har beviljats efter beslut enligt 4 kap. 1 eller 2 SoL, om insatsen avser 1. hemtjänst i ordinärt boende, 2. sådant boende som avses i 5 kap. 5 eller 7 SoL, eller 3. sådant boende som avses i 7 kap. 1 första stycket 2 SoL. Föreskrifterna ska även tillämpas vid genomförande av insatsen bostad med särskild service enligt 9 8 och 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. 3 Med undernäring avses i dessa föreskrifter ett tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning eller funktion eller av en persons sjukdomsförlopp. Ledningssystem 1

49 4 I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete finns bestämmelser om vårdgivarens och den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ansvar för att det ska finnas ett ledningssystem med de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Hälso- och sjukvård 5 Vårdgivaren ska fastställa rutiner för 1. när en patients näringstillstånd ska utredas, och 2. hur en utredning av näringstillståndet ska göras. 6 Vårdgivaren ska vidare fastställa rutiner för 1. hur undernäring ska förebyggas, och 2. hur undernäring ska behandlas. Allmänna råd Rutinerna för hur näringstillstånd ska utredas och hur undernäring ska förebyggas och behandlas kan vara rutiner för när vårdgivaren ska remittera patienten till en annan vårdgivare. Socialtjänst och verksamhet enligt LSS 7 Socialnämnden och den nämnd som beslutar om insatser enligt LSS ska säkerställa att det i verksamheter som genomför sådana insatser som anges i 2 finns rutiner för 1. hur undernäring ska förebyggas, 2. hur risker för undernäring ska upptäckas, och 3. hur och när hälso- och sjukvården ska kontaktas för en bedömning av näringstillståndet vid misstanke om undernäring hos en enskild, om det inte finns hinder enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 15 kap. 1 SoL (2001:453) eller 29 LSS. Vad som anges i första stycket gäller även för den som yrkesmässigt bedriver enskild verksamhet och genomför sådana insatser som anges i 2. Undantagsbestämmelse 2

50 8 Socialstyrelsen kan medge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter, om det finns särskilda skäl. Denna författning träder i kraft den 1 januari Socialstyrelsen LARS-ERIK HOLM Katrin Westlund 3

51

52

53

54 Landstinget i Värmland och värmländska kommuner Granskning av vårdkedjor och läkemedel för äldre Projektplan KPMG AB Antal sidor: KPM G AB,the Sw edish member firm ofkpm G International,a Sw iss cooperative.allrights reserved.

55 Landstinget i Värmland Projektplan Granskning av vårdkedjor och läkemedel för äldre Innehåll 1. Inledning 1 2. Projektets syfte och revisionsfrågor 1 3. Granskningsupplägg Granskningsavsnitt Kartläggning Inledande intervjuer Delrapportering Granskningsavsnitt Gruppintervjuer Journalgranskning Analys och bedömning Rapportering/presentation KPM G AB,the Sw edish member firm ofkpm G International,a Sw iss cooperative.allrights reserved.

56 Landstinget i Värmland Projektplan Granskning av vårdkedjor och läkemedel för äldre Inledning Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra årlig granskning av landstingets samtliga verksamheter. I revisorernas riskbedömning och revisionsplan för 2014 ingår en granskning av vårdkedjor och läkemedel för äldre. Granskningen är en gemensam granskning med de värmländska kommuner som är intresserade av att delta. Viktiga beröringspunkter mellan kommunernas och landstingets verksamheter rör vårdkedjor och läkemedel. Inom området har sedan tidigare två granskningar genomförts som är av vikt för kommande granskning. En granskning genomfördes 2010 avseende äldres läkemedelsanvändning och avvikelserapportering vid kommunens äldreboenden. Under 2011 genomfördes en granskning avseende samverkan mellan landstinget i Värmland och kommunerna gällande vårdkedjan för äldre. 2. Projektets syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att bedöma om Landstinget i Värmland och kommunerna har inrättat ändamålsenliga arbets- och samverkansformer samt rutiner för informationsöverföring, i syfte att tillgodose behov av vård och omsorg för äldre. Granskningen ska utgå från huvudmännens respektive uppdrag och ansvar samt styrning, uppföljning och samverkan. Granskningen ska avse alla verksamhetsformer inom vårdkedjor och läkemedel för äldre som förekommer inom landstinget och de deltagande kommunerna. Även gränssnittet mellan enheter inom respektive huvudman ska ingå i granskningen. Följande revisionsfrågor ska besvaras: 1. Vilka avtal och överenskommelser finns mellan Landstinget i Värmland och berörda kommuner? 2. Vilka styrdokument har landstinget respektive kommunerna utfärdat till sina respektive verksamheter? 3. Vilka instanser har beslutat om dokumenten? 4. Hur bedrivs arbetet i verksamheterna och överensstämmer det med vad som avtalats och vad som framgår av beslutade styrdokument? 5. Har ansvariga styrelser och nämnder följt upp om avtal och andra styrdokumenten efterlevs? Hur går uppföljningen till? 6. Bedöms styrelsernas och nämndernas styrning, uppföljning och interna kontroll vara tillräcklig för att säkerställa ändamålsenlig samverkan inom och mellan huvudmännen, informationsöverföring och arbetsformer inom vårdkedjan samt förskrivning och hantering av läkemedel? 7. Om granskningen påvisar brister, vilka åtgärder behöver vidtas? 2014 KPM G AB,the Sw edish member firm ofkpm G International,a Sw iss cooperative.allrights reserved. 1

57 Landstinget i Värmland Projektplan Granskning av vårdkedjor och läkemedel för äldre Granskningsupplägg Vi kommer att lägga upp granskningen i nedanstående delar. 3.1 Granskningsavsnitt 1 Granskningens första del avser de fyra första revisionsfrågorna: 1. Vilka avtal och överenskommelser finns mellan Landstinget i Värmland och berörda kommuner? 2. Vilka styrdokument har landstinget respektive kommunerna utfärdat till sina respektive verksamheter? 3. Vilka instanser har beslutat om dokumenten? 4. Hur bedrivs arbetet i verksamheterna och överensstämmer det med vad som avtalats och vad som framgår av beslutade styrdokument? Denna del av granskningen har två moment och dessa kommer att ske parallellt Kartläggning Inledningsvis kommer en kartläggning att genomföras av gällande avtal och överenskommelser mellan Landstinget i Värmland och berörda kommuner samt de aktuella styrdokument som landstinget och kommunerna har beslutat om. Eftersom denna granskning i stora delar är uppföljning av två tidigare granskningar så kommer vi att söka information om uppdateringar, nya och förändrade rutiner Inledande intervjuer Parallellt med kartläggningen kommer vi genomföra inledande intervjuer med de som har nyckelbefattningar inom området samverkan mellan landstinget och kommunerna. Några av de funktioner/befattningar som vi avser att intervjua i detta skede är hälso- och sjukvårdschef eller den som hon utser, representant för divisionsledningen för medicin och allmänmedicin, representant från hälsovalsenheten och ansvarig för läkemedelsråd eller motsvarande. I detta skede kommer också representant från Region Värmland, med ansvar för samverkansfrågor inom äldreområdet att intervjuas. Intervjuer med kommunrepresentanter i de samverkansorgan som finns kommer också att genomföras initialt. Intervjuer kommer att genomföras av konsulterna Örjan Garpenholt, Eric Rydén och Olle Delrapportering Efter vår kartläggning och inledande intervjuer kommer vi att lämna en muntlig redovisning av granskningsavsnitt 1 till representanter för de deltagande revisionsgrupperna. Syftet med delrapporteringen är att redovisa kartläggningen av avtal/riktlinjer, utvärderingar m.m. Utifrån delrapporteringen och resultatet av den tas sedan beslut om eventuella förändringar av granskningsupplägg för avsnitt KPM G AB,the Sw edish member firm ofkpm G International,a Sw iss cooperative.allrights reserved. 2

