Regionala räkenskaper

Transkript

1 December 2008 Regionala räkenskaper Beräkningsmetoder för förädlingsvärden

2

3 Regionala räkenskaper Beräkningsmetoder för förädlingsvärden Innehåll Innehåll 1 Sammanfattning Organisation för beräkningar av de regionala räkenskaperna Översikt avseende metoder för beräkningar av regionala förädlingsvärden Huvudkällor för beräkningar av regionala förädlingsvärden Tidsplan för pressmeddelande och annan publicering, revideringspolicy, tillgänglighet för allmänheten Tidsplan för pressmeddelande och annan publicering av preliminära och definitiva beräkningar Revideringspolicy Jämförbarhet över tiden Översändande av data till andra internationella institutioner förutom EU Tillgänglighet för allmänheten Policy för metadata Metoder för beräkning av regionala förädlingsvärden Principer som är tillämpliga för alla branscher Tillgängliga källor och information Användning av benchmarks och extrapolering Behandling av hjälpverksamheter Behandling av Extra-region Metod för fullständighet Beräkning av Ofördelade banktjänster för aktuella branscher Justeringar för pendling Övergång från förädlingsvärde till bruttoregionprodukt (BRP) Specifika metoder och källor för beräkning av regionala förädlingsvärden Näringslivet Statliga myndigheter inkl socialförsäkring Kommunala myndigheter Hushållens icke vinstdrivande organisationer Regionala förädlingsvärden till fasta priser och regional tillväxt Kvalitetsvärdering och förbättringar Egen värdering av metoder för beräkning av regionala förädlingsvärden Planer för kommande förbättringar...39 Bilaga NUTS-indelning i Sverige fr.o.m Bilaga Förteckning över näringsgrenar (SNI 2002)...42 Bilaga Förteckning över näringsgrenar (SNI 2002)...43 Beräkningsnivå...43 Bilaga Förteckning över ingående branscher, förädlingsvärden och andelar...44 Statistiska centralbyrån 3

4 4 Statistiska centralbyrån

5 Regionala räkenskaper Beräkningsmetoder för förädlingsvärden Sammanfattning 1 Sammanfattning Regionala räkenskaper är den regionala motsvarigheten till ett lands nationalräkenskaper, det vill säga nationalräkenskaper med regional, geografisk, indelning. Beräkningarna omfattar, förutom bruttoregionprodukter (BRP) från produktionssidan, även löner, investeringar samt hushållens disponibla inkomster (allt i löpande priser) samt medelantalet sysselsatta. Dessutom beräknas uppgifter om regional volymförändring, i form av uppgifter om årlig volymförändring för BRP på länsnivå. Beräkning av sysselsättning är ett viktigt komplement och stöd till produktionsberäkningarna. De svenska nationalräkenskaperna och regionalräkenskaperna framställs enligt ESA 95 (European System of Accounts) som är en EU-reglering (Council Regulation (EC) No 2223/96). Regionala räkenskaper redovisas enligt flera olika indelningsgrunder, några av de viktigaste är: NUTS (Nomenclature des Unités Territoriales Statistiques), den regionala indelning som används inom EU. I Sverige består NUTS 3 av 21 län, NUTS 2 av 8 riksområden och NUTS 1 av tre landsdelar. År 2005 fanns det 290 kommuner i Sverige. I de regionala räkenskaperna används samma standard för näringsgrensindelning som i nationalräkenskaperna. Klassificeringen bygger på SNI 2002 (Standard för svensk näringsgrensindelning), som är den statistiska standard som finns för klassificering av produktionsenheter. Denna klassificering är harmoniserad med NACE Rev 1.1 och därför jämförbar med övriga Europa. Indelning efter producenttyp och sektor: Näringsliv, offentlig sektor och hushållens icke-vinstdrivande organisationer Transaktionstyper enligt ENS 95 (avser hushållens disponibla inkomster) Delar av ett lands ekonomiska territorium som inte kan knytas till en enskild region, som till exempel verksamheter vid ambassader och konsulat, redovisas separat under beteckningen Extra-region. BRP beräknas på kommunnivå för 50 branschaggregat. 1.1 Organisation för beräkningar av de regionala räkenskaperna Den 1 juni 2008 omorganiserades Statistiska centralbyrån och då bildades en avdelning för Nationalräkenskaper. Tidigare har Nationalräkenskaperna varit en enhet inom avdelningen för Makroekonomi och priser. Inom den nya avdelningen Nationalräkenskaper finns sju enheter. Statistiska centralbyrån 5

6 Sammanfattning Regionala räkenskaper Beräkningsmetoder för förädlingsvärden Nationalräkenskaper Ledning Ekonomisk analys Ekonomiska mikrosimuleringar Finans- och sektorräkenskaper Offentlig ekonomi Produkträkenskaper Samordning av det ekonomisk-statistiska systemet De regionala räkenskaperna är organisatoriskt placerade på enheten Samordning av det ekonomisk-statistiska systemet. Fyra personer arbetar med regionala räkenskaper, men ingen av dessa fyra arbetar på heltid med dessa beräkningar. Det bör observeras att dessa fyra personer arbetar med att sammanställa och beräkna regionala räkenskaper. De är således inte involverade i framtagande av källmaterial. Publiceringstidpunkter för regionala räkenskaper avseende år t är t+18 månader för preliminära beräkningar och t+24 månader för definitiva beräkningar. Kontaktpersoner för Regionala räkenskaper är: Berit Hall-Backström berit.hallbackstrom@scb.se Telefon: Annika Helenius annika.helenius@scb.se Telefon: Henrik Nyman henrik.nyman@scb.se Telefon: Carl-Magnus Jaensson carl-magnus.jaensson@scb.se Telefon: Översikt avseende metoder för beräkningar av regionala förädlingsvärden Metoder som används: Top-down-metoden är den vanligaste metoden för fördelning av förädlingsvärden. De branscher, främst tjänstebranscher, som fördelas enligt denna metod svarar för nästan 60 procent av det totala förädlingsvärdet. Denna metod används när man fördelar ut nationella siffror på regioner med hjälp av någon form av indikator. Indikatorn skall så nära som möjligt samvariera regionalt med den variabel som skall fördelas. Den vanligaste indikatorn är lönesummor. Bottom-up-metoden används för beräkning av förädlingsvärdet i branscherna SNI (Utvinning av mineral samt Tillverkningsindustri). Dessa branscher svarar för 20 procent av det totala förädlingsvärdet. Denna metod innebär att data för lokala 6 Statistiska centralbyrån

7 Regionala räkenskaper Beräkningsmetoder för förädlingsvärden Sammanfattning verksamhetsenheter summeras till regional nivå som i nästa steg summeras upp till en total för riket. Resterande branscher fördelas med pseudo-top-down-metoden eller pseudobottom-up-metoden. Pseudo-top-down metoden nyttjas när man fördelar nationella siffror regionalt utifrån en indikator på annan nivå än lokal verksamhetsenhet. Om den metoden används skall förädlingsvärdet delas upp i en löneberoende och en kapitalberoende del. Den löneberoende delen fördelas utifrån lönesummestatistikens regionala mönster. Den kapitalberoende delen fördelas med annan indikator som så nära som möjligt samvarierar regionalt med denna kapitalberoende del. Pseudo-bottom-up metoden tillämpas om data för lokala verksamhetsenheter inte finns tillgängliga men kan skattas utifrån data för företag, lokal enhet eller verksamhetsenhet. Skattningarna kan sedan summeras som vid ren bottom-up-metod. För branscherna Jordbruk och Skogsbruk görs ekonomiska kalkyler, med bl.a. uppgifter om förädlingsvärde på länsnivå, av respektive ansvarig myndighet. För att erhålla uppgifter på kommunnivå görs en uppdelning i en kapitalberoende del och en löneberoende del. Samtliga branschers förädlingsvärden beräknas på kommunnivå. År 2005 fanns det 290 kommuner i Sverige. I flertalet branscher finns tillgång till statistik, som gör att det finns fördelningsnycklar för den lägsta regionala nivån (kommun) och på så sätt går det att fördela förädlingsvärdet direkt till denna nivå. Detta gäller de branscher för vilka antingen top-down metod eller bottom-up metod används och dessa branscher svarar för ungefär 80 procent av det totala förädlingsvärdet. Som nämnts ovan kan dock dessa förfaringssätt inte användas för alla branscher. För branscherna Jordbruk och Skogsbruk utgår man från länsnivå, och det är på denna nivå som uppdelning görs av förädlingsvärdet i löneberoende och kapitalberoende del. Därefter görs fördelning av dessa bägge delar från länsnivå ner till kommunnivå med hjälp av indikatorerna lönesummor och jordbruksarealer. Även för viss verksamhet inom Landstingskommunala myndigheter utgår beräkningen från länsnivå, för att sedan fördelas ner till kommunnivå. För branscherna El- och värmeförsörjning, Sjötransport samt Lufttransport delas branschernas förädlingsvärden på riksnivå upp i en kapitalberoende del och en löneberoende del, vilka kommunfördelas med olika indikatorer. Regionala förädlingsvärden redovisas i fyra olika sektorer: Näringslivet Statliga myndigheter inkl socialförsäkring Kommunala myndigheter, dvs. primärkommuner och landstingskommuner Hushållens icke-vinstdrivande organisationer I Näringslivet ingår all marknadsproduktion. Övriga sektorer omfattar Icke marknadsproduktion. Inom Näringslivet förekommer verksamhet inom samtliga branscher som beräknas. För Statliga myndigheter inkl socialförsäkring samt Kommunala myndigheter redovisas icke-marknadsproduktion och sådan verksamhet förekommer i sammanlagt sex branschaggregat. Inom sektorn Statliga Statistiska centralbyrån 7

8 Sammanfattning Regionala räkenskaper Beräkningsmetoder för förädlingsvärden myndigheter inkl socialförsäkringssektorn har branschaggregatet Offentlig förvaltning det största förädlingsvärdet. Inom sektorn Kommunala myndigheter har däremot branschaggregatet Utbildning det största förädlingsvärdet. Sektorn Hushållens icke-vinstdrivande organisationer har endast verksamhet i branschaggregatet Andra samhälleliga och personliga tjänster. Tabell 1. Branschfördelning per sektor Statliga myndigheter Näringslivet inkl socialförsäkring SNI X SNI 05 X SNI X SNI X SNI X SNI 45 X SNI X SNI 55 X SNI X X X SNI X Kommunala myndigheter Hushållens ickevinstdrivande org SNI X X X SNI 75 X X X SNI 80 X X X SNI 85 X X X SNI X X X X SNI 95 X. 1.3 Huvudkällor för beräkningar av regionala förädlingsvärden De viktigaste källorna för beräkning av de regionala räkenskaperna (förädlingsvärden) hämtas från många olika enheter inom SCB. Följande huvudkällor bör nämnas: Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik (LSUM) Kontrolluppgiftsregistret (KU-registret) användes dels för att beräkna regionala lönesummor och dels som indikator för fördelning av förädlingsvärde för vissa branscher, huvudsakligen tjänstebranscher. Detta register är baserat på administrativt material. Kontrolluppgifter skall lämnas av alla som betalat lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner som utgör skattepliktig inkomst av tjänst. Företagens ekonomi Företagens ekonomi (FEK) genomförs årligen och är ett system av olika statistiska undersökningar. FEK hämtar uppgifter om företag på två sätt, dels via enkät och dels via administrativt materialet från Skatteverket. Räkenskapssammandrag Primärkommunerna är skyldiga att lämna räkenskapssammandrag och dessa innehåller ett stort antal årliga ekonomiska uppgifter från primärkommunernas bokslut. Samtliga kommuner ingår och uppgifter redovisas både som summering till riksnivå och som nyckeltal på kommunnivå. 8 Statistiska centralbyrån

9 Regionala räkenskaper Beräkningsmetoder för förädlingsvärden Sammanfattning Indirekt är Företagsdatabasen (FDB) en viktig källa för de regionala räkenskaperna. Uppbyggnaden av denna databas är väsentlig då den dels fungerar som urvalsram och dels som basregister där man hämtar information avseende företagen till andra register inom SCB. FDB är ett register över företag och arbetsställen i Sverige. Förutom att databasen innehåller samtliga juridiska personer innehåller FDB de statistiska enheterna företagsenhet (FE), verksamhetsenhet (VE), lokal verksamhetsenhet (LVE) och arbetsställeenhet (AE). I FDB betraktas ett företag som verksamt om det är registrerat för moms och/eller är arbetsgivare eller är F-skatteregistrerat i momsbefriad bransch. Alla verksamma företag har minst ett arbetsställe. Med arbetsställe avses varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Statistiska centralbyrån 9

10 10 Statistiska centralbyrån

11 Regionala räkenskaper Beräkningsmetoder för förädlingsvärden Tidsplan 2 Tidsplan för pressmeddelande och annan publicering, revideringspolicy, tillgänglighet för allmänheten 2.1 Tidsplan för pressmeddelande och annan publicering av preliminära och definitiva beräkningar Detaljerade tidpunkter för publicering av de regionala räkenskaperna bestäms i god tid inför det kommande året. Dessa tidsplaner finns tillgängliga på SCB:s hemsida och avser: datum och klockslag för publicering av pressmeddelanden datum och klockslag då siffror ska finnas tillgängliga i statistiska databasen datum och klockslag för publicering av större årlig publikation (Statistiskt Meddelande) Publicering av preliminära beräkningar I mitten av juni (t+18 mån) publiceras preliminära beräkningar för år t. De preliminära beräkningarna omfattar bruttoregionprodukter (BRP) samt antalet sysselsatta. Förutom ett pressmeddelande publiceras även ett omfattande tabellmaterial i Excel-format, som läggs ut på SCB:s hemsida. Dessutom publiceras siffror i SCB:s statistiskdatabas, som är tillgänglig för allmänheten utan kostnad. Vid denna tidpunkt finns tillgång till flertalet fördelningsnycklar avseende år t. Däremot finns inte definitiva årsberäkningar för nationalräkenskaperna avseende år t utan de publicerade kvartalssiffrorna, summerade till helår används.uppgifter avseende löner, hushållens disponibla inkomster samt fasta bruttoinvesteringar finns inte tillgängliga från nationalräkenskaperna på tillräckligt detaljerad nivå vid denna tidpunkt. Av denna anledning finns inte uppgifter om dessa variabler vid publiceringen av de preliminära beräkningarna. Publicering av definitiva beräkningar I mitten av december (t+24 mån) publiceras definitiva beräkningar för år t. Då publiceras, förutom uppgifter om BRP och antalet sysselsatta, även uppgifter avseende volymförändring för BRP på länsnivå, löner, fasta bruttoinvesteringar samt hushållens disponibla inkomster. På samma sätt som vid de preliminära beräkningarna publiceras ett pressmeddelande samt uppgifter på hemsidan och i databasen. I februari (t+26 mån) släpps en större årlig publikation, Statistiskt Meddelande, med ytterligare analys av de definitiva beräkningarna för år t. De definitiva beräkningarna baseras på siffror från de slutgiltiga årsberäkningarna för nationalräkenskaperna. Dessa publiceras i mitten på november (t+23 mån). Statistiska centralbyrån 11

12 Tidsplan Regionala räkenskaper Beräkningsmetoder för förädlingsvärden Vid de definitiva beräkningarna av regionala räkenskaper revideras de preliminära beräkningarna genom att man implementerar uppgifter från nationalräkenskapernas årsberäkningar. Revideringar av de regionala fördelningsnycklarna kan också förekomma. Detta gäller om det har tillkommit ny information med mer aktuella eller på annat sätt förbättrade regionala uppgifter. 2.2 Revideringspolicy De regionala räkenskaperna har ingen egen uttalad policy för revideringar. Däremot finns krav att variabler i de regionala räkenskaperna ska summera till motsvarande variabler i nationalräkenskaperna och detta medför att det därför finns revideringsbehov av de regionala räkenskaperna vid olika tillfällen: de preliminära beräkningarna revideras vid publicering av de definitiva beräkningarna om nationalräkenskaperna reviderats måste de regionala räkenskaperna också revideras Utöver dessa revideringar har inga revideringsbehov funnits. De preliminära beräkningarna avseende BRP och antalet sysselsatta måste som regel revideras då årsberäkningar för nationalräkenskaperna för detta år publicerats. Därutöver förekommer mer generella revideringar av nationalräkenskaperna. Utöver revidering av de preliminära beräkningarna har NR reviderats för hela tidsserien vid årsberäkningar avseende åren 2000, 2001, 2002, 2003 och Vid den senaste revideringen av NR (hela tidsserien ) reviderades även flera fördelningsnycklar inom regionala räkenskaper Vi har diskuterat att i framtiden revidera de regionala beräkningarna bakåt i tiden oberoende av hur nationalräkenskaperna revideras. Anledningen till detta skulle vara att man får tillgång till nya källor avseende den regionala fördelningen. För att få jämförbarhet bakåt i tiden måste då de regionala tidsserierna revideras i hela sin längd. 2.3 Jämförbarhet över tiden SCB:s policy är att de uppgifter som publiceras ska vara jämförbara bakåt i tiden. För bruttoregionprodukt, löner samt antalet sysselsatta finns en tidsserie som gäller från 1993 och framåt. För fasta bruttoinvesteringar och hushållens disponibla inkomster finns en tidsserie fr.o.m Denna policy innebär att de regionala räkenskaperna revideras varje gång nationalräkenskaperna revideras. Om det inte finns ny regional information består revideringen av avstämning mot nationalräkenskapernas nya värden. 2.4 Översändande av data till andra internationella institutioner förutom EU Tidigare skickades samma material till OECD samtidigt med leveransen av tabeller för år t till EU i december (t+24 mån). Numera skickas tabeller endast till EU och EU vidarebefordrar dessa till OECD 12 Statistiska centralbyrån

13 Regionala räkenskaper Beräkningsmetoder för förädlingsvärden Tidsplan 2.5 Tillgänglighet för allmänheten På SCB:s hemsida för regionala räkenskaper publiceras pressmeddelande samt översiktliga tabeller för de olika variablerna. ( Statistik efter ämne\nationalräkenskaper\regionalräkenskaper). Som service för användarna finns även samtliga tabeller som publiceras i SM tillgängliga att laddas ner i Excel-format. Dessa siffror finns även tillgängliga i SCB:s statistikdatabas. Följande tabeller publiceras: 1. Bruttoregionprodukt per län, volymförändring, procent 2. Bruttoregionprodukt per län, löpande priser, miljoner kr 3. Bruttoregionprodukt per capita, löpande priser, tusen kr 4. Bruttoregionprodukt per sysselsatt, löpande priser, tusen kr 5. Medelbefolkning per län, tusental personer 6. Antal sysselsatta per län, tusental personer 7. Lönesummor per län, löpande priser, miljoner kr 8. Bruttoregionprodukt per län och bransch, löpande priser, miljoner kr 9. Antal sysselsatta per län och bransch, tusental personer 10. Lönesummor per län och bransch, löpande priser, miljoner kr 11. Bruttoregionprodukt per riksområde och bransch, löpande priser, miljoner kr 12. Antal sysselsatta per riksområde och bransch, tusental personer 13. Lönesummor per riksområde och bransch, löpande priser, miljoner kr 14. Fasta bruttoinvesteringar per riksområde och bransch, löpande priser, miljoner kr 15. Disponibel inkomst per län, löpande priser, miljoner kr 16. Disponibel inkomst per län och invånare, löpande priser, tusen kr 17. Hushållens disponibla inkomster per län och transaktionstyp, löpande priser, miljoner kr 18. Hushållens disponibla inkomster per län, invånare och transaktionstyp, löpande priser, tusen kr Statistiska centralbyrån 13

14 Tidsplan Regionala räkenskaper Beräkningsmetoder för förädlingsvärden Översikt av publicering Variabel/beräkning Region Bransch/transaktion BRP Antalet sysselsatta Egentliga löner NUTS 3 Län Marknadsproduktion, varor (SNI 01-45) Marknadsproduktion, tjänster (SNI 50-95) Offentliga myndigheter samt hushållens icke-vinstdrivande org Ej branschfördelade poster NUTS 2 Riksområden Fasta bruttoinvesteringar NUTS 2 Riksområden Jordbruk, skogsbruk, fiske (SNI 01-05) Utvinning av mineral (10-14) Tillverkningsindustri (15-37) El, gas, värme, vatten (40-41) Byggverksamhet (45) Parti- o detaljhandel (50-52) Hotell o restaurang (55) Transport, kommunikation (60-64) Finansiell verksamhet (65-67) Fastigheter o företagstj (70-74) Off förvaltn, försvar m.m. (75) Utbildning (80) Hälso- o sjukvård (85) Renhålln, kultur, sport m.m.(90-95) Ej branschfördelade poster Marknadsproduktion, varor (SNI 01-45) Marknadsproduktion, tjänster (SNI 50-95) Offentliga myndigheter samt hushållens icke-vinstdrivande org Ej branschfördelade poster Hushållens disponibla inkomster NUTS 2 Riksområden NUTS 3 Län Driftsöverskott, sammansatt förvärvsinkomst Löner o sociala avgifter Kapitalinkomst, kredit Kapitalinkomst, debet Primärinkomstsaldo Sociala förmåner andra än in natura Andra löpande transfereringar Löpande inkomst o förmögenhetsskatter Sociala avgifter Andra löpande transfereringar Disponibel inkomst Beräkningar på uppdragsbasis I ett produktblad, som finns på vår hemsida, erbjuder vi ett kommunpaket på uppdragsbasis. Alla våra beräkningar (förutom volymförändring av BRP samt bruttoinvesteringar) görs på kommunnivå (290 stycken), så därför har vi denna möjlighet. Detta kommunpaket innehåller uppgifter för: BRP totalt, uppdelat på aggregerade branscher, per invånare samt per sysselsatt Sysselsatta totalt samt uppdelat på aggregerade branscher Lönesumma totalt samt uppdelat på aggregerade branscher Disponibel inkomst totalt samt per invånare 14 Statistiska centralbyrån

15 Regionala räkenskaper Beräkningsmetoder för förädlingsvärden Tidsplan De branschaggregat som redovisas är: Marknadsproduktion, varor (SNI 01-45); Marknadsproduktion, tjänster (SNI 50-95); Offentliga myndigheter samt hushållens icke-vinstdrivande organisationer; Ej branschfördelade poster. Dessa uppgifter går att leverera för så gott som samtliga kommuner. För ett fåtal kommuner kan inte branschuppdelningar göras på grund av sekretesskäl. Det finns även möjlighet att få skräddarsydda uppdrag enligt andra önskemål. 2.6 Policy för metadata Metadata beskriver innehållet och den tekniska strukturen hos ett datamaterial och är viktigt vid tolkning av dess innebörd, möjligheter och begränsningar. Det finns två olika typer av metadata. Den formaliserade (t.ex. Metadok) som enkelt kan läsas av olika datorprogram och det mer fria sättet att skriva i form av löpande text (t.ex. SCBDOK) som är ämnat att läsas av människan. SCB:s metadassystem består av: Beskrivning av statistiken Beskrivningar av statistiken ska finnas för all officiell statistik och ska lämnas för alla statistikprodukter enligt statistikförordningen. Dessa beskrivningar finns tillgängliga på SCB:s hemsida. Syftet är att ge en ganska kortfattad information om statistikens kvalitet och andra grundläggande fakta. Vid publicering av statistik fyller beskrivningarna en viktig funktion som kvalitetsdeklaration. Dokumentationen är i fritextformat och följer en mall, som innehåller huvudrubrikerna Allmänna uppgifter och Kvalitetsdeklaration. SCBDOK Enligt ett GD-beslut från 1994 ska alla observationsregister och produktionssystem som SCB ansvarar för dokumenteras i SCBDOK. Syftet är att ge en detaljerad redogörelse för skapandet av ett statistiskt register från datainsamling till presentation. SCBDOK-dokumentationen är i fritext-format och följer en mall med sju kapitel: Allmänna uppgifter, Innehållsöversikt, Uppgiftsinsamling, Slutliga observationsregister, Statistisk bearbetning och redovisning, Databehandlingssystem, Loggbok. Metaplus Tidigare fanns systemet Metadok för formaliserad dokumentation av slutliga observationsregister och Klassifikationsdatabasen (KDB) för nationella och internationella klassifikationer. Från och med 2007 ersattes båda dessa system av det nya MetaPlus. Metaplus är den del av SCB:s metadatasystem där framförallt variabler listas och beskrivs på ett strukturerat sätt. Variablernas värdemängder och deras kopplingar till objekttyp och population framgår också i Metaplus. Statistiska centralbyrån 15

16 Tidsplan Regionala räkenskaper Beräkningsmetoder för förädlingsvärden Metadata för aggregerad statistik En annan del i metadatasystemet är metadata för tabeller i Sveriges Statistiska Databaser (SSD). Ansvar för metadata De produktansvariga ansvarar för innehållet i dokumentationerna och dessa ska granskas och godkännas av avdelningarnas dokumentationsansvariga. Process-avdelningen ansvarar för system, mallar och handledningar medan Kommunikations-avdelningen ansvarar för publiceringen av dokumentationerna. Publicering av metadata Godkända dokumentationer publiceras på SCB:s webbplats, under Statistikdatabasen\Dokumentationer med länkar från respektive produktsida. För detaljerad information avseende olika klassifikationer redovisas också uppgifter på SCB:s webbplats, Länkar\Standard och klassifikationer\scb:s klassifikationsdatabas. Dokumentationsarbetet pågår. 16 Statistiska centralbyrån

17 Regionala räkenskaper Beräkningsmetoder för förädlingsvärden Metoder 3 Metoder för beräkning av regionala förädlingsvärden 3.1 Principer som är tillämpliga för alla branscher Tillgängliga källor och information Inom SCB används administrativa data från olika myndigheter och organisationer för att bygga upp ett system av statistiska register. För de regionala räkenskaperna är följande register och källor viktiga: Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik (LSUM) Företagens ekonomi (FEK) Räkenskapssammandrag (RS) avseende primärkommunernas ekonomi Företagsdatabasen (FDB) Därutöver används ett flertal källor avseende specifika branscher. Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik (LSUM) Kontrolluppgiftsregistret (KU-registret) används dels för att beräkna regionala lönesummor och dels som indikator för regional fördelning av förädlingsvärde för vissa branscher, huvudsakligen tjänstenäringar. Detta register är baserat på administrativt material som är reglerat av skattelagstiftningen. Enligt lagen (2001:1227) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall kontrolluppgifter lämnas av den som betalat lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner som utgör skattepliktig inkomst av tjänst. Utbetalaren har även skyldighet att lämna uppgift om arbetsställenummer på kontrolluppgiften, vilket medför att man kan specificera de utbetalade beloppen till rätt region. I flera avseenden håller statistiken hög kvalitet eftersom bortfallet är litet. Den totala populationen för KU-registret utgörs av samtliga till Skatteverket inlämnade kontrolluppgifter från arbetsgivare och kontrolluppgifter som avser utbetalningar från allmänna eller privata försäkringssystem. Dessutom kompletteras registret med uppgifter från Företagsregistret om det utbetalande företagets institutionella sektorkod och näringsgren samt arbetsställets näringsgren och kommunkod. Kontrolluppgiftsregistret avser individer men aggregeras även till företags- och arbetsställenivå. Företagens ekonomi (FEK) Undersökningen Företagens ekonomi (FEK) genomförs årligen och är snarare att betrakta som ett system av olika statistiska undersökningar än en separat statistisk undersökning. Uppgifter från ett stort antal källor, insamlade på och utanför SCB, samanvänds för att producera all den statistik som redovisas rörande FEK:s målvariabler. FEK hämtar uppgifter om företag på två sätt vilket innebär att kvalitetsdeklarationen av undersökningen blir komplex. Variablerna som inhämtas via enkät är möjliga att kvalitetsgranska och specificera. Det administrativa materialet från Skatteverket kan endast rimlighetsbedömas Statistiska centralbyrån 17

18 Metoder Regionala räkenskaper Beräkningsmetoder för förädlingsvärden och kompletteras via företagens bokslut. Inga återkontakter med företagen är möjliga att göra. Undersökningobjektet i FEK utgörs av företagsenheten, som i de flesta fall sammanfaller med den juridiska enheten eller bokslutsenheten. I undantagsfall kan insamlingen ske på koncernnivå eller annan konsolidering av flera juridiska personer. Med företag menas de juridiska formerna aktiebolag, handels- och kommanditbolag, enskild näringsidkare, ekonomisk förening samt vissa andra juridiska former som bedriver näringsverksamhet. I de fall företag bedriver flera verksamheter delas företaget in i verksamhetsenheter. Om företaget bedriver verksamhet på flera olika geografiska platser delas företaget in i lokala verksamhetsenheter efter den geografiska fördelningen. Med denna indelning möjliggörs redovisning både på institutionell nivå (företagsnivå), funktionell nivå (verksamhetsnivå) och regional nivå (geografiskt avgränsad). Uppdelning av företag i verksamhetsenheter och lokala verksamhetsenheter sker främst för företag inom SNI (Utvinning av mineral och Tillverkningsindustri). Syftet med FEK är att belysa näringslivets (exkl. den finansiella sektorn) struktur med avseende på exempelvis lönsamhet, tillväxt, utveckling, finansiering och produktion. Sammanställning av statistiken kan ske både på aggregerad nivå och i form av median- och kvartilvärden. Statistiken visas på nationell nivå, branschmässigt avgränsad nivå samt för vissa variabler även avseende kommuner. Räkenskapssammandrag (RS) avseende primärkommunernas ekonomi Primärkommunerna är skyldiga att lämna uppgifter till räkenskapssammandraget (RS) enligt författning SCB-FS 2006:20 (Statistiska centralbyråns föreskrifter om uppgifter till statistik om kommunernas årliga bokslut, Räkenskapssammandraget för 2005). Syftet med undersökningen är att både på kommun- och riksnivå ge tillförlitlig information om kommunernas ekonomi. Kommunernas andel av den svenska ekonomin är stor. RS används av nationalräkenskaperna som källa för att beräkna kommunernas andel av BNP, kommunernas finansiella sparande, investeringar, transfereringar samt de kommunala affärsverkens driftöverskott. RS är en totalundersökning där samtliga primärkommuner ingår. RS för primärkommuner innehåller ett stort antal årliga ekonomiska uppgifter från kommunernas bokslut. Uppgifter redovisas både som summering till riksnivå och som nyckeltal på kommunnivå. Företagsregistret Företagsregistret fungerar som urvalsram inom den ekonomiska statistiken och fungerar även som basregister där man hämtar information avseende företagen till andra register/databaser inom SCB. Företagsregistret är ett register över samtliga institutionella enheter (företag, organisationer, enskilda firmor, handelsbolag m m) som bedriver någon form av ekonomisk verksamhet, oavsett om de tillhör den privata eller den offentliga sektorn. 18 Statistiska centralbyrån

19 Regionala räkenskaper Beräkningsmetoder för förädlingsvärden Metoder Användning av benchmarks och extrapolering Benchmarks och extrapolering används inte för någon del av de regionala räkenskaperna Behandling av hjälpverksamheter Undersökningen Företagens ekonomi (FEK) utgör huvudkällan för beräkningar av regionala förädlingsvärden avseende branscherna Utvinning av mineral samt Tillverkningsindustri (SNI 10-37). I de uppgifter från FEK som levereras till nationalräkenskaperna redovisas inte hjälpverksamheter som separata lokala enheter utan fördelas till den huvudsakliga verksamheten och den region där företaget är beläget. I regionalräkenskaperna bör ju däremot hjälpverksamheten bidra till bruttoförädlingsvärdet i den region där det genereras. För att åstadkomma detta har en modell utarbetats där hjälpverksamheter får del av företagets förädlingsvärde. Hjälpverksamhetens andel av företagets förädlingsvärde antas vara densamma som den andel hjälpverksamhetens lönesumma utgör av företagets totala lönesumma. Detta förädlingsvärde ska tillföras hjälpverksamheten samt dras från övriga lokala verksamhetsenheter (LVE). Avdraget av förädlingsvärde från respektive LVE beräknas i proportion till denna LVE:s andel av företagets totala lönesumma. I företagsdatabasen (FDB) finns uppgifter om en enhet är hjälpverksamhet eller inte. En verksamhet måste betraktas som hjälpverksamhet om den uppfyller följande villkor: a) Den betjänar enbart den enhet till vilken den hör. De varor och tjänster som produceras får alltså inte säljas på marknaden. b) En jämförbar verksamhet bedrivs i liknande omfattning inom liknande produktionsenheter. c) Den producerar tjänster eller, i undantagsfall, icke varaktiga varor som inte ingår i enhetens slutprodukt (t.ex. mindre redskap eller byggnadsställningar). d) Den bidrar till enhetens löpande kostnader, dvs. den genererar inga fasta bruttoinvesteringar. I de flesta tjänstebranscher används Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik för fördelning av förädlingsvärden per region. Lönesummor redovisas för varje arbetsställe oavsett vilken verksamhet arbetsstället har. Detta innebär att problematiken med hjälpverksamhet, som inte har något förädlingsvärde redovisat, inte är relevant för dessa branscher. Uppgifter för lönesummor finns då de redovisas för varje arbetsställe och statistiken är en totalundersökning. I branscher där man beräknar regionala förädlingsvärden med blandade metoder gör SCB inga speciella anpassningar avseende hjälpverksamheter. För jord- och skogsbruk (SNI 01-02) används förädlingsvärden på länsnivå. Dessa fördelas till kommunnivå med hjälp av lönesummor samt åkerareal respektive skogsareal (Jordbruksverket respektive Skogsstyrelsen lämnar uppgifter om förädlingsvärden per län). Liknande metoder används för branscher avseende transport, magasinering och kommunikation (SNI 60-64). Statistiska centralbyrån 19

20 Metoder Regionala räkenskaper Beräkningsmetoder för förädlingsvärden Behandling av Extra-region Sveriges ekonomiska territorium är entydigt definierat. Det består av det regionala territoriet det utomregionala territoriet Det utomregionala territoriet (Extra-region) består av 1) Det nationella luftrummet, territorialvattnet och kontinentalsockeln i internationellt vatten över vilka landet besitter ensamrätten 2) Territoriella enklaver (dvs. geografiska områden) belägna i den övriga världen och som i enlighet med internationella avtal mellan stater används av landets offentliga myndigheter (ambassader, konsulat, militärbaser, vetenskapliga baser etc.) 3) Naturtillgångar som olja, naturgas etc. i internationellt vatten utanför landets kontinentalsockel, som brukas av permanenta enheter. För Sveriges del utgörs Extra-region enbart av territoriella enklaver enligt punkt 2 ovan, närmare bestämt Sveriges ambassader och konsulat i andra länder. Sveriges ambassader och konsulat tillhör branschen Offentlig förvaltning (SNI 75) inom sektorn Statliga myndigheter. Vid beräkningen av BRP för extra-region erhåller ambassader och konsulat ett förädlingsvärde i proportion till deras andel av lönesumman i branschen Offentlig förvaltning inom sektorn Statliga myndigheter. I de regionala räkenskaperna redovisas Extra-region separat Metod för fullständighet SCB:s organisation innebär att det på Avdelningen för Nationalräkenskaper, där de regionala räkenskaperna beräknas, inte görs några egna statistiska urval/undersökningar. Huvuddelen av de regionala räkenskapernas källmaterial och primärstatistik framställs således på andra enheter inom SCB och levereras därefter till Avdelningen för Nationalräkenskaper. Här nedan följer en kort beskrivning av huvudkällorna och vad man har för metoder att uppnå fullständighet. Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik (LSUM) Kontrolluppgiftsregistret (KU-registret) är baserat på administrativt material som är reglerat av skattelagstiftningen. Kontrolluppgifter skall lämnas av utbetalare för den som har fått lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner som utgör skattepliktig inkomst av tjänst enligt lagen (2001:1227) om självdeklaration och kontrolluppgifter. I flera avseenden håller statistiken därför hög kvalitet eftersom bortfallet är litet. Den totala populationen för KU-registret utgörs av samtliga till Skatteverket (SKV) inlämnade kontrolluppgifter från arbetsgivare och kontrolluppgifter som avser utbetalningar från allmänna eller privata försäkringssystem. Företagens ekonomi (FEK) För den del i undersökningen där uppgifter inhämtas direkt från företagen föreligger det lagstadgad skyldighet att lämna uppgifter till SCB. I Svensk författningssamling (SFS 2001:99 och 2001:100) anges att statistiken är obligatorisk. 20 Statistiska centralbyrån

21 Regionala räkenskaper Beräkningsmetoder för förädlingsvärden Metoder Den andra delen i undersökningen baseras på administrativt material från Skatteverket i form av företagens deklarationsuppgifter. Företagen är skyldiga att lämna in uppgifterna till Skatteverket för taxeringsändamål. För de allra största företagen, cirka en promille av det totala antalet företag, hämtas uppgifterna in direkt från företagen av SCB. Dessa är de allra största företagen och tillsammans står de för drygt 38 procent av näringslivets totala omsättning. Bland dessa företag förekommer inget egentligt svarsbortfall då det i princip är möjligt att återskapa efterfrågade variabler från företagens årsredovisningar. Däremot förekommer det bortfall i Skatteverkets material. Vägt efter anställda samt omsättning uppgår motsvarande bortfall till 3,1 procent respektive 3,4 procent. För huvuddelen av företagen är uppgiftskällan för de gemensamma variablerna administrativt material från Skatteverket. Imputering för den del av undersökningen som undersöks via enkät berör endast vissa av variablerna, eftersom flertalet återfinns i den officiella årsredovisningen och kan hämtas därifrån om inte ifylld enkät inkommit. För de variabler som inte finns att hämta på detta sätt har imputeringar i första hand gjorts med hjälp av strukturen för företagets inkomna värden föregående år. Om exempelvis antal anställda saknas på LVE-nivå används i stället uppgifter om antalet anställda från FDB. Räkenskapssammandrag (RS) avseende primärkommunernas ekonomi Primärkommuner är skyldiga att lämna uppgifter till denna statistikundersökning enligt författning SCB-FS 2006: 20 (Statistiska centralbyråns föreskrifter om uppgifter till statistik om kommunernas årliga bokslut, Räkenskapssammandraget för 2005). RS är en totalundersökning där samtliga primärkommuner ingår. Företagsdatabasen (FDB) Företagsdatabasen (FDB) är ett register över samtliga institutionella enheter (företag, organisationer, enskilda firmor, handelsbolag m m) som bedriver någon form av ekonomisk verksamhet, oavsett om de tillhör den privata eller den offentliga sektorn. Detta register används för bl.a. urvalsdragning. Svart sektor För att få fullständighet, dvs. täcka den ekonomiska verksamheten i hela samhället, görs inom nationalräkenskaperna tillägg för den svarta sektorn Som utgångspunkt för denna beräkning har använts material från en undersökning av Skatteverket, publicerad år Sammanlagt görs ett tillägg på 83 miljarder kronor (2005). De största tilläggen görs inom branscherna Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster, SNI 70-74, (22 miljarder kronor) och inom branschen Byggverksamhet, SNI 45 (16 miljarder kronor). Den undersökning, som Skatteverket gjort, är inte så omfattande att man kan göra en regional fördelning per bransch av den svarta verksamheten. Av denna anledning görs antagandet att andelen svart produktion i en viss bransch är densamma över hela landet. Samma regionala fördelningsnycklar används därmed för både den svarta och den vita verksamheten. Statistiska centralbyrån 21

22 Metoder Regionala räkenskaper Beräkningsmetoder för förädlingsvärden Beräkning av Ofördelade banktjänster för aktuella branscher Den engelska förkortningen för denna produktion är FISIM (Financial Intermediation Services Indirectly Measured). Produktionen av många finansiella förmedlingstjänster betalas inte genom avgifter utan genom att inlåningsräntorna är lägre än utlåningsräntorna. Ofördelade banktjänster beräknas som utlånings- minus inlåningsräntor (räntenettot). Numera fördelas Ofördelade banktjänster ut på olika användare, såväl på olika branscher inom näringslivet som på hushållskonsumtion, offentlig konsumtion samt utlandet. Tidigare redovisades denna post separat. Den fördelades inte på bransch, därav namnet, och drogs i sin helhet av från näringslivets produktion. Vid årsberäkningen av nationalräkenskaperna avseende 2003 ändrades metoden för redovisning av Ofördelade banktjänster. Tidsserien reviderades i sin helhet. Eftersom de regionala räkenskaperna summerar upp till nationalräkenskapernas nivå, gäller denna förändring även de regionala beräkningarna. Den förändrade redovisningen påverkar, förutom näringslivet, hushållens konsumtionsutgifter, offentlig konsumtion samt export, import och disponibla inkomster. Branschernas förädlingsvärden påverkas av den nya metoden. Fördelning av Ofördelade banktjänster på olika branscher sker med hjälp av statistik över storleken på lånestockar. På regional nivå finns dock ingen sådan statistik. I stället görs ett antagande om att de Ofördelade banktjänsterna är proportionellt fördelade per bransch och region. Detta innebär att man använder de fördelningsnycklar som gäller för respektive branschs förädlingsvärde exklusive Ofördelade banktjänster Justeringar för pendling Sverige har inte något behov av att, med anledning av arbetspendling, göra justeringar av antalet sysselsatta i olika regioner (eller därmed av bruttoregionprodukten per sysselsatt). I regionala redovisningar i den svenska sysselsättningsstatistiken finns uppgifter om förvärvsarbetande efter såväl i vilken region arbetsplatsen är belägen (dagbefolkning) som i vilken region den förvärvsarbetandes bostad är belägen (nattbefolkning). Detta innebär att man vid t.ex. beräkning av bruttoregionprodukt per sysselsatt har uppgift om antalet sysselsatta i den region där produktionen sker. Därmed behöver ingen justering av antalet sysselsatta göras med avseende på pendling. Den källa som används för fördelning av antalet sysselsatta till bransch och kommun är Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). I denna undersökning finns möjligheter att göra regionala redovisningar för antalet sysselsatta efter såväl arbetsplatsens belägenhet (dagbefolkning) som bostadens belägenhet (nattbefolkning). Uppgifter för framställning av RAMS inhämtas från de skatteadministrativa Kontrolluppgiftsregistren och de standardiserade räkenskapsutdragen (SRU). För uppgifter till dessa register föreligger uppgiftsskyldighet enligt lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter (SFS 2001:1227). De grundläggande uppgifterna i undersökningen är uppgifter om individens förvärvsarbete eller 22 Statistiska centralbyrån

23 Regionala räkenskaper Beräkningsmetoder för förädlingsvärden Metoder näringsverksamhet och information i anslutning till detta. Undersökningen baseras på administrativt material och har den fördelen att vara totalräknad och inte behäftad med svarsbortfall Övergång från förädlingsvärde till bruttoregionprodukt (BRP) Produktionen, brutto, värderas till baspris. Produkter som används som insatsförbrukning värderas till mottagarpris, dvs. de priser som gäller när de används i produktionsprocessen. Som en följd av detta blir förädlingsvärdet för varje bransch värderat till baspris. En produkts baspris är lika med summan av kostnaderna för de varor och tjänster som används och ersättningen för de produktionsfaktorer som är nödvändiga för att producera produkten. Baspriset inbegriper inte de produktskatter och produktsubventioner som erlagts/erhållits för produkterna. Anledningen till detta är att produktskatter och produktsubventioner inte är möjliga att branschfördela, eftersom de är kopplade till produkten, inte till branschen (produktionsenheten). I baspriset ingår däremot de övriga skatter och subventioner som är kopplade till själva produktionen (produktionsenheten), och som därmed är möjliga att branschfördela. Bruttoregionprodukten (BRP) är den regionala motsvarigheten till bruttonationalprodukten (BNP). Vid beräkning av BRP utgår vi från branschvisa förädlingsvärden till baspris. Produktskatter, netto (dvs. differensen mellan produktskatter och produktsubventioner), fördelas regionalt i proportion till förädlingsvärdets storlek inom näringslivet för respektive region. Summan av en regions förädlingsvärde till baspris och denna regions andel av produktskatter, netto, utgör regionens BRP till marknadspris. Summan av BRP till marknadspris för samtliga regioner i Sverige (inklusive Extra-region) är lika med Sveriges BNP. 3.2 Specifika metoder och källor för beräkning av regionala förädlingsvärden Regionala förädlingsvärden beräknas för sektorerna näringslivet, statliga respektive kommunala myndigheter samt hushållens icke-vinstdrivande organisationer. Man gör beräkningar branschvis för 50 branschaggregat i de sektorer de förekommer. Alla beräkningar görs avseende den mest detaljerade regionala nivån som är kommunnivå. Sveriges totala förädlingsvärde uppgick till miljarder kronor år 2005, fördelat på Näringslivet, 78 procent, Statliga myndigheter inkl socialförsäkringar 5 procent, Kommunala myndigheter 15 procent samt Hushållens icke-vinstdrivande organisationer 2 procent. Inom Näringslivet är de största branschaggregaten Fastighets- och uthyrningsverksamhet och företagstjänster (SNI 70-74) samt Tillverkningsindustri (SNI 15-37), med vardera ungefär 20 procent av det totala förädlingsvärdet i Sverige Inom Statliga myndigheter svarar Offentlig förvaltning (SNI 75) för 3 procent av det totala förädlingsvärdet. Hälso- och sjukvård m.m. (SNI 85) utgör den största branschen inom Kommunala myndigheter, med en andel på 8 procent av det totala förädlingsvärdet. Statistiska centralbyrån 23

24 Metoder Regionala räkenskaper Beräkningsmetoder för förädlingsvärden Tabell 2. Förädlingsvärde per sektor och bransch år 2005 Förädl.värde Sektor, bransch Miljoner kr Andel Näringslivet Avdelning A, SNI Avdelning B, SNI Avdelning C, SNI Avdelning D, SNI Avdelning E, SNI inkl Avdelning F, SNI Avdelning G, SNI Avdelning H, SNI Avdelning I, SNI Avdelning J, SNI Avdelning K, SNI Avdelning M, SNI Avdelning N, SNI Avdelning O, exkl Avdelning P, SNI Statliga myndigheter inkl soc.försäkr Avdelning I, SNI Avdelning K, SNI Avdelning L, SNI Avdelning M, SNI Avdelning N, SNI Avdelning O, Kommunala myndigheter Avdelning I, SNI Avdelning K, SNI Avdelning L, SNI Avdelning M, SNI Avdelning N, SNI Avdelning O, Hushållen icke vinstdrivande org Avdelning O, Förädlingsvärde totalt I tabell 3 ges en sammanfattning av de källor som används för beräkning av förädlingsvärden för branschnivå A17, dvs. enbokstavskod enligt SNI 2002 (17 branscher). För flertalet branschnivåer används samma källa för beräkning av förädlingsvärden på både läns- och kommunnivå. 24 Statistiska centralbyrån

25 Regionala räkenskaper Beräkningsmetoder för förädlingsvärden Metoder Tabell 3. Källor per sektor och bransch Sektor, bransch Region Källa Näringslivet Avdelning A, SNI 01 NUTS 3, Län Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn Kommun Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik Kommun Jordbruksstatistik, areal åkermark Avdelning A, SNI 02 NUTS 3, Län Ekonomisk kalkyl för skogsbrukssektorn Kommun Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik Kommun Skogsbruksstatistik, areal skogsmark Avdelning C-D, SNI Kommun Företagens ekonomi Avdelning E, SNI Kommun Energistatistik Kommun Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik Kommun Nätföretagens resultaträkningar Avdelning E, SNI 40.2 Kommun Energistatistik Avdelning E, SNI 41 inkl Kommun Vatten- o avloppsverksstatisik Kommun Kommunala räkenskapssammandrag Kommun Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik Avdelning F, SNI 45 Kommun Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik Avdelning G, SNI Kommun Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik Avdelning H, SNI 55 Kommun Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik Avdelning I, SNI 60 Kommun Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik Avdelning I, SNI 61 Kommun Hamn- o sjöfartsstatistik Kommun Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik Avdelning I, SNI 62 Kommun Luftfartsstatistik Kommun Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik Avdelning I, SNI 63 Kommun Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik Avdelning I, SNI 64 Kommun Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik Avdelning J, SNI Kommun Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik Avdelning K, SNI 70.2 del av Kommun Taxeringsvärde Avdelning K, SNI 70 övr, Kommun Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik Avdelning M, SNI 80 Kommun Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik Avdelning N, SNI 85 Kommun Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik Avdelning O, exkl Kommun Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik Avdelning P, SNI 95 Kommun Assitanserättning från försäkr.kassan Statliga myndigheter inkl soc.försäkr. Avdelning I, SNI 63 Kommun Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik Avdelning K, SNI Kommun Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik Avdelning L, SNI 75 Kommun Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik Avdelning M, SNI 80 Kommun Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik Avdelning N, SNI 85 Kommun Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik Avdelning O, Kommun Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik Kommunala myndigheter Avdelning I, SNI 63 Kommun Primärkommunala räkenskapssammandrag Avdelning K, SNI Kommun Landstingskommunala räkenskapssammandrag Avdelning L, SNI 75 Kommun Kyrkokommunala räkenskapssammandrag Avdelning M, SNI 80 Kommun Ek sammanställningar från kommunalfbnd Avdelning N, SNI 85 Kommun Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik Avdelning O, Kommun Hushållen icke vinstdrivande org. Avdelning O, Kommun Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik Statistiska centralbyrån 25

26 Metoder Regionala räkenskaper Beräkningsmetoder för förädlingsvärden I nedanstående beskrivning redovisas hur beräkningar görs för branschnivån A17. I de fall beräkningssättet skiljer sig åt för underbranscherna i denna indelning redovisas beräkningssättet för dessa branscher separat Näringslivet Jordbruk, jakt och skogsbruk, Avdelning A, (SNI 01-02) Beräkningarna för branscherna Jordbruk (SNI 01) och Skogsbruk (SNI 02) är tämligen lika varandra. Uppgifter avseende förädlingsvärde länsvis inhämtas från Jordbruksverket respektive Skogsstyrelsen. En s.k. pseudotop-down metod användes för både Jordbruk och Skogsbruk där fördelning till kommunnivå sker med hjälp av areal (kapitalberoende del) samt lönesummor (löneberoende del) för vardera branschen. Jordbruk, jakt (SNI 01) Från Jordbruksverkets årliga ekonomiska kalkyl för jordbrukssektorn fås länsvisa uppgifter om jordbrukets förädlingsvärde till baspris. Förädlingsvärde länsvis beräknas av Jordbruksverket enligt överenskommelse inom EU. Nedbrytning på kommunal nivå görs sedan genom att förädlingsvärdet på länsnivå delas i en kapitalberoende och en löneberoende del. Den löneberoende delen definieras som löner och sociala avgifter och löneskatter enligt Nationalräkenskaperna, och NR:s totaluppgift för riket fördelas på kommun med Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik (LSUM) som fördelningsnyckel. Lönesummestatistiken produceras av SCB på uppdrag av Medlingsinstitutet. Fördelningen av den kapitalberoende delen på länsnivå baseras främst på Jordbruksverkets statistik och fördelas sedan ner på kommun med statistik över areal jordbruks- och betesmark som indikator. Summering kommunvis av de löne- och kapitalberoende delarna ger förädlingsvärdet per kommun. Skogsbruk (SNI 02) Skogsbrukets bruttoförädlingsvärde fördelas enligt samma princip som jordbrukets. Länsvisa förädlingsvärden tas fram av Skogsstyrelsen. Nedbrytning på kommunal nivå (NUTS 5) görs sedan genom att förädlingsvärdet på länsnivå delas i en kapitalberoende och en löneberoende del. Den löneberoende delen definieras som löner och sociala avgifter enligt Nationalräkenskaperna, och NR:s totaluppgift för riket fördelas på kommun med lönesummestatistiken som fördelningsnyckel. Fördelningen av den kapitalberoende delen på länsnivå baseras främst på Skogsstyrelsens statistik och fördelas sedan ner på kommun med statistik över areal skogsbruksmark som indikator. Summering kommunvis av de löne- och kapitalberoende delarna ger förädlingsvärdet per kommun Fiske, Avdelning B, (SNI 05) Fiske (SNI 05) är i Sverige numera en mycket liten bransch och den är dessutom tämligen svår att fördela regionalt, pseudo-top-down metod används. De regionala beräkningarna av fiskebranschen grundar sig främst 26 Statistiska centralbyrån