Att ta ansvar för välfärden BUDGET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att ta ansvar för välfärden BUDGET 2011-2013"

Transkript

1 Att ta ansvar för välfärden BUDGET Socialdemokraterna i Region Skåne

2 Innehållsförteckning Att ta ansvar för välfärden... 3 Del I REGIONAL UTVECKLING Regional utveckling Aktiva åtgärder för fler jobb Investeringar i infrastruktur Stärk Skåne som forskningsregion Det gröna Skåne Kultur Kollektivtrafik Utbyggd trafik Kvalitet Biljettpriser Färdtjänst, sjukresor och närtrafik Trygga resor Nöjes- och fritidsresor Miljövänlig kollektivtrafik... 8 Del II - HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Hälso- och sjukvård Rätt till vård på lika villkor Läkemedel Utveckling av sjukvården Barn och unga Äldre Närsjukvården Rehabilitering Planerad vård Reformera akutsjukvården Prehospital vård Psykiatri En samordnad och kvalificerad cancervård Vård i livets slutskede Högspecialiserad vård Säker vård Patientens stöd och inflytande Kring- och stödverksamhet Tandvård Habilitering och hjälpmedel Del III Personal Personal Mångfaldsarbete Trygga anställningar med önskad sysselsättningsgrad Bra arbetsmiljö med stort inflytande och delaktighet för personalen Verksamhet i privat drift Satsning på ledarskap Del IV ÖVRIGT

3 8 Internt miljö- och klimatarbete Handikappolitik Folkhälsa Fastighets- och servicenämnden Patientnämnden Revisionen Del V - EKONOMI Ekonomiska mål Långsiktiga ekonomiska förutsättningar Strategi för framtida investeringar Beräkningsförutsättningar för BILAGOR BILAGA 1 Resultatbudget BILAGA 2 Kassaflödesbudget BILAGA 3 Balansbudget BILAGA 4 Regionbidrag BILAGA 5 Investeringsbudget

4 Att ta ansvar för välfärden Vi socialdemokrater presenterar i denna budget för Region Skåne hur vi vill utforma en politik som sätter jobben i centrum samtidigt som vi stärker välfärden genom behövliga satsningar inom hälso- och sjukvården. De senaste åren har Region Skåne präglats av nedskärningar och stora underskott i sjukvården. Sedan den borgerliga femklövern kom till makten för fyra år sedan har antalet medarbetare minskat med 1500 och vårdplatserna har blivit färre. Fortsätter Region Skåne på den inslagna vägen under de kommande fyra åren, riskerar vi att få sämre tillgänglighet, längre vårdköer och allt mer stressad personal. Detta går naturligtvis också ut över kvalitén i sjukvården. Vi vill skapa långsiktiga förutsättningar att förbättra välfärdens kvalitet och förespråkar en politik med ett stopp för de nedskärningar och minskningar av personalstyrkan som nu sker. Resurserna som idag avsatts för att leverera den välfärd som skåningarna har rätt att förvänta räcker inte till, och i framtiden ser det ännu dystrare ut. Att regionens intäkter inte uppväger de behov som verksamheterna har, kan inte heller enbart förklaras med en svår global ekonomisk situation. En minst lika viktig förklaring är sjukvårdens utveckling; där alltmer kan göras för alltfler. Dessutom innebär en växande och åldrande befolkning allt större behov. Det är mot denna bakgrund som vi föreslår en skattehöjning på 45 öre. Det är att ta ansvar. Och det skulle ge en förstärkning av regionens ekonomi på knappt en miljard kronor. Pengar som vi inte enbart vill använda till täcka de stora underskotten i vården som den förda politiken skapat utan också för att utveckla eftersatta områden. Men görs inget åt underskotten hotas anställningarna för ytterligare ca 1000 anställda i Region Skåne. Något som skulle få negativa konsekvenser för vårdkvalitet och patientsäkerhet. Förutom att tillföra resurser för att stoppa nedskärningar vill vi också satsa på eftersatta områden såsom psykiatrin, cancersjukvården, barnsjukvården, vård av gamla, missbruksvården, primärvården och akutsjukvården. Vi vill också genomföra en särskild satsning på jämställda löner. För att vi långsiktigt ska klara av att finansiera välfärden krävs att vi redan nu aktivt vidtar åtgärder för att öka tillväxten och skapa fler jobb i Skåne. Vi presenterar i denna budget områden som vi vill utveckla och avsätter också en del stimulansmedel för att få igång den utvecklingen. Vi presenterar även en satsning för hur kollektivtrafiken kan utvecklas och bli en motor i regionens jobbpolitik samtidigt som vi sätter stopp för ytterligare taxehöjningar. Rikard Larsson Gruppledare för Socialdemokraterna i Region Skåne 3

5 Del I REGIONAL UTVECKLING Prioriterade områden Arbete åt alla Ett rikt kulturliv i hela Skåne Stopp för prishöjningar i kollektivtrafiken I Sektor regional utveckling ingår regionala tillväxtnämnden, kulturnämnden och kollektivtrafiknämnden. Det socialdemokratiska perspektivet som genomsyrar all verksamhet är att alla, oavsett ålder, sexuell läggning, social och etnisk bakgrund eller funktionsnedsättning ska på sina egna villkor få tillgång till arbetsmarknaden, vistas i naturen, möta kulturen och nyttja kollektivtrafiken. 1 Regional utveckling Fyra år med borgerligt styre i regeringen och i Region Skåne har varit förödande för den skånska arbetsmarknaden. Arbetslösheten är oroväckande hög och det finns inga direkta tecken på ljusning. Istället riskerar många arbetslösa att fastna i långtidsarbetslöshet om inte kraftfulla åtgärder sätts in för att möjliggöra för fler jobb. En av de viktigaste utmaningarna framöver är därför att stärka den skånska arbetsmarknaden och få fler i människor i arbete. En särskilt prioriterad grupp är ungdomar som är extra utsatta i tider av arbetslöshet. Fler jobb och ökad sysselsättning är ett gemensamt ansvar där stat, region och kommuner alla måste dra sitt strå till stacken. Inom regionala utvecklingssektorn måste vi fokusera på att stärka det skånska arbetsmarknads- och företagsklimatet och satsa på Skåne som en forskningsregion. Detta arbete ska bedrivas långsiktigt och syfta till en hållbar utveckling. På så vis kan vi bidra till att de nya jobben kommer. 1.1 Aktiva åtgärder för fler jobb För att nå fram till målet med ökad sysselsättning i Skåne måste vi skapa ett robustare och mer uthålligt näringsliv genom en större mångfald av branscher. Då minskar sårbarheten vid konjunkturnedgångar. Det ska bl.a. ske genom etablerandet av nya starka branscher (det som ibland kallas kluster) exempelvis inom rörlig media. Arbetet med att stötta befintliga branscher såsom livsmedel, besöksnäringen, förpackningsindustrin, IT, Telekom och Life science måste stärkas. För att samordna regionens och kommunernas insatser för att få ner arbetslösheten och för fler jobb bör representanter för regionens högsta politiska ledning besöka varje kommun enskilt. Detta för att inleda en dialog med kommunledningarna, näringslivet och de fackliga organisationerna kring hur näringslivet kan stärkas och insatser samordnas kring exempelvis satsningar på turism eller miljödriven näringslivsutveckling. På sikt ser vi gärna att mer ansvar för den statliga arbetsmarknadspolitiken flyttas över till regionen. Vi vill etablera Skåne som en film- och upplevelseregion. Besöksnäringen och upplevelseindustrin inklusive film har båda en ökad ekonomisk betydelse. I dessa branscher kan det därför skapas ett stort antal arbetstillfällen. Fler turister och besökare måste lockas till Skåne genom internationell marknadsföring och genom satsningar på internationella och nationella evenemang. Skåne ska vara ett självklart val för stora sportarrangemang, mässor och kongresser. Andra viktiga insatser för att stärka den skånska arbetsmarknaden, och inte minst de små och medelstora företagen, är stöd till kunskaps- och tekniköverföringar inom befintliga företag samt ett fortsatt stöd åt export, innovationer och entreprenörskap. För att trygga den framtida tillväxten måste Skåne attrahera både studenter och ungdomar att bosätta sig här. Därför krävs ett varierat utbud av bostäder, utbyggd och billig kollektivtrafik men också riktade insatser för att stärka ungdomars plats på arbetsmarknaden såsom praktikplatser, sommarjobb, stöd till entreprenörskap 3