58 Landstinget i Värmland Projektplan Granskning av vårdkedjor och läkemedel för äldre Granskningsavsnitt Gruppintervjuer Utifrån granskningsavsnitt 1 och resultatet av delapporteringen kommer vi i avsnitt 2 att genomföra ett antal intervjuer med nyckelpersoner för genomförandet av samverkan i vårdkedjan samt uppföljning av läkemedel i kommunen och landstinget. Inom kommunerna kommer intervjuer/gruppintervjuer att genomföras med verksamhetschefer, biståndsbedömare, vårdplaneringsteam ansvariga för hemtjänst och särskilt boende, medicinskt ansvariga sjuksköterskor samt eventuellt ytterligare nyckelpersoner i varje deltagande kommun. Vid sjukhusen (Torsby, Arvika och Centralsjukhuset i Karlstad(CSK)) kommer intervjuer att genomföras med sjukvårdspersonal (företrädesvis läkare och sjuksköterskor). Vid CSK föreslås att intervjuerna skall ske med personal vid medicinkliniken. Intervjuerna kommer i stor del handla om vad som skett sedan tidigare granskningar, om förbättringar uppnåtts i påpekade brister eller om nya problemområden har uppkommit Journalgranskning Förutom dokumentstudier och intervjuer omfattar granskningen i detta avsnitt även journalgranskning av ett urval av journaler avseende enskilda ärenden. Journalgranskningen kommer att kunna ge svar på om och hur gällande styrdokument, lagar och andra regler tillämpas och om den operativa verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Journalgranskningen kommer att ske genom ett stickprovsbaserat urval av journaler för patienter och vårdtagare. Vi föreslår att journalgranskning sker i bägge av de delar som granskning avser Läkemedelshantering för äldre I den tidigare granskningen av läkemedelshantering konstaterades antagna rutiner inte följdes överallt. Det framkom också att de läkemedelsgenomgångar som genomförs i vissa fall inte följer Socialstyrelsens definition för läkemedelsgenomgångar. Vi förslår därför att en journalgranskning genomförs för att se om läkemedelsgenomgångar genomförs på det sätt som avses i de lokala/ länsövergripande och nationella rutiner/riktlinjer som finns. Vi avser att utifrån ett formulär granska tio avidentifierade journalhandlingar från vård- och omsorgsboende i respektive kommun. Frågeformuläret kommer att innehåll frågor om: Läkemedelsgenomgång genomförts under det senaste året Om läkemedelsgenomgången genomförts enligt gällande riktlinjer Resultat och åtgärd utifrån respektive läkemedelsgenomgång Vårdkedjan för äldre I den tidigare granskningen av vårdkedjan för äldre visade journalgranskningen att omkring 40 procent av de studerade återinläggningarna hade kunnat undvikas med bättre planering, en högre vårdnivå av kommunen och primärvården efter sjukhusvistelsen och/eller snabbare medicinsk uppföljning. Vi föreslår att en motsvarande journalgranskning genomförs även i denna granskning. Vårt förslag är att vi granskar cirka 60 journaler för patienter som över 80 år och återinlagts på sjukhus inom 28 dagar efter det initiala vårdtillfället. Den övergripande frågeställningen föreslår vi vara samma som 2014 KPM G AB,the Sw edish member firm ofkpm G International,a Sw iss cooperative.allrights reserved. 3

59 Landstinget i Värmland Projektplan Granskning av vårdkedjor och läkemedel för äldre i den tidigare granskningen Kunde återinläggning förhindrats? Vi föreslår att 30 journaler granskas från CSK (medicinkliniken) och 15 journaler vardera från sjukhusen i Torsby och Arvika. Den slutliga utformningen och urvalet av journalgranskningen görs efter att granskningsavsnitt 1 har genomförts. Journalgranskningen kommer att genomföras av Mikael Rizell, distriktsläkare, Järna (tidigare överläkare (geriatrik) vid Universitetssjukhuset, Örebro) och granskningens projektledare Örjan Garpenholt (leg. sjuksköterska) Analys och bedömning Granskningen avslutas med en analys och sammanfattande bedömning för att besvara syftet och revisionsfrågorna. Resultatet av vår analys kommer att vara en beskrivning av våra samlade iakttagelser, eventuellt identifierade problemområden och möjligheter till förbättringar. I vår bedömning kommer vi att beskriva och bedöma ändamålsenligheten i vårdkedjan och läkemedelshantering för äldre utifrån de formulerade revisionsfrågorna Rapportering/presentation Efter sakgranskning kommer revisionsrapporter avlämnas till revisorerna enligt tidsplanen i anbudsinbjudan. Vi kommer att avlämna en länsövergripande rapport samt en rapport till varje deltagande kommun. Den länsövergripande rapporten kommer, i enlighet med förfrågningsunderlaget, att redovisa om arbets- och samverkansformer och informationsöverföring mellan landstinget i Värmland och de deltagande kommunerna är ändamålsenliga för att tillgodose äldres behov av vård och omsorg. I kommunrapporterna kommer, i enlighet med förfrågningsunderlaget, revisionsresultatet att presenteras i bilaga för respektive huvudman. Utöver ovanstående kommer vi i samtliga rapporter att lyfta eventuella utvecklingsområden avseende vårdkedjan och förskrivning och hantering av läkemedel för äldre. 4. Bemanning Granskningen kommer att genomföras av erfarna konsulter och specialister från KPMG. Erik Rydén, certifierad kommunalrevisor, Olle Nystedt, certifierad kommunal revisor, Annelie Svensson, konsult och Mikael Rizell leg läkare. Örjan Garpenholt, med. dr. kommer att vara projektledare för granskningen. KPMG AB, dag som ovan Örjan Garpenholt Projektledare, med dr 2014 KPM G AB,the Sw edish member firm ofkpm G International,a Sw iss cooperative.allrights reserved. 4

60 1.1 Tidigare granskningar inom området Äldres läkemedelsanvändning och avvikelserapportering vid kommunens äldreboende En granskning avseende äldres läkemedelsanvändning och avvikelserapportering vid kommunens äldreboenden genomfördes gemensamt mellan landstinget och kommunerna Arvika, Eda, Hammarö, Filipstad, Karlstad, Kristinehamn, Kil, Munkfors och Årjängs kommun. Granskningens syfte var att bedöma ändamålsenligheten i läkemedelsanvändningen/läkemedelsförskrivningen samt avvikelserapporteringen inom äldreomsorgens särskilda boenden och om den interna kontrollen var tillräcklig. Granskningen genomfördes genom insamling och bearbetning av läkemedelsstatistik från utvalda boenden, dokumentstudier av måldokument och riktlinjer samt intervjuer av medicinskt ansvarig sjuksköterska och patientansvarig sjuksköterska från de utvalda boenden som ingått i granskningen. Inom landstinget intervjuades patientansvarig läkare, alternativt vårdcentralchef vid aktuell vårdcentral för utvalda boenden samt ansvarig vid läkemedelsenheten. I granskningen framkom att det finns gemensamt fastställda mål för äldre och läkemedel mellan landstinget och kommunerna. Landstingets läkemedelskommitté har gett ut riktlinjer och rekommendationer kring äldre och utbildning inom området har erbjudits vårdpersonal inom landstinget och kommunerna. Det finns också rutiner för läkemedelsgenomgångar utarbetade av division allmänmedicin, landstinget och vårdcentralerna har givits uppdrag att utföra sådana. Granskningen visade också att det finns ändamålsenliga rutiner för hantering av läkemedel och läkemedelsavvikelser i kommunerna och att dessa följs. Rapporterade avvikelser följs upp och åtgärder görs vid behov. Vissa kommuner uppgav att uppföljning med personalen av den samlade rapporten av avvikelsen kan förbättras och att ansvarig nämnd inte alltid får rapport om den sammanställda översikten av avvikelserna. Den interna kontrollen vad gäller läkemedelshanteringen bedömdes dock vara tillräcklig. Vad avser avtal och rutiner för läkarinsatser så bedömdes att avtalen följs i huvudsak vad gäller tillgång till läkarmedverkan. De i avtalen angivna regelbundna läkemedelsgenomgångarna visades i granskningen inte följas överallt och det framkom också att de läkemedelsgenomgångar som genomförs i vissa fall inte följer Socialstyrelsens definition för läkemedelsgenomgångar. I enkätundersökningen av antal ordinerade läkemedel framkom att 17,3 % av patienterna hade mer än tio ordinerade läkemedel (endast stående läkemedel inkluderades, ej -vid behovmediciner). Resultatet översteg riksgenomsnittet (hösten 2008) som var 14,2 %. I undersökning framkom en spännvidd i ingående kommuner från 2,5 % (Kristinehamns kommun) och 37,6 % (Årjängs kommun) och enskilda boenden där 60 % av de boende har mer än tio ordinerade läkemedel. Det visade sig också att olämpliga preparat och kombinationer av preparat användes i stor utsträckning och granskningen kunde se ett visst samband mellan kontinuitet på läkarsidan och färre olämpliga preparat respektive färre läkemedel. Granskningen rekommenderade att förbättra och utveckla rutinerna för läkemedelsgenomgångar för att genomgångarna ska genomföras regelbundet och utifrån en tydlig definition. Vidare förordades att kommunerna ökar kunskapen om kost och omvårdnadsrutinerna kring det förebyggande arbetet för att undvika förstoppning. I granskningen framkom också riskfaktorer vad gäller rutiner för läkemedelsfrågor såsom läkemedelslistor och att en ökad användning av manuell läkemedelshantering kan öka risken för

