Regeringens proposition 2003/04:1

Transkript

1 Regeringens proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004 Förslag till statsbudget för 2004, finansplan, skattefrågor och tilläggsbudget m.m.

2

3 Regeringens proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004 Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 6 regeringsformen sitt förslag till statsbudget för Stockholm den 11 september 2003 Göran Persson Bosse Ringholm (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen lämnar regeringen sitt förslag till statens inkomster och utgifter för Vidare presenteras en finansplan, förslag till utgiftstak för staten för 2005 och 2006 och förslag till hur utgifterna 2004 skall fördelas på utgiftsområden. Regeringen lämnar också förslag till åtgärder på skatteområdet. Regeringen presenterar vidare en prognos för statsbudgeten för 2003 samt föreslår ändrade anslag på tilläggsbudget för I bilaga 1 redovisas specifikation av statsbudgetens anslag och inkomsttitlar för I bilaga 2 redovisas en bedömning av den internationella och svenska ekonomins utveckling t.o.m

4 Förslag till statsbudget för budgetåret 2004 Utgifter m.m. Tusental kronor Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad Utgiftsområde 14 Arbetsliv Utgiftsområde 15 Studiestöd Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Utgiftsområde 19 Regional utveckling Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Utgiftsområde 21 Energi Utgiftsområde 22 Kommunikationer Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Utgiftsområde 24 Näringsliv Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen Summa utgiftsområden Minskning av anslagsbehållningar 0 Summa utgifter Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto Kassamässig korrigering Summa

5 Inkomster m.m. Tusental kronor Inkomsttyp 1000 Skatter m.m Inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet Inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom Inkomsttyp 4000 Återbetalning av lån Inkomsttyp 5000 Kalkylmässiga inkomster Inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU Summa inkomster Beräknat lånebehov Summa

6

7 Innehållsförteckning 1 Finansplan Tillväxt och jobb för ett rättvisare Sverige Det ekonomiska läget Internationell utveckling Svensk utveckling Kommunala sektorn Arbetsmarknaden Utvecklingen 2005 och Sunda offentliga finanser Överskottsmål tryggar välfärden Utgiftstaken bidrar till kontrollerad utgiftsutveckling Priser och löner Stabila priser Räntan och kronan Lönebildningen Jobb och uthållig tillväxt för välfärd och rättvisa Full sysselsättning Minskade sjukskrivningar Reformer för rättvisa och trygghet Barn och unga Sveriges framtid Kvaliteten skall värnas i vården och omsorgen De äldres trygghet En tryggare vardag Utbildning för jämlikhet och tillväxt Bra bostäder för alla De socialpolitiska utmaningarna Regional utveckling Arbetstidsförkortning och friår En sammanhållen politik för global utveckling Rättvisa skatter Globaliseringen Småföretagen Insatser mot skattefusk Grön skatteväxling och alternativa styrmedel Övriga skattefrågor Hållbar utveckling Ett Sverige för alla Förslag till riksdagsbeslut Lagförslag

8 3.1 Förslag till lag om särskild skattereduktion vid 2005 års taxering Förslag till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69) Förslag till lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation Budgetpolitiska mål och statsbudgeten Budgetpolitiska mål Utgiftstak för staten Beräkning av den offentliga sektorns utgifter Överskott i offentliga sektorns finanser Makroekonomiska förutsättningar Politiska förutsättningar Statsbudgetens utveckling Statsbudgetens saldo Uppföljning av statsbudgeten för Statsbudgetens inkomster Statsbudgetens utgifter Statsbudgetens saldo, statens finasiella sparande och statsskulden Statsbudgetens saldo, statens finasiella sparande och statsskulden Kommunsektorns finanser Ålderspensionssystemet Den offentliga sektorns finanser Inkomster Inledning Makroekonomiska förutsättningar

9 5.1.2 Regeländringar Osäkerhet i skatteberäkningen Offentliga sektorns skatter periodiserad redovisning Skatt på arbete Skatt på kapital Skatt på konsumtion och insatsvaror Restförda och övriga skatter Offentliga sektorns inkomster enligt nationalräkenskaperna Statsbudgetens inkomster kassamässig redovisning Skatter Övriga inkomster Ändrad redovisning av inkomsttitlar Uppföljning av statsbudgetens inkomster budgetåret Kommunsektorns skatter Skattekvoter Skattekvoten skatt som andel av BNP Implicita skattekvoter Utgifter Utgifter Takbegränsade utgifter Utgifternas fördelning på utgiftsområden 2004 samt konsekvensberäkning av utgifterna De takbegränsade utgifternas förändring jämfört med 2003 års ekonomiska vårproposition Utgiftsområde 1 27 samt Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Bemyndiganden och övriga ekonomiska förpliktelser m.m Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital Låneramar för Räntekontokrediter för Sjunde AP-fonden Övrig utlåning från Riksgäldskontoret Statliga garantier Beställningsbemyndiganden Bemyndigande för ramanslag Omvandling av reservationsanslag till ramanslag Skattefrågor Inledning Skatter på förvärvsinkomster Sänkt inkomstskatt som en del i grön skatteväxling Sänkt allmän löneavgift som en del i grön skatteväxling Uppräkning av skiktgränser för statlig skatt på förvärvsinkomster inför inkomståret Skattefriheten begränsas för förmån av lånedatorer Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar Avdrag vid dubbel bosättning Slopad skattefrihet för tandvårdsförmån Beskattning av sjömän i det nordiska skatteavtalet Kapitalinkomst och egendomsskattefrågor

10 :12-beskattningen Slopad arvsskatt mellan makar Gåvobeskattning vid generationsskiften Ny regel för begränsning av förmögenhetsskatten Dämpningsregel för fastighetsskatten Skattereduktion för miljöinvesteringar Uppskov vid köp av bostadsrätt Samfälligheter Fastighetstaxering och tredimensionellt avgränsade fastigheter Företagsbeskattning Ändrade regler för CFC-beskattning Avdragsrätt för utdelning på insatsemitterat kapital Sambandet mellan redovisning och beskattning vid reparationer på näringsfastigheter Värdering av finansiella instrument Begränsad avdragsrätt vid överlåtelse av pensionsutfästelser Energi- och miljöbeskattning Grön skatteväxling och andra ekonomiska styrmedel Förutsättningar för fortsatt grön skatteväxling Samverkan med andra styrmedel Höjd koldioxidskatt m.m. på bränslen Höjd energiskatt på el Skattesatsuppräkning efter prisutvecklingen (indexering) Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m Energiskatten på el i norra Sverige Kraftvärmebeskattning Höjda skatteavdrag för bränslen för värmeproduktion i kraftvärmeverk Biobränslenas konkurrenskraft i kraftvärmeverk Slopat avdrag för energiskatt på el som produceras i kraftvärmeverk Begränsning av koldioxidskatte-uttaget avseende kalkoch cementbranschen Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft Skattestrategi för alternativa drivmedel Avfallsskatt Skatt på naturgrus Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel Övriga punktskattefrågor Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror Reklamskatt Trängselskatt Insatser mot skattefusk Övriga skattefrågor Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för teleoch datakommunikation Offentlig-finansiella effekter Appendix 10

11 9 Tilläggsbudget Förslag till tilläggsbudget för Tilläggsbudget per utgiftsområde Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad Utgiftsområde 15 Studiestöd Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Utgiftsområde 22 Kommunikationer Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Utgiftsområde 24 Näringsliv Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m Bilagor Bilaga 1 Specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster 2004 Bilaga 2 Svensk ekonomi Bilaga 3 Avstämning av målet om en halvering av antalet socialbidragsberoende mellan åren 1999 och 2004 Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 september

12 Tabellförteckning 12 Utgifter m.m...4 Inkomster m.m Försörjningsbalans Nyckeltal Sysselsättning, arbetslöshet, löne- och produktivitetsutveckling Sysselsättning och arbetslöshet uppdelat på kön Kalkyl på medellång sikt Offentliga finanser Beslutade och aviserade reformer Satsningar på förskolan och skolan Satsningar på vården Gröna nyckeltal Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag för budgetåret Utgiftstak för staten Den offentliga sektorns finansiella sparande Beslutade budgetpolitiska mål Den offentliga sektorns finansiella sparande samt budgeteringsmarginal Utgiftstak för staten Utgiftstak för offentlig sektor Finansiellt sparande i offentlig sektor Makroekonomiska förutsättningar Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar Fortsättning på 4.9 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar Budgeteffekter i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar Fortsättning på 4.10 Budgeteffekter i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar Budgetsaldo och statsskuld Statsbudgetens inkomster Statsbudgetens utgifter Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år Statsbudgetens saldo och statsskulden Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter Kommunsektorns finanser Ålderspensionssystemet Den offentliga sektorns finanser...124

13 4.21 Finansiellt sparande i offentlig sektor Förändring av strukturellt sparande Offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns inkomster enligt NR och statsbudgetens inkomster Offentliga sektorns skatter, faktisk och underliggande årlig förändring Finansiellt sparande i offentlig sektor Offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns inkomster enligt NR och statsbudgetens inkomster; differenser jämfört med vårpropositionen Antaganden och förändringar jämfört med vårpropositionen Bruttoeffekter av regeländringar Skatt på arbete Skattepliktiga inkomster Den offentliga sektorns skatteintäkter Faktisk och underliggande utveckling av kommunal skatt Skattereduktioner Skatt på kapital Kapitalvinster och kapitalförluster Fastighetsskatt fördelad på fastighetstyp, samt skattereduktioner Skatt på konsumtion och insatsvaror Specifikation av restförda skatter m.m Periodiserade skatter, skatter enligt NR samt skattekvoten Offentliga sektorns totala inkomster enligt NR Nedsättningar som påverkar statsbudgeten, men ej de periodiserade skatterna Statsbudgetens inkomster Statsbudgetens skatter Utvecklingen av skatteunderlaget Skattekvoten 1999, förändring av skattekvoten samt skattepliktiga transfereringars inverkan på skattekvoten för ett urval av OECD-länder Skattekvot i Sverige enligt NR och periodiserad skattekvot Mervärdesskattesatser och förändring av skattesatserna Statsbudgetens utgifter Takbegränsade utgifter Beräknad förändring av anslagsbehållningar Utgifter Utgifter Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2003 års ekonomiska vårproposition (VP2003) Låneram för Investeringslån och låneramar Räntekontokreditram för Övriga kreditramar Anslag vars ändamål 2004 omfattar garantiverksamhet Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende Reservationsanslag uppförda på statsbudgeten 2003 som föreslås omvandlas till ramanslag fr.o.m

14 8.1 Skiktgränser och brytpunkter för uttag av statlig skatt på förvärvsinkomster för åren 2003 och Gällande regler och förslag Skattehöjningar inklusive indexuppräkning för vissa bränslen och el för år Nuvarande och föreslagna skattesatser på vissa bränslen och el Förslag till avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft Budgeteffekter av åtgärder på skatteområdet i BP 2004 m.m Bruttoeffekter, kassamässiga effekter för statsbudgeten och periodiserade nettoeffekter för offentlig sektor år samt varaktiga effekter för offentlig sektor Investeringsplan för Sjöfartsverket

15 Diagramförteckning 1.1 Utgiftstaken i kronor Utgiftstaken i procent av BNP Differensen mellan 10-årig statsobligationsränta i Sverige och Tyskland Kronans utveckling mot TCW-index Reguljärt sysselsatta i åldern år Antal helårspersoner med socialbidrag Kostnader för sjukfrånvaron Kvinnors inkomst som andel av mäns Statsbudgetens saldo Statsskuld i miljarder kronor och som andel av BNP Årlig förändring av utbetald lönesumma, ackumulerade månader Beskattningsbara kapitalvinster Företagens inkomstskatt samt beräknad utveckling Nyttjande av periodiseringsfonder Mervärdesskatt uppdelad efter användning Skatteintäkter per produktslag Skatt per liter ren alkohol Ackumulerad införsel av sprit Skatt på energi Kommunskatter Inkomstskatter i förhållande till lönekostnaden Implicit skatt på arbete och arbetsgivaravgifternas andel av lönekostnaden Implicit skatt på bolag Sammansättning av de skatter bolagen betalade Hushållens konsumtionsutgifter för bilar och sällanköpsvaror samt för dagligvaror Utgiftsprognos för 2003 jämfört med statsbudgeten för Myndigheternas investeringslån juni juni

16

17 1 Finansplan

18

19 1 Finansplan 1.1 Tillväxt och jobb för ett rättvisare Sverige Den internationella ekonomiska utvecklingen är osäker. Uppgången har ännu inte tagit fart, men tecken tyder på att en återhämtning har inletts. När uppgången i konjunkturen kommer skall Sverige vara väl rustat. Svensk ekonomi har klarat den internationella lågkonjunkturen väl. Sysselsättningen är hög, tillväxten god och arbetslösheten fortfarande låg jämfört med många andra länder. Trots den utdragna lågkonjunkturen har Sverige inte hamnat i ett läge där de offentliga finanserna uppvisar underskott. Överskottsmålet och utgiftstaken har skapat en säkerhetsmarginal. Reformer har kunnat genomföras. Kommuner och landsting har fått mer resurser, studiebidragen har höjts, rättsväsendet och polisen har tillförts ökade resurser, föräldraförsäkringen har förbättrats, maxtaxa har införts i barnomsorgen, pensionerna har förbättrats, insatserna för miljön har förstärkts och högskolan har byggts ut. Ytterligare reformer genomförs nästa år. Kommunerna tillförs ytterligare resurser. Fler lärare anställs och forskningssatsningarna förstärks. Miljöanslagen höjs. Bostadsbyggandet stimuleras. Utgångsläget är gott, men Sverige står inför stora utmaningar. Andelen äldre ökar och andelen i yrkesverksam ålder minskar. Klyftorna är stora. Skolan behöver anställa fler lärare, äldreomsorgen förbättras och väntetider i sjukvården kortas. Sjukskrivningarna måste minska, sysselsättningen öka och arbetslösheten pressas tillbaka. Rättvisan måste öka och välfärden utvecklas. Bara ett Sverige i utveckling och ekonomisk tillväxt förmår att ta sig an framtidens utmaningar. Sunda offentliga finanser är grunden för tillväxt och sysselsättning. Därför krävs fortsatt försiktighet och återhållsamhet med utgiftsökningar och skattesänkningar. Målen för den ekonomiska politiken ligger fast. De utgiftsbegränsande åtgärder som regeringen och samarbetspartierna tidigare har aviserat skall fullföljas. För att stärka Sveriges långsiktiga tillväxtförutsättningar, nå målen om 80 procents reguljär sysselsättning och en halvering av socialbidragsberoendet föreslår regeringen nya åtgärder. Valet hösten 2002 ledde fram till en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet om 121 punkter för ett tryggare, rättvisare och grönare Sverige. I den formulerades att den gemensamma politiken bygger på övertygelsen att den ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionen måste vävas samman för att skapa en uthållig utveckling som är bra för Sverige. 121-punktsöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet skall genomföras under mandatperioden. Det finansiella utrymmet som krävs för genomförandet säkerställs genom den ekonomiska politiken och genom en fortlöpande prövning av befintliga åtaganden och skatteregler. Den socialdemokratiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet avser att i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition och i samband med budgetpropositionen för 2005 återkomma med riktlinjer för och förslag till hur återstående delar av 121-punktsöverenskommelsen skall genomföras under 2005 och

20 En offensiv för tillväxt kräver hela samhällets delaktighet för att bli framgångsrik. Regeringen strävar efter breda politiska lösningar och en bred samverkan med näringslivet. Tillsammans vill regeringen och samarbetspartierna arbeta med en tydlig politik för ett grönt, jämställt folkhem där hållbar tillväxt, full sysselsättning och trygg välfärd drivs framåt av teknisk utveckling, modern omställning, stor delaktighet och minskade klyftor. 1.2 Det ekonomiska läget Internationell utveckling Avmattningen i den internationella ekonomin har blivit utdragen. Det finns dock tecken på att den internationella konjunkturen håller på att förbättras. Förutsättningarna är goda för en vändning under andra halvåret 2003 och konjunkturen förväntas därefter stärkas ytterligare under I Förenta staterna finns de tydligaste tecknen på att en återhämtning har påbörjats. Förtroendet hos företagen har stärkts och vinstutvecklingen har förbättrats. Låga räntor i kombination med stigande börser och fastighetspriser bidrar till en positiv bild. De skattesänkningar som genomförs medverkar till en ökad efterfrågan. Viss osäkerhet råder dock om den samlade effekten eftersom skattesänkningarna leder till att budgetunderskottet ökar. Tillväxten i euroområdet är låg till följd av en svag export och en fortsatt svag investeringsutveckling. Hushållens konsumtion fortsätter att vara dämpad. En expansiv penningpolitik och förbättrade finansiella villkor för företagssektorn väntas gynna den inhemska efterfrågan. Ökade exportmöjligheter, bl.a. tack vare den amerikanska återhämtningen, väntas också bidra till en återhämtning i euroområdet under I Japan har flera positiva faktorer noterats den senaste tiden, men den ekonomiska utvecklingen hämmas fortfarande av underliggande strukturella problem Svensk utveckling BNP väntas öka med 1,4 procent i år och med 2,0 procent Under perioden 2003 till 2004 förutses inkomsterna öka relativt svagt, men låga räntenivåer och en fortsatt stabil förmögenhetsutveckling väntas understödja hushållens konsumtion. Den offentliga konsumtionen utvecklas svagt. Såväl export som import utvecklas däremot starkt under Investeringarna i näringslivet fortsätter att utvecklas relativt måttligt. Först nästa år väntas behov uppstå av att expandera produktionskapaciteten. Investeringar i infrastrukturen väntas medföra att statens investeringar ökar både i år och nästa år. Den beskrivna ekonomiska utvecklingen belyses ytterligare i tabellerna 1.1 och 1.2. Tabell 1.1 Försörjningsbalans Procentuell volymförändring Hushållens konsumtionsutgifter 1,3 1,9 2,1 Offentliga konsumtionsutgifter 2,1 0,7 0,4 Stat 1,7 1,0 0,0 Kommun 2,3 0,6 0,6 Fasta bruttoinvesteringar 2,5 1,8 2,8 Lagerbidrag 1 0,1 0,2 0,1 Export 0,4 3,7 5,4 Import 2,7 3,1 5,4 BNP 1,9 1,4 2,0 1 Bidrag till BNP-tillväxten. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Tabell 1.2 Nyckeltal Förändring från föregående år i procent, om ej annat anges KPI 1 2,4 2,0 1,3 Timlön 4,1 3,5 3,5 Öppen arbetslöshet 2 4,0 4,7 4,7 Arbetsmarknadspolitiska program 2 2,6 2,2 2,2 Antal sysselsatta 0,1 0,2 0,1 Real disponibel inkomst 4,7 1,6 0,9 Hushållens nettosparkvot, nivå 3 4 2,8 2,6 1,4 Bytesbalans 3 4,5 5,3 5,1 Tysk ränta 10-års statsobligation 1 4,8 4,2 4,8 Svensk ränta 10-års statsobligation 1 5,3 4,7 5,2 TCW-index Årsgenomsnitt. Procent av arbetskraften. Procent av BNP. 4 Exkl. sparande i avtalspensioner. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Medlingsinstitutet, Riksbanken och Finansdepartementet. 20

21 Kommunala sektorn En god tillväxt och hög sysselsättning är nödvändiga förutsättningar för den kommunala ekonomins långsiktiga utveckling. En god och balanserad utveckling av den kommunala sektorns ekonomi är avgörande för skolan, vården och omsorgen. Regeringen följer noga utvecklingen av den kommunala sektorns ekonomi. En gynnsam sysselsättningsutveckling sedan 1999 har inneburit att de kommunala skatteinkomsterna sammantaget har utvecklats starkt, dock finns regionala skillnader. Även statsbidragen steg under samma period. Mellan 1999 och 2002 ökade skatteinkomsterna och statsbidragen sammantaget med 76 miljarder kronor. Trots stora inkomstökningar under de senaste fyra åren uppvisade kommuner och landsting ett resultatmässigt underskott på 7 miljarder kronor (exklusive extraordinära poster) År 2003 höjdes kommunalskatten med i genomsnitt 65 öre (motsvarande 8,4 miljarder kronor i ökade skatteintäkter) vilket väntas leda till att de kommunala finanserna förbättras. För en långsiktigt hållbar finansiering av den kommunala välfärdsproduktionen krävs balans i den kommunala ekonomin. Ett balanskrav gäller därför sedan 2000 och innebär att kommuner och landsting skall upprätta en budget i balans. Om underskott uppstår skall det egna kapitalet återställas inom två år. En utredning har lämnat förslag om balanskravet. Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringens ekonomiska bedömning för 2004 bygger på ett antagande om att kommuner och landsting höjer kommunalskatten med i genomsnitt 15 öre (motsvarande 2 miljarder kronor i ökade skatteintäkter). För att långsiktigt stärka den kommunala ekonomin föreslår regeringen att det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommunerna ökar med 0,4 miljarder kronor 2004 och att de tillfälliga stöden på sammanlagt 4,7 miljarder kronor permanentas från och med Arbetsmarknaden Trots att sysselsättningen inom näringslivet successivt minskat sedan inledningen av 2001 har det totala antalet sysselsatta i princip varit oförändrat. Det beror bl.a. på att sysselsättningen ökat inom offentlig sektor. Antalet sysselsatta väntas dock minska något i år. En svag ökning förutses under senare delen av 2004 i takt med att efterfrågan i ekonomin tilltar. Den reguljära sysselsättningsgraden för befolkningen i åldern 20 till 64 år beräknas i år uppgå till 77,7 procent och 2004 till 77,3 procent. Därmed uppnås i prognosen inte det av regeringen uppsatta målet om 80 procents reguljär sysselsättning Målet om 80 procents reguljär sysselsättning i åldern 20 till 64 år ligger dock fast. Regeringen följer löpande utvecklingen och kommer att vidta åtgärder för att nå målet. Tabell 1.3 Sysselsättning, arbetslöshet, löne- och produktivitetsutveckling Antal sysselsatta Varav näringslivet Varav offentliga myndigheter Reguljär sysselsättningsgrad 2 74,9 74,7 73,9 74,6 75,9 77,2 78,2 78,1 77,7 77,3 Öppen arbetslöshet 3 7,7 8,1 8,0 6,5 5,6 4,7 4,0 4,0 4,7 4,7 Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program 3 4,6 4,7 4,5 4,1 3,3 2,6 2,5 2,6 2,2 2,2 Timlön 4 3,3 6,0 4,5 3,8 3,4 3,7 4,4 4,1 3,5 3,5 Produktivitet i näringslivet 4 3,6 1,9 5,2 2,0 2,6 4,1 0,6 4,2 3,0 2,0 Anm.: I AKU fördes anställda i kyrkan över från kommunala myndigheter till näringslivets tjänstesektor först Till följd av detta är antalet sysselsatta i offentlig sektor överskattat, och antalet anställda i näringslivet underskattat, med ca personer Tusental personer. 2 Reguljärt sysselsatta i åldern i procent av befolkningen i den åldersgruppen. 3 I procent av arbetskraften. 4 Årlig procentuell förändring. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Medlingsinstitutet och Finansdepartementet. 21