Årsredovisning 2013 TRELLEBORGS KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2013 TRELLEBORGS KOMMUN"

Transkript

1 Årsredovisning TRELLEBORGS KOMMUN Årsredovisning TRELLEBORGS KOMMUN

2 Ansvarig utgivare : Ekonomiavdelningen Foto: Ingrid Wall, Susanne Nilsson, Erik Roman, Johanna Wahlberg, Lena Mattsson Mårtensson (sid 2) Produktion och tryck: Printhuset Electra, Malmö Trelleborgs kommun, mars 2014

3 INLEDNING 2 Kommunalrådet har ordet 3 i korthet 3 Fem år i sammandrag 4 Vad används skattepengarna till? 4 Mandatfördelning 6 Omvärlden 8 Trelleborg 13 Resursfördelningsmodell 15 God ekonomisk hushållning 21 Resultaträkning 24 Balansräkning 27 Finansiella nyckeltal 29 Personalredovisning 33 Sammanställd redovisning NÄMNDERNAS REDOVISNING 36 Kommunstyrelse 38 Överförmyndarnämnd 39 Valnämnd 40 Kommunrevisionen 41 Socialnämnd 44 Bildningsnämnd 46 Kulturnämnd 48 Fritidsnämnd 49 Arbetsmarknadsnämnd 50 Samhällsbyggnadsnämnd 52 Servicenämnd 54 Teknisk nämnd 56 Balansräkningsenheter EKONOMISK REDOVISNING 59 Resultaträkning 60 Balansräkning 61 Kassaflödesanalys 62 Noter 69 Driftredovisning 70 Uppföljning av verksamhet på tre positioner 72 Investeringsredovisning 73 Kommunens värdehandlingar 74 Panter och ansvarsförbindelser 75 Redovisningsprinciper 76 Ord och begrepp REVISIONSBERÄTTELSE 78 Revisionsberättelse

4 INLEDNING Trelleborg, en stad och kommun som minns sin historia, utvecklar nutiden och välkomnar framtiden I FÖRORDET till Budget för Trelleborgs kommun skrev jag Bedömare från olika institut runt om i vår värld och vårt land talar ständigt om att snart sker det en ljusning. Detta har vi hört i flera år, utan att ljusningen infunnit sig. Trelleborgs kommun har klarat sig bra genom flera år av svåra ekonomiska förutsättningar och skakigheter världen över. Den som följer utvecklingen generellt sett i kommunsektorn ser också att kommuner går in med sparåtgärder och skattehöjningar för att kunna hantera sina kommande års budgetar. Trelleborg går mot strömmen och håller en stadig kurs på ett stormigt hav. Vi värnar om vår befintliga verksamhet och säkerställer den samt gör satsningar för framtiden. När vi nu ser tillbaka på året som gått kan vi konstatera att vi har klarat oss bra. Ett resultat som är något bättre än det budgeterade. Dessutom har vi fattat ett par viktiga beslut som skapar förutsättningar för ännu bättre ekonomi framöver. Våra nämnder visar på ett generellt gott ansvarstagande, där både ekonomin hålls i balans och verksamheten utvecklas med medborgarnas bästa i fokus. Ett första spadtag togs i Klagstorp för om-, ny- och tillbyggnader av skolan och förskolan. Detta, tillsam- mans med investeringarna på Pilevallskolan, innebär investeringar i bildningsverksamheten på 39,2 miljoner kronor detta år. Sista stenen lades ner för första fasen av hamnutbyggnaden samt utbyggnaden av färjeläge 10 påbörjades. Vi har även investerat i vatten- och avloppsanläggningar motsvarande 42 miljoner kronor, där dagvattenprojektet uppgår till 17,3 miljoner kronor. Andra stora investeringar under året har varit investeringar i elnätet på 10,3 miljoner samt det strategiska köpet av fastigheten Bogsprötet 1 för 17,5 miljoner, som ett första steg i förverkligandet av Sjöstaden. Under det år vi nu lägger bakom oss har flera avgörande beslut för framtiden tagits. Antagandet av detaljplanen för Region Skånes rättspsykiatriska klinik var ett viktigt beslut för Trelleborgs kommuns framtid. En stor, regionalt viktig, arbetsplats som etableras i Trelleborg. En anläggning med högt ställda ambitioner kring energi och miljö för forskning, vård och utbildning. Vi har även antagit detaljplanen för Trelleborgs Centralstation, vårt blivande resecentrum där alla trafikslag kommer kunna mötas i framtiden. Vi har som första kommun i Sverige skapat ett valfrihetssystem gällande sotning för kommunens invånare. Under året togs även beslut om att Trelleborgs kommun ska ansöka om att bli förvaltningsområde för ett av Sveriges minoritetsspråk, finska. Genom beslutet blir vi först i södra Sverige och Skåne. Först ut i Skåne är vi gällande att ha arbetat fram en lokal överenskommelse med den idéburna sektorn, Trelleborg tillsammans. Som enda plats i Norden blev Trelleborgs kommun utvald i ett världsomspännande kultur- och välgörenhetsprojekt för att skapa bokstaven C bestående av 500 barn stående i ett rapsfält. Bit för bit läggs ramverket för framtidens Trelleborg på plats. Vidare har fördjupningen av översiktsplanen för Trelleborgs stad som pekar ut utvecklingsinriktningarna för framtidens Trelleborg arbetats fram. Ett arbete som syftar till att skapa en förfinad bild av Trelleborgs stad och kommun. Trelleborgs kommun strävar efter att ständigt förbättra vår verksamhet. En strävan och vision som innebär att Trelleborgs kommun ska vara en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. Trelleborg i februari 2014 Ulf Bingsgård Kommunstyrelsens ordförande 2 INLEDNING

5 INLEDNING INLEDNING i korthet Kommunens totala resultat blev 32,6 miljoner kronor. Ett av kommunfullmäktiges fyra finansiella mål uppfylldes under. Kommunkoncernens totala resultat blev 50,8 miljoner kronor. Återbetalning av premier från av AFA Försäkring med 33,8 miljoner kronor. Nämndernas budgetavvikelse var -3,1 miljoner kronor. Under uppgick investeringarna till 189,3 miljoner kronor i Trelleborgs kommun. 80 miljoner kronor lånades upp. 22,5 miljoner kronor amorterades på gamla lån. Skatteintäkterna uppgick till 1,5 miljarder kronor. Antalet tillsvidareanställda minskade under med 18 personer. Andelen tillsvidareanställda kvinnor minskade med 0,2 % till 79,2 % under året. Under producerades totalt närmare fem miljoner arbetstimmar av anställda. Fem år i sammandrag Antal invånare Skattesats (Kr) 20,36 20,36 20,36 20,36 20,36 Nettokostnader inkl. finansnetto (mnkr) 1 927, , , , ,9 Nettokostnad per invånare (Kr) Skatteintäkter inkl. generella statsbidrag (mnkr) 1 960, , , , ,3 Årets resultat (mnkr) 32,6 70,4 70,8 42,8 26,4 Avskrivningar (mnkr) 120,1 103,4 100,0 97,8 90,7 Nettoinvesteringar (mnkr) 189,3 208,5 183,8 172,3 165,8 Låneskuld (mnkr) 350,0 293,7 235,0 177,5 216,0 Låneskuld/invånare (Kr) Eget kapital (mnkr) 1 536, , , , ,0 Eget kapital per invånare (Kr) Likvida medel (mnkr) 164,8 100,1 21,9 89,0 155,7 Soliditet (%) 59,1 60,1 60,3 60,4 59,3 Utbetalda löner (mnkr) 1 030,2 974,6 950,6 901,1 889,5 Arbetsgivaravgifter (mnkr) 310,1 291,8 287,6 274,8 269,8 Antal årsarbeten Utförliga kommentarer finns i den ekonomiska redovisningen. INLEDNING 3

6 INLEDNING VAR KOMMER PENGARNA FRÅN? HUR ANVÄNDS PENGARNA? Generella statsbidrag 17% Finansiella intäkter 1% Försäljning, tillgångar 1% Material 8% Tjänster &köp av verksamhet 26% Taxor&avgifter 10% Hyror&arrenden 2% Finansiella kostnader1% Inköp, anläggningstillgångar2% Skatteintäkter 61% Bidrag6% Försäljning, verksamhet& entreprenad 2% Personal 60% Bidrag& transfereringar 3% MANDATFÖRDELNING I KOMMUNFULLMÄKTIGE VAD ANVÄNDS SKATTEPENGARNA TILL? S M SD KD Fp C Mp SÖS Opol. Verksamheternas andel av kommunens nettokostnader Andel Vård och omsorg 28,92 % Grundskola 20,62 % Förskoleverksamhet & skolbarnomsorg 14,43 % Gymnasie- och vuxenutbildning 9,05 % Infrastruktur, skydd, miljö, gata, park, m.m. 7,52 % Individ- och familjeomsorg 6,39 % Kommungemensam verksamhet 4,07 % Fritidsverksamhet 2,93 % Kulturverksamhet 2,05 % Politisk verksamhet 1,43 % Integration och arbetsmarknadsåtgärder 0,86 % Övrig utbildning 1,73 % 4 INLEDNING

7 INLEDNING INLEDNING 5

8 Omvärlden Den samhällsekonomiska utvecklingen Källa: Konjunkturläget december, Konjunkturinstitutet (KI) BNP-tillväxten i Sverige var svag under tredje kvartalet, men ny information tyder på att tillväxten stiger det fjärde kvartalet. Bakgrunden är att både hushåll och företag visar tillförsikt om framtiden i sina svar i Konjunkturbarometern. Konjunkturåterhämtningen inleds det fjärde kvartalet. Hushållens konsumtion växer snabbare 2014 till följd av fortsatt låga räntor och att de disponibla inkomsterna ökar snabbt. Skattesänkningar och låg inflation bidrar till att förstärka hushållens köpkraft. Men det som framför allt driver på uppgången i BNP-tillväxten är att både investeringar och export vänder upp när efterfrågan från omvärlden tar fart. Investeringarna påverkas också av att bostadsbyggandet är på väg upp. Trenden för arbetslösheten är nu tydligt nedåtgående. De första tre kvartalen steg sysselsättningen med personer, vilket är snabbare än ökningen av befolkningen i arbetsför ålder. När efterfrågan ökar nästa år utnyttjar företagen till en början befintlig personal effektivare. Men allt eftersom företagets personalstyrka inte räcker till kommer företagen att nyanställa fler. Sysselsättningen fortsätter därmed att stiga. Riksbankens beslut att sänka räntan till 0,75 % var väl avvägt mot bakgrund av den svaga konjunkturen och låga inflationen. Beslutet stöttar återhämtningen i ekonomin. Kommunernas ekonomi Källa: MakroNytt 1/2014, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) februari 2014 Behoven som följer av en ökande befolkning och förändringar mellan åldersgrupper tar allt mer resurser i anspråk. Omfattande investeringar i kommuner och landsting leder till ökade avskrivningar och finansiella kostnader. Under de senaste åren har behoven från demografiska förändringar inneburit kostnadsökningar på ungefär 0,5 % i kommunerna och 1 % i landstingen. Från ökar dessa behov kraftigt i kommunerna och närmar sig även där kostnadsökningar på 1 % per år. För att klara ökade behov inom till exempel grundskolan till följd av fler barn i grundskoleålder krävs att kommunerna klarar av att anpassa kostnaderna inom de verksamheter där behoven minskar, vilket är fallet inom gymnasieskolan där elevkullarna faller kraftigt. På landstingssidan fortsätter kollektivtrafik och hälso- och sjukvård att öka sina ekonomiska anspråk. Under förstärktes kommunernas intäkter med 7,6 miljarder kronor av tillfälliga återbetalningar från AFA Försäkring. Sammantaget väntas kommunernas resultat uppgå till nästan 11 miljarder, vilket motsvarar 2,4 % av skatteintäkter och statsbidrag. Landstingen väntar ett samlat underskott, på cirka 1,5 miljarder. Landstingens resultat tyngs ner av en tillfällig bokföringsmässig kostnad på drygt 8 miljarder kronor när diskonteringsräntan för pensionsskulden (Rips) ändras, medan återbetalningen från AFA Försäkring är betydligt mindre än för kommunerna, 2,8 miljarder kronor. Bostadsmarknad Källa: Bostadsmarknadsanalys Skåne län, Länsstyrelsen Skåne län är en av Sveriges tre viktigast tillväxtregioner just nu. Länet är strategiskt beläget i norra Europa och har en hög attraktivitet, vilket kan vara en av anledningarna till att inflyttningen av nya invånare till länet ökar. Att kunna tillfredsställa människors och företags behov av bra bostäder är en grundförutsättning för samhällets tillväxt och välstånd. Nyckeln till det goda boendet är att kunna erbjuda bra bostäder 6

9 samt fungerande städer och landsbygd, där önskemålen om trygghet, standard, service, läge, tillgänglighet och ett rikt kulturutbud uppfylls. Under senare år har Skånes bostadsmarknad präglats av bostadsbrist. Framförallt råder det brist på hyresrätter i våra större städer, vilket begränsar rörligheten på bostadsmarknaden och även slår hårt mot de socioekonomiskt svaga grupperna. Det är många olika faktorer som ligger till grund för den svåra bostadssituationen. Enligt de skånska kommunerna är det främst negativa ekonomiska förutsättningar som är orsaken till att det byggs så lite. Men också att Skåne sedan år 2000 har fått en naturlig folkökning samt den stora inflyttning som ägde rum under Befolkningsökningen skapar ett ökat behov av bostäder samt ställer krav på en större rörlighet på bostadsmarknaden. Antalet bostäder som behöver byggas i Skåne har av Boverket uppskattats till cirka per år. År byggdes cirka nya bostäder i Skåne. Det som bidrar till att bostadsbyggandet går trögt är enligt kommunerna lågkonjunkturen, som gör den framtida utvecklingen osäker. Bostadsfrågorna är ett brett och komplext område, som berör många olika områden och aktörer. Bostadsbyggandet i Skåne står idag inför en mängd svåra utmaningar. Trelleborgs geografiska läge vid Östersjön och med en kvarts resväg till bron över Öresund gör kommunen attraktiv för såväl boende som näringsliv. Kommunen är attraktiv som hemort och fortsätter att locka till sig nya invånare. Cirka 350 personer står för närvarande i den kommunala tomtkön. Efter utbyggnaden av E6/E22 så pågår nu planeringen av persontågstrafik på Trelleborgsbanan. Enligt planerna kommer persontågstrafiken igång 2015 och då finns möjligheten att låta trafiken stanna vid två hållplatser i Trelleborg. Arbetsmarknad Enligt Arbetsförmedlingens rapport över arbetsmarknadsåret fick inskrivna arbetslösa jobb under. Sammantaget visar rapporten en viss återhämtning, men det är fortsatt kärvt för dem som saknar gymnasieutbildning. Under året började arbetslösheten vända nedåt. Varslen minskade och fler lediga platser kom in till Arbetsförmedlingen. Det var också något fler inskrivna som lämnade arbetslösheten för jobb eller studier. Sysselsättningen i åldersgruppen år steg till i genomsnitt personer till 4,55 miljoner personer. Det innebär en sysselsättningsgrad på 75,5 %. Samtidigt fylldes arbetskraften i samma åldersgrupper på med fler personer. Det här innebär att konkurrensen om jobben är fortsatt stor. Det är framför allt korttidsutbildade, utomeuropeiskt födda och personer med funktionsnedsättning som har svårare att hävda sig på arbetsmarknaden, bland dessa grupper fortsätter arbetslösheten att öka. Premiär för kommunens nya och modernare webbplats En gemensam nämnare bland många arbetslösa är att man saknar gymnasieutbildning. I den gruppen var i medeltal personer inskrivna som arbetslösa under förra året. Bland ungdomar sjönk dock arbetslösheten. Under varslades sammanlagt personer om uppsägning. Det är färre än under. Utvecklingen ser väldigt olika ut i olika branscher. Medan industriföretagen fortsatte minska sin personal, vände det uppåt i branscher som transport, hotell- och restaurang samt personliga tjänster och företagstjänster. I Trelleborg uppgick arbetslösheten (öppet arbetslösa plus antalet personer i program med aktivitetsstöd som andel av den registerbaserade arbetskraften år) den 31 december enligt arbetsförmedlingen till 10,0 %. Det är lägre än Skåne län (10,8 %) men högre än riket som helhet (8,6 %). Det är dock lägre än vid förra årsskiftet då arbetslösheten i Trelleborg var 10,2 %. I Trelleborg var 23,2 % av arbetskraften i åldern år arbetslösa den 31 december och 21,5 % av dem var utrikes födda. 7

10 Trelleborg Trelleborgs utveckling I januari beslutade kommunfullmäktige om strategiska inriktningsmål, befolkningsmål och finansiella mål för År var det första året då alla nämnder hade beslutade effektmål att följa upp. En samlad bild av kommunfullmäktiges mål finns i under rubriken God ekonomisk hushållning. Nämndernas detaljerade uppföljningar av effektmålen finns i deras beslutade årsanalyser, vilka publiceras på www. trelleborg.se. Arbetet med en fördjupad översiktsplan för centrala Trelleborg fortsatte under året med dialogmöten och workshops. Detaljplaner som färdigställdes under året är Centralstationen och Rättspsykiatriskt centrum. Även detaljplaner som medgav förtätningar i Trelleborg och i Beddingestrand slutfördes under året, Pågående detaljplaner är Skegrie, Trygghetens hus och Albäcksskogen. Kommunstyrelsen beslutade att införa en kommunal kundtjänst. Under gjordes en utredning som beskrev hur införandet av en kundtjänst skulle ske. En säkerhets-, tillgänglighets- och sekretessutredning genomfördes också. De första uppdragen för kundtjänst drogs igång 1 januari 2014 och är Aktualisera nytt ärende, Komplett ansökan, Dödsboanmälningar, När kommer pengarna? samt Skriva intyg till andra myndigheter (CSN med flera). Samtliga är processer som arbetsmarknadsnämnden överlåtit. Under 2014 kommer processer från fler förvaltningar att överlåtas till kundtjänst. Befolkningen ökade i en högre takt än förväntat under året. Den 31 december var antalet trelleborgare , en ökning med 232 personer. Infrastrukturministern Catharina Trelleborgs ekonomi Budgeten för utgår från de mål kommunfullmäktige fastställt för god ekonomisk hushållning för åren Det innebär ett budgeterat resultat på +30,5 mnkr. Driftramarna för byggde på driftbudgeten för samt befolkningsprognosen -32, som kommunfullmäktige fastställde i mars. Andra viktiga förutsättningar var de finansiella målen och en oförändrad skattesats. För att kunna besluta om tillskott för investeringar och andra angelägna beslut, budgeterades 20 mnkr i budgetmarginal och kommunstyrelsens anslag för oförutsedda behov. Av dessa har beslut om tillskott på 18,1 mnkr till nämndernas budget fattats under året. Elmsäter-Svärd lägger sista stenen i de nya vågbrytarna i Trelleborgs hamn För vissa nämnder beräknades driftbudgeten utifrån beräknat invånarantal. Befolkningen har ökat något mer än vad som förväntades i befolkningsprognosen. Analys över hur detta påverkade nämndernas fördelningsnyckeltal finns i avsnittet resursfördelningsmodell. Nämnderna fick kompensation för löneökningar men inte för prisökningar. års bokslut gav ett överskott på 32,6 mnkr. Årets resultat innehåller ett par jämförelsestörande poster på totalt +18,5 mnkr. En återbetalning från AFA på 33,8 mnkr har ökat resultatet och sänkningen av diskonteringsräntan gällande pensionsavsättningar innebar en kostnad på 15,3 mnkr. Totalt sett blev pensionskostnaderna, inklusive löneskatt, 23,7 mnkr högre än budgeterat. Under året gjordes nedskrivningar på ett antal objekt vilket sänkte resultatet med 13,1 mnkr. Bland objekten fanns Centralskolan och Köpingeskolan. Medfinansiering av väg 9 innebar en kostnad på 6 mnkr. Särskilda satsningar De medel som uppkommer genom att Trelleborgs kommun ställer utdelningskrav på de kommunala bolagen användes till särskilda satsningar samt förstärkning av budgetmarginalen. Totalt uppgick tillskottet till verksamheterna till 1,4 mnkr och ingick i kommunstyrelsens budgetförslag. Vidare beslöt kommunfullmäktige om ytterligare särskilda satsningar på totalt 2,1 mnkr. De särskilda satsningarna utgör ingen permanent utökning av ramarna för nämnderna. Kommunstyrelsen tillfördes totalt 960 tkr varav 400 tkr avsattes till evenemang av engångskaraktär. Under året var några av evenemangen ett uppträdande av Yohio, en unik ABBA-utställning i samband med 8

11 Eurovision i Malmö, konstprojektet Bokstaven C, Trelleborg Triatlon och firandet av nationaldagen den 6 juni. 560 tkr avsattes till politiskt administrativt stöd åt Femklövern, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna som numera har politiska sekreterare inom ramen för den särskilda satsningen. Socialnämnden tillfördes 100 tkr för fritidsaktiviteter och sommarkollo för unga och funktionshindrade. Satsningen har inte fallit ut till fullo då överinskrivning av barn med utåtagerande beteende gjort att fokus legat på att möta barnens behov. Aktiviteter och utflykter har genomförts men inte i den omfattning som satsningen kunnat ge utrymme för. Kulturnämnden tillsköts 200 tkr för att ytterligare kunna stimulera de föreningar som är aktiva inom kultursektorn i Trelleborgs kommun. Tillskottet har gått till föreningar som skapar kultur med eller för barn och ungdomar, samt för äldre. Fritidsnämnden tillsköts 200 tkr för att ytterligare kunna stimulera de föreningar som är aktiva inom fritidssektorn i Trelleborgs kommun. Dessa medel har använts till flickidrotten samt till funktionshindrades idrottsverksamhet. 2 mnkr avsattes för att starta fritidsgårdsverksamhet i de västra stadsdelarna eller i Skegrie, men också för att förbättra verksamheterna i Anderslöv/Smygehamn. Verksamheten i Skegrie startade i februari och föreståndare och fritidsledare är tillsatta. Personalförstärkningar har även gjorts i Anderslöv, Smyge och på Tjejloftet. Samhällsbyggnadsnämnden tilldelades 50 tkr för att avsätta 100 kronor per varje nyfödd kommuninvånare för att plantera träd inom kommunens gränser, vilket genomförts under året. 9

12 Skatteunderlag Kommunens eget skatteunderlag, räknat som skattekraft, understiger fortfarande medelskattekraften i riket, d.v.s. antalet skattekronor per invånare i riket. För budgetåret (inkomståret 2011 uppräknat med de av regeringen fastställda uppräkningsfaktorerna) blev skattekraften 90,1 % av riksgenomsnittet, vilket ska jämföras med 90,8 % för. Således ökade kommunens eget skatteunderlag totalt sett mindre än riksgenomsnittet. Detta framgår också tydligt av taxeringen för inkomståret 2011 där utvecklingstakten för kommunen är 2,6 % mot 3,0 % för riket. Detta har dock förändrats i taxeringen för inkomståret där utvecklingstakten för kommunen är 4,2 % mot 4,0 % för riket. Den för kommunen lägre skattekraften kompenseras liksom under tidigare år via inkomstutjämningsbidraget. Detta bidrag uppgår till totalt 387,9 mnkr för och ska förutom att utjämna skillnader i skattekraften kommuner emellan, även ge kommunerna ett statligt stöd för en del av de verksamheter som man ålagts att utföra. Dessa avser i huvudsak basverksamheterna inom vård, skola och omsorg. För nya tillkommande regleringar av riksdagsbeslut och förändringar i skattelagstiftningen sker de finansiella justeringarna via en särskild regleringspost. Denna regleringspost används också för att justera de förändringar i rikets skattekraft som påverkar nivån på inkomstutjämningssystemet. Fastighetsskatt Från och med 2008 infördes en särskild kommunal fastighetsavgift som ersatte den tidigare statliga fastighetsskatten. Denna intäkt som därigenom tillfördes kommunerna beräknades vid införandet till 12 miljarder kronor för Då införandet av fastighetsavgiften skulle vara kostnadsneutralt mellan staten och kommunerna reducerades det generella statsbidraget med motsvarande belopp. För åren efter införandet har kommunernas intäkt från fastighetsavgiften påverkats av dels framtida indexeringar av avgiften dels förändringar av taxeringsvärdena. De senare kan komma att såväl öka som minska intäkten. Under åren 2009 och 2010 har en preliminär avgift betalats ut till kommunerna med samma belopp som gällde för Därefter har avräkningar utbetalats från och med För år redovisas i bokslutet totalt 74,2 mnkr inklusive slutavräkning för och prognos för. Befolkning Befolkningen i Trelleborgs kommun ökade med 232 invånare under och var vid årsskiftet / invånare. Befolkningsökningen under blev därmed mer än dubbelt så stor som befolkningsprognosen angav. De största ökningarna skedde i åldersgrupperna 6-15 år och år som blev 99 respektive 191 fler under, ökningar med cirka 2 %. I jämförelse med befolkningsprognosen, blev barnen fler än beräknat medan befolkningen i arbetsför ålder och de som uppnått pensionsålder blev ungefär lika många som var beräknat i befolkningsprognosen. Befolkningsförändringen under berodde på ett födelseöverskott, fler födda än avlidna under året, på 29 invånare, att 128 fler invandrade än utvandrade och att 74 fler invånare flyttade till Trelleborg från övriga Sverige än som flyttade ifrån Trelleborg. Barnbokslut Barnens bästa i fokus - det är målsättningen för alla beslut som fattas i kommunens nämnder och kommunstyrelse i Trelleborg. Den barnchecklista som infördes för flera år sedan bygger på FN:s barnkonvention. Nämndernas och kommunstyrelsens olika verksamhetsområden speglas i på vilket sätt barnchecklistan används. För vissa beaktas barnperspektivet i så gott som varje beslut, medan för andra innebär det ett mer övergripande synsätt. Ett speciellt barnbokslut görs där varje nämnd redovisar sitt arbete för kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämnder och bolag Kommunstyrelsen ansvarar för att hålla uppsikt över kommunens samlade verksamhet, vilket omfattar såväl nämnder som kommunala bolag. Ålder vid Befolknings- Befolknings- Utfall årets slut förändring prognos mot prognos Totalt

13 Budget, flerårsplan, verksamhetsplaner, delårsrapporter, årsanalyser och intern kontroll utgör viktiga styrdokument som ger underlag för kommunstyrelsens arbete med uppsikten. Nämnderna och bolagen kallas årligen till möte med kommunstyrelsen. De kan också kallas vid ytterligare tillfällen om det anses befogat. De årliga budgetdialogerna samt mål- och investeringsdialogerna är viktiga verktyg för uppsiktsplikten. Varje nämnd lämnar en prognos vid delårsrapporten efter första tertialet. Efter augusti månad görs ett delårsbokslut där nämnderna följer upp såväl verksamhet som ekonomi samt lämnar en prognos för verksamhet och ekonomi för året. Vid årets slut rapporterar alla nämnder, via sina årsanalyser, om året som gått. Bolagen rapporterar via delårsrapport och årsbokslut. Bolagen ska även en gång om året lämna in en rapport om sin verksamhet under kalenderåret utifrån bolagets ändamål och de kommunala principer som gäller för bolaget. Förutom detta kallas bolagen till ägardialog, Trelleborgs Hamn AB och AB Trelleborgshem två gånger om året och övriga bolag en gång om året. Under påbörjades arbetet med en ny policy för styrning och ledning som ska förbättra ledningssystemet i Trelleborgs kommun. Förslaget förväntas behandlas politiskt i början av Intern kontroll Kommunfullmäktige beslutade om ett reglemente för intern kontroll. Av reglementet framgår bland annat att kommunstyrelsen har ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. I det ligger att en intern kontrollorganisation upprättas inom kommunen. Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Enligt kommunens reglemente ska nämnderna varje år besluta om en särskild plan för den interna kontrollen. Planen ska följas upp av nämnderna och nämnden ska senast i samband med upprättandet av årsanalysen rapportera om resultatet från uppföljningen till kommunstyrelsen. Dessa rapporter sammanställs i ett särskilt dokument som beskriver både nämndernas granskning och resultatet av denna. Utifrån detta resultat sker en bedömning om nämnderna uppfyllt kontrollmålen. Budget 2014 I årets budget väljer Trelleborgs kommun att göra en storsatsning på att lyfta livskvaliteten i Trelleborgs kommun. En satsning kommer att göras för att säkerställa och möjliggöra utvecklingen av fritidsgårdarna, framför allt den nystartade i Skegrie. Vi kommer att satsa på att få igång en dygnet runt verksamhet på Anderslövs bibliotek, samt öka medieanslagen till biblioteksverksamheten i stort. I budgeten gör vi även en storsatsning på Trelleborgen. Den handlar om att säkerställa verksamhet året runt samt att göra det möjligt att lyfta verksamheten under turistsäsongen. Dessutom säkerställer vi ett antal evenemang som lockar både turister och trelleborgare till Trelleborgen. Vi genomför satsningen Räkna med behörighet för att öka andelen behöriga till gymnasiet samt satsar på fler läsplattor i våra skolor. Med både stora och små medel åstadkommer vi förändringar och förbättringar i vår kommun. Ett ständigt pågående arbete för att skapa framgångskommunen, med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. Ett arbete som bygger på vår värdegrund öppenhet, respekt och ansvar. Kommunfullmäktige beslutade den 19 juni om budget 2014 med flerårsplan I den uppgick kommunens budgeterade resultat till 24 mnkr för år Miljöprojekt för att minska övergödningen i Östersjön börjar 11

14 12

15 Resursfördelningsmodell TRELLEBORGS KOMMUNS resursfördelning baseras på fördelningsnyckeltal. Fördelningsnyckeltalen är ett framräknat pris med kronor per invånare för olika befolkningsgrupper. Detta pris multipliceras med invånarantalet för befolkningsgruppen för att ta fram budget för respektive verksamhet. Till exempel beräknas budget för förskolan genom att multiplicera invånarantalet i åldern 1-5 år med priset per invånare. I bokslutet stäms fördelningsnyckeltalen av mot det faktiska antalet invånare i respektive kategori. I nedanstående kommentarer är det ett årsgenomsnitt som redovisas. Fördelningsnyckeltalet förskola/ barnomsorg innebär ett underskott på 2,6 mnkr till följd av färre barn i åldern 1-5 år, samtidigt som verksamheten redovisar ett underskott på 1,1 mnkr. Höga vikariekostnader, dyrare lokalvård än budgeterat samt resurskrävande barn på förskolorna ger negativa avvikelser. Nyttjandegraden är fortsatt hög och barnantalet sjunker inte i verksamheten, trots att befolkningsprognosen visar färre barn i åldern 1-5 år. För fritidshem (skolbarnomsorg) visar en avstämning av fördelningsnyckeltalet ett oförändrat resursbehov i jämförelse med budget. Inom verksamheten har nyttjandegraden under varit hög. Fler elever i interkommunala skolor och på fristående enheter har ökat de interkommunala kostnaderna för verksamheten. Vad gäller verksamheten inom förskoleklass/grundskola visar en avstämning av fördelningsnyckeltalet ett i stort sett oförändrat resursbehov jämfört med budget. Vid en jämförelse med budget redovisar verksamheten ett underskott på 2,4 mnkr. Ökade interkommunala kostnader och underskott till följd av beslutet om skolskjuts för alla ger upphov till negativa avvikelser. Färre elever skrivs in i särskolan till följd av förändrad antagning, men stödbehovet kvarstår och överskottet i särskolan motsvaras av underskott i grundskolan. Inom befolkningsgruppen år, som är underlaget för gymnasieverksamhetens budget, visar befolkningsutfallet sju färre ungdomar än prognos, vilket ger ett i princip oförändrat behov av ekonomiska resurser. I en jämförelse med budget så visar det ekonomiska resultatet på ett överskott med 1,9 mnkr. Överskottet härleds främst till gymnasiesärskola, där elevunderlaget minskat samtidigt som interkommunala ersättningar ökat. Även för fördelningsnyckeltalet för vuxenutbildning ger det verkliga befolkningsutfallet en obetydlig behovsminskning i förhållande till budget. Det ekonomiska utfallet redovisar ett positivt resultat på 2,2 mnkr i jämförelse med budget. Bidragsintäkter från Skolverket för vuxenutbildning är den största orsaken till överskottet och dessa intäkter överstiger de motsvarande kostnaderna genom att verksamheten har bedrivit en effektiv utbildning. För verksamheten inom äldreomsorgen finns två åldersgrupper, nivå 1 (65-84 år) och nivå 2 (85 år och äldre). För nivå 1 redovisar verksamheten ett överskott med 2 mnkr, medan avstämning av fördelningsnyckeltalen visar att nämnden skulle fått 0,5 mnkr mer, totalt +2,5 Avstämning fördelningsnyckeltal bokslut Nettokostnader tkr exkl. nämndskostnader och fastighetskostnader Slutjustering fördelningsnyckeltal Antal inv. Tilldelad resurs Antal inv. Beräknad resurs Behovs- Åldersgrupper Volymfaktor enl. budget inv. enl. budget enligt utfall inv. enl. utfall förändring Förskola/Barnomsorg 1-5 år Skolbarnomsorg 6-12 år Förskoleklass/Grundskola 6-15 år Gymnasie år Vuxenutbildning år Äldreomsorg nivå år Äldreomsorg nivå 2 85 år Ekonomiskt bistånd 0 år Arbete och etablering 0-64 år Vård av unga 0-19 år Vård av vuxna, inkl. Psykiatri år LSS/Handikappomsorg 0-64 år

16 Avstämning fördelningsnyckeltal bokslut Nettokostnader tkr exkl. nämndskostnader och fastighetskostnader Avstämmning budget mot redovisning Volym- Budgeterad Redovisad Avvikelse Åldersgrupper faktor nettokostnad nettokostnad +/ Förskola/Barnomsorg 1-5 år Skolbarnomsorg 6-12 år Förskoleklass/Grundskola 6-15 år Gymnasie år Vuxenutbildning år Äldreomsorg nivå år Äldreomsorg nivå 2 85 år Ekonomiskt bistånd 0 år Arbete och etablering 0-64 år Vård av unga 0-19 år Vård av vuxna, inkl. Psykiatri 20 64år LSS/Handikappomsorg 0-64 år mnkr. För nivå 2 visar avstämningen ett underskott på 3,9 mnkr och verksamheten redovisar ett underskott på 1,3 mnkr, totalt ett underskott på 5,2 mnkr. Totalt sett för äldreomsorgen innebär detta -2,7 mnkr. Underskott finns i hemtjänstverksamheten som följd av att produktion av måltider övergått i egen regi i Trelleborgs kommun. Hemtagning av vårdtagare utanför kommunen samt positivt resultat för äldre- och korttidsboende ger överskott. Budgeten för ekonomiskt bistånd baseras på den totala folkmängden, men faktorer som konjunktur och arbetslöshet påverkar i högre grad utfallet. Beräkningarna enligt modellen redovisar ett i stort sett oförändrat resursbehov vid en jämförelse mellan befolkningsprognos och utfall. Budgetavvikelsen är något större, 0,7 mnkr i underskott. Arbete och etablering tilldelas resurser baserat på åldersgruppen 0-64 år. Beräkningarna enligt modellen redovisar ett i stort sätt oförändrat resursbehov vid en jämförelse mellan befolkningsprognos och utfall. Vid budgetavstämningen redovisas ett överskott med 2,7 mnkr vilket motsvarar 17,4 %. Avvikelsen grundar sig på tre parametrar; relativt hög arbetslöshet, minskade kostnader för introduktionsersättning (-1,9 mnkr) samt minskade kostnader för svenska för invandrare (-0,7 mnkr). Inom individ och familjeomsorgen finns vård av unga respektive vård av vuxna inklusive psykiatrin, var och en med sin befolkningsgrupp. Både åldersgruppen 0-19 år och år har minskat i förhållande till den ursprungliga prognosen, vilket innebär en behovsminskning med totalt ca 0,7 mnkr. Nämnden har fortsatt höga kostnader för vård av unga. Trots minskade kostnader för hem för vård och boende (HVB) visar verksamheten fortfarande en negativ budgetavvikelse och utgör tillsammans med kostnader för familjehemsverksamhet underskottet på 7,1 mnkr. Vård av vuxna, inklusive psykiatri visar för perioden ett överskott med 4,3 mnkr. Avvikelser är främst lägre kostnader än budgeterat för HVB och högre kostnader för externa placeringar inom psykiatrin. För LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade)/handikappomsorg innebär befolkningsutfallet ett minskat resursbehov med -1,1 mnkr. Den redovisade avvikelsen mot budget visar ett överskott med 3,7 mnkr. Det positiva resultatet beror bland annat på minskade kostnader för externa placeringar. Medel för nytt LSS-boende har ej utnyttjats då byggprocessen försenats, vilket genererar ett överskott på 1,5 mnkr för LSS-boendeverksamheten. Vidare har fem beslut avseende personlig assistans enligt LSS överförts från kommunala till statliga beslut, vilket innebär att försäkringskassan står för kostnaden för de timmar som överstiger 20 timmar per vecka. Slutligen har verksamheten för personlig assistans enligt LSS resulterat i ett överskott med 3,1 mnkr medan personlig assistans enligt SFB gjorde ett underskott med 3,5 mnkr. Ytterligare kommentarer till verksamhetens ekonomiska utfall i förhållande till fördelningsnyckeltalen finns under respektive nämndsbeskrivning. Trelleborgsbrandman vann Gladiatorerna 14

17 God ekonomisk hushållning GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING innebär att verksamheten i Trelleborgs kommun drivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt samt med en långsiktig finansiering. För att möjliggöra detta är det viktigt med ett väl fungerande styrsystem. Så här styrs Trelleborgs kommun Trelleborgs kommun har valt att styra verksamheterna utifrån ett beslutat ledningssystem med fokus på resultatstyrning. Ekonomistyrningen integreras med verksamhetsstyrningen i syfte att erbjuda kommuninvånarna bästa möjliga service utifrån givna resurser. En levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund och en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän utgör grunden för styrningen i Trelleborgs kommun. Det är politikerna i kommunfullmäktige som beslutar vad som ska göras och formulerar direktiv i form av vision, verksamhetsidé, strategiska inriktningar och inriktningsmål. Nämnderna konkretiserar inriktningsmålen i nämndsspecifika effektmål. Dessa ska verksamheterna sträva efter att uppnå genom förvaltningarnas genomförandeplaner. Nämndernas effektmål, resurser och särskilda uppdrag bygger på ett resursfördelningssystem. Detta baseras på ekonomiskt utrymme, jämförelser med andra kommuner, demografisk utveckling och prioriteringar. I figuren bredvid illustreras ledningssystemet i Trelleborgs kommun. Kommunfullmäktige fastställer budgeten för nämnderna. Nämnderna beslutar om effektmål, som ska rymmas inom budgetramarna och som styr förvaltningarnas genomförandeplaner. Resurserna, personalen och ekonomin är de tillgångar som finns för att nå målen. För att skapa goda möjligheter att styra mot bra resultat ska alla mål som beslutats vara mätbara och indikera om verksamheten utvecklas i önskad riktning. Genom kontinuerlig uppföljning säkerställs att verksamheterna följer de mål som politikerna beslutat om. På så vis skapas en kontinuerlig verksamhetsutveckling. Kommunens vision, verksamhetsidé och värdegrund Trelleborgs kommun har en uttalad vision som är vägledande för alla insatser och allt arbete som bedrivs i verksamheten: Trelleborg ska vara en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. Kommunen har också en tydlig verksamhetsidé: Vi ska i nära dialog med kommunmedborgarna, utifrån våra gemensamma resurser, erbjuda Trelleborgs kommuns ledningssystem Värdegrund Vision Verksamhetsidé Kommunfullmäktigesstrategiska inriktningar Kommunfullmäktiges inriktningsmål Nämndernaseffektmål Förvaltningarnas ochverksamheternas åtagande,arbetssätt, resursanvändning trygghet och god service i livets olika skeden i ett hållbart samhälle. Utöver detta omfattas all verksamhet som bedrivs i Trelleborgs kommun av en tydlig värdegrund. Varje medarbetare ska veta vad Trelleborgs kommun står för. Varje medarbetare förväntas dela denna värdegrund oavsett roll, funktion och position. Mål och förhållningssätt ska vila på denna värdegrund både utåt och inåt. Värdegrunden ska i alla lägen avspeglas i vårt agerande. Vår värdegrund vilar på tre nyckelbegrepp; öppenhet, respekt och ansvar (ÖRA). Kommunens strategiska inriktningar och inriktningsmål Kommunfullmäktige beslutade om tre strategiska inriktningar och fem strategiska inriktningsmål som ska vara uppnådda senast För uppföljning av kommunens mål- Uppföljning Uppföljning Uppföljning 15

18 uppfyllelse används för respektive mål ett antal indikatorer med fasta målvärden. I nedanstående tabell redovisas måluppfyllelsen för de stra- tegiska inriktningarna; livskvalitet (hälsa, trygghet, boende, upplevelser), arbete (näringsliv, utbildning, självförsörjning) och långsiktig hållbar tillväxt (miljö, ekonomi, infrastruktur). För några indikatorer saknas utfallsmått för vissa år. Det kan fin- Måluppfyllelse för kommunens strategiska inriktningar och inriktningsmål. Strategisk Inriktningsmål Indikator Utfall Utfall Utfall Mål inriktning Trelleborgs kommun ska upplevas som en trygg och attraktiv plats att leva och bo i med hög livskvalitet. Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i? (SCB Nöjd Region Index - Helhet) >64 Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? (SCB Nöjd Region Index - Trygghet >53 Livskvalitet Upplevelsen av Trelleborgs kommun ska hos invånare och besökare förstärkas utifrån kommunens genuina värden. Hur nöjda är medborgarnas upplevelse av det kommersiella utbudet i kommunen? (SCB. Nöjd Region Index) Hur nöjda är kommunens medborgare med kulturutbudet i kommunen? (SCB, Nöjd Region Index) > >58 Hur nöjda är kommunens medborgare med fritidsutbudet i kommunen? (SCB, Nöjd Region Index) >63 Hur upplever medborgarna äldreomsorgen? (SCB. Nöjd-Medborgar-Index) >52 Trelleborgs kommun ska verka för att alla barn och ungdomar stimuleras och erbjuds rätt förutsättningar för att lyckas i vuxenlivet. Andel barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll (%) Vilket resultat uppnår kommunens grundskolor? Andel behöriga till gymnasieskolans nationella program (%) <8,4 88,3 86,9 86,6 >90 Hur många är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning? (%) 66,0 66,0 66,6 >67,8 Arbete Trelleborgs kommun ska arbeta för att andelen kommuninvånare som är självförsörjande ökar genom eget arbete. Senast år 2015 ska Trelleborgs kommun tillhöra de åtta kommunerna med högst självförsörjningsgrad i Skåne. Hur hög är kommunens sysselsättningsgrad av totala antalet invånare mellan 20 och 64 år? (%) Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? Andelen invånare (20-64 år) med eftergymnasial utbildning. (%) 76,4 76,6-3 >77,5 6,4 6,1 4,9 >7,1 27,2 27,7-4 >38 Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? (SKL, Nöjd kund index) >68 Långsiktig hållbar tillväxt Trelleborgs kommun ska utvecklas utifrån en god miljömässig samhällsplanering och senast år 2015 ska Trelleborgs kommun tillhöra de åtta kommunerna i Skåne med lägst påverkan på miljön. Kommunens andel återvunnet hushållsavfall (%) Antal resor med kollektivtrafik (tusental) Kommunens andel miljöbilar av totala antalet bilar (%) > > >39 1) Trelleborg deltog ej i SCB:s medborgarundersökning detta år. Nästa mätning görs under våren ) Denna statistik har tidigare sammanställts av Statens folkhälsoinstitut. Mätningarna har upphört. 3) Denna statistik sammanställs av SCB med ett års fördröjning. Siffrorna för redovisas i december ) Denna statistik sammanställs av data hämtad från SCB vilken presenteras i mars (befolkningsstatistik) respektive april (utbildningsnivå) för föregående år. 5) Denna statistik sammanställs av Avfall Sverige och presenteras i mars. 6) Denna statistik sammanställs av Miljöfordon Syd och presenteras i mars. 16

19 nas olika orsaker till detta, men det specifika skälet anges i en fotnot för respektive mått. Indikatorer som uppnått målvärdet markeras med grön färg. Indikatorer där målvärdet ännu inte är uppnått men ändå uppvisar en positiv trend har orange markering. Indikatorer som är oförändrade över åren eller uppvisar en negativ trend markeras med röd färg. Bedömningen görs utifrån det senast kända värdet. Kommentar till måluppfyllelsen Såväl bedömning som analys av måluppfyllelse försvåras av att Trelleborgs kommun inte deltagit i SCB:s medborgarundersökning. Detta har nämligen inneburit att det saknas uppgifter för flera indikatorer kopplade till kommunfullmäktiges strategiska inriktningsmål samt nämndernas effektmål. Det finns dock tillräckligt med underlag för att ge en övergripande analys och kommentar till måluppfyllelsen för kommunens tre strategiska inriktningar. Strategisk inriktning - livskvalitet När det gäller den strategiska inriktningen livskvalitet kan de två inriktningsmålen ännu inte anses helt uppfyllda. För hälften av indikatorerna uppnåddes målvärdena redan. Det saknas dock underlag för att bedöma trenden för samtliga indikatorer. De flesta nämnderna har uppnått uppsatta effektmål inom den strategiska inriktningen livskvalitet. Flertalet av nämndernas aktiviteter har också genomförts som planerat under. En slutsats är därför att bågen generellt sett kan spännas ännu högre framöver och nya effektmål bör formuleras i nämnderna för att kommunfullmäktiges båda inriktningsmål inom livskvalitet ska kunna uppnås

20 Strategisk inriktning - arbete När det gäller den strategiska inriktningen arbete kan de två inriktningsmålen ännu inte anses uppfyllda. Även om det saknas aktuell statistik för tre av sju indikatorer kan det konstateras att få målvärden är uppnådda. För några indikatorer konstateras till och med en negativ trend. Det är inom den strategiska inriktningen arbete som nämnderna generellt sett har svårast att nå uppsatta effektmål. Trots att planerade aktiviteter i de allra flesta fall genomförts som planerat under, är det flera uppsatta effektmål som nämnderna endast uppnår till viss del. Slutsatsen är därför att de nämnderna med tydligast ansvar för inriktningen arbete (arbetsmarknadsnämnden, bildningsnämnden och socialnämnden), bör se över sina planerade aktiviteter så att uppsatta effektmål kan nås under kommande år. Strategisk inriktning - långsiktig hållbar tillväxt När det gäller den strategiska inriktningen långsiktig hållbar tillväxt kan inriktningsmålet inte anses uppfyllt. Inget av målvärdena är uppnådda även om två av tre indikatorer påvisar en positiv trend. Flertalet nämnder har genomfört planerade aktiviteter och helt eller delvis uppnått uppsatta effektmål för. Att inriktningsmålet likväl inte nås visar därför att nämndernas målsättningar inte tillräckligt tydligt bidrar till kommunfullmäktiges målsättningar. Det kan också konstateras att enbart ett fåtal nämnder kan påverka utfallet av de indikatorer som idag används för att mäta måluppfyllelse inom långsiktig hållbar tillväxt. En slutsats är därför att i första hand tre nämnder (samhällsbyggnadsnämnden, servicenämnden och tekniska nämnden) bör se över aktuella effektmål och aktiviteter. Sammanfattande kommentar Den samlade slutsatsen är att Trelleborgs kommun utvecklas positivt, men inte i den takt som planerats. Verksamheten har sett till att några indikatorer redan uppnår eller till och med överträffar de målvärden som angetts för Flera andra indikatorer uppvisar en positiv trend. Men för hälften av indikatorerna kan det inte påvisas någon positiv förändring. Eftersom nämnderna till största del genomfört planerade aktiviteter och uppnått uppsatta effektmål för är det tydligt att ytterligare insatser behöver vidtas för styrning och ledning mot uppsatta inriktningsmål. För ännu tydligare uppföljning och styrning kommer ett betydande utvecklingsarbete att göras kring aktiviteter och effektmål. Under 2014 behöver kopplingen mellan aktiviteter, effektmål och inriktningsmål förtydligas ytterligare. Kommunstyrelsen kommer under 2014 även att utveckla kommunens övergripande ledningssystem. Nya system och en total översyn av uppföljningsrutiner kommer att förenkla och förtydliga resultatstyrningen i hela kommunens verksamhet. Jämförelse med andra kommuner Trelleborgs kommuns resultat kan jämföras med andra kommuners. Om kommunens effektivitet och attraktionskraft beskrivs på ett objektivt sätt bildar det underlag för att förbättra service och kvalitet i de tjänster som levereras åt invånare och företag. Sedan ett antal år tillbaka deltar Trelleborgs kommun i KKiK (kommunens kvalitet i korthet). Detta är ett nationellt samarbetsprojekt där deltagande kommuner jämför sig med varandra och beskriver kommunens kvalitet ur ett medborgarperspektiv. Kommunens kvalitet i korthet drivs av Sveriges kommuner och Landsting. I års undersökning deltog 220 kommuner i resultatmätningen. KKiK undersöker kommunernas kvalitet årligen utifrån fem perspektiv: Kommunens tillgänglighet Trygghetsaspekter i kommunen Delaktighet och kommunens information Kommunens effektivitet Kommunen som samhällsutvecklare I nedanstående tabell redovisas hur Trelleborgs kommun under placerar sig i jämförelse med andra kommuner. Jämförelsemått där Trelleborg uppnår eller överträffar det genomsnittliga resultatet för deltagande kommuner markeras med grön färg. FN-skolan Söderslättsgymnasiet tar emot Emerichfondens Skolornas fredspris mot våld för medmänsklighet 18

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal Kommunens Kvalitet i Korthet 160 kommuner deltog 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Din kommuns tillgänglighet Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Definition

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

KKiK med information (Gullspång)

KKiK med information (Gullspång) KKiK med information (Gullspång) Område Mått Syfte Metod Redovisning mått Enhet 1. Din kommuns tillgänglighet Mått 1. Hur stor andel medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två

Läs mer

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan. Kommunens Kvalitet i Korthet Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer årligen undersökningar av kommunens kvalitet och effektivitet ur fem perspektiv. Tillgänglighet Trygghet Information och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

Årsredovisning 2014 TRELLEBORGS KOMMUN

Årsredovisning 2014 TRELLEBORGS KOMMUN Årsredovisning 2014 TRELLEBORGS KOMMUN Ansvarig utgivare: Ekonomiavdelningen Foto: Ingrid Wall, Susanne Nilsson, Ove Hed, Johanna Wahlberg, Lars Strandberg Produktion och tryck: Exakta Printing 2015 Trelleborgs

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse MÅTT MÅTT 1 Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? MÅTT 2 Hur stor andel

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet ) Datum Sida 2014-03-24 1 (3) Kommunens Kvalitet i Korthet Ett resultat som är bättre eller lika med snittet i nätverket Ett resultat som är sämre än snittet i nätverket Mått 2014 TILLGÄNGLIGHET Andel

Läs mer

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar?

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? 1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? stahammar 60 61 61 6364 60 45 49 60 64 65 65 6769 73 7577 73 72 73 73 82 83 82 82 81 82 82 77 7981 83

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet

Kommunens kvalitet i korthet Kommunens kvalitet i korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att ta fram information som ger en god kunskap om kommunens kvalitet i förhållande till sig själv över tid och i jämförelse

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Bakgrund till KKiK Fr om 2006 drivet projekt av Sveriges Kommuner och Landsting för att utveckla viktiga mått och mätetal, ur ett förtroendevald- / medborgarperspektiv

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK)

Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK) Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK) Så bra är vi jämfört med andra kommuner totalt sett Gemensamma mått Definition Placering Trend Värde Jämfört med förra året Hur ser medborgarna på sin kommun som

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige)

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) OMRÅDE / Alue Mått Haparanda Senaste kommentaren 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET / Kunnan saatavuus 1. Hur många

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Så här är vi jämfört med andra kommuner

Så här är vi jämfört med andra kommuner Så här är vi jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommu - nernas kvalitet ur ett meborgarperspektiv.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Mått 1. Tillgänglighet 2011. 117:a plats av 133. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar?

Mått 1. Tillgänglighet 2011. 117:a plats av 133. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Mått 1 Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Tillgänglighet Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens tillgänglighet vad avser svarstider

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 1. Invånare totalt, antal (index (basår = 100)) U Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB, SKL, Kolada N01951 40 av 290 40 av 290 41 av 290 Befolkningsökningen vi haft i Falun

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens kvalitet i korthet 18 Mått 15 (VoO): Andel fullvärdiga särskilda boendeplatser 3 Mått 1 (Demokrati): Förutsättningar för medborgardialog 19

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Hammarö kommuns Kvalitet i Korthet 2014

Hammarö kommuns Kvalitet i Korthet 2014 Hammarö kommuns Kvalitet i Korthet Siffrorna avser år om inte annat anges. Det år som et gäller anges då inom parentes efter siffran. Tillgänglighet i Hammarö kommun Mått 1. Hur stor andel av medborgarna

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 41 62 64 87 Tyresö 26 Gullspång

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 41 62 64 87 Tyresö 26 Gullspång Tillgänglighet & Information Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Plac Tanum Medel Bäst Bästa kommun Sämst Sämsta kommun 41 65 77 96 Östersund

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1 Kommunens kvalitet i korthet 211 sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 211 1 Kontaktpersoner Iren Johansson, iren.johansson@alvesta.se Ola Eknor, ola.eknor@markaryd.se Bo Dalesjö,

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet. En jämförelse mellan fem kommuner i SOLTAKsamarbetet 2012

Kommunens Kvalitet i Korthet. En jämförelse mellan fem kommuner i SOLTAKsamarbetet 2012 Kommunens Kvalitet i Korthet En jämförelse mellan fem kommuner i SOLTAKsamarbetet 2012 KKiK 2012 1 SOLTAK samverkan mellan Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale, Kungälv och Öckerö kommuner. September

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Vår kvalitet jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet

Vår kvalitet jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet Vår kvalitet jämfört med andra kommuner Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv.

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Jonas Leander Helena Patrikson Ulrika Strånge Johanna Thalén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2011 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2011. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2011 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2011. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2011 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2011 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011 2012-05-29 1 (13) Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011 Nedan följer en sammanställning av de mått som ingår i SKL:s Kommunens kvalitet i korthet. Måtten är uppdelade i fem grupper: 1. kommunens

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer