Barnbibel för gudstjänstbruk

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnbibel för gudstjänstbruk"

Transkript

1 Barnbibel för gudstjänstbruk Motion 2010:12 av Birgit Ahlström Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att godkänna en barnbibel för gudstjänstbruk. Mission är grundläggande uppgift för Svenska kyrkans församlingar. Att vidare-befordra evangelium till nya generationer måste betecknas som högst angeläget och den mest näraliggande missionsuppgiften. De allra flesta församlingar gör lovvärda satsningar för att genomföra denna uppgift. En sådan satsning är utdelning av biblar för barn. Flera barnbiblar finns, men ingen är speciellt utvald eller sanktionerad för bruk i Svenska kyrkan. En konsekvens av detta är att man i en familjegudstjänst kan dela ut biblar till barn, uppmana familjerna att läsa ur dem i hemmen, men vid textläsning i samma gudstjänst får man inte läsa ur denna bibel, utan är uteslutande hänvisad till den svenska evangelieboken. Här kan texterna ibland vara mycket svårtillgängliga för barn och det vore många gånger lämpligare att ha textläsningen ur barnbibeln. Så sker säkert också i många gudstjänster, men enligt nuvarande regelverk är detta inte tillåtet. Därför bör det tillgängliga utbudet av barnbiblar granskas, så att någon eller några kan godkännas för gudstjänstbruk och dessutom passa för utdelning till barn. Det är en klar fördel om samma bibel kan användas både i hemmen och i gudstjänsten. Skulle det inte finnas någon bibel som kan godkännas, måste det vara en ytterst angelägen uppgift att det kommer till stånd en sådan bibel-översättning, anpassad både till läsning för barn och för gudstjänstbruk. Ljuder den 20 juni 2010 Birgit Ahlström (C

2 Barnkonventionen och kyrkoordningen Mot 2010:29 av Thomas Söderberg m.fl. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att ta fram förslag om att inkorporera FN:s konvention om barnets rättigheter i kyrkoordningen samtidigt som de grundläggande principerna i konventionen förs in i kyrkoordningen genom transformering. I kristen tro intar barnen en särställning och de behöver därför särskilt uppmärksammas i Svenska kyrkans verksamhet. När denna formulering antogs i kyrkoordningen stödde man sig på FN:s konvention om barnets rättigheter som inför antagandet av kyrkoordningen fyllde tio år. Sedan dess har Svenska kyrkan på olika nivåer försökt hantera frågan om hur barnets särställning ska kunna säkras i beslut och verksamheter. Den vanligaste vägen har varit att arbeta med olika former av barnkonsekvensanalyser. Vid utskottsarbetet under Kyrkomötet 2009 runt motionerna 2009:9 och 2009:55 konstaterade dock Kyrkolivsutskottet bl.a. att detta har skett med skiftande resultat, och det har visat sig att det inte är så enkelt att utarbeta en barnkonsekvensanalys. Utskottet konstaterar också att om ett nytt perspektiv ska integreras måste detta genomsyra myndighetens eller organisationens centrala dokument för att det ska bli fart på det praktiska arbetet. Slutsatsen av dessa resonemang och erfarenheter är en enda: för att integrera ett barnperspektiv som genomsyrar hela Svenska kyrkan bör Barnkonventionen inkorporeras i kyrkoordningen samtidigt som de grundläggande principerna förs in i kyrkoordningen genom transformering, dvs. genom att anpassa kyrkoordningen till konventionen. Detta är också den implementeringsmetod som förespråkas av FN:s barnrättskommitté. Svenska kyrkan är en av de organisationer som driver frågan om att FN:s konvention om barnets rättigheter bör inkorporeras i svensk lag. Vi använder också i olika sammanhang, t.ex. i flyktingfrågan, konventionen i vår granskning av stat och myndigheter. För att bli trovärdiga bör vi därför nu själva gå före och inkorporera konventionen i kyrkoordningen. Genom att inkorporera konventionen istället för att försöka arbeta med olika former av barnkonsekvensanalyser ger vi också stift och församlingar ett tydligt och användbart redskap för att arbeta utifrån ett barnperspektiv. Att inkorporera barnkonventionen samtidigt som de grundläggande principerna förs in genom transformering är helt enkelt att ta vår egen kyrkoordning på allvar. I kristen tro intar barnen en särställning och de behöver därför särskilt uppmärksammas i Svenska kyrkans verksamhet. Västerås, Borlänge och Folkärna den 5 juli 2010 Thomas Söderberg, biskop Lars Rydje (S) Karin Perers (C)

3 Bevara Svenska kyrkans stifts- och kursgårdar Motion 2010:06 av Karl-Gunnar Svensson Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att komma med förslag som gör det möjligt för Svenska kyrkans stifts- och kursgårdar att vara kvar för att möjliggöra för församlingarna att följa beslutet om minst fyra lägerdygn för konfirmander. Enligt Riktlinjer för konfirmandarbete som antogs oktober 2007 av Kyrkostyrelsen, ska varje konfirmand ha varit med om minst fyra lägerdygn. Det här har inneburit att stifts- och kursgårdarna används väldigt mycket. Trots det är det svårigheter för dem att överleva ekonomiskt. Samtidigt minskar ekonomin för stiften så att det blir svårare att hantera kostnaderna för stifts- och kursgårdarna. När det nu finns risk att en del av dem läggs ner blir det svårare att hantera frågan om konfirmandläger för församlingarna vilket inte är positivt för den tanken som ligger bakom beslutet om minst fyra lägerdygn. Det står i Riktlinjer för konfirmandarbete: Med tanke på de extra dimensioner som lägervistelse tillför konfirmandtiden ska varje konfirmand få tillfälle till minst 4 lägerdygn. När Kyrkostyrelsen har fattat beslutet om minst fyra lägerdygn för varje konfirmandgrupp innebär detta ett stort behov av möjligheter att vara någonstans på läger där byggnader och område har någon form av förankring som kyrklig miljö. Dessutom är det väsentligt att kostnaderna för församlingarna inte får bli så orimligt höga att man inte först och främst satsar på att åka till någon av Svenska kyrkans egna stifts- och kursgårdar, utan på grund av ekonomiska skäl väljer andra platser. Svenska kyrkans stifts- och konferensgårdar är idag 19 stycken över hela Sverige ( De har idag en gemensam förening och får olika former av ekonomiskt stöd från sina respektive stift. Detta för att möjliggöra för Svenska kyrkan att bibehålla stifts- och kursgårdarna samt att göra det möjligt att sänka kostnaderna för församlingar vid deras konfirmandläger. Uppenbarligen räcker inte detta enligt ovan kommer Kastlösa stiftsgård på Öland att läggas ned, vilket är ganska märkligt med tanke på det beslut Kyrkostyrelsen har fattat om fyra lägerdygn för konfirmandarbetet. Kan det verkligen vara så att behovet av lägergårdar inte är så stort eller är det något annat som är problemet? Rimligtvis borde det vara ett kyrkligt nationellt intresse och ansvar att se till att vi har så många stiftsgårdar och därtill kursgårdar, att vi täcker behovet av konfirmandläger som vi själva har fattat beslut om på nationell nivå. Därför är det rimligt att uppdra åt Kyrkostyrelsen att komma med förslag som gör det möjligt för Svenska kyrkans stiftsgårdar att vara kvar för att möjliggöra för församlingarna att följa beslutet om minst fyra lägerdygn för konfirmander. Träslövsläge den 15 maj 2010 Karl-Gunnar Svensson (KR)

4 Bröd och vin vid nattvard Motion 2010:71 av Ann-Sofie Persson Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att se över rekommendationerna till Svenska kyrkans församlingar för att fler ska få en möjlighet att tryggt kunna ta emot bröd och vin under nattvarden. Nattvarden, vår gemensamma måltid, där alla välkomnas att delta. Fast är det verkligen så? Hur gör du om du är glutenintolerant, nykter alkoholist, av sjukdomsskäl inte kan dricka alkohol, är barn, ung eller av medmänskliga skäl bestämt dig för att inte inta alkoholhaltig dryck? Kyrkan står på de svaga och utsattas sida, alltså borde det vara en självklarhet att kyrkan öppnar nattvarden för alla. Inte att delar av församlingen avstår från att delta på grund av att det kan vara alkohol i vinet och man inte litar på sin nykterhet eller avstår på grund av graviditet eller amning, även om man vet att det är aldrig så lite. Avstår för att man inte får ihop bilden av ett helnyktert liv med att nattvarden innebär alkohol. Låter barnen avstå eftersom man som förälder inte vill att barnen ska smaka alkohol. Och naturligtvis ska barn kunna delta i vår gemenskap. Dopet är ingången till nattvarden, i Svenska kyrkan döps mestadels barn och nattvarden bör då också vara barnvänlig. Hur kan vi annars säga att barnen har en särskild plats i den kristna gemenskapen? Min förhoppning är att Svenska kyrkan tydligt visar att alla är välkomna att delta, utan oro för att alkohol tar över gemenskapens måltid, där vi kan delta tillsammans med glädje. Solna den 25 juli 2010 Ann-Sofie Persson (C)

5 Enklare valsystem Motion 2010:31 av Ulla Rickardsson m.fl. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att föranstalta om en omprövning av valsystemet i Svenska Kyrkan. Det går inte att bestrida att valsystemet i Svenska kyrkan är väldigt tungrott. Valen blir därmed också orimligt kostsamma. Senare års marginella förändringar har heller inte bidragit till ökat valdeltagande eller på annat sätt gett kyrkovalen större demokratisk legitimitet. Vår uppfattning är att en omprövning av hela valsystemet behöver ske. Man bör överväga att införa en helt ny grundmodell för valsystemet, inte minst utifrån strukturutredningens kommande förslag. En revision av valsystemet behöver först och främst ta sikte på förenklingar. Ett enklare valsystem behöver inte komma i konflikt med demokratiska ambitio-ner, snarare tvärtom. Ett överbyråkratiserat valsystem gagnar inte en fri och frivillig kyrka. Det nuvarande valsystemet är i mycket en kopia av det system som används i allmänna val. Kyrkan har tagit detta valsystem i arv från tiden som statskyrka. Med Svenska kyrkans nu fria ställning och mål att vara folkkyrka bör det ligga närmare till hands att hämta inspiration från folkrörelser och andra frivilligorganisationer. Av de enskildheter som behöver komma upp till diskussion nämner vi några här. Det är t.ex. knappast någon självklarhet att kyrkovalen ska hållas tredje söndagen i september. En möjlighet skulle kunna vara att hålla valen under en landsomfattande Kyrkans Valdag. Den nuvarande ordningen med krav på att listorna ska vara klara i maj skulle kunna förändras och sambandet kandidater/listor/val få ett större sammanhang. Förhandsröstningen skulle kunna förändras till brevröstning och kanske så småningom till internetröstning. Registrering av nomineringsgrupper behöver finnas kvar som skydd för att inte gruppbeteckningar utnyttjas av obehöriga eller missbrukas på annat sätt. Nomineringsgrupperna skulle kanske kunna ges större ansvar för sina kandidater och den arbetskrävande stiftvisa registreringen skulle kunna tas bort. Stiftet skulle kunna, även fortsättningsvis, förmedla information om valet och valsystemet, hur listor ställs upp och tryckning av listor. Av praktiska skäl bör enhetliga krav på listor bibehållas. Möjlighet till omval bör finnas kvar men genomföras restriktivt. Vessigebro den 13 juli 2010 Ulla Rickardsson (C) Camilla Widepalm Heurén (C) Inger Lif (C)

6 Fler präster som satsar på pedagogik och undervisning Motion 2010:68 av Jerry Adbo Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att inom ramen för arbetet med de kyrkliga utbildningarna överväga förutsättningarna för att skapa en särskild påbyggnadsutbildning för präster i pedagogik och undervisning. Många upplever att statusen hos de prästtjänster som är inriktade på undervisning och arbete med barn och familj eller ungdomar och konfirmander är låg. De besätts för det mesta med nyprästvigda som får göra några års värnplikt innan de andra typerna av prästtjänster blir möjliga att söka, då man i anställningsannonsen ofta kräver några års erfarenhet. Samtidigt tycks det glädjande nog finnas en växande insikt om att arbetet med att möta och att engagera nya generationer är avgörande för Svenska kyrkans framtid. Pedagogik och undervisning som ju är en av Svenska kyrkans fyra grundläggande uppgifter borde därför ha hög status och ses som meriterande för en präst att specialisera sig inom. Ett sätt att uppmuntra framstående teologer att söka sig inte bara till de prästtjänster som har inriktning på gudstjänst, utan också till undervisningsområdet, vore att utveckla en särskild påbyggnadsutbildning. Man kan i förlängningen tänka sig att det i framtiden finns pedagogpräster, med specialkompetens och chans till god löneutveckling och karriär. Sådana präster, som själva prioriterar och av sin arbetsgivare uppmuntras att bli riktigt bra på pedagogik och undervisning samt arbete med barn, ungdomar och deras familjer, skulle bli drömkollegor för de församlingspedagoger som redan i dag verkar inom detta fält. Präster med pedagogisk inriktning skulle också främja Svenska kyrkans roll som partner gentemot förskola och skola. Dessa experter på pedagogik och undervisning skulle också kunna bredda det pedagogiska fältet till att omfatta alla åldrar och på så vis ytterligare komplettera våra församlingspedagoger, som i stor utsträckning är inriktade på de yngre generationerna, och dessutom bidra med den teologiska spetskompetens inom området som är nog så avgörande. Efter några år av olyckligt stillestånd i nydaningen av de kyrkliga utbildningarna ser det äntligen ut att röra på sig igen. När denna angelägna process nu går vidare, bör man överväga idén att skapa en särskild påbyggnadsutbildning för präster som under ett eller ett par år vill stärka sin kompetens inom pedagogik och undervisning för olika åldersgrupper. Jag föreslår därför att Kyrkomötet ger Kyrkostyrelsen i uppdrag att inom ramen för arbetet med de kyrkliga utbildningarna överväga förutsättningarna för att skapa en särskild påbyggnadsutbildning för präster i pedagogik och undervisning. Stockholm den 24 juli 2010 Jerry Adbo (S)

7 Förenkling av nuvarande valsystem Motion 2010:66 av Peder Fohlin Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att föreslå en förenkling av vårt nuvarande valsystem, så att val till stiftsfullmäktige och Kyrkomöte sker genom indirekta val men att val till församling och samfälligheter sker genom direkta val såsom idag. Nuvarande valsystem känns inte bra, i stiftet är det viktigt att alla församlingar/samfälligheter har representation och att det är personer som är aktiva på lokalplanet. Idag väljs det ibland in personer på stiftsnivå som inte har någon förankring på lokalplanet. Det är viktigt att det finns en koppling mellan församlingar och stift. Sedan väljer stiftet representanter till Kyrkomötet. En annan sida är att den vanlige kyrkomedlemmen har lättare att välja representant till församling/samfällighet än till stift och Kyrkomöte, det känns längre ifrån. Det kommer också att innebära att kostnaderna för kyrkovalet blir mindre om det är färre nivåer att välja till, färre valsedlar behöver tryckas, bland annat. Fole den 23 juli 2010 Peder Fohlin (KSV)