6 och fler utbildningsplatser. Här kan Region Skåne öppna upp den egna verksamheten för ungdomar och studenter men också utmana kommuner och näringsliv att göra det samma. Ytterligare en viktig framgångsfaktor för Skåne är miljödriven näringslivsutveckling. Miljön är en strategisk utvecklingsfaktor för Skåne. De skånska företagen är redan bland de mest framgångsrika när det gäller export av miljöteknik. Det finns en stor kunskap som kan vidareutvecklas genom tvärsektoriellt arbete och nätverksbyggande. Region Skåne ska vara engagerad i att utveckla detta område till ett av regionens starka områden. Det gäller bl.a. tillverkningen och distributionen av biogas i Skåne. För att stärka Skånes konkurrenskraft och bidra till ökad tillväxt och nya jobb är ett ökat utbyte med grannregionerna i södra Sverige, Öresundsregionen samt kring Kattegatt, Skagerack och Östersjön viktigt. Det gränsöverskridande samarbetet ska genomsyra all verksamhet. Som en följd av Öresundsbron har integrationen i Öresundsregionen ökat kraftigt. Många människor reser varje dag över bron för att arbeta, studera eller roa sig. Samarbetet kring gränsöverskridande frågor såsom infrastruktur, tillväxt och utbildning måste därför utvecklas i takt med att integrationen ökar. Den gemensamma Öresundsvisionen, ÖRUS, är ett viktigt steg på vägen som vi aktivt ska delta i att vidareutveckla. Region Skåne måste vara aktiv i att söka medfinansiering för projekt från EU:s strukturfonder. Strukturbild Skåne är en verksamhet som syftar till att utveckla den regionala dimensionen inom fysisk planering och som sker i nära samarbete med kommunerna. För att ytterligare utveckla Skåne som en konkurrenskraftig region är det angeläget att det arbetet fullföljs. Det nära samarbetet med kommunerna ska vara ett kännetecken i Region Skånes utvecklingsarbete. Region Skåne ska vara kommunernas region. 1.2 Investeringar i infrastruktur Skånes infrastruktur är av central betydelse inte bara för utvecklingen i regionen, utan för Öresundsregionen och hela Sverige. Skånes infrastruktur ska vara i världsklass. Förbättringar av våra vägar och järnvägar är nödvändiga för att binda ihop Skåne till en arbetsmarknadsregion där regionens olika styrkor kan förstärka varandra. En mycket stor andel av det gods och de personer som ska till och från Sverige passerar Skåne. Det är därför av ett nationellt intresse att Skånes vägar, järnvägar och hamnar har hög standard. Regionen får inte bli en flaskhals för gods- och persontrafik. Redan idag är kapacitetstaket nära på många sträckor. Det är också angeläget att satsa på underhåll av det regionala vägnätet. I regeringens infrastruktursatsningar för de kommande 10 åren prioriteras väginvesteringar på bekostnad av järnvägen. Detta är helt fel väg att gå med tanke på det växande hotet från klimatförändringarna och behovet av ytterligare regional spårtrafik i Skåne. Flera viktiga objekt för spårbunden kollektivtrafik och godstrafik är inte finansierade i regeringens plan och kommer att skjutas på en obestämd framtid. Det gäller exempelvis Söderåsbanan, Lommabanan, Marieholmsbanan, Skånebanan och Simrishamnsbanan. Här behövs ytterligare investeringar dels för att öka kapaciteten och dels för att möjliggöra ny pågatågs- och godstrafik. Vi måste noga följa upp de järnvägssatsningar som finns med i regeringens plan, såsom Trelleborgsbanan och Pågatåg Nordost, så att de genomförs. E22:an har en central och strategisk betydelse för att knyta samman Skåne till en arbetsmarknadsregion. En utbyggnad av hela E22:an är mycket angelägen, inte minst ur trafiksäkerhetssynpunkt, men inte heller den är fullt finansierad i regeringens infrastrukturplan. Vi är mycket kritiska till trenden att regioner och kommuner måste medfinansiera statlig infrastruktur för att utbyggnader ska bli av. Därför måste vi nu från Region Skånes sida mycket tydligt driva att de statliga, skånska infrastrukturinvesteringarna ska vara fullt finansierade med statliga medel. Köpenhamns flygplats Kastrup är mycket betydelsefull för den regionala utvecklingen och tillväxten i Skåne. Det är därför angeläget att vi värnar om Kastrups fortlevnad samt tar tillgängligheten till Kastrup i beaktande när vi planerar framtida järnvägssatsningar. Ytterligare en vikig framtidssatsning är den så kallade Sturupspendeln som på ett effektivt sätt binder ihop Köpenhamns flygplats Kastrup med Malmö Airport/Sturup. Tills dess att höghastighetsbanor har byggts måste vi värna Skånes flygplatser och möjligheten att ta sig till flygplatserna med kollektivtrafik måste utvecklas. 4

7 Framtida planering måste ta hänsyn till behoven av modern spårvägstrafik som kan bli ett viktigt inslag i utvecklingen av våra städer. Spårvagnar kan dessutom bättre än bussar knyta samman städer med närliggande tätorter som ej är aktuella för Pågatågs- eller Öresundstågstrafik. Spårväg har många av tågtrafikens fördelar, men saknar exempelvis järnvägens barriäreffekter och höga investeringskostnader. Även spårvägar saknas i regeringens infrastrukturplan vilket innebär att det är högst osäkert om Malmö, Lund och Helsingborg kan få igång den spårvägstrafik som de planerar för. Vi vill också framhålla vikten av välutbyggda cykelleder, både inne i och mellan tätorter, som är viktiga för boende och för att attrahera turister. Vi måste också fortsätta utbyggnaden av bredband så att större delar av Skåne täcks. 1.3 Stärk Skåne som forskningsregion För att Skåne ska vara en svensk och europeisk tillväxtmotor måste Skåne etableras som en stark forskningsregion. Forskningen spelar en viktig roll i den regionala utvecklingen och i samhället i stort. Detta för att lösa många av de stora utmaningar som vi står inför. Men det kräver en bättre samverkan mellan forskarsamhället, offentlig sektor och näringslivet. Det handlar också om att stärka forskningen som sådan och att främja dess tillämpning och omvandlingen av forskningsresultat till framgångsrika produkter och tjänster. Hälso- och sjukvården är en viktig motor i det regionala utvecklingsarbetet, och kopplingen mellan hälso- och sjukvård, akademi och näringsliv bidrar starkt till den regionala tillväxten. Det genererar fler jobb och ökad välfärd för invånarna i Skåne. Genom att skapa arenor där hälso- och sjukvården, akademien och näringslivet kan mötas bidrar Region Skåne aktivt till att tillvarata nya kunskaper och innovationer. Region Skånes roll som sjukvårdshuvudman innebär därför ett speciellt ansvar for forskning och utveckling på detta område, men även utanför hälso- och sjukvårdsområdet måste regionen vara med och stärka den skånska forskningen. För att skånsk och svensk sjukvård fortsatt ska ligga i internationell framkant måste forsknings- och utbildningsfrågor ägnas ett ökat fokus och det måste finnas en strategi för hur nya forskningsrön ska implementeras och förverkligas i den dagliga verksamheten. Den forskning som bedrivs inom hälso- och sjukvården kan ofta kommersialiseras, men som offentlig huvudman har Region Skåne även ett stort ansvar för att bedriva icke kommersiell forskning kring folksjukdomar och folkhälsa. Klinisk forskning inom närsjukvård och psykiatri ska vara särskilt prioriterat vid fördelning av forskningsresurser. Även forskning kring rehabilitering och handikappfrågor ska vara högt prioriterade. Jämsides forskningsplattformens arbete anser vi därför att rehabiliteringsforskningen vid CERTEC (centrum för rehabiliteringsteknik vid Lunds universitet) fyller en viktig funktion. Förmågan att kombinera forskningsresurser med effektiva innovationssystem är av avgörande betydelse för att öka regionens konkurrenskraft och tillväxt. Arbetet ska bl.a. syfta till att stärka den internationella specialiseringen inom de sektorer av regionens näringsliv som har en hög internationell konkurrenskraft. Det är viktigt att omsättningen och sysselsättningen inom forsknings- och utvecklingsinriktade företag ökar liksom investeringskvoter. Dessutom är det viktigt att öka det skånska deltagandet i EUprogram och internationella forskningssamarbeten. Vid sidan av detta måste arbetet fortsätta för att attrahera fler utländska direktinvesteringar till Skåne. Skåne måste ligga i framkant inte bara inom den medicinska, tekniska och naturvetenskapliga forskningen utan också när det gäller exempelvis humaniora och samhällsvetenskap. Skåne måste erbjuda attraktiva forskningsmiljöer som lockar till sig begåvningar och näringsliv med behov av hög kompetens. Redan idag finns betydelsefulla miljöer vid universitet och högskolor och i det skånska näringslivet. Men ska en global attraktionskraft skapas måste även nya forskningsmiljöer formas. Besluten om etableringen av ESS och MAX IV är därför välkomna eftersom dessa miljöer inte bara är centrala för forskningens utveckling, de genererar även innovationer och påverkar samhällsklimatet i positiv riktning. Tillsammans kommer de båda anläggningarna göra Skåne till ett världsledande centrum för materialforskning. Det är därför viktigt att vi nu tar till vara på de dynamiska effekter som dessa forskningsanläggningar har för regionen. 5

8 1.4 Det gröna Skåne Skåne ska förknippas med ekologisk hållbarhet, klimatomställning, framgångsrika miljöföretag, ren stadsmiljö och naturupplevelser. Det gröna Skåne är också det attraktiva Skåne som lockar besökare och som bidrar till folkhälsan. Miljö- och klimatfrågorna kan visa sig vara vår tids ödesfrågor. Här har Region Skåne möjlighet att spela en central roll. Vi vill ta fram konkreta handlingsprogram med tydlig ansvarsfördelning och resurser kring de områden som prioriterats av klimatberedningen: transporter, biogas, skogsoch jordbruk, klimatomställning, energianvändning och fysisk planering. Det är också viktigt att verka för att miljöfrågorna inte isoleras utan miljöhänsyn ska genomsyra all Region Skånes verksamhet. Satsningen i Skåne på biogas har varit framgångsrik och är en viktig del i att minska beroendet av fossila bränslen. Detta är ett område som måste utvecklas ytterligare. Vi tror också på att satsa på vindkraft och solenergi samt driva på utvecklingen av andra förnyelsebara energikällor. Region Skåne har omfattande verksamheter och är en stor konsument av varor och tjänster. Vi måste därför ta ansvar genom att skärpa upp det interna miljöarbetet samt se över hur regionen i upphandlingar kan ställa högre krav på att produkter och tjänster är miljövänliga, närproducerade och Fairtrade. Alla ska möjlighet att uppleva naturen. Det skånska landskapet med dess natur- och kulturmiljövärden är oerhört betydelsefullt. Att värna och vårda dessa värden innebär även stora möjligheter för en utveckling av naturturismen. Den bidrar till att skapa tillväxt och arbetstillfällen, i synnerhet på den skånska landsbygden. En viktig resurs i detta arbete är de sex stiftelser för skogs- och friluftsliv, där regionfullmäktige utser styrelser och revisorer. Stiftelserna äger totalt cirka hektar som iordningställts som strövområden vilka ger utmärkta möjligheter till friluftsliv och naturupplevelser. Stiftelsen Skånska Landskap/Fritidsområden har enligt avtal med kommunerna huvudmannaskapet för Skåneleden och det bör även fortsättningsvis ligga kvar hos stiftelserna. Det är angeläget att naturoch friluftsområden är lätt tillgängliga för den breda allmänheten, även de som saknar bil. Satsningen på Natur- och Kulturbussen är i det sammanhanget mycket viktig. Även Skånes djurpark är en betydelsefull attraktion som ger den breda allmänheten möjlighet att uppleva den unika nordiska faunan. Det är därför viktigt att Region Skåne har kvar ett långsiktigt engagemang i Skånes djurpark. 2 Kultur Ett rikt kulturliv skapar ett attraktivare Skåne; attraktivare för de som redan bor här, men också för de som kanske överväger att flytta hit eller besöka regionen som turister. Kulturen utvecklar oss som människor, skapar nya mötesplatser och skänker livsglädje. Ett varierat kulturutbud och levande folkbildning är viktiga för att kulturen ska finnas tillgänglig för alla människor och inte enbart ett fåtal specialintresserade. De stora institutionerna Malmö Opera och Skånes Dansteater är också mycket betydelsefulla för Skåne. Dessutom är ett rikt kulturliv en av flera viktiga pusselbitar för att motivera näringsliv att etablera sig i regionen. Det går därför att säga att kulturen bidrar till tillväxt och fler jobb, bättre folkhälsa samt fördjupad demokrati. Det gör det extra viktigt att alla får möjlighet att möta kulturen på sina egna villkor. Kulturnämndens uppdrag är således att öka tillgången till kultur i Skåne. Idag finns en stor del av det skånska kulturlivet inom amatörkulturen och folkbildningen, som dagligen engagerar tusentals människor bl.a. inom studieförbunden. Det krävs ökade ekonomiska satsningar om kulturnämnden ska kunna leva upp till ambitionerna på kulturområdet och målen i det kulturpolitiska programmet. Folkbildningen har tidigare fått bidragen minskade. Framöver kommer folkbildningen, i samverkan med andra aktörer, få utökade uppgifter och är därför i behov av utökat stöd. Exempel på det är utveckling av arrangörer för scenkonst, kultur i vården, kulturarvsområdet samt kulturens roll i regional tillväxt och samhällsbyggnad. I tider av ekonomiska nedskärningar är det extra viktigt med insatser för barnen. Det gäller kulturupplevelser, kulturpedagogik och eget skapande. Sådana insatser är beroende av varandra och kräver ett helhetstänkande. Region Skåne ska utveckla stödformer och samarbetsformer med kommunerna likväl som institutioner och organisationerna inom speciellt scenkonst och kulturarv. För barn och unga är tillgången till 6

9 goda offentliga kommunikationer i samband med kulturaktiviteter extra viktiga. Detta är något som vi vill uppmärksamma mer. Vi vill också utveckla konceptet Kultur i vården. Kultur bör bli en naturlig del av vård och omsorg både i förebyggande och rehabiliterande verksamhet. Vidare lever den fria scenkonsten under knappa omständigheter. Samarbetet med Kulturrådet innebär en gemensam satsning som kommer att medföra ökade statliga anslag till scenkonsten i Skåne vilket i sin tur innebär att även Region Skåne måste öka anslagen. Slutligen krävs insatser kring kulturarven i Skåne. En spännande utveckling är det ökade samarbetet mellan länsmuseerna, dvs. Regionmuseet i Kristianstad, Kulturen i Lund och Malmö Museér. Det gäller pedagogisk utveckling av såväl undervisning som utställningar, insatser för kulturmiljövården liksom bevarande av byggnader och samlingar. Även här krävs ökade insatser för gemensamma utvecklingsprojekt med kommuner, organisationer, länsstyrelse m fl. 3 Kollektivtrafik Skånetrafiken har en viktig roll att spela för att binda ihop Skåne till en arbetsmarknadsregion. Där har vi kommit en bit på vägen, men fortfarande återstår mycket att göra. Det är viktigt att framhålla att vi motsätter oss den privatisering av kollektivtrafiken som den nya kollektivtrafiklagen innebär. Däremot måste kollektivtrafiken utvecklas ytterligare och den allt större efterfrågan på kollektivtrafik mötas, både i statsmiljö och på landsbygden. Kollektivtrafiken måste planeras i nära samverkan med kommunerna. 3.1 Utbyggd trafik Citytunnelns öppnande i Malmö kräver utökad trafik med fler avgångar så att kollektivtrafiken i hela regionen kan få en skjuts framåt. Exempelvis kommer trafiken mellan Köpenhamn och Lund gå var tionde minut under rusningstid. Den utökade tågtrafiken kräver också att både stads- och regionbusstrafiken till järnvägsstationerna byggs ut. Vi behöver också utveckla trafiken i nya linjer som exempelvis Pågatåg Nordost och Pågatågstrafik på Söderåsbanan. Trelleborgsbanan, Lommabanan och Simrishamnbanan. Här behövs därför ytterligare statliga investeringar, i exempelvis spår och stationer. 3.2 Kvalitet Att möta efterfrågan handlar också om förbättrad kvalitet. Det gäller exempelvis att bli bättre på att passa tiderna och att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Vidare är standarden på fordonen i vissa delar av regionen låg. Det är oacceptabelt med dåligt fungerande stadsbussar, bussar och tåg som inte kommer i tid eller att Öresundstågen fortfarande har problem med exempelvis dörrar och toaletter. För att höja kvalitén generellt är det viktigt att ställa tydliga krav vid upphandlingar. I Malmö, där stadsbussarna dragits med stora kvalitetsproblem, föreslår vi att Skånetrafiken kör delar av trafiken i egen regi. 3.3 Biljettpriser Utökad trafik i Skåne innebär också ökade kostnader. I flera omgångar har det under de senaste åren genomförts höjningar av taxorna. Socialdemokraterna föreslår nu ett stopp för ytterligare höjningar. Det är inte rimligt att resenärerna trots brister i kvalitet och tillgänglighet får betala mer för sin resa. Det är också viktigt att biljettpriserna är konkurrenskraftiga jämfört med att köra bil. 3.4 Färdtjänst, sjukresor och närtrafik Utöver linjetrafiken ansvarar nämnden även för färdtjänsten i vissa kommuner samt för sjukresorna och närtrafiken. Det är viktigt att samma höga krav på trygghet, service och tillgänglighet gäller för dessa trafikslag. Sjukresorna är viktiga för tillgängligheten till vården inte minst för äldre och funktionshindrade. Sjukresorna är en viktig del av vårdkedjan och måste genomsyras av och inte minst följas upp och granskas ur ett patient- och sjukvårdsperspektiv. Idag vittnar många patienter om problem med sjukresorna. Vi vill utveckla kvalitén, förkorta resenärernas väntetider samt sträva efter så korta restider som möjligt. I utvecklingen av sjukresorna är det viktigt att det förs en kontinuerlig dialog mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och nämnden för kollektivtrafik. Regionen har tagit över färdtjänsten i stora delar av Skåne och vi ser positivt på den utvecklingen. 7

10 Färdtjänstbilarna kan i dagsläget enbart ta betalt via kontanter vilket många brukare upplever som ett problem. Vi vill att färdtjänsten snarast möjligt ska erbjuda även kontantfri betalning. 3.5 Trygga resor Det ska vara tryggt att resa med Skånetrafiken. Ingen, varken personal eller passagerare, ska behöva uppleva otrygghet p.g.a. miljön ombord på fordonen, vid hållplatser och terminaler eller p.g.a. bristande trafiksäkerhet. Det innebär t.ex. att det måste finnas tillräckligt med personal ombord på tågen, att alla nya fordon ska vara utrustade med alkolås och att det ska satsas på utbildning och certifiering. 3.6 Nöjes- och fritidsresor Eftersom Skånetrafiken är fokuserad på att binda ihop Skåne som arbetsmarknadsregion är trafiken många gånger främst utformad för pendlare. Men ett sammanhängande Skåne handlar inte bara om arbetsresor utan även om fritidsresor. Det måste exempelvis gå att ta tåget hem från idrottsevenemang, teatern eller konsertbesöket. Kulturen och naturen bör göras mer tillgänglig för skolelever/skolorna genom kollektivtrafiken. Vi vill utveckla den s.k. kulturbiljett. Detta är en biljett som ska gälla för tåg- eller busstrafik samt för inträde vid kulturarrangemang. Den ska underlätta för fler människor att ta sig till kulturen. Detta ska inte bara gälla de stora institutionerna utan det kan lika väl gälla resan till närmaste tätorts arrangemang. Kulturbiljetten ska utvecklas genom samverkan mellan Kultur i Skåne och Skånetrafiken. 3.7 Miljövänlig kollektivtrafik Buss och tåg är betydligt miljövänligare transportsätt än biltrafik. Trots det genererar kollektivtrafiken växthusgaser, luftföroreningar, skadliga partiklar och buller. Arbetet med att komma tillrätta med detta måste fortsätta. Skånetrafiken måste arbeta hårdare för miljökrav avseende rening och emissionsnivåer vid upphandling av nya fordon samt aktivt söka efter lösningar som minimerar kollektivtrafikens miljöbelastning. I detta arbete ska det bl.a. ingå att verka för att biogas ska vara huvudbränsle inom såväl stadsbuss- som regionbusstrafiken i Skåne senast år

11 Del II - HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Prioriterade områden Förstärkt psykiatri Avgiftsfri barnsjukvård Patientsäkerhet och vårdhygien En ny akutsjukvård Sammanhållen cancervård Vård fri från köer Utvecklad närsjukvård 4 Hälso- och sjukvård Vi vill fortsätta utveckla samarbetet mellan Region Skåne och de skånska kommunerna genom Skånsk livskraft- vård och hälsa. Patienternas behov av en nära och säker vård måste styra då olika delar av vården utförs av regionen och kommunerna. Hälso- och sjukvården har en nyckelroll för utvecklingen i regionen och samhället i stort. En trygg och tillgänglig hälso- och sjukvård som är till för alla lägger grunden för ett socialt hållbart samhälle och för goda levnadsvillkor oavsett bakgrund och inkomst. 4.1 Rätt till vård på lika villkor Vi socialdemokrater vill fortsätta att utveckla en hälso- och sjukvård som finansieras solidariskt via skatten, styrs demokratiskt genom folkligt förtroendevalda och fördelas efter behov i enlighet med medicinska bedömningar och prioriteringar. Möjligheten till politisk insyn och påverkan behöver förbättras inom Region Skåne, detta för att ge medborgarna bättre förutsättningar att påverka besluten. En fungerande hälso- och sjukvård, tillsammans med inkomstförsäkring vid sjukdom, är en viktig del av människors trygghet i vardagen och av den generella välfärden. Därför kan vi aldrig acceptera nedskärningar och utförsäljningar som riskerar att undergräva förtroendet för den offentliga sektorn och som slår sönder vårdkedjor. Ett sjunkande förtroende riskerar leda till att de som har råd väljer att teckna privata sjukförsäkringar och tillgången till den bästa vården blir då en klassfråga. Ett viktigt skäl till ett sjunkande förtroende för den offentliga vården har varit köer och långa väntetider. Vårt mål är därför en vård fri från köer och långa väntetider. Trots att alla formellt sett har samma rätt till vård i Sverige föreligger stora skillnader i hälsa och vårdkonsumtion mellan könen och mellan grupper med olika socioekonomiska förutsättningar. Vården ska därför sträva efter att utjämna ojämlikheter i hälsa inom befolkningen. Likvärdig vård innebär inte endast likabehandling av de patienter som söker sig till vården, utan även uppsökande och preventiva insatser för grupper med hög risk för ohälsa. Skillnader i vårdkonsumtion och ohälsa på grund av klass, kön, etnicitet eller sexuell läggning måste motarbetas och målet är en reellt jämlik och jämställd hälso- och sjukvård. Befolkningsutvecklingen med allt fler äldre, tillsammans med den medicinska utvecklingen som gör att hälso- och sjukvården kan behandla allt fler sjukdomar innebär stora utmaningar för den gemensamt finansierade välfärden. Detta är en i grunden oerhört positiv utveckling, men den ställer samtidigt krav på hälso- och sjukvårdens förmåga att ställa om och anpassa sig. Det är inte möjligt för hälso- och sjukvården att möta framtida utmaningar med färre eller oförändrade resurser. Utökade resurser till vården är inte längre en fråga kring om det behövs, utan hur mycket som behövs. Socialdemokraterna i Skåne kräver ett omedelbart stopp för de pågående nedskärningarna i den skånska vården. Målet om en trygg och tillgänglig vård för alla innebär att det krävs fler händer och resurser i vården, inte färre. 9

12 De stora underskotten i vården, som den borgerliga politiken i riket och i regionen orsakat, hotar såväl anställningarna för över 1000 anställda i Region Skåne som vårdkvalitet och patientsäkerhet i verksamheterna. Jämfört med 2007 har antalet medarbetare i Region Skåne minskat med 1500 personer.. Sedan 2006 har antalet vårdplatser i Region Skåne minskat med 150. Det motsvarar ett medelstort skånskt närsjukhus av Trelleborgs eller Ängelholms storlek. Trots att nedskärningar har gett dramatiska effekter i verksamheterna fortsätter besparingspolitiken med oförminskad styrka. Vi socialdemokrater vill istället tillföra resurser för att stoppa besparingarna och satsa på eftersatta områden så som psykiatrin, cancersjukvården, barnsjukvården, vård av gamla, missbruksvården, primärvården och akutsjukvården. Socialdemokraterna föreslår att vården tillskjuts en miljard extra för Det innebär ett stopp för de pågående och planerade besparingarna och möjliggör satsningar på eftersatta områden. 4.2 Läkemedel Läkemedelsbehandling är den vanligaste behandlingsformen inom hälso- och sjukvården. Läkemedel, och tillhandahållandet av framförallt receptförskrivna sådana, ska därför i första hand ses som en del av vården och inte som en vara på en marknad. Region Skåne uppvisar fortfarande höga läkemedelskostnader per invånare i relation till andra landsting. Arbetet med måltal för förskrivning av läkemedel ska utvidgas till fler områden och arbetet i läkemedelsrådet ska fortsätta för att ge stöd och råd till verksamheter och enskilda förskrivare. För enheter eller enskilda förskrivare ska det vara förenat med sanktioner att inte följa de uppsatta måltalen. Decentraliserat budgetansvar för läkemedel ska gälla. Budgetmodellen för läkemedel innebär en fördelning av kostnadsansvaret mellan primärvården (hälsovalsenheterna) och sjukhusen och en uppdelning mellan basoch klinikläkemedel. Då kostnadsansvaret inte följer förskrivare är det viktigt att modellen följs upp så att eventuella kostnadsövervältringar inte sker. En annan konsekvens av en alltför generös läkemedelsförskrivning är att förekomsten av multiresistenta bakterier ökar. Det riskerar att i förlängningen leda till att vården förlorar sin förmåga att enkelt bota lättare infektioner. Det innebär även onödiga kostnader. En ökad restriktivitet genom starkare måltalsstyrning för antibiotika krävs för att hålla tillbaka spridningen av multiresistenta bakterier. Utvecklings- och informationsarbetet som sker inom STRAMA är viktigt. Apoteksavregleringen kommer att innebära ökade läkemedelskostnader för Region Skåne och övriga sjukvårdshuvudmän. Det innebär dessutom att de samarbeten som under längre tid har pågått med Apoteket AB inte kan fortgå. I flera projekt har Region Skåne kunnat använda sig av farmaceutisk kompetens från Apotekets anställda för att utveckla säkerhet och effektivitet vid läkemedelsförskrivning. När detta inte är möjligt krävs en långsiktig strategi, dels för att möta en förändrad kostnadsbild, dels för att i egen regi, tillförsäkra Region Skåne ett oförminskat utvecklingsarbete kring läkemedelsförskrivning. En långsiktig kompetensförsörjning inom klinisk farmaci måste därför tryggas. Farmaceuter bör på sikt ingå som en naturlig del av teamet kring patienten. Ett sådant arbetssätt används idag på många sjukhus i exempelvis USA och Storbritannien och erfarenheterna är väldigt goda. Att ha en expert på just läkemedelsförskrivning närvarande ökar möjligheterna att medicineringen blir rätt från början och minskar därmed risken för fel i vården. 4.3 Utveckling av sjukvården För att möta framtida utmaningar räcker inte bara en resursförstärkning. Stort fokus måste ligga på att utveckla effektiva arbetssätt och avveckla mindre effektiva. Vid utvecklandet av effektiva arbetsformer ska patientnytta och kostnadseffektivitet vara prioriterade mål. Kvalitetsregister och öppna jämförelser är viktiga verktyg för att skapa drivkrafter i utvecklingsarbetet, samt för att kunna mäta och följa resultat. Det är obligatoriskt för alla verksamheter att rapportera in till nationella och regionala kvalitetsregister. Hälso- och sjukvårdens insatser ska i allt högre grad inriktas mot preventivt arbete för att förhindra att sjukdom uppstår. Olika screening- och vaccinationsprogram är en viktig del av detta. När evidens och professionell samsyn föreligger ska Region Skåne ha en god beredskap för att implementera nya screening- och vaccinations- 10

13 program i verksamheten. Deltagande i screeningprogram ska vara avgiftsfritt för patienten. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård måste även i allt större grad använda sin expertkunskap, sitt höga förtroendekapital och sina breda kontaktytor med allmänheten till att arbeta för mer hälsosamma levnadsvanor och levnadsmiljöer i samhället i stort. Det sker hela tiden en oerhört snabb kunskapstillväxt på hälso- och sjukvårdens område. För att tillvarata nya kunskaper på bästa sätt krävs en väl genomtänkt infrastruktur för kunskapsspridning i organisationen, samt en tydlig kunskapsstyrning till stöd för alla vårdnivåer. Det kan exempelvis innebära regionala och nationella vårdprogram eller riktlinjer. Vi ser att det på fler områden finns behov av olika kunskaps- och kompetenscentrum med uppdrag att inom sina respektive specialistområden både ta fram och ta del av ny kunskap och att sprida och implementera relevant kunskap till alla som berörs. Vårdens organisatoriska uppbyggnad i olika specialiteter med var för sig olika köer, system och arbetssätt innebär ofta att patienter skickas mellan olika kliniker med hjälp av remisser och kallelser. Det är ofta ett ineffektivt sätt att arbeta, både för patienterna och för organisationen. Därför ska utvecklingsarbetet sträva efter att utveckla arbetssätt där patienten sätts i centrum och vårdens olika specialiteter samverkar kring varje patient. För att överbrygga vårdens alla gränssnitt måste process- och flödesorienterade arbetssätt utvecklas inom hela hälso- och sjukvården. Det innebär också att vårdens resultat måste följas upp utifrån patientens hela väg genom vården. Utvecklingscentrum kan i detta avseende spela en viktig roll, men också förvaltningarnas och medarbetarnas eget engagemang. Vid flera sjukhus i Skåne bedrivs utvecklingsarbete i enlighet med Lean healthcare. Arbetet har hittills gett goda resultat och erfarenheterna ska analyseras och användas i det fortsatta utvecklingsarbetet inom den skånska hälso- och sjukvården. Exemplet Lean healthcare fokuserar på självförbättrande organisationer som genom små och ständiga förändringar i vardagen skapar bättre processer och flöden. Denna inriktning står ofta i motsats till centralisering och stordrift, som varit den ledande utvecklingsfilosofin inom Region Skåne. Det kan till viss del bero på att utvecklingsarbetet inte ses som ett ansvar för ledarskapet på alla nivåer. Det är därför viktigt att de beslut som fattas centralt prövas mot vilken inverkan dessa får på det lokala utvecklingsarbetet och inte försämrar möjligheterna för ett flödesorienterat arbetssätt. Då vården är en mångsidig och ofta svårförutsägbar verksamhet med väldigt varierande arbetsuppgifter och flera olika kompetenser, är frågan om huruvida vi gör rätt saker av central betydelse. Genom att aktivt arbeta för att ta bort arbetsmoment som inte tillför något mervärde för patienterna och genom att planera verksamheten och resurserna så att vi gör rätt saker redan från början kan mycket tid och resurser frigöras. Att göra rätt saker är således inte bara en fråga för verksamheterna lokalt, utan i allra högsta grad även en fråga för den centrala nivån. Utan att tvinga igenom en särskild modell för utvecklingsarbete uppifrån är det viktigt att slå fast att utvecklingsarbete inte är frivilligt för förvaltningarna, samt att det finns vissa (logistiska) principer som alla ska arbeta efter. En politisk styrgrupp ska etableras för att ta fram en regional strategi samt för att leda och följa det inre utvecklingsarbetet i Region Skåne. 4.4 Barn och unga Det är välkänt att tidig upptäckt av ohälsa och tidiga insatser i unga år skapar förutsättningar för en bra hälsoutveckling senare i livet. Patientavgifter för barn utgör ett hinder för barns vårdsökande och kan leda till att föräldrarnas plånbok påverkar tillgången till vård. Rädda barnen har vid ett flertal tillfällen, med hänvisning till barnkonventionen, lyft fram det orimliga i detta. Inte minst mot bakgrund av att barn i Sverige beräknas leva i fattigdom idag. Hälso- och sjukvård för barn och unga upp till och med 19 år ska vara avgiftsfri. För barn i behov av särskilt stöd uppstår ofta fördröjningar i omhändertagandet p.g.a. svårigheter för olika aktörer inom hälso- och sjukvården och kommunen att komma överens om samverkan. I varje kommun ska det finnas etablerade och i avtal fastbestämda samverkanskanaler mellan skola, skolhälsovård, primärvård, barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst för vård och stöd av barn som far illa. Ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete som dessutom möjliggör tidiga insatser vid sjukdom kräver att hälsovården finns närvarande i bar- 11

14 nens och ungdomarnas vardag. Detta ställer krav på en uppväxling och en utbyggnad av skolhälsovården, tillsammans med bättre samverkansformer mellan skolhälsovården och den regionala hälso- och sjukvården. Ungas sexuella hälsa har försämrats under senare år, med bl.a. ökad förekomst av sexuellt överförbara sjukdomar och aborter. Det är viktigt att Region Skåne genom bland annat sina ungdomsmottagningar på ett bra sätt kan bistå kommunerna i det hälsofrämjande arbetet på skolor mm. En gemensam strategi för god tillgång till kondomer för unga i Skåne är viktig. Vi vill även att p-piller ska vara avgiftsfria till 25 år. 4.5 Äldre I takt med att antalet äldre ökar blir kunskapen om sjukdomar under åldrandet allt mer betydelsefull. Åldrandet förändrar orsaker, mekanismer och symptom för sjukdomar och därmed även förutsättningarna för att ställa diagnos, för att behandla och för prevention. Flera svenska och internationella studier visar på den stora nyttan av att ha god tillgång till geriatrisk kompetens vid vård av äldre inom alla organspecialiteter. Fler äldre får rätt diagnos och behandling, vårdtiderna minskar och patienternas hälsa efter vårdtiden förbättras. Positiva effekter har kunnat påvisas inom flera olika områden som psykisk ohälsa, höftledsfrakturer och invärtesmedicin. Det visar på vikten av att inte bara ha geriatriska enheter, utan att samtidigt kunna se till så att den geriatriska kompetensen finns spridd och tillgänglig i hela organisationen, eller åtminstone i samtliga delar där äldre människor vårdas. Vid vård av äldre multisjuka är teamarbete en förutsättning och en utveckling mot en alltmer organspecialiserad sjukvård motverkar i grunden ett gott omhändertagande av denna grupp. Vården av äldre människor måste prioriteras upp generellt om vi ska kunna möta den förväntade ökningen av äldre patienter de närmaste decennierna. Det måste bland annat innebära mer klinisk forskning och läkemedelsstudier riktade mot denna grupp, en insikt att äldres symptom och sjukdomar måste utredas i samma utsträckning som yngres samt att prevention av ohälsa bland äldre måste prioriteras inom vård och omsorg. Men det måste även innebära en bättre kunskap i geriatrik bland den personal inom alla specialiteter som ska vårda äldre människor i framtiden. Att Region Skåne helt har tagit bort den geriatriska utbildningsdelen inom ST-utbildningarna rimmar illa med en sådan målsättning och prioritering. Utöver att denna bör återinföras bör Region Skåne snarast ta fram en regionövergripande strategi för den geriatriska kompetensförsörjningen i Region Skåne. För att det preventiva arbetet riktat mot äldre ska vara framgångsrikt ska geriatrisk kompetens även finnas att tillgå i närsjukvården och kostnadsfria hälsosamtal ska erbjudas alla över 75. Demensvården måste byggas ut och kompetensförsörjningen säkras. Alla som arbetar i primärvården ska ha kompetens att upptäcka tidiga symptom på demens. Fungerande minnesmottagningar ska finnas i hela Skåne. En resursförstärkning ska genomföras för att bygga upp ett kunskaps- och kompetenscentrum för demensvården. Den handlingsplan som presenterats 2008 ska fungera som underlag för utvecklingen av demensvården. Syftet är att knyta samman insatser som utförs av kommuner, primärvård respektive inom sjukhusvården. Då gruppen äldre ofta erhåller vård från flera olika vårdgivare samtidigt är samverkan och en sammanhållen patientprocess av största vikt. Patientprocesser ska utarbetas i samverkan mellan primärvård, specialistvård och den kommunala hälso- och sjukvården. Det är viktigt att poängtera att dessa processer även ska följas upp ur ett processperspektiv. Äldre multisjuka äter ofta flera mediciner samtidigt och drabbas därför oftare av läkemedelsförgiftning. Läkemedelsgenomgångar ska erbjudas alla patienter inom kommunal hemsjukvård. Det är även viktigt att läkemedelslistor ses över och att läkemedelsberättelser skrivs vid varje inläggning respektive utskrivning på sjukhus. Närsjukvårdsavdelningar och ett system för direktinläggning av patienter i den kommunala hemsjukvården ska finnas på samtliga sjukhus. Alla kommuner ska omfattas av denna möjlighet. 4.6 Närsjukvården God tillgänglighet i första linjens sjukvård kan minska trycket på andra vårdnivåer. Hälsoval Skåne har förutsättningar att förbättra service 12

15 och tillgänglighet i primärvården. De första uppföljningarna tyder på att modellen inneburit ett närmande till dessa mål. Hälsoval Skåne kan även medverka till att mer av vården sker på rätt vårdnivå genom att patienter styrs över från sjukhusvård ut till vårdenheterna. På detta område är det fortfarande en bra bit kvar till målet. Därför krävs ekonomiska incitament som verkar i den riktningen samt en kraftig resursförstärkning jämfört med dagens resurser till primärvården. Vi vill genomföra en kraftig resursförstärkning av hälsovalet. Dels genom ett ytterligare nettotillskott och dels genom den modell för överföring av öppenvård från sjukhusen som beskrivs nedan. Utökade resurser i Hälsoval Skåne ska i huvudsak användas till att göra det mer intressant för enheterna att sträva efter en ökad täckningsgrad, dvs. ta hand om de patienter som idag i onödan uppsöker sjukhusvården. Målet för täckningsgraden ska därför höjas, vara ett fast procenttal och den bonus som är kopplad till ökad täckningsgrad ska vara betydligt högre än idag. När målet för täckningsgraden höjs är det samtidigt viktigt att ha en särskild strategi för vårdenheter i storstäder. Till följd av ett större utbud av öppenvård i närområdet kommer dessa att utsättas för större ekonomiska risker vid en höjning av målen. Hälsovalet innebär även en ny situation för den offentliga primärvården och förvaltningen Primärvården Skåne. Oavsett styrmodell har Region Skåne ansvar för att alla medborgare i Skåne har tillgång till primärvård inom rimlig geografisk närhet. Därför är det viktigt att offentliga vårdenheter som går med underskott ibland ändå kan få finnas kvar med hänsyn till Region Skånes befolkningsansvar. Primärvården Skånes ekonomi bör i flera avseenden betraktas som en helhet där gemensamma lösningar för hyreskostnader, hantering av över- och underskott samt vissa personalfrågor kan skapa förutsättningar att driva den offentliga primärvården utifrån ett helhets- och medborgarperspektiv, snarare än ett lokalt enhetsperspektiv. Samtidigt är det viktigt att betona vikten av ökade frihetsgrader för de offentliga enheterna avseende verksamhetsutveckling och anpassning till lokala förhållanden. Att Primärvården Skåne nu snabbt förlorar marknadsandelar inom Hälsoval Skåne bör ses som en tydlig signal på att det är bråttom att förbättra villkoren inom den offentliga primärvården. Den offentliga primärvården ska vara en aktiv och initiativtagande aktör inom Primärvården. Det är inte meningen att den offentliga Primärvården ska vara etablerad på områden som blir över när de privata aktörerna etablerat sina enheter. Primärvården Skåne ska därför ständigt undersöka möjligheterna att etablera nya enheter eller filialer i exempelvis utbyggnadsområden eller vid nedläggning av annan vårdenhet. Nationell lagstiftning tvingar landsting och regioner att införa fri etableringsrätt i primärvården. Detta strider mot den ursprungliga blocköverskridande överenskommelsen om Hälsoval Skåne som förutsatte att politiken kunde styra nyetableringar, både till antal och till geografi. Möjligheten för huvudmannen att styra vårdutbudet är en nödvändighet för att kunna planera och anpassa vården efter det medicinska behovet. Istället kommer vårdutbudet i större grad att anpassas efter marknadsmekanismer vilka sällan sammanfaller med de medicinska behoven. Vi ser nu effekterna av den fria etableringsrätten i Region Skåne när vårdenheter etableras vägg i vägg med varandra och med stark koncentration i storstädernas centrum och i mer välbärgade kommuner. Det är exempelvis tveksamt om det är optimal resursallokering att ännu fler enheter etableras i Malmö centrum och mer välbärgade delar, samtidigt som enheter läggs ner i Lindängen och Hindby. Den akuta hembesöksverksamheten sköts idag av en privat entreprenör, medan den planerade sköts av hälsovalsenheterna. Vi hade önskat att hela medborgarnas behov av vård på primärvårdsnivån sköttes inom ramen för Hälsoval Skåne. Att upphandla akut hembesöksverksamhet i en separat organisation skapar nya gränssnitt och nya svårigheter för patienten att veta var de ska söka vård. Att konstruktionen som sådan är svag visas av att den privata hembesöksverksamheten blivit hårt kritiserad avseende bland annat långa inställelsetider, telefontillgänglighet och omhändertagandet av döda patienter. När avtalet med den privata entreprenören går ut ska uppdrag och resurser för den akuta hembesöksverksamheten överföras till hälsovalsenheterna. Mödrahälsovården och förlossningsvården är hårt drabbad av kraftiga besparingar samtidigt som det framförallt i storstäderna sker en kraftig ökning av befolkning och antalet gravida. Vi ser inom mödrahälsovården i storstäderna hur varje barnmorska ansvarar för nästan dubbelt så 13

16 många gravida än vad som rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer. Självklart får detta effekter på tillgänglighet och kvalitet i verksamheten. Det krävs därför ett omedelbart stopp på besparingarna och därutöver en riktad resursförstärkning till kvinnosjukvården i hela Skåne, och framförallt till storstäderna. Majoriteten har beslutat att införa en kundvalsmodell med fri etableringsrätt även inom mödrahälsovården från Det hjälper emellertid inte att införa nya modeller om grundproblemet är att det finns för få barnmorskor per patient. Det är positivt att det införs ett gemensamt uppdrag för mödrahälsovården i Region Skåne. Vi motsätter oss dock införandet av fri etableringsrätt på området. Region Skåne lägger, i jämförelse med andra sjukvårdshuvudmän, förhållandevis lite resurser på primärvården och förhållandevis mycket på sjukhusvården. Det leder till ett ineffektivt omhändertagande när dålig tillgänglighet i primärvården i onödan styr över patienter till den specialiserade vården. Vi vill uppnå en modell där vårdenheter och sjukhusspecialister naturligt samverkar för att så mycket som möjligt av vården ska ges i första linjens sjukvård. Det kräver att avtal skrivs mellan vårdenheter och sjukhuskliniker för att utföra öppenvårdsbesök utanför sjukhusen. För att skapa tydliga incitament för såväl sjukhus som vårdenheter att teckna sådana avtal föreslår vi att en del av sjukhusens resurser för öppenvårdsbesök överförs till hälsovalet, men öronmärks för att finansiera besök hos sjukhusspecialister ute på vårdenheterna. På sikt är målet att de öronmärkta pengarna ska ingå i enheternas generella vårdersättning. Detta, tillsammans med ovan nämnda satsning på höjda mål och ersättningar för täckningsgraden leder till en ökad tillgänglighet, ökat utbud och bättre kvalitet i primärvården. En förutsättning för en fungerande närsjukvård är god samverkan mellan den kommunala hälsooch sjukvården och regionens sjukhus och vårdenheter. Den centraliserade politiska organisationen har inneburit försämringar i den kontinuerliga dialogen med Skånes kommuner och de lokala brukarråden. Vi menar att det krävs en översyn av den politiska organisationen för att återskapa en kontinuerlig och väl fungerande dialog. Denna översyn ska leda till att vissa, för närsjukvårdsutvecklingen viktiga, beslutsfunktioner flyttar närmare kommuner och medborgare. Vi ser också ett behov av ett ökat incitament för vårdenheterna att samverka med övriga vårdnivåer. Vi föreslår därför att en särskild samordningspeng införs i hälsovalet som faller ut när en vårdenhet deltagit i samverkan kring vården av en patient. Att de offentliga vårdenheterna i och med Hälsoval Skåne får ett utökat ansvar för sina egna kostnader får inte innebära att Region Skåne abdikerar från sitt ägar- och arbetsgivareansvar. Den tydligaste symbolen för detta är vårdcentralen i Södra Sandby som fortfarande står utan nya lokaler, trots flera och återkommande löften och utfästelser från majoritetens företrädare. Att den egna verksamheten ska bedrivas i funktionella lokaler är ett ägaransvar det inte går att smita undan. En ny vårdcentral i Södra Sandby finns med i det socialdemokratiska alternativet till investeringsbudget. 4.7 Rehabilitering Vi vill fortsätta att utveckla den finansiella samordningen inom ramen för Finsam. Syftet med Finsam-samarbetet är att färre människor ska komma i kläm mellan myndigheter och bli lidande av att regelverk inte matchar varandra i rehabiliteringskedjan. Fortfarande har kroniskt sjuka patienter ofta svårt att erhålla individuella vårdplaner, trots att man har rätt till detta enligt lag, På kort sikt ska delmål finnas om en successiv, men kraftig förbättring på området. Alla patienter som så behöver ska få en individuell vårdplan. Att successivt förbättra det relativt sett svaga evidensläget inom rehabiliteringsmedicin ska vara prioriterat. Det nybildade kunskaps- och kompetenscentrumet i rehabiliteringsmedicin ska leda denna utveckling och sprida nya kunskaper i regionen. Den nuvarande politiska majoriteten har valt att upphandla den medicinska ryggrehabiliteringen i Ängelholm. Med detta riskeras utvecklingen av en av de mest framstående verksamheterna på området i hela landet. Risken är uppenbar att en vinstdrivande entreprenör väljer att i första hand prioritera den mer inkomstbringande operativa verksamheten, trots att medicinsk ryggrehabilitering för många patienter är ett bättre alternativ. När den operativa verksamheten blir huvudprioriteringen kommer utvecklingsfrågorna i övrig verksamhet i skymundan. Vi motsätter oss denna upphandling och avser att ta tillbaka verksamheten i egen regi när avtalet löper ut. 14

17 4.8 Planerad vård Vårt mål är en vård fri från köer. Alla ska få snabba besked och vård inom rimlig tid. Det är av central betydelse för förtroendet för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Att uppfylla vårdgarantin ska vara ett högt prioriterat delmål i arbetet för en bättre tillgänglighet. Region Skåne ska kunna erbjuda vård till alla sina patienter inom vårdgarantins tidsramar, oavsett om de aktivt valt att åberopa vårdgarantin eller ej. Så länge detta inte är uppfyllt ska alla patienter få fullständig information om sina rättigheter enligt vårdgarantin av Region Skånes personal. Allt för många patienter vittnar idag om att de inte vetat och inte fått information om hur de ska gå till väga för att åberopa vårdgarantin. Nästan ännu viktigare i tillgänglighetsarbetet är emellertid att kunna ge patienterna snabba besked om kommande vård och behandling. Att vänta länge på vård kan vara illa nog, men att vänta länge på besked skapar nya behov i form av oro och stress för patienterna och en därmed ökad arbetsbelastning för personalen. Vi vill därför i grunden förändra det system för kallelser och inbokning av tider för besök och operation som är rådande inom vården idag. Det finns inga skäl till att en patient efter en kontakt med vården, som innebär att en ny tid ska bokas in längre fram, ska behöva gå hem och vänta på en kallelse, för att sedan i upp till 40 procent av fallen behöva ringa tillbaka till vårdgivaren för att få en ny tid som passar bättre. Tider kan och ska bokas in i samråd med patienten. Det innebär både minskad administration för ombokning, färre återbud och en bättre service. Om patienten själv får råda över tidpunkten för sin vård kommer tidsbestämda tillgänglighetsmål, så som den nationella vårdgarantin, inte längre att spela en så framträdande roll. Incitamenten ska vara att ge god service direkt, inte att vänta max tre månader innan ett besök bokas in. Fokus i tillgänglighetsarbetet ska därmed främst vara att minska ledtiderna. Det är tiden som går mellan olika vårdinsatser som inte tillför något värde för vare sig patient eller behandlande personal. Det gäller utöver väntetid till besök och behandling även tiden för remisshantering och väntetid för diagnostik såsom lab och röntgen. Tid mellan beslut och utförd insats ska alltid vara så kort som möjligt. Enligt Region Skånes egna God klinisk praxis ska det max ta tre dagar att hantera en remiss. Oftast tar det emellertid över en vecka, ibland mer. För bild- och funktionsdiagnostik har Region Skåne ett eget tillgänglighetsmål på 60 dagar. Det innebär, förutsatt att patienten i fråga bara behöver en undersökning inom detta område, att en patients färd inom vården kan ta 240 dagar, med samtliga tillgänglighetsmål uppfyllda. Tillkommer gör den tid läkaren behöver för att ställa rätt diagnos. Det är bra att olika tillgänglighetsmål finns, men det är uppenbart att ett ensidigt fokus på dessa mål inte i sig är tillräckligt för att skapa en acceptabel tillgänglighetssituation för patienten. Därför behövs ett skifte från att varje enhet arbetar för att uppfylla sina mål, till ett fokus på hela patientens väg genom vården. Från besök på vårdcentralen, via remisser, labprov, röntgen, nya remisser, diagnos och slutligen påbörjad behandling. Målet ska vara att ta bort ledtider och kortast möjliga tid för hela patientprocesser och flöden. Det kräver att vården förmår att samverka över gränssnitt, eller en styrning som i ökad grad tar bort befintliga gränssnitt i vården. Redan nu vill vi emellertid vässa det uppsatta tillgänglighetsmålet till bild- och funktionsdiagnostik från 60 till 30 dagar. För att alla patienter ska kunna erbjudas vård inom rimlig tid måste resurser tillföras verksamheterna. Samtidigt måste den planerade vårdens struktur ses över. Det är tydligt att den planerade vården, i dagsläget, bedrivs effektivast på de mindre sjukhusen. Det kan bero dels på en större grad av specialisering och dels på mindre störningar från det akuta patientflödet på de mindre sjukhusen. Vi är oroliga för att den nuvarande inriktningen, att allt mer av såväl den akuta som planerade verksamheten ska koncentreras på de stora akutsjukhusen, riskerar att leda till sämre effektivitet och tillgänglighet i den planerade vården. De små sjukhusens effektivitet borde stämma till eftertanke och tas till vara på ett bättre sätt. Sjukresorna är viktiga för tillgängligheten till vården inte minst för äldre och funktionshindrade. Sjukresorna är en viktig del av vårdkedjan och måste genomsyras av och inte minst följas upp och granskas ur ett patient- och sjukvårdsperspektiv. Idag vittnar många patienter om problem med sjukresorna. Vi vill utveckla kvalitén, förkorta resenärernas väntetider samt sträva efter så korta restider som möjligt. I utvecklingen av sjukresorna är det viktigt att det förs en kontinuerlig dialog mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och nämnden för kollektivtrafik. 15

18 4.9 Reformera akutsjukvården Den specialiserade akutsjukvården lider av stora brister i kvalitet och tillgänglighet. Störst problem finns på de stora akutsjukhusen. Både patienter och personal vittnar om oacceptabla situationer med ständiga överbeläggningar, väntetider på uppemot tio timmar för patienterna och om en stressig och svår arbetssituation för personalen. Vi anser att det nu är hög tid att ta krafttag kring akutsjukvården och inleda att brett tillgänglighetsarbete som inkluderar samtliga aktörer som samverkar med akutmottagningarna. Akutsjukvården är en angelägenhet för hela organisationen. Det är inte rimligt att en människa som söker sjukvård akut, som har smärtor och kanske befinner sig i en krissituation ska behöva vänta länge i ovisshet på en akutmottagning. Regionala, och på sikt nationella, tillgänglighetsmål, ska finnas även inom akutsjukvården. Ett 4 timmarsmål, innebärande att patienter inte ska behöva vistas mer än fyra timmar på en akutmottagning från inskrivning till utskrivning, har numer införts i Region Skåne. En utskriven patient ska antingen ha blivit färdigbehandlad, inlagd eller hänvisad till annan vårdnivå. Målet ska dock inte bara vara en fråga för akutmottagningen att uppfylla, utan för hela sjukhuset. Detta är viktigt inte minst utifrån att akutmottagningen inte förfogar över hur vårdplatser utnyttjas på specialistklinikerna där akuta patienter läggs in. Det måste således vara ett ansvar för alla inblandade verksamheter att det akuta patientflödet fungerar effektivt och bra. Region Skåne är idag långt ifrån att uppfylla 4- timmarsmålet för samtliga patienter. Inte heller når man upp till sitt eget, relativt lågt satta, mål om att 80 % av patienterna ska vara utskrivna inom denna tid. Framförallt på de stora akutmottagningarna finns ett stort behov av att tillgänglighetsarbetet nu intensifieras. Målet för utvecklingsarbetet får emellertid inte stanna vid att uppnå måltalen, utan det självklara målet ska vara att ingen patient ska behöva vänta mer än 4 timmar på en akutmottagning. Viktiga åtgärder för bättre tillgänglighet inom akutsjukvården är framförallt att vårdplatsbristen åtgärdas. Då krävs både utökade resurser för att skapa fler vårdplatser, men också att de vårdplatser som finns utnyttjas mer effektivt än idag. På akutmottagningarna finns behov av ett fortsatt utvecklingsarbete kring bättre och separerade patientflöden för minskade ledtider, bättre anpassade lokaler och samverkan mellan de stora akutsjukhusen. Att vi lyckas åstadkomma bättre uppföljningar av tillgänglighet och kvalitet och att det finns öppna regionala jämförelser av akutsjukvården är centralt för ett lyckat utvecklingsarbete. Vidare anser vi att utbildning av fler akutläkare och fungerande samverkan med andra vårdnivåer såsom den kommunala hälso- och sjukvården, primärvården, den prehospitala vården, specialistkliniker och diagnostik på sjukhusen samt psykiatrin är av stor vikt för en optimalt fungerande akutsjukvård. Akutmottagningarna har en strategisk och central position inom hälso- och sjukvården. Hit går många patienter som egentligen borde vårdas på lägre vårdnivåer. Hit kommer även många patienter som sedan måste skickas vidare till samtliga övriga specialistområden på sjukhusen. Man har regelbunden kontakt med den kommunala äldrevården, liksom socialtjänst och polis. Man får in patienter med såväl somatisk som psykisk sjuklighet. Man är den prehospitala vårdens naturliga länk in i vårdkedjan. Kort sagt är alla andra instanser som i olika sammanhang har kontakt med patienterna beroende av en väl fungerande akutsjukvård och högkvalitativa akutmottagningar. Stora delar av hela hälso- och sjukvårdens utvecklingsarbete ska därför utgå från hur det påverkar eller avlastar det akuta vårdflödet på de stora akutsjukhusen. Att på detta sätt låta akutmottagningarna utgöra navet i sjukvårdens utveckling är ett paradigmskifte som sätter patienten i centrum, snare än systemens eller professionens. För att detta ska bli framgångsrikt är det nödvändigt att akutmedicin är en attraktiv verksamhet för all personal. Principen att alla ingångar leder rätt ska gälla i hela den skånska vården. Den som söker kontakt med vården ska få hjälp och service oavsett om man lyckats lokalisera rätt vårdgivare eller vårdnivå. Konkret innebär det att vårdpersonal inte bara ska hänvisa till en annan vårdnivå eller vårdgivare, utan också aktivt tillse att patienten hittar rätt vårdkontakt. I det fall patienten redan hunnit berätta om sina symptom för fel person ska vårdpersonal vara behjälplig så att viktiga delar av patientens berättelse inte faller bort vid nästa kontakt med vården. Detta är en viktig del av en god service, men det är också en viktig del av patientsäkerheten då det är väl känt att en berättelse tenderar att bli kortare och kortare för varje gång den berättas. 16

19 4.10 Prehospital vård En väl fungerande och effektiv ambulanssjukvård är en viktig del av den vardagliga tryggheten. Korta inställelsetider och hög kompetens ska känneteckna den skånska ambulanssjukvården. Vi vill införa prehospitala akutteam med läkarkompetens. Läkarmedverkan och läkarkompetens i ambulanssjukvården behövs, både för att kunna erbjuda bra utbildningsplatser för blivande akutläkare och för att effektivisera det prehospitala omhändertagandet av svårbedömda patienter. Akutteamen är också viktiga för att upprätthålla en god beredskap och kompetens vid större trauman. Inom ambulanssjukvården måste rimliga arbetstider gälla. De långa arbetspass som idag förekommer i den entreprenadutsatta verksamheten kan innebära risker för både patienter och medtrafikanter. De rekommendationer och riktlinjer kring arbetsmiljön som gäller i övriga vården måste rimligtvis gälla även i en verksamhet där personalen transporterar svårt skadade patienter i hög hastighet nattetid. Ambulanssjukvården är även en viktig del av en sammanhållen akutsjukvård. Av dessa skäl anser vi att ambulanssjukvård ska bedrivas i offentlig regi Psykiatri Vården och rehabiliteringen av psykiskt sjuka och funktionshindrade har stora kvalitets- och tillgänglighetsbrister. Psykiatrin i Skåne måste utvecklas och förstärkas. Vårdköer ska arbetas bort, utredningstider förkortas och ett mer flexibelt vårdutbud måste kunna erbjudas patienterna. Evidensbaserade arbets- och behandlingsmetoder ska användas. När nya vårdformer ersätter gamla är det viktigt att inga patienter hamnar mellan stolarna. Psykiatrin är ett prioriterat område och detta måste synas mer i resurstilldelningen och nyinvesteringarna. Idag råder brist på vårdplatser inom slutenvården vilket tvingar verksamheten till hårda prioriteringar som inte är rimliga med tanke på hur svårt sjuka patienterna är. Vi ser att den psykiatriska slutenvården är hårt prövad, därför vill vi på olika sätt förbättra villkoren för verksamheten. Det handlar om lokaler och specialistkompetens men även om tillräckligt antal vårdplatser. Överbeläggning av slutenvården till trots har den politiska majoriteten drivit igenom nedläggningar av slutenvårdsplatser för att skapa ekonomiskt utrymme för upphandlingar av andra vårdformer. Även om inriktningen att mer av den psykiatriska vården ska bedrivas i öppen- eller mellanvårdsform är korrekt leder utvecklingen till att svårt sjuka patienter inte får den vård de har rätt till, samtidigt som beläggningen och arbetsbelastningen inom slutenvården blir orimlig. Innan slutenvårdsplatser kan läggas ner krävs det att platserna är tomma. Därför ska utbyggnaden av nya vårdformer främst finansieras av nya pengar i psykiatrin. Utöver utveckling av nya och moderna vårdformer ska fokus under 2011 även ligga på att förbättra missbruksvården och öka tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin. För barn och unga upp till 24 år som söker hjälp med ett missbruk ska tillgänglighetsmålen skärpas. Vi vänder oss emot de pågående privatiseringarna av öppenvårdspsykiatrin i Region Skåne. Dels innebär privatiseringarna en uppsplittring av verksamheten som försvårar ett långsiktigt helhetsperspektiv, vilket ju i grunden var poängen med att skapa en särskild förvaltning för psykiatrin. Dels innebär upphandling enligt LOU risker för patienterna vid verksamhetsövergång, såväl initialt som när avtalen löper ut om några år. Patienter med psykiska sjukdomar och/eller missbruk har ofta sämre förutsättningar att utkräva sina rättigheter än andra patienter. Det gör det desto viktigare att den psykiatriska vårdens medarbetare ser som sin självklara uppgift att aktivt värna om patienternas rätt. Det gäller exempelvis vårdgarantin och rätt till delaktighet och inflytande i vården. Psykiatrins lokaler och inre miljöer är i stort behov av upprustning. En särskild regional fysisk utvecklingsplan för psykiatrin är på socialdemokratiskt initiativ på väg att tas fram. Nästa steg är att se till att dessa nyinvesteringar ges hög prioritet vid en total behovsbedömning. Utöver en förstärkt organisation för psykiatri krävs utökad psykiatrisk kompetens i närsjukvården. För att uppnå detta ska nya arbetssätt utvecklas så att specialistpsykiatrin på ett bättre sätt kan erbjuda konsultstöd, rådgivning och utbildning till personal i närsjukvården. I samverkan med skolhälsovård och den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin ska närsjukvården medverka till att rätt stöd sätts in för barn och 17

20 ungdomar med psykisk ohälsa. Ökade insatser från skola och primärvård är nödvändiga för att uppnå tidig upptäckt och tidiga insatser vid psykiska sjukdomar. Region Skåne har också ett särskilt ansvar för att unga vuxna med vårdbehov får en bra och säker övergång från barnoch ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin. En åtgärdsplan ska utarbetas för att minska den psykiska ohälsan bland unga vuxna En samordnad och kvalificerad cancervård Förekomsten av cancer i befolkningen kommer enligt prognoserna att ha fördubblats fram till Att arbeta långsiktigt och brett med att utveckla prevention och behandling av cancersjukdomar är därför nödvändigt. Den allra bästa vården måste finnas tillgänglig för de svårast sjuka. Utvecklingen inom cancersjukvården, där nya behandlingsmetoder och läkemedel hela tiden utvecklas, måste komma alla till godo. Att skapa en likvärdig och enhetlig cancervård, oavsett var man bor, är högt prioriterat. Den viktigaste och mest effektiva åtgärden i en långsiktig strategi torde vara ett bättre förebyggande arbete för att begränsa inflödet av nya cancerpatienter. Det handlar då både om att finna metoder för att minska förekomsten av tobaksrökning, fetma, hög alkoholkonsumtion, låg fysisk aktivitet, hög exponering av UVstrålning mm, och om att utveckla och implementera nya cancervacciner. Mål på kort och lång sikt med folkhälsoarbetet ska tas fram. Tidig upptäckt av cancer innebär en bättre sjukdomsprognos och en mindre resurskrävande behandling. Därför ska utvecklingen och implementeringen av nya effektiva screeningprogram vara högt prioriterat, liksom att screeningen kommer hela befolkningen till del på lika villkor. Region Skåne ska ligga långt framme avseende screening och riktade provtagningar mot riskgrupper och nya screening program ska implementeras så fort de ingår i Socialstyrelsens rekommendationer och riktlinjer. Region Skåne ska också arbeta särskilt med att öka deltagandet i screeningprogrammen och nå ut till de grupper som idag väljer bort provtagning. Allt bättre, men också dyrare och mer specialiserade, behandlingsmetoder och läkemedel för att bota och lindra cancersjukdomar ställer krav på större patientunderlag och ökad koncentration av verksamhet. Inte minst cancerkirurgin bör koncentreras. Arbetet med en regional cancerplan i Södra samverkansregionen är därför centralt för utvecklingen av cancersjukvården. Skapandet av Skånes onkologiska klinik är ett viktigt steg. Hög kvalitet, sammanhållna vårdprocesser och korta ledtider ska känneteckna cancersjukvården. Det innebär bland annat arbete i multidisciplinära vårdteam, att vid behov kunna erbjuda patienterna individuella vårdplaner och att tydliga mål finns och följs upp för ledtider. Även deltagandet i nationella kvalitetsregister och öppna jämförelser är av stor vikt för att utveckla verksamheten. Den resursbrist som idag finns inom onkologin är bekymmersam. Att verksamheten säger sig tvingas prioritera vilka cancerpatienter som ska behandlas på grund av sparkraven är inte acceptabelt. Cancersjukvården handlar om vården av de svårast sjuka och där ska resursbehoven vara täckta. Många människor lever idag med behandlad eller botad cancer. För att möjliggöra ett bra liv vill vi se till att rehabiliteringen, även inom cancersjukvården, utvecklas och omfattar fler Vård i livets slutskede När bot inte längre är möjlig ska lindring och tröst kunna erbjudas inom den palliativa vården. Såväl tillgången till hospiceplatser som till avancerad sjukvård i hemmet ska vara god och likvärdig i hela regionen. Därför behövs en utökning av hospiceplatser i nordöstra, sydöstra och mellersta Skåne. I nordost har en mycket framgångsrik modell för kvalificerad hemsjukvård (KVH) byggts upp. Denna bör stå som modell för utvecklingen i hela Region Skåne av avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). En sådan utveckling kräver en kraftig utbyggnad i vissa delar av Skåne, främst i gamla Mellersta Skånes sjukvårdsdistrikt, varför en resursförstärkning är nödvändig. Den nya gränssnittsöverenskommelsen med Skånes kommuner skapar ytterligare förutsättningar att få igång ett regionövergripande utvecklingsarbete. För att få fart på utvecklingsarbetet och samordningen bör det finnas en tydlig ledning för arbetet. Det bör därför övervägas att utse en gemensam chef för de palliativa verksamheterna i Region Skåne. 18

Ett gott liv i möjligheternas Skåne

Ett gott liv i möjligheternas Skåne Ett gott liv i möjligheternas Skåne Planeringsdirektiv för 2011 Socialdemokraterna i Region Skåne Ett gott liv i möjligheternas Skåne... 4 Del I REGIONAL UTVECKLING... 6 1 Regional utveckling... 6 1.1

Läs mer

Jobben först i möjligheternas Skåne

Jobben först i möjligheternas Skåne J O B B P R O G R A M F Ö R S K Å N E Jobben först i möjligheternas Skåne Socialdemokraterna i Region Skåne www.socialdemokratena.se/skane Vi socialdemokrater sätter jobben först. Jobb skapas genom att

Läs mer

Skåne Livskvalitet i världsklass

Skåne Livskvalitet i världsklass Skåne Livskvalitet i världsklass 1 Region Skåne är ansvarig för kollektivtrafiken i Skåne. Pågatågen och busstrafiken knyter samman Skåne tillsammans med Öresundstågen, som även sträcker sig över övriga

Läs mer

Planeringsdirektiv för arbetet med budget 2012 och verksamhetsplan för åren 2013 till 2014

Planeringsdirektiv för arbetet med budget 2012 och verksamhetsplan för åren 2013 till 2014 Planeringsdirektiv för arbetet med budget 2012 och verksamhetsplan för åren 2013 till 2014 SOCIALDEMOKRATERNA REGION SKÅNE 0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 I KORTHET... 4 Del I - HÄLSO- OCH SJUKVÅRD...

Läs mer

MER ÄN BARA GRUNDTRYGGHET.

MER ÄN BARA GRUNDTRYGGHET. VI ÄLSKAR VÄLFÄRD MER ÄN BARA GRUNDTRYGGHET. Välfärden ska erbjuda mer än bara grundtrygghet. Den ska omfatta alla oavsett inkomst och finansieras solidariskt. Välfärden ska hålla en hög kvalitet och styras

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Så vill vi utveckla närsjukvården

Så vill vi utveckla närsjukvården Västra Götalandsregionen Vänersborg 2011-03-16 Så vill vi utveckla närsjukvården Fyrbodal 2 (9) Innehållsförteckning Närsjukvård Norra Bohuslän och Dalsland... 3 Vad vill socialdemokraterna?... 3 Lokala

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN Rödgrönt samarbete för framtiden 2 Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Trygg vård och korta köer

Läs mer

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne Bättre liv i Skåne Bättre liv i Skåne Grafisk formgivning: Annelie Christensen, Enheten för kommunikation, Region Skåne Fotograf: Kasper Dudzik, Ingram, Dan Ljungsvik, Håkan Sandbring Tryck: AM-Tryck &

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Arbete & Väl. Budget Socialdemokraterna i Region Skåne

Arbete & Väl. Budget Socialdemokraterna i Region Skåne Arbete & Väl Välfärd Budget 2009 Socialdemokraterna i Region Skåne Innehållsförteckning Arbete och välfärd 4 Sektor regional utveckling 8 1. Regionala tillväxtnämnden 8 1.1 Aktiva åtgärder för fler jobb

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR.

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. Matilda Ernkrans, riksdagsledamot och förstanamn på riksdagslistan, och Marie-Louise Forsberg-Fransson, landstingsstyrelsens

Läs mer

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Låt de goda exemplen visa vägen! Låt de goda exemplen

Läs mer

Uppföljning januari-mars 2009 inklusive fördjupning av produktionsuppföljning och tillgänglighet

Uppföljning januari-mars 2009 inklusive fördjupning av produktionsuppföljning och tillgänglighet Denna information redogör kortfattat för beslut i de ärenden som behandlades vid vårdproduktionsberedningens sammanträde den 27 april 2009. För mer information om olika ärenden, besök www.skane.se under

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta

Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta LANDSTINGSSTYRELSEN Miljöpartiet de gröna FÖRSLAG TILL BESLUT/TILLÄGG 2014-11-25 LS 1409-1068 Ärende 6 Framtidsplanen - Tredje steget i genomförandet Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Framtidstro och hållbar välfärd

Framtidstro och hållbar välfärd Framtidstro och hållbar välfärd Förslag till budget för Västra Götalandsregionen 2013 Presskonferens 9 maj Förslag till budget 2013 Framtidstro och hållbar välfärd Investeringar i hälsa för att klara utmaningarna.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Socialdemokraternas, vänsterpartiets och miljöpartiets gemensamma riktlinjer inför budget och plan

Socialdemokraternas, vänsterpartiets och miljöpartiets gemensamma riktlinjer inför budget och plan Socialdemokraternas, vänsterpartiets och miljöpartiets gemensamma riktlinjer inför budget och plan 2011-2013 Trygg vård och korta köer i hela länet! Sedan 2006 har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Möjligheternas Skåne. - ett Skåne för jobb och välfärd. Förslag till valprogram 2010 för Socialdemokraterna i Skåne

Möjligheternas Skåne. - ett Skåne för jobb och välfärd. Förslag till valprogram 2010 för Socialdemokraterna i Skåne Möjligheternas Skåne - ett Skåne för jobb och välfärd Förslag till valprogram 2010 för Socialdemokraterna i Skåne 1 1. Skåne kan bättre... 3 2. Utveckla Skåne för fler jobb och ökad attraktivitet... 4

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

STRUKTURBILD FÖR SKÅNE. Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne

STRUKTURBILD FÖR SKÅNE. Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne STRUKTURBILD FÖR SKÅNE Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne Att använda kunskapsunderlag i politiska beslutsprocesser Hur vi enats om strategiska inriktningar? Hur vi förankrat resultat? Hur

Läs mer

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Jessica Rydell (MP), Anders Henriksson (S), Linda Fleetwood (V), Lena Segerberg (S) Trygg

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter

Läs mer

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN SJUKVÅRDSPROGRAM 2014-2018 ETT BÄTTRE JÄMTLANDS LÄN. FÖR ALLA. 1 2 Vision Tillväxt och utveckling i regionen ger ökade skatteintäkter och möjliggör fortsatt utveckling av vården

Läs mer

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet! Reservation i landstingsstyrelsen 26 maj 2008, ärende 85 Socialdemokraternas alternativ till preliminär plan och budget 2009-2011 för Landstinget i Uppsala län En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag 2015-2018 Uppsala är en bra stad att bo och leva i, men: Stora grupper i förskola och skola Segregation Bostadsbrist Arbetslöshet hög konkurrens om

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden

Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden Det är dags att välja för de närmaste åren. Våra prioriteringar är tydliga: Jobben är viktigast. Sedan skolan och välfärden. Mindre klasser och fungerande vård

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Storstadspaket för infrastruktur i Skåne

Storstadspaket för infrastruktur i Skåne Storstadspaket för infrastruktur i Skåne MalmöLundregionens elva kommuner har en gemensam syn på de mest prioriterade infrastruktursatsningarna i Skåne. Med anledning av Region Skånes arbete med ett paket

Läs mer

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys 1 Efter LS 19/10 - Fortsatt analys Analysera behovet av förstärkningar inom akutsjukvården i Karlskrona och Kristianstad Analysera behovet av förstärkningar inom ambulanssjukvård och sekundärtransport

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden.

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi drömmer om kulturella upplevelser, sköna stunder i skog och mark, och fascinerande möten med människor med olika bakgrund och

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Budgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen

Budgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budgetförslag 2014 Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budget 2014 För fler jobb och högre kvalitét i skola och omsorg! Det

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

Remissvar- Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48

Remissvar- Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48 Region Jönköpings län Remissvar- Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48 Region Jönköpings län (RJL) har getts möjlighet att yttra sig över remissen Regional indelning tre nya län. Regionen har tagit

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Innovation och ökat resande skånska innitiativ och erfarenheter

Innovation och ökat resande skånska innitiativ och erfarenheter Magnus Hedin, Go Ahead Nordic (trafikdirektör Skånetrafiken 2008-2011) Anders Jönsson, Region Skåne Den danske banekonference 15 maj 2017, Köpenhamn, Danmark Innovation och ökat resande skånska innitiativ

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016!

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016! 1 Anförande Lena Micko SKL:s arbetsmarknads- och näringslivsdagar i Uppsala, 17 mars 2016 Plats: Uppsala Konsert och Kongress Tid: ca kl 10.10-10.35 (inkl Marlenes välkomsthälsning) ca 15 min Tack för

Läs mer

2 (6) Måste det vara så?

2 (6) Måste det vara så? 2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och

Läs mer

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021 SAMMANFATTNING Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021 Skåne del av en växande storstadsregion Skåne är idag en del av Öresundsregionens 3,7 miljoner invånare. För att möta morgondagens

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet Datum Dnr 2017-02-01 BMK.2017.18 Jelinka Hall jelinka.hall@varmdo.se 08-570 481 49 Avdelningschef Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden Tjänsteskrivelse Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och

Läs mer

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning Sida 1 (9) 1 Politisk inledning 2a stycket Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SKL tycker om Sverigeförhandlingen Höghastighetsbanor är positivt och ska finansieras med statliga medel. Det är ny infrastruktur av stort

Läs mer

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Utlåtande 2009: RI (Dnr 031-2279/2008) Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Den Nationella IT-strategin

Läs mer

Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS

Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS European Spallation Source (ESS) Världsledande forskningsanläggning inom materialforskning och life science Byggs 2011-2018, operativ drift 2020 Europeisk

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer