Regeringens proposition 2003/04:1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regeringens proposition 2003/04:1"

Transkript

1 Regeringens proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004 Förslag till statsbudget för 2004, finansplan, skattefrågor och tilläggsbudget m.m.

2

3 Regeringens proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004 Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 6 regeringsformen sitt förslag till statsbudget för Stockholm den 11 september 2003 Göran Persson Bosse Ringholm (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen lämnar regeringen sitt förslag till statens inkomster och utgifter för Vidare presenteras en finansplan, förslag till utgiftstak för staten för 2005 och 2006 och förslag till hur utgifterna 2004 skall fördelas på utgiftsområden. Regeringen lämnar också förslag till åtgärder på skatteområdet. Regeringen presenterar vidare en prognos för statsbudgeten för 2003 samt föreslår ändrade anslag på tilläggsbudget för I bilaga 1 redovisas specifikation av statsbudgetens anslag och inkomsttitlar för I bilaga 2 redovisas en bedömning av den internationella och svenska ekonomins utveckling t.o.m

4 Förslag till statsbudget för budgetåret 2004 Utgifter m.m. Tusental kronor Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad Utgiftsområde 14 Arbetsliv Utgiftsområde 15 Studiestöd Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Utgiftsområde 19 Regional utveckling Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Utgiftsområde 21 Energi Utgiftsområde 22 Kommunikationer Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Utgiftsområde 24 Näringsliv Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen Summa utgiftsområden Minskning av anslagsbehållningar 0 Summa utgifter Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto Kassamässig korrigering Summa

5 Inkomster m.m. Tusental kronor Inkomsttyp 1000 Skatter m.m Inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet Inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom Inkomsttyp 4000 Återbetalning av lån Inkomsttyp 5000 Kalkylmässiga inkomster Inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU Summa inkomster Beräknat lånebehov Summa

6

7 Innehållsförteckning 1 Finansplan Tillväxt och jobb för ett rättvisare Sverige Det ekonomiska läget Internationell utveckling Svensk utveckling Kommunala sektorn Arbetsmarknaden Utvecklingen 2005 och Sunda offentliga finanser Överskottsmål tryggar välfärden Utgiftstaken bidrar till kontrollerad utgiftsutveckling Priser och löner Stabila priser Räntan och kronan Lönebildningen Jobb och uthållig tillväxt för välfärd och rättvisa Full sysselsättning Minskade sjukskrivningar Reformer för rättvisa och trygghet Barn och unga Sveriges framtid Kvaliteten skall värnas i vården och omsorgen De äldres trygghet En tryggare vardag Utbildning för jämlikhet och tillväxt Bra bostäder för alla De socialpolitiska utmaningarna Regional utveckling Arbetstidsförkortning och friår En sammanhållen politik för global utveckling Rättvisa skatter Globaliseringen Småföretagen Insatser mot skattefusk Grön skatteväxling och alternativa styrmedel Övriga skattefrågor Hållbar utveckling Ett Sverige för alla Förslag till riksdagsbeslut Lagförslag

8 3.1 Förslag till lag om särskild skattereduktion vid 2005 års taxering Förslag till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69) Förslag till lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation Budgetpolitiska mål och statsbudgeten Budgetpolitiska mål Utgiftstak för staten Beräkning av den offentliga sektorns utgifter Överskott i offentliga sektorns finanser Makroekonomiska förutsättningar Politiska förutsättningar Statsbudgetens utveckling Statsbudgetens saldo Uppföljning av statsbudgeten för Statsbudgetens inkomster Statsbudgetens utgifter Statsbudgetens saldo, statens finasiella sparande och statsskulden Statsbudgetens saldo, statens finasiella sparande och statsskulden Kommunsektorns finanser Ålderspensionssystemet Den offentliga sektorns finanser Inkomster Inledning Makroekonomiska förutsättningar

