EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

Transkript

1 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2007) 116 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Eures verksamhetsrapport framlagd av kommissionen enligt artikel 19.3 i förordning (EEG) nr 1612/68 På väg mot en gemensam arbetsmarknad i EU: Eures bidrag SV SV

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning De viktigaste förändringarna i Eures-nätverket under Eures-riktlinjerna för de viktigaste resultaten Finansiering Kommande utmaningar och framtidsutsikter SV 2 SV

3 RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Eures verksamhetsrapport framlagd av kommissionen enligt artikel 19.3 i förordning (EEG) nr 1612/68 På väg mot en gemensam arbetsmarknad i EU: Eures bidrag (Text av betydelse för EES) 1. INLEDNING Eures (det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar) har till uppgift att underlätta rörligheten på den europeiska arbetsmarknaden genom att betjäna arbetstagare och arbetsgivare som önskar tillgodogöra sig rätten till fri rörlighet för arbetstagare inom EU i enlighet med förordning 1612/68. Genom den europeiska sysselsättningsstrategin främjas den geografiska rörligheten som ett sätt att förbättra arbetsmarknadens funktion i Europa. I sysselsättningsriktlinjerna från juli 2003 sägs det att informationen om arbetstillfällen och utbildningsmöjligheter i medlemsstaterna och på europeisk nivå bör främjas för att stödja en effektiv matchning mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. Detta innebär bland annat att arbetssökande inom hela EU senast 2005 skall kunna få information om alla lediga platser som anmäls till medlemsstaternas offentliga arbetsförmedlingar. I de nya integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning beskrivs rörligheten som en avgörande faktor för att den reviderade Lissabonstrategin ska kunna genomföras med framgång. I riktlinjerna från juli 2005 för medlemsstaternas sysselsättningspolitik betonas rörligheten ännu starkare. I riktlinje nr 20 anges det att rörligheten är av central betydelse för att fler ska kunna få bättre sysselsättning. Det sägs också i denna riktlinje att hindren för arbetstagares rörlighet i EU bör undanröjas inom ramen för fördragen 1. I kommissionens förslag till gemenskapens Lissabonprogram åläggs gemenskapens att avlägsna hindren för arbetskraftens rörlighet i syfte att underlätta den yrkesmässiga och geografiska och öppna sysselsättningsmöjligheter inom ramen för en gemensam europeisk arbetsmarknad 2. Utbyggnaden av Eures-nätverket till de nya medlemsstaterna är det viktigaste steget i utvecklingen av nätverket under den period som omfattas av denna rapport ( ). En del av rapporten har därför ägnats uppbyggnaden av en Eures-struktur i dessa länder. Eftersom all Eures-verksamhet som genomförs av medlemmar och partner bygger på en uppsättning riktgivande principer bör Eures verksamhet under bedömas så att de faktiska resultaten jämförs med de mål och prioriteringar som fastställdes för just den referensperioden. Rapporten är därför uppställd enligt de tio prioriteringar som har styrt utvecklingen av Eures-nätverket under Rapporten bygger till stor del på de fakta som framkom vid den senaste externa utvärderingen av nätverket Rådets beslut av den 12 juli 2005 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik. KOM(2005) 330 SV 3 SV

4 2. DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA I EURES-NÄRVERKET UNDER Utvidgningen Under andra hälften av 2002 inledde Eures samordningsbyrå (Euresco) sin verksamhet med att förbereda de offentliga arbetsförmedlingar i de tio nya medlemsstaterna för medlemskap i Eures. Eures-ansvariga utsågs i alla länder och inbjöds att delta som observatörer i arbetsgruppen för Eures från och med juli Euresco försåg arbetsförmedlingarna med en tydlig förteckning över mål för genomförandet av Eures och arrangerade möten mellan arbetsförmedlingar i de gamla och de nya medlemsstaterna för att underlätta informationsutbytet. Euresco hjälpte till med de tekniska aspekterna som bl.a. handlade om att länka upp de nationella databaserna för lediga jobb till Eures databas, utbildade de Euresansvariga i förvaltning av EU-bidrag och utbildade de första nya Eures-rådgivarna under Vid sidan om stödet från Euresco ingicks särskilda partnerskap mellan arbetsförmedlingar i de nya medlemsstaterna och medlemmar i de gamla. Detta samarbete började på individnivå som en partnersamverkan mellan generaldirektörer för arbetsförmedlingar och ledde i många fall till olika former av praktiskt samarbete mellan de två organisationerna (anordnande av gemensammas jobbmässor, utbildning av Eures-rådgivare från de nya medlemsstaterna osv.). I ländervisa undersökningar som genomförts på Eurescos vägnar ansåg merparten av arbetsförmedlingarna i de nya medlemsstaterna att de var tillräckligt väl förberedda för att ansluta sig till Eures-nätverket den 1 maj % av Eures-rådgivarna i de nya medlemsstaterna angav också att de kände sig väl förberedda för sina uppgifter i nätverket. En helhetsbedömning av de första erfarenheterna av inrättandet av en Eures-struktur i de nya medlemsstaterna ger vid handen att alla de nya medlemsstaterna har kommit igång på ett bra sätt med att tillämpa Eures. Samtliga har ett fungerande informationsprogram som riktar sig till de olika aktörerna och intressenterna i Eures-projektet. Eures-rådgivarnas kunskaper och erfarenheter har byggts på genom särskilda kurser, studier, seminarier och möten med Euresaktörer i andra länder. Uppsökande verksamhet som riktar sig till arbetssökande har genomförts i form av informationsdagar, jobbmässor, rådgivning, besök på skolor, högskolor och universitet och i form av särskilda evenemang. Dessutom har man använt informationsblad och anslagstavlor på högskolor, universitet och arbetsförmedlingar. Av flera rapporter framgår också att man kunnat utnyttja medierna på ett bra sätt för att göra Eures känt bland allmänheten. 3. EURES-RIKTLINJERNA FÖR DE VIKTIGASTE RESULTATEN I riktlinjerna för Eures anges prioriteringar för den strategiska utvecklingen av Euresnätverket under perioden Resultaten under bedöms följaktligen på grundval av de tio riktlinjerna Riktlinje 1: Påskynda integreringen av Eures inom alla delar av de offentliga arbetsförmedlingarna inom hela EU/EES-området Integreringen av Eures i arbetsförmedlingarna är en fortlöpande process som de har hanterat på olika sätt. I många fall har det handlat om att tillsätta fler Eures-rådgivare och Eureshandläggare och låta handläggarna ägna en större del av sin arbetstid åt Eures-frågor. Andra arbetsförmedlingar har prioriterat utbildningen av linjechefer och personal vid arbetsförmedlingarna i Eures-frågor för att all personal ska kunna lämna grundläggande information om Eures till klienterna. En del arbetsförmedlingar har uppmärksammat Eures SV 4 SV

5 genom att flytta Eures-rådgivarna från centralorganisationen till regionala eller lokala arbetsförmedlingsbyråer, så att Eures-rådgivaren har fått en mer utåtriktad roll. Slutligen har flera arbetsförmedlingar valt att öppna särskilda internationella arbetsförmedlingar vars verksamhet är inriktad på den internationella rörligheten. Vid utgången av 2005 närmade sig den arbetstid som Eures-rådgivarna i genomsnitt hade lagt ned på Eures 71 %. För de Eures-rådgivare som var inriktade på arbetsmarknadens parters organisationer eller andra partnerorganisationer var motsvarande siffra 61 %. Vart tredje år sänder alla Eures-medlemmar in en treårig verksamhetsplan till Euresco. I planen anges de viktigaste Eures-aktiviteter som kommer att bedrivas under den period som omfattas av Eures-riktlinjerna. Största delen av arbetsförmedlingarna i de gamla medlemsstaterna och alla i de nya hade integreringsåtgärder i sin verksamhetsplan, men resultaten varierar från land till land. En undersökning som genomfördes 2005 visar att 48 % av Eures-rådgivarna i de gamla medlemsstaterna angivit att Eures var en integrerad del av det dagliga arbetet på de lokala arbetsförmedlingskontoren. I de nya medlemsstaterna var siffran betydligt högre, 76 %. Dessutom ansåg endast 32 % av Eures-rådgivarna i de gamla medlemsstaterna att deras kollegor på arbetsförmedlingarna kände till Eures väl, medan motsvarande siffra var 66 % i de nya medlemsstaterna. Fastän lika stora framsteg har rapporterats anser många Eures-rådgivare i de gamla medlemsstaterna fortfarande att Eures betraktas som en mindre viktig fråga av arbetsförmedlingarna. Situationen är något annorlunda i de nya medlemsstaterna, då många av dessa fortfarande håller på att bygga upp sin arbetsförmedlingsorganisation, och Eures integreras därför oftare som en naturlig del av utvecklingsprocessen. En annan viktig faktor i de nya medlemsstaterna är att Eures kanske i högre grad ses om en direkt lösning på vissa arbetsmarknadsproblem. Även om vissa framsteg har gjorts med integreringen av Eures i arbetsförmedlingarna återstår ännu mycket arbete med att förbättra engagemanget för och stödet till nätverket från många lokala och regionala linjechefers sida, eftersom dessa ofta är inriktade på att lösa lokala eller regionala arbetslöshetsproblem. För att avhjälpa detta lade man i utbildningsprogrammet för 2005 in två seminarier som särskilt var riktade till linjechefer Riktlinje 2: Se till att alla arbetssökande senast 2005 ska kunna få tillgång till och studera alla lediga platser som utannonseras av de offentliga arbetsförmedlingarna i hela EU/EES-området och att dessa på ett effektivt sätt används för att stärka rekrytering och förmedling För att nå detta mål på det mest kostnadseffektiva och användarvänliga sättet bestämde man sig för att under referensperioden ersätta den centrala Eures-databasen dit medlemmarna hade sänt information om ett urval av lediga platser i hemlandet med ett nytt centraliserat system som ger direkt tillgång till i stort sett alla lediga platser i alla deltagarländer. Projektet utvecklades genom den nya nättjänsttekniken, som möjliggör sökning i realtid med Euresportalens sökmotor i varje nationell arbetsförmedlings databas över lediga platser med hjälp av en uppsättning parametrar som användaren kan ställa in, såsom typ av arbete, land, kontraktets löptid, utbildningsnivå, erfarenhet, datum när platsen blir ledig, nyckelord, och med användning av en klassifikation av synonymer för jobb och kvalifikationer. Med bara några få undantag hade Eures-medlemmarna kunnat ansluta sina databaser till den nya plattformen före utgången av Eures-portalen för rörlighet i arbetslivet har med sina i genomsnitt besökare i månaden under blivit en av Europeiska kommissionens populäraste webbplatser. Det nya utbytessystemet lanserades officiellt vid öppningskonferensen under europeiska året för rörlighet i arbetslivet i Bryssel i februrari SV 5 SV

6 Därefter kopplades de återstående databaserna in en efter en och antalet lediga platser som kommer upp under en given tidpunkt växte till ca en miljon. Ett stort arbete har i nära samarbete med Eures-medlemmarna lagts ned på att höja kvaliteten på den information som ges på portalen. För underlättande av den interna kommunikationen i Eures-nätverket har portalen kompletterats med en Extranet-del, som är öppen för alla Eures-medlemmar och partner. I det fortsatta utvecklingsarbetet inriktar man sig bl.a. på att ge portalen ett bättre gränssnitt och ett antal nya funktioner som t.ex. personliga konton på Eures (My Eures), utformning av elektroniska nyhetsbrev, en närmare koppling mellan on-line-funktionen Eures CV och Europass och samverkan med den europeiska portalen för forskares rörlighet. Statistik över användningen av Eures-portalen för rörlighet i arbetslivet finns i bilaga Riktlinje 3: Väsentligt förbättra tillhandahållandet av information om alla aspekter av rörlighet på arbetsmarknaden, däribland om rättigheter som rör fri rörlighet för arbetstagare, samt säkerställa övervakningen av hinder mot rörligheten i syfte att undanröja dessa Information om rörligheten på arbetsmarknaden går ut till allmänheten både på EU-nivå och nationellt. Eures informerar om levnads- och arbetsvillkor, arbetsmarknaden och rättigheter knutna den fria rörligheten för arbetstagare i alla medlemsstater. När det gäller det sistnämnda skapades en särskild avdelning med utförlig information på internet i samband med utvidgningen den 1 maj 2004 (se även riktlinje 7). Till följd av mycket givande kontakter som knöts 2005 kunde man etablera ett särskilt partnerskap med Rådgivningstjänsten ( Citizens Signpost Service, CSS) 3, så att de som använder Eures får direkt tillgång till denna tjänst och kan begära personlig rådgivning i frågor som erkännande av yrkeskvalifikationer, beskattning och social trygget. Portalen Ditt Europa 4 är också av intresse för Eures-nätverket. Kommissionen har konstaterat att denna portal och Eures-portalen för rörlighet i arbetslivet kompletterar varandra, och samverkanseffekterna utnyttjas i alla användares intresse. På nationell nivå sprids information om dessa frågor till en bred allmänhet genom de nationella arbetsförmedlingarnas webbplatser, broschyrer och andra trycksaker och genom annonser från Eures i tidningar och tidskrifter. I sitt dagliga arbete håller arbetsförmedlingarna och Eures partnerorganisationer ett öga på vilka hinder som står i vägen för rörlighet in i och ut ur landet och gör vad de kan för att avlägsna dessa hinder Riktlinje 4: Se till att Eures-tjänsterna tillhandhålls oavsett i vilket EU/EESland människor är bosatta och att så många människor som möjligt har tillgång till dem Denna riktlinje är en viktig vägledande princip som särskiljer Eures från andra tjänsteleverantörer på arbetsmarknaden. Under perioden har alla Euresmedlemmar och partner sett till att principen om likabehandling av alla människor oberoende av bosättningsland i EU/EES-området har respekterats i deras arbete SV 6 SV

7 3.5. Riktlinje 5: Aktivt ta kontakt med arbetsgivare och ge dem stöd vid rekrytering i andra länder Goda kontakter mellan Eures och arbetsgivarna är ett av nätverkets viktigaste kännetecken, och en förutsättning för att Eures-tjänsterna ska kunna matchas med arbetsgivarnas behov. Ett stort antal aktiviteter som riktades till denna målgrupp genomfördes av Eures-medlemmar och partner under Bl.a. rörde det sig om rekryteringsmässor, samarbete med handelskammare och andra arbetsgivarorganisationer (däribland arbetsmarknadsparternas organisationer), informationsträffar, upplysningskampanjer, spridning av flygblad och affischer, praktikplatser i utländska företag, samarbete med arbetsgivare i universitetsmiljö, framtagning av arbetsgivarguider om den europeiska arbetsmarknaden, besök på företag, frukostmöten med arbetsgivare osv.) Eures-nätverkets trovärdighet som tillhandahållare av dessa tjänster är avgörande för att nätverket ska lyckas med sin verksamhet, och flera arbetsförmedlingar (t.ex i Tyskland och Storbritannien) har infört avtal om servicenivå som används vid internationell rekrytering åt en viss arbetsgivare. För att förbättra arbetsgivarnas engagemang i Eures beslöt Euresco att återinrätta en särskild Eures-arbetsgrupp om tjänster till arbetsgivare under det sista kvartalet Arbetsgruppens uppdrag är att bidra till att inom Eures vidareutveckla tjänster som riktar sig till arbetsgivare och främja ömsesidigt samarbete mellan Eures och arbetsgivarna i syfte att uppnå större rörlighet för arbetstagare inom EU/EES Riktlinje 6: Bidra till att identifiera arbetskraftsbrist och flaskhalsar som kan begränsas genom rörlighet i arbetslivet mellan länder samt utveckla och samordna åtgärder för att komma till rätta med sådana. De flesta arbetsförmedlingarna har tagit i bruk något system för att samla in information om tendenser på arbetsmarknaden, för att kunna kartlägga och förutse överskott eller brist på arbetskraft och flaskhalsar. I syfte att kunna använda rörligheten för arbetstagare i EU som ett medel att motverka obalanser på arbetsmarknaden samarbetar Eures-medlemmarna inom bilaterala rekryteringsprojekt. Ett stort antal bilaterala rekryteringsprojekt mellan Euresmedlemmar genomfördes under , efter den 1 maj 2004 också mellan nya och gamla medlemsstater. Som det framhålls i kommissionens rapport om övergångsbestämmelserna 5 från februari 2006 har rörligheten när det gäller arbetskraft som flyttat från de tio nya medlemsstaterna till andra medlemsstater haft en positiv inverkan på de arbetsmarknader som öppnats för denna arbetskraft, tack vare att arbetskraftsbristen på vissa områden har lindrats. De bilaterala rekryteringsprojekt som finansieras genom Eures genomförs på basis av arbetsmarknadens behov och i det sammanhanget kan de sägas ha bidragit till att jämna ut obalanser på arbetsmarknaden. 5 KOM(2006) 48 SV 7 SV

8 3.7. Riktlinje 7: Mot bakgrund av utvidgningen tillhandahålla de nya medlemsstaterna lättillgänglig och aktuell information om arbetstagares rätt till fri rörlighet under de övergångsperioder som gäller Eures bidrog aktivt till informationsspridning i samband med utvidgningen En ny avdelning om arbetstagarnas rätt till fri rörlighet medan övergångsbestämmelserna gäller skapades på Eures-portalen för rörlighet i arbetslivet. Förutom allmän information om rätten till fri rörlighet innehåller avdelningen information om de enskilda medlemsländerna i ett antal särskilda frågor, t.ex. inflyttning, arbetstillstånd, tillgång till information och rekryteringsförfaranden. Avdelningen är utformad som en praktisk guide för arbetssökande och arbetsgivare som flyttar eller rekryterar mellan olika länder. Euresco får denna information från nationella arbetsförmedlingar och ministerier. Avdelningen om fri rörlighet är unik i sitt slag och har blivit en populär del av Eures-portalen. Information om övergångsbestämmelserna sprids även i stor utsträckning till allmänheten av Eures-rådgivarna i samband med deras rådgivning till klienter Riktlinje 8: Ge ett starkt stöd för utvecklingen av gränsöverskridande arbetsmarknader Eures spelar en viktig roll i regioner där det är vanligt med arbetspendling över gränsen till ett annat land. Eures-rådgivarna står till tjänst med information och råd till gränsarbetare och till arbetsgivare som vill rekrytera arbetskraft utifrån. Största delen av denna arbetspendling är koncentrerad till en ganska liten del av EES, och framför allt till vissa regioner i Belgien, Luxemburg, Nederländerna, Tyskland och Frankrike och även Schweiz, som samarbetat officiellt med Eures-nätverket sedan Enligt tillgängliga statistikuppgifter och uppskattningar är arbetspendlingen på långsamt uppgående mellan nya och gamla medlemsstater men även mellan de nya medlemsstaterna. Eures stöder ca 20 officiellt erkända gränsöverskridande partnerskap och även gränsöverskridande verksamhet som kan bereda väg för framtida partnerskap. En viktig aspekt av Eures är att arbetsmarknadens parter deltar aktivt i nätverket, särskilt när det gäller den gränsöverskridande verksamheten. Från och med den 1 april 2004 har förvaltningen av det operationella stödet till de gränsöverskridande partnerskapen överförts till de nationella arbetsförmedlingarna. År 2005 finansierades en del ny gränsöverskridande verksamhet i gränsregionerna mellan Tyskland och Tjeckien, Tyskland och Polen, Finland och Estland och Slovakien, Tjeckien och Polen. I Eures-stadgan anges följande fyra huvuduppgifter för de gränsöverskridande partnerskapen: Informationsutbyte och rådgivning om lediga platser och arbetssökning och om levnads- och arbetsvillkor. Direkta och regelbundna kontakter mellan Eures-rådgivarna i regionen. Utarbetning och uppdatering av inventeringar av yrkesutbildning som ges i regionen. Utveckling av projekt som syftar till att förbättra arbetsmarknaden i gränsområdena, även i samarbete med andra relevanta program. Under genererade dessa partnerskap ett stort antal informationsprodukter, såsom flygblad, broschyrer, särskilt material riktat till etniska minoriteter, äldre arbetstagare, studerande och nyutexaminerade, nyhetsblad, webbplatser, pressutskick, tidningsannonser, CD-ROM, tv- och radiosändningar osv. (Alla partnerskap har en egen webbplats som oftast är den viktigaste informationskanalen för deras produkter). Informationsutbyte mellan Euresrådgivare har alltmer blivit en etablerad arbetsrutin i partnerskapen. Man har gett ut jobbguider och skapat gränsöverskridande nätverk för utbildningsanordnare och för SV 8 SV

9 utbildnings- och personalexpertis. Slutligen har partnerskapen påskyndat rapporteringen om hinder för rörligheten. För att relevanta arbetskraftsdata ska kunna samlas systematiskt i de gränsöverskridande regionerna och för att skapa större insyn och öppenhet i marknaden har en del partnerskap inrättat egna system för övervakning av arbetsmarknaden. Flera partnerskap samarbetar också med andra relevanta EU-program, särskilt Interreg. Detta gäller speciellt jobbguiderna och inventariet över yrkesutbildning och annan arbetsrelaterad utbildning Riktlinje 9: Säkerställa att de resultat som uppnås av Eures utvärderas och att Eures verksamhet regelbundet övervakas Eures verksamhet och resultat övervakas och utvärderas regelbundet, både nationellt och på EU-nivå. Den löpande övervakningen görs av de Eures-ansvariga på de nationella arbetsförmedlingarna och av samordnarna inom de gränsöverskridande partnerskapen. Medlemmar och partner rapporterar årligen till Euresco om de framsteg som gjorts i genomförandet av deras treåriga verksamhetsplaner och i genomförandet av deras årliga verksamhet som finansieras av kommissionen. Euresco ser också till att Eures verksamhet och resultat blir föremål för en oberoende utvärdering vart tredje år. Utvärderaren är extern och väljs ut genom ett upphandlingsförfarande. Förutom de olika formerna av rapportering från medlemmar och partner till Euresco rapporterar varje Eures-rådgivare även direkt varje månad om sina kontakter med allmänheten. Även om dessa siffror måste tolkas med stor försiktighet visar de att de frågor som hanteras av nätverket ökar. Enligt månadsrapporterna från 2004 uppgick antalet enskilda kontakter som Eures-rådgivarna under året hade med allmänheten till År 2005 steg denna siffra till , vilket i genomsnitt betyder kontakter per månad. Antalet enskilda som man genom dessa gruppkontakter nådde ut till växte från under 2004 till under 2005, vilket är en ökning på nästan 50 %. Ca 7 15 % av de dagliga kontakterna gällde arbetsgivare och resten (85 93 %) ägnades arbetssökande och arbetstagare. När det gäller de frågor som togs upp under dessa kontakter visar statistiken för Euresrådgivare vid nationella arbetsförmedlingar följande fördelning under de sex sista månaderna av : Allmän information om Eures Arbetsförmedling/ arbetssökande Arbetsförmedling/ rekrytering Social trygghet och skatter Utbildning Levnadsoch arbetsvillkor Annan allmän information och rådgivning 16,9 % 47,1 % 17,7 % 4,7 % 1,8 % 7,2 % 4,7 % För de Eures-rådgivare som arbetar i gränsöverskridande partnerskap är fördelningen av frågor något annorlunda, med starkare tonvikt på social trygghet och skatter, vilket betonar den viktiga roll som de gränsöverskridande partnerskapen spelar för informationen till arbetspendlare. 6 Före juli 2005 rapporterade Eures-rådgivarna inte lika detaljerat om de frågor som togs upp i samband med kontakterna: SV 9 SV

10 Allmän information om Eures Arbetsförmedling/ arbetssökande Arbetsförmedling/ rekrytering Social trygghet och skatter Utbildning Levnads- och arbetsvillkor Annan allmän information och rådgivning 13,3 % 26,7 % 6,3 % 31,5 % 3,5 % 12,5 % 6,2 % Riktlinje 10: Tillhandahålla allmänheten, arbetsmarknadens parter och andra relevanta aktörer lämplig information och kommunikation om Eures Som det anges i punkt 2.5 i Eures-stadgan ska kommissionen tillsammans med övriga Euresmedlemmar och partner utarbeta en övergripande kommunikationsstrategi för att se till att nätverket agerar på ett konsekvent och samordnat sätt gentemot sina kunder. Euresmedlemmarna ska i enlighet med denna övergripande strategi utveckla sina egna planer för kampanjverksamhet som en del av sin verksamhetsplan för Eures. Arbetet med att utarbeta en sådan övergripande informationsstrategi för Eures inleddes i februari 2005 i nära samarbete med Eures-nätverket. Mot bakgrund av de lärdomar som erhölls under Europeiska året för rörlighet i arbetslivet 2006 kommer kommunikationsstrategin och planen att bidra till bättre kunskaper om Eures bland målgrupperna och göra det mer troligt att arbetssökande och arbetsgivare som kontaktar arbetsförmedlingen får adekvat information om de möjligheter som Eures öppnar för dem. Kommunikationsstrategin innehåller idéer och gemensamma verktyg som kan användas direkt av nätverkets medlemmar nationellt, regionalt och lokalt. 4. FINANSIERING Eures budget för båda åren var 17 miljoner euro. I budgeten för 2004 och 2005 fastställdes ett tak på euro respektive euro för kostnader för tekniskt bistånd och administration. Utöver detta fick Eures bidrag från Efta ( euro 2004 och euro 2005) i enlighet med EES-avtalet (Norges och Islands deltagande). De faktiska åtagandena och fördelningen av medlen på olika utgiftskategorier under de två åren framgår av nedanstående tabell. Budgetåtaganden Gränsöverskridande partnerskap Eures nationellt Övrig verksamhet Totalt En stor andel av den gränsöverskridande verksamhet som avser förberedelser för framtida partnerskap finansieras genom de nationella Eures-programmen. SV 10 SV

11 Den del av EU-budgeten som anslås till Eures kompletteras av betydande kostnadstäckning från de nationella arbetsförmedlingarna (framför allt för Eures-rådgivarnas lönekostnader) för upprätthållande och utveckling av nätverket. 5. KOMMANDE UTMANINGAR OCH FRAMTIDSUTSIKTER När det gäller de länder som anslöts till EU 2004 är deras integration i EU:s arbetsmarknad fortfarande en aktuell utmaning, då övergångsbestämmelserna om arbetstagares fria rörlighet fortfarande är i kraft efter den 1 maj Nätverket kommer att fortsätta med de insatser som påbörjades 2004 för att informera arbetsgivare och arbetssökande om vad övergångsbestämmelserna betyder för den fria rörligheten för arbetstagare i EU. Integrationen av Rumänien och Bulgarien i Eures-nätverket är en annan viktig utmaning. Eures-ansvariga i dessa två länder tillsattes 2005 och de har deltagit i arbetsgruppen för Eures som observatörer sedan september samma år. Personal från arbetsförmedlingarna i Rumänien och Bulgarien deltog också i Eures utbildning av nya Eures-rådgivare våren 2006 för att kunna sprida kunskap om Eures och internationell rörlighet vid arbetsförmedlingarna under tiden fram till anslutningen. I och med anslutningen av dessa två nya medlemsstater behöver man inom nätverket ägna större uppmärksamhet åt behovet av att se till att arbetstagarnas gällande rättigheter respekteras till fullo i samband med den internationella rörligheten på arbetsmarknaden. Andra viktiga politiska mål är att i framtiden fästa större vikt vid de allmänna tjänster som erbjuds av arbetsförmedlingarna i syfte att förbättra villkoren på arbetsmarknaden i Europa och bidra till att den europeiska sysselsättningsstrategins mål uppnås, att undersöka möjligheterna att använda Eures-portalen och nätverket för att stödja laglig migration inom EU, i enlighet med den strategiska planen för laglig migration av december , och att bidra till genomförandet av den europeiska kvalifikationsramen, som ska antas under andra hälften av Anordnandet av Europeiska året för rörlighet i arbetslivet 2006 var ett utmärkt tillfälle att fästa allmänhetens uppmärksamhet på Eures-nätverkets roll och målsättningar och öka dess synlighet hos olika kategorier av berörda parter. Med detta för ögonen infördes 2006 en övergripande informations- och kommunikationsstrategi som täcker ett brett spektrum av informations- och kampanjverksamhet. 8 KOM (2005)669 slutlig. SV 11 SV

12 Annex 1 to the EURES Activity Report Statistics on the use of the European Job Mobility Portal Table 1: Number of visits at the EURES Job Portal per month Sept Mar Number of Month visitors Sept Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sept Oct Nov Dec Jan Feb Mar Graph 1: Number of visits at the EURES Job Portal per month Sept Mar Sept Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr May 2005 Jun.2005 Jul Aug Sept Oct Nov Dec Jan Feb Mar SV 12 SV

13 Table 2: Number of job vacancies on the EURES Job Portal Feb Apr Country Austria Belgium Cyprus Czech Rep Denmark Estonia Finland France Germany Greece Hungary Iceland Ireland Italy Latvia Liechtenstein Lithuania Luxembourg Malta Netherlands Norway Poland Portugal Slovenia Slovakia Spain Sweden Switzerland United Kingdom TOTAL SV 13 SV