Svar på skrivelse angående befogenheter och etik för trygghetsresurser i SL trafiken

Transkript

1 1(6) Vår referens Bengt Carlsson Styrelsen Dokumenttyp Svar på skrivelse angående befogenheter och etik för trygghetsresurser i SL trafiken Bakgrund I skrivelse från Yvonne Blombäck (MP) föreslås styrelsen besluta ge verkställande direktören i uppdrag att återkomma med en redovisning av vilka befogenheter, hur utbildning och fortbildning ser ut hos väktare resp. biljettkontrollen i SL-trafiken samt att påskynda uppsättningen av kameror i väktarrummen för att säkra trovärdigheten hos väktarbolagen. Skrivelsen bifogas. Trygghetsresurser i SL-trafiken Inom SL trafiken finns ett antal upphandlade trygghetsresurser. Trygghetsresurser är avtalade via SLs säkerhetsenhet. Dessa trygghetsresurser är ordningsvakter, väktare och trygghetsvärdar som arbetar i kollektivtrafiken och har som främsta uppgift att skapa en trygg och säker resa för SL resenärer. Trygghetsresurserna skall arbeta serviceinriktat och vara behjälpliga vid frågor rörande SL trafiken eller hänvisa resenär rätt i dennes resa. Samtliga trygghetsresurser leds och fördelas av SLs Trygghetscentral. De olika trygghetsresurserna har, förutom ovan nämnda uppgifter, särskilda uppgifter och befogenheter som är reglerade dels genom avtal och dels genom lagstiftning. Nedan beskrivs de olika trygghetsresurserna. Ordningsvakter Ordningsvakter är upphandlade via tre olika bevakningsföretag och deras främsta arbetsuppgift är att upprätthålla allmän ordning. Ordningsvakten är en myndighetsperson som är underställd polisen. Deras arbetsuppgifter är att upprätthålla den allmänna ordningen samt att genom sin närvaro ge trygghet till SLs resenärer och personal. Genom sin myndighetsutövande roll kan ordningsvakten använda sig av vissa paragrafer i lagar, (10, 13 och 19 ) av Polislagen (1984:387) samt kap 4 i Ordningslagen (1993:1617). Ordningsvakter kan avvisa, avlägsna och tillfälligt omhänderta någon som stör den allmänna ordningen samt skyddsvisitera (söka efter farliga föremål) en person vid avlägsnande eller omhändertagande. Genom lagstöd har ordningsvakter rätt att använda försvarligt våld för att genomföra en tjänsteåtgärd. Samtliga ordningsvakter i SL-trafiken är i grunden väktarutbildade med kompletterande ordningsvaktsutbildning.

2 2(6) En ordningsvakt har rätt att: - Skyddsvisitera personer i samband med en avlägsning, omhändertagande eller gripande. - Avvisa/avlägsna personer från kollektivtrafiken med stöd av ordningslagen. Omhänderta eller gripa personer med laga stöd. Detta enligt LOB, PL13 samt envarsgrip vid pågående brott där fängelse finns med i straffskalan.. Envarsgrip En vanlig medborgare får ingripa för att förhindra ett brott med stöd av 24 kap 1 andra stycket punkten 1 brottsbalken. Där står bland annat att "Rätt till nödvärn föreligger mot ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom". Vem som helst får också gripa den som på bar gärning eller flyende fot begått ett brott som har fängelse i straffskalan (Rättegångsbalken, RB 24 kap. 7 ). Egendomsväktare Egendomsväktare är upphandlade via ett bevakningsföretag av SL för att bevaka SLs anläggningar och områden mot obehörigt intrång och skadegörelse. Väktarnas främsta uppgift är att förhindra inbrott, skadegörelse klotter samt sabotage. En väktare har något större befogenheter än en enskild medborgare då väktare har rätt till att skyddsvisitera (PL 19 ). Väktaren har en juridisk utbildning samt rapporteringsplikt. Väktaren får även bära skyddsutrustning som batong och handfängsel. Egendomsväktare arbetar med stöd av kap 4 i ordningslagen samt, med stöd av rättegångsbalken (RB 24 kap. 7 ), envarsgrip vid pågående brott. En egendomsväktare har rätt att: - Ge personer i kollektivtrafiken tillsägelse och anvisningar som behövs för att ordningen och säkerheten i trafiken skall upprätthållas enl. ordningslagen kap 4. - Ge person i kollektivtrafiken tillsägelse att lämna området. Hörsammas inte detta får en polis eller ordningsvakt avvisa eller avlägsna denne med stöd av ordningslagen kap 4. - Skyddsvisitera personer (PL 19 ) - Envarsgripa personer vid pågående brott där fängelse finns med i straffskalan.

3 3(6) Trygghetsvärdar Trygghetsvärdars främsta arbetsuppgift är att ta kontakt med ungdomsgrupperingar som vistas i, eller reser med, kollektivtrafiken. En trygghetsvärd har samma befogenheter som övriga trafiktjänstemän i kollektivtrafiken. En trygghetsvärd/trafiktjänsteman har rätt att: - Ge personer i kollektivtrafiken tillsägelse och anvisningar som behövs för att ordningen och säkerheten i trafiken skall upprätthållas enl. ordningslagen kap 4. - Ge person i kollektivtrafiken tillsägelse att lämna området. Hörsammas inte detta får en polis eller ordningsvakt avvisa eller avlägsna denne med stöd av ordningslagen kap 4. - Envarsgripa personer där fängelse finns med i straffskalan. Biljettkontroll i kollektivtrafiken Biljettkontrollverksamhetens syfte är att bidra till att säkerställa allmänhetens förtroende för ett avgiftsfinansierat trafiksystem samt att bidra till att säkra SLs biljettintäkter. Färdbeviskontrollanter är upphandlade av SLs Marknadsenhet från ett väktarbolag. Färdbeviskontrollant är inte en väktare i sin yrkesutövning. Biljettkontrollantens främsta arbetsuppgift är att visera och kontrollera biljetter inom SLs områden. En färdbeviskontrollants befogenheter regleras utav SL både genom avtal samt lagstiftning. En färdbeviskontrollant har samma rättigheter som övriga trafiktjänstemän. En färdbeviskontrollant har rätt att: - Ge personer i kollektivtrafiken tillsägelse och anvisningar som behövs för att ordningen och säkerheten i trafiken skall upprätthållas enl. ordningslagen kap 4. - Ge person i kollektivtrafiken tillsägelse att lämna området. Hörsammas inte detta får en polis eller ordningsvakt avvisa eller avlägsna denne med stöd av ordningslagen kap 4. - Enligt Lag om tilläggsavgift i kollektivtrafik (1977:67) rätt att ta ut en tilläggsavgift från resenär som inte har ett giltigt färdbevis - Envarsgripa personer där fängelse finns med i straffskalan.

4 4(6) Utbildning av nämnda yrkeskategorier Nedan beskrivs de olika utbildningsblock som gäller för respektive yrkesgrupp: Ordningsvakter: Grundutbildning som väktare (Enligt RPS: FAP 579-2) (c:a 2 månader) Kompletterande ordningsvaktsutbildning (RPS: FAP 692-1) (2 veckor) Kompletterande fortutbildning OV samt ASP-utbildning (3 dagar) SL har även ett samarbete med tunnelbanepolisen som i två dagar utbildar ordningsvakter som verkar i SL-uppdraget. Enligt avtal 2 dagars SL-utbildning mellan SL och vaktbolag där man får en introduktion till SL trafiken, servicekunskap och arbetsuppgifter samt avtalskunskap och moral och etik. Spårutbildning med behörighet till spårbeträdande i tunnelbanan (1 dag). Spårutbildning med behörighet till spårbeträdande på järnvägsspår (1 dag) Egendomsväktare: Grundutbildning som väktare (Enligt RPS: FAP 579-2) (c:a 2 månader) Kompletterande fortutbildning för väktare samt ASP-utbildning (3 dagar) Enligt avtal 2 dagars SL-utbildning mellan SL och vaktbolag där man får en introduktion till SL trafiken, servicekunskap och arbetsuppgifter samt avtalskunskap och moral och etik. Spårutbildning med behörighet till spårbeträdande i tunnelbanan (1 dag). Spårutbildning med behörighet till spårbeträdande på järnvägsspår (1 dag) Trygghetsvärdar: Grundutbildning via företaget (Lugna Gatan) (c:a 2 månader) Enligt avtal 2 dagars SL-utbildning mellan SL och vaktbolag där man får en introduktion till SL trafiken, servicekunskap och arbetsuppgifter samt avtalskunskap och moral och etik. Färdbeviskontrollant: Grundutbildning innehållande, arbetsinstruktioner och säkerhet, taxakunskap, åtgärdskatalog, grundläggande juridik. ( 4 veckor) Kontrollant godkänns efter att utfört godkänt provresultat.

5 5(6) Trygghetsrum och kameror I dag nyttjar ordningsvakter och väktare tillfälligt anordnade utrymmen (Trygghetsrum) för att på stationer t.ex omhänderta personer som kvarhålls i väntan på polis. Dessa utrymmen har i vissa fall brister t.ex lösa föremål, otydlig skyltning och att även andra personalgrupper har tillträde. Detta gör att utbyggnaden av speciellt anpassade Trygghetsrum är angelägen. SL har därför inlett ett projekt att skapa speciellt utformade Trygghetsrum på stationer, där ordningsproblem och omhändertaganden är mer frekvent än vid andra stationer. För närvarande finns sex stationer utsedda där det skall finnas Trygghetsrum. På en av dessa stationer (Huddinge) är rummet färdigställt. Det finns ett framtaget koncept för hur dessa rum skall utformas med tanke på att kunna erbjuda den omhändertagna ett tryggt utrymme och ordningsvakterna och väktarna en bra arbetsmiljö. I konceptet ingår även kameraövervakning. Kameraövervakningen finns för att ge bägge parter en större trygghet. Vid händelser där ord står mot ord kan polisen, som utreder händelsen, i efterhand mer exakt bedöma vad som skett. På grund av att det är svårt att hitta lämpliga rum på befintliga stationer har Trygghetsrummen försenats. Ofta är lämpliga rum uthyrda till entreprenör eller annan näringsidkare med hyresavtal, som medför komplikationer om de sägs upp innan avtalstiden utgått. Det är även svårt att få plats i befintliga stationer för att bygga nya rum. För att få tillstånd till kameraövervakning kräver Länsstyrelsen ett utlåtande från vaktbolagens personalrepresentanter angående personalens syn på kameraövervakningen. Att montera kamerorna är i sig en snabb åtgärd när rum finns tillgängliga och tillstånden är beviljade.

6 6(6) Förslag till beslut Styrelsen föreslås besluta att anse skrivelsen besvarad. Göran Gunnarsson Verkställande direktör Erik Stenbäck Tf säkerhetschef Bilaga Skrivelse från Yvonne Blombäck om befogenheter och etik för väktare i SLtrafiken

7

8