8 Glutenfritt nattvardsbröd Motion 2010:09 av Emma Thorén och Ylva Wahlström Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utarbeta riktlinjer till stöd för församlingarna så att personer med celiaki eller födoämnesallergier kan ta emot nattvard vid alla nattvardsgudstjänster som firas i Svenska kyrkan. En av hundra personer i Sverige har celiaki, dvs. glutenintolerans, vilket innebär att man inte kan äta gluten som finns i vete, korn och råg. En person med celiaki kan därför inte ta emot nattvardsbröd som är bakat på dessa sädeslag. Många församlingar använder därför glutenfritt nattvardsbröd vid alla nattvards-gudstjänster för att även personer med celiaki ska kunna ta emot nattvarden. En del församlingar har som praxis att ha lite glutenfritt nattvardsbröd vid sidan av och den som behöver får då säga till prästen om det vid utdelandet. Andra för-samlingar har inte glutenfritt nattvardsbröd överhuvudtaget. Att församlingarna hanterar behovet av glutenfritt nattvardsbröd så olika leder till att personer med celiaki endast kan ta emot nattvard vid gudstjänster där han/hon själv har kollat upp vad som gäller vid just den gudstjänsten. I praktiken innebär det att många glutenintoleranta avstår från nattvard eftersom de inte vet om det är gluten i nattvardsbrödet eller inte. I vissa fall används nattvardsbröd som bakats i församlingen, och förutom att det då ofta innehåller gluten så innehåller det ibland kryddor som kan utlösa allergiska reaktioner hos en del personer. De som tjänstgör i gudstjänsterna är ofta okunniga om celiaki och födoämnesallergier. Därför behövs riktlinjer kring hur detta ska hanteras så att även personer med celiaki eller födoämnesallergier kan delta i nattvardsfirandet på samma villkor som alla andra. Kyrkostyrelsen bör därför få i uppdrag att utforma dessa riktlinjer. Krogstorp den 11 maj 2010 Hägersten den 14 maj 2010 Emma Thorén (MPSK) Ylva Wahlström (MPSK)

9 Musikundervisning anordnad av kyrkan Motion 2010:03 av Lars-Ivar Ericson Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utarbeta anvisningar om hur Svenska kyrkan bör anordna musikundervisning med syfte att stimulera till kyrkomusikerutbildning. Musiken i Svenska kyrkan är en stor resurs både i gudstjänster och vardagsverksamhet. Kyrkomusiken hjälper oss till andliga och kulturella upplevelser och det är viktigt att inför framtiden säkra tillgången till kyrkomusiker. Därför är det oroväckande att vår tids barn och ungdomar inte i lika stor utsträckning som tidigare funderar på att jobba med musik inom Svenska kyrkan. Ett sätt att öka intresset vore att förmå församlingarna att återuppta den frivilliga undervisning i orgel och piano som förr var så vanlig. Anställda kyrkomusiker bör beredas ökade möjligheter att i sin tjänst ge sådan undervisning. Tyringe den 3 april 2010 Lars-Ivar Ericson (C)

10 Revidera kollektändamålen Motion 2010:15 av Dan Sarkar Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att revidera principerna för fördelningen av rikskollekterna, så att de inomkyrkliga rörelser som bär en stor del av gudstjänstlivet i Svenska kyrkan får en större del av rikskollekterna. Svenska kyrkans kräftgång speglas inte i en mängd inomkyrkliga, högkyrkliga, evangelikala, karismatiska och gammalkyrkliga rörelser som idag får marginellt stöd från Svenska kyrkan genom stifts- och rikskollekter. Samtidigt som dessa gruppers arbete i stort sett bärs av gåvor bär medlemmarna i dessa rörelser upp en stor del av gudstjänstlivet i sina hemförsamlingar. Att visa sin uppskattning för och stödja dessa rörelser med rikskollekt borde därför vara högprioriterat. Kyrkolivsutskottet har yttrat sig (Kl 2005:4y) så här träffande om rikskollekternas syfte: "De gemensamma kollekterna i stiften och i hela Svenska kyrkan är ett starkt uttryck för att vi hör ihop och synliggör att vi arbetar för gemensamma mål. Dessa kollekter lyfter blicken ut över försam-lingens egen gräns och ställer in våra församlingar i ett större sammanhang där vi handlar gemensamt, som en kyrka. Stifts- och rikskollekterna är därmed ett av uttrycken för vår kyrkosyn." Många församlingar stöder dessa rörelser med församlingskollekter, men detta avspeglas inte i Kyrkostyrelsens nuvarande rikskollektändamålsfördelning fastställdes kriterier och principer för rikskollektändamålen. Dessa behöver revideras, så att grupper som bär viktiga delar av Svenska kyrkans gudstjänstliv också får en större del av rikskollekterna. Broby den 23 juni 2010 Dan Sarkar (FK)

11 Riv upp vigselbeslutet Motion 2010:13 av Dan Sarkar Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att ta fram förslag som innebär att kyrkoordningen och kyrkohandboken återgår till de formuleringar som gällde innan beslutet om könsneutrala vigslar trädde i kraft och som berördes av det beslutet. Förra årets kyrkomötesbeslut att tillåta könsneutrala vigslar har varit förödande för Svenska kyrkan. Det föregicks varken av ett demokratiskt val eller av ekumeniska konsultationer, trots att beslutet var ett avsteg från allmänkristlig konsensus och mötte allvarliga teologiska invändningar. Samtidigt som det hos allmänheten säkert finns en relativt stor acceptans för beslutet så har beslutet trots det inte inneburit en tillströmning av medlemmar och hos många väckte det ett löjets skimmer att Svenska kyrkan högljutt protesterade mot en yttre detalj som inte regleras i kyrkordning eller kyrkohandbok (när kronprinsessparet valde brudöverlämning), men däremot genomförde en teologiskt diskutabel, ekumeniskt isolerande och inomkyrkligt splittrande ändring av ett av vigselgudstjänstens konstituerande element. För Svenska kyrkans roll i det ekumeniska arbetet har beslutet därför varit isolerande: vid vilket annat beslut som helst hade man ansett att priset blev för högt. För präster som har svårt att se ordningen gå ihop med vigningslöftenas trohet till Bibeln och bekännelsen har det skapat problem: några har försökt avsäga sig vigselrätten, andra har meddelat sina domkapitel sin avvikande mening. För många goda krafter inom Svenska kyrkan blev detta sista droppen, utträdena bland dem som älskar Svenska kyrkan har varit alltför många för att Svenska kyrkan ska ha råd att betrakta detta som ett gott beslut. Jesus har allvarliga ord som alltför lätt går att tillämpa här: Varje rike som är splittrat blir ödelagt, och en stad eller en familj som är splittrad kan inte bestå. (Matt 12:25) Nu har nytt val hållits till Kyrkomötet. Därför bör det nyvalda Kyrkomötet riva upp vigselbeslutet från 2009 och låta kyrkoordning och kyrkohandbok återgå till de formuleringar som gällde innan beslutet trädde i kraft. Broby den 23 juni 2010 Dan Sarkar (FK)

12 Stöd till förföljda kristna Motion 2010:07 av Margareta Viklund Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att tillsätta en utredning i syfte att finna metoder för att stödja de kristna förföljda folken i Mellanöstern, främst i Irak samt att intensifiera arbetet för de gömda flyktingarna i Sverige av vilka tusentals är kristna flyktingar som flytt för sina liv på grund av förföljelse och terror. I Sverige finns ett stort antal flyktingar, som i sina hemländer på grund av sin kristna tro och övertygelse mött förföljelse, trakasserier, hot, misshandel och nära anhörigas död. De har flytt därför att de styrande i deras hemländer inte kan ge dem skydd eller vill veta av dem, som har en kristen tro och kristna värderingar. De kan dessutom ha åtråvärda egendomar eller affärsrörelser, som man av olika skäl vill lägga beslag på. En konsekvens av den svåra situationen är bland annat att en stor flyktingström av assyrier nått vårt land, av vilka tusentals under svåra förhållanden håller sig gömda, därför att de inte får uppehållstillstånd. De har också flytt till flera länder i Mellanöstern. Även där håller de sig gömda och utsätts för trakasserier och förföljelse. Men Sverige tar inte emot många av dem, utan skickar dem tillbaka, trots information om vilka fruktansvärda förhållanden de kommer ifrån. Även om de är gamla, dödshotade, höggravida eller dödssjuka skickas de tillbaka till det land som de flytt ifrån. I fruktan för sina liv i hemländerna och på grund av myndigheters och beslutande politikers bristande förståelse och okunskap om situationen där, måste de hålla sig gömda utan några samhälliga och mänskliga rättigheter. Flera enskilda politiker och organisationer har genom lobbyverksamhet, uttalanden, artiklar och upprop i olika sammanhang, både i Sverige och internationellt, pekat på assyriernas situation. Men de styrande i vårt land har inte lyssnat eller förstått dem. Myndigheter och politiker i vårt land tycks inte vilja eller kan inte förstå att kristna förföljs i muslimska länder. Eftersom styrande politiker och myndigheter i Sverige inte tycks kunna ge många assyrier (som även kallas syrianer eller kaldéer) och egyptiska kopter uppehållstillstånd i Sverige, är det hög tid att Svenska kyrkan engagerar sig helt och fullt i ett arbete, som visar att kristenheten i Sverige inte accepterar den förföljelse av kristna som äger rum i många länder i Mellanöstern inklusive Turkiet. Det är också angeläget att Svenska kyrkan ännu mer än tidigare även engagerar sig för speciellt de kristna flyktingarnas situation i Sverige. Svenska kyrkan är den instans som, speciellt när många andra sviker, borde ta ett ansvar och ställa sig på de kristna brödernas och systrarnas sida i framförallt Mellanöstern. Det skulle i så fall inte enbart handla om uttalanden utan även om åtgärder i form av exempelvis uppvaktningar riktade till företrädare för beslutande organ, ökat samarbete med olika invandrarkyrkor och föreningar i Sverige, internationella påtryckningar och uppvaktningar till exempelvis EU och FN samt kyrkor och församlingar i olika länder. Svenska kyrkan kan också i sitt övriga internationella arbete inkludera de förföljda kristna. Nacka den 8 juni 2010 Margareta Viklund (KR)

13 Utbildning i hbt-frågor Motion 2010:44 av Karin Långström Vinge m.fl. 1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda om en hbt-utbildning för Kyrkomötets ledamöter skulle kunna möjliggöras. 2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att uppmuntra stiften att starta utbildningar i hbt-frågor för anställda, ideella och förtroendevalda. I Kyrkomötet 2009 motionerade Irene Gustafsson och Paul Trossö om hbt-utbildning för Kyrkomötet och att Kyrkostyrelsen ska uppmuntra stiften att ordna utbildningar för anställda och förtroendevalda. Det var en mycket bra motion som förtjänade bifall. Svenska kyrkan har i många avseenden varit föregångare. I Kyrkomötet 2005 togs avstånd från all form av diskriminering av hbt-personer. År 2009 fattade vi beslut om att erbjuda vigselgudstjänst för samkönade par. Nu går arbetet vidare själavårdsmässigt och opinionsmässigt. För att kunna ha en åsikt måste man ha fakta. Många förväntar sig att Svenska kyrkans företrädare ska vara en tydlig röst i samhällsdebatten, eller i alla fall vara orienterade i människosyns- och samhällsfrågor. Detta kan mötas genom att fortsätta det utbildningsarbete som inleddes då vigselfrågan var aktuell. Det finns fler värdegrundsfrågor inom hbt-sfären som behöver belysas teologiskt och pastoralt. Det gäller till exempel hur vi möter hbt-personer och regnbågsfamiljer i kyrkliga handlingar och övrig verksamhet, tvångssteriliseringar av transsexuella, möjligheten att barn ska kunna ha flera vårdnadshavare, möjlig-heten till medicinsk fertilitetsbehandling oavsett relationsstatus. För att minska hatbrott och diskriminering i olika former krävs opinionsbildning och utbildning. Det behövs ökad insikt och kunskap. Kyrkomötets ledamöter bör vara utbildade. För stiften skulle det underlätta betydligt att kunna prioritera detta område om det uppmuntras av Kyrkostyrelsen. Skövde den 11 juli 2010 Karin Långström Vinge (FiSK) Irene Gustafsson (S) Maria Abrahamsson (M) Marta Axner (S) Ann-Sofie Persson (C)

14 Utvärdering av konfirmandarbetet Motion 2010:46 av Kjell Petersson och Jan-Anders Ekelund Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att låta forskningsenheten undersöka hur olika modeller av konfirmandarbete lyckas med att hjälpa ungdomarna fram till kristen tro och regelbundet gudstjänstfirande. Konfirmationsseden i Svenska kyrkan är vikande. Desto viktigare är det att ta till vara de ungdomar som väljer att låta sig konfirmeras. Det saknas aktuella undersökningar om vad konfirmandtiden betytt och betyder. Avgörande är i vilken utsträckning konfirmandtiden fostrar unga människor till kyrkokristna, människor som regelbundet firar gudstjänst. Det tycks som om konfirmandläger på olika gårdar lyckas bättre med detta än andra former av konfirmandundervisning. Som exempel kan nämnas konfirmandarbetet på Åh stiftsgård, på lägergården Transtrand, på Hjelmserydsstiftelsen, på missionsgården Strandhem i Örkelljunga. Hässelby och Örby den 10 juli 2010 Kjell Petersson (FK) och Jan-Anders Ekelund (FK)

15 Öka kunskapen om kristen tro Motion 2010:64 av Britt Louise Agrell 1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda formerna för en satsning på kunskapsförmedling av kristen tro och då i första hand innebörden av varför vi firar jul och påsk i vårt land, som når i vart fall alla medlemmar i Svenska kyrkan. 2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att inom programmet 0 till 18 utarbeta en plan för undervisning om kristen tro till barn mellan 6 och 12 år. Vi är illa ute, sa en av Svenska kyrkans ledare i ett tal förra året. Vad han menade var att kunskapen om kristen tro minskar katastrofalt i vårt land. Många människor förknippar religion och kristen tro med fundamentalism och tror att kristna människor är världsfrånvända och lever i en sagovärld. Ateistiska strömningar ledda av de s.k. Humanisterna är på stark frammarsch i vårt land. Vad beror detta på? Jag är övertygad om att den främsta anledningen är att alltför många människor saknar kunskap om kristen tro och vad Svenska kyrkan står för. Om man inte har kunskap kan man inte heller ta ställning vare sig för eller emot. Sedan undervisningen i kristendom förändrades i våra skolor har Svenska kyrkan haft det huvudsakliga ansvaret för att förmedla sådan kunskap. Detta ansvar har vi inte tagit på allvar. Även om många av våra församlingspedagoger och andra anställda på olika sätt förmedlat kunskap både i församlingens verksamhet och i våra skolor har detta inte varit tillräckligt för att nå ens alla medlemmar i Svenska kyrkan. Vi har i dag en hel generation som saknar den mest basala kunskap om vad kristendom är och det nya förbund som Kristus instiftade. Det är hög tid att ändra på detta och där bör Kyrkomötet ta sitt ansvar. Naturligtvis ska all kunskapsförmedling ske via våra församlingar men Kyrkostyrelsen måste hjälpa till och ge församlingarna möjligheter och hjälpmedel. I Norge har man sitt trosuppläringsprojekt. Vi bör ha något motsvarande i Sverige men med Svenska kyrkan som huvudman. Därför föreslår jag att Svenska kyrkan på nationell nivå genomför ett projekt som sträcker sig över flera år och påbörjas med kunskapsförmedling på bred bas om innebörden av de kristna helgerna jul och påsk. Denna kunskap ska nå hela svenska folket och i vart fall alla medlemmar i Svenska kyrkan. Sedan är det upp till var och en att ta emot eller förkasta men då vet man åtminstone vad det handlar om. Dessutom måste man förbättra barnens kunskap och då särskilt vända sig till barn mellan 6 och 12 år som vi har svårt att nå. Lika väl som vi har utfärdat riktlinjer för vår konfirmationsundervisning bör vi ha en konkret plan för undervisning om kristen tro för barn mellan 6 och 12 år. Det program som finns på kyrkokansliet och har beteckningen 0 till 18 år har i vart fall hittills inte arbetat på detta sätt. Man måste lägga upp ett program för hur man ska nå dessa barn och ungdomar och visa på olika möjligheter att förmedla kristendomskunskap. Barn har rätt att få tillgång till ett andligt liv och detta förutsätter kunskap. En plan för detta skulle vara till hjälp för alla våra anställda och frivilliga ute i församlingarna som ser som sin uppgift att nå barn och ungdomar och visa på vad kristen tro är och innebär. Härnösand den 24 juli 2010 Britt Louise Agrell (FiSK)

16 Öppet nattvardsbord Motion 2010:30 av Karin Långström Vinge och Susann Torgerson Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att teologiskt och pastoralt bearbeta frågan om de odöptas plats vid nattvardsbordet. Idag talar vi mycket om utanförskap och Svenska kyrkan är mån om att framställas som inkluderande och öppen folkkyrka. Men när det kommer till nattvarden, är deltagande fullt ut formellt sett inte möjligt. Uppmaningen Kom, nu är allt tillrett, gäller bara dem som har ett D i kyrkobokföringens dopstatus. Frågan om hur vi förhåller oss till de odöpta ifråga om nattvardsfirande aktualiseras allt mer och av allt fler. Redan 2005 motionerade Johan Linnman och Anders Åkerlund utifrån egna pastorala erfarenheter. År 2009 återkom Johan Åkesson i ämnet eftersom han tyckte att utskottets och läronämndens motivering var otillfredsställande. Jag håller med. De hänvisar till paragrafen i kyrko-ordning ens kapitel 20 samt till den allmänkyrkliga traditionen att dop och nattvard oupplösligen hör samman. Men i en reformatorisk kyrka, som erkänner och vitaliseras av att omgivande kultur och tidsanda ställer nya frågor till tro, bekännelse och lära, bör man kunna våga ompröva allmänkyrklig tradition i allmänhet, och kyrkoordningens paragrafer i synnerhet. Kyrkliga seder ändras över tid och idag är det trots formella skäl vanligt att vägen in i kyrkan går just via nattvardsbordets gemenskap. Fokus i det pastorala arbetet bör inriktas på hur människor, döpta och ej ännu döpta, kan inbjudas till Gudsmöten i olika former. Att nattvardsfirande skulle föregå dophandling behöver inte innebära att det nödvändiga och oupplösliga sambandet upplöses, utan snarare fördjupas. Är verkligen ordningsföljden det viktiga, eller är det att människor tar del av sakramenten? Så beslutade Kyrkomötet 2009 att uppdra åt Kyrkostyrelsen att teologiskt och pastoralt aktualisera det nödvändiga sambandet mellan dop och nattvard. I den skrivelse som Kyrkostyrelsen skickat till Kyrkomötets ledamöter inför 2010 års Kyrkomöte (KsSkr 2010:2) har styrelsen dock omformulerat sitt uppdrag: att teologiskt och pastoralt bearbeta frågan om de odöptas plats vid nattvardsbordet. Det är på sätt och vis glädjande att Kyrkostyrelsen på egen hand utvidgat sitt uppdrag till fördel för motionären, men det är inte i överensstämmelse med Kyrkomötets beslut. Därför ber vi Kyrkomötet att återigen ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att teologiskt och pastoralt bearbeta frågan om de odöptas plats vid nattvardsbordet. Skövde den 11 juli och Grundsund den 22 juli 2010 Karin Långström Vinge (FiSK) Susann Torgerson (FiSK)

17 Öppethållande i vallokal under tid för huvudgudstjänst Motion 2010:59 av Agneta Hyllstam Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att inför kyrkovalet 2013 se över Svenska kyrkans bestämmelser vad gäller öppethållande i vallokalen och upphäva bestämmelsen om stängning av vallokalen under tid för huvudgudstjänst på valdagen. Det är viktigt att se över all reglering för kyrkovalet för att förenkla deltagande i valet. Att ha olika öppettider i vallokalerna i samma pastorat eller samfällighet försvårar för de röstande liksom om dagen splittras i olika perioder av öppethållande. Enligt Svenska kyrkans bestämmelser gäller att vallokal på valdagen är stängd under tid för huvudgudstjänst, se SvKB 2008:1 14 En vallokal ska alltid hållas öppen för röstning klockan och därtill minst fyra timmar mellan klockan och Den ska hållas stängd under tiden för församlingens huvudgudstjänst. Eftersom klockslag för huvudgudstjänst blir alltmer skiftande blir det därmed också svårare för valnämnder i större pastorat och samfälligheter att leva upp till Svenska kyrkans bestämmelser. Om valnämnden önskar gemensamt öppethållande i alla vallokaler för att underlätta för de röstande, krävs ibland att tid för huvudgudstjänst får ändras på valdagen eller att valnämnden helt enkelt förbiser den ordning som gäller om stängt i vallokalen under tid för huvudgudstjänst. Valnämnden väljer då en tid, bland många olika gudstjänsttider i de olika församlingarna, och beslutar om öppethållande i vallokalen utifrån denna enda tid, trots att man då riskerar att hålla öppet för val i en församling även under tid för huvudgudstjänst. Genom att ta bort regleringen om stängt under tid för huvudgudstjänst överlämnas till valnämnden att fatta beslut i frågan. Lund den 24 juli 2010 Agneta Hyllstam (ÖKA)

Nattvardens bröd och vin. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Motionernas förslag. Yttrande från Läronämnden

Nattvardens bröd och vin. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Motionernas förslag. Yttrande från Läronämnden Kyrkomötet Kyrkomötet Gudstjänstutskottets betänkande 2010:2 Nattvardens bröd och vin Sammanfattning I detta betänkande behandlas två motioner om nattvardens bröd och vin. I motion 2010:9 föreslås att

Läs mer

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.

Läs mer

Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling

Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Den som dricker av det vatten jag

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Församlingsinstruktion Glanshammars församling Svenska Kyrkan i Glanshammar Innehåll sid Inledning... 3 1. Reglerna för församlingen och församlingens verksamhet som domkapitlet får besluta enligt bestämmelser

Läs mer

30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON:

30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON: 30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON: Ordförande, ledamöter och åhörare! Ett sommarjobb ger mycket mer än bara fickpengar. Det ger mening, sammanhang och möjlighet

Läs mer

Medlemsblad nr 3-2015. i Svenska kyrkan

Medlemsblad nr 3-2015. i Svenska kyrkan Medlemsblad nr 3-2015 i Svenska kyrkan FEM uppgifter för oss i KR Växjö Diakonicentrum Ordförandekonferens 30/1 2016 Ordföranden har ordet FEM uppgifter för oss i KR Satsning inför nästa valrörelse! Två

Läs mer

De Ungas KyrKomöte motionssvar

De Ungas KyrKomöte motionssvar De Ungas Kyrkomöte MOTIONSSVAR De ungas kyrkomöte Den 5 augusti anordnade Svenska Kyrkans Unga för fjärde året i rad De Ungas Kyrkomöte. En arbetsgrupp från förbundet hade på förhand valt ut ett trettiotal

Läs mer

Uppsala stifts strategidokument 2015-2018

Uppsala stifts strategidokument 2015-2018 Uppsala stifts strategidokument 2015-2018 Uppdrag och övergripande vision Stiftets grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet. Stiftet har också förvaltande uppgifter 1. Det

Läs mer

Var ska Svenska kyrkan lägga kraften? Kyrkoval 18 september. Det är du som väljer.

Var ska Svenska kyrkan lägga kraften? Kyrkoval 18 september. Det är du som väljer. Var ska Svenska kyrkan lägga kraften? Stötta före detta missbrukare? Bibelstudier? Finnas på fängelser? Stöd vid kriser? Stödja anhöriga till dementa? Ungdomsgrupper och läger? Musik- och temagudstjänster?

Läs mer

Lokaler för röstning vallokaler, expeditioner och särskilda röstmottagningsställen

Lokaler för röstning vallokaler, expeditioner och särskilda röstmottagningsställen KAPITEL 9 Lokaler för röstning vallokaler, expeditioner och särskilda röstmottagningsställen Bestämmelser om vallokaler finns i 38 kap. 45, 48 51 kyrkoordningen samt i 11 och 12 samt 18 22 Kyrkostyrelsens

Läs mer

F Ö R S A M L I N G S I N S T R U K T I O N. för Göteborgs S:t Pauli församling

F Ö R S A M L I N G S I N S T R U K T I O N. för Göteborgs S:t Pauli församling Göteborgs S:t Pauli församling Församlingsinstruktion 2015 F Ö R S A M L I N G S I N S T R U K T I O N för Göteborgs S:t Pauli församling I församlingen finns tre prästbefattningar: en kyrkoherde och två

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

Att ställa upp i kyrkovalet

Att ställa upp i kyrkovalet Att ