Om kväve i mark och gröda förekomst, omsättning och förlustvägar till luft och vatten. speciellt om fånggrödor och jordbearbetning
|
|
- Jan-Erik Pettersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Om kväve i mark och gröda förekomst, omsättning och förlustvägar till luft och vatten speciellt om fånggrödor och jordbearbetning Greppa näringen kvävestrategi Uppsala 21 nov 2012 Helena Aronsson Åsa Myrbeck
2 Disposition Kväve i mark och gröda Humus markens stora kväveförråd Växtmaterialets omsättning Processerna och förlusterna till luft och vatten Jordbearbetningens och fånggrödornas inverkan på kväveflödena
3 Kvävets kretslopp
4 Markens organiska material (4% mull) 6000 kg N/ha (90% som humus) C/N=10 N-halt= 5-6% 1-2% mineraliseras varje år (60-100kg) Vid nedbrytning av humus frigörs alltid kväve
5 Grödan kg N/ha C/N= N-halt= 0.5-5% Markens organiska material (4% mull) 6000 kg N/ha (90% som humus) C/N=10 N-halt= 5-6% 1-2% mineraliseras varje år (60-100kg) Vid nedbrytning av humus frigörs alltid kväve
6 20% av kolet i nedbrukat växtmaterial bidrar till humusbildning. Resten går in i mer lättomsättbar pol av organiskt material Växtmaterial med låg kvävehalt ger viss långsiktig fastläggning av kväve i humus och temporär bindning i mikroorganismer
7 Humushalten är ofta på väg mot ett jämviktsläge Viktiga faktorer: Mängd växtmaterial Jordbearbetning Jordart Klimat
8 Vad händer med mullhalten i Sveriges åkerjordar Andrén, O., Kätterer, T. & Karlsson, T ICBM regional model estimations of dynamics of agricultural soil carbon pools. Nutrient Cycling in Agroecosystems 70,
9 Net N mineralization kg/ha year Long term effect on N mineralization 160 Långsiktiga effekter på kvävemineralisering vid fånggrödeodling Contribution of "stable" organic matter to N mineralization First year contribution of incorporated material to N mineralization 40 0 Year 0 Year 1 Year 10
10 Kvävetillgång efter nedbrukning av växtmaterial C/N>20-25: Period med nettoimmobilisering av kväve i mikroorganismer samt långsiktig fastläggning i humus. C/N<20-25: En direkt nettomineralisering av kväve från växtmaterialet Halm: 90 Klövervall: Betblast: Gräsfånggröda: 20 Ogräs: 15
11 Kvävefastläggning efter nedbrukning av halm (C/N=90) som metod mot kväveutlakning. Varför fungerar det inte?
12 Kvävefastläggning efter nedbrukning av halm (C/N=90) som metod mot kväveutlakning. Varför fungerar det inte? Det sker samtidigt mineralisering efter nedbrukning av annat grönt material Fastläggningen är delvis tillfällig Nedbrukningen är inte fullständig
13 Halmnedbrukningens betydelse för innehållet av mineralkväve i marken % R2-8405, Sandig Mo, Halland cm djup sent på hösten (november). Mängden mineralkväve där halmen brukats ner i % av mängden mineralkväve där halmen förts bort Åsa Myrbeck, Inst. för Mark och Miljö, Sveriges lantbruksuniversitet
14 Varför kan ibland kvävetillgången försämras efter nedbrukning av fånggröda på våren trots C/N= 20?
15 Varför kan ibland kvävetillgången försämras efter nedbrukning av fånggröda på våren trots C/N= 20? Om utlakningen inte varit så intensiv kan fånggrödans kväveupptag varit onödigt stort och mermineraliseringen kan inte kompensera för det
16 Tidsstyrning av kvävemineraliseringen för balans mellan läckage och förfruktseffekt Tänkbara redskap: Tidpunkt för jordbearbetning Sammansättning av grödan Skördefrekvens/avslagning Stora mängder av kväverika material innebär nästan alltid att kväveöverskott och ökad risk för utlakning, antingen direkt eller senare.
17 (kg N/ha) Kväveutlakning efter vallbrott vid olika tidpunkter på mojord i Halland Fodervall Gröngödsel Fodervall Gröngödsel Fodervall Gröngödsel Tidig höst (+ höstgröda) Sen höst (Vår) Gunnar Torstensson, SLU
18 Processerna Mineralisering och nitrifikation hänger nära samman Org N NH 3 NH + 4 Mineralisering (bakterier och svampar, heterotrofer) NH + 4 NO - 2 NO - 3 Nitrifkation NO N 2 O (två bakteriesläkten, autotrofer) Ammonium + nitrat = mineralkväve, växttillgängligt kväve Nitrifikationen pågår ned till temperaturer nära noll grader Utlakning från åkermark sker till 80-90% i form av nitratkväve (Fixering av ammonium till lermineral mindre betydelsefull)
19 Processerna Ammoniakavdunstning NH 3 (g) + H + NH 4 + pka= 9.3 (kemisk jämviktsprocess) Stallgödsel Växtrester på ytan
20 Nitrat är huvudkällan till markens förluster av kväve till luft och till vatten. Vilken väg förlusten tar beror till stor del på jordart och syretillgången i marken.?
21 Konceptuell modell över nitratkvävets förlustvägar Utlakning Denitrifikation Ökande lerhalt
22 Varför är kväveläckaget mindre intensivt från en lerjord jämfört med en sandjord? Organiskt material mer skyddat. Binder till och innesluts i aggregat. Större makroporflöde. Vattnet rör sig genom spricksystem, genomtvättningen av profilen blir mindre och mindre kväve följer med vattnet neråt. Större vattenhållande förmåga. Stora delar av det kväverika markvattnet finns kvar i profilen på våren. Rotupptag från djupare skikt. Djupare rötter i lerjorden gör att växterna kan fånga upp mineralkväve som transporterats till djupare skikt. Denitrifikation. Mer kväve försvinner uppåt på lerjorden. Åsa Myrbeck, Inst. f. Mark och miljö
23 Kvävebalans för höstveteväxtföljd på styv lera i Västergötland Tillfört med gödsel och deposition 165 Bortfört med skörd 110 Utlakat 8 (7% av tillförseln) Balans +47
24 Kvävebalans för höstveteväxtföljd på styv lera i Västergötland indikerar betydande denitrifikation Tillfört med gödsel och deposition 165 Bortfört med skörd 110 Utlakat Balans (7% av tillförseln) På Lanna finns ingen uppmätt ökning av mullhalt Trots liten utlakning över vintern är ofta inte kvävetillgången för efterföljande gröda så stor, även efter kväverika förfrukter Mojord i läckageintensiva Halland: 20-60% av tillfört N utlakades i motsvarande odlingssystem
25 Processerna Denitrifikation Vanliga heterotrofa mikroorganismer som vid syrebrist reducerar kväve istället för syre NO 3 - NO 2 - NO N 2 O N 2 Syrebrist (blöta förhållanden) och tillgång till en bra kolkälla är viktiga drivande faktorer) Denitrifikationen visar stor variation i tid och rum
26 När stannar processen vid lustgas? Fördelning mellan bildning av lustgas (N 2 O) och kvävgas (N 2 ) styrs bland annat av Temperatur ph Grad av syrefria förhållanden Vid mätning av lustgasflöden från mark ser man ofta emissionstoppar vid snösmältning, kraftiga regn och gödsling.
27 Emissions of N 2 O Winter Summer N 2 O-flux Feb 05 Feb 06 Feb 06 Jun 07 Jun 08 Jun Klemedtsson et al, Gothenburg University
28 Nitrous oxide emissions from European agriculture; an analysis of variability and drivers of emissions from field Experiments (Rees m fl, 2012) Åkermark i Europa: 1-13 kg N 2 0-N /ha och år
29 Lustgasutsläpp från jordbruksmarken Direkt utsläpp Indirekt utsläpp
30 Greppa näringen
31 Åtgärder för minskade förluster av kväve till luft och vatten Så lite nitratkväve i marken som möjligt inför blöta perioder: Balanserad gödsling Hålla marken bevuxen Minskad jordbearbetning (men inte kompaktare mark) Inte stallgödsel under blöta förhållanden
32 Kväveutlakningens ingredienser Kväveutlakningens ingredienser Naturgivna förutsättningar Jordbearbetning Gödslingsintensitet Gödsling på hösten Höstväxande gröda Efterverkan av grödor och organiska gödselmedel
33 Vilken jordbearbetning? Plöjning, 20 cm djup Stubbearbetning följt av plöjning Bara en ytlig stubbearbetning, 5 cm Upprepad kraftig stubbearbetning, 12 cm Direktsådd
34 Jordbearbetningens påverkan på kväveansamlingen i marken Stimulerar kvävemineraliseringen: 1. Ökad tillgång på substrat för mikroorganismerna - Nerbrukning av ovanjordiska skörderester - Sönderdelning och inblandning av rötter - Sönderdelning av jordklumpar och aggregat 2. Ökad syretillgång för mikroorganismerna (ammonifierare och nitrifierare) 3. Ökad marktemperatur genom luckring (på våren) Avbryter växtupptaget Åsa Myrbeck, Inst. f. Mark och miljö
35 Tidpunkten för bearbetning Utlakning Mojord i Halland N (kg ha -1 ) Vinter Växtsäsong Höst 0 Tidig höstplöjning Sen höstplöjning Vårplöjning Kväveutlakning efter tre olika plöjningstidpunkter (5 års mätningar). Sen bearbetning I november. Sen plöjning fungerar för lerhalter upp till 20-25% ler. Åsa Myrbeck, Inst. f. Mark och miljö
36 Vad händer med mineralkvävemängden i marken efter en bearbetning? Resultat från 10 års mätningar i försök R på sandig mo på Mellby, Halland. Mineral-N (kg/ha) Gulmognad Skörd Nov Dec Vår Tidig plöjning Tidig stubbearbetning, sen plöjning Vårplöjning Åsa Myrbeck, Inst. f. Mark och miljö
37 Tidpunkt och metod för bearbetning Utlakning Styv lera i Västergötland 5 års resultat
38 Några slutsatser från utlaknings- och jordbearbetningsförsök Senarelagd bearbetning på hösten eller vårbearbetning minskar kväveutlakningen jämfört med tidig höstplöjning på jordar där utlakningen är en viktig förlustväg. Betydelsen av bearbetning för N-utlakningens storlek är större på lätta jordar än på lerjordar. På lättleror kan dock N-förlusterna bli betydande efter tidig bearbetning Reducerad bearbetning kan till viss del minska kväveutlakningen, men bearbetningstidpunkten är viktigare än bearbetningsmetoden. Vid höstsådd är en tidigt och bra etablerad gröda viktigare än vilken bearbetningsmetod som väljs. Grödans upptag är viktigt för att minska utlakningen. Effekten av senarelagd eller utebliven höstbearbetning (t ex direktsådd) går till stor del förlorad om en tidig glyfosatbekämpning utförs. Åsa Myrbeck, Inst. f. Mark och miljö
39 Lönnstorp 2007/2008 Roundup i augusti i sen d.s Sen plöjn, sen sådd Sen stubb, sen sådd Sen d.s. Påverkan av en Roundupbekämpning på mineralkvävet i marken (kg/ha) Lönnstorp 2008/2009 Roundup i augusti i samtliga led Sen plöjn, sen sådd Sen stubb, sen sådd Sen d.s. Åsa Myrbeck, Inst. f. Mark och miljö
40 Kväveutlakning kg/ha och år Gräsfånggrödan när den är som bäst Nedbrukning av levande fånggröda sent på hösten eller riktigt tidigt på våren Mellby, mojord i Halland, Stubbearbetning i sep Plöjning i novdec Fånggröda plöjning i dec Fånggröda vårplöjd
41 Hur stor inverkan har tidpunkten för nedbrukning av fånggröda på kväveläckaget? Stor Lätt jord- lättlera Nederbördsrikt Låg C/N-kvot <20 Tidig vår rekommenderas Mindre betydelse Mellanlera-styv lera Mindre nederbörd C/N-kvot 20 eller högre Sen höst rekommenderas
42 Jordtyp Fånggröda Tidpunkt för nedbrukning Kemisk brytning Lerhalt Insådda fånggrödor av t ex Stor nederbörd: under 25% vallgräs med hög C:N Mycket sen höst (nov-dec) Kemisk brytning före nedbrukning försämrar fånggrödeffekten, men ger ingen direkt risk för läckage av glyfosat Liten nederbörd: Sen höst (okt-nov) Insådda fånggrödor med lägre C:N än vallgräs, tex klöver/gräs Eftersådda fånggrödor som är vinterhärdiga, te x höstråg (låg C:N) Fånggrödor som ej är vinterhärdiga Stor nederbörd: Mycket sen höst eller tidigt på våren (nov-mars) Liten nederbörd: Sen eller mycket sen höst (okt-dec) Så tidigt som möjligt på våren (jan-mars). Efter det att fånggrödan dött, eller på våren Se ovan Bör ej användas för att utnyttja fånggrödans korta tillväxtperiod på bästa sätt Bör ej användas eftersom fånggrödan dör naturligt
43 Jordtyp Fånggröda Tidpunkt för nedbrukning Kemisk brytning Lerhalt Insådda fånggrödor över 25% generellt Höst (oktober) Viktigt att anpassa tidpunkten för att ej riskera försämrad markstruktur. Kemisk behandling ger inte så stor störning av fånggrödans effekt eftersom tidpunkten för brytning är ej är så utslagsgivande som på lätta jordar. Däremot finns viss (liten) risk för läckage av glyfosat på strukturerade jordar Eftersådda fånggrödor som är vinterhärdiga, te x höstråg Fånggrödor som ej är vinterhärdiga Höst, så sent som möjligt. Viktigt att anpassa tidpunkten för att ej riskera försämrad markstruktur. När fånggrödan dött, på hösten eller på våren För att utnyttja fånggrödans tillväxtperiod på bästa sätt bör det undvikas Bör ej användas eftersom fånggrödan dör naturligt. Direktsådd på våren
44 Ev Lönnstorp Kan vi avdöda fånggröda och ogräs med glyfosat på hösten och samtidigt: -Behålla den goda effekten av fånggrödan på näringsförluster genom att ändå plöja sent? -Få en bra bekämpningseffekt av glyfosatet? -Inte riskera glyfosatläckage? SLF-finansierat projekt i utlakningsförsök på styv lera och mojord
45 Slutsatser Ev Lönnstorp Kemisk brytning ger liknande effekt på mineralisering och kväveläckage som mekanisk Odling av fånggröda och tidpunkt för brytning behöver anpassas efter förhållandena Aronsson, H., Stenberg, M. & Ulén, B Leaching of N, P and glyphosate from two soils after herbicide treatment and incorporation of a ryegrass catch crop. Soil Use and management 27,
46 Odlingssystem med mindre jordbearbetning på hösten ökar behovet av kemisk ogräskontroll. Behandling med glyfosat i fånggrödan är en vanlig åtgärd. Slutsats mojord: Svårt att kompromissa om kväveläckaget. Fånggrödan ska växa så länge som möjligt. Liten risk för fosforläckage. Ingen observation av glyfosatläckage, inte ens efter behandling på senhösten. Rekommendation: Prioritera en bra fånggröda och behandla med glyfosat vid enstaka tillfällen i växtföljden. Foto: Gunnar Torstensson
47 Slutsats styv lera: Kväveläckaget inget stort problem Svårt att kompromissa om glyfosatläckaget (glyfosat fanns i låga koncentrationer i dräneringsvattnet). Fosforläckaget påverkas bara lite. Rekommendation: Prioritera en effektiv jordbearbetning snarare än odling av fånggröda för att inte behöva använda glyfosat.
48
49 mycket god funktion/ mycket liten risk/tydligt positiv växtföljdseffekt god funktion/ liten risk/ viss positiv växtföljdseffekt viss funktion/viss risk/ingen växtföljdseffekt Dålig funktion/stor risk/negativ växtföljdseffekt Art Insådda Engelskt rajgräs Italienskt rajgräs Rajsvingel Ängssvingel Rörsvingel Rödsvingel okänd/svårbedömd inverkan latinskt namn Lolium perenne Lolium multiflorum Festulolium braunii Festuca pratensis Festuca arundinacea Festuca rubra Funktionen (grön= mycket god funktion) Risker (grön = mycket liten risk) Positiv växtföljdseffekt (grön=tydligt postiv) Etablering Liten konkurrens med huvudgrödan Tillväxt på hösten Rotutveckling Frosttålighet Frösättning/ fröbank Överlevande plantor blir ogräs Uppförökning av patogener och skadegörare Markstruktur Förfruktseffekt Ogräskonkurrens Sjukdomssanering Hundäxing Timotej Rödklöver Vitklöver Cikoria Fältkrassing Dactylis glomerata Phleum pratense Trifolium pratense Trifolium repens Cichorium intybus Lepidium campestre Eftersådda Westerw. rajgräs Lolium mf var. westerwoldicum Oljerättika Rättika Vitsenap Höstraps Höstråg Rågvete Höstvete Höstkorn Honungsört Luddvicker Raphanus sativus var. oleiformis longipinnatus Sinapis alba Brassica napus Secale cereale Triticale Triticum aestivum Hordeum vulgare Phacelia tanacetifolia Vicia villosa??
Fånggrödor för minskad kväveutlakning och mervärden i växtföljden
Fånggrödor för minskad kväveutlakning och mervärden i växtföljden Helena Aronsson Institutionen för mark och miljö SLU Uppsala Sammanfattning av fånggrödestudier som finansierats av SLU, Jordbruksverket,
Läs merFånggrödor i framtiden. Helena Aronsson Institutionen för mark och miljö SLU, Uppsala
Fånggrödor i framtiden Helena Aronsson Institutionen för mark och miljö SLU, Uppsala Varför välja fånggröda? +..mellangröda, täckgröda, bottengröda, bonusgröda... Minska förluster av kväve och fosfor Miljöstöd
Läs merFoto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott
Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet
Läs merUtlakningsförsöken i Mellby
Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem
Läs merDränering och växtnäringsförluster
Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,
Läs merKväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, januari 2015 Åsa Myrbeck
Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, 15-16 januari 2015 Åsa Myrbeck Syfte Att öka kunskapen om olika jordbearbetningsåtgärders påverkan på mineralkvävedynamiken
Läs merReglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Läs merDränering och växtnäringsförluster
Sida 1(8) Dränering och växtnäringsförluster Framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2016 Risk för fosforförluster med dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn
Läs merStrukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.
Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt
Läs merVad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU
Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Packning vad är problemet?? Packning minskar den luftfyllda porositeten, dvs de största porerna Därmed minskar gastransport
Läs merDet är skillnad på kalk och kalk!!!
Vad är strukturkalkning? Vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad Biologiska - påverkar mikrofloran och faunan Kerstin Berglund, Inst f mark
Läs merVäxtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark.
Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Göte Bertilsson Greengard AB bertilsson@greengard.se www.greengard.se http://greengard.wordpress.com
Läs merStallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband
Läs merLustgas från jordbruksmark
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Lustgas från jordbruksmark Konkreta råd för att minska lustgasavgången på gårdsnivå Maria Henriksson, Maria Stenberg, Maria Berglund 2015 Hushållningssällskapet Halland Förord
Läs merGröda mellan grödorna
Gröda mellan grödorna samlad kunskap om fånggrödor Artval och odlingsmetoder behöver utvecklas för att förstärka även andra fördelar för odlingssystemet än minskat kväveläckage. Tidigare brytning minskar
Läs merKlippträda istället för svartträda
Delredovisning till SLU EkoForsk 2014 Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi, SLU) och Lars-Olov Brandsaeter (Bioforsk) Introduktion Kontrollen av
Läs merKväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Läs merInverkan av tidig och sen jordbearbetning under hösten på kvävemineraliseringen under vinterhalvåret och på utlakningsrisken
Slutrapport över forskningsprojekt inom Jordbruksverkets ramprogram Växtnäringens miljöeffekter Dnr SJV 25-7585/04 Inverkan av tidig och sen jordbearbetning under hösten på kvävemineraliseringen under
Läs merMinirhizotron för att studera rottillväxt och rotbiomassa hos engelskt rajgräs (Lolium perenne L.) insått i vårvete som fånggröda
Minirhizotron för att studera rottillväxt och rotbiomassa hos engelskt rajgräs (Lolium perenne L.) insått i vårvete som fånggröda Maria Stenberg, Helena Aronsson och Karin Blombäck SLU Teknisk rapport
Läs merJordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus
Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen Agr. Anna Bjuréus Utmaningar i växtodlingen Klimatförändringar Mer regn höst-vår Skyfall oftare Färre år med tjäle Eftersatt dränering Täckdikning
Läs merStrip till för täta radavstånd
Spirit C StripDrill Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill är en unik, kompakt och integrerad strip-till-lösning för att så spannmål, raps och baljväxter i farter upp till 15 km/tim. Väderstad
Läs merSer du marken för skogen?
Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel
Läs merAnvändning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?
Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av
Läs merBekämpning av rotogräs. Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se
Bekämpning av rotogräs Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se Kvickrot Elymus repens Stamutlöparna svagast vid 3-4 blad. Ytliga stamutlöpare. Upprepa bearbetning. Figur: Håkansson, 1984
Läs merKlimatpåverkan från växtodling
Klimatpåverkan från växtodling Sammanfattning Utsläppen av växthusgaser från växtodling på friland domineras av emissioner från odling, produktion av mineralgödsel samt dieselanvändning. Användning av
Läs merUthållig odling med fokus på kväveutlakning Sustainable farming with focus on nitrogen leaching
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU LTJ- fakulteten Uthållig odling med fokus på kväveutlakning Sustainable farming with focus on nitrogen leaching Författare: Amanda Öman Självständigt arbete vid LTJ -fakulteten,
Läs merINFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
Läs merIntegrerad växtodling på Logården
Integrerad växtodling på Logården 1992-2004 HS Skaraborg rapport nr 1/05 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Integrerad odling Med integrerad odling menas
Läs merKvävedynamik vid organisk gödsling
Kvävedynamik vid organisk gödsling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Kvävehushållning och hållbar produktion Egenskaper hos organiska gödselmedel Pågående forskning: rotmiljöns kvävedynamik
Läs merMull och kol och liv i marken. FramtidsOdling
Mull och kol och liv i marken FramtidsOdling Grödan: 10 ton ts 4500 kg C ovan jord Rötter o rotzon 1500 kg C (mkt grödberoende Matjord 1,5%C 45 ton C Alv, inte onormalt med 20 ton C Mullhalt = kolhalt
Läs merVäxtnäringsläckage i olika odlingssystem
Växtnäringsläckage i olika odlingssystem Helena Aronsson SLU Introbild Verksamheter vid Avdelningen för vattenvårdslära Normalutlakning av kväve från Sveriges åkermarker beräknade med simuleringsverktyget
Läs merGranstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.
BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan
Läs merUtlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord
Gunnar Torstensson och Helena Aronsson Resultatrapport 11-14 för projektet Utlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord Enheten för biogeofysik
Läs merFramtidens växtodling i sydöstra Sverige
Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Tellie Karlsson 2013-11-21 Disposition Marklära & Fosfor Jordarter Mullhalten ph Fosfor 1 Jordarter Källa: SGU 2 Vatten i marken Källa:Ingrid Wesström Dränering
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 04.05.2001 KOM(2001) 244 slutlig 2001/0099 (CNS) Förslag RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EEG) nr 2358/71 om den gemensamma organisationen av
Läs merKlimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet
1970 Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt,
Läs merJORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 51/04. Ikraftträdelse- och giltighetstid 1.7.2004 tills vidare
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 51/04 Datum Dnr 23.6.2004 2978/01/2004 Ikraftträdelse- och giltighetstid 1.7.2004 tills vidare Upphäver Jord- och skogsbruksministeriets förordning om en sortlista
Läs merBaldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Läs merVarför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?
Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage
Läs merGödsling, stallgödsel och organiska restprodukter
Institutionen för mark och miljö Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter Sofia Delin, SLU Skara Resultat från projekt finansierade av SLF, Jordbruksverket, Ekoforsk, Formas m.m. Kväveeffekt av
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merLustgas från mark jordbrukets stora utmaning. Hur fungerar det och vad kan vi göra?
Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning Hur fungerar det och vad kan vi göra? Jordbrukets lustgasemissioner Svenska växthusgasemissioner (2016): Jordbruket 13% av totala växthusgasutsläppen, 51% av
Läs merStrukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön?
Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Foto: Jens Blomquist Kerstin Berglund, Inst f mark och miljö, SLU, Uppsala Foto: Jens Blomquist Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad
Läs merBedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092
Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar
Läs merREGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING
REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING SLUTRAPPORT SLF, Projektnummer: 25-5234/01 Ingrid Wesström BAKGRUND Väl fungerade markavvattning är en grundförutsättning i
Läs merVäxtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter
Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter 2017-2019 Deltagare & möten Jordbruksverket - ansvariga Kemikalieinspektionen Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Livsmedelsverket Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merPublikationslista för Lena Engström
Publikationslista för Lena Engström Publicerade vetenskapliga artiklar Engström, L., Stenberg, M., Wallenhammar, A.C., Gruvaeus, I., Ståhl, P. (2013). Organic winter oilseed rape response to N fertilisation
Läs merJordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis
Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merMiljömedvetna och uthålliga odlingssystem - Rotogräs
Miljömedvetna och uthålliga odlingssystem - Rotogräs Foto: Lars-Birger Johansson KSLA, 2008-04-22 Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket adoc@sjv.se Åkertistel Skott/100 m2, medeltal över försöksplatser
Läs merPrecisionsodling 2007
Precisionsodling 2007 - verksamhet vid Avdelningen för precisionsodling Christina Lundström (red) Avdelningen för precisionsodling Rapport 17 Skara 2008 Division of precision agriculture Swedish University
Läs merApplikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique)
IV. TEST RESULTAT MED LOCAGREEN 1.TESTER PÅ SKÖRD (VETE, BETOR och SÄD) Material och metoder Allmänt protokoll: Spanmål: en applikation / på sista lövet stadiet / dos 1.5 kg/ha Betor.: en applikation /
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merBekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Slutrapport Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland, projektledare Ann-Marie Dock-Gustavsson, Jordbruksverket Finansierat av Jordbruksverket Linköping
Läs merPackningens påverkan på infiltration
Packningens påverkan på infiltration En mark anses ha hög infiltration om den släpper igenom 1-4 mm/h och låg infiltration om genomsläppligheten är under 4 mm/ha. 7 6 5 4 3 Infiltration mm/h Opackat Packat
Läs merSkötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark
Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder
Läs merOBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.
Tidskrift/serie: Gröna fakta. Utemiljö Utgivare: Utemiljö; SLU, Movium Redaktör: Nilsson K. Utgivningsår: 1988 Författare: Bergman M., Nilsson K. Titel: Rotzonen ett ekologiskt reningsverk Huvudspråk:
Läs merNya ogräsbekämpningsmetoder i ekologisk fruktodling
David Hansson, Ibrahim Tahir* & Sven-Erik Svensson 29-2-13 Jordbruk - odlingssystem, teknik och produktkvalitet, SLU Alnarp * Växtförädling och Bioteknik, SLU Alnarp Resultatredovisning till SLU EkoForsk
Läs merRadhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl
Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning
Läs merEkologisk odling av grönsaker på friland. Växtföljd
Ekologisk odling av grönsaker på friland Växtföljd Växtföljd Text och foto: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Värmland Växtföljden är ett viktigt redskap för växtnäringsförsörjning, ogräsreglering och
Läs merOfficiella provningsplatser vallsorter från 2013
Sortprovning i olika vallarter Växjö möte den 4 december 2014 Magnus Halling, SLU, Uppsala Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Hedemora a Uppsala Fast basplats Extra basplats Rådde, HS Tenhult
Läs merÅtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket
Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket 2006 Åtgärdsprogrammet Sveriges åtgärdsprogram Det första svenska åtgärdsprogrammet för minskat kväveläckage togs fram redan i slutet av 1980-talet
Läs merFörbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk odling Obs! Förkortad version!
Artur Granstedt Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet Skilleby gård, 153 91 Järna Tel 08 551 57702 Järna 2003-08-10 Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk
Läs merEffekter av packning på avkastning
Innehåll Effekter av packning på avkastning Johan Arvidsson, SLU Packning i ett plöjt system 1. Ettåriga effekter 2. Effekter i matjorden som finns kvar efter plöjning 3. Effekter av packning i alven.
Läs merOdling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merFosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande
Läs merVäxtbäddens vatten, luft och temperatur
Handbok OM Växtbäddens vatten, luft och temperatur Förord Denna handbok publicerades för första gången år 2000. Eftersom den innehåller viktiga markvetenskapliga grunder vill vi ge ut den i en ny upplaga.
Läs mer2011-10-28. Hantering lagring. Sötåsen. Hantering - spridning. Lagring. NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Fastgödsel
211-1-28 Disposition Rötrestens värde, hanteringstekniker och miljö Lena Rodhe, forskare vid JTI lena.rodhe@jti.se Egenskaper stallgödsel kontra rötad stallgödsel Vad innebär förändringarna (fördelar/nackdelar)?
Läs merSveriges lantbruksuniversitet
Sveriges lantbruksuniversitet Ogräsbekämpning vid tidig etablering av radodlade grönsaker i ekologisk odling - Resultat från verksamhetsåret 212 David Hansson, Sven-Erik Svensson och Elisabeth Ögren Fakulteten
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är
Läs merBilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten
35(39) Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten Denna bilaga innehål schabloner för beräkning av utsläpp från djurhållning. Vägledningen omfattar
Läs merPotatisodling och dess påverkan på klimatet
Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens
Läs merVatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas
Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.
Läs merEGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se
EGEN MATKOMPOST + www.rekosundsvall.se FÖRBEREDELSER Med en matkompost kan du minska vikten på hushållsavfallet som skickas med sopbilen och på så sätt göra sophämtningen billigare för dig själv. Regler
Läs merManual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16) 2013-06-04
Sida 1(16) Manual Cofoten Kontaktuppgifter: Ulrika Williamsson, Jordbruksverket, ulrika.williamsson@jordbruksverket.se, tel 036-15 63 41 om du har tekniska frågor och tips på hur verktyget kan förbättras/förtydligas.
Läs merKadmium i mark, gröda och mat i Sverige och Europa. Jan Eriksson, Inst. för mark och miljö
Kadmium i mark, gröda och mat i Sverige och Europa Jan Eriksson, Inst. för mark och miljö Rapport som sammanfattar kadmiumproblematiken http://håbo-tibble.se/dokument/pdf/mat21%20kadmium.pdf Kadmium i
Läs merStudier av krusskräppans ekologi och effekter av icke kemiska kontrollåtgärder
Studier av krusskräppans ekologi och effekter av icke kemiska kontrollåtgärder Alexandra Pye, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Krusskräppa (Rumex crispus L.) 1 Möjliga orsaker till skräppans
Läs merMetoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel
Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel Helena Aronsson Jian Liu Institutionen för mark och miljö SLU Erik Ekre Växjö 5 december 2012 Lilla Böslid
Läs merBild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken
Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång
Läs merKompostera mera. Komposten. Trädgårdskomposten... 1. Kompostbehållaren... 1. Kompostera så här... 1. Livet i komposten... 2
Komposten Innehåll Trädgårdskomposten... 1 Kompostbehållaren... 1 Kompostera så här... 1 Livet i komposten... 2 När det inte fungerar... 2 Hushållskomposten... 2 Problem med hushållskomposten... 4 Varmbänk
Läs merKlimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013
Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013 Agenda Fodermedlens utsläpp av växthusgaser Kol i mark och gröda vilka
Läs merUtlakning efter spridning av
Institutionen för mark och miljö Utlakning efter spridning av fastgödsel på hösten inför vårsådd Sofia Delin Bakgrund Fältförsök Havre 2014, Vårkorn 2015 Grundbehandling i alla led: Mineralgödsel (NPK),
Läs merUndvik markpackning. Praktiska råd från Greppa Näringen. Sammanfattning. Nr 14:1. Makroporerna markens Autobahn
Nr 14:1 Praktiska råd från Greppa Näringen Text Marie Lundberg och Johan Wellander, HS Konsult AB Undvik markpackning Sammanfattning Undvik körning på blöt mark. Oftast störst risk på våren. Planera körningen.
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14:1
Praktiska Råd greppa näringen Undvik markpackning sammanfattning Nr 14:1 Foto: Peter Wellander Undvik körning på blöt mark. Oftast störst risk på våren. Planera körningen. Använd gärna fasta körspår. Underhåll
Läs merKrondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet
Miljöövervakning, metodutveckling och forskning Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten IVL Svenska Miljöinstitutet * Lunds Universitet Regional
Läs merLustgas från mark - jordbrukets stora utmaning
Lustgas från mark - jordbrukets stora utmaning FD Åsa Kasimir Inst. f. Geovetenskaper, Göteborgs universitet asa.kasimir@gvc.gu.se Uppsala 2015-01-21 Lustgas från mark - jordbrukets stora utmaning FD Åsa
Läs merDen optimala markbördigheten Viktiga faktorer för att skapa och behålla en god markbördighet.
Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Den optimala markbördigheten Viktiga faktorer för att skapa och behålla en god markbördighet. The optimum soil fertility Important
Läs merÅkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON
Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON 750 miljarder t C 550 miljarder t C 1 500 miljarder t C Markkol 45% of the soils in the EU have low or very
Läs merVägen till en förbättrad biologisk rening på ett koksverk. Erika Fröjd, SSAB Oxelösund
Vägen till en förbättrad biologisk rening på ett koksverk Erika Fröjd, SSAB Oxelösund 2 Utgångsläge befintlig biologisk rening Buffertbassänger 400*2 m3 Blandningsbassäng ca 13 m3 Luftningsbassäng 657
Läs merRIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL
KAPITEL 6 PARK 6.1 Ledande dokument RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL VGU Krav för vägars och gators utformning, Trafikverkets publikation 2012:179 TRVK
Läs merTidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61
Bibliografiska uppgifter för Kupsådd, en intressant etableringsmetod i majs Författare Utgivningsår 2008 Halling M.A. Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår
Läs merTrädgård på naturens villkor
Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!
Läs merVit- och rödklöver i två- och treskördesystem
Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Maria Stenberg & Nilla Nilsdotter-Linde, Fältforskningsenheten, SLU Magne Tuvesson, Inst för ekologi och växtproduktionslära, SLU Hur skiljer sig rödklöver
Läs merYara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor
Läs merOdlingsåtgärder g för minskat näringsläckage g på kort och lång sikt resultat från fältförsök
Odlingsåtgärder g för minskat näringsläckage g på kort och lång sikt resultat från fältförsök Helena Aronsson med flera Institutionen för mark och miljö Hur långa tidsserier i behövs det? År 1 2 3 4 5
Läs merSignifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par.
3.7 Förklaring av skördeskillnader på parnivå Jens Blomquist och Thomas Wildt-Persson, SBU Inledning I följande kapitel görs en genomgång av några viktiga signifikanta skillnader mellan plus- och medelgård
Läs merSyfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.
Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel
Läs merLustgas från mark - jordbrukets stora utmaning
Lustgas från mark - jordbrukets stora utmaning FD Åsa Kasimir Klemedtsson Inst. f. Geovetenskaper, Göteborgs universitet asa.kasimir@gvc.gu.se Nässjö 2014-03-11 N 2 O, nu den tredje viktigaste långlivade
Läs merEkologisk odling i växthus. Odlingssystem. odling i markbädd, avgränsad bädd och kruka. Foto: Elisabeth Ögren
Ekologisk odling i växthus Odlingssystem odling i markbädd, avgränsad bädd och kruka Foto: Elisabeth Ögren Odlingssystem odling i markbädd, avgränsad bädd och kruka Text: Elisabeth Ögren, Lässtyrelsen
Läs merGröngödslingen ska vara från vår till vår, för att luckra jorden på djupet och lösa upp svårtillgängliga näringsämnen och svårlöslig näring.
Bonden bygger upp jordfruktbarheten genom den återkommande vallen. I köksväxtodlingen använder vi oss av gröngödsling, som återkommer vart tredje eller fjärde år. Gröngödslingen ska vara från vår till
Läs mer