Pappers studiehandbok sid 1/69. Studiehandbok

Transkript

1 1/69 Studiehandbok

2 2/69 Innehåll Inledning Kunskapslyftet Idé och organisation * Pappers studieorganisation Facklig utbildning *Arbetsfördelning *Pappers utbildningar *Rutiner i samband med centrala LO-kurser *LO utbildningar *LOs högskoleutbildning *ABF utbildning Folkbildning Folkhögskolor *Arbetssätt och utbud *Samverkanskurser *Ekonomi under studietiden Statlig och kommunal vuxenutbildning *Syfte och mål *Pappers roll *Ekonomiska förutsättningar Lagstiftning om studier *Förtroendemannalagen *Studieledighetslagen *Regler vid sjukdom i samband med utbildning *Semesterlagen *Arbetsmiljölagen *Lagen om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare Studieekonomi *Pappers stöd till studier i avdelningarna *Stipendier utbildningsarvoden *Statliga studiestöd för vuxna *Aktivitetsstöd (utbildningsbidrag) vid arbetsmarknadsutbildningar *Barntillsynsersättning *Resereglemente Adresser

3 3/69 Studieverksamhetens mål Inledning Skapa kunskap och medvetenhet om Pappers idé och mål. Stärka självkänsla, kommunikationsförmåga, medvetenhet och identitet. Skapa medvetenhet om arbetssätt som leder till delaktighet och utveckling. Öka förmågan att utveckla och genomföra våra uppgifter Pappers anser att studieverksamheten är främsta medlet för att utveckla Pappers till en levande organisation med hög delaktighet och förändringsförmåga. Därigenom stärker de sitt självförtroende och förmågan att tillvarata sina intressen, på arbetsplatsen och i samhället. skapa starka individer som ser och förstår styrkan i att arbeta tillsammans i starka lag för det gemensammas bästa. Föreliggande studiehandbok är omarbetad för Pappers efter ett original av Metall.

4 4/69 Förord Idé och organisation Studiehandboken är ett viktigt verktyg för den som arbetar med utbildningsfrågor eller för den som bara vill skaffa sig egen kunskap. Den ska ses som en hjälp att orientera sig om vad som finns och vad som gäller inom dessa områden. Boken är inte heltäckande och tar inte upp alla detaljer, men ska ändå ge tillräckligt med information för att klara det dagliga arbetet. Det är också viktigt att betona att vissa faktauppgifter ändras med tiden. Kontrollera därför alltid vad som gäller just nu. Det är viktigt att så många som möjligt får förutsättningar att vara med, känna sympati och ansvar för sin organisation (delaktighet) och även göra den starkare (utveckling) i framtiden. Det tillsammans med de kunskapsmål varje enskild utbildning har, gör att vi i Pappers både kan genomföra och utveckla våra uppgifter på ett ännu bättre sätt. Detta oavsett om det gäller att lära sig data eller vara med om att genomföra en förhandling. Pappers anser studieverksamheten som det främsta medlet att utveckla Pappers till en levande organisation med hög delaktighet och förändringsförmåga. Pappers studieorganisation Utgångspunkten för Pappers utbildning är medlemmens behov av kunskap. Det kan vara kunskap för att kunna vara en aktiv medlem i Pappers, kunskap för att utvecklas inom sitt arbete, eller kunskap för att ta del av och aktivt delta i samhällslivet. Avdelningsnivå Huvuduppgiften är att inventera det kunskapsbehov som finns bland medlemmarna. En stor del av det behovet kan uppfyllas genom studiecirkelverksamhet som bedrivs avdelningens regi. ABF lokalt kan samordna och genomföra cirklar tillsammans med medlemmar från andra förbund och organisationer. I varje avdelning finns det en studieorganisatör som ibland har en studiekommitté till sin hjälp, det är till dessa personer som Du i första hand ska vända Dig.

5 5/69 Arbetsordning Avdelningsstyrelsen formulerar mål för verksamheten utifrån de behov, som finns i avdelningen. En verksamhetsplan utarbetas. Verksamhetsplanen innehåller de aktiviteter som behövs för att nå målen. Utifrån de behov som finns bland förtroendevalda och medlemmar och utifrån målen i verksamhetsplanen, formuleras en studieplan. I studieplanen anges vilka kurser och cirklar som avdelningen tänker genomföra alternativt rekrytera deltagare till för att nå verksamhetsmålen. På så sätt blir studierna ett verktyg för att nå avdelningens fackliga mål. Distriktsnivå När det gäller utbildningar med relativt smala målgrupper och inom Pappersspecifika områden samordnas lämpligen flera Pappersavdelningars behov. Det kan ske inom ramen för ett eller flera distrikt. I varje distrikt finns det en studiekommitté varav en person i kommittén är sammankallande. Dessa personer hjälper till med kurser som ordnas inom det egna distriktet eller när flera distrikt samarbetar. De ordnar också åtminstone en gång per år en konferens med studieorganisatörerna i distriktet. Antalet distrikt är 6. Central nivå Den centrala studieorganisationen har fyra huvuduppgifter. Den första är att utveckla Pappersspecifika utbildningar som kan genomföras på alla nivåer i Pappers. Den andra är att utbilda och utveckla handledare till dessa utbildningar. Den tredje uppgiften är att genomföra ett antal centrala utbildningar för målgrupper inom smala ämnesområden. Den fjärde att samordna utbildningsbehov med LO. En representant från varje distrikt samt den studieansvarige på förbundskontoret och en representant från förbundsstyrelsen bildar tillsammans PCS (Pappers Centrala Studiekommitté). Denna kommitté gör förslag på studie- och konferensaktiviter som underställs förbundsstyrelsen för beslut.

6 6/69 Arbetsfördelning Facklig utbildning När det gäller facklig utbildning, dvs. utbildningar för medlemmar och förtroendevalda i fackliga ämnen, har vi gjort en arbetsfördelning. Vissa utbildningar genomför vi i egen regi inom Pappers, andra har vi givit LO och/eller ABF i uppdrag att genomföra. Pappers utbildningar Utbildningar i egen regi är oftast kurser i Pappersämnen t.ex. förhandlarkurser och organisationsutveckling. Andra exempel är Medlemsutbildning (FGU) och Förtroende vald inom Pappers (FIP) Lokal nivå/avdelningsnivå Medlemsutbildning (FGU) Region/distriktsnivå FIP 1 (Förtroendevald inom Pappers steg 1) Det är vanligt att flera avdelningar samarbetar för att genomföra FIP1 men det är inget krav. Handledaren kommer i allmänhet från någon av de deltagande avdelningarna. Utbildningen omfattar ett antal ämnen om sammanlagt 72 timmar och är riktad till förtroendevalda inom Pappers. För att få delta i kursen så måste man ha ett uppdrag samt ha genomgått FGU/Medlemsutbildningen eller ha motsvarande kunskaper. FIP 2 (Förtroendevald inom Pappers steg 2) Genomförs på distriktsnivå med deltagare från flera avdelningar och med handledare från någon av distriktets avdelningar. Omfattningen är 3+3 dagar. Förkunskapskrav är genomgången FIP1 eller motsvarande kunskaper. Målgruppen för kursen är styrelseledamöter och ersättare.

7 7/69 Pappers miljökurs Genomförs på distriktsnivå med deltagare från flera avdelningar och med handledare från någon av distriktets avdelningar. Omfattningen är 3+3 dagar. Förkunskapskrav är FGU/Medlemsutbildningen eller motsvarande, samt BAM (Bättre ArbetsMiljö). Du ska också jobba med skyddsfrågor i din avdelning t.ex. som skyddsombud. Kursinnehåll: Arbetsmiljölagen, Samverkansavtalet, Fackligt arbetssätt, Facklig utbildning, Skyddsronder, Verksamhetsplanering, Projektmedverkan och Arbetsgivarens ansvar Facklig ungdomsskola (FUS) Facklig ungdomsskola genomförs i samarbete mellan LO och SSU. Syftet med utbildningen är att skapa ett fackligt engagemang hos medlemmar under 30 år. Utbildningen är tvärfacklig, vilket innebär att ungdomarna kommer från olika LO-förbund Förbundsnivå FIP 3 (Förtroendevald inom Pappers steg 3) Genomförs centralt med deltagare från hela landet, handledare är någon från förbundskontoret samt från LO:s rättsskydd. Förkunskapskrav FIP2 eller motsvarande kunskaper. Målgrupp är medlemmar som har ledande befattningar i sina avdelningar typ ordförande eller liknande. Kurslängd 1 vecka. Kursinnehåll: Allmänna anställningsvillkor, Samverkansavtalet, Jämställdhetsavtalet, förslagsverksamheten och Arbetsrätten. Pappers ungdomskurs Målgrupp: Ungdomar upp till 30 års ålder Kurslängd: 3 Dagar Förkunskap: FGU Kursinnehåll: Grundläggande kunskap om Pappers organisation och verksamhet, Påverka utvecklingen i samhället och på arbetsplatsen.

8 8/69 Rutiner i samband med centrala LO-kurser Ansökningar skickas till förbundet, är det fler än en ska de prioriteras av avdelningen. Om avdelningen avslår en ansökan, måste avdelningen själv underrätta den sökande och motivera avslaget. När ansökningarna kommer till förbundet så prioriteras de med hänsyn till - antalet platser - förkunskaper - avdelningens utbildningsbehov Utbud och ansökningsförfarande LOs utbildningskatalog innehåller två olika kategorier av kurser: - kurser med öppen rekrytering och - kurser där förbunden i förväg bokar ett visst antal platser. LOs utbud bygger på en inventering i förbunden, som genomförs varje sommar. Förbunden anger hur många platser de bedömer att de har behov av när det gäller olika kurser. Förbunden kan också föreslå nya ämnen, om behov finns. Pappers studieavdelning gör denna inventering i samarbete med avdelningarna. Detta sker främst genom att avdelningarnas verksamhetsplaner sammanställs distriktsvis för att sedan utgöra förbundets verksamhetsplan, men också vid träffar med studieorganisatörerna. Kurser med öppen rekrytering Kurser som LOs folkhögskolor erbjuder, där förbunden inte i förväg bokar ett visst antal platser, t.ex. AL-utbildningarna. Till dessa kurser kommer ingen särskild inbjudan. Beskrivningar av kursinnehåll och sista anmälningsdag finns i LOs katalog. Ansökan till dessa kurser ska ske på Pappers sedvanliga ansökningsblankett som finns på avdelningsexpeditionerna och skickas tillförbundet för vidarebefordran till LO. Observera dock att ansökningarna ska vara förbundet tillhanda ett par dagar före det sista anmälningsdatum, som anges i LO-katalogen. Pappers sista datum finns i kurskalendariet över LO-kurser under rubriken Kalendarium - LOutbildningar.

9 9/69 Kurser där förbunden bokat platser i förväg är bl.a. kurser i företagsledningsoch arbetsmiljöfrågor. Utifrån ett beräknat behov bokar studieavdelningen ett visst antal platser. Utnyttjar vi inte dessa, måste avbokning göras senast 4 veckor före kursstart, annars får vi betala avbokningsavgift till LO. Till dessa kurser skickar Organisations- och studieutvecklingsenheten ut en särskild inbjudan till avdelningarna. Avbokningsavgift för anmälda deltagare, som uteblir från kurser och inte i tid anmält förhinder faktureras berörd avdelning. Ansökan ska ske på samma sätt som ovan, dvs. via Studieavdelningen. Får vi in fler ansökningar än förbokat antal platser, kan vi, om det finns utrymme på kursen, utöka vårt platsantal. Detta får undersökas från fall till fall. Resekostnadsersättning ingår i den av LO angivna kursavgiften. Hanteringen avseende biljettbeställning o.dyl. skiljer sig något från skola till skola. I den bekräftelse om antagning till kurs som skolan skickar hem till deltagaren står vad som gäller för den aktuella kursen. Utbildningsarvode/stipendier Efter genomförd kurs får förbundskontoret ett utbetalningsunderlag från LO och förskotterar då utbildningsarvode/stipendier till deltagarna.

10 10/69 LO-utbildningar LO har fått vårt uppdrag att genomföra dels utbildningar som med fördel genomförs tvärfackligt, dels sådana utbildningar där LO får särskilda bidrag från staten. Allmänfackliga (AL-) kurser är exempel på den första kategorin, kurser i arbetsmiljö- och företagsledningsfrågor är exempel på den andra. Allmänfacklig ledarutbildning Nivå 1 Utbildningen vänder sig till dem som har, eller vill förbereda sig för ett fackligt uppdrag. Vidare förutsätts deltagarna ha genomgått facklig grundutbildning i någon form. Utbildningen ger översiktlig kunskap om arbetarrörelsens värderingar, fackligt ledarskap, opinionsbildning, information, arbetsrätt och förhandlingar. Syftet med kursen är att förbereda deltagarna för all facklig utvecklingsarbete på den nya arbetsplatsen. Utbildningen motsvarar nivåmässigt EU ur ett fackligt perspektiv, 1 vecka Utbildningen som är på en vecka, vänder sig till dem som gått Allmänfacklig ledarutbildning nivå 1, eller motsvarande. Utbildningen ger insikter om integrationens bakgrund, utveckling, mål och organiserade former. Utgångspunkt är den fackliga intressebevakningen i områden som arbetsrätt, arbetsmiljö, arbete och tillväxt. Internationellt fackligt arbete med tonvikt på Europa, 1 vecka Utbildningen belyser beslutsprocessen, ger kunskaper om europafackliga nätverk och hjälper deltagarna att utveckla ett fackligt arbetssätt för internationella frågor. Roller och funktioner för skyddsombud, 1 vecka Utbildningen, som bygger på tre områden vänder sig till dem som gått Allmänfacklig ledarutbildning, nivå 1 eller motsvarande. Syftet med utbildningen är att tydligare se sitt uppdrag som skyddsombud och hur man kan driva miljöfrågor utifrån rollen som fackligt förtroendevald.

11 11/69 Roller och funktioner för huvudskyddsombud / skyddskommittéledamöter, 1 vecka Utbildningen vänder sig till dem som gått Roller och funktioner för skyddsombud eller motsvarande. Utbildningen behandlar huvudskyddsombudens roller som samordnare och informatörer i förhållande till arbetstagare, skyddsombud, arbetsgivarorganisationer och myndigheter. Psykosocial arbetsmiljö, 5 dagar Utbildningen, som även genomförs som en veckokurs, vänder sig till dem som gått Roller och funktioner för skyddsombud eller motsvarande. Utbildningen behandlar begreppet psykosocial arbetsmiljö, tar upp skyddsombudets roll vid förändringar på arbetsplatsen, människans olika reaktionsfaser, lär ut psykisk första hjälp, samt mobbning i arbetslivet. Handledarutbildning för utvecklingsplanering, 3+3 dagar Utbildningen vänder sig till dem som gått Allmänfacklig ledarutbildning, nivå 2. Erfarenhet av att leda utbildningar är bra som förkunskap. Utbildningen ger en grund för hur man genomför utbildningar så att avdelningarna själva kan genomföra utbildning kring utvecklingsplanering och fackligt ledarskap. Att informera och agitera, 1 vecka Utbildningen vänder sig till dem som gått Allmänfacklig ledarutbildning eller motsvarande. Deltagaren lärs att uttrycka sig, debattera och argumentera. Retorik, 3 dagar Utbildningen vänder sig till dem som gått Att informera och agitera eller motsvarande. Retorikens historia ingår i utbildningen, men en stor del handlar också om att själv uttrycka sig med den klassiska retoriken som grund.

12 12/69 Massmediakontakter, 1 vecka Utbildningen vänder sig till dem som gått Allmänfacklig ledarutbildning nivå 1 eller motsvarande. Deltagaren får lära sig att skriva insändare pressmeddelande och genomföra en presskonferens. Utbildningen tar också upp hur man själv planerar mediaprojekt för opinionsbildning och hur man använder massmediakontakterna i opinionssyfte. Företagsledningsfrågor Utbildningen, som sträcker sig över ett och ett halvt år, vänder sig enbart till ledamöter och suppleanter i bolagsstyrelser, som gått Allmänfacklig ledarutbildning nivå 1 eller FIP1. Företagsledningsfrågor är uppdelad i fem steg/veckor, med ett steg varje kvartal: Steg 1 Steg 1 behandlar styrelserepresentationens betydelse för den fackliga verksamheten och hur en styrelse fungerar och arbetar. Aktiebolagslagen och Lagen om styrelserepresentation för privatanställda behandlas också. Steg 2 Steg 2 tar upp företagsekonomiska grundbegrepp, och lite om ekonomisk redovisning. Deltagaren får också lära känna redovisningsprinciper och värderingsfrågor. Steg 3 Steg 3 är en fördjupning av steg 2. Här går man igenom ekonomiska rapporter i företagen och får kunskap om hur man kritiskt granskar och analyserar dem. Deltagaren får också inblick i kalkyleringens grunder, bokslutspolitik och hur facket ska medverka i företagens planering. Steg 4 Steg 4 tar upp krissituationer och olika företagsstrategier, investeringar och hur företag värderas och förvärvas. Deltagarna får också utarbeta ett företagsekonomiskt program under utbildningen. Steg 5 I steg 5 arbetar deltagarna med ett datorbaserat beslutsspel och övar sig i att fatta beslut i situationer som liknar verkligheten. Även EU-frågor berörs.

13 13/69 Företagsledningsfrågor på distans Utbildningen som omspänner cirka 1 år, vänder sig till ledamöter och suppleanter i bolagsstyrelser, och innehåller allt som ingår i LOs bolagsstyrelseutbildning i fem steg. Den som blir antagen till utbildningen kallas till ett tredagars upptaktsseminarium, där alla nödvändiga kunskaper om tekniken och studieplaneringen tas upp. Bärbar utrustning lånas ut. EU-kurs för bolagsstyrelserepresentanter, 1 vecka Utbildningen vänder sig till dem som gått Företagsledningsfrågor 1-5. Här belyses organisationen inom EU och facket, lokalt, nationellt och på europeisk nivå, framtidsfrågor och diskussionen om vart EU är på väg, politiskt och ekonomiskt.

14 14/69 LOs högskoleutbildning LOs högskoleutbildning vänder sig till förtroendevalda och anställda inom de fackliga organisationerna. Utbildningarna genomförs i samarbete med olik universitet och högskolor. Utbildningarna ger poäng. Både 5-poängs-och 10-poängsutbildningar förekommer. En poäng motsvarar en veckas heltidsstudier. Längden på en högskolekurs är internatdagar utspridda på ett antal månader med mellanliggande, omfattande självstudier på hemorten. Därutöver förekommer s.k. examinationer i form av uppsatser, projektrapporter samt skriftliga svar på olika frågeställningar. Räkna alltså med att deltagare behöver avsätta avsevärd tid för studier hemma. Det finns inga formella behörighetskrav för att kunna delta, men förkunskaper motsvarande Al-3 rekommenderas. Kursinbjudningar går till förbunden. Inom Pappers gäller samma ansökningsrutiner som vid övriga LO-utbildningar. LOs skolenhet gör den slutliga antagningen.

15 15/69 Beskrivningar ABF-utbildningar Nedanstående utbildningar genomförs i ABF:s regi: Utbildning - Utveckling på arbetsplatsen Utbildningen vänder sig till den som är utsedd av den fackliga organisationen att tillsammans med den egna styrelsen driva utvecklings- och utbildningsfrågor på arbetsplatsen och i organisationen. Utbildningen ger kunskaper om LOs och ABF:s mål och policy i folkbildningsoch vuxenutbildningsfrågor och ökad kompetens att arbeta med facklig utbildning, allmän vuxenutbildning och kompetensutveckling arbetsplatsen. Utbildningen är en processutbildning som med fördel genomförs i studiecirkelform, minst 40 timmar, men som också kan bedrivas i kursform. Utbildningen kan genomföras tvärfackligt eller med enbart Pappers. Utbildningen är flexibel och kan anpassas efter deltagarnas behov och lokala förutsättningar. Utbildningen bedrivs av ABF-avdelningarna/ABF-distrikten. Allmänfacklig ledarutbildning nivå 1 (AL 1), motsvarar FIP 1 Utbildningen vänder sig till medlemmar och förtroendevalda som genomgått FGU eller motsvarande. Utbildningen ger översiktliga kunskaper om det fackliga arbetet, om arbetarrörelsens värderingar, ledarskap inom fackliga organisationer, om hur vi bedriver opinion genom att tala, skriva och informera, om arbetsrätt och förhandlingar. Deltagarna förbereder sig för att genomföra ett fackligt utvecklingsarbete på den egna arbetsplatsen: hur man inventerar de fackliga arbetsuppgifterna tillsammans med medlemmarna, formulerar mål för det fackliga arbetet och gör verksamhetsplaner. Utbildningen genomförs i studiecirkelform timmar och arrangeras av ABF-avdelningarna.

16 16/69 Nya Bättre Arbetsmiljö (BAM) Nya BAM vänder sig till alla anställda, inte bara till skyddsorganisationen. Grundidén med det nya materialet är att alla anställda behöver ha grundläggande arbetsmiljökunskap för att bättre möta framtidens behov och kunna skapa en bra miljö på jobbet. Materialet innehåller flera delar: - Arbetsmiljön angår alla, som är en introduktion för alla anställda - Handbok Bättre Arbetsmiljö, som innehåller grundläggande fakta - Arbetsbok, som beskriver hur man kan kartlägga och analysera arbetsmiljön samt göra en handlingsplan - Att vara skyddsombud, som är en introduktion till rollen och arbetsuppgifterna som skyddsombud - Företagets miljöarbete, som beskriver hur man kan organisera och fördela arbetsmiljöarbetet i den dagliga verksamheten och som främst vänder sig till chefer och arbetsledare. Utbildningen är flexibel och kan anpassas till det egna företagets behov. Arbetsmiljöutbildningen genomförs med fördel i studiecirkelform i samarbete med ABF som utbildar ledare i samarbete med Arbetarskyddsnämnden. Vi rekommenderar minst 40 timmars utbildning. Samarbete med ABF ABF har fackens uppdrag att anordna de utbildningar som med fördel genomförs lokalt/regionalt och där studiecirkelformen är att föredra. ABF har t.ex. av samtliga LO-förbund inkl. Pappers fått i uppdrag att ansvara för den fackliga studieorganisatörsutbildningen: Utbildning/Utveckling på arbetsplatsen. I ABF:s regi anordnas också den tvärfackliga Medlemsutbildningen. Vid behov anordnar ABF cirkelledarutbildning, både pedagogiska utbildningar och ämnesutbildningar. Nedan följer beskrivningar av aktuella Papper, LO- och ABF-utbildningar ABF:s utbud av fackliga utbildningar bygger på de beställningar man fått från facken lokalt/regionalt. En aktuell förteckning över aktuella datum o.dyl. kan ni få från närmaste ABF-avdelning eller -distrikt. Det brukar också gå bra att diskutera utbildningar utöver detta utbud, om behov finns.

17 17/69 Folkbildning Folkbildning är det samlande namnet på de verksamhet som bedrivs av folkhögskolor och studieförbund i Sverige. Folkbildning är något mer än utbildning. Utbildning styrs av samhället eller av arbetsgivaren. Utbildningen bedrivs i olika skolformer i samhällets regi, myndigheterna bestämmer innehåll, studietakt, vilka mål som ska uppfyllas, vem som får delta osv. Utbildning kan också bedrivas av olika utbildningsföretag, oftast på uppdrag av en myndighet eller ett företag. Folkbildning är utbildning och bildning. Folkbildningen styr vi själva. Deltagandet är fritt och frivilligt. Deltagarna kan i hög grad påverka mål, innehåll, arbetssätt och studietakt utifrån sina behov och förutsättningar. Folkbildning ger inte bara nya kunskaper utan utvecklar också människor: självförtroendet och självkänslan stärks, man lär sig att kritiskt granska och värdera det man ser och hör. Man lär sig se sina möjligheter att påverka och får en praktisk träning i demokrati. Den svenska folkbildningen är unik i världen och har varit en viktig drivkraft i Sveriges utveckling från fattigt klassamhälle till modern demokrati. Det finns 147 folkhögskolor i Sverige, alla med sin egen profil. 99 av dem bedrivs av olika folkrörelser och organisationer. Flera av dessa bedrivs av fackföreningar och andra arbetarrörelseorganisationer. Tre av skolorna, Brunnsvik, Runö och Örenäs, drivs av LO. Studieförbunden är 11 till antalet. En del samarbetar med olika politiska partier, andra med olika typer av ideella organisationer. Det största studieförbundet, med cirka 30% av verksamheten är ABF, Arbetarnas Bildningsförbund.

18 18/69 Arbetssätt och utbud Folkhögskolor Folkhögskolans arbetssätt och studieuppläggning är anpassad för vuxna studerande. Folkhögskolorna drivs av olika folkrörelser, organisationer, kommuner eller landsting. Varje folkhögskola bestämmer själv innehållet i sin verksamhet och sin ideologiska och pedagogiska profil. Folkhögskolor är inte bundna av centralt fastställda läroplaner. En bärande idé inom folkhögskolorna är elevinflytande och demokratisk fostran. Eleverna lär sig genom praktiska erfarenheter i undervisningen och i folkhögskolans sociala liv att fungera som aktiva medborgare. Undervisningen läggs ofta upp som temastudier och projektarbeten. Kursdeltagarnas erfarenheter av arbets- och samhällsliv tas tillvara och blir en tillgång för studierna. Folkhögskolorna erbjuder dels s.k. långa kurser, 1-4 år beroende på förkunskaper, där man kan komplettera tidigare bristfällig grundskole- och/eller gymnasieutbildning, dels olika former av s.k. kortkurser i olika ämnen, oftast i samverkan med olika folkrörelser, t.ex. fackföreningar. De långa allmänna kurserna kan ha en speciell profil, t.ex. miljö, internationella frågor eller arbetslivet. Förutom de allmänna kurserna finns särskilda kurser i olika ämnen som musik eller mediakunskap. En del av dessa är yrkesinriktade, t.ex. fritidsledar- och journalistutbildning. Undervisningen är avgiftsfri men elever som bor och/eller äter på skolan får betala kost och logi. I regel tillkommer också kostnader för läromedel. Folkhögskolan ger inte betyg. Däremot kan man få ett s.k. studieomdöme. Den som studerar på någon av de långa kurserna kan också få ett kursintyg om grundläggande behörighet för högskolestudier. För detta krävs 1-3 års studier och motsvarande godkänd nivå i kärnämnena svenska, engelska, matematik, samhällskunskap, naturkunskap och religionskunskap. Sökande till högskoleutbildningar med behörighet från folkhögskola ingår i en särskild kvotgrupp vid intagningen.

19 19/69 Samverkanskurser En del av kortkurserna genomförs som samverkanskurser tillsammans med ABF och/eller fackliga organisationer. Tillsammans planerar och genomför man vissa ämneskurser, t.ex. lokala och regionala kurser i olika fackliga ämnen. De skolor som genomför sådana kurser är antingen knutna till, eller har ett nära samarbete med arbetarrörelsen. Information om vilka folkhögskolor som anordnar samverkanskurser kan du få hos närmaste ABF-distrikt.

20 20/69 Ekonomi under studietiden Pappers folkhögskolestipendier Förbundsstyrelsen kan bevilja stipendier som bl.a. täcker kurskostnaden, samt kostnaden för mat och logi. Stipendierna är avsedda för fackligt/politiskt aktiva medlemmar vilka har genomgått medlemsutbildningen och som vill studera vid: Brunnsvik Runö Örenäs Stipendieansökan ska skrivas på förbundets vanliga kursansökningsblankett. Ansökan till kurser som varar 30 veckor eller längre ska sändas till förbundet senast den 1 maj. Inträdesansökan skickas direkt till respektive skola. Brunnsvik, tfn Runö, tfn Örenäs, tfn LOs stipendier Till dem som blivit antagna vid Nordiska folkhögskolan i Genève delar LO ut sex stipendier som täcker kursavgiften. I den ingår kostnader för mat, husrum samt deltagarnas resor tur och retur mellan hemort och kursort. På Nordiska folkhögskolan ägnas den sex veckor långa studietiden åt internationell socialpolitik och arbetsmarknadsfrågor. Huvuddelen av kursen är förlagd till Genève. Senast en månad efter hemkomsten ska en skriftlig rapport lämnas till LOs skolenhet. Ansökan ska i regel göras före den 10 januari till Los skolenhet. Studiestöd från CSN Ett antal olika studiestöd för vuxna kan sökas för studier vid folkhögskola. Information om dessa stöd hittar du i avsnittet "Statliga studiestöd för vuxna".

21 21/69 Statlig och kommunal vuxenutbildning Statlig och kommunal vuxenutbildning sker i form av kurser på grundskole- och gymnasienivå. De ämnen som finns är desamma som läses i ungdomsskolan. Kompetensinriktad vuxenutbildning får också bedrivas av studieförbund. Den statliga vuxenutbildningen finns vid Statens skolor för vuxna i Norrköping och Härnösand. I första hand erbjuds sådana kurser som inte kan anordnas inom KOMVUX med tillräcklig spridning och regelbundenhet. Undervisningen är en kombination av självstudier på hemorten och lärarledd undervisning på skolorna, i regel en till fem veckor per termin. Brevundervisning förekommer också. Utbildningen står öppen för vuxna som är behöriga att tas in på KOMVUX. Undervisning och läroböcker är avgiftsfria. Den kommunala vuxenutbildningen (KOMVUX) delas in i tre delar: Grundläggande vuxenutbildning som ersatt den gamla skolformen GRUNDVUX, samt den s.k. etapp ett. Den grundläggande vuxenutbildningen motsvarar kompetensmässigt grundskolan. Den ska ge en bred allmän kompetens och även ge en grund för fortsatta studier. Gymnasial vuxenutbildning, som ska ge motsvarande utbildning och därmed samma kompetens som i gymnasieskolan. Påbyggnadsutbildningar som ska leda till en högre kompetens i det yrke man har, eller leda till ett nytt yrke. Till påbyggnadsutbildningar hänförs även teknikerutbildningen. Det finns möjlighet att studera i den kommunala vuxenutbildningen i alla kommuner/län. Undervisningen är organiserad som koncentrationsläsning, vilket innebär att man vanligen läser ett eller ett par ämnen samtidigt. Det är möjligt att samtidigt läsa på grundskolenivå och gymnasienivå. Den studerande kan i allmänhet välja att antingen läsa enstaka ämnen eller läsa till ett fullständigt avgångsbetyg i respektive skolform. Undervisningen sker antingen på kvällstid eller dagtid För den som studerar heltid på dagtid omfattar undervisningen i regel timmar per vecka. Den som läser ett ämne i taget på kvällstid har vanligen lektioner en eller två kvällar i veckan. Undervisningen i kommunal vuxenutbildning är avgiftsfri. När det gäller läroböcker, verktyg, skyddskläder och andra jämförliga hjälpmedel som varje

22 22/69 elev har för eget bruk och behåller efter utbildningen, får kommunen ta ut en avgift. Ekonomiska villkor Den som deltar i statlig eller kommunal vuxenutbildning kan söka särskilt vuxenstudiestöd, särskilt utbildningsbidrag, korttidsstudiestöd eller studiemedel. Se avsnitt Statliga studiestöd för vuxna.

23 23/69 Syfte och mål Kunskapslyftet Riksdagen har beslutat att fr.o.m. den 1 juli 1997 genomföra en "särskild 5-årig satsning på vuxenutbildning". Syftet är: - att halvera arbetslösheten genom kompetenshöjande utbildning, som i sin tur stärker konkurrenskraften och ökar förutsättningarna för tillväxt, - att genom försöksverksamhet ta fram ett nytt system för vuxenutbildning i Sverige. Kunskapslyftet kan alltså sägas vara en försöksverksamhet, som omfattar dels ett arbetsmarknads-, dels ett vuxenutbildningsprojekt. Ansvaret för verksamheten ligger på en parlamentariskt utsedd kommitté, Kunskapslyftskommittén. Den består av politiker från de olika riksdagspartierna samt ett antal s.k. sakkunniga. Bland dessa finns en representant för LO. Kommittén ska så småningom formulera förslag till hur den framtida vuxenutbildningen ska utformas. Verksamheten kommer därför att utvärderas ett antal gånger under perioden. Inriktning "Hörnstenarna" i verksamheten är: Samordning lokalt för att ta fram den organisation och den infrastruktur som behövs för att ett kunskapslyft för vuxna ska kunna genomföras. Bl.a. gäller det att hitta former för nära samverkan mellan kommunerna, arbetsförmedlingarna och arbetsmarknadens parter genom arbetsförmedlingsnämnderna i kommunerna. Kraftsamling för att minska tröskeln att påbörja studier: - effektivare uppsökande verksamhet - individuella utbildningsplaner - intensifierad vägledning - nya informationsformer och -kanaler. Utnyttjande av många olika utbildninganordnare för att ta tillvara olikheter i profil, utbud, arbetssätt osv. Nya verksamhetsformer, okonventionella lösningar och ny pedagogik. Målgrupp