Att ta ansvar för välfärden BUDGET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att ta ansvar för välfärden BUDGET 2011-2013"

Transkript

1 Att ta ansvar för välfärden BUDGET Socialdemokraterna i Region Skåne

2 Innehållsförteckning Att ta ansvar för välfärden... 3 Del I REGIONAL UTVECKLING Regional utveckling Aktiva åtgärder för fler jobb Investeringar i infrastruktur Stärk Skåne som forskningsregion Det gröna Skåne Kultur Kollektivtrafik Utbyggd trafik Kvalitet Biljettpriser Färdtjänst, sjukresor och närtrafik Trygga resor Nöjes- och fritidsresor Miljövänlig kollektivtrafik... 8 Del II - HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Hälso- och sjukvård Rätt till vård på lika villkor Läkemedel Utveckling av sjukvården Barn och unga Äldre Närsjukvården Rehabilitering Planerad vård Reformera akutsjukvården Prehospital vård Psykiatri En samordnad och kvalificerad cancervård Vård i livets slutskede Högspecialiserad vård Säker vård Patientens stöd och inflytande Kring- och stödverksamhet Tandvård Habilitering och hjälpmedel Del III Personal Personal Mångfaldsarbete Trygga anställningar med önskad sysselsättningsgrad Bra arbetsmiljö med stort inflytande och delaktighet för personalen Verksamhet i privat drift Satsning på ledarskap Del IV ÖVRIGT

3 8 Internt miljö- och klimatarbete Handikappolitik Folkhälsa Fastighets- och servicenämnden Patientnämnden Revisionen Del V - EKONOMI Ekonomiska mål Långsiktiga ekonomiska förutsättningar Strategi för framtida investeringar Beräkningsförutsättningar för BILAGOR BILAGA 1 Resultatbudget BILAGA 2 Kassaflödesbudget BILAGA 3 Balansbudget BILAGA 4 Regionbidrag BILAGA 5 Investeringsbudget

4 Att ta ansvar för välfärden Vi socialdemokrater presenterar i denna budget för Region Skåne hur vi vill utforma en politik som sätter jobben i centrum samtidigt som vi stärker välfärden genom behövliga satsningar inom hälso- och sjukvården. De senaste åren har Region Skåne präglats av nedskärningar och stora underskott i sjukvården. Sedan den borgerliga femklövern kom till makten för fyra år sedan har antalet medarbetare minskat med 1500 och vårdplatserna har blivit färre. Fortsätter Region Skåne på den inslagna vägen under de kommande fyra åren, riskerar vi att få sämre tillgänglighet, längre vårdköer och allt mer stressad personal. Detta går naturligtvis också ut över kvalitén i sjukvården. Vi vill skapa långsiktiga förutsättningar att förbättra välfärdens kvalitet och förespråkar en politik med ett stopp för de nedskärningar och minskningar av personalstyrkan som nu sker. Resurserna som idag avsatts för att leverera den välfärd som skåningarna har rätt att förvänta räcker inte till, och i framtiden ser det ännu dystrare ut. Att regionens intäkter inte uppväger de behov som verksamheterna har, kan inte heller enbart förklaras med en svår global ekonomisk situation. En minst lika viktig förklaring är sjukvårdens utveckling; där alltmer kan göras för alltfler. Dessutom innebär en växande och åldrande befolkning allt större behov. Det är mot denna bakgrund som vi föreslår en skattehöjning på 45 öre. Det är att ta ansvar. Och det skulle ge en förstärkning av regionens ekonomi på knappt en miljard kronor. Pengar som vi inte enbart vill använda till täcka de stora underskotten i vården som den förda politiken skapat utan också för att utveckla eftersatta områden. Men görs inget åt underskotten hotas anställningarna för ytterligare ca 1000 anställda i Region Skåne. Något som skulle få negativa konsekvenser för vårdkvalitet och patientsäkerhet. Förutom att tillföra resurser för att stoppa nedskärningar vill vi också satsa på eftersatta områden såsom psykiatrin, cancersjukvården, barnsjukvården, vård av gamla, missbruksvården, primärvården och akutsjukvården. Vi vill också genomföra en särskild satsning på jämställda löner. För att vi långsiktigt ska klara av att finansiera välfärden krävs att vi redan nu aktivt vidtar åtgärder för att öka tillväxten och skapa fler jobb i Skåne. Vi presenterar i denna budget områden som vi vill utveckla och avsätter också en del stimulansmedel för att få igång den utvecklingen. Vi presenterar även en satsning för hur kollektivtrafiken kan utvecklas och bli en motor i regionens jobbpolitik samtidigt som vi sätter stopp för ytterligare taxehöjningar. Rikard Larsson Gruppledare för Socialdemokraterna i Region Skåne 3

5 Del I REGIONAL UTVECKLING Prioriterade områden Arbete åt alla Ett rikt kulturliv i hela Skåne Stopp för prishöjningar i kollektivtrafiken I Sektor regional utveckling ingår regionala tillväxtnämnden, kulturnämnden och kollektivtrafiknämnden. Det socialdemokratiska perspektivet som genomsyrar all verksamhet är att alla, oavsett ålder, sexuell läggning, social och etnisk bakgrund eller funktionsnedsättning ska på sina egna villkor få tillgång till arbetsmarknaden, vistas i naturen, möta kulturen och nyttja kollektivtrafiken. 1 Regional utveckling Fyra år med borgerligt styre i regeringen och i Region Skåne har varit förödande för den skånska arbetsmarknaden. Arbetslösheten är oroväckande hög och det finns inga direkta tecken på ljusning. Istället riskerar många arbetslösa att fastna i långtidsarbetslöshet om inte kraftfulla åtgärder sätts in för att möjliggöra för fler jobb. En av de viktigaste utmaningarna framöver är därför att stärka den skånska arbetsmarknaden och få fler i människor i arbete. En särskilt prioriterad grupp är ungdomar som är extra utsatta i tider av arbetslöshet. Fler jobb och ökad sysselsättning är ett gemensamt ansvar där stat, region och kommuner alla måste dra sitt strå till stacken. Inom regionala utvecklingssektorn måste vi fokusera på att stärka det skånska arbetsmarknads- och företagsklimatet och satsa på Skåne som en forskningsregion. Detta arbete ska bedrivas långsiktigt och syfta till en hållbar utveckling. På så vis kan vi bidra till att de nya jobben kommer. 1.1 Aktiva åtgärder för fler jobb För att nå fram till målet med ökad sysselsättning i Skåne måste vi skapa ett robustare och mer uthålligt näringsliv genom en större mångfald av branscher. Då minskar sårbarheten vid konjunkturnedgångar. Det ska bl.a. ske genom etablerandet av nya starka branscher (det som ibland kallas kluster) exempelvis inom rörlig media. Arbetet med att stötta befintliga branscher såsom livsmedel, besöksnäringen, förpackningsindustrin, IT, Telekom och Life science måste stärkas. För att samordna regionens och kommunernas insatser för att få ner arbetslösheten och för fler jobb bör representanter för regionens högsta politiska ledning besöka varje kommun enskilt. Detta för att inleda en dialog med kommunledningarna, näringslivet och de fackliga organisationerna kring hur näringslivet kan stärkas och insatser samordnas kring exempelvis satsningar på turism eller miljödriven näringslivsutveckling. På sikt ser vi gärna att mer ansvar för den statliga arbetsmarknadspolitiken flyttas över till regionen. Vi vill etablera Skåne som en film- och upplevelseregion. Besöksnäringen och upplevelseindustrin inklusive film har båda en ökad ekonomisk betydelse. I dessa branscher kan det därför skapas ett stort antal arbetstillfällen. Fler turister och besökare måste lockas till Skåne genom internationell marknadsföring och genom satsningar på internationella och nationella evenemang. Skåne ska vara ett självklart val för stora sportarrangemang, mässor och kongresser. Andra viktiga insatser för att stärka den skånska arbetsmarknaden, och inte minst de små och medelstora företagen, är stöd till kunskaps- och tekniköverföringar inom befintliga företag samt ett fortsatt stöd åt export, innovationer och entreprenörskap. För att trygga den framtida tillväxten måste Skåne attrahera både studenter och ungdomar att bosätta sig här. Därför krävs ett varierat utbud av bostäder, utbyggd och billig kollektivtrafik men också riktade insatser för att stärka ungdomars plats på arbetsmarknaden såsom praktikplatser, sommarjobb, stöd till entreprenörskap 3

6 och fler utbildningsplatser. Här kan Region Skåne öppna upp den egna verksamheten för ungdomar och studenter men också utmana kommuner och näringsliv att göra det samma. Ytterligare en viktig framgångsfaktor för Skåne är miljödriven näringslivsutveckling. Miljön är en strategisk utvecklingsfaktor för Skåne. De skånska företagen är redan bland de mest framgångsrika när det gäller export av miljöteknik. Det finns en stor kunskap som kan vidareutvecklas genom tvärsektoriellt arbete och nätverksbyggande. Region Skåne ska vara engagerad i att utveckla detta område till ett av regionens starka områden. Det gäller bl.a. tillverkningen och distributionen av biogas i Skåne. För att stärka Skånes konkurrenskraft och bidra till ökad tillväxt och nya jobb är ett ökat utbyte med grannregionerna i södra Sverige, Öresundsregionen samt kring Kattegatt, Skagerack och Östersjön viktigt. Det gränsöverskridande samarbetet ska genomsyra all verksamhet. Som en följd av Öresundsbron har integrationen i Öresundsregionen ökat kraftigt. Många människor reser varje dag över bron för att arbeta, studera eller roa sig. Samarbetet kring gränsöverskridande frågor såsom infrastruktur, tillväxt och utbildning måste därför utvecklas i takt med att integrationen ökar. Den gemensamma Öresundsvisionen, ÖRUS, är ett viktigt steg på vägen som vi aktivt ska delta i att vidareutveckla. Region Skåne måste vara aktiv i att söka medfinansiering för projekt från EU:s strukturfonder. Strukturbild Skåne är en verksamhet som syftar till att utveckla den regionala dimensionen inom fysisk planering och som sker i nära samarbete med kommunerna. För att ytterligare utveckla Skåne som en konkurrenskraftig region är det angeläget att det arbetet fullföljs. Det nära samarbetet med kommunerna ska vara ett kännetecken i Region Skånes utvecklingsarbete. Region Skåne ska vara kommunernas region. 1.2 Investeringar i infrastruktur Skånes infrastruktur är av central betydelse inte bara för utvecklingen i regionen, utan för Öresundsregionen och hela Sverige. Skånes infrastruktur ska vara i världsklass. Förbättringar av våra vägar och järnvägar är nödvändiga för att binda ihop Skåne till en arbetsmarknadsregion där regionens olika styrkor kan förstärka varandra. En mycket stor andel av det gods och de personer som ska till och från Sverige passerar Skåne. Det är därför av ett nationellt intresse att Skånes vägar, järnvägar och hamnar har hög standard. Regionen får inte bli en flaskhals för gods- och persontrafik. Redan idag är kapacitetstaket nära på många sträckor. Det är också angeläget att satsa på underhåll av det regionala vägnätet. I regeringens infrastruktursatsningar för de kommande 10 åren prioriteras väginvesteringar på bekostnad av järnvägen. Detta är helt fel väg att gå med tanke på det växande hotet från klimatförändringarna och behovet av ytterligare regional spårtrafik i Skåne. Flera viktiga objekt för spårbunden kollektivtrafik och godstrafik är inte finansierade i regeringens plan och kommer att skjutas på en obestämd framtid. Det gäller exempelvis Söderåsbanan, Lommabanan, Marieholmsbanan, Skånebanan och Simrishamnsbanan. Här behövs ytterligare investeringar dels för att öka kapaciteten och dels för att möjliggöra ny pågatågs- och godstrafik. Vi måste noga följa upp de järnvägssatsningar som finns med i regeringens plan, såsom Trelleborgsbanan och Pågatåg Nordost, så att de genomförs. E22:an har en central och strategisk betydelse för att knyta samman Skåne till en arbetsmarknadsregion. En utbyggnad av hela E22:an är mycket angelägen, inte minst ur trafiksäkerhetssynpunkt, men inte heller den är fullt finansierad i regeringens infrastrukturplan. Vi är mycket kritiska till trenden att regioner och kommuner måste medfinansiera statlig infrastruktur för att utbyggnader ska bli av. Därför måste vi nu från Region Skånes sida mycket tydligt driva att de statliga, skånska infrastrukturinvesteringarna ska vara fullt finansierade med statliga medel. Köpenhamns flygplats Kastrup är mycket betydelsefull för den regionala utvecklingen och tillväxten i Skåne. Det är därför angeläget att vi värnar om Kastrups fortlevnad samt tar tillgängligheten till Kastrup i beaktande när vi planerar framtida järnvägssatsningar. Ytterligare en vikig framtidssatsning är den så kallade Sturupspendeln som på ett effektivt sätt binder ihop Köpenhamns flygplats Kastrup med Malmö Airport/Sturup. Tills dess att höghastighetsbanor har byggts måste vi värna Skånes flygplatser och möjligheten att ta sig till flygplatserna med kollektivtrafik måste utvecklas. 4

7 Framtida planering måste ta hänsyn till behoven av modern spårvägstrafik som kan bli ett viktigt inslag i utvecklingen av våra städer. Spårvagnar kan dessutom bättre än bussar knyta samman städer med närliggande tätorter som ej är aktuella för Pågatågs- eller Öresundstågstrafik. Spårväg har många av tågtrafikens fördelar, men saknar exempelvis järnvägens barriäreffekter och höga investeringskostnader. Även spårvägar saknas i regeringens infrastrukturplan vilket innebär att det är högst osäkert om Malmö, Lund och Helsingborg kan få igång den spårvägstrafik som de planerar för. Vi vill också framhålla vikten av välutbyggda cykelleder, både inne i och mellan tätorter, som är viktiga för boende och för att attrahera turister. Vi måste också fortsätta utbyggnaden av bredband så att större delar av Skåne täcks. 1.3 Stärk Skåne som forskningsregion För att Skåne ska vara en svensk och europeisk tillväxtmotor måste Skåne etableras som en stark forskningsregion. Forskningen spelar en viktig roll i den regionala utvecklingen och i samhället i stort. Detta för att lösa många av de stora utmaningar som vi står inför. Men det kräver en bättre samverkan mellan forskarsamhället, offentlig sektor och näringslivet. Det handlar också om att stärka forskningen som sådan och att främja dess tillämpning och omvandlingen av forskningsresultat till framgångsrika produkter och tjänster. Hälso- och sjukvården är en viktig motor i det regionala utvecklingsarbetet, och kopplingen mellan hälso- och sjukvård, akademi och näringsliv bidrar starkt till den regionala tillväxten. Det genererar fler jobb och ökad välfärd för invånarna i Skåne. Genom att skapa arenor där hälso- och sjukvården, akademien och näringslivet kan mötas bidrar Region Skåne aktivt till att tillvarata nya kunskaper och innovationer. Region Skånes roll som sjukvårdshuvudman innebär därför ett speciellt ansvar for forskning och utveckling på detta område, men även utanför hälso- och sjukvårdsområdet måste regionen vara med och stärka den skånska forskningen. För att skånsk och svensk sjukvård fortsatt ska ligga i internationell framkant måste forsknings- och utbildningsfrågor ägnas ett ökat fokus och det måste finnas en strategi för hur nya forskningsrön ska implementeras och förverkligas i den dagliga verksamheten. Den forskning som bedrivs inom hälso- och sjukvården kan ofta kommersialiseras, men som offentlig huvudman har Region Skåne även ett stort ansvar för att bedriva icke kommersiell forskning kring folksjukdomar och folkhälsa. Klinisk forskning inom närsjukvård och psykiatri ska vara särskilt prioriterat vid fördelning av forskningsresurser. Även forskning kring rehabilitering och handikappfrågor ska vara högt prioriterade. Jämsides forskningsplattformens arbete anser vi därför att rehabiliteringsforskningen vid CERTEC (centrum för rehabiliteringsteknik vid Lunds universitet) fyller en viktig funktion. Förmågan att kombinera forskningsresurser med effektiva innovationssystem är av avgörande betydelse för att öka regionens konkurrenskraft och tillväxt. Arbetet ska bl.a. syfta till att stärka den internationella specialiseringen inom de sektorer av regionens näringsliv som har en hög internationell konkurrenskraft. Det är viktigt att omsättningen och sysselsättningen inom forsknings- och utvecklingsinriktade företag ökar liksom investeringskvoter. Dessutom är det viktigt att öka det skånska deltagandet i EUprogram och internationella forskningssamarbeten. Vid sidan av detta måste arbetet fortsätta för att attrahera fler utländska direktinvesteringar till Skåne. Skåne måste ligga i framkant inte bara inom den medicinska, tekniska och naturvetenskapliga forskningen utan också när det gäller exempelvis humaniora och samhällsvetenskap. Skåne måste erbjuda attraktiva forskningsmiljöer som lockar till sig begåvningar och näringsliv med behov av hög kompetens. Redan idag finns betydelsefulla miljöer vid universitet och högskolor och i det skånska näringslivet. Men ska en global attraktionskraft skapas måste även nya forskningsmiljöer formas. Besluten om etableringen av ESS och MAX IV är därför välkomna eftersom dessa miljöer inte bara är centrala för forskningens utveckling, de genererar även innovationer och påverkar samhällsklimatet i positiv riktning. Tillsammans kommer de båda anläggningarna göra Skåne till ett världsledande centrum för materialforskning. Det är därför viktigt att vi nu tar till vara på de dynamiska effekter som dessa forskningsanläggningar har för regionen. 5

8 1.4 Det gröna Skåne Skåne ska förknippas med ekologisk hållbarhet, klimatomställning, framgångsrika miljöföretag, ren stadsmiljö och naturupplevelser. Det gröna Skåne är också det attraktiva Skåne som lockar besökare och som bidrar till folkhälsan. Miljö- och klimatfrågorna kan visa sig vara vår tids ödesfrågor. Här har Region Skåne möjlighet att spela en central roll. Vi vill ta fram konkreta handlingsprogram med tydlig ansvarsfördelning och resurser kring de områden som prioriterats av klimatberedningen: transporter, biogas, skogsoch jordbruk, klimatomställning, energianvändning och fysisk planering. Det är också viktigt att verka för att miljöfrågorna inte isoleras utan miljöhänsyn ska genomsyra all Region Skånes verksamhet. Satsningen i Skåne på biogas har varit framgångsrik och är en viktig del i att minska beroendet av fossila bränslen. Detta är ett område som måste utvecklas ytterligare. Vi tror också på att satsa på vindkraft och solenergi samt driva på utvecklingen av andra förnyelsebara energikällor. Region Skåne har omfattande verksamheter och är en stor konsument av varor och tjänster. Vi måste därför ta ansvar genom att skärpa upp det interna miljöarbetet samt se över hur regionen i upphandlingar kan ställa högre krav på att produkter och tjänster är miljövänliga, närproducerade och Fairtrade. Alla ska möjlighet att uppleva naturen. Det skånska landskapet med dess natur- och kulturmiljövärden är oerhört betydelsefullt. Att värna och vårda dessa värden innebär även stora möjligheter för en utveckling av naturturismen. Den bidrar till att skapa tillväxt och arbetstillfällen, i synnerhet på den skånska landsbygden. En viktig resurs i detta arbete är de sex stiftelser för skogs- och friluftsliv, där regionfullmäktige utser styrelser och revisorer. Stiftelserna äger totalt cirka hektar som iordningställts som strövområden vilka ger utmärkta möjligheter till friluftsliv och naturupplevelser. Stiftelsen Skånska Landskap/Fritidsområden har enligt avtal med kommunerna huvudmannaskapet för Skåneleden och det bör även fortsättningsvis ligga kvar hos stiftelserna. Det är angeläget att naturoch friluftsområden är lätt tillgängliga för den breda allmänheten, även de som saknar bil. Satsningen på Natur- och Kulturbussen är i det sammanhanget mycket viktig. Även Skånes djurpark är en betydelsefull attraktion som ger den breda allmänheten möjlighet att uppleva den unika nordiska faunan. Det är därför viktigt att Region Skåne har kvar ett långsiktigt engagemang i Skånes djurpark. 2 Kultur Ett rikt kulturliv skapar ett attraktivare Skåne; attraktivare för de som redan bor här, men också för de som kanske överväger att flytta hit eller besöka regionen som turister. Kulturen utvecklar oss som människor, skapar nya mötesplatser och skänker livsglädje. Ett varierat kulturutbud och levande folkbildning är viktiga för att kulturen ska finnas tillgänglig för alla människor och inte enbart ett fåtal specialintresserade. De stora institutionerna Malmö Opera och Skånes Dansteater är också mycket betydelsefulla för Skåne. Dessutom är ett rikt kulturliv en av flera viktiga pusselbitar för att motivera näringsliv att etablera sig i regionen. Det går därför att säga att kulturen bidrar till tillväxt och fler jobb, bättre folkhälsa samt fördjupad demokrati. Det gör det extra viktigt att alla får möjlighet att möta kulturen på sina egna villkor. Kulturnämndens uppdrag är således att öka tillgången till kultur i Skåne. Idag finns en stor del av det skånska kulturlivet inom amatörkulturen och folkbildningen, som dagligen engagerar tusentals människor bl.a. inom studieförbunden. Det krävs ökade ekonomiska satsningar om kulturnämnden ska kunna leva upp till ambitionerna på kulturområdet och målen i det kulturpolitiska programmet. Folkbildningen har tidigare fått bidragen minskade. Framöver kommer folkbildningen, i samverkan med andra aktörer, få utökade uppgifter och är därför i behov av utökat stöd. Exempel på det är utveckling av arrangörer för scenkonst, kultur i vården, kulturarvsområdet samt kulturens roll i regional tillväxt och samhällsbyggnad. I tider av ekonomiska nedskärningar är det extra viktigt med insatser för barnen. Det gäller kulturupplevelser, kulturpedagogik och eget skapande. Sådana insatser är beroende av varandra och kräver ett helhetstänkande. Region Skåne ska utveckla stödformer och samarbetsformer med kommunerna likväl som institutioner och organisationerna inom speciellt scenkonst och kulturarv. För barn och unga är tillgången till 6

9 goda offentliga kommunikationer i samband med kulturaktiviteter extra viktiga. Detta är något som vi vill uppmärksamma mer. Vi vill också utveckla konceptet Kultur i vården. Kultur bör bli en naturlig del av vård och omsorg både i förebyggande och rehabiliterande verksamhet. Vidare lever den fria scenkonsten under knappa omständigheter. Samarbetet med Kulturrådet innebär en gemensam satsning som kommer att medföra ökade statliga anslag till scenkonsten i Skåne vilket i sin tur innebär att även Region Skåne måste öka anslagen. Slutligen krävs insatser kring kulturarven i Skåne. En spännande utveckling är det ökade samarbetet mellan länsmuseerna, dvs. Regionmuseet i Kristianstad, Kulturen i Lund och Malmö Museér. Det gäller pedagogisk utveckling av såväl undervisning som utställningar, insatser för kulturmiljövården liksom bevarande av byggnader och samlingar. Även här krävs ökade insatser för gemensamma utvecklingsprojekt med kommuner, organisationer, länsstyrelse m fl. 3 Kollektivtrafik Skånetrafiken har en viktig roll att spela för att binda ihop Skåne till en arbetsmarknadsregion. Där har vi kommit en bit på vägen, men fortfarande återstår mycket att göra. Det är viktigt att framhålla att vi motsätter oss den privatisering av kollektivtrafiken som den nya kollektivtrafiklagen innebär. Däremot måste kollektivtrafiken utvecklas ytterligare och den allt större efterfrågan på kollektivtrafik mötas, både i statsmiljö och på landsbygden. Kollektivtrafiken måste planeras i nära samverkan med kommunerna. 3.1 Utbyggd trafik Citytunnelns öppnande i Malmö kräver utökad trafik med fler avgångar så att kollektivtrafiken i hela regionen kan få en skjuts framåt. Exempelvis kommer trafiken mellan Köpenhamn och Lund gå var tionde minut under rusningstid. Den utökade tågtrafiken kräver också att både stads- och regionbusstrafiken till järnvägsstationerna byggs ut. Vi behöver också utveckla trafiken i nya linjer som exempelvis Pågatåg Nordost och Pågatågstrafik på Söderåsbanan. Trelleborgsbanan, Lommabanan och Simrishamnbanan. Här behövs därför ytterligare statliga investeringar, i exempelvis spår och stationer. 3.2 Kvalitet Att möta efterfrågan handlar också om förbättrad kvalitet. Det gäller exempelvis att bli bättre på att passa tiderna och att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Vidare är standarden på fordonen i vissa delar av regionen låg. Det är oacceptabelt med dåligt fungerande stadsbussar, bussar och tåg som inte kommer i tid eller att Öresundstågen fortfarande har problem med exempelvis dörrar och toaletter. För att höja kvalitén generellt är det viktigt att ställa tydliga krav vid upphandlingar. I Malmö, där stadsbussarna dragits med stora kvalitetsproblem, föreslår vi att Skånetrafiken kör delar av trafiken i egen regi. 3.3 Biljettpriser Utökad trafik i Skåne innebär också ökade kostnader. I flera omgångar har det under de senaste åren genomförts höjningar av taxorna. Socialdemokraterna föreslår nu ett stopp för ytterligare höjningar. Det är inte rimligt att resenärerna trots brister i kvalitet och tillgänglighet får betala mer för sin resa. Det är också viktigt att biljettpriserna är konkurrenskraftiga jämfört med att köra bil. 3.4 Färdtjänst, sjukresor och närtrafik Utöver linjetrafiken ansvarar nämnden även för färdtjänsten i vissa kommuner samt för sjukresorna och närtrafiken. Det är viktigt att samma höga krav på trygghet, service och tillgänglighet gäller för dessa trafikslag. Sjukresorna är viktiga för tillgängligheten till vården inte minst för äldre och funktionshindrade. Sjukresorna är en viktig del av vårdkedjan och måste genomsyras av och inte minst följas upp och granskas ur ett patient- och sjukvårdsperspektiv. Idag vittnar många patienter om problem med sjukresorna. Vi vill utveckla kvalitén, förkorta resenärernas väntetider samt sträva efter så korta restider som möjligt. I utvecklingen av sjukresorna är det viktigt att det förs en kontinuerlig dialog mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och nämnden för kollektivtrafik. Regionen har tagit över färdtjänsten i stora delar av Skåne och vi ser positivt på den utvecklingen. 7

10 Färdtjänstbilarna kan i dagsläget enbart ta betalt via kontanter vilket många brukare upplever som ett problem. Vi vill att färdtjänsten snarast möjligt ska erbjuda även kontantfri betalning. 3.5 Trygga resor Det ska vara tryggt att resa med Skånetrafiken. Ingen, varken personal eller passagerare, ska behöva uppleva otrygghet p.g.a. miljön ombord på fordonen, vid hållplatser och terminaler eller p.g.a. bristande trafiksäkerhet. Det innebär t.ex. att det måste finnas tillräckligt med personal ombord på tågen, att alla nya fordon ska vara utrustade med alkolås och att det ska satsas på utbildning och certifiering. 3.6 Nöjes- och fritidsresor Eftersom Skånetrafiken är fokuserad på att binda ihop Skåne som arbetsmarknadsregion är trafiken många gånger främst utformad för pendlare. Men ett sammanhängande Skåne handlar inte bara om arbetsresor utan även om fritidsresor. Det måste exempelvis gå att ta tåget hem från idrottsevenemang, teatern eller konsertbesöket. Kulturen och naturen bör göras mer tillgänglig för skolelever/skolorna genom kollektivtrafiken. Vi vill utveckla den s.k. kulturbiljett. Detta är en biljett som ska gälla för tåg- eller busstrafik samt för inträde vid kulturarrangemang. Den ska underlätta för fler människor att ta sig till kulturen. Detta ska inte bara gälla de stora institutionerna utan det kan lika väl gälla resan till närmaste tätorts arrangemang. Kulturbiljetten ska utvecklas genom samverkan mellan Kultur i Skåne och Skånetrafiken. 3.7 Miljövänlig kollektivtrafik Buss och tåg är betydligt miljövänligare transportsätt än biltrafik. Trots det genererar kollektivtrafiken växthusgaser, luftföroreningar, skadliga partiklar och buller. Arbetet med att komma tillrätta med detta måste fortsätta. Skånetrafiken måste arbeta hårdare för miljökrav avseende rening och emissionsnivåer vid upphandling av nya fordon samt aktivt söka efter lösningar som minimerar kollektivtrafikens miljöbelastning. I detta arbete ska det bl.a. ingå att verka för att biogas ska vara huvudbränsle inom såväl stadsbuss- som regionbusstrafiken i Skåne senast år

11 Del II - HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Prioriterade områden Förstärkt psykiatri Avgiftsfri barnsjukvård Patientsäkerhet och vårdhygien En ny akutsjukvård Sammanhållen cancervård Vård fri från köer Utvecklad närsjukvård 4 Hälso- och sjukvård Vi vill fortsätta utveckla samarbetet mellan Region Skåne och de skånska kommunerna genom Skånsk livskraft- vård och hälsa. Patienternas behov av en nära och säker vård måste styra då olika delar av vården utförs av regionen och kommunerna. Hälso- och sjukvården har en nyckelroll för utvecklingen i regionen och samhället i stort. En trygg och tillgänglig hälso- och sjukvård som är till för alla lägger grunden för ett socialt hållbart samhälle och för goda levnadsvillkor oavsett bakgrund och inkomst. 4.1 Rätt till vård på lika villkor Vi socialdemokrater vill fortsätta att utveckla en hälso- och sjukvård som finansieras solidariskt via skatten, styrs demokratiskt genom folkligt förtroendevalda och fördelas efter behov i enlighet med medicinska bedömningar och prioriteringar. Möjligheten till politisk insyn och påverkan behöver förbättras inom Region Skåne, detta för att ge medborgarna bättre förutsättningar att påverka besluten. En fungerande hälso- och sjukvård, tillsammans med inkomstförsäkring vid sjukdom, är en viktig del av människors trygghet i vardagen och av den generella välfärden. Därför kan vi aldrig acceptera nedskärningar och utförsäljningar som riskerar att undergräva förtroendet för den offentliga sektorn och som slår sönder vårdkedjor. Ett sjunkande förtroende riskerar leda till att de som har råd väljer att teckna privata sjukförsäkringar och tillgången till den bästa vården blir då en klassfråga. Ett viktigt skäl till ett sjunkande förtroende för den offentliga vården har varit köer och långa väntetider. Vårt mål är därför en vård fri från köer och långa väntetider. Trots att alla formellt sett har samma rätt till vård i Sverige föreligger stora skillnader i hälsa och vårdkonsumtion mellan könen och mellan grupper med olika socioekonomiska förutsättningar. Vården ska därför sträva efter att utjämna ojämlikheter i hälsa inom befolkningen. Likvärdig vård innebär inte endast likabehandling av de patienter som söker sig till vården, utan även uppsökande och preventiva insatser för grupper med hög risk för ohälsa. Skillnader i vårdkonsumtion och ohälsa på grund av klass, kön, etnicitet eller sexuell läggning måste motarbetas och målet är en reellt jämlik och jämställd hälso- och sjukvård. Befolkningsutvecklingen med allt fler äldre, tillsammans med den medicinska utvecklingen som gör att hälso- och sjukvården kan behandla allt fler sjukdomar innebär stora utmaningar för den gemensamt finansierade välfärden. Detta är en i grunden oerhört positiv utveckling, men den ställer samtidigt krav på hälso- och sjukvårdens förmåga att ställa om och anpassa sig. Det är inte möjligt för hälso- och sjukvården att möta framtida utmaningar med färre eller oförändrade resurser. Utökade resurser till vården är inte längre en fråga kring om det behövs, utan hur mycket som behövs. Socialdemokraterna i Skåne kräver ett omedelbart stopp för de pågående nedskärningarna i den skånska vården. Målet om en trygg och tillgänglig vård för alla innebär att det krävs fler händer och resurser i vården, inte färre. 9

12 De stora underskotten i vården, som den borgerliga politiken i riket och i regionen orsakat, hotar såväl anställningarna för över 1000 anställda i Region Skåne som vårdkvalitet och patientsäkerhet i verksamheterna. Jämfört med 2007 har antalet medarbetare i Region Skåne minskat med 1500 personer.. Sedan 2006 har antalet vårdplatser i Region Skåne minskat med 150. Det motsvarar ett medelstort skånskt närsjukhus av Trelleborgs eller Ängelholms storlek. Trots att nedskärningar har gett dramatiska effekter i verksamheterna fortsätter besparingspolitiken med oförminskad styrka. Vi socialdemokrater vill istället tillföra resurser för att stoppa besparingarna och satsa på eftersatta områden så som psykiatrin, cancersjukvården, barnsjukvården, vård av gamla, missbruksvården, primärvården och akutsjukvården. Socialdemokraterna föreslår att vården tillskjuts en miljard extra för Det innebär ett stopp för de pågående och planerade besparingarna och möjliggör satsningar på eftersatta områden. 4.2 Läkemedel Läkemedelsbehandling är den vanligaste behandlingsformen inom hälso- och sjukvården. Läkemedel, och tillhandahållandet av framförallt receptförskrivna sådana, ska därför i första hand ses som en del av vården och inte som en vara på en marknad. Region Skåne uppvisar fortfarande höga läkemedelskostnader per invånare i relation till andra landsting. Arbetet med måltal för förskrivning av läkemedel ska utvidgas till fler områden och arbetet i läkemedelsrådet ska fortsätta för att ge stöd och råd till verksamheter och enskilda förskrivare. För enheter eller enskilda förskrivare ska det vara förenat med sanktioner att inte följa de uppsatta måltalen. Decentraliserat budgetansvar för läkemedel ska gälla. Budgetmodellen för läkemedel innebär en fördelning av kostnadsansvaret mellan primärvården (hälsovalsenheterna) och sjukhusen och en uppdelning mellan basoch klinikläkemedel. Då kostnadsansvaret inte följer förskrivare är det viktigt att modellen följs upp så att eventuella kostnadsövervältringar inte sker. En annan konsekvens av en alltför generös läkemedelsförskrivning är att förekomsten av multiresistenta bakterier ökar. Det riskerar att i förlängningen leda till att vården förlorar sin förmåga att enkelt bota lättare infektioner. Det innebär även onödiga kostnader. En ökad restriktivitet genom starkare måltalsstyrning för antibiotika krävs för att hålla tillbaka spridningen av multiresistenta bakterier. Utvecklings- och informationsarbetet som sker inom STRAMA är viktigt. Apoteksavregleringen kommer att innebära ökade läkemedelskostnader för Region Skåne och övriga sjukvårdshuvudmän. Det innebär dessutom att de samarbeten som under längre tid har pågått med Apoteket AB inte kan fortgå. I flera projekt har Region Skåne kunnat använda sig av farmaceutisk kompetens från Apotekets anställda för att utveckla säkerhet och effektivitet vid läkemedelsförskrivning. När detta inte är möjligt krävs en långsiktig strategi, dels för att möta en förändrad kostnadsbild, dels för att i egen regi, tillförsäkra Region Skåne ett oförminskat utvecklingsarbete kring läkemedelsförskrivning. En långsiktig kompetensförsörjning inom klinisk farmaci måste därför tryggas. Farmaceuter bör på sikt ingå som en naturlig del av teamet kring patienten. Ett sådant arbetssätt används idag på många sjukhus i exempelvis USA och Storbritannien och erfarenheterna är väldigt goda. Att ha en expert på just läkemedelsförskrivning närvarande ökar möjligheterna att medicineringen blir rätt från början och minskar därmed risken för fel i vården. 4.3 Utveckling av sjukvården För att möta framtida utmaningar räcker inte bara en resursförstärkning. Stort fokus måste ligga på att utveckla effektiva arbetssätt och avveckla mindre effektiva. Vid utvecklandet av effektiva arbetsformer ska patientnytta och kostnadseffektivitet vara prioriterade mål. Kvalitetsregister och öppna jämförelser är viktiga verktyg för att skapa drivkrafter i utvecklingsarbetet, samt för att kunna mäta och följa resultat. Det är obligatoriskt för alla verksamheter att rapportera in till nationella och regionala kvalitetsregister. Hälso- och sjukvårdens insatser ska i allt högre grad inriktas mot preventivt arbete för att förhindra att sjukdom uppstår. Olika screening- och vaccinationsprogram är en viktig del av detta. När evidens och professionell samsyn föreligger ska Region Skåne ha en god beredskap för att implementera nya screening- och vaccinations- 10

13 program i verksamheten. Deltagande i screeningprogram ska vara avgiftsfritt för patienten. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård måste även i allt större grad använda sin expertkunskap, sitt höga förtroendekapital och sina breda kontaktytor med allmänheten till att arbeta för mer hälsosamma levnadsvanor och levnadsmiljöer i samhället i stort. Det sker hela tiden en oerhört snabb kunskapstillväxt på hälso- och sjukvårdens område. För att tillvarata nya kunskaper på bästa sätt krävs en väl genomtänkt infrastruktur för kunskapsspridning i organisationen, samt en tydlig kunskapsstyrning till stöd för alla vårdnivåer. Det kan exempelvis innebära regionala och nationella vårdprogram eller riktlinjer. Vi ser att det på fler områden finns behov av olika kunskaps- och kompetenscentrum med uppdrag att inom sina respektive specialistområden både ta fram och ta del av ny kunskap och att sprida och implementera relevant kunskap till alla som berörs. Vårdens organisatoriska uppbyggnad i olika specialiteter med var för sig olika köer, system och arbetssätt innebär ofta att patienter skickas mellan olika kliniker med hjälp av remisser och kallelser. Det är ofta ett ineffektivt sätt att arbeta, både för patienterna och för organisationen. Därför ska utvecklingsarbetet sträva efter att utveckla arbetssätt där patienten sätts i centrum och vårdens olika specialiteter samverkar kring varje patient. För att överbrygga vårdens alla gränssnitt måste process- och flödesorienterade arbetssätt utvecklas inom hela hälso- och sjukvården. Det innebär också att vårdens resultat måste följas upp utifrån patientens hela väg genom vården. Utvecklingscentrum kan i detta avseende spela en viktig roll, men också förvaltningarnas och medarbetarnas eget engagemang. Vid flera sjukhus i Skåne bedrivs utvecklingsarbete i enlighet med Lean healthcare. Arbetet har hittills gett goda resultat och erfarenheterna ska analyseras och användas i det fortsatta utvecklingsarbetet inom den skånska hälso- och sjukvården. Exemplet Lean healthcare fokuserar på självförbättrande organisationer som genom små och ständiga förändringar i vardagen skapar bättre processer och flöden. Denna inriktning står ofta i motsats till centralisering och stordrift, som varit den ledande utvecklingsfilosofin inom Region Skåne. Det kan till viss del bero på att utvecklingsarbetet inte ses som ett ansvar för ledarskapet på alla nivåer. Det är därför viktigt att de beslut som fattas centralt prövas mot vilken inverkan dessa får på det lokala utvecklingsarbetet och inte försämrar möjligheterna för ett flödesorienterat arbetssätt. Då vården är en mångsidig och ofta svårförutsägbar verksamhet med väldigt varierande arbetsuppgifter och flera olika kompetenser, är frågan om huruvida vi gör rätt saker av central betydelse. Genom att aktivt arbeta för att ta bort arbetsmoment som inte tillför något mervärde för patienterna och genom att planera verksamheten och resurserna så att vi gör rätt saker redan från början kan mycket tid och resurser frigöras. Att göra rätt saker är således inte bara en fråga för verksamheterna lokalt, utan i allra högsta grad även en fråga för den centrala nivån. Utan att tvinga igenom en särskild modell för utvecklingsarbete uppifrån är det viktigt att slå fast att utvecklingsarbete inte är frivilligt för förvaltningarna, samt att det finns vissa (logistiska) principer som alla ska arbeta efter. En politisk styrgrupp ska etableras för att ta fram en regional strategi samt för att leda och följa det inre utvecklingsarbetet i Region Skåne. 4.4 Barn och unga Det är välkänt att tidig upptäckt av ohälsa och tidiga insatser i unga år skapar förutsättningar för en bra hälsoutveckling senare i livet. Patientavgifter för barn utgör ett hinder för barns vårdsökande och kan leda till att föräldrarnas plånbok påverkar tillgången till vård. Rädda barnen har vid ett flertal tillfällen, med hänvisning till barnkonventionen, lyft fram det orimliga i detta. Inte minst mot bakgrund av att barn i Sverige beräknas leva i fattigdom idag. Hälso- och sjukvård för barn och unga upp till och med 19 år ska vara avgiftsfri. För barn i behov av särskilt stöd uppstår ofta fördröjningar i omhändertagandet p.g.a. svårigheter för olika aktörer inom hälso- och sjukvården och kommunen att komma överens om samverkan. I varje kommun ska det finnas etablerade och i avtal fastbestämda samverkanskanaler mellan skola, skolhälsovård, primärvård, barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst för vård och stöd av barn som far illa. Ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete som dessutom möjliggör tidiga insatser vid sjukdom kräver att hälsovården finns närvarande i bar- 11

14 nens och ungdomarnas vardag. Detta ställer krav på en uppväxling och en utbyggnad av skolhälsovården, tillsammans med bättre samverkansformer mellan skolhälsovården och den regionala hälso- och sjukvården. Ungas sexuella hälsa har försämrats under senare år, med bl.a. ökad förekomst av sexuellt överförbara sjukdomar och aborter. Det är viktigt att Region Skåne genom bland annat sina ungdomsmottagningar på ett bra sätt kan bistå kommunerna i det hälsofrämjande arbetet på skolor mm. En gemensam strategi för god tillgång till kondomer för unga i Skåne är viktig. Vi vill även att p-piller ska vara avgiftsfria till 25 år. 4.5 Äldre I takt med att antalet äldre ökar blir kunskapen om sjukdomar under åldrandet allt mer betydelsefull. Åldrandet förändrar orsaker, mekanismer och symptom för sjukdomar och därmed även förutsättningarna för att ställa diagnos, för att behandla och för prevention. Flera svenska och internationella studier visar på den stora nyttan av att ha god tillgång till geriatrisk kompetens vid vård av äldre inom alla organspecialiteter. Fler äldre får rätt diagnos och behandling, vårdtiderna minskar och patienternas hälsa efter vårdtiden förbättras. Positiva effekter har kunnat påvisas inom flera olika områden som psykisk ohälsa, höftledsfrakturer och invärtesmedicin. Det visar på vikten av att inte bara ha geriatriska enheter, utan att samtidigt kunna se till så att den geriatriska kompetensen finns spridd och tillgänglig i hela organisationen, eller åtminstone i samtliga delar där äldre människor vårdas. Vid vård av äldre multisjuka är teamarbete en förutsättning och en utveckling mot en alltmer organspecialiserad sjukvård motverkar i grunden ett gott omhändertagande av denna grupp. Vården av äldre människor måste prioriteras upp generellt om vi ska kunna möta den förväntade ökningen av äldre patienter de närmaste decennierna. Det måste bland annat innebära mer klinisk forskning och läkemedelsstudier riktade mot denna grupp, en insikt att äldres symptom och sjukdomar måste utredas i samma utsträckning som yngres samt att prevention av ohälsa bland äldre måste prioriteras inom vård och omsorg. Men det måste även innebära en bättre kunskap i geriatrik bland den personal inom alla specialiteter som ska vårda äldre människor i framtiden. Att Region Skåne helt har tagit bort den geriatriska utbildningsdelen inom ST-utbildningarna rimmar illa med en sådan målsättning och prioritering. Utöver att denna bör återinföras bör Region Skåne snarast ta fram en regionövergripande strategi för den geriatriska kompetensförsörjningen i Region Skåne. För att det preventiva arbetet riktat mot äldre ska vara framgångsrikt ska geriatrisk kompetens även finnas att tillgå i närsjukvården och kostnadsfria hälsosamtal ska erbjudas alla över 75. Demensvården måste byggas ut och kompetensförsörjningen säkras. Alla som arbetar i primärvården ska ha kompetens att upptäcka tidiga symptom på demens. Fungerande minnesmottagningar ska finnas i hela Skåne. En resursförstärkning ska genomföras för att bygga upp ett kunskaps- och kompetenscentrum för demensvården. Den handlingsplan som presenterats 2008 ska fungera som underlag för utvecklingen av demensvården. Syftet är att knyta samman insatser som utförs av kommuner, primärvård respektive inom sjukhusvården. Då gruppen äldre ofta erhåller vård från flera olika vårdgivare samtidigt är samverkan och en sammanhållen patientprocess av största vikt. Patientprocesser ska utarbetas i samverkan mellan primärvård, specialistvård och den kommunala hälso- och sjukvården. Det är viktigt att poängtera att dessa processer även ska följas upp ur ett processperspektiv. Äldre multisjuka äter ofta flera mediciner samtidigt och drabbas därför oftare av läkemedelsförgiftning. Läkemedelsgenomgångar ska erbjudas alla patienter inom kommunal hemsjukvård. Det är även viktigt att läkemedelslistor ses över och att läkemedelsberättelser skrivs vid varje inläggning respektive utskrivning på sjukhus. Närsjukvårdsavdelningar och ett system för direktinläggning av patienter i den kommunala hemsjukvården ska finnas på samtliga sjukhus. Alla kommuner ska omfattas av denna möjlighet. 4.6 Närsjukvården God tillgänglighet i första linjens sjukvård kan minska trycket på andra vårdnivåer. Hälsoval Skåne har förutsättningar att förbättra service 12

15 och tillgänglighet i primärvården. De första uppföljningarna tyder på att modellen inneburit ett närmande till dessa mål. Hälsoval Skåne kan även medverka till att mer av vården sker på rätt vårdnivå genom att patienter styrs över från sjukhusvård ut till vårdenheterna. På detta område är det fortfarande en bra bit kvar till målet. Därför krävs ekonomiska incitament som verkar i den riktningen samt en kraftig resursförstärkning jämfört med dagens resurser till primärvården. Vi vill genomföra en kraftig resursförstärkning av hälsovalet. Dels genom ett ytterligare nettotillskott och dels genom den modell för överföring av öppenvård från sjukhusen som beskrivs nedan. Utökade resurser i Hälsoval Skåne ska i huvudsak användas till att göra det mer intressant för enheterna att sträva efter en ökad täckningsgrad, dvs. ta hand om de patienter som idag i onödan uppsöker sjukhusvården. Målet för täckningsgraden ska därför höjas, vara ett fast procenttal och den bonus som är kopplad till ökad täckningsgrad ska vara betydligt högre än idag. När målet för täckningsgraden höjs är det samtidigt viktigt att ha en särskild strategi för vårdenheter i storstäder. Till följd av ett större utbud av öppenvård i närområdet kommer dessa att utsättas för större ekonomiska risker vid en höjning av målen. Hälsovalet innebär även en ny situation för den offentliga primärvården och förvaltningen Primärvården Skåne. Oavsett styrmodell har Region Skåne ansvar för att alla medborgare i Skåne har tillgång till primärvård inom rimlig geografisk närhet. Därför är det viktigt att offentliga vårdenheter som går med underskott ibland ändå kan få finnas kvar med hänsyn till Region Skånes befolkningsansvar. Primärvården Skånes ekonomi bör i flera avseenden betraktas som en helhet där gemensamma lösningar för hyreskostnader, hantering av över- och underskott samt vissa personalfrågor kan skapa förutsättningar att driva den offentliga primärvården utifrån ett helhets- och medborgarperspektiv, snarare än ett lokalt enhetsperspektiv. Samtidigt är det viktigt att betona vikten av ökade frihetsgrader för de offentliga enheterna avseende verksamhetsutveckling och anpassning till lokala förhållanden. Att Primärvården Skåne nu snabbt förlorar marknadsandelar inom Hälsoval Skåne bör ses som en tydlig signal på att det är bråttom att förbättra villkoren inom den offentliga primärvården. Den offentliga primärvården ska vara en aktiv och initiativtagande aktör inom Primärvården. Det är inte meningen att den offentliga Primärvården ska vara etablerad på områden som blir över när de privata aktörerna etablerat sina enheter. Primärvården Skåne ska därför ständigt undersöka möjligheterna att etablera nya enheter eller filialer i exempelvis utbyggnadsområden eller vid nedläggning av annan vårdenhet. Nationell lagstiftning tvingar landsting och regioner att införa fri etableringsrätt i primärvården. Detta strider mot den ursprungliga blocköverskridande överenskommelsen om Hälsoval Skåne som förutsatte att politiken kunde styra nyetableringar, både till antal och till geografi. Möjligheten för huvudmannen att styra vårdutbudet är en nödvändighet för att kunna planera och anpassa vården efter det medicinska behovet. Istället kommer vårdutbudet i större grad att anpassas efter marknadsmekanismer vilka sällan sammanfaller med de medicinska behoven. Vi ser nu effekterna av den fria etableringsrätten i Region Skåne när vårdenheter etableras vägg i vägg med varandra och med stark koncentration i storstädernas centrum och i mer välbärgade kommuner. Det är exempelvis tveksamt om det är optimal resursallokering att ännu fler enheter etableras i Malmö centrum och mer välbärgade delar, samtidigt som enheter läggs ner i Lindängen och Hindby. Den akuta hembesöksverksamheten sköts idag av en privat entreprenör, medan den planerade sköts av hälsovalsenheterna. Vi hade önskat att hela medborgarnas behov av vård på primärvårdsnivån sköttes inom ramen för Hälsoval Skåne. Att upphandla akut hembesöksverksamhet i en separat organisation skapar nya gränssnitt och nya svårigheter för patienten att veta var de ska söka vård. Att konstruktionen som sådan är svag visas av att den privata hembesöksverksamheten blivit hårt kritiserad avseende bland annat långa inställelsetider, telefontillgänglighet och omhändertagandet av döda patienter. När avtalet med den privata entreprenören går ut ska uppdrag och resurser för den akuta hembesöksverksamheten överföras till hälsovalsenheterna. Mödrahälsovården och förlossningsvården är hårt drabbad av kraftiga besparingar samtidigt som det framförallt i storstäderna sker en kraftig ökning av befolkning och antalet gravida. Vi ser inom mödrahälsovården i storstäderna hur varje barnmorska ansvarar för nästan dubbelt så 13

16 många gravida än vad som rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer. Självklart får detta effekter på tillgänglighet och kvalitet i verksamheten. Det krävs därför ett omedelbart stopp på besparingarna och därutöver en riktad resursförstärkning till kvinnosjukvården i hela Skåne, och framförallt till storstäderna. Majoriteten har beslutat att införa en kundvalsmodell med fri etableringsrätt även inom mödrahälsovården från Det hjälper emellertid inte att införa nya modeller om grundproblemet är att det finns för få barnmorskor per patient. Det är positivt att det införs ett gemensamt uppdrag för mödrahälsovården i Region Skåne. Vi motsätter oss dock införandet av fri etableringsrätt på området. Region Skåne lägger, i jämförelse med andra sjukvårdshuvudmän, förhållandevis lite resurser på primärvården och förhållandevis mycket på sjukhusvården. Det leder till ett ineffektivt omhändertagande när dålig tillgänglighet i primärvården i onödan styr över patienter till den specialiserade vården. Vi vill uppnå en modell där vårdenheter och sjukhusspecialister naturligt samverkar för att så mycket som möjligt av vården ska ges i första linjens sjukvård. Det kräver att avtal skrivs mellan vårdenheter och sjukhuskliniker för att utföra öppenvårdsbesök utanför sjukhusen. För att skapa tydliga incitament för såväl sjukhus som vårdenheter att teckna sådana avtal föreslår vi att en del av sjukhusens resurser för öppenvårdsbesök överförs till hälsovalet, men öronmärks för att finansiera besök hos sjukhusspecialister ute på vårdenheterna. På sikt är målet att de öronmärkta pengarna ska ingå i enheternas generella vårdersättning. Detta, tillsammans med ovan nämnda satsning på höjda mål och ersättningar för täckningsgraden leder till en ökad tillgänglighet, ökat utbud och bättre kvalitet i primärvården. En förutsättning för en fungerande närsjukvård är god samverkan mellan den kommunala hälsooch sjukvården och regionens sjukhus och vårdenheter. Den centraliserade politiska organisationen har inneburit försämringar i den kontinuerliga dialogen med Skånes kommuner och de lokala brukarråden. Vi menar att det krävs en översyn av den politiska organisationen för att återskapa en kontinuerlig och väl fungerande dialog. Denna översyn ska leda till att vissa, för närsjukvårdsutvecklingen viktiga, beslutsfunktioner flyttar närmare kommuner och medborgare. Vi ser också ett behov av ett ökat incitament för vårdenheterna att samverka med övriga vårdnivåer. Vi föreslår därför att en särskild samordningspeng införs i hälsovalet som faller ut när en vårdenhet deltagit i samverkan kring vården av en patient. Att de offentliga vårdenheterna i och med Hälsoval Skåne får ett utökat ansvar för sina egna kostnader får inte innebära att Region Skåne abdikerar från sitt ägar- och arbetsgivareansvar. Den tydligaste symbolen för detta är vårdcentralen i Södra Sandby som fortfarande står utan nya lokaler, trots flera och återkommande löften och utfästelser från majoritetens företrädare. Att den egna verksamheten ska bedrivas i funktionella lokaler är ett ägaransvar det inte går att smita undan. En ny vårdcentral i Södra Sandby finns med i det socialdemokratiska alternativet till investeringsbudget. 4.7 Rehabilitering Vi vill fortsätta att utveckla den finansiella samordningen inom ramen för Finsam. Syftet med Finsam-samarbetet är att färre människor ska komma i kläm mellan myndigheter och bli lidande av att regelverk inte matchar varandra i rehabiliteringskedjan. Fortfarande har kroniskt sjuka patienter ofta svårt att erhålla individuella vårdplaner, trots att man har rätt till detta enligt lag, På kort sikt ska delmål finnas om en successiv, men kraftig förbättring på området. Alla patienter som så behöver ska få en individuell vårdplan. Att successivt förbättra det relativt sett svaga evidensläget inom rehabiliteringsmedicin ska vara prioriterat. Det nybildade kunskaps- och kompetenscentrumet i rehabiliteringsmedicin ska leda denna utveckling och sprida nya kunskaper i regionen. Den nuvarande politiska majoriteten har valt att upphandla den medicinska ryggrehabiliteringen i Ängelholm. Med detta riskeras utvecklingen av en av de mest framstående verksamheterna på området i hela landet. Risken är uppenbar att en vinstdrivande entreprenör väljer att i första hand prioritera den mer inkomstbringande operativa verksamheten, trots att medicinsk ryggrehabilitering för många patienter är ett bättre alternativ. När den operativa verksamheten blir huvudprioriteringen kommer utvecklingsfrågorna i övrig verksamhet i skymundan. Vi motsätter oss denna upphandling och avser att ta tillbaka verksamheten i egen regi när avtalet löper ut. 14

17 4.8 Planerad vård Vårt mål är en vård fri från köer. Alla ska få snabba besked och vård inom rimlig tid. Det är av central betydelse för förtroendet för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Att uppfylla vårdgarantin ska vara ett högt prioriterat delmål i arbetet för en bättre tillgänglighet. Region Skåne ska kunna erbjuda vård till alla sina patienter inom vårdgarantins tidsramar, oavsett om de aktivt valt att åberopa vårdgarantin eller ej. Så länge detta inte är uppfyllt ska alla patienter få fullständig information om sina rättigheter enligt vårdgarantin av Region Skånes personal. Allt för många patienter vittnar idag om att de inte vetat och inte fått information om hur de ska gå till väga för att åberopa vårdgarantin. Nästan ännu viktigare i tillgänglighetsarbetet är emellertid att kunna ge patienterna snabba besked om kommande vård och behandling. Att vänta länge på vård kan vara illa nog, men att vänta länge på besked skapar nya behov i form av oro och stress för patienterna och en därmed ökad arbetsbelastning för personalen. Vi vill därför i grunden förändra det system för kallelser och inbokning av tider för besök och operation som är rådande inom vården idag. Det finns inga skäl till att en patient efter en kontakt med vården, som innebär att en ny tid ska bokas in längre fram, ska behöva gå hem och vänta på en kallelse, för att sedan i upp till 40 procent av fallen behöva ringa tillbaka till vårdgivaren för att få en ny tid som passar bättre. Tider kan och ska bokas in i samråd med patienten. Det innebär både minskad administration för ombokning, färre återbud och en bättre service. Om patienten själv får råda över tidpunkten för sin vård kommer tidsbestämda tillgänglighetsmål, så som den nationella vårdgarantin, inte längre att spela en så framträdande roll. Incitamenten ska vara att ge god service direkt, inte att vänta max tre månader innan ett besök bokas in. Fokus i tillgänglighetsarbetet ska därmed främst vara att minska ledtiderna. Det är tiden som går mellan olika vårdinsatser som inte tillför något värde för vare sig patient eller behandlande personal. Det gäller utöver väntetid till besök och behandling även tiden för remisshantering och väntetid för diagnostik såsom lab och röntgen. Tid mellan beslut och utförd insats ska alltid vara så kort som möjligt. Enligt Region Skånes egna God klinisk praxis ska det max ta tre dagar att hantera en remiss. Oftast tar det emellertid över en vecka, ibland mer. För bild- och funktionsdiagnostik har Region Skåne ett eget tillgänglighetsmål på 60 dagar. Det innebär, förutsatt att patienten i fråga bara behöver en undersökning inom detta område, att en patients färd inom vården kan ta 240 dagar, med samtliga tillgänglighetsmål uppfyllda. Tillkommer gör den tid läkaren behöver för att ställa rätt diagnos. Det är bra att olika tillgänglighetsmål finns, men det är uppenbart att ett ensidigt fokus på dessa mål inte i sig är tillräckligt för att skapa en acceptabel tillgänglighetssituation för patienten. Därför behövs ett skifte från att varje enhet arbetar för att uppfylla sina mål, till ett fokus på hela patientens väg genom vården. Från besök på vårdcentralen, via remisser, labprov, röntgen, nya remisser, diagnos och slutligen påbörjad behandling. Målet ska vara att ta bort ledtider och kortast möjliga tid för hela patientprocesser och flöden. Det kräver att vården förmår att samverka över gränssnitt, eller en styrning som i ökad grad tar bort befintliga gränssnitt i vården. Redan nu vill vi emellertid vässa det uppsatta tillgänglighetsmålet till bild- och funktionsdiagnostik från 60 till 30 dagar. För att alla patienter ska kunna erbjudas vård inom rimlig tid måste resurser tillföras verksamheterna. Samtidigt måste den planerade vårdens struktur ses över. Det är tydligt att den planerade vården, i dagsläget, bedrivs effektivast på de mindre sjukhusen. Det kan bero dels på en större grad av specialisering och dels på mindre störningar från det akuta patientflödet på de mindre sjukhusen. Vi är oroliga för att den nuvarande inriktningen, att allt mer av såväl den akuta som planerade verksamheten ska koncentreras på de stora akutsjukhusen, riskerar att leda till sämre effektivitet och tillgänglighet i den planerade vården. De små sjukhusens effektivitet borde stämma till eftertanke och tas till vara på ett bättre sätt. Sjukresorna är viktiga för tillgängligheten till vården inte minst för äldre och funktionshindrade. Sjukresorna är en viktig del av vårdkedjan och måste genomsyras av och inte minst följas upp och granskas ur ett patient- och sjukvårdsperspektiv. Idag vittnar många patienter om problem med sjukresorna. Vi vill utveckla kvalitén, förkorta resenärernas väntetider samt sträva efter så korta restider som möjligt. I utvecklingen av sjukresorna är det viktigt att det förs en kontinuerlig dialog mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och nämnden för kollektivtrafik. 15

18 4.9 Reformera akutsjukvården Den specialiserade akutsjukvården lider av stora brister i kvalitet och tillgänglighet. Störst problem finns på de stora akutsjukhusen. Både patienter och personal vittnar om oacceptabla situationer med ständiga överbeläggningar, väntetider på uppemot tio timmar för patienterna och om en stressig och svår arbetssituation för personalen. Vi anser att det nu är hög tid att ta krafttag kring akutsjukvården och inleda att brett tillgänglighetsarbete som inkluderar samtliga aktörer som samverkar med akutmottagningarna. Akutsjukvården är en angelägenhet för hela organisationen. Det är inte rimligt att en människa som söker sjukvård akut, som har smärtor och kanske befinner sig i en krissituation ska behöva vänta länge i ovisshet på en akutmottagning. Regionala, och på sikt nationella, tillgänglighetsmål, ska finnas även inom akutsjukvården. Ett 4 timmarsmål, innebärande att patienter inte ska behöva vistas mer än fyra timmar på en akutmottagning från inskrivning till utskrivning, har numer införts i Region Skåne. En utskriven patient ska antingen ha blivit färdigbehandlad, inlagd eller hänvisad till annan vårdnivå. Målet ska dock inte bara vara en fråga för akutmottagningen att uppfylla, utan för hela sjukhuset. Detta är viktigt inte minst utifrån att akutmottagningen inte förfogar över hur vårdplatser utnyttjas på specialistklinikerna där akuta patienter läggs in. Det måste således vara ett ansvar för alla inblandade verksamheter att det akuta patientflödet fungerar effektivt och bra. Region Skåne är idag långt ifrån att uppfylla 4- timmarsmålet för samtliga patienter. Inte heller når man upp till sitt eget, relativt lågt satta, mål om att 80 % av patienterna ska vara utskrivna inom denna tid. Framförallt på de stora akutmottagningarna finns ett stort behov av att tillgänglighetsarbetet nu intensifieras. Målet för utvecklingsarbetet får emellertid inte stanna vid att uppnå måltalen, utan det självklara målet ska vara att ingen patient ska behöva vänta mer än 4 timmar på en akutmottagning. Viktiga åtgärder för bättre tillgänglighet inom akutsjukvården är framförallt att vårdplatsbristen åtgärdas. Då krävs både utökade resurser för att skapa fler vårdplatser, men också att de vårdplatser som finns utnyttjas mer effektivt än idag. På akutmottagningarna finns behov av ett fortsatt utvecklingsarbete kring bättre och separerade patientflöden för minskade ledtider, bättre anpassade lokaler och samverkan mellan de stora akutsjukhusen. Att vi lyckas åstadkomma bättre uppföljningar av tillgänglighet och kvalitet och att det finns öppna regionala jämförelser av akutsjukvården är centralt för ett lyckat utvecklingsarbete. Vidare anser vi att utbildning av fler akutläkare och fungerande samverkan med andra vårdnivåer såsom den kommunala hälso- och sjukvården, primärvården, den prehospitala vården, specialistkliniker och diagnostik på sjukhusen samt psykiatrin är av stor vikt för en optimalt fungerande akutsjukvård. Akutmottagningarna har en strategisk och central position inom hälso- och sjukvården. Hit går många patienter som egentligen borde vårdas på lägre vårdnivåer. Hit kommer även många patienter som sedan måste skickas vidare till samtliga övriga specialistområden på sjukhusen. Man har regelbunden kontakt med den kommunala äldrevården, liksom socialtjänst och polis. Man får in patienter med såväl somatisk som psykisk sjuklighet. Man är den prehospitala vårdens naturliga länk in i vårdkedjan. Kort sagt är alla andra instanser som i olika sammanhang har kontakt med patienterna beroende av en väl fungerande akutsjukvård och högkvalitativa akutmottagningar. Stora delar av hela hälso- och sjukvårdens utvecklingsarbete ska därför utgå från hur det påverkar eller avlastar det akuta vårdflödet på de stora akutsjukhusen. Att på detta sätt låta akutmottagningarna utgöra navet i sjukvårdens utveckling är ett paradigmskifte som sätter patienten i centrum, snare än systemens eller professionens. För att detta ska bli framgångsrikt är det nödvändigt att akutmedicin är en attraktiv verksamhet för all personal. Principen att alla ingångar leder rätt ska gälla i hela den skånska vården. Den som söker kontakt med vården ska få hjälp och service oavsett om man lyckats lokalisera rätt vårdgivare eller vårdnivå. Konkret innebär det att vårdpersonal inte bara ska hänvisa till en annan vårdnivå eller vårdgivare, utan också aktivt tillse att patienten hittar rätt vårdkontakt. I det fall patienten redan hunnit berätta om sina symptom för fel person ska vårdpersonal vara behjälplig så att viktiga delar av patientens berättelse inte faller bort vid nästa kontakt med vården. Detta är en viktig del av en god service, men det är också en viktig del av patientsäkerheten då det är väl känt att en berättelse tenderar att bli kortare och kortare för varje gång den berättas. 16

19 4.10 Prehospital vård En väl fungerande och effektiv ambulanssjukvård är en viktig del av den vardagliga tryggheten. Korta inställelsetider och hög kompetens ska känneteckna den skånska ambulanssjukvården. Vi vill införa prehospitala akutteam med läkarkompetens. Läkarmedverkan och läkarkompetens i ambulanssjukvården behövs, både för att kunna erbjuda bra utbildningsplatser för blivande akutläkare och för att effektivisera det prehospitala omhändertagandet av svårbedömda patienter. Akutteamen är också viktiga för att upprätthålla en god beredskap och kompetens vid större trauman. Inom ambulanssjukvården måste rimliga arbetstider gälla. De långa arbetspass som idag förekommer i den entreprenadutsatta verksamheten kan innebära risker för både patienter och medtrafikanter. De rekommendationer och riktlinjer kring arbetsmiljön som gäller i övriga vården måste rimligtvis gälla även i en verksamhet där personalen transporterar svårt skadade patienter i hög hastighet nattetid. Ambulanssjukvården är även en viktig del av en sammanhållen akutsjukvård. Av dessa skäl anser vi att ambulanssjukvård ska bedrivas i offentlig regi Psykiatri Vården och rehabiliteringen av psykiskt sjuka och funktionshindrade har stora kvalitets- och tillgänglighetsbrister. Psykiatrin i Skåne måste utvecklas och förstärkas. Vårdköer ska arbetas bort, utredningstider förkortas och ett mer flexibelt vårdutbud måste kunna erbjudas patienterna. Evidensbaserade arbets- och behandlingsmetoder ska användas. När nya vårdformer ersätter gamla är det viktigt att inga patienter hamnar mellan stolarna. Psykiatrin är ett prioriterat område och detta måste synas mer i resurstilldelningen och nyinvesteringarna. Idag råder brist på vårdplatser inom slutenvården vilket tvingar verksamheten till hårda prioriteringar som inte är rimliga med tanke på hur svårt sjuka patienterna är. Vi ser att den psykiatriska slutenvården är hårt prövad, därför vill vi på olika sätt förbättra villkoren för verksamheten. Det handlar om lokaler och specialistkompetens men även om tillräckligt antal vårdplatser. Överbeläggning av slutenvården till trots har den politiska majoriteten drivit igenom nedläggningar av slutenvårdsplatser för att skapa ekonomiskt utrymme för upphandlingar av andra vårdformer. Även om inriktningen att mer av den psykiatriska vården ska bedrivas i öppen- eller mellanvårdsform är korrekt leder utvecklingen till att svårt sjuka patienter inte får den vård de har rätt till, samtidigt som beläggningen och arbetsbelastningen inom slutenvården blir orimlig. Innan slutenvårdsplatser kan läggas ner krävs det att platserna är tomma. Därför ska utbyggnaden av nya vårdformer främst finansieras av nya pengar i psykiatrin. Utöver utveckling av nya och moderna vårdformer ska fokus under 2011 även ligga på att förbättra missbruksvården och öka tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin. För barn och unga upp till 24 år som söker hjälp med ett missbruk ska tillgänglighetsmålen skärpas. Vi vänder oss emot de pågående privatiseringarna av öppenvårdspsykiatrin i Region Skåne. Dels innebär privatiseringarna en uppsplittring av verksamheten som försvårar ett långsiktigt helhetsperspektiv, vilket ju i grunden var poängen med att skapa en särskild förvaltning för psykiatrin. Dels innebär upphandling enligt LOU risker för patienterna vid verksamhetsövergång, såväl initialt som när avtalen löper ut om några år. Patienter med psykiska sjukdomar och/eller missbruk har ofta sämre förutsättningar att utkräva sina rättigheter än andra patienter. Det gör det desto viktigare att den psykiatriska vårdens medarbetare ser som sin självklara uppgift att aktivt värna om patienternas rätt. Det gäller exempelvis vårdgarantin och rätt till delaktighet och inflytande i vården. Psykiatrins lokaler och inre miljöer är i stort behov av upprustning. En särskild regional fysisk utvecklingsplan för psykiatrin är på socialdemokratiskt initiativ på väg att tas fram. Nästa steg är att se till att dessa nyinvesteringar ges hög prioritet vid en total behovsbedömning. Utöver en förstärkt organisation för psykiatri krävs utökad psykiatrisk kompetens i närsjukvården. För att uppnå detta ska nya arbetssätt utvecklas så att specialistpsykiatrin på ett bättre sätt kan erbjuda konsultstöd, rådgivning och utbildning till personal i närsjukvården. I samverkan med skolhälsovård och den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin ska närsjukvården medverka till att rätt stöd sätts in för barn och 17

20 ungdomar med psykisk ohälsa. Ökade insatser från skola och primärvård är nödvändiga för att uppnå tidig upptäckt och tidiga insatser vid psykiska sjukdomar. Region Skåne har också ett särskilt ansvar för att unga vuxna med vårdbehov får en bra och säker övergång från barnoch ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin. En åtgärdsplan ska utarbetas för att minska den psykiska ohälsan bland unga vuxna En samordnad och kvalificerad cancervård Förekomsten av cancer i befolkningen kommer enligt prognoserna att ha fördubblats fram till Att arbeta långsiktigt och brett med att utveckla prevention och behandling av cancersjukdomar är därför nödvändigt. Den allra bästa vården måste finnas tillgänglig för de svårast sjuka. Utvecklingen inom cancersjukvården, där nya behandlingsmetoder och läkemedel hela tiden utvecklas, måste komma alla till godo. Att skapa en likvärdig och enhetlig cancervård, oavsett var man bor, är högt prioriterat. Den viktigaste och mest effektiva åtgärden i en långsiktig strategi torde vara ett bättre förebyggande arbete för att begränsa inflödet av nya cancerpatienter. Det handlar då både om att finna metoder för att minska förekomsten av tobaksrökning, fetma, hög alkoholkonsumtion, låg fysisk aktivitet, hög exponering av UVstrålning mm, och om att utveckla och implementera nya cancervacciner. Mål på kort och lång sikt med folkhälsoarbetet ska tas fram. Tidig upptäckt av cancer innebär en bättre sjukdomsprognos och en mindre resurskrävande behandling. Därför ska utvecklingen och implementeringen av nya effektiva screeningprogram vara högt prioriterat, liksom att screeningen kommer hela befolkningen till del på lika villkor. Region Skåne ska ligga långt framme avseende screening och riktade provtagningar mot riskgrupper och nya screening program ska implementeras så fort de ingår i Socialstyrelsens rekommendationer och riktlinjer. Region Skåne ska också arbeta särskilt med att öka deltagandet i screeningprogrammen och nå ut till de grupper som idag väljer bort provtagning. Allt bättre, men också dyrare och mer specialiserade, behandlingsmetoder och läkemedel för att bota och lindra cancersjukdomar ställer krav på större patientunderlag och ökad koncentration av verksamhet. Inte minst cancerkirurgin bör koncentreras. Arbetet med en regional cancerplan i Södra samverkansregionen är därför centralt för utvecklingen av cancersjukvården. Skapandet av Skånes onkologiska klinik är ett viktigt steg. Hög kvalitet, sammanhållna vårdprocesser och korta ledtider ska känneteckna cancersjukvården. Det innebär bland annat arbete i multidisciplinära vårdteam, att vid behov kunna erbjuda patienterna individuella vårdplaner och att tydliga mål finns och följs upp för ledtider. Även deltagandet i nationella kvalitetsregister och öppna jämförelser är av stor vikt för att utveckla verksamheten. Den resursbrist som idag finns inom onkologin är bekymmersam. Att verksamheten säger sig tvingas prioritera vilka cancerpatienter som ska behandlas på grund av sparkraven är inte acceptabelt. Cancersjukvården handlar om vården av de svårast sjuka och där ska resursbehoven vara täckta. Många människor lever idag med behandlad eller botad cancer. För att möjliggöra ett bra liv vill vi se till att rehabiliteringen, även inom cancersjukvården, utvecklas och omfattar fler Vård i livets slutskede När bot inte längre är möjlig ska lindring och tröst kunna erbjudas inom den palliativa vården. Såväl tillgången till hospiceplatser som till avancerad sjukvård i hemmet ska vara god och likvärdig i hela regionen. Därför behövs en utökning av hospiceplatser i nordöstra, sydöstra och mellersta Skåne. I nordost har en mycket framgångsrik modell för kvalificerad hemsjukvård (KVH) byggts upp. Denna bör stå som modell för utvecklingen i hela Region Skåne av avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). En sådan utveckling kräver en kraftig utbyggnad i vissa delar av Skåne, främst i gamla Mellersta Skånes sjukvårdsdistrikt, varför en resursförstärkning är nödvändig. Den nya gränssnittsöverenskommelsen med Skånes kommuner skapar ytterligare förutsättningar att få igång ett regionövergripande utvecklingsarbete. För att få fart på utvecklingsarbetet och samordningen bör det finnas en tydlig ledning för arbetet. Det bör därför övervägas att utse en gemensam chef för de palliativa verksamheterna i Region Skåne. 18

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN Rödgrönt samarbete för framtiden 2 Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Trygg vård och korta köer

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne Bättre liv i Skåne Bättre liv i Skåne Grafisk formgivning: Annelie Christensen, Enheten för kommunikation, Region Skåne Fotograf: Kasper Dudzik, Ingram, Dan Ljungsvik, Håkan Sandbring Tryck: AM-Tryck &

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR.

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. Matilda Ernkrans, riksdagsledamot och förstanamn på riksdagslistan, och Marie-Louise Forsberg-Fransson, landstingsstyrelsens

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10 1 Sundbyberg 2007-09-17 Vår referens: Tommy Fröberg Diarienummer Fi2007/1536 Finansdepartementet YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

Läs mer

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14.

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Hälsa är en mänsklig rättighet ingen handelsvara. Den svenska modellen för välfärd i

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Skånetrafiken. Det självklara valet för dig som reser i Skåne

Skånetrafiken. Det självklara valet för dig som reser i Skåne Skånetrafiken Det självklara valet för dig som reser i Skåne Allt började 1999 Två skånska län blir ett Flygande start för Skånetrafiken Vilka vi är och vad vi gör En förvaltning inom Region Skåne Driva

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

- den hållbara vägen in i framtiden

- den hållbara vägen in i framtiden - den hållbara vägen in i framtiden En stark och sammanhållen region, där invånarna har frihet att bo och arbeta i olika delar av Skåne, har sin grund i en god infrastruktur. Simrishamnsbanan kopplar samman

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Regler för sjukresor med tillhörande taxa

Regler för sjukresor med tillhörande taxa Regler för sjukresor med tillhörande taxa Gäller för Region Skåne från och med 2009-05 - 01 1. Regler för sjukresor I lagen om resekostnadsersättning vid sjukresor (SFS 1991:419) regleras när reseersättning

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Halland Alingsås Kungsbacka Göteborg Borås Jönköping Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Värnamo Ljungby Växjö Ängelholm Helsingborg Kristianstad

Läs mer

Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen

Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Framtiden börjar med barnen... 3 Hälsa

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län.

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län. Uppsala län växer Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län Enköping Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län Gåvastbo i Tierps kommun Hej. Vi vill berätta

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Vår dröm om ett grönt Småland

Vår dröm om ett grönt Småland Vår dröm om ett grönt Småland Miljöpartiet de gröna Kronobergs län Regionalpolitiskt program för 2015 2018 kronoberg Vår dröm om ett grönt Småland Miljöpartiet de gröna Kronobergs län Regionalpolitiskt

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet Mer om de 7 punkterna i valmanifestet 1. Jämlik vård efter behov slut på marknadsanpassningen Vi vill ha en sammanhållen sjukvård där patientens behov står i centrum. Ett vårdvalssystem sliter isär sambanden

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Vision för Kärnsjukhuset Skövde

Vision för Kärnsjukhuset Skövde Vision för Kärnsjukhuset Skövde maj 2011 Vision för Skaraborgs Sjukhus 2011-05-04 Inledning 3 Kärnsjukhuset i Skövde ett viktigt nav 4 Större självständighet för alla sjukhus 4 Brett basutbud på närsjukhusen

Läs mer

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version Evenemangstrategi för Region Skåne Sammanfattad förkortad version Bakgrund Evenemang är en viktig del av Region Skånes varumärke. Målsättningen att vara en attraktiv och innovativ region kombineras med

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS

Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS European Spallation Source (ESS) Världsledande forskningsanläggning inom materialforskning och life science Byggs 2011-2018, operativ drift 2020 Europeisk

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling.

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle, där medborgaren

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne

Socialdemokraterna i Region Skåne i Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Förord En fungerande hälso- och sjukvård är en viktig del av människors trygghet i vardagen. Det är

Läs mer

TILLGÄNGLIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD MED HÖG KVALITET...

TILLGÄNGLIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD MED HÖG KVALITET... Planeringsdirektiv för budget 2013 och verksamhetsplan för åren 2014 till 2015 Socialdemokraterna Region Skåne Innehållsförteckning TILLGÄNGLIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD MED HÖG KVALITET... 3 STARK OCH VÄLUTBYGGD

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Kommunförbundet Lund 23 januari 2015

Kommunförbundet Lund 23 januari 2015 Kommunförbundet Lund 23 januari 2015 Lars Hellström Affärsområdeschef Serviceresor Katrin Nilsson Platschef Färdtjänst Hässleholm Per Tranström Affärsutvecklare Serviceresor Uppstartsmöte med kommunerna

Läs mer

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM 2007-2010 ALLA BEHÖVS I MALMÖ

HANDLINGSPROGRAM 2007-2010 ALLA BEHÖVS I MALMÖ ALLA BEHÖVS I MALMÖ Socialdemokraterna i Malmö vill arbeta för att:» Grundskolan och förskolan ska fungera så att ingen förälder ska behöva välja bort förskolan eller skolan i sin närhet av kvalitetsskäl.»

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Enköping 2015. - vårt gröna livsrum

Enköping 2015. - vårt gröna livsrum Vision & Strategier Enköping 2015 - vårt gröna livsrum Enköping år 2015 är den aktiva trädgårdskommunen med 45.000 invånare. Här bor många attraktivt nära Mälaren, i staden eller på landet. Ett levande

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Mål och inriktning 2014

Mål och inriktning 2014 Förslag Mål och inriktning 2014 Driftnämnden öppen specialiserad vård Hälsa och funktionsstöd I detta dokument redovisas driftnämndens mål och inriktningar för att genomföra det uppdrag för 2014 som nämnden

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård

Hälsa Sjukvård Tandvård 1 Hälsa Sjukvård Tandvård Viktigt med en strategisk agenda Vi tror på att nära vård med god tillgänglighet och kvalitet har betydelse för befolkningens hälsa och vår förmåga att klara vår uppgift i framtiden

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Datum 2015-06-04 Dnr 1501626

Datum 2015-06-04 Dnr 1501626 Regionstyrelsen Charlotte Karbassi Stabschef ekonomi 040-675 36 41 Charlotte.Karbassi@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-04 Dnr 1501626 1 (5) Regionstyrelsen Ekonomiskt läge och åtgärder Ordförandens

Läs mer

Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014

Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014 Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014 Vi i Sverigedemokraterna i Västra Götalandsregionen ser med

Läs mer