9 5.1.2 Regeländringar Osäkerhet i skatteberäkningen Offentliga sektorns skatter periodiserad redovisning Skatt på arbete Skatt på kapital Skatt på konsumtion och insatsvaror Restförda och övriga skatter Offentliga sektorns inkomster enligt nationalräkenskaperna Statsbudgetens inkomster kassamässig redovisning Skatter Övriga inkomster Ändrad redovisning av inkomsttitlar Uppföljning av statsbudgetens inkomster budgetåret Kommunsektorns skatter Skattekvoter Skattekvoten skatt som andel av BNP Implicita skattekvoter Utgifter Utgifter Takbegränsade utgifter Utgifternas fördelning på utgiftsområden 2004 samt konsekvensberäkning av utgifterna De takbegränsade utgifternas förändring jämfört med 2003 års ekonomiska vårproposition Utgiftsområde 1 27 samt Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Bemyndiganden och övriga ekonomiska förpliktelser m.m Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital Låneramar för Räntekontokrediter för Sjunde AP-fonden Övrig utlåning från Riksgäldskontoret Statliga garantier Beställningsbemyndiganden Bemyndigande för ramanslag Omvandling av reservationsanslag till ramanslag Skattefrågor Inledning Skatter på förvärvsinkomster Sänkt inkomstskatt som en del i grön skatteväxling Sänkt allmän löneavgift som en del i grön skatteväxling Uppräkning av skiktgränser för statlig skatt på förvärvsinkomster inför inkomståret Skattefriheten begränsas för förmån av lånedatorer Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar Avdrag vid dubbel bosättning Slopad skattefrihet för tandvårdsförmån Beskattning av sjömän i det nordiska skatteavtalet Kapitalinkomst och egendomsskattefrågor

10 :12-beskattningen Slopad arvsskatt mellan makar Gåvobeskattning vid generationsskiften Ny regel för begränsning av förmögenhetsskatten Dämpningsregel för fastighetsskatten Skattereduktion för miljöinvesteringar Uppskov vid köp av bostadsrätt Samfälligheter Fastighetstaxering och tredimensionellt avgränsade fastigheter Företagsbeskattning Ändrade regler för CFC-beskattning Avdragsrätt för utdelning på insatsemitterat kapital Sambandet mellan redovisning och beskattning vid reparationer på näringsfastigheter Värdering av finansiella instrument Begränsad avdragsrätt vid överlåtelse av pensionsutfästelser Energi- och miljöbeskattning Grön skatteväxling och andra ekonomiska styrmedel Förutsättningar för fortsatt grön skatteväxling Samverkan med andra styrmedel Höjd koldioxidskatt m.m. på bränslen Höjd energiskatt på el Skattesatsuppräkning efter prisutvecklingen (indexering) Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m Energiskatten på el i norra Sverige Kraftvärmebeskattning Höjda skatteavdrag för bränslen för värmeproduktion i kraftvärmeverk Biobränslenas konkurrenskraft i kraftvärmeverk Slopat avdrag för energiskatt på el som produceras i kraftvärmeverk Begränsning av koldioxidskatte-uttaget avseende kalkoch cementbranschen Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft Skattestrategi för alternativa drivmedel Avfallsskatt Skatt på naturgrus Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel Övriga punktskattefrågor Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror Reklamskatt Trängselskatt Insatser mot skattefusk Övriga skattefrågor Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för teleoch datakommunikation Offentlig-finansiella effekter Appendix 10

11 9 Tilläggsbudget Förslag till tilläggsbudget för Tilläggsbudget per utgiftsområde Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad Utgiftsområde 15 Studiestöd Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Utgiftsområde 22 Kommunikationer Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Utgiftsområde 24 Näringsliv Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m Bilagor Bilaga 1 Specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster 2004 Bilaga 2 Svensk ekonomi Bilaga 3 Avstämning av målet om en halvering av antalet socialbidragsberoende mellan åren 1999 och 2004 Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 september

12 Tabellförteckning 12 Utgifter m.m...4 Inkomster m.m Försörjningsbalans Nyckeltal Sysselsättning, arbetslöshet, löne- och produktivitetsutveckling Sysselsättning och arbetslöshet uppdelat på kön Kalkyl på medellång sikt Offentliga finanser Beslutade och aviserade reformer Satsningar på förskolan och skolan Satsningar på vården Gröna nyckeltal Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag för budgetåret Utgiftstak för staten Den offentliga sektorns finansiella sparande Beslutade budgetpolitiska mål Den offentliga sektorns finansiella sparande samt budgeteringsmarginal Utgiftstak för staten Utgiftstak för offentlig sektor Finansiellt sparande i offentlig sektor Makroekonomiska förutsättningar Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar Fortsättning på 4.9 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar Budgeteffekter i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar Fortsättning på 4.10 Budgeteffekter i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar Budgetsaldo och statsskuld Statsbudgetens inkomster Statsbudgetens utgifter Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år Statsbudgetens saldo och statsskulden Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter Kommunsektorns finanser Ålderspensionssystemet Den offentliga sektorns finanser...124

13 4.21 Finansiellt sparande i offentlig sektor Förändring av strukturellt sparande Offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns inkomster enligt NR och statsbudgetens inkomster Offentliga sektorns skatter, faktisk och underliggande årlig förändring Finansiellt sparande i offentlig sektor Offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns inkomster enligt NR och statsbudgetens inkomster; differenser jämfört med vårpropositionen Antaganden och förändringar jämfört med vårpropositionen Bruttoeffekter av regeländringar Skatt på arbete Skattepliktiga inkomster Den offentliga sektorns skatteintäkter Faktisk och underliggande utveckling av kommunal skatt Skattereduktioner Skatt på kapital Kapitalvinster och kapitalförluster Fastighetsskatt fördelad på fastighetstyp, samt skattereduktioner Skatt på konsumtion och insatsvaror Specifikation av restförda skatter m.m Periodiserade skatter, skatter enligt NR samt skattekvoten Offentliga sektorns totala inkomster enligt NR Nedsättningar som påverkar statsbudgeten, men ej de periodiserade skatterna Statsbudgetens inkomster Statsbudgetens skatter Utvecklingen av skatteunderlaget Skattekvoten 1999, förändring av skattekvoten samt skattepliktiga transfereringars inverkan på skattekvoten för ett urval av OECD-länder Skattekvot i Sverige enligt NR och periodiserad skattekvot Mervärdesskattesatser och förändring av skattesatserna Statsbudgetens utgifter Takbegränsade utgifter Beräknad förändring av anslagsbehållningar Utgifter Utgifter Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2003 års ekonomiska vårproposition (VP2003) Låneram för Investeringslån och låneramar Räntekontokreditram för Övriga kreditramar Anslag vars ändamål 2004 omfattar garantiverksamhet Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende Reservationsanslag uppförda på statsbudgeten 2003 som föreslås omvandlas till ramanslag fr.o.m

14 8.1 Skiktgränser och brytpunkter för uttag av statlig skatt på förvärvsinkomster för åren 2003 och Gällande regler och förslag Skattehöjningar inklusive indexuppräkning för vissa bränslen och el för år Nuvarande och föreslagna skattesatser på vissa bränslen och el Förslag till avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft Budgeteffekter av åtgärder på skatteområdet i BP 2004 m.m Bruttoeffekter, kassamässiga effekter för statsbudgeten och periodiserade nettoeffekter för offentlig sektor år samt varaktiga effekter för offentlig sektor Investeringsplan för Sjöfartsverket

15 Diagramförteckning 1.1 Utgiftstaken i kronor Utgiftstaken i procent av BNP Differensen mellan 10-årig statsobligationsränta i Sverige och Tyskland Kronans utveckling mot TCW-index Reguljärt sysselsatta i åldern år Antal helårspersoner med socialbidrag Kostnader för sjukfrånvaron Kvinnors inkomst som andel av mäns Statsbudgetens saldo Statsskuld i miljarder kronor och som andel av BNP Årlig förändring av utbetald lönesumma, ackumulerade månader Beskattningsbara kapitalvinster Företagens inkomstskatt samt beräknad utveckling Nyttjande av periodiseringsfonder Mervärdesskatt uppdelad efter användning Skatteintäkter per produktslag Skatt per liter ren alkohol Ackumulerad införsel av sprit Skatt på energi Kommunskatter Inkomstskatter i förhållande till lönekostnaden Implicit skatt på arbete och arbetsgivaravgifternas andel av lönekostnaden Implicit skatt på bolag Sammansättning av de skatter bolagen betalade Hushållens konsumtionsutgifter för bilar och sällanköpsvaror samt för dagligvaror Utgiftsprognos för 2003 jämfört med statsbudgeten för Myndigheternas investeringslån juni juni

16

17 1 Finansplan

18

19 1 Finansplan 1.1 Tillväxt och jobb för ett rättvisare Sverige Den internationella ekonomiska utvecklingen är osäker. Uppgången har ännu inte tagit fart, men tecken tyder på att en återhämtning har inletts. När uppgången i konjunkturen kommer skall Sverige vara väl rustat. Svensk ekonomi har klarat den internationella lågkonjunkturen väl. Sysselsättningen är hög, tillväxten god och arbetslösheten fortfarande låg jämfört med många andra länder. Trots den utdragna lågkonjunkturen har Sverige inte hamnat i ett läge där de offentliga finanserna uppvisar underskott. Överskottsmålet och utgiftstaken har skapat en säkerhetsmarginal. Reformer har kunnat genomföras. Kommuner och landsting har fått mer resurser, studiebidragen har höjts, rättsväsendet och polisen har tillförts ökade resurser, föräldraförsäkringen har förbättrats, maxtaxa har införts i barnomsorgen, pensionerna har förbättrats, insatserna för miljön har förstärkts och högskolan har byggts ut. Ytterligare reformer genomförs nästa år. Kommunerna tillförs ytterligare resurser. Fler lärare anställs och forskningssatsningarna förstärks. Miljöanslagen höjs. Bostadsbyggandet stimuleras. Utgångsläget är gott, men Sverige står inför stora utmaningar. Andelen äldre ökar och andelen i yrkesverksam ålder minskar. Klyftorna är stora. Skolan behöver anställa fler lärare, äldreomsorgen förbättras och väntetider i sjukvården kortas. Sjukskrivningarna måste minska, sysselsättningen öka och arbetslösheten pressas tillbaka. Rättvisan måste öka och välfärden utvecklas. Bara ett Sverige i utveckling och ekonomisk tillväxt förmår att ta sig an framtidens utmaningar. Sunda offentliga finanser är grunden för tillväxt och sysselsättning. Därför krävs fortsatt försiktighet och återhållsamhet med utgiftsökningar och skattesänkningar. Målen för den ekonomiska politiken ligger fast. De utgiftsbegränsande åtgärder som regeringen och samarbetspartierna tidigare har aviserat skall fullföljas. För att stärka Sveriges långsiktiga tillväxtförutsättningar, nå målen om 80 procents reguljär sysselsättning och en halvering av socialbidragsberoendet föreslår regeringen nya åtgärder. Valet hösten 2002 ledde fram till en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet om 121 punkter för ett tryggare, rättvisare och grönare Sverige. I den formulerades att den gemensamma politiken bygger på övertygelsen att den ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionen måste vävas samman för att skapa en uthållig utveckling som är bra för Sverige. 121-punktsöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet skall genomföras under mandatperioden. Det finansiella utrymmet som krävs för genomförandet säkerställs genom den ekonomiska politiken och genom en fortlöpande prövning av befintliga åtaganden och skatteregler. Den socialdemokratiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet avser att i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition och i samband med budgetpropositionen för 2005 återkomma med riktlinjer för och förslag till hur återstående delar av 121-punktsöverenskommelsen skall genomföras under 2005 och

20 En offensiv för tillväxt kräver hela samhällets delaktighet för att bli framgångsrik. Regeringen strävar efter breda politiska lösningar och en bred samverkan med näringslivet. Tillsammans vill regeringen och samarbetspartierna arbeta med en tydlig politik för ett grönt, jämställt folkhem där hållbar tillväxt, full sysselsättning och trygg välfärd drivs framåt av teknisk utveckling, modern omställning, stor delaktighet och minskade klyftor. 1.2 Det ekonomiska läget Internationell utveckling Avmattningen i den internationella ekonomin har blivit utdragen. Det finns dock tecken på att den internationella konjunkturen håller på att förbättras. Förutsättningarna är goda för en vändning under andra halvåret 2003 och konjunkturen förväntas därefter stärkas ytterligare under I Förenta staterna finns de tydligaste tecknen på att en återhämtning har påbörjats. Förtroendet hos företagen har stärkts och vinstutvecklingen har förbättrats. Låga räntor i kombination med stigande börser och fastighetspriser bidrar till en positiv bild. De skattesänkningar som genomförs medverkar till en ökad efterfrågan. Viss osäkerhet råder dock om den samlade effekten eftersom skattesänkningarna leder till att budgetunderskottet ökar. Tillväxten i euroområdet är låg till följd av en svag export och en fortsatt svag investeringsutveckling. Hushållens konsumtion fortsätter att vara dämpad. En expansiv penningpolitik och förbättrade finansiella villkor för företagssektorn väntas gynna den inhemska efterfrågan. Ökade exportmöjligheter, bl.a. tack vare den amerikanska återhämtningen, väntas också bidra till en återhämtning i euroområdet under I Japan har flera positiva faktorer noterats den senaste tiden, men den ekonomiska utvecklingen hämmas fortfarande av underliggande strukturella problem Svensk utveckling BNP väntas öka med 1,4 procent i år och med 2,0 procent Under perioden 2003 till 2004 förutses inkomsterna öka relativt svagt, men låga räntenivåer och en fortsatt stabil förmögenhetsutveckling väntas understödja hushållens konsumtion. Den offentliga konsumtionen utvecklas svagt. Såväl export som import utvecklas däremot starkt under Investeringarna i näringslivet fortsätter att utvecklas relativt måttligt. Först nästa år väntas behov uppstå av att expandera produktionskapaciteten. Investeringar i infrastrukturen väntas medföra att statens investeringar ökar både i år och nästa år. Den beskrivna ekonomiska utvecklingen belyses ytterligare i tabellerna 1.1 och 1.2. Tabell 1.1 Försörjningsbalans Procentuell volymförändring Hushållens konsumtionsutgifter 1,3 1,9 2,1 Offentliga konsumtionsutgifter 2,1 0,7 0,4 Stat 1,7 1,0 0,0 Kommun 2,3 0,6 0,6 Fasta bruttoinvesteringar 2,5 1,8 2,8 Lagerbidrag 1 0,1 0,2 0,1 Export 0,4 3,7 5,4 Import 2,7 3,1 5,4 BNP 1,9 1,4 2,0 1 Bidrag till BNP-tillväxten. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Tabell 1.2 Nyckeltal Förändring från föregående år i procent, om ej annat anges KPI 1 2,4 2,0 1,3 Timlön 4,1 3,5 3,5 Öppen arbetslöshet 2 4,0 4,7 4,7 Arbetsmarknadspolitiska program 2 2,6 2,2 2,2 Antal sysselsatta 0,1 0,2 0,1 Real disponibel inkomst 4,7 1,6 0,9 Hushållens nettosparkvot, nivå 3 4 2,8 2,6 1,4 Bytesbalans 3 4,5 5,3 5,1 Tysk ränta 10-års statsobligation 1 4,8 4,2 4,8 Svensk ränta 10-års statsobligation 1 5,3 4,7 5,2 TCW-index Årsgenomsnitt. Procent av arbetskraften. Procent av BNP. 4 Exkl. sparande i avtalspensioner. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Medlingsinstitutet, Riksbanken och Finansdepartementet. 20

21 Kommunala sektorn En god tillväxt och hög sysselsättning är nödvändiga förutsättningar för den kommunala ekonomins långsiktiga utveckling. En god och balanserad utveckling av den kommunala sektorns ekonomi är avgörande för skolan, vården och omsorgen. Regeringen följer noga utvecklingen av den kommunala sektorns ekonomi. En gynnsam sysselsättningsutveckling sedan 1999 har inneburit att de kommunala skatteinkomsterna sammantaget har utvecklats starkt, dock finns regionala skillnader. Även statsbidragen steg under samma period. Mellan 1999 och 2002 ökade skatteinkomsterna och statsbidragen sammantaget med 76 miljarder kronor. Trots stora inkomstökningar under de senaste fyra åren uppvisade kommuner och landsting ett resultatmässigt underskott på 7 miljarder kronor (exklusive extraordinära poster) År 2003 höjdes kommunalskatten med i genomsnitt 65 öre (motsvarande 8,4 miljarder kronor i ökade skatteintäkter) vilket väntas leda till att de kommunala finanserna förbättras. För en långsiktigt hållbar finansiering av den kommunala välfärdsproduktionen krävs balans i den kommunala ekonomin. Ett balanskrav gäller därför sedan 2000 och innebär att kommuner och landsting skall upprätta en budget i balans. Om underskott uppstår skall det egna kapitalet återställas inom två år. En utredning har lämnat förslag om balanskravet. Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringens ekonomiska bedömning för 2004 bygger på ett antagande om att kommuner och landsting höjer kommunalskatten med i genomsnitt 15 öre (motsvarande 2 miljarder kronor i ökade skatteintäkter). För att långsiktigt stärka den kommunala ekonomin föreslår regeringen att det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommunerna ökar med 0,4 miljarder kronor 2004 och att de tillfälliga stöden på sammanlagt 4,7 miljarder kronor permanentas från och med Arbetsmarknaden Trots att sysselsättningen inom näringslivet successivt minskat sedan inledningen av 2001 har det totala antalet sysselsatta i princip varit oförändrat. Det beror bl.a. på att sysselsättningen ökat inom offentlig sektor. Antalet sysselsatta väntas dock minska något i år. En svag ökning förutses under senare delen av 2004 i takt med att efterfrågan i ekonomin tilltar. Den reguljära sysselsättningsgraden för befolkningen i åldern 20 till 64 år beräknas i år uppgå till 77,7 procent och 2004 till 77,3 procent. Därmed uppnås i prognosen inte det av regeringen uppsatta målet om 80 procents reguljär sysselsättning Målet om 80 procents reguljär sysselsättning i åldern 20 till 64 år ligger dock fast. Regeringen följer löpande utvecklingen och kommer att vidta åtgärder för att nå målet. Tabell 1.3 Sysselsättning, arbetslöshet, löne- och produktivitetsutveckling Antal sysselsatta Varav näringslivet Varav offentliga myndigheter Reguljär sysselsättningsgrad 2 74,9 74,7 73,9 74,6 75,9 77,2 78,2 78,1 77,7 77,3 Öppen arbetslöshet 3 7,7 8,1 8,0 6,5 5,6 4,7 4,0 4,0 4,7 4,7 Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program 3 4,6 4,7 4,5 4,1 3,3 2,6 2,5 2,6 2,2 2,2 Timlön 4 3,3 6,0 4,5 3,8 3,4 3,7 4,4 4,1 3,5 3,5 Produktivitet i näringslivet 4 3,6 1,9 5,2 2,0 2,6 4,1 0,6 4,2 3,0 2,0 Anm.: I AKU fördes anställda i kyrkan över från kommunala myndigheter till näringslivets tjänstesektor först Till följd av detta är antalet sysselsatta i offentlig sektor överskattat, och antalet anställda i näringslivet underskattat, med ca personer Tusental personer. 2 Reguljärt sysselsatta i åldern i procent av befolkningen i den åldersgruppen. 3 I procent av arbetskraften. 4 Årlig procentuell förändring. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Medlingsinstitutet och Finansdepartementet. 21

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring U. Michael Bergman Københavns Universitet, EPRU Finanspolitiska rådet Præsentation EPRN netværkskonference 16 juni, 2011 Disposition Det svenska finanspolitiska

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Kommittédirektiv Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Dir. 2015:63 Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Regeringens proposition 1999/2000:100

Regeringens proposition 1999/2000:100 Regeringens proposition 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårproposition Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 2000, skattefrågor, kommunernas

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Regeringens proposition 2006/07:1

Regeringens proposition 2006/07:1 Regeringens proposition 2006/07:1 Budgetpropositionen för 2007 Förslag till statsbudget för 2007, finansplan, skattefrågor och tilläggsbudget m.m. Regeringens proposition 2006/07:1 Budgetpropositionen

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:1

Regeringens proposition 2014/15:1 Regeringens proposition 2014/15:1 Budgetpropositionen för 2015 Förslag till statens budget för 2015, finansplan och skattefrågor Regeringens proposition 2014/15:1 Budgetpropositionen för 2015 Regeringen

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Innehåll. Nyckeltal 5

Innehåll. Nyckeltal 5 Våra pengar Innehåll Nyckeltal 5 Bruttonationalprodukt och försörjningsbalans 5 Inflation 8 Basbelopp 9 Sysselsättning och arbetslöshet 10 Övriga nyckeltal 12 Ränte- och valutakursantaganden 13 Statsbudgeten

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Regeringens proposition 2010/11:1

Regeringens proposition 2010/11:1 Regeringens proposition 2010/11:1 Budgetpropositionen för 2011 Förslag till statsbudget för 2011, finansplan och skattefrågor m.m. Regeringens proposition 2010/11:1 Budgetpropositionen för 2011 Regeringen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Budgetlag; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:203 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens tillämpningsområde

Läs mer

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Agenda Det ekonomiska läget Rapporten: Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet

Läs mer

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål REMISSVAR 2010-03-15 Dnr 2010/295 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål (Dnr Fi2010/1192) Sammanfattning Riksgälden

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2015 ESV 2015:26 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:100

Regeringens proposition 2009/10:100 Regeringens proposition 2009/10:100 2010 års ekonomiska vårproposition Förslag till riktlinjer Regeringens proposition 2009/10:100 2010 års ekonomiska vårproposition Regeringen överlämnar denna proposition

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2014 ESV 2014:47 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

SVENSK EKONOMI. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2/2008 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2009

SVENSK EKONOMI. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2/2008 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2009 SVENSK EKONOMI Riktlinjer och utmaningar för Regeringens den ekonomiska riktlinjer politiken för den enligt ekonomiska regeringens politiken ekonomiska vårproposition för 2009 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 Vägvalet: Fler eller färre jobb? En politik som sätter människan i centrum måste fokusera på jobben.

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Statens finanser påverkas ständigt av olika faktorer som gör att det finansiella sparandet i någon mening utvecklas onormalt. Det kan exempelvis handla

Läs mer

--I-- Spara i goda tider. - för en stabil kommunal verksamhet SALA KOMMUN. Bilaga KS 2011/254/1

--I-- Spara i goda tider. - för en stabil kommunal verksamhet SALA KOMMUN. Bilaga KS 2011/254/1 Bilaga KS 2011/254/1 SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Ink. 2011 ~ 12- l 4 Spara i goda tider - för en stabil kommunal verksamhet Betänkande av Utredningen om kommunsektorn och konjunkturen Stockholm

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:1332 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 26 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

TAXNEWS. Budgetpropositionen för 2015 presenterad

TAXNEWS. Budgetpropositionen för 2015 presenterad Budgetpropositionen för 2015 presenterad Redaktion Utgivare Tina Zetterlund tina.zetterlund@kpmg.se Prenumerera på TaxNews För mer information kontakta Den nya regeringen har idag överlämnat sin budgetproposition

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM

SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM God tillväxt, men negativ ränta och hög arbetslöshet vad kan och bör finanspolitiken göra i dagens makroekonomiska läge? SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM

Läs mer

4 Statsbudgeten och de offentliga

4 Statsbudgeten och de offentliga Offentlig ekonomi 2009 Statsbudgeten och de offentliga finanserna 4 Statsbudgeten och de offentliga finanserna I kapitlet ger vi en översiktlig beskrivning av statsbudgeten och de offentliga finanserna.

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55 Statens budget och de offentliga finanserna September 2015 ESV 2015:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015 1/6 Remissvar Datum Ert datum Finansdepartementet 2014-10-13 2014-10-06 ESV Dnr Er beteckning 3.4-969/2014 Fi2014/3347 Handläggare Lalaina Hirvonen 103 33 Stockholm Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder

Läs mer

Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer

Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer för fler jobb i årets budgetmotion Sverige står inför

Läs mer

Budgetpropositionen, KPI-konsekvenser

Budgetpropositionen, KPI-konsekvenser STATSTSKA CENTRALBYRÅN Pm 1(6) Budgetpropositionen, KP-konsekvenser Denna Pm redogör för hur de skatteförslag som presenterades i budgetpropositionen för 2007 (PROP. /07:1) kan komma att påverka KP. Fryst

Läs mer

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag 1 Tusentals jobb hotas om RUT avskaffas RUT-avdraget, det vill säga rätten att dra av halva kostnaden för hushållsnära

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Låg arbetslöshet en utmaning

Låg arbetslöshet en utmaning Låg arbetslöshet en utmaning 5 PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 11 Diagram A. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 1- år 5 9 5 Arbetslöshet Medel 19-9 Medel 199-9 Anm. Data före 197 är länkad av Riksbanken.

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Det är inte meningsfullt att här täcka hela rapporten utan jag ska bara lyfta fram några punkter.

Det är inte meningsfullt att här täcka hela rapporten utan jag ska bara lyfta fram några punkter. 1 Jag vill börja med att tacka för inbjudan. Vi ska ju hitta formerna för Finanspolitiska rådets arbete och vi ser det som en av våra huvuduppgifter att bidra med underlag för Riksdagens granskning av

Läs mer

2015-09-10 Dnr 2015:1392

2015-09-10 Dnr 2015:1392 2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys

FöreningsSparbanken Analys FöreningsSparbanken Analys Nr 38 19 september 2000 Nu behöver hushållen förutsägbarhet och stabilitet i den ekonomiska politiken Sverige tillhörde tidigare OECD-länderna med de största räntefluktuationerna.

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

2 Styrning, struktur och nyttjande

2 Styrning, struktur och nyttjande Offentlig ekonomi 2009 Styrning, struktur och nyttjande 2 Styrning, struktur och nyttjande I detta kapitel ger vi en kort bakgrund till hur begreppet den offentliga sektorn kan förstås, och vad sektorn

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27

Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27 Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27 Mottagare: Kommunstyrelsen Näringslivsenheten Rubrik: Budgetproposition

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Finansdepartementet. Uppdatering av Sveriges konvergensprogram. December 2006

Finansdepartementet. Uppdatering av Sveriges konvergensprogram. December 2006 Finansdepartementet Uppdatering av Sveriges konvergensprogram December 2006 TUIUT TUInledningUT... TUIIUT TUDen TUIXUT TUDe 2 4 ekonomiska politikens ramar och målut... 4 TUEkonomisk politisk strategi

Läs mer

RamveRk för finanspolitiken

RamveRk för finanspolitiken RamveRk för finanspolitiken Regeringens skrivelse 2010/11:79 Regeringens skrivelse 2010/11:79 Ramverk för finanspolitiken Skr. 2010/11:79 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm

Läs mer

Sysselsättningseffekter av budgetpropositionen för 2015

Sysselsättningseffekter av budgetpropositionen för 2015 Sammanfattning Syftet med denna PM är att analysera sysselsättningseffekter av regeringens budgetförslag då en sådan redogörelse saknas i budgetpropositionen. En sådan redogörelse är central för att bedöma

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Regeringens proposition 2013/14:14

Regeringens proposition 2013/14:14 Regeringens proposition 2013/14:14 Förstärkt nedsättning av egenavgifter Prop. 2013/14:14 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 10 oktober 2013 Fredrik Reinfeldt Beatrice

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Ansvar för jobben 2011 års ekonomiska vårproposition

Ansvar för jobben 2011 års ekonomiska vårproposition Ansvar jobben 2011 års ekonomiska vårproposition 14 april Finansminister Anders Borg Vårproposition 2011 Ansvar jobben Återhämtning i en orolig värld Återhämtningen på fastare mark Asien, USA, Latinamerika,

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Sakordsregister, begreppsförklaring

Sakordsregister, begreppsförklaring Sakordsregister, begreppsförklaring Assistansersättning 77, 104 Bruttoinvestering 44, 74, 130 Bruttokostnad, (landsting) 110 Bruttonationalinkomst (BNI) 48 Bruttonationalprodukt (BNP) COFOG 13, 15, 66,

Läs mer