61 felaktig medicinering. En annan riskfaktor som framkom var brister i informationen om läkemedel vid övergång mellan sjukhus och boende Samverkan i vårdkedjan av äldre Under 2011 genomfördes en granskning med det övergripande syftet att bedöma om Landstinget i Värmland och kommunerna, utifrån sina respektive ansvar och uppdrag, har inrättat ändamålsenliga arbetsformer för vårdkedjan för att kunna tillgodose patienternas behov av vård och omsorg. I granskningen genomfördes en kartläggning och bedömning av vårdkedjor för personer som omfattades av insatser från kommunernas vård och omsorg av äldre. Även gränssnittet mellan primär- och sjukhusvård inom landstinget ingick i granskningen. En stickprovsbaserad analys av återinläggningar som skett vid länets sjukhus genomfördes. Av de granskade patientjournalerna gjordes bedömningen att omkring 40 % av de studerade återinläggningarna hade kunnat undvikas med bättre planering, en högre vårdnivå av kommunen och primärvården efter sjukhusvistelsen och/eller snabbare medicinsk uppföljning. Den genomförda granskningen visade att det finns en upparbetad struktur i länet för samverkan genom rutiner, riktlinjer och samverkansgrupper. Granskningen åskådliggjorde dock att det finns risk för att vårdplaneringen snarare är en planering med omsorgs- och omvårdnadsperspektiv för fortsatta kommunala insatser än en gemensam omsorgs- och medicinsk planering för den enskilde på det sätt som vårdplanering genomförs. Detta bedömdes vara en betydande risk för den aktuella målgruppen avseende läkemedelsbehandling, medicinsk uppföljning och undvikbara återinläggningar. I rapporten gjordes bedömningen att samverkan i vårdkedjan för äldre bör utvecklas och att primärvårdsnivån bör integreras tydligare för att skapa en sammanhållen vårdkedja där vårdplaneringen ses som en gemensam aktivitet mellan de tre enheterna: sjukhus, primärvård och kommun. Vidare framkom i granskningen att det inte finns en ändamålsenligt och etablerat gemensamt arbetssätt och system för att hantera avvikelser i samverkan. Den övergripande bedömningen var att den struktur som upparbetats avseende riktlinjer och rutiner för samverkan i huvudsak överensstämmer med de krav som ställs på huvudmännen. På vissa områden bedömdes dock att gällande föreskrifter visade en högre ambition än fastställda riktlinjer och därmed föreslog granskningen att riktlinjernas överensstämmelse med lag och föreskrifter borde ses över och anpassas. Detta gällde framförallt vikten av berörda enheters ansvar för att delta i den gemensamma vårdplaneringen då granskningen pekat på förtydligande av vilka krav som ställs på primärvårdens delaktighet i den gemensamma vårdplaneringen och vilka krav som bör ställas på sjukhusens ansvar för gemensam vårdplanering. Granskningens slutsats var, utifrån ovanstående, och tillsammans med den övriga granskningen som att det finns ett utvecklingsbehov av samverkan i vårdkedjan mellan och inom huvudmännen. Utifrån granskningen lyftes ett antal områden fram för att stödja utvecklingen av en förbättrad samverkan i vårdkedjan och för att uppnå en med sammanhållen vård och omsorg av äldre i Värmland. Genomförandet av samverkan i vårdkedjan mellan sjukhusen, primärvården och kommunerna bör ses över så att en faktisk gemensam vårdplanering säkerställs mellan samtliga ingående enheter. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot att säkerställa en gemensam vårdplanering mellan sjukhus och primärvård. Primärvårdens roll och ansvar att delta i den gemensamma vårdplaneringen bör tydliggöras. De risker som det kan innebära att primärvården ej aktivt deltar bör åtgärdas, brister i medicinsk informationsöverföring såväl vid inskrivning som vid vårdplanering inför hemgång bör åtgärdas. Åtgärder bör vidtas som säkerställer såväl sjukhusens ansvar som primärvårdens ansvar för en gemensam vårdplanering.

62 Uppdrag, roller och ansvar för samverkansorganisationen i länet bör ses över så att de formella beslutsforumen i kommunerna och landstinget kan ta ett reellt ansvar för styrningen av samverkan och den interna kontrollen avseende samverkan. De gemensamma riktlinjerna och rutinerna för vårdplanering mellan och inom huvudmännen bör ses över med inriktning att uppnå bättre överensstämmelse med ambitionsnivån i aktuella författningar.

63 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum Sida 4(11) Socialnämnden SN Punkt 3 SNau 104 Socialchefens information och rapporter Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackar för informationen. Ärende KS 169 Uppdrag från KS Dom förvaltningsrätten i Linköping avseende ersättning för ensamkommande Tillfälligt boende Migrationsverket Sammanträdesdatum 2015 Beslutas av nämnd i november Justerandes sign Utdragsbestyrkande

64

65

66

67

68

69 Marcus Liniver Nämnd /Förvaltningssekreterare Socialförvaltningen Direkt: , Mobil: Kristinehamns kommun Nya Kyrkogatan 21, KRISTINEHAMN Från: kommunen Skickat: den 25 september :39 Till: Karin Eriksson; skolnamnden; socialforvaltningen Ämne: VB: Informationom öppnande av tillfälligt boende Med vänlig hälsning Eva Sjöström Registrator Kommunledningsförvaltningen Direkt Kristinehamns kommun Kungsgatan 30, KRISTINEHAMN Från: Elin Lundström Skickat: den 24 september :19 Till: kommunen Kopia: Ämne: VB: Informationom öppnande av tillfälligt boende Hej igen! Nu står det klart att en första inflytt på campingen kommer att ske imorgon, den 25 september Jag vill som ett sätt att ge er tidig information meddela att det kommer att komma många barn till campingen den närmsta tiden. Exakt vilka barn som skrivs in kommer vi i vanlig ordning meddela skolan om den dagen föräldrarna meddelar oss att de vill att barnen ska gå i skolan. Just nu har vi kännedom om 36 barn i olika åldrar som är redo för inflytt i första omgången.

70 Från: Elin Lundström Skickat: den 23 september :27 Till: Berglund Katja Kopia: GB-Karlstad-Registratur Ämne: Informationom öppnande av tillfälligt boende Hej, Förra året hade Migrationsverket ett avtal med Sommarvik AB för boende på Herrgårdscampingen i Kristinehamn. Avtalet avslutades innan sommaren. För er information så har nu verket åter slutit ett avtal med leverantören om tillfälligt boende på Herrgårdscampingen. Avtalet gäller 128 sängplatser och mellan och Inflytt kan komma att ske mycket snart.

71 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum Sida 5(11) Socialnämnden SN Punkt 4 SNau 105 Rapport Tillsyn gällande efterlevnad av riktlinje och rutin för skyddsåtgärder Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackar för rapporten och lägger den till handlingarna. Sammanfattning Socialförvaltningens tillsynsteam bestående av MAS och TÖS har genomfört tillsyn med syfte att efterhöra hur verksamheten efterlever den riktlinje och rutin som finns upprättad gällande samtycke till skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende inom verksamhet enligt SOL/LSS. Detta för att säkerställa att inte tvång används mot enskild individ. Fokus har vid denna tillsyn varit på tillämpningen av riktlinjen inom särskilt boende. Tillsyn har gjorts på tre särskilda boenden, varav två enheter på ett centralt placerat boende, ett boende i landsbygd samt ett boende inom enskild verksamhet. Beslutsunderlag Tillsynsrapport Justerandes sign Utdragsbestyrkande

72 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Socialförvaltningen Elisabeth Larsson Datum Socialnämnden Rapport Tillsyn gällande efterlevnad av riktlinje och rutin för skyddsåtgärder Sammanfattning Socialförvaltningens tillsynsteam bestående av MAS och TÖS har genomfört tillsyn med syfte att efterhöra hur verksamheten efterlever den riktlinje och rutin som finns upprättad gällande samtycke till skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende inom verksamhet enligt SOL/LSS. Detta för att säkerställa att inte tvång används mot enskild individ. Fokus har vid denna tillsyn varit på tillämpningen av riktlinjen inom särskilt boende. Tillsyn har gjorts på tre särskilda boenden, varav två enheter på ett centralt placerat boende, ett boende i landsbygd samt ett boende inom enskild verksamhet. Beslutsunderlag Tillsynsrapport Förvaltningens förslag till beslut Socialnämnden tackar för rapporten och lägger den till handlingarna. Eva Lotta Lindskog Socialchef Elisabeth Larsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Anette Österberg Tillsynsansvarig över socialtjänsten KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post Postadress 63. Socialförvaltningen Kristinehamn Besöksadress Nya Kyrkogatan Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

73 Sida 1(4) Socialförvaltningen Elisabeth Larsson, Anette Österberg Datum Rapport Tillsyn gällande efterlevnad av riktlinje och rutin för skyddsåtgärder Bakgrund: Äldre och funktionshindrade som har behov av kommunal vård och omsorg har rätt att känna trygghet i sitt boende. Åtgärder får inte vidtas med syfte att beröva en person frihet men däremot som skydd eller hjälpmedel, med den enskildes samtycke. Den 15 juni 2010 upphörde Socialstyrelsens kungörelse med föreskrifter (SOSFS 1980:87) om förbud mot tvångsmedel inom somatisk långtidssjukvård samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1992:17) om skyddsåtgärder för personer med åldersdemens i särskilda boendeformer för service och omvårdnad att gälla. Enligt svensk grundlag ska ingen medborgare kunna utsättas för samhälleligt tvång utan lagstöd. Syfte: Syftet med tillsynen har varit att efterhöra hur verksamheten efterlever den riktlinje och rutin som finns upprättad gällande samtycke till skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende inom verksamhet enligt SOL/LSS. Detta för att säkerställa att inte tvång används mot enskild individ. Urval: Fokus har vid denna tillsyn varit på tillämpningen av riktlinjen inom särskilt boende. Tillsyn har gjorts på tre särskilda boenden, varav två enheter på ett centralt placerat boende, ett boende i landsbygd samt ett boende inom enskild verksamhet. Metod: Intervju runt sittande bord där gruppchef, legitimerad personal i form av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast samt omvårdnadspersonal undersköterska deltagit tillsammans med tillsynsteamet. Intervjun har utgått från i förväg förutbestämda frågor som har gällt förhållanden dag som natt. Besöket har varit anmält men vad tillsynen omfattar har presenterats vid sittande bord. w:\sn\2014\10 oktober\snau\rapport tillsyn skyddsåtgärder 2014.docx KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post Postadress 63. Socialförvaltningen Kristinehamn Besöksadress Nya Kyrkogatan Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

74 2 Resultat: Ytterdörrarna till samtliga boenden är öppna under dagtid men låses på eftermiddag/kväll. Från kl: till Dörrarna låses på olika sätt, låses automatiskt eller av personal men öppnas med tag och kod samt lås med nyckel och vred. Dörrarna mellan enheterna är inte låsta och de branddörrar som finns används enligt instruktion. De boende som har minnesproblematik klarar inte av att låsa upp dörrarna själva med tag och kod men alla får tag och kod när de flyttar in på boendet. Något boende har hiss som de boende kan ta sig ut med om de önskar. För dem som inte klarar av att gå ut själva följer personal med. Ett boende svarar att alla för närvarande klarar att gå ut dagtid och att vissa klarar att ta sig ut även när dörren är låst. Någon skriven rutin om vem som ska ha uppsikt över dörren så att den boende om den så önskar kan komma ut finns inte. En av orsakerna till att man inte kan ha full uppsikt är avdelningens utformning. I de fall där balkong/altandörr finns, öppnas dessa så att möjlighet finns att komma ut den vägen. Personal uppger att de boende säger till när de vill gå ut, man har god personkännedom om de som bor på boendet och man vet vilka som är benägna att lämna boendet utan att meddela sig. Man hittar individuella lösningar då det behövs och gör individuella handlingsplaner. På ett boende uppger gruppchef att de har uppsikt över dörren då de är placerade centralt på avdelningen. På frågan om hur personal säkerställer så att den boende inte känner sig inlåst är svaret att personal känner de boende väl, man rapporterar muntligt till varandra och dokumenterar i genomförandeplanen. Det förekommer inte på något boende att man låser dörren till de boendes rum annat än om den enskilde själv önskar det. Det har inte gjorts någon inventering av om det finns boende som kan tänkas vilja komma ut men man gör en individuell bedömning utifrån individens önskemål, det dokumenteras i genomförandeplanen, volontärer och aktivitetsombud är aktiva och är behjälpliga. Samtliga uppger att de känner till vilka som regelbundet önskar få komma ut. När en boende är i behov av skyddslarm som golvlarm, dörrlarm eller EP-larm skiljer det sig åt på boendena. Omvårdnadspersonal tar på några boenden alltid kontakt med sjuksköterska så att denne kan få samtycke till skyddsåtgärd. Ett boende uppger att de inte alltid tar kontakt med legitimerad personal utan efterhör med den boende och anhöriga. Gruppchef informeras också om behovet och det diskuteras på teamträffar. Legitimerad personal uppger på ett boende att man inte alltid hinner med att skriva samtyckesblankett men att man dokumenterar i journalen att man fått samtycke. Vid behov av sänggrind, positioneringsbälte samt brickbord kontaktas oftast rehabiliteringspersonal. När det gäller enbart sänggrind så diskuterar man med sjuksköterska. Rehabiliteringspersonal ordinerar endast bord och positioneringsbälte i aktiverande syfte. Därefter frågar legitimerad personal den boende om samtycke till skyddsåtgärd. Anhöriga informeras om skyddsåtgärden och hur man kommit fram till den.

75 3 Fråga ställs om vad det innebär att den boende ska ge sitt samtycke. Personalen svarar att det handlar om att den boende ska uttrycka vad den vill och att man ser att de är nöjda med att få den skyddsåtgärd som man frågar om samtycke till. Då en boende inte kan ge sitt samtycke, diskuterar personal med anhöriga för att efterhöra vad de tror att den boende tycker. Rehabiliteringspersonal provar skyddsåtgärd. Om den boende accepterar skyddsåtgärden noteras detta på samtyckesblankett samt i journalen. Om anhöriga insisterar att den boende ska ha ex.vis grind, hänvisar omvårdnadspersonal till legitimerad person. Rehabpersonal är noga med att kontrollera att den enskilde samtycker. Om personen visar tendens till missnöje tas skyddsåtgärden bort omgående och man diskuterar andra tänkbara lösningar. På frågan om vad presumtivt samtycke innebär är rehabiliteringspersonal införstådda med vad det betyder men inte övriga. Presumtivt samtycke är ett antagande att den enskilde samtycker utan att samtycket har kommit till uttryck i ord eller skrift men bygger på att den berörde har informerats om den planerade åtgärden och då inte har givit uttryck för motvilja mot att åtgärden genomförs via kroppsspråk, oro eller liknande. När och vad som ska rapporteras och dokumenteras till legitimerad personal när en skyddsåtgärd vidtagits togs upp med omvårdnadspersonalen. Svaret blev att det mesta var viktigt men om det var fortsatta brister trots skyddsåtgärd så skulle detta rapporteras. När det gäller uppföljning av samtycke till bälte och bord så ska det följas upp var 3:e månad av rehabiliteringspersonal. Det görs i övrigt ingen planerad uppföljning av det samtycke som givits annat än om det blir en förändring eller om den boende uttrycker att den inte längre vill ha skyddsåtgärd. Att skyddsåtgärd finns kan man utläsa i genomförandeplanen som uppdateras regelbundet samt att det dokumenteras i journalsystemet Maximilia. Hantering av boende som vill lämna enheten: Personal försöker avleda den boende och kan även följa med den boende ut om denne absolut vill det. Personalen ser inte detta som något större problem. Man pratar med den boende, föreslår en kopp kaffe, eller säger att nu är det mörkt så det är bäst att gå in igen. Fråga ställs om vad personal gör om det inte fungerar med att avleda eller övertala en boende att gå ut och det ex.vis är 20 grader kallt och personen endast har nattlinne på sig. Det ges inget direkt svar på detta utifrån att man inte har råkat ut för det. Personal känner inte till begreppet Nödrätt. Det finns en regel i Brottsbalken som innebär att den är fri från ansvar som handlar i nöd för att avvärja fara för liv eller hälsa. Nödrätten får endast användas vid ett enskilt tillfälle, aldrig rutinmässigt utan avgörs alltid från fall till fall. Nattpersonalen är stationerade på en våning eller enhet men ibland kan boende lämnas ensamma korta stunder då personal på enheten måste gå över till annan enhet för att hjälpa till. Inga boende låses in på sina rum utan kan alltid ta sig ut. Det finns alltid tillgång till sjuksköterska nattetid som omvårdnadspersonalen kan kontakta då behov uppstår. Sjuksköterskan kontaktas via telefon.

76 4 Personalen anger sjuksköterska och/eller gruppchef som sin arbetsledare nattetid. Bedömning: Tillsynsteamet bedömer att det är brister i kunskapen bland omvårdnadspersonal och även sjuksköterskor om den riktlinje och rutin som finns om samtycke till skyddsåtgärder. Rehabiliteringspersonal känner till och kan redogöra för riktlinjen i större utsträckning. Rehabiliteringspersonal har genomgående ett gott samarbete med omvårdnadspersonalen, vilket också uttrycks avseende sjuksköterskor som samstämmigt bedöms lättillgängliga. Det finns en uttalad vilja bland omvårdnadspersonal att skydda den boende från skada och åtgärder vidtas ibland utan bedömning från legitimerad personal. Det är brister i dokumentationen avseende uppföljning av samtycke till skyddsåtgärd. Personal har dialog med anhöriga för att informera om behov av skyddsåtgärd och även att det måste ske med den enskildes samtycke vilket är positivt. Tillsynsteamet bedömer att omvårdnadspersonal har hanterat de olika situationerna med skyddsåtgärder för den enskildes bästa även om de inte känt till riktlinjen och i de flesta fall har kontakter tagits med legitimerad personal om påvisat behov. Förbättringsåtgärder: - Att legitimerad personal och omvårdnadspersonal sätter sig in i den riktlinje och rutin som gäller angående samtycke till skyddsåtgärder och diskuterar detta på sina respektive enheter -Att information kring samtycke till skyddsåtgärder ges till den boende och anhöriga/närstående när denne flyttar till boendet -Att personal vet vad presumtivt samtycke innebär samt vikten av uppföljning och dokumentation -Att personal vet vad Nödrätt innebär -Att uppföljning görs angående samtycke till skyddsåtgärder -Att personal får möjlighet och tid att aktivt använda ledningssystemet där riktlinjer och rutiner för Socialförvaltningen finns Granskning utförd av: Elisabeth Almén Larsson, MAS Anette Österberg, Utvecklingsledare, TÖS

77 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum Sida 6(11) Socialnämnden SN Punkt 5 SNau 106 Socialnämndens halvårsrapport avseende första halvåret 2014 Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackar för rapporten och lägger den till handlingarna. Ärendet Socialnämnden har tidigare avrapporterats tertialvis om nämndens olika verksamhetsområden och de volymer som hör områdena till. Nytt i denna rapport är att den rapporteras halvårsvis och innehåller tre delar, 1) Volymer och kostnader, 2) Kvalitet och 3) Personal. Nytt är även att den statistik som presenteras är bearbetad för att frambringa exempelvis nyckeltal och könsseparerad statistik. Denna rapport avser första halvåret Vad gäller volymer och kostnader så har förvaltningen valt att, i denna rapport, göra en fördjupning i Individ- och familjeomsorgens verksamhetsområde. Beslutsunderlag Socialnämndens helårsrapport avseende 2013 Skickas till Kommunrevisionen för kännedom Justerandes sign Utdragsbestyrkande

78 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Socialförvaltningen Marcus Liniver, Datum Socialnämnden Socialnämndens halvårsrapport avseende första halvåret 2014 Ärendet Socialnämnden har tidigare avrapporterats tertialvis om nämndens olika verksamhetsområden och de volymer som hör områdena till. Nytt i denna rapport är att den rapporteras halvårsvis och innehåller tre delar, 1) Volymer och kostnader, 2) Kvalitet och 3) Personal. Nytt är även att den statistik som presenteras är bearbetad för att frambringa exempelvis nyckeltal och könsseparerad statistik. Denna rapport avser första halvåret Vad gäller volymer och kostnader så har förvaltningen valt att, i denna rapport, göra en fördjupning i Individ- och familjeomsorgens verksamhetsområde. Beslutsunderlag Socialnämndens helårsrapport avseende 2013 Skickas till Kommunrevisionen för kännedom Förvaltningens förslag till beslut Socialnämnden tackar för rapporten och lägger den till handlingarna. Eva Lotta Lindskog Förvaltningschef Marcus Liniver Nämndsekreterare w:\sn\2014\10 oktober\snau\tjänsteskrivelse halvårsrapport.docx KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post Postadress 63. Socialförvaltningen Kristinehamn Besöksadress Nya Kyrkogatan Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

79 Socialnämndens Halvårsrapport Avseende första halvåret 2014 Volymer och nyckeltal med fokus på IFO Kvalitet Personal Dnr. Sn/2014: Hnr. 2014:

80 Innehåll Inledning... 3 Del 1 Volymer och nyckeltal Individ- och familjeomsorgen Insatser Placeringar av barn Placeringar av vuxna Ekonomiskt bistånd Del 2 - Kvalitet Avvikelser HSL Läkemedel Falltillbud och fallskador Övriga avvikelser enligt HSL Beröm och klagomål Del 3 Personal Antal anställda, köns- och åldersfördelning Befattningar Tillbud Sjukfrånvaro Referenser

81 Inledning Här presenteras den första halvårsrapporten i det nya formatet av hel- och halvårsrapporter som fortsättningsvis kommer att redovisas till socialnämnden. Vi på förvaltningen försöker på flera sätt belysa de olika verksamheterna i volymer, nyckeltal och kvalitet. Ambitionen är att det ska ge information till socialnämndens politiker som skapar en bild av den verksamhet ni ansvarar för. Den ska också ge information som vi på förvaltningen kan arbeta vidare med, t.ex. ge incitament för att borra vidare i en verksamhet. Rapporten ska också tydliggöra volymökningar och dess orsaker. Rapporten innehåller tre delar. Del ett, volymer och nyckeltal för de tre verksamhetsområdena. Del två, kvalitet och del tre personal. För att rapporten inte ska bli allt för omfattande, verksamheterna innehåller mängder av data som går att omvandla till tabeller och nyckeltal, så kommer vi i halvårsrapporterna lägga fokus på särskilt intressanta områden. I denna halvårsrapport har vi fokuserat och fördjupat oss i två delar i verksamhetsområde IFO. Dels placeringar barn och unga, dels försörjningsstöd. De två övriga verksamhetsområdena har vi valt att inte redovisa i denna halvårsrapport då den verksamhet som är intressantas att följa löpande, hemtjänst, finns redovisad i månadsrapporten. I samband med helårsrapporten kommer samtliga verksamheter finnas med. Vi har också valt att utöka redovisningen av personalområdet, där finns nu redovisning bl.a. av könsfördelning och hel-och deltider. Förvaltningen ser att det finns utvecklingspotential av rapporten och det vi på sikt kommer att komplettera med är nyckeltal som är kopplade till kvalitet. Vi ska komplettera kvalitetsavsnittet med kvalitetsresultat. Öppna jämförelser, äldreguiden och egna brukarundersökningar bör t.ex. vara med. Eva Lotta Lindskog Socialchef 3

82 Del 1 Volymer och nyckeltal 1 Individ- och familjeomsorgen Barn, ungdom och familj består av sex arbetsgrupper. BUNG-gruppen arbetar uteslutande med myndighetsutövning, dvs. utredning av barn och unga. Familjestödet utför biståndsbedömda insatser i familjer och till barn- och unga. Familjehemsgruppen rekryterar och utreder nya familjehem och följer upp samtliga familjehemsplaceringar. Familjerätten arbetar med vårdnadsboende och umgängesutredningar och samarbetssamtal. Familjerådgivningen drivs i egen regi och Storfors kommun köper tjänsten av IFO i Kristinehamn. IFO s personal på Familjecentralen Källan arbetar med förebyggande insatser och upprätthåller kuratorsfunktionen på Ungdomsmottagningen. Ca: 26 personer arbetar på enheten. Vuxengruppen består av fem arbetsgrupper. Vuxenhandläggarna arbetar med myndighetsutövning rörande vuxna missbrukare och psykiskt funktionsnedsatta. ANL, alkohol-narkotika-läkemedel, utför biståndsbedömda insatser, öppna insatser och bedriver programverksamhet som t.ex. tolvstegsprogrammet. LSS-handläggarna utreder och beviljar insatser enligt LSS både till barn och vuxna. Biståndshandläggarna utreder och beslutar om insatser till äldre. Bostödjarna utför insatser hemma hos personer med samsjuklighet och psykiska funktionsnedsättningar. Handläggaren som arbetar mot våld i nära relationer har sin tillhörighet i gruppen. Ca. 27 personer arbetar på enheten. Ekonomi- och arbetsmarknadsenheten kan delas in i sju olika delar. Ekonomihandläggarna utreder och beviljar försörjningsstöd. På enheten handläggs Dödsboanmälningar och Förmedling av egna medel. Enklare faderskapsbekräftelser utförs och Receptionsfunktionen upprätthålls. Bostadssamordning i första hand rörande andrahandskontrakt utförs på enheten. Alla Arbetsmarknads- och sysselsättningsåtgärder är samlade på enheten som t.ex. projektet Kom i Jobb, Passagen Östervik och Utvecklingscenter. Budget- och skuldrådgivaren är knuten till enheten och personalen arbetar med Konsumentvägledning på del av tiden. Ca: 31 personer arbetar i verksamheten och ytterligare 11 personer med varierat lönestöd, Kom i Jobbarna oräknade. Alkoholhandläggaren arbetar med tillståndsgivning och tillsyn rörande alkohol, tobak och receptfria läkemedel. Karlskoga och Storfors kommun köper halva tjänsten av IFO i Kristinehamn. Ensamkommande barn i kommunen placeras företrädesvis på HVB-hemmet, hem för vård eller boende, Strandkanten. Utslussningsverksamheten sköts av Mobila teamet. Återsökning av medel från Migrationsverket sker i verksamheten. Ca: 13 personer arbetar i verksamheten. 4

83 1.1 Utredningar och insatser Barnärenden Aktiva, öppnade och avslutade barnärenden janjuni Aktiva ärenden Öppnade i perioden Avslutade i perioden Diff öppnadeavslutade Antal aktiva barnärenden under perioden uppgick till 320st jämfört med 284st under samma period föregående år. Dock är inflödet något mindre i år med en differens mellan öppnade och avlutade ärenden på -14st, d.v.s. det avslutades fler ärenden än vad som öppnades. Vad gäller antalet utredningar så har det under första halvåret 2014 öppnats fler än motsvarande period föregående år. Det avslutades även relativt mycket fler insatser under första halvåret 2014 jämfört med % differens påbörjade/avslutade insatser jan-juni 2013/ ,0% 120,0% 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% -20,0% Påbörjade insatser perioden Avslutade insatser peroden % diff -7,3% 123,8% 5

84 Antal barn Kostnad Placeringar av barn Placeringar jan-juni andel av lagrum LVU 21% SoL 79% Av de placeringar av barn som gjorts under första halvåret 2014 så genomförs de flesta med samförstånd enligt SoL. Kostnaderna för familjehemsvården och för institutionsplaceringarna är fortsatt höga och riskerar att höjas ytterligare. Antalet placerade barn är dock inte högre men komplexiteten i ärendena är större. Dessutom har vi under våren placerat föräldrar med många barn på s.k. mor/barn-hem. Utöver kostnaden för barnens placering tillkommer dygnskostnaden för föräldern. Behovet av specialistkompetens för att tillgodose barnen och de ungas behov av vård har ökat. Detta innebär som regel en förhöjd dygnsavgift på institutioner och SiShem, (Statens institutionsstyrelse). Antal placerade barn per placeringsform(institution)* samt kostnad Januari Februari Mars April Maj Juni *ej fam.hem. SoL - antal LVU - antal SIS LVU - antal SoL - kostnad LVU - kostnad SIS LVU - Kostnad Av diagrammet ovan framgår att kostnaderna för institutionsplaceringar enl. SoL ligger högre i förhållande till antalet placerade barn under feb-mars-april. Orsaken är att nämnden haft en mor/barn-placering under dessa månader så kostnaden inbegriper även förälderns placeringskostnad. Under maj sjunker kostnaden eftersom tre barn varit placerade bara del av månaden. 6

85 SoL - Institution HVB - kostnad fördelat per månad SoL - kostnad Januari Februari Mars April Maj Juni Diagrammet ovan illustrerar tydligare den ökning som skedde under februari till april månad. LVU Institution HVB - kostnad fördelat per månad LVU - kostnad Januari Februari Mars April Maj Juni Kostnaderna för HVB-placeringar enligt LVU ökade med ca 86 % från april till maj månad. Denna kostnadsökning berodde på akutplaceringar vilka i juni delvis övergick till placering i familjehem. 7

86 SIS enligt LVU - kostnad fördelat per månad SIS LVU - Kostnad Januari Februari Mars April Maj Juni Kostnaderna för placering på SiS-institution ligger relativt konstant. Juni månad visar dock på en ökning vilket beror på en extra placering under del av månaden. Kostnadsfördelning institutionsplaceringar* Jan- Juni SIS-LVU 20% LVU 22% SoL 58% Av cirkeldiagrammet framgår att den övervägande delen av placeringarna sker enl. SoL, alltså i samförstånd med familjerna. Att LVU på SIS-institution svarar för 20 % av den totala kostnaden trots det låga antalet placerade beror på att det är den dyraste vårdformen med hög personaltäthet och möjlighet till inlåsning. En SiS-placering med behandling, enligt exempelvis 3 LVU, har en grundkostnad per dygn om 3 900kr för öppen avdelning och 4 800kr för låsbar avdelning. Om ett särskilt vårdbehov föreligger tas en förhöjd vårdavgift ut om max 6 300kr. Värt att poängtera i sammanhanget är att i vårdavgifterna ingår bland annat (förutom vård- och behandlingsåtgärder) skolkostnader, social träning, kläder, akut tandvård och fickpengar med mera (SiSFS 2013:1, 2013). 8

87 Institutionsplaceringar Januari Februari Mars April Maj Juni Summa kostnad Snitt placerade SoL - antal ,5 SoL - kostnad LVU - antal ,5 LVU - kostnad SIS LVU - antal ,2 SIS LVU - Kostnad Summa inst. Placerade barn ,2 Summa kostnad Tabellen ovan presenterar de siffror som varit underlag för diagrammen, samt visar ett genomsnitt över antalet placerade barn. SoL barn och unga - placeringsform - andel av placeringar 7% 30% 12% 51% Annat Familjehem HVB Strandkanten HVB Vad gäller fördelning över alla placeringsformer enlig SoL kan dock konstateras att familjehem är den vanligaste placeringsformen. I placeringsformen familjehem inkluderas även nätverksplaceringar. Strandkanten står för 30 % av placeringarna. Dessa innebär dock inga direkta kostnader för nämnden eftersom de ersätts av Migrationsverket. LVU - placeringsform andel av placeringar SIS 8% HVB 34% Familjehem 58% Även vid placeringar enligt LVU är familjehem den vanligaste placeringsformen. 9

88 Familjehemsplaceringar Antalet barn som under januari till juni månad har varit aktuella för familjehemsplaceringar uppgår till 57 st. Den största andelen har placerats enligt SoL. 62 % av barnen var pojkar och 38 % flickor. Åldersfördelning Upp till 10 år 33% Över 10 år 67% Det kan även konstateras att de flesta som placeras är över 10 år. 10

89 Kostnad jan-juni 2014 Kr SoL LVU Totalt Den totala kostanden för familjehemsplaceringar uppgick under perioden till kr, vilket resulterar i en kostnad per barn om i genomsnitt kr. Detta ligger i linje med den genomsnittliga kostnaden per barn som var placerat i familjehem under Familjehemsplaceringar enligt SoL stod för 70 % medan LVU stod för 30 % av den totala kostnaden. Kostnaden för familjehemsplaceringar enligt LVU är inte proportionerlig med den andel beslut om familjehemsplaceringar som fattats. Detta kan spegla att dessa ärenden har en högre komplexitet än SoL ärenden. 11

90 1.1.3 Placeringar av vuxna Vad gäller placeringar av vuxna kan konstateras att 84 % av besluten sker i samförstånd enligt SoL och att 68 % av besluten innefattar missbruksvård. Placeringar enligt LVM står för 16 % av besluten och bakom dessa siffror finns personer med ett flertal beslut vilket indikerar att missbruksproblematik hos enskild innebär risk för återfall. Kostnaderna för placeringar av vuxna under första halvåret 2014 uppgick till kr vilket kan jämföras med att budget för helåret 2014 ligger på kr Ekonomiskt bistånd Analysen av det ekonomiska biståndet bör föras i ljuset av kommunens grundförutsättningar. Generella jämförelser med riket kan i viss mån göras, men för att få en mer rättvisande bild bör kommunen som helhet jämföras med de kommuner som dels hör till samma kommungrupp (kommuner i tätbefolkad region) men även dels som hör till samma socioekonomiska nyckel. Kristinehamns kommun har det socioekonomiska nyckeltalet 7, där 1 innebär låg risk och 8 innebär hög risk för behov av ekonomiskt bistånd. Diagrammet nedan illustrerar hur andelen låginkomsttagare ser ut i de olika socioekonomiska nycklarna i kommungrupp 9. Andel låginkomsttagare år (<60 % av medianinkomst) ,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 Socioekonomisk nyckel i kommungr , , , , ,10 7 (inkl.kristinehamn) 23, ,20 12

91 Antal Antalet ansökningar om ekonomiskt bistånd under första halvåret 2014 uppgick till totalt 2 659st Antal ansökningar per månad, könsuppdelat Jan Feb Mar Apr Maj Jun Män Kvinnor Antalet är relativt jämnt fördelat per månad med några få fluktuationer. Nyöppnade ärende jan-juni - antal hushåll Nyaöppnade ärenden jan-juni Totalt jan-juni Totalt jan-juni Antalet nyöppnade ärenden har sjunkit från 288 under januari-juni 2013 till 253 under samma period i år. Den procentuella förändringen visar på en trend att nya ärenden minskar, dock ej inom alla grupper. Förvaltningen har i de senaste månadsrapporterna konstaterat en ökning antalet E-bo, dvs. personer som efter beslut om 13

92 kr uppehållstillstånd på eget initiativ flyttar till en kommun innan anvisning, vilket möjligtvis kan förklara denna utveckling. Procentuell fördelning ansökningar män/kvinnor 63% 37% Kvinnor Män Den procentuella fördelningen av könen visar på att det är fler män än kvinnor som söker ekonomist bistånd Kostnader ek. bistånd jan-juni Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Försörjningsstöd Försörjningsstöd Undantaget mars och april månad så är nämndens kostnader för försörjningsstöd lägre under första halvåret 2014 jämfört med motsvarande period föregående år. Detta illustreras tydligare i nedanstående diagram. 14

93 Antal Utbetalt Januari-Juni % 13% Ensamstående man utan barn Ensamstående kvinna utan barn 16% 42% Ensamstående man med barn Ensamstående kvinna med barn 5% Sambo utan barn 20% Sambo med barn Utbetalt Januari - Juni % 16% 40% Ensamstående man utan barn Ensamstående kvinna utan barn Ensamstående man med barn 14% Ensamstående kvinna med barn 4% Sambo utan barn 21% Sambo med barn Fördelningen av de hushållstyper som uppbär ekonomiskt bistånd ser snarlikt ut jämfört med samma period Ensamstående män utan barn är tydligt den största gruppen med sina 42 % av kostnaderna. Antal biståndstagare i genomsnitt jan-juni Snitt per månad Antal biståndstagare Antal biståndstagare Det genomsnittliga antalet biståndsmottagare per månad för perioden har minskat från 698 till 674, vilket är en minskning med 24 personer. 15

94 Åldersfördelning försörjningsstöd jan-juni % 0% 13% 17% % 18% % 65 Åldersfördelning försörjningsstöd jan-juni % 12% 3% 19% % 19% % 65 Åldersfördelningen av de som uppbär ekonomiskt bistånd är även den relativt lika samma period föregående år. Åldersgruppen år har dock minskat med två procentenheter, från 62 % till 60 %. Befolkningen i Kristinehamn den 31 december 2013 uppgick till invånare varav 7 880st ingick i åldersgruppen år, vilket motsvarar 33,21 % (Statistiska Centralbyrån) & (Kristinehamns kommun, u.d.). Denna åldersgrupp är således överrepresenterad i statistiken över de åldersgrupper som uppbär ekonomiskt bistånd. Att arbetsmarknadsprojektet KOM i Jobb har denna ålderskategori som målgrupp kan således anses vara korrekt. 16

95 4% 2% Fördelning av orsakskod jan-juni % 0% 2% Annat försörjningshinder 14% 7% Arbetar hel- eller deltid Arbetshinder, sociala skäl 14% Arbetslös Föräldraledig Sjuk- eller aktivitetsersättning Sjukskriven med läkarintyg 56% Språkhinder Utan försörjningshinder Orsakerna till att personer uppbär ekonomiskt bistånd är enligt diagrammet ovan flera, dock med mycket tung övervikt av arbetslöshet som orsak. Fördelning av orsakskod jan-juni % 3% 11% 1% 5% 5% 2% 12% Annat försörjningshinder Arbetar hel- eller deltid Arbetshinder, sociala skäl Arbetslös Föräldraled Sjuk- eller aktivitetsersättning Sjukskriven med läkarintyg 59% Språkhinder Utan försörjningshinder Fördelningen jämfört med samma period föregående år ser relativt lika ut. Arbetslöshet som orsak har dock gått ner tre procentenheter. 17

96 Orsaksfördelning - genomsnitt i riket jan-juni % 1% 12% 7% 7% 4% Annat försörjningshinder Arbetar 14% Arbetshinder sociala skäl Arbetslös 5% Föräldraledig 3% Sjuk- eller aktivitetsersättning Sjukskriven med läkarintyg Språkhinder Uppgift saknas 47% Utan försörjningshinder Orsaksfördelningen i riket skiljer sig dock något från Kristinehamn, där det i riket i 47 % av fallen har angetts arbetslöshet som orsak. Dock kan det vara vanskligt att jämföra Kristinehamn med riket som helhet. Om vi istället jämför året 2013 med de kommuner som har samma socioekonomiska nyckel samt tillhör samma kommungrupp kan vi se att sju kommuner har liknande förutsättningar som Kristinehamn. Av dessa sju kommuner har fem stycken en fördelning om 52 % eller mer avseende arbetslöshet som orsakskod för ekonomiskt bistånd. (Socialstyrelsen, 2013). Arbetslösa - Hushållstyp 1% 12% 6% 4% 50% Ensamstående man utan barn Ensamstående kvinna utan barn Ensamstående man med barn Ensamstående kvinna med barn 27% Sambo utan barn Sambo med barn Eftersom arbetslöshet är den största andelen av de orsakskoder som angivits så är det av intresse att undersöka vilka hushållstyper det rör sig om. Enligt diagrammet ovan kan konstateras att ensamstående män utan barn står för 50 % av de arbetslösa som uppbär ekonomiskt bistånd. Tillsammans med ensamstående kvinnor utan barn utgör de 77 %. 18

97 Ensamstående man utan barn - Orsak 1% 1% Annat försörjningshinder 0% 2% 12% 13% 2% Arbetar hel- eller deltid Arbetshinder, sociala skäl Arbetslös 15% Föräldraledig Sjuk- eller aktivitetsersättning Sjukskriven med läkarintyg 54% Språkhinder Utan försörjningshinder Ensamstående män utan barn som hushållstyp uppbär ekonomiskt bistånd på grund av arbetslöshet i 54 % av fallen. Den näst största posten är arbetshinder pga. sociala skäl vilket är orsaken i 15 % av fallen. Ensamstående kvinna utan barn 12% 0% 1% 13% Annat försörjningshinder 0% 5% 5% Arbetar hel- eller deltid Arbetshinder, sociala skäl 11% Arbetslös Föräldraledig Sjuk- eller aktivitetsersättning Sjukskriven med läkarintyg Språkhinder 53% Utan försörjningshinder Statistiken för ensamstående kvinnor utan barn ser snarlik ut. Det kan dock konstateras att kvinnor oftare uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning samt att män oftare har arbetshinder pga. sociala skäl. 19

98 Del 2 - Kvalitet 2 Avvikelser HSL 2.1 Läkemedel Avvikelser Q1-Q Läkemedel Antal fel dos 6 fel vårdtagare 6 kvarglömd dos 42 annan orsak 11 Summa 65 Under första halvåret kan konstateras att 65 avvikelser gällande läkemedel har rapporterats. Helåret 2013 rapporterades 163 avvikelser vilket torde ha inneburit ett halvårsgenomsnitt om 81, år ser således bättre ut i den aspekten. Läkemedel jan-juni % 65% 9% 9% fel dos fel vårdtagare kvarglömd dos annan orsak Den vanligaste avvikelsen var kvarglömd dos vilken utgjorde 65 % av det totala antalet. Föregående år utgjorde samma avvikelse 61 %. Dock har inga avvikelser avseende fel tidpunkt rapporterats för 2014 vilket kan förskjuta de procentuella andelarna något. 20

99 2.2 Falltillbud och fallskador Falltillbud män 250 kvinnor 438 Summa 688 Falltillbud innebär att patienten/brukaren faller eller glider av en stol eller en säng utan att någon skada uppstår. Under första halvåret 2014 har detta skett vid 688 tillfällen. Fördelningen mellan falltillbud och fallskada är i paritet med föregående år, dvs att 13 % av fallen leder till fallskada. Det kan även konstateras att kvinnor faller fortsatt oftare än män. 21

100 Typ av fallskada - män 21% 40% 13% 26% fraktur sårskada smärre blessyr/blåmärke övrigt Typ av fallskada - kvinnor 27% 13% 33% 27% fraktur sårskada smärre blessyr/blåmärke övrigt Fallskada innebär att någon form av skada, utgjutning, blessyr har skett. Vad gäller fallskadornas art kan konstateras att fortsatt ådrar sig sårskador och frakturer i högre utsträckning än män. 22

101 Antal i genomsnitt 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Falltillbud '13 snitt per månad Månadsgenomsnitt Falltillbud '14 snitt per månad Fallskada '13 snitt per månad Månadsgenomsnittet jämfört med föregående år är lägre för både fallskada och falltillbud. 2.3 Övriga avvikelser enligt HSL Övriga avvikelser enl HSL 8 Utebliven rehabiliteringsträning 8 Summa 8 Fallskada '14 snitt per månad Totalt antal fall '13 snitt per månad Totalt antal fall '14 snitt per månad Snitt 122,4 114,7 18,3 17,8 140,8 132,5 3 Beröm och klagomål Beröm och klagomål Q1-Q Antal Beröm och klagomål Äldreomsorg 20 Handikappomsorg 3 IFO 1 Socialförvaltning (ej verks.specifikt) 0 Summa 24 Högsta andelen av klagomål ligger fortsatt inom äldreomsorgen. 23

102 Del 3 Personal 4 Antal anställda, köns- och åldersfördelning Totalt finns personer anställda inom socialförvaltningen varav 715 av dessa är tillsvidare anställda. Den genomsnittliga heltidsanställde har varit anställd i 19,2 år och är 49 år gammal. Som diagrammet ovan visar är socialnämndens områden kvinnodominerande då 89 % av de tillsvidare anställda är kvinnor. 24

103 Av de som är tillsvidareanställda så är 34 %, 246st, av dem 55 år eller äldre vilket innebär en del generationsväxlingar den närmaste tioårsperioden. 4.1 Befattningar Bostödjare/Boass 75 Bostödjare/Boass 75 Varav kvinnor 53 Varav heltid 47 Varav män 22 Varav deltid 28 Undersköterskor 361 Undersköterskor 361 Varav kvinnor 348 Varav heltid 171 Varav män 13 Varav deltid 190 Sjuksköterskor 34 Sjuksköterskor 34 Varav kvinnor 32 Varav heltid 28 Varav män 2 Varav deltid 6 Sjukgymnast 4 Sjukgymnast 4 Varav kvinnor 3 Varav heltid 4 Varav män 1 Varav deltid 0 Socialsekreterare 33 Socialsekreterare 33 Varav kvinnor 30 Varav heltid 31 Varav män 3 Varav deltid 2 Personliga assistenter 58 Personliga assistenter 58 Varav kvinnor 53 Varav heltid 24 Varav män 5 Varav deltid 34 Tabellerna ovan gör nedslag i ett antal befattningar och presenterar totalt antal anställda, deltid/heltid samt könsfördelning. Vad gäller könsmässig fördelning kan konstateras att alla befattningar är kvinnodominerade och att gruppen undersköterskor har störst könsmässig obalans. Vad gäller fördelningen av heloch deltider så arbetar 59 % av de personliga assistenterna deltid. Även bland undersköterskor är deltid vanligare än heltid då 53 % arbetar deltid. Gruppen socialsekreterare är även den starkt kvinnodominerad då 91 % är kvinnor. Dock arbetar 94 % av dem heltid. Diagrammen på följande sida illustrerar detta mer tydligt. 25

104 5 Tillbud Antalet tillbudsrapporter under perioden uppgick till 63st, med toppar i både februari och maj. 26

105 Hot och våld var den vanligaste orsaken till tillbudsrapport. 6 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron jämfört med motsvarande period föregående år visar på att sjukfrånvaron är något lägre än Även diagrammet nedan visar på en minskning i den genomsnittliga frånvaron per månad. 27

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Förhandsbedömningar i socialtjänsten ett riskområde

Förhandsbedömningar i socialtjänsten ett riskområde Förhandsbedömningar i socialtjänsten ett riskområde Rapport från ett pilotprojekt i Sörmland våren 2014 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6)

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) Avdelning mitt Ann Fagerlind ann.fagerlindgivo.se Eskilstuna kommun Arbetsmarknads- och familjenämnden 631 86 Eskilstuna Ärendet Egeninitierad

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd Katrin Westlund katrin.westlund@socialstyrelsen.se

2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd Katrin Westlund katrin.westlund@socialstyrelsen.se 2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd katrin.westlund@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss nya föreskrifter om förebyggande och behandling av undernäring Socialstyrelsen

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Behovsanpassad bemanning på särskilda boenden

Behovsanpassad bemanning på särskilda boenden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2014-02-27 Sida 10(23) Socialnämnden SN Punkt 9 SNau 22 Sn/2014:55/021 Behovsanpassad bemanning på särskilda boenden Förslag till beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Basal hygien i vård och omsorg

Basal hygien i vård och omsorg SOSFS 2015:10 (M och S) Föreskrifter Basal hygien i vård och omsorg Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Återföringsdialog. Tillsyn av förhandsbedömningar gällande barn och unga

Återföringsdialog. Tillsyn av förhandsbedömningar gällande barn och unga Återföringsdialog Tillsyn av förhandsbedömningar gällande barn och unga Sammanställning av tillsyner i åtta kommuner & stadsdelar i Stockholms län 2013-2014 Du får gärna citera Inspektionen för vård och

Läs mer

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga If'\ 1nspekt1onen för vård och omsorg 2014-01-31 Dnr 10.1-45335/2013 1(2) Avdelning syd Elisabet Marklund elisabet.marklund@ivo.se Socialstyrelsen 106 30 Stockholm socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande

Läs mer

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

SOSFS 2011:5 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Lex Sarah. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:5 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Lex Sarah. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Lex Sarah Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

SAMMANTRÄDESHANDLINGAR LANDSTINGSSTYRELSEN 21-22 JANUARI 2014

SAMMANTRÄDESHANDLINGAR LANDSTINGSSTYRELSEN 21-22 JANUARI 2014 SAMMANTRÄDESHANDLINGAR LANDSTINGSSTYRELSEN 21-22 JANUARI 2014 1(3) Hälso- och sjukvårdsstaben 2013-12-19 LS/1763/2013 Anna Ebenmark Tfn: 063-14 76 32 E-post: anna.ebenmark@jll.se Socialstyrelsen Avdelningen

Läs mer

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1(5) Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1. Rutiner för socialförvaltningens verksamheter vid rapportering

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Se Ylva Ehn Motiv för översyn av SOSFS 2006:5 Större enhetlighet, mer ändamålsenlig struktur för att dokumentationen ska kunna användas

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

SOSFS 2011:11 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:11 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:11 (M) Föreskrifter och allmänna råd Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten

Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 1 Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten Antagna av Socialtjänstens ledningsgrupp 20090128 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte 3 Underlag 3 Flödesschema 4 Anmälan

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Lagstiftning Obs listan är inte komplett, utan visas som exempel.

Lagstiftning Obs listan är inte komplett, utan visas som exempel. Lagstiftning Obs listan är inte komplett, utan visas som exempel. Lag Förordning Föreskrifter & allm. råd Regeringsformen Tryckfrihetsförordning (1949:105) Äktenskapsbalken (1987:230) Föräldrabalken (1949:381)

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:31) om vävnadsinrättningar i hälsooch sjukvården m.m.

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:31) om vävnadsinrättningar i hälsooch sjukvården m.m. SOSFS 2011:16 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:31) om vävnadsinrättningar i hälsooch sjukvården m.m. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Socialtjänsten... Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt HO, HV och IFO 130625

Socialtjänsten... Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt HO, HV och IFO 130625 1 Socialtjänsten... Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt HO, HV och IFO 130625 Dokumentnamn Hantering av utgången rutin Lex Sarah rutin.doc Sparas i 10 år.

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Socialnämnders respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen

Socialnämnders respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder, ideella föreningar m.fl. Nr 2/2012 Februari 2012 Socialnämnders respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen

Läs mer

Behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn- och ungdomsvård

Behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn- och ungdomsvård 2014:7 (S) Föreskrifter Behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn- och ungdomsvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens

Läs mer

Meddelandeblad. Information om nya bestämmelser om lex Sarah

Meddelandeblad. Information om nya bestämmelser om lex Sarah Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom socialtjänsten och LSS, förvaltningschefer Landsting: nämnder med ansvar enligt LSS, förvaltningschefer Huvudmän för yrkesmässigt

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

Nationella bedömningskriterier för kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Nationella bedömningskriterier för kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012-09-03 Nationella bedömningskriterier för kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Dessa nationella bedömningskriterier utvecklades och användes första gången i den nationella

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre SOSFS 2011:12 (S) Allmänna råd Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Våld i nära relationer 2013

Våld i nära relationer 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-06-04 SN 2013/0301 0480-450885 Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Slutrapport från en nationell tillsyn 2012 2013 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012 REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS Kvalitetssäkring av genomförandeplaner Emmaboda kommun 9 oktober 2012 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga

Läs mer

Meddelandeblad. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Meddelandeblad. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder, frivilligorganisationer och ideella föreningar m.fl. December 2009 Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Den 1 juli 2007 ändrades

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2014-03-13 Dnr 8.4.2-568/2014 1(55) Avdelning mitt Anna Hugelius anna.hugelius@ivo.se Båktorp AB Tunaholm 1 611 95 Nyköping Ärendet Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol-

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26

SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26 SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26 Rutin lex Sarah BAKGRUND Lex Sarah är de bestämmelserna i socialtjänstlagen (SoL) och i lagen om stödoch service till vissa funktionshindrade (LSS) som

Läs mer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Rutin för lex Sarah 2014-11-01

Rutin för lex Sarah 2014-11-01 RUTIN FÖR LEX SARAH Rutin för lex Sarah 2014-11-01 Bakgrund och syfte Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om lex Sarah i kraft. De nya bestämmelserna ska tillämpas inom hela socialtjänsten. Det innebär

Läs mer

Riktlinjer för rapportering, utredning och anmälan enligt SoL och LSS Lex Sarah

Riktlinjer för rapportering, utredning och anmälan enligt SoL och LSS Lex Sarah RIKTLINJER Sid: 1 (15) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Samtliga medarbetare VOF 6 2015-09-07 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Avdelningschef myndighets- och specialistfunktion 5 2014-10-14 Beslutande

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen. sida 1 (11) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Läs mer

Personlig assistans en insats med kvalitet?

Personlig assistans en insats med kvalitet? Personlig assistans en insats med kvalitet? Resultatsammanställning Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN MAS Annika Nilsson SAS Anne Johansson

SOCIALFÖRVALTNINGEN MAS Annika Nilsson SAS Anne Johansson SOCIALFÖRVALTNINGEN MAS Annika Nilsson SAS Anne Johansson 2012-03-29 Riktlinjer Lex Sarah BAKGRUND Lex Sarah är de bestämmelserna i socialtjänstlagen (SoL) och i lagen om stödoch service till vissa funktionshindrade

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Citat och kommentarer som framkommit vid inspektioner på akutmottagningar (AKM)

Citat och kommentarer som framkommit vid inspektioner på akutmottagningar (AKM) Citat och kommentarer som framkommit vid inspektioner på akutmottagningar (AKM) AT-läkare tvingas arbeta för självständigt på AKM Fel patienter och ökad tillströmning på AKM Brist på vårdplatser leder

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer