Kungsörs kommuns författningssamling Nr F.17

Transkript

1 Riktlinjer för försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd Antagna av socialnämnden , 43 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 NÄMNDENS ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGSMÅL Inriktningsmål för försörjningsstäd Utgångspunkter och förutsättningar 3 2 ANSÖKAN OM EKONOMISKT BISTÅND Anställd eller arbetssökande Studier Eget företag Sjukskriven, föräldraledig, aktivitetsersättning (-30 år) eller sjukersättning (30-) Frånvaro 6 3 FÖRSÖRJNINGSSTÖD Beräkning av försörjningsstöd Växelvis boende gällande barn Reducerat försörjningsstöd Tillgångar Riksnormen innefattar nedanstående Livsmedel Kläder och skor Lek och fritid Förbrukningsvaror Hälsa och hygien Dagstidning, telefon och TV-licens mm Akuta hjälpbehov Akut tandvård Arbetsresor Avgift för medlemskap i fackorganisation och A-kassa Barnomsorgsavgift Boende Elkostnad Glasögon Hemförsäkring Kostnader för organiserade fritidsaktiviteter Läkarvård, medicin, sjukresor Umgängeskostnader 10 1 (17)

2 4 ÖVRIGT BISTÅND Extra bidrag Begravning Elskuld Familjerådgivning Flyttkostnader Fickpengar/Förbehållsbelopp Hemutrustning Funktionshindrade och kroniskt sjuka Försörjningsstöd och boendekostnad för hemmaboende ungdom år Hyreskostnad - övrigt Hyresskuld Matpengar Kosttillägg Lägenhetsbyte som medför högre nettohyra Psykoterapi Rekreationsresa för barnfamiljer Reparationskostnader Sjukhusvård Skilsmässa Socialt hyreskontrakt Spädbarnsutrustning Tandvård Telefon Tillfällig vistelse i kommunen Ungdomar med egen bostad Övriga resor 15 5 KOMPETENSHÖJANDE VERKSAMHET (4 kap. 4 6 SoL) Frånvaro 16 6 ÅTERBETALNING 16 7 ÖVERKLAGAN 17 8 ÖVRIGT 17 2 (17)

3 1 Nämndens övergripande inriktningsmål Socialnämnden ska erbjuda omsorg, vård och boende av god kvalitet. Vägledande ska vara den enskildes behov och önskemål 1.1 Inriktningsmål för försörjningsstöd Ekonomihandläggarens bemötande ska grundas på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Handläggningen ska vara väl förankrad i lagstiftning och rutiner som finns i verksamheten. Ekonomihandläggaren ska ha ett för tjänsteutövningen professionellt förhållningssätt där ett barnperspektiv råder och vid behov även garanteras och säkerställs. Försörjningsstödet ska garantera individer och familjer ekonomisk och social trygghet i form av skälig levnadsnivå. 1.2 Utgångspunkter och förutsättningar Människor söker ekonomiskt bistånd av olika orsaker. Arbetslöshet är en vanlig orsak, men andra kan arbeta heltid men har ändå en situation som inte medger att de klarar sin egen eller familjens försörjning, trots att de försöker minska sina kostnader. Andra kan ha otillräcklig sjukpenning. På senare tid har även nya grupper i kommunen börjat söka försörjningsstöd, de som är sjukskrivna utan ersättning, utförsäkrade, hemmaboende unga/vuxna och nysvenskar, det vill säga flyktingar som fullgjort sin flyktingintroduktion. Det ekonomiska biståndet är menat som ett tillfälligt försörjningsstöd som ska tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå och möjliggöra hans/hennes personliga utveckling. Hänsyn tas till allmän standardutveckling i samhället, det vill säga till vad en låginkomsttagare normalt kan kosta på sig. Bidraget får inte verka passiviserande utan ska ha en förebyggande och rehabiliterande inriktning. Rätt till ekonomiskt bistånd kan föreligga om den enskilde saknar medel till sin försörjning och livsföring i övrigt, under förutsättning att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Genom att stärka människors möjligheter till ett innehållsrikt liv blir vägen snabbare till självförsörjning. Målsättningen är att ingen person ska vara beroende av försörjningsstöd under någon längre tid. Den som erhåller försörjningsstöd och inte har fyllt tjugofem år, eller har fyllt tjugofem år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser, ska i samråd med arbetsförmedlingen erbjudas socialpraktik eller annan kompetenshöjande verksamhet, om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd via annan aktör som till exempel arbetsförmedlingen. Alla ansökningar ska prövas individuellt. Barnens situation och behov ska särskilt beaktas utifrån ett barnperspektiv. Barn som bevittnat våld och kvinnor som utsatts för hot och våld, ska alltid erbjudas stöd och skydd. 3 (17)

