AP-staten och kapitalet. Fabian Wallen, Hans Gidhagen Juni, 2009

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AP-staten och kapitalet. Fabian Wallen, Hans Gidhagen Juni, 2009"

Transkript

1 AP-staten och kapitalet Fabian Wallen, Hans Gidhagen Juni,

2 Sammanfattning Regeringen har nyligen infört ett direktiv som innebär att AP-fonderna aktivt bör motarbeta rörliga ersättningssystem till ledande befattningshavare inom företag där AP-fonderna har en ägarandel. Direktivets innehåll är i sig anmärkningsvärt men än mer anmärkningsvärt är att regeringen vill styra fondernas verksamhet. Regeringen öppnar därmed dörren för en politisering av fondernas verksamhet på ett sätt som kan leda till att vi får ett indirekt förstatligande av näringslivet. Näringslivet i Sverige har under mer än 60 års tid kämpat mot att pensionskapital används till annat än att trygga så bra pensioner som möjligt. Ett allmänt statligt pensionssystem är alla medborgares tillgång och tillfälliga politiska impulser får inte förstöra möjligheten till en tryggad ålderdom. Regeringens direktiv är ett allvarligt intrång i principen om privat äganderätt och ett hot mot såväl den svenska konkurrenskraften som framtida pensionärers inkomstutveckling. Regeringen arbetar för närvarande med en rad andra, grundläggande förändringar av AP-fondernas uppgifter och struktur. Bland annat finns förslag om en sammanslagning av AP-fonderna samt förslag om att sjunde AP-fonden ska ta fram kostnadseffektiva placeringsalternativ med skilda riskprofiler (så kallade KEPOR) som konkurrerar med fonder från privata förvaltare. Svenskt Näringsliv motsätter sig samtliga förslag som ämnar förändra AP-fondernas grundläggande uppgift, det vill säga att skapa bästa möjliga långsiktiga avkastning i relation till statens åtagande i pensionssystemet. 2

3 Sammanfattning... 2 AP-staten och kapitalet... 4 Risken för fondsocialism... 4 AP-fondernas tillgångar motsvarar 1/4 av svensk BNP :e AP-fonden förvaltar mer än en fjärdedel av premiepensionssparandet... 6 Staten och kapitalet... 7 Bakgrund eller vad striden egentligen handlar om Vad gäller striden nu?... 9 Referenser

4 AP-staten och kapitalet Den 20 april skickade regeringen ut ett pressmeddelande med rubriken Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna. I en särskild bilaga till pressmeddelandet uttrycktes att rörlig lön inte ska ges till ledande befattningshavare inom APfonderna. Givet att vissa kriterier möts kan dock rörliga ersättningar ges till övriga anställda, men dessa ersättningar får inte överstiga två månadslöner. Det finns egentligen inte något generellt svar på huruvida rörliga ersättningssystem, allmänt kallat bonussystem, är positivt eller negativt. En optimal lönesättning borde rimligtvis se olika ut beroende på företag och bransch. Regeringens riktlinjer för AP-fonderna, samt även för andra statliga bolag, kan ur ett populistiskt perspektiv vara förståeligt. Anmärkningsvärt är dock att regeringen i ovan nämnda bilaga går ett steg längre genom att tillskriva AP-fonderna ett helt nytt uppdrag: I företag där AP-fonderna direkt eller genom ett företag är delägare bör AP-fonderna respektive företaget i dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt. 1 Regeringens nya riktlinjer för AP-fonderna innebär med andra ord att AP-fonderna på ett aktivt sätt bör arbeta för att rörliga ersättningssystem inte ges till ledande befattningshavare inom samtliga företag där AP-fonderna har en ägarandel. Med tanke på AP-fondernas omfattande placeringstillgångar i det svenska näringslivet, vilket beskrivs utförligare i faktarutan på nästa sida, innebär detta att regeringen aktivt motarbetar rörliga ersättningar inom det svenska näringslivet. Näringsminister Maud Olofsson kommenterade, i en intervju med Sveriges Radio, de nya riktlinjerna på följande sätt: Jag tror att det blir en upprensning. Den debatt som har varit, som jag i grunden tycker har varit sund, kommer att leda till en upprensning. 2 Bland styrelseledamöter inom AP-fonderna finns emellertid en växande oro för att man i framtiden ska tvingas verka för en viss politisk agenda även inom andra frågor, exempelvis om en kommande regering vill införa kvotering i bolagsstyrelser. 3 En viss dos populism ligger med stor sannolikhet bakom riktlinjerna, vilket bland annat illustreras av följande uttalande av finansmarknadsminister Mats Odell: I dag inser alla att det är fel med höga rörliga ersättningar. Det här är oerhört mycket pengar och jag inser att det känns väldigt svårt för personer med små marginaler att höra talas om detta. 4 Risken för fondsocialism De ovan beskrivna riktlinjerna innebär ett allvarligt steg i fel riktning. AP-fondernas stora placeringstillgångar innebär att den svenska staten är Sveriges största kapitalmarknadsaktör. Om APfonderna agerar i linje med regeringens beslut kan därför en betydande del av det svenska näringslivet pressas till att nästintill helt avskaffa rörliga ersättningssystem, vilket är högst oroväckande. I en väl 1 Finansdepartementet (2009a). 2 Sveriges Radio Ekot (2009a). 3 Svenska Dagbladet (2009). 4 Sveriges Radio Ekot (2009b). 4

5 fungerande marknadsekonomi bör det vara upp till företagen att i varje enskilt fall avgöra vilket ersättningssystem som är det bästa för dem. Det nya förslaget medför också att möjligheten att införa ytterligare statliga riktlinjer på andra områden har öppnats. De förslag som ofta lades fram i fonddebatten fram till för ett par år sedan handlade i regel om att AP-fondernas tillgångar i större utsträckning än idag borde viktas mot aktier i svenska företag, att den högsta tillåtna ägarandelen i svenska företag borde höjas för de fyra första APfonderna, samt att sjunde AP-fonden borde få rösträtt för svenska aktier. Ett genomförande av dessa och liknande - förslag skulle på ett markant sätt stärka statens ägande och inflytande i det svenska näringslivet. Det är tydligt uttryckt i lagen om AP-fonderna att målet för fonderna är att förvalta fondmedlen på sådant sätt att de blir till största möjliga nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension samt att det är varje fondstyrelses uppgift att ansvara för förvaltningen av medlen. 5 Förarbetena är ännu bestämdare genom att förtydliga att näringspolitiska och andra ekonomiskpolitiska uppgifter inte ska förekomma inom ramen för AP-fonderna. 6 Det ska inte vara upp till staten att avgöra vad som är en rimlig placeringsstrategi för en pensionsfond och det bör inte vara upp till staten att avgöra vad som är en rimlig strategi avseende ersättningssystem i privata företag. Med tanke på att AP-fondernas placeringstillgångar uppgår till uppemot 800 miljarder kronor (se ruta nästa sida) är det inte svårt att se att en öppning för den här typen av politiska förändringar i värsta fall skulle kunna innebära en omfattande socialisering av det svenska näringslivet. Dessutom medför förändringarna en ökad risk för inkomstförsämringar för såväl framtida som nuvarande pensionärer. 5 Lag (2000:192). 6 Proposition 1999/2000:46 (2000). 5

6 AP-fondernas tillgångar motsvarar 1/4 av svensk BNP De statliga myndigheter som går under benämningen AP-fonder har till uppgift att skapa bästa möjliga långsiktiga avkastning i relation till statens åtagande i pensionssystemet. Riksdagen har beslutat om följande riktlinjer för AP-fonderna: AP-fonderna skall förvaltas till största möjliga nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension. Målet skall vara att långsiktigt maximera avkastningen. Den totala risknivån skall vara låg. 7 De första fyra AP-fonderna har som uppgift att fungera som buffert i pensionssystemet genom att jämna ut tillfälliga variationer mellan in- och utbetalningar. Denna uppgift saknar den sjätte AP-fonden. Den sjunde AP-fonden beskrivs närmare nedan. För de fyra första AP-fonderna gäller att varje fond högst får äga 10 procent av rösterna i ett svenskt noterat företag. Den sjätte AP-fonden får dock äga upp till 30 procent i svenska noterade företag. 8 Den sjunde AP-fonden är begränsad i den mening att den, enligt lag, saknar rösträtt för svenska aktier. AP-fondernas samlade placeringstillgångar hade vid slutet av 2008 ett värde av drygt 770 miljarder kronor, vilket motsvarade 24 procent av Sveriges BNP. 9 AP-fondernas samlade placeringstillgångar Mdr kr 1:a AP-fonden :a AP-fonden :e AP-fonden :e AP-fonden :e AP-fonden :e AP-fonden 64.4 Totalt Källa: Respektive AP-fonds årsredovisning :e AP-fonden förvaltar mer än en fjärdedel av premiepensionssparandet En viktig beståndsdel i det svenska pensionssystemet är att en del av pensionsavgiften skall avsättas till en så kallad premiepension. Den totala pensionsavgiften, inom ramen för pensionssystemet, uppgår till 18,5 procent av bruttolönen (inklusive andra skattepliktiga ersättningar), varav premiepensionen uppgår till 2,5 procentenheter. 10 Tanken är att premiepensionen skall förvaltas i olika värdepappersfonder enligt medborgarnas individuella val. En del medborgare avstår dock, av olika orsaker, från att aktivt välja fond i premiepensionssystemet. För dessa medborgare hamnar medlen i den så kallade Premiesparfonden, vilken förvaltas av den statliga myndigheten Sjunde AP-fonden. Vidare förvaltar Sjunde AP-fonden en fond vid namn Premievalsfonden, vilken kan väljas på motsvarande sätt som övriga fonder inom premiepensionssystemet. Vid det första premiepensionsvalet, år 2000, gjorde 67 procent av pensionsspararna ett aktivt val av fond. Detta innebar att Sjunde AP-fonden redan från start blev den klart största fonden inom premiepensionssystemet. 11 6,0 miljoner personer sparar 231 miljarder kronor i premiepensionssystemets fonder. 12 Sjunde AP-fonden svarar för 64 miljarder kronor, eller 28 procent, av detta sparande Ibid. 8 Sjätte AP-fonden ska i själva verket enbart placera sitt kapital i svenska tillgångar med särskild inriktning mot små- och medelstora bolag. 9 Första, Andra Tredje och Fjärde AP-fonderna förvaltar globala portföljer av aktier och räntebärande papper, som exempelvis obligationer. Sjätte AP-fonden har ett särskilt uppdrag att investera en mindre del av pensionssystemets fonderade kapital i små och medelstora onoterade bolag. 10 Premiepensionsandelen är något lägre för personer födda före Hammarkvist (2005). 12 Premiepensionsmyndigheten (2009). 13 Sjunde AP-fonden (2009). 6

7 Staten och kapitalet De senaste åren har flertalet debattörer, främst fackliga företrädare och socialdemokratiska politiker, framfört krav på att AP-fonderna på ett eller annat sätt bör ta ett större ansvar för svensk ekonomi och svenska företag. Retoriken har ofta utgått från att andra stora ägare i Sverige inte tar ett aktivt, långsiktigt ansvar för svenska företag. I rutan nedan följer några citat av ett antal kända debattörer. Börsvärden kan kortsiktigt variera med hundratals miljarder, men för framtida pensioner är det mycket viktigare om svensk produktion uthålligt kan växa en halv procent mer per år. Det är rimligt att pensionskapitalet bidrar till en sådan tillväxtökning och därmed högre lönesumma i Sverige. Christian Berggren, professor i industriell organisation, januari Pensionsfonderna måste ta ansvar för svensk ekonomi, det är viktigt hur de placerar. Roland Spånt, före detta chefsekonom, TCO, januari Fonderna skulle kunna göra mer än vad de gör i dag. Mari-Ann Krantz, ordförande i SIF, januari Det är dags att riksdagen agerar. AP-fonderna bör medverka till att utveckla svensk industri. Göran Johnsson, ordförande i Metall, januari Det finns ett bekymmer med att sjunde AP-fonden inte har rösträtt. Och det är rimligt att fonderna får gå upp från 10 till 30 procents ägande i svenska bolag. Vi vill ha aktivare fonder. Sven-Erik Österberg, finansmarknadsminister, april Vi vill att Sjunde AP-fonden blir den AP-fond som skall användas för samhällsinvesteringar i form av, t.ex. bostadsbyggande och infrastruktursatsningar. Lars Ohly, partiledare i Vänsterpartiet, oktober Assar Lindbeck har vid ett flertal tillfällen kritiserat förslagen om att AP-fonderna, och kanske främst sjunde AP-fonden, bör ta ett större ansvar för svensk ekonomi och svenska företag. Vid ett rundabordssamtal inom ramen för Svenskt Näringslivs Kris- och framtidskommission, den 9 mars 2006, lyfte Lindbeck upp ett varnande finger till de många debattörer som på senare tid har efterlyst en större fokusering på svenska aktier och företag från AP-fonderna: Om man inte vill socialisera det svenska näringslivet är det viktigt att pensionsfonderna, och i synnerhet Sjunde AP-fonden, avpolitiseras. Assar Lindbeck, professor i nationalekonomi, mars Lindbecks hypotes går ut på att pensionspengarna i Sjunde AP-fonden utgör en svår frestelse för svenska politiker. Frestelsen består kortfattat i att man mycket gärna vill vara med och bestämma hur pengarna ska placeras. Bland annat Antonia Ax:son Johnson, familjeföretagare och ordförande i Axel Johnson Gruppen, har nyligen fört ett liknande kritiskt resonemang: Den stora debatten bland oss företagare under åren av löntagarfondshot var hur man genom lagstiftning kunde säkra att det aldrig någon gång, om 20 eller 30 år, skulle kunna dyka upp en ny kader av klåfingriga politiker som med ett snabbt penndrag kunde använda fonderna som instrument för sin maktutövning. 14 Lindbeck och Ax:son Johnson är långt ifrån först på plan, utan snarare är det många som under de senaste 60 åren påtalat riskerna med förstatligande av fonderade pensionsmedel. I betänkandet Förbättrad pensionering (1957:7) där diskussionen handlade om det skulle vara en statlig eller privat 14 Ax:son Johnson (2009). 7

8 fondering i det blivande ATP-systemet sammanfattade SAF:s företrädare Sven Hydén frågan på följande sätt: Formen för det valda försäkringssystemet bör vara sådant, att sparandet blir stort samtidigt som sparmedlens väg till effektiv användning inom produktionslivet underlättas. Frivilliglinjen tillgodoser denna viktiga synpunkt medan i obligatoriet statens dominerande inflytande över fondmedlens förvaltning medför uppenbara risker i detta avseende. Tre av ledamöterna i pensionsberedningens betänkande Allmän Pension (1990:76) samt SAF:s expert och sakkunnige i utredningen motsatte sig att AP-fonderna skulle ges utvidgad rätt att investera i svenska aktier eftersom det skulle påverka företagsklimat i negativ riktning. Rädslan för socialisering skulle driva framtidsinvesteringar utomlands. Klarspråk angående det negativa med politiska direktiv angående finansiella placeringar talade också nuvarande VD:n för Sjunde AP-fonden, Peter Norman, vid en offentlig utfrågning i mars Diskussionen gällde den automatiska balanseringen i pensionssystemet och Norman talade under rubriken löner och tillväxt. Normans inledning var: Jag vill för det första ungefär som Jan Herin 15 säga att alla pensionssystem, även det som vi idag talar om, naturligtvis har en indirekt koppling till aktiemarknaden och till företagande. Ett nationellt pensionssystem, oavsett hur det är utformat, kräver en väl fungerande företagsamhet. [.] Jag tycker att det är viktigt att påminna om att välståndet i vårt land och tillika pensionsreformen är en funktion av företagandet och förutsätter ett vinstgivande näringsliv. 16 Regeringens direktiv från i april i år har också fått flertalet viktiga näringslivsföreträdare och företagare, utöver redan nämnda Antonia Ax:son Johnson, att reagera. De ser ett direkt hot mot det privata ägandet då regeringen öppnar upp för en fondsocialism som kan jämföras med löntagarfonderna. Detta i en tid när det finns ett extra stort behov av att det privata företagandet stimuleras. Bakgrund eller vad striden egentligen handlar om Striden om kapitaliseringen/fonderingen av pensionssystemet genom AP-fonderna, först i ATP och sedan i Inkomstpensionen, har i grunden hela tiden handlat om vem som ska styra det svenska näringslivet. Vid ATP-systemets tillkomst 1960 angavs uttryckligen att AP-fonderna inte fick köpa aktier, inte fick göra placeringar i fastigheter och inte fick bedriva direktutlåning. Därigenom bemötte den dåvarande regeringen den kritik som fanns bland dem, inte minst inom det svenska näringslivet, som såg AP-fonderna som ett instrument för en socialistisk politik. Dessa strikta regler har successivt luckrats upp. År 1974 inrättades den fjärde AP-fondstyrelsen för att placera i aktier och 1988 tillkom den femte AP-fondstyrelsen med samma syfte. Svenskt Näringslivs föregångare, SAF och Industriförbundet, motsatte sig tillkomsten av dessa fonder och menade att pensionspengarna inte skulle användas till att öka det statliga ägandet. År 1984 hade fem nya fondstyrelser, de så kallade löntagarfonderna, inrättats inom ramen för APfonden. Efter mycket kritik, bland annat från näringslivet, avskaffades löntagarfonderna 1992 och större delen av tillgångarna skiftades ut till AP-fonderna och framförallt till den sjätte AP-fonden som inrättades Jan Herin var SAF:s chefekonom och vice VD [vår anmärkning]. 16 Socialförsäkringsutskottets betänkande 2000/01:SFU13 (2001). 8

9 I samband med pensionsreformen namnändrades fondstyrelserna till Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden samt Sjätte AP-fonden. Den femte fondstyrelsen upphörde. Inom ramen för premiepensionen inrättades Sjunde AP-fonden för att dels vara ett valbart alternativ och dels vara fonden för de som inte gjorde något val av premiepensionsförvaltare. Den senaste reformen för AP-fonderna var omorganisationen år Då fick Första Fjärde APfonderna identiskt lika placeringsregler och uppdraget tydliggjordes i lagstiftningen. Förvaltningen skall ha som mål att långsiktigt maximera avkastningen och näringspolitiska eller andra ekonomiskpolitiska uppgifter skall inte finnas. Svenskt näringsliv har varit starkt kritiskt mot principen om att AP-fondernas medel skulle kunna placeras i aktier och i synnerhet striden om löntagarfonderna skapade en djup misstro inom näringslivet mot fondering i statlig regi. I detta perspektiv är bestämmelser om administration och placeringsregler för fonderna inom pensionssystemet ur näringslivets perspektiv strategiskt avgörande frågor. Det tydliga ställningstagande om målet för förvaltningen som lagstiftaren gjorde i samband med omorganisationen 2001 är fundamental för legitimiteten i hela pensionssystemet. I och med det nya pensionssystemet har också buffertfonderna, genom den automatiska balanseringen, fått en direkt betydelse också för pensionernas storlek. Med hänsyn till fondernas nya roll har Svenskt Näringsliv accepterat att fonderna tillåts placera på ett mer aktivt sätt, men förutsättningen har varit att förvaltningen inte har några näringspolitiska, sysselsättningspolitiska eller regionalpolitiska mål. Svenskt Näringsliv har också framhållit betydelsen av god riskspridning och att nödvändig betalningsberedskap upprätthålls. Vad gäller striden nu? Man behöver inte vara konspiratoriskt lagd, utan det räcker med att man är framsynt, för att se att den politiska hanteringen av AP-fonderna håller på att ändra förutsättningarna för hela pensionssystemet och på sikt även det privata näringslivet. Direktivet angående rörliga ersättningar har fått pensionsoch fonddebatten att blomma upp, men regeringen och politikerna har även andra saker på gång. Den automatiska balanseringen Den nuvarande finansiella krisen visar med all tydlighet kopplingen mellan god avkastning i APfonderna och storleken på pensionerna. Den mycket dåliga avkastningen för 2008 kommer att innebära att pensionerna de närmaste åren inte kommer att följa med löneutvecklingen för de yrkesaktiva. Regeringen har snabbutrett och därefter föreslagit justeringar i den automatiska balanseringen för att inte effekten, det vill säga sänkningen av pensionerna, för pensionärerna ska bli så stor nästkommande år. 17 Svenskt Näringsliv avråder starkt från att göra plötsliga justeringar i pensionssystemet. Pensionsfrågor är till sin natur långsiktiga och förändringar måste utredas och övervägas noga. Politiska poäng På samma sätt menar Svenskt Näringsliv att den ekonomiska krisen och dess verkningar inte får användas till kortsiktiga politiska poänger genom att ändra i andra viktiga delar av pensionssystemet. Tydliga exempel är de nya riktlinjerna för AP-fondernas verksamhet där regeringen föreskriver att dessa ska verka för att rörlig lön inte ska ges till ledande befattningshavare i företag som AP-fonderna är ägare i samt initiativet att öppna upp möjligheten för sjunde AP-fonden att rösta på bolagsstämmor i svenska företag. AP-fondernas organisation och struktur Utöver detta har regeringen dragit igång en egen översyn av AP-fondernas organisation samtidigt som Pensionsarbetsgruppen ser över möjligheten att slå samman AP-fonderna. 18 Svenskt Näringsliv menar 17 Proposition 2008/09:219 (2009). 18 Dagens Industri (2009). 9

10 att styrelserna i respektive AP-fond själva måste se över sin placeringspolitik och vidta lämpliga anpassningar av densamma. Inte minst bör de uppmärksamma att utgångspunkten för förvaltningen skall vara fondens åtagandesida och att stor vikt bör läggas vid att undvika att den automatiska balanseringen aktiveras, jfr prop. 1999/2000:46. Svenskt Näringsliv menar att professionellt arbetande fondstyrelser självklart ska beakta det ovanstående samt också överväga att lägga ut mer av förvaltningen på externa förvaltare. Den lagstiftade begränsningen för detta är utformad med en minimigräns, varför det finns ett stort utrymme för utökning. Svenskt Näringsliv har tidigare föreslagit att så mycket som nittio procent av förvaltningen ska skötas av externa förvaltare och det är fortfarande föreningens uppfattning att detta kan vara en bra och effektiv organisation av AP-fondernas förvaltning. Sjunde AP-fonden konkurrerar med fonderna inom Premiepensionssystemet Som en extra krydda i regeringens ambitioner och plötsligt uppkomna åtgärder går den nu till riksdagen med ett förslag som i praktiken kommer att innebära ytterligare kapitalkoncentration till Sjunde AP-fonden, den AP-fond som på sikt kan komma att bli den största. I ett nyligen presenterat utkast till lagrådsremiss föreslås bland annat att Sjunde AP-fonden ska tillhandahålla kostnadseffektiva placeringsalternativ med skilda riskprofiler, sk KEPOR. Syftet är att reducera risken för systematiskt dåliga utfall för individerna i premiepensionssystemet på grund av okunskap. 19 Detta förslag fanns inte med i den utredning som låg till grund för lagrådsremissen, men trots detta lägger regeringen ett förslag som kan få dramatiska konsekvenser för hela premiepensionssystemet. Regeringen konstaterar att den, eftersom den introducerar produkten, har det yttersta ansvaret för såväl allokeringen som förvaltningen och att det därför är olämpligt att uppdra åt en privat aktör att ha ansvaret för detta. Svenskt Näringsliv finner hela detta resonemang häpnadsväckande och har i sitt remissyttrande framhållit att kompetensen att skapa produkter som KEPOR finns på den privata marknaden. Vi har därför avstyrkt förslaget och framhållit att leverantörer av KEPOR ska upphandlas. Premiepensionssystemet bygger på att individen tar risken för sina placeringar men också att han/hon ska kunna ha en chans till en bra avkastning. Här andas plötsligt regeringen att staten ska gå in och ta ansvaret för premiepensionen, vilket står i direkt konflikt med utgångspunkterna för premiepensionssystemet. Det är möjligt att Sjunde AP-fonden kan ha en roll i ett system med KEPOR, men innan det införs är det absolut nödvändigt att konsekvenserna och modellen analyseras på ett normalt sätt. Vårt allmänna pensionssystem är fortfarande ungt och vi måste vara försiktiga med att ändra i grundläggande principer för detsamma. 19 Finansdepartementet (2009b). 10

11 Referenser Allmänna pensionsberedningen, 1957, Förbättrad pensionering : betänkande avgivet av Allmänna pensionsberedningen. Ax:son Johnson, A, 2009, Klåfingriga politiker ska låta bli AP-fonderna, DN Debatt, 21 juni Dagens Industri, 2009, AP-fondernas dagar räknade, 30 april. Finansdepartementet, 2009a, Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i APfonderna. Bilaga till Regeringen inför nya riktlinjer för ersättningar till ledningar och anställda i APfonderna, Pressmeddelande, 20 april. Finansdepartementet, 2009b, Ändringar i premiepensionssystemet, Utkast till lagrådsremiss, 26 maj. Hammarkvist, K-O, 2005, Svårnavigerat? Premiepensionssparande på rätt kurs, SOU 2005:87. Lag (2000:192), 2000, om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Pensionsberedningen, 1990, Allmän pension : huvudbetänkande av Pensionsberedningen. Premiepensionsmyndigheten, 2009, Årsredovisning Proposition 1999/2000:46, 2000, AP-fonden i det reformerade pensionssystemet. Proposition 2008/09:219, 2009, Utjämnat värde för buffertfonden vid beräkning av balanstalet Sjunde AP-fonden, 2009, Årsredovisning Socialförsäkringsutskottets betänkande 2000/01:SFU13, 2001, Automatisk balansering av ålderspensionssystemet, Automatisk balansering av ålderspensionssystemet. Sveriges Radio Ekot, 2009a, Regeringen vill ändra belöningssystem, 21 april. Sveriges Radio Ekot, 2009b, Mats Odell ångrar bonusavtal, 21 april. Svenska Dagbladet, 2009, Nya bonusdirektiv får AP-fonderna att se rött, 22 april. 11

Svårnavigerat? Premiepensionssparande på rätt kurs (SOU 2005:87)

Svårnavigerat? Premiepensionssparande på rätt kurs (SOU 2005:87) Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Fi2005/5690 Svårnavigerat? Premiepensionssparande på rätt kurs (SOU 2005:87) Inledning (Aktiespararna) har inbjudits att lämna synpunkter på Svårnavigerat?

Läs mer

Regeringens proposition 1999/2000:46

Regeringens proposition 1999/2000:46 Regeringens proposition 1999/2000:46 AP-fonden i det reformerade pensionssystemet Prop. 1999/2000:46 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 januari 2000. Göran Persson

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning Bakgrund Det svenska ålderspensionssystemet reformerades på 1990-talet och fick en utformning som i stora delar fortfarande anses modern och nydanande, också i ett internationellt perspektiv.

Läs mer

(Finansdepartementet)

(Finansdepartementet) Lagrådsremiss Utkast Ändringar i premiepensionssystemet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den xx xx 2009 (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Premiepensionssystemet

Läs mer

8 Premiepensionssystemets basalternativ

8 Premiepensionssystemets basalternativ 8 Premiepensionssystemets basalternativ I premiepensionssystemets basalternativ, Premiesparfonden, placeras medel för de pensionssparare som inte gör ett aktivt val av fondförvaltare. Utöver Premiesparfonden

Läs mer

Ägardirektiv avseende onoterade fastighetsbolag där Första AP-fonden har ett betydande inflytande

Ägardirektiv avseende onoterade fastighetsbolag där Första AP-fonden har ett betydande inflytande Beslutas av VD i ledningsgruppen Tidigare beslut 2015-03-31 (2014-03-13) Uppdateras Årligen Handläggare Chef Kommunikation och ägarstyrning Kopplade dokument Ägarpolicyn Ägardirektiv avseende onoterade

Läs mer

Pensionsmyndigheten och dess verksamhet

Pensionsmyndigheten och dess verksamhet Socialförsäkringsutskottets betänkande 2009/10:SfU3 Pensionsmyndigheten och dess verksamhet Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2008/09:202 Pensionsmyndigheten och

Läs mer

Budgetprognos 2004:4

Budgetprognos 2004:4 Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det

Läs mer

Din tjänstepension PFA

Din tjänstepension PFA Din tjänstepension PFA Din pension består av olika delar allmän pension Allmän pension kommer från staten. Varje år får du information om den allmänna pensionen i ett orange kuvert. Du har rätt till allmän

Läs mer

Det handlar om din pension. Pensionsavtalet KAP-KL för dig som är kommun- eller landstingsanställd

Det handlar om din pension. Pensionsavtalet KAP-KL för dig som är kommun- eller landstingsanställd Det handlar om din pension Pensionsavtalet KAP-KL för dig som är kommun- eller landstingsanställd Innehållsförteckning Välkommen till KPA Pension... 3 Din allmänna pension... 4 Din tjänstepension - ålderspension...

Läs mer

Lagrådsremiss. Vissa premiepensionsfrågor. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Vissa premiepensionsfrågor. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Vissa premiepensionsfrågor Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 12 februari 2004 Bosse Ringholm Johan Lundström (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Dags att pensionera premiepensionssystemet

Dags att pensionera premiepensionssystemet Dags att pensionera premiepensionssystemet Robert Nyberg Rapport från SKPF, Svenska KommunalPensionärernas Förbund Rapporten framhäver att forskning visar att premiepensionsspararna inte beter sig ekonomiskt

Läs mer

Regeringens skrivelse 2014/15:130

Regeringens skrivelse 2014/15:130 Regeringens skrivelse 2014/15:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2014 Skr. 2014/15:130 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 21 maj 2015 Stefan Löfven Magdalena

Läs mer

Vad blev det för pension?

Vad blev det för pension? Håkan Svärdman 08-772 71 62 0708-31 53 62 hakan.svardman@folksam.se Datum Sid 1(7) Välfärdsrapport: Vad blev det för pension? En jämförelse mellan pension och slutlön Sid 2(8) Facit på prognos Nyligen

Läs mer

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2005/06:SfU13

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2005/06:SfU13 Socialförsäkringsutskottets betänkande 2005/06:SfU13 Pensionssystemet Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2005 om pensionssystemet. Motionerna

Läs mer

Regeringens skrivelse 2015/16:130

Regeringens skrivelse 2015/16:130 Regeringens skrivelse 2015/16:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2015 Skr. 2015/16:130 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 19 maj 2016 Margot Wallström Per

Läs mer

Andra AP-fonden Second Swedish National Pension Fund AP2 2008-09-25

Andra AP-fonden Second Swedish National Pension Fund AP2 2008-09-25 Investeringsstrategi i en buffertfond AP2, 25 september 2008 1 Bakgrund till pensionsreformen Reform driven av demografi. Från förmånsbaserat till avgiftsbaserat system 1999. Autonomt pensionssystem. Fixerad

Läs mer

3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till. av Alstadsæter och Jacob. peter ericson och johan fall

3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till. av Alstadsæter och Jacob. peter ericson och johan fall nr 1 213 årgång 41 3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till Alstadsæter och Jacob peter ericson och johan fall Beskattningen av fåmansföretagare uppmärksammades av Alstadsæter och Jacob (212a)

Läs mer

FONDSPARARUNDERSÖKNING 2010. TNS Sifo Prospera

FONDSPARARUNDERSÖKNING 2010. TNS Sifo Prospera FONDSPARARUNDERSÖKNING 2010 1 400 intervjuer under mars-april med personer i åldern 18-74 år. TNS Sifo Prospera 2010 års fondundersökning om pensionsspararnas val och önskemål En majoritet av svenskarna

Läs mer

Halvårsredogörelse 2012. AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond

Halvårsredogörelse 2012. AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond 2 (12) AP7 Aktiefond Förvaltningsberättelse AP7 Aktiefond är avsedd enbart för premiepensionsmedel och är inte öppen för annat sparande. Fonden utgör en byggsten i premiepensionssystemets

Läs mer

DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag

DN DEBATT: Farligt försvaga riksbanken. Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag Valutapolitiska utredningen föreslår att regeringen ska ta över ansvaret för valutapolitiken

Läs mer

En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24

En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Yttrande R.nr 46.15 2015-10-14 Dnr 17/15 Saco Tiina Kangasniemi Box 2206 103 15 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Utredningens förslag Utredningen om en kommunallag för framtiden (SOU

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer. Dir. 2010:103. Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010

Kommittédirektiv. Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer. Dir. 2010:103. Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010 Kommittédirektiv Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer Dir. 2010:103 Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska se över anställningsvillkoren

Läs mer

Kvinnor och pensionen. En rapport om kvinnornas pensionsvillkor

Kvinnor och pensionen. En rapport om kvinnornas pensionsvillkor Kvinnor och pensionen En rapport om kvinnornas pensionsvillkor Utgiven maj 2013 Riksförbundet PensionärsGemenskap Svenska KommunalPensionärernas Förbund Förord Sverige är stolt över att vara ett av de

Läs mer

1 Huvudsakligt innehåll

1 Huvudsakligt innehåll Innehållsförteckning 1 Huvudsakligt innehåll...2 2 Författningstext...3 2.1 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)...3 3 Ärendet och dess beredning...6 4 Överväganden...8 4.1

Läs mer

Utkast till lagrådsremiss om förslag till ändringar i premiepensionssystemet

Utkast till lagrådsremiss om förslag till ändringar i premiepensionssystemet Finansdepartementet Fi2005/5690 Postadress: 103 33 Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 21 Utkast till lagrådsremiss om förslag till ändringar i premiepensionssystemet Sammanfattning: Aktiespararna är

Läs mer

Den nationella strategirapporten. rimliga och hållbara pensioner. Juli 2005

Den nationella strategirapporten. rimliga och hållbara pensioner. Juli 2005 Den nationella strategirapporten om rimliga och hållbara pensioner Juli 2005 Innehållsförteckning 1. Förord...4 2. Svenska pensioner...5 2.1 Den nya allmänna inkomstpensionen...5 2.2 Tjänstepension och

Läs mer

Riksrevisonens rapport om att gå i pension

Riksrevisonens rapport om att gå i pension Socialförsäkringsutskottets betänkande 2014/15:SfU8 Riksrevisonens rapport om att gå i pension Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2014/15:33 Riksrevisionens rapport

Läs mer

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) 2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

2010-05-26. Till Pensionsgruppen Pensionsmyndigheten

2010-05-26. Till Pensionsgruppen Pensionsmyndigheten 2010-05-26 Till Pensionsgruppen Pensionsmyndigheten 2K kompletterande kanaler förslag till fortsatt inriktning Synpunkter från Fondbolagens förening på de två alternativen i Pensionsmyndighetens rapport

Läs mer

Den traditionella försäkringen inom premiepensionssystemet

Den traditionella försäkringen inom premiepensionssystemet Oktober 2012 Finansmarknadskommitténs Rapport nr 11 Daniel Barr Den traditionella försäkringen inom premiepensionssystemet Daniel Barr är chef för bankstödsavdelningen på Riksgälden. Han har en lång bakgrund

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:202

Regeringens proposition 2008/09:202 Regeringens proposition 2008/09:202 Pensionsmyndigheten och dess verksamhet Prop. 2008/09:202 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 28 maj 2009 Fredrik Reinfeldt Cristina

Läs mer

NYA REGLER FÖR AP-FONDERNA

NYA REGLER FÖR AP-FONDERNA NYA REGLER FÖR AP-FONDERNA (DS 2015:34) TREDJE AP-FONDENS REMISSVAR Oktober 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tredje AP-fondens ställningstagande... 1 Inledning... 2 Kapitel 5 AP-fondsmyndigheternas självständighet...

Läs mer

Bra utveckling av premiepensionen 2013 för sparare och pensionärer

Bra utveckling av premiepensionen 2013 för sparare och pensionärer Pressmeddelande 1 (5) Pressekreterare Mattias Bengtsson Byström Tfn 010 454 21 78 Mobil 0736 27 53 83 Bra utveckling av premiepensionen 2013 för sparare och pensionärer 2013 blev ett av de bästa åren för

Läs mer

Betänkandet Tjänstepension tryggandelagen och skattereglerna (SOU 2015:68)

Betänkandet Tjänstepension tryggandelagen och skattereglerna (SOU 2015:68) 2016-01-29 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 15-14426 Skatte- och tullavdelningen (Anges alltid vid svar) Enheten för inkomstskatt och socialavgifter 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Svenskt Näringsliv väljer dels att kommentera förslagen i promemorian och dels att föreslå en alternativ modell för styrning av AP-fonderna.

Svenskt Näringsliv väljer dels att kommentera förslagen i promemorian och dels att föreslå en alternativ modell för styrning av AP-fonderna. Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Vår referens/dnr: Hans Gidhagen/143 Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Fi2015/3429 2015-10-02 Remissvar Nya regler för AP-fonderna (Ds 2015:34) Svenskt Näringsliv

Läs mer

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET Det lagstadgade pensionssystemet är inkomstrelaterat och finansieras helt med avgifter (åtskilt från statsbudgeten), vilka ska ligga konstant på 18,5 % av den pensionsgrundande

Läs mer

Din tjänstepension KAP-KL

Din tjänstepension KAP-KL Din tjänstepension KAP-KL Hur stor blir din tjänstepension? Storleken på din tjänstepension beror bland annat på hur länge du arbetar, hur mycket du tjänar, när du tar ut din pension, och hur värdet har

Läs mer

Motion till riksdagen 1987/88:Bo248

Motion till riksdagen 1987/88:Bo248 Motion till riksdagen 1987/88: av Jan Sandberg (m) om ungdomarnas bostadsmarknad stockholmsregionen En ond cirkel Olika socialdemokratiska regeringar har i sin iver att styra bostadsmarknaden genomdrivit

Läs mer

också efter uttag av pension och utan övre åldersgräns. Premiepension skall beräknas lika för män och kvinnor.

också efter uttag av pension och utan övre åldersgräns. Premiepension skall beräknas lika för män och kvinnor. Läkarförbundsnytt PENSIONSVALET Reformerad allmän pension En nyhet i det allmänna pensionssystemet är att man får göra individuella placeringar av de avsättningar som görs. Individuell avsättning premiereserv

Läs mer

Dagens svenska löntagare kan som regel räkna med att få en pension

Dagens svenska löntagare kan som regel räkna med att få en pension Pension Dagens svenska löntagare kan som regel räkna med att få en pension som det går att leva på med en någorlunda bibehållen standard efter den yrkesverksamma tiden. Det allmänna lagstiftade pensionssystemet

Läs mer

2K kompletterande kanaler

2K kompletterande kanaler 1.0 Dnr/ref. LED 2010-9 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 1.1 Allmänna utgångspunkter... 4 2 Utgångspunkter för utredningsarbetet... 8 3 Bakgrund... 9 3.1 Pensionsöverenskommelsen... 9 3.2 Hur har marknaden

Läs mer

Flyttrapport AMF 2016. Hur sker flyttar inom kollektivavtalad tjänstepension?

Flyttrapport AMF 2016. Hur sker flyttar inom kollektivavtalad tjänstepension? Flyttrapport 216 Hur sker flyttar inom kollektivavtalad tjänstepension? FLYTTRAPPORT 216 2 sid 3 sid 4 sid 6 sid 8 sid 9 sid 1 sid 11 sid 12 sid 13 Sammanfattning Kollektivavtalade tjänstepensioner Flyttutvecklingen

Läs mer

VÅRT GEMENSAMMA FÖRETAGANDE. Arbetsmaterial för företagande i kompanjonskap

VÅRT GEMENSAMMA FÖRETAGANDE. Arbetsmaterial för företagande i kompanjonskap VÅRT GEMENSAMMA FÖRETAGANDE Arbetsmaterial för företagande i kompanjonskap VÅRT GEMENSAMMA FÖRETAGANDE Arbetsmaterial och diskussionsunderlag för kompanjoner som skall skriva kompanjonsavtal Att driva

Läs mer

Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62)

Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62) 1(7) Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm Lena Orpana 0704819107 lena.orpana@tco.se Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62) Yttrande TCO har beretts

Läs mer

Banklagskommitténs slutbetänkande Offentlig administration av banker i kris (SOU 2000:66)

Banklagskommitténs slutbetänkande Offentlig administration av banker i kris (SOU 2000:66) Finansdepartementet Bankenheten 103 33 STOCKHOLM Banklagskommitténs slutbetänkande Offentlig administration av banker i kris (SOU 2000:66) Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen är inte odelat positiv

Läs mer

INTERVENIA Skatt och pensionskonsulter för egenföretagare

INTERVENIA Skatt och pensionskonsulter för egenföretagare 1 INTERVENIA Skatt och pensionskonsulter för egenföretagare Nästan alla ägare av aktiebolag betalar privat mera skatter och avgifter än vad de egentligen är skyldiga att göra. Pensionsförsäkring är det

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut

Läs mer

Datum Dok.bet. PID Version 0.1 Dnr/Ref. PM59100 PM

Datum Dok.bet. PID Version 0.1 Dnr/Ref. PM59100 PM PM59100 PM59009 2.1 1.0 2 (12) Sammanfattning De allmänna pensionsfonderna (utom den Sjunde AP-fonden) är tillsammans en buffertfond i ett så kallat fördelningssystem. Tidigare ingick de i ATP-systemet,

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

En signifikativ, till synes orättvis och uppenbarligen förbisedd omfördelning av disponibel inkomst 1

En signifikativ, till synes orättvis och uppenbarligen förbisedd omfördelning av disponibel inkomst 1 JON DUTRIEUX ANDERSON AP-fonden och statsbudgeten En signifikativ, till synes orättvis och uppenbarligen förbisedd omfördelning av disponibel inkomst 1 Som en del av pensionsreformen förs ett belopp motsvarande

Läs mer

En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002

En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002 En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002 Rapport med räkneexempel och kommentar från Svenskt Näringsliv Förord Det finns goda möjligheter att

Läs mer

Promemoria om vissa skattefrågor vid utbetalning från pensionsförsäkring

Promemoria om vissa skattefrågor vid utbetalning från pensionsförsäkring Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Promemoria om vissa skattefrågor vid utbetalning från pensionsförsäkring 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Lagtext...4 2 Bakgrund...6 2.1 Livförsäkringar...6

Läs mer

SFEI tema - ucits iv. Korta fakta om UCITS IV. Svenskt Fondexpertindex (SFEI) Maj 2011-21

SFEI tema - ucits iv. Korta fakta om UCITS IV. Svenskt Fondexpertindex (SFEI) Maj 2011-21 Korta fakta om UCITS IV Vad är UCITS IV? UCITS IV, som behandlas i denna rapports temakapitel, är ett regelverk/eu-direktiv som syftar till att göra den europeiska fondmarknaden mer enhetlig. Den svenska

Läs mer

Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och tjänstepensionsdirektivet

Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och tjänstepensionsdirektivet Till Finansdepartementet Enheten för försäkring och redovisning E-postadress: registrator@finance.se 2012-07-12 Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

Styrelsens förslag till fastställande av riktlinjer för ersättning till och andra anställningsvillkor för bolagsledningen

Styrelsens förslag till fastställande av riktlinjer för ersättning till och andra anställningsvillkor för bolagsledningen Punkt 19 Styrelsens förslag till fastställande av riktlinjer för ersättning till och andra anställningsvillkor för bolagsledningen För ledande befattningshavare i koncernen har under 2015 tillämpats de

Läs mer

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund

Läs mer

Fondbestämmelser för Lannebo Sverige Flexibel

Fondbestämmelser för Lannebo Sverige Flexibel Fondbestämmelser för Lannebo Sverige Flexibel 1 Fondens rättsliga ställning Lannebo Sverige Flexibel, nedan kallad fonden är en specialfond enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

Läs mer

PENSIONS MYNDIGHETEN. Ink. 2016-0^1-OV. BOKFÖRINGSNÄ?\/iMDEN. Förslag till ny lag om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet

PENSIONS MYNDIGHETEN. Ink. 2016-0^1-OV. BOKFÖRINGSNÄ?\/iMDEN. Förslag till ny lag om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet PENSIONS MYNDIGHETEN PM 2016-03-07 Dok.bet. 1 (13) Till Finansdepartementet BOKFÖRINGSNÄ?\/iMDEN Ink. 2016-0^1-OV Förslag till ny lag om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet och allmänna utgångspunkter

Läs mer

Effektivare offentlig upphandling

Effektivare offentlig upphandling 2008-02-14 1 (7) Effektivare offentlig upphandling Anförande av Claes Norgren, generaldirektör Konkurrensverket, vid konferens Effektivare offentlig upphandling i Stockholm den 14/2 2008. Det talade ordet

Läs mer

Remissvar avseende betänkandet Etiken, miljön och pensionerna SOU 2008:107

Remissvar avseende betänkandet Etiken, miljön och pensionerna SOU 2008:107 Finansdepartementet Drottninggatan 21 103 33 Stockholm Remissvar avseende betänkandet Etiken, miljön och pensionerna SOU 2008:107 (Aktiespararna) välkomnar möjligheten att få lämna synpunkter på Kommittén

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga

Läs mer

Remissvar avseende betänkandet Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91)

Remissvar avseende betänkandet Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr N2015/0833/ITP Handelskammarens diarienummer 2016-0010 Stockholm den 13 maj 2016 Remissvar avseende betänkandet Digitaliseringens transformerande kraft vägval

Läs mer

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03)

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03) 20.5.2003 Europeiska unionens officiella tidning C 118/5 Kommissionens meddelande Exempel på försäkran rörande uppgifter om ett företags status som tillhörande kategorin mikroföretag samt små och medelstora

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Premiepensionsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Premiepensionsmyndigheten Regeringsbeslut II:7 2009-12-10 Fi2009/7027 Finansdepartementet Premiepensionsmyndigheten Box 1605 111 86 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Premiepensionsmyndigheten Riksdagen har beslutat

Läs mer

Månadsanalys Augusti 2012

Månadsanalys Augusti 2012 Månadsanalys Augusti 2012 Positiv trend på aktiemarknaden efter uttalanden från ECB-chefen ÅRETS ANDRA RAPPORTSÄSONG är i stort sett avklarad och de svenska bolagens rapporter kan sammanfattas som stabila.

Läs mer

1 Sammanfattning och slutsatser

1 Sammanfattning och slutsatser 1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det

Läs mer

Ersättningspolicy. avseende Pacific Fonder AB

Ersättningspolicy. avseende Pacific Fonder AB Ersättningspolicy avseende Pacific Fonder AB Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1 Allmänt... 2 1.2 Relevanta externa regelverk... 2 1.3 Riskanalys... 2 2 Definitioner m.m.... 2 3 Riktlinjer för ersättningar...

Läs mer

reflex livränta Reflex Livränta Gäller från 2011-04-01

reflex livränta Reflex Livränta Gäller från 2011-04-01 reflex livränta FÖRKÖPSINFORMATION Reflex Livränta Gäller från 2011-04-01 Så fungerar Reflex Livränta Reflex Livränta är en engångsbetald kapitalförsäkring som du kan komplettera med ett återbetalningsskydd.

Läs mer

En granskning av informationen kring ombildningen av SPP till vinstutdelande bolag

En granskning av informationen kring ombildningen av SPP till vinstutdelande bolag En granskning av informationen kring ombildningen av SPP till vinstutdelande bolag AMF Pension Inledning Denna rapport innehåller synpunkter och kommentarer till det informationsmaterial som SPP har distribuerat

Läs mer

I DESPERATIONENS TECKEN

I DESPERATIONENS TECKEN I DESPERATIONENS TECKEN I FINANsPLANEN i årets statsverksproposition, avlämnad till kamrarna den 11 januari, gjordes som bekant med synnerlig styrka gällande, att de allvarligaste riskerna för den samhällsekonomiska

Läs mer

För- och nackdelar med pensionsstiftelse. Nackdelar. För- och nackdelar med försäkringslösning. Nackdelar

För- och nackdelar med pensionsstiftelse. Nackdelar. För- och nackdelar med försäkringslösning. Nackdelar SPP 2007-06-01 1 (7) Svar från SPP på frågor beträffande avtal om pensionsförsäkring med fortlöpande premieinbetalning och om partiell inlösen av pensionsutfästelse Omfattning av försäkringsavtalen 1.

Läs mer

Lunds universitet Box 117 221 00 Lund. Christian Sjöstrand 08-563 087 31 christian.sjostrand@hsv.se BESLUT. 2008-09-09 Reg.

Lunds universitet Box 117 221 00 Lund. Christian Sjöstrand 08-563 087 31 christian.sjostrand@hsv.se BESLUT. 2008-09-09 Reg. Lunds universitet Box 117 221 00 Lund Christian Sjöstrand 08-563 087 31 christian.sjostrand@hsv.se BESLUT 2008-09-09 Reg.nr 31-5011-07 Anmälan mot Lunds universitet angående kostnader för egenterapi Högskoleverket

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:73

Regeringens proposition 2008/09:73 Regeringens proposition 2008/09:73 Överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit samt åtgärder för förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB Prop. 2008/09:73

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015:25 2015-09-02 UTTALANDE

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015:25 2015-09-02 UTTALANDE Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015:25 2015-09-02 UTTALANDE Aktiemarknadsnämnden finner att den i framställningen beskrivna saminvesteringen kan genomföras utan tillämpning av den s.k. Leo-regleringen.

Läs mer

Remissvar över Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen

Remissvar över Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen Kulturdepartementet Enheten för konstarterna 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 28 februari 2013 Remissvar över Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65 ALIS (Administration av

Läs mer

Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49)

Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49) Handläggare: Frida Lundberg Datum: 2013-11-14 Dnr: PU2-2/1314 Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49) Sveriges förenade studentkårer (SFS) har fått möjlighet

Läs mer

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 2 Låt mig börja med att säga att Riksrevisionens rapport är mycket välgjord

Läs mer

Behovet av att förändra lärosätens rådighet över lokalfrågor

Behovet av att förändra lärosätens rådighet över lokalfrågor veriges universitets- 2012-11-21 och högskoleförbund Dnr 12/105 Tryckerigatan 8 111 28 Stockholm Finansdepartementet 103 33 Stockholm Behovet av att förändra lärosätens rådighet över lokalfrågor Inledning

Läs mer

Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? Innehållsförteckning. All data avser år 2004

Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? Innehållsförteckning. All data avser år 2004 Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? All data avser år 2004 Innehållsförteckning Sid 2 - Grundkurs Sid 3 - Fördelning medborgare Sid 4 - Fördelning företag Sid 5 - Fördelning anställda Hur ser

Läs mer

AMF Tjänstepension. Försäkringsvillkor för traditionell försäkring och fondförsäkring 1 FÖRSÄKRINGSAVTALET. 1.4 Tiden för AMFs ansvar

AMF Tjänstepension. Försäkringsvillkor för traditionell försäkring och fondförsäkring 1 FÖRSÄKRINGSAVTALET. 1.4 Tiden för AMFs ansvar Försäkringsvillkor för traditionell försäkring och fondförsäkring AMF Tjänstepension Gäller från och med 2016-01-01 för försäkringsavtal tecknade 2014-01-01 eller senare. För tidigare försäkringsavtal

Läs mer

Socialdemokraterna i riksdagen. Jobben först Sverige och Kungsbacka ska tillbaka till toppen!

Socialdemokraterna i riksdagen. Jobben först Sverige och Kungsbacka ska tillbaka till toppen! Socialdemokraterna i riksdagen Jobben först Sverige och Kungsbacka ska tillbaka till toppen! 2 (8) Inledning Med denna rapport vill vi visa väljarna i Kungsbacka hur vår politik ser ut utifrån budgetmotionen

Läs mer

Regeringens proposition 2006/07:97

Regeringens proposition 2006/07:97 Regeringens proposition 2006/07:97 Avskaffande av åldersgränsen för privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster Prop. 2006/07:97 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22

Läs mer

Så här påverkar villkorsändringen. Avtalspension SAF-LO. Ny modell för avkastningsränta

Så här påverkar villkorsändringen. Avtalspension SAF-LO. Ny modell för avkastningsränta Avtalspension SAF-LO Så här påverkar villkorsändringen dig Ny modell för avkastningsränta Ny modell för avkastningsränta I traditionell försäkring ansvarar AMF för förvaltningen av placeringstillgångarna.

Läs mer

Premiebestämd tjänstepensionsförsäkring med eller utan återbetalningsskydd. KPA SmartPension. produktinformation

Premiebestämd tjänstepensionsförsäkring med eller utan återbetalningsskydd. KPA SmartPension. produktinformation Premiebestämd tjänstepensionsförsäkring med eller utan återbetalningsskydd KPA SmartPension produktinformation vem är försäkringsgivare? Försäkringsgivare är KPA Pensionsförsäkring AB (publ), nedan kallat

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Pensionsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Pensionsmyndigheten Regeringsbeslut I:3 2015-06-25 S2015/04530/RS (delvis) Socialdepartementet Pensionsmyndigheten Box 38190 100 64 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Pensionsmyndigheten Riksdagen har beslutat

Läs mer

Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen

Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen Joakim Ekberg Vårterminen 2015 PM II Högre kurs i företagsskatterätt 747A06 1. Inledning Svensk företagsbeskattning är anpassad för att vara förenlig med stora

Läs mer

Förutsättningar för vindkraft

Förutsättningar för vindkraft Mats Håkansson affärsutveckling AB Förutsättningar för vindkraft Rapport utförd på uppdrag av Sundbybergs stad Mats Håkansson Tel +46 40 49 65 00 Mobil +46 705 65 31 00 mh@affu.se www.affu.se 1. Bakgrund...

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik

Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att senast

Läs mer

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag Kommunernas användning av vetot mot vindkraft Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag December 2010 Förord Våren 2009 presenterade regeringen en rad förändringar i syfte att förenkla

Läs mer

En ny modell för åldersklassificering av film för barn och unga (SOU 2014:64) (Ku2014/1472/MFI)

En ny modell för åldersklassificering av film för barn och unga (SOU 2014:64) (Ku2014/1472/MFI) YTTRANDE Dnr: 66/2013 2015-01-19 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se En ny modell för åldersklassificering av film för barn och unga (SOU 2014:64) (Ku2014/1472/MFI) Sammanfattning

Läs mer

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning... 2 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 7 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning...

Läs mer

Betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst Riktlinjer för en ny tillståndsperiod (SOU 2005:1)

Betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst Riktlinjer för en ny tillståndsperiod (SOU 2005:1) FÖRVALTNINGSSTIFTELSEN för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB YTTRANDE 2005-05-25 Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Radio och TV

Läs mer

Så drabbar Stockholmsskatten

Så drabbar Stockholmsskatten Så drabbar Stockholmsskatten stockholmarna INNEHÅLL Stockholmsskatten Inledning Mer kvar i plånboken för 8 av 10 stockholmare Höjd brytpunkt för tillväxt och ökad sysselsättning Slutsatser Tabell: Stockholmsskatten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder; SFS 2011:882 Utkom från trycket den 30 juni 2011 utfärdad den 22 juni 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i

Läs mer

Kommittédirektiv. Tjänstepensioner vid vissa statsunderstödda teater-, dans- och musikinstitutioner. Dir. 2008:34

Kommittédirektiv. Tjänstepensioner vid vissa statsunderstödda teater-, dans- och musikinstitutioner. Dir. 2008:34 Kommittédirektiv Tjänstepensioner vid vissa statsunderstödda teater-, dans- och musikinstitutioner Dir. 2008:34 Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild

Läs mer

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen hösten 2012

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen hösten 2012 Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen hösten 2012 Övergripande kommentarer Högre Revisorsexamen Max poäng Genomsnittspoäng Antal tentander 75 100 77,0 (77,0 %) 28 (72 %) 28 tentander av 39 (72 %) har

Läs mer

Ägardirektiv AB Sjöbohem

Ägardirektiv AB Sjöbohem Datum Vår referens 1(6) Ägardirektiv AB hem Detta ägardirektiv avser AB hem, (556650-0665), (nedan kallat bolaget) och gäller tillsammans med kommuns företagspolicy. Ägardirektivet har fastställts på bolagsstämma

Läs mer