4 I Socialtjänstlagen (SoL) 5 kap. 11 står; Socialnämnden bör verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden bör särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Nämnden bör också beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Myndighetsutövningen inom det sociala området har karaktären av såväl stödjande som kontrollerande inslag. Synsättet är att stödjande insatser ger bättre långsiktiga resultat varför samverkan med andra aktörer är eftersträvansvärt, som till exempel arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsavdelningen och försäkringskassan är en förutsättning för att skapa en helhetssyn runt den enskildes behov för samtliga aktörer, även till gagn för den enskilde. Tillsammans med den enskilde ska det formuleras en arbetsplan. Den ska utgå ifrån den enskildes önskningar, behov och möjligheter att ges bistånd. Flerpartssamtal och individuella handlingsplaner är att anse som viktiga för att uppnå aktiva insatser så fort som möjligt. Professionellt förhållningssätt i försörjningsstödshandläggningen måste bygga på såväl tillit som kontroll. Den enskildes integritet ska inte kränkas. Snarare så ska den enskildes självtillit och egna resurser stärkas. Handläggningen ska sträva efter individens egen aktivitet och ansvar och ska stimulera till arbetspraktik och kompetensutveckling, för att kunna uppnå ett självständigt liv. Handläggningen får inte vara kravlös, utan rimliga krav utifrån den enskildes situation ska kunna ställas. Detaljprövning ska dock begränsas så mycket som möjligt och biståndet bör inte detaljstyras hur den enskilde använder försörjningsstödet. Det är viktigt att barnens behov tillgodoses genom det beviljade försörjningsstödet. Budgetrådgivning kan vara ett viktigt inslag i stödet till den enskilde. Synsättet utgår från att alla människor har egna resurser och att de inte ska behöva vara beroende av behovsprövat ekonomiskt bistånd under någon längre tid. Individer som stimuleras i sin förändringsmotivation uppnår alltid bättre resultat. De flesta individer har kraft och vilja att förändra sina liv, så att de kan bli självförsörjande. 2 Ansökan om ekonomiskt bistånd Enskilda personer ringer socialtjänsten för olika typer av råd och stöd i biståndsfrågor. I de fall den enskilde efter samtalet vill söka bistånd erbjuds en besökstid. Ansökan om bistånd ska vara skriftlig på en blankett med sanningsförbindelse, som försörjningsstöd tillhandahåller. Till besöket uppmanas den enskilde att ta med handlingar för en genomgång av den ekonomiska situationen. När rätten till bistånd är utredd fattas ett beslut. Beslutet delges den enskilde muntligt direkt vid besöket eller via ett brev där det också framgår hur beslutet kan överklagas. 4 (17)

5 Eventuella misstänkta bedrägerier polisanmäls alltid. 2.1 Anställd eller arbetssökande En grundtanke i socialtjänstlagen är att den enskilde i största möjliga mån ska försörja sig själv. Det innebär att den enskilde ska göra vad han eller hon kan, för att tillgodose behovet på annat sätt än genom försörjningsstöd. Det är därför ett självklart krav att den som är arbetsför aktivt söker heltidsarbete. Avsteg från det görs bara för den som har pension, föräldrapenning eller är sjukskriven av läkare. För att betraktas som aktivt arbetssökande ska den enskilde vara inskriven vid, och hålla regelbunden kontakt med Arbetsförmedlingen, samt kunna redovisa att arbeten söks aktivt. Den som är ensamstående utan barn ska vara beredd att flytta för att få arbete, medan den som har barn ska vara beredd att pendla. 2.2 Studier Studiestöd är ett statligt ansvar. Huvudregeln när det gäller vuxna studerande är att det ska kunna försörja sig själva genom de stödformer som finns inom studiemedelssystemet och vuxenstudiestödet. Undantag kan, efter individuell prövning, göras vid studier på kommunal utbildning för vuxna, tidigare komvux, grundläggande motsvarande årskurserna 7-9, utbildning för vuxna med utvecklingsstörning (tidigare särvux) och kompletterande arbetsmarknadsutbildning. Syftet med utbildningarna ska vara att bryta ett långvarigt bidragsberoende. Särskilda behov hos personer med läs- och skrivsvårigheter och likartade problem ska beaktas. När bistånd utgår är det ett komplement till existerande studiesociala stödformer och bidrag inom arbetsmarknadsutbildningen. Därför krävs att den enskilde söker de bidrag och lån som kan vara aktuella. Den som beviljas utbildningsbidrag har i allmänhet rätt till kompletterande försörjningsstöd, om det inte är uppenbart att behovet kan tillgodoses på annat sätt. 2.3 Eget företag Kommunen får inte snedvrida konkurrensen mellan företag. I 2 kap. 8 kommunallagen står: individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det. Stöd utgår därför normalt inte till enskild som har ett registrerat företag. Avsteg ska prövas av myndighetsutskottet. Försörjningsstöd kan utgå fram till den tidpunkt då företaget är registrerat. 2.4 Sjukskriven, föräldraledig, aktivitetsersättning (-30 år) eller sjukersättning (30- ) Försörjningsstöd kan beviljas som komplement till socialförsäkring och/eller pension. 5 (17)

6 2.5 Frånvaro Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller kompetenshöjande verksamhet kan försörjningsstödet vägras eller nedsättas. Likaså om den enskilde inte bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande. 3 Försörjningsstöd Försörjningsstödet, se 4 kap. 1 och 3 SoL, omfattar generella behov, vilka är gemensamma för de flesta människor och som alla har rätt att kunna få tillgodosedda, till exempel kostnader för livsmedel, kläder och hygienartiklar. Andra kostnader beräknas utifrån styrkta kostnader, exempelvis boendekostnad, hushållsel och arbetsresor. Riksnormen, se 2 kap. Socialtjänstförordningen, ska ge den enskilde frihet att hushålla efter egna önskemål och intressen inom en given budgetram. Försörjningsstödet är ett medel för att ge den enskilde möjligheter att själv ta ansvar för sin situation. Beslut enligt 4 kap. 1 och 3 SoL kan överklagas hos Länsrätten genom förvaltningsbesvär. 3.1 Beräkning av försörjningsstöd Beräkning sker utifrån redovisade inkomster föregående månad. Om till exempel den enskilde ansöker om bistånd för oktober, så är det intäkterna under september som är räkningsgrundande. Om sökande har ett tillfälligt normunderskott under en månad, men har stabila intäkter under resterande tid av året, är det inte givet att sökanden har rätt till bistånd. I dessa fall görs normberäkningen tre månader tillbaka i tiden för att visa de genomsnittliga inkomsterna i förhållande till riksnormen. Det kan även finnas andra skäl att frångå avräkningsprinciperna, som till exempel vid överskjutande skatt, retroaktiva ersättningar etc. För enskilda som är aktuella hos försörjningsstöd men som varit självförsörjande en eller flera månader, beräknas även föregående månaders inkomster och utgifter. Uppstår ett normöverskott vid den beräkningen räknas detta som inkomst för ansökningsmånaden Växelvis boende gällande barn Då barn bor växelvis hos respektive förälder (50-50), beräknas försörjningsstödet utifrån halverad barnnorm, barnomsorgsavgift och halverat barnbidrag Reducerat försörjningsstöd Vid mycket kortvariga hjälpbehov eller då andra särskilda skäl föreligger, till exempel förhållanden enligt 4 kap. 1 och 5 SoL, kan bistånd avslås eller nedsättas. 6 (17)

7 3.1.3 Tillgångar Vid beräkning av ekonomiskt bistånd dras hushållets inkomster av från den uträknade riksnormen. Som inkomst räknas; studiestöd, lön, arvode, föräldrapenning, skattepliktig del av vårdbidrag, handikappersättning, pension, barntillägg, livränta, barnbidrag/studiebidrag, flerbarnstillägg, underhållsstöd, övriga försäkringsersättningar, övriga tjänsteinkomster, bostadsbidrag reseersättning, utbildningsbidrag, arbetslöshetsersättning, ALFA-kassa, arv, vinster, avkastning av kapital, ersättning för sveda och värk, skadestånd och penninggåvor. Överskjutande skatt räknas som inkomst i det fall beloppet inte överförts till kronofogdemyndigheten. Vid uträkning av försörjningsstöd tas inte hänsyn till intäkter som avser ersättning för merkostnader som till exempel behovsprövat extra tillägg och habiliteringsersättning. Skolungdomars inkomst av feriearbete ska undantas i socialbidragsberäkningen enligt socialnämndens beslut, se SN sammanträdesprotokoll daterat , 670/02. Grundsynen i lagen är att om en person har kontanter, banktillgodohavanden eller realiserbara tillgångar (aktier, reverser, obligationer, bil, båt, fritidsfastighet, lösöre som har pantvärde eller annan tillgång) så ska i första hand dessa användas för försörjningen. Som realiserbar tillgång räknas även fastighet och bostadsrätt. Sparmedel kan accepteras för personer som under en lång tid haft försörjningsstöd. I normen finns vissa poster som kräver ett visst sparande, exempelvis till telefon, kläder, lek och fritid. Vilket belopp som kan godkännas bedöms utifrån vad sparmedlen är avsedda för samt hjälpbehovets art och familjens sammansättning. Bilinnehav kan godkännas om bilen har ett värde av högst 50 procent av basbeloppet och behövs för arbetspendling eller om det finns sociala, fysiska eller medicinska skäl. Om det finns lån på bilen, antingen avbetalning till säljaren eller banklån, ska det återbetalas vid en försäljning. Överskottet ska sedan användas till egen försörjning. En fastighet eller bostadsrätt ska avyttras om hushållet kan försörja sig på de pengar som erhålls vid en försäljning. Den enskilde ska lämnas skäligt rådrum i 3-6 månader. Om det finns lån på fastigheten eller bostadsrätten ska de återbetalas vid en försäljning. Överskottet ska sedan användas till försörjning. Barns behov av att bo kvar i bostaden ska beaktas, likaså hushållets långsiktiga förmåga att bo kvar i egen fastighet utifrån ekonomi och fastighetens underhållsbehov. 7 (17)

8 3.2 Riksnormen innefattar nedanstående: Livsmedel Kostnaden för en näringsmässigt fullvärdig och varierande kost. All mat tillreds och äts i hemmet Kläder och skor Kostnad för det vardagliga klädbehovet under hela året. Högtidskläder ingår Lek och fritid Kostnad för fritidsaktiviteter som är rimligt för alla att ha möjlighet att utöva. Dyrare fritidsintressen och mer semesterbetonade aktiviteter ingår ej Förbrukningsvaror Kostnad för varor till skötsel och vård av bostaden samt kläder och skor (tvätt, disk- och rengöringsmedel) Hälsa och hygien Kostnad för tvål, tandkräm, hårvård och övriga hygienartiklar Dagstidning, telefon och TV-licens mm Kostnad för dagstidning och installationskostnad, abonnemangsavgift och samtalsavgift för telefon, och TV-licens. Den som har styrkta kostnader erhåller dessutom försörjningsstöd enligt följande (4 kap. 1 och 3 punkt 2 SoL): Akuta hjälpbehov Bistånd i akuta nödsituationer kan beviljas även om rätt till försörjningsstöd inte föreligger, för att förhindra nödsituation Akut tandvård Kostnad för patientavgift inom tandvårdsförsäkringen vid värk eller akut skada ersätts. Vid skada ska alltid ersättning från eventuell olycksfallsförsäkring undersökas före beviljande av bistånd. En förebyggande tandvård i förebyggande syfte via t ex tandhygienist i syfte att förhindra tandlossnig, prövar efter individuell bedömning Arbetsresor Bistånd kan beviljas enligt gällande tariffer för kollektivtrafik. Med begreppet arbetsresor ska även avses resebehov för att aktivt kunna söka arbete eller delta i andra aktiva åtgärder som kommunen eller annan myndighet anordnar. Bistånd kan utgå när kostnaden inte täcks av annan. Kostnaden, utöver månadskort, ska styrkas med biljett eller dylikt. I undantagsfall kan bilersättning beviljas i enlighet 8 (17)

9 med riksskatteverkets tariffer. Skattejämkning ska sökas. Om skattejämkning inte söks beviljas endast lämpligt månadskort för kollektivtrafik som bistånd Avgift för medlemskap i fackorganisation och A-kassa Faktisk kostnad ersätts. Möjlighet till reducerad avgift ska undersökas Barnomsorgsavgift Faktisk kostnad ersätts Boende Hyra upp till högsta godtagbar skälig boendekostnad godtas med hänsyn till familjens storlek och marknadshyra för hyreslägenheter i kommunen, såvida det inte är uppenbart att den sökande kan bo i en mindre lägenhet. Sökanden ska, i tillämpliga fall, uppfylla försäkringskassans villkor för bostadsbidrag när det gäller bostadens storlek. Vägledande är vidare riksdagens norm för trångboddhet 1967 att två vuxna delar sovrum, vardagsrum och kök oräknat. För små barn, upp till ett år, kan gälla att flera delar sovrum. Vid bistånd till fastighetsägare beräknas högsta godtagbara boendekostnad med hänsyn till familjens storlek och marknadshyra för hyreslägenheter i kommunen. Bostadsrätt behandlas på samma sätt som fastighet i de fall den bedöms representera ett ekonomiskt värde. Bistånd till amortering på lån som tagits för inköp av bostaden utgår inte eftersom det innebär att försörjningsstödet bidrar till att klientens tillgångar ökar. Bistånd till räntekostnaden kan däremot utgå, så länge avgift och ränta tillsammans inte överstiger högsta godtagbara boendekostnad. 30 procent av räntorna är inte avdragsgilla i självdeklarationen och beaktas därför inte i normberäkningen (se nedan). Skattejämkning ska alltid sökas. Undantag kan göras för den som saknar skattepliktig inkomst. Följande poster beaktas vid prövning av skälig boendekostnad i fastighet och bostadsrätt: - renhållning - sotning - kostnad för vatten och avlopp (kommunalt), alt. slamtömning - uppvärmning - skuldränta (70 procent beaktas om skattejämkning sökts. Se föregående stycke) - villaförsäkring - tomträttsavgift - fastighetsskatt 9 (17)

10 Bostadskostnaden för den som är inneboende eller delar bostad med annan än partner kan prövas i förhållande till antalet personer i hushållet. Skälig del av boendekostnaderna beaktas Elkostnad Bistånd beviljas enligt uppvisad räkning till hushållsel och uppvärmningskostnad. Se konsumentverkets riktlinjer. Tilläggsavgifter med anledning av obetalda fakturor ersätts dock ej Glasögon Kostnad för undersökning, glas och arbete. Kostnad för båge upp till max 1,5 procent av basbeloppet. Behovet ska styrkas av legitimerad optiker genom kostnadsuppgift med specificerade belopp för synundersökning, båge, glas och arbetskostnad. Kontaktlinser godtas om läkare styrkt att det är enda alternativet. Kostnad för progressiva, färgade eller andra specialglas ersätts inte Hemförsäkring Kostnad, enligt uppvisat försäkringsbrev, för hemförsäkring utan tillägg för stöldbegärlig egendom Kostnader för organiserade fritidsaktiviteter Barns utgifter för organiserade fritidsaktiviteter kan ersättas om särskilda skäl föreligger Läkarvård, medicin, sjukresor Faktiskt verifierade kostnad för egenavgift gällande sjukvård och sjukvårdande behandling, som inte ersätts av försäkringskassan eller landstinget och som noterats på högkostnadskort, ersätts. För receptbelagd medicin som ingår i högkostnadsskyddet gäller, att möjligheten till amortering alltid ska utnyttjas. Egenavgift för sjukresor utgår ej utan beviljas av landstinget utifrån vad sjukdomstillståndet kräver Umgängeskostnader Kostnad för att kunna utöva umgänge med barn ersätts med matpengar + beloppet för fritidsaktiviteter per dag och barn, efter individuell bedömning. Bistånd kan dock endast beviljas för resor avsett för umgänge efter grundprincipen att föräldrarna delar kostnaden lika. 10 (17)

11 4 Övrigt bistånd Riksnormen, som grundas på konsumentverkets beräkningar och regeringens årliga beslut, kan anses utgöra ett realistiskt mått på ekonomisk grundtrygghet. 4.1 Extra bidrag Bistånd i annan form, extra bidrag, kan utgå om det finns skäl för det och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Vid bedömningen ska det beaktas om den enskilde bedöms vara beroende av försörjningsstöd under en lång tid framöver eller om behovet kan tillgodoses på annat sätt inom en rimlig framtid. Medicinska och sociala skäl samt barns behov ska ingå i bedömningen. 4.2 Begravning Om dödsboet inte kan bekosta begravningen, utgår bistånd med högst 50 procent av basbeloppet. Dödsboets tillgångar på dödsdagen samt eventuella inkomster (pension, överskjutande skatt mm) efter den dagen, ska alltid reducera biståndet. Begravningskostnaderna ska alltid betalas före dödsboets skulder. 4.3 Elskuld Bidrag till elskuld kan utgå då andra möjligheter att lösa situationen är prövade och om det finns särskilda skäl till bifall, till exempel om det är nödvändigt för att undvika att barn far illa eller för att rehabilitera en vuxen. 4.4 Familjerådgivning Kommunens avgiftsfria KAK familjerådgivning ska användas, deras kontaktinformation är; Västra Långgatan 10B i Köping, telefon för tidsbeställning och information. Samtalen är avgiftsfria. 4.5 Flyttkostnad Kostnad för flyttning kan utgå till max 25 procent av prisbasbeloppet om biståndet bidrar till minskat behov av försörjningsstöd och/eller ökar möjligheten till arbete/sysselsättning eller egen inkomst eller om andra skäl föreligger. Minst två kostnadsförslag ska inhämtas. Bistånd till dubbla boendekostnader utgår inte. Den enskilde bör därför planera flyttningen så att dubbel kostnad inte uppstår. 4.6 Fickpengar/Förbehållsbelopp Fickpengar till medellösa vuxna som vårdas på sjukhus, behandlingshem etc. utbetalas med belopp som motsvarar posterna i riksnormen för: kläder, skor, fritidsaktiviteter, hälsa och hygien (inkl. klippning) samt kostnad för telefonkort. Om förbrukningsvaror inte ingår i behandlingskostnaden läggs även detta belopp till. Till personer som är inskrivna vid behandlingshem kan även andra belopp utbetalas, efter individuell bedömning, utifrån de krav som behandlingshemmet har på vad som ska ingå i behandlingsprogrammet. 11 (17)

12 4.7 Hemutrustning Hemutrustning kan utgå till max 20 procent av prisbasbeloppet, kostnader därutöver prövas av myndighetsutskottet, och avser kostnad för enkel utrustning så att behoven tillgodoses av att äta, sitta och sova, och sökanden i övrigt erhåller en skälig levnadsnivå. Möjligheten att köpa begagnad utrustning ska undersökas. Vid separation måste parterna alltid göra en fördelning av befintligt bohag så att barnens behov tillgodoses där de ska bo stadigvarande. Barnens rätt till skälig levnadsnivå vid umgänge ska beaktas. 4.8 Funktionshindrade och kroniskt sjuka Bistånd beviljas för egenavgifter för förskrivna hjälpmedel, dock endast i de fall då inte annan huvudman täcker kostnaderna. 4.9 Försörjningsstöd och boendekostnad för hemmaboende ungdom år Prövning avseende försörjningsstöd till hemmaboende skolungdomar år sker utifrån föräldrarnas ekonomi när bestämmelserna i 7 kap.1 föräldrabalken är tillämpliga. Hyra för hemmaboende ungdom godtas endast om den unge före ansökningstillfället regelbundet betalt hyra till föräldrarna/föräldern. Man kan inte starta med att börja betala hyra vid ansökningstillfället. Där hyra godtas bör ett hyresavtal från föräldrarna krävas in, samt kvitto på betald hyra. Förälder som mister bostadsbidrag genom att den unge bor kvar hemma kan kompenseras för förlorat bidrag i form av hyra. Ungdom som vill flytta hemifrån ska ha en sådan planering att hon/han under överskådlig framtid kommer att klara sin hyra och försörjning själv. Sociala skäl prövas restriktivt Hyreskostnad - övrigt Hyreskostnad för den som vistas i familjehem eller hem för vård eller boende kan utgå under sex månader. Detsamma gäller för den som vistas på kriminalvårdsanstalt om det ur rehabiliterings synpunkt är viktigt att förhindra uppsägning/vräkning och det kan antas bli svårt att skaffa en likvärdig bostad. Den enskilde ska dock i första hand i samråd med hyresvärd uppmanas att uthyra bostaden i andra hand Hyresskuld Bidrag till hyresskuld kan utgå till mas 25 procent av prisbasbeloppet då andra möjligheter att lösa situationen är prövade och om det finns särskilda skäl att undvika en uppsägning/vräkning, till exempel om det är nödvändigt för att undvika att barn far illa eller för att rehabilitera en vuxen. Hyresskulder därutöver ska prövas i myndighetsutskottet. 12 (17)

13 4.12 Matpengar Sökande som inte är berättigad till socialbidrag enligt 4 kap. 1 SoL, men som hävdar att nödsituation föreligger beviljas där det är oundgängligen nödvändigt, så kallad nödprövning, bistånd enligt matnorm, med hänvisning till kommunens yttersta ansvar enligt 2 kap. 2 SoL, fram till nästa inkomsttillfälle. Kontoöversikt och kontoutdrag med aktuell kontoställning samt redovisning av samtliga konton, t.ex. sparkonto, de senaste månadens transaktioner inhämtas. Rätt till bistånd prövas enligt 4 kap. 1 SoL Kosttillägg Kosttillägg vid diabetes är numera borttagen, eftersom diabeteskost inte skiljer sig nämnvärt från den kost som rekommenderas för alla. Vid beräkning av kosttillägg som till exempel fettreducerad kost, glutenfri kost, laktosfri, komjölksproteinfri kost finns rekommendationer på Konsumentverkets hemsida. Tillägg kan beslutas efter det att behovet styrkts av läkare. Vid omfattande födoämnesallergi kan tillägg beslutas efter att läkare ingående beskrivit det kosttillägg som krävs. Se Lägenhetsbyte som medför högre nettohyra Om den enskilde vill byta bostad under pågående bidragsperiod och detta är förenat med ökande boendekostnader eller andra kostnader, ska flyttningen ske i samförstånd med försörjningsstödshandläggaren. Om det inte finns skäl för en flytt kan handläggaren avslå den del av hyran som innebär en merkostnad Psykoterapi Psykoterapi som inte i huvudsak finansieras av annan huvudman prövas av nämnden. Den skiljelinje som måste dras är, enligt regeringens uppfattning, mot sådana insatser som är att hänföra till hälso- och sjukvård och som är sjukvårdshuvudmannens ansvar att tillgodose. Därför är huvudregeln att landstinget har kostnadsansvaret för sjukvårdsinsatser. Kontakt ska därför alltid tas med sjukvårdshuvudmannen i alla ärenden rörande kostnader för psykoterapi Rekreationsresa för barnfamiljer Kan beviljas med högst 1 procent av basbeloppet/person och år, efter prövning med beaktande av barnperspektivet och särskilda skäl som grund. Särskilt ska beaktas barns behov som: - bor i separerade hem med umgängeskonflikter - har bevakat umgänge - lever i miljöer där besöksförbud i någon form förekommer - varit utsatta för övergrepp - är eller varit aktuella för bistånd från Barn- och ungdomsgruppen 13 (17)

14 Rekreationsresa avseende barn och ungdom ska dock alltid i första hand ansökas av vårdnadshavare via de två lokala fonderna; - Sociala samfonden; vars ändamål ska vara att genom bidragsgivning främja barn och ungdomsvård och bistå åldringar och handikappade inom Kungsörs kommun - Ramsbergskolonifonden; vars ändamål ska vara att komma barn till godo, som behöver särskild omvårdnad på grund av hälso- eller sociala skäl. Medel ska därför utbetalas till barn och ungdom för exempelvis en vistelse på läger, koloni eller liknande, eller en resa som för stipendiaten vore av hälso- eller sociala skäl önskvärt Reparationskostnader Bistånd till reparationskostnader som den enskilde debiteras vid flytt ersätts inte vid eget hyresavtal, vid reparationskostnader vid kommunkontrakt som tillfaller försörjningsstöd ska den enskildes återbetalning övervägas noggrant Sjukhusvård Dygnsavgiften reducerad med budgetposten för livsmedel ersätts. Nedsättning av avgiften ska dock först sökas hos landstinget Skilsmässa Ansökningsavgiften för ansökan om äktenskapsskillnad hos Tingsrätten ersätts vid behov Socialt hyreskontrakt En bostad kan för hyras för en brukares räkning och kan bli aktuellt då en klient är bostadslös och saknar möjlighet att få ett eget hyreskontrakt, kanske beroende på hyresskuld, missbruk eller psykisk sjukdom, socialt kontrakt är en biståndsinsats enligt 4 kap 1 SoL. Mellan socialnämnden och den enskilde brukaren ska då ett andrahandskontrakt upprättas, hyrestiden samt uppsägningstiden ska då alltid klargöras. Denna typ av boendeform ska vara en del i en rehabilitering och det ska upprättas en arbetsplan. I vissa ärenden, rörande ungdom yngre än 21 år krävs en nära samverkan mellan försörjningsstödshandläggare och socialsekreterare. Vid tecknandet av ett socialt hyreskontrakt ska det vara bestämt hur man arbetar med brukarens problematik och på vilket sätt denne ska uppnå ett eget hyreskontrakt. Ett socialkontrakt tecknas endast mot en enskild brukare vilket innebär att om brukaren väljer att flytta från bostaden ska bostaden återgå till hyresvärden. 14 (17)

15 4.21 Spädbarnsutrustning Stöd kan utgå med 15 procent av basbeloppet i samband med första barnets födelse. Möjligheten att köpa begagnad utrustning ska undersökas. Utbetalning av beviljat bistånd sker efter barnets födelse Tandvård Vid tandvård som inte är akut, kan bistånd utgå efter individuell bedömning och i vissa fall, med stöd av kommunens förtroendetandläkare. Kostnadsförslag ska alltid begäras. Inplantat beviljas ej. Kostnad för tandkontroll beviljas högst en gång/ år. Kostnaden för icke akut tandvård prövas av myndighetsutskottet 4.23 Telefon Enskild, som av säkerhets och trygghetsskäl behöver kunna nå omgivningen eller på grund av medicinska skäl behöver ha kontakt med anhöriga och bryta sin isolering, kan erhålla ett engångsbelopp till inköp av telefon, om behovet av olika skäl inte kan tillgodoses med fast telefonabonnemang. Samtalskostnad ingår i riksnormen och bistånd utgår ej Tillfällig vistelse i kommunen Kommunen har alltid det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. För personer som endast tillfälligt befinner sig i kommunen är ansvaret inte lika omfattande. I de fall där den enskilde kommunbesökarens behov bäst tillgodoses genom att han/hon reser hem till sin hemkommun, kan hjälp till hemresan vara rätt form av bistånd. En individuell bedömning måste dock alltid göras utifrån omständigheterna i det enskilda ärendet. Kan den enskilde kommunbesökarens behov tillgodoses på annat sätt föreligger inte rätt till bistånd. I de fall där hemresa beviljas bör det observeras att biståndet det ej kan förenas med återbetalningsskyldighet eller återkrävas av den enskildes hemkommun med stöd av socialtjänstlagen. Kopia på polisanmälan krävs om eventuell förekommen plånbok, till exempel stöld eller dylikt. Om hjälp beviljats till hemresa så ska den alltid ske med billigaste färdsätt Ungdomar med egen bostad Huvudregeln är att bistånd till boendekostnad inte ska beviljas för ungdom om hyresavtalet tecknats under period då den sökande saknar inkomst och möjlighet att själv betala hyran, utan ungdomar bör bo kvar hos föräldrarna tills ungdomen kan försörja sig själv och därmed kan flytta hemifrån. Undantag från huvudregeln kan dock göras om det föreligger starka sociala skäl till eget boende Övriga resor För enskild som inte arbetar eller är arbetssökande kan bistånd till bussresor utgå, efter individuell bedömning, för att genom allmänna kommunikationer kunna sköta läkarbesök, umgänge med barn och fritidsaktiviteter. Personer som av 15 (17)

16 rehabiliteringsskäl behöver åka till stödjande brukarförening, till exempel AA, NA eller Länkarna eller av andra skäl behöver rehabiliteras, t ex vuxenpsykiatrin i Köping, bör erhålla bistånd. 5 Kompetenshöjande verksamhet (4 kap. 4 6 SoL) Det är viktigt för försörjningsstöd att bistå den enskilde att utveckla och aktivera de egna resurserna. Samverkan och samordning med andra berörda myndigheter som till exempel arbetsförmedlingen, försäkringskassan, arbetsmarknadsenheten etc är därför en nödvändighet. Deltagande i aktiviteter som nämns i 4 kap. 4 SoL är ett led i strategin att förbättra den enskildes förutsättningar att komma in på den reguljära arbetsmarknaden eller börja studera. Individuella tidsbegränsade handlingsplaner är en nödvändighet för att nå det målet. Den som är arbetslös ska erbjudas flerpartssamtal med berörda myndigheter inom fyra månader från första besöket vid försörjningsstöd i syfte att ge den enskilde möjlighet att vara delaktig i strävan av att vara självförsörjande. Arbetslösa eller deltidsarbetande kan även ges kvalificerat råd och stöd vid flerpartsamtal. 5.1 Frånvaro Vid frånvaro (4 kap. 5 SoL) reduceras försörjningsstödet med riksnormens dygnsbelopp/person (i hushållet). Avdrag från försörjningsstödet görs vid all frånvaro från planerad aktivitet till exempel utbildning eller praktik. Vid uppenbar misskötsel, till exempel ogiltig frånvaro, förlorar deltagaren försörjningsstödet. Under längre sjukfrånvaro beräknas normen som sedvanligt försörjningsstöd. 6 Återbetalning Om sökande har ansökt om studiemedel och har fått ett beslut från CSN, men inte ännu har fått några pengar utbetalade, kan sökande beviljas försörjningsstöd som förskott på förmån mot återbetalning jml. 9 kap. 2 SoL. När sökande väntar på lön, A-kassa eller annan inkomst som avser ansökningsmånaden, kan försörjningsstödet utges som förskott på förmån. Förmånen måste täcka den månad som biståndet gäller. Sökande ska informeras om vad återbetalningen innebär och skriva på en förbindelse om återbetalning. När sökande får pengarna ska hon/han kontakta sin socialsekreterare/handläggare. Denne gör då en beräkning av om socialbidraget kan betalas tillbaka. Om en återbetalning innebär att sökande hamnar under norm 16 (17)

17 månaden efter, kan återbetalning inte ske av hela beloppet. Det dokumenteras då i akten och ett nytt beslut fattas. Om sökanden inte återbetalar skulden kan verksamheten ansöka hos Länsrätten om att få kräva in skulden genom kronofogden. 7 Överklagan Beslut som fattats enligt 4 kap. 1 SoL kan överklagas hos länsrätten genom så kallat förvaltningsbesvär. Bestämmelserna finns i 16 kap. 3 SoL. Övriga beslut kan också överklagas hos länsrätten, men genom så kallat kommunalbesvär enligt 10 kap. kommunallagen. Vid denna överklagning prövas lagligheten i det överklagade beslutet. 8 Övrigt Dessa riktlinjer ersätter i sin helhet tidigare av socialnämnden beslutade riktlinjer. Förutom ovan nämnda riktlinjer gäller socialtjänstlagen och lagar med anknytning till myndighetsutövningen samt förordningar. Som riktlinje bör prejudikat användas som vägledning. Nämnden kan också göra principiella ställningstaganden som justerar eller förtydligar riktlinjerna utifrån aktuella individärenden. Socialsekreterarna och handläggarnas beslutsutrymme regleras förutom i dessa riktlinjer, även i delegationsförteckningen. Om ett ärende är av principiell art, det föreslagna beslutet ligger utanför delegation eller om riktlinjerna motverkar sitt syfte, ska ärendet överlämnas till myndighetsutskottet för vägledande beslut. 17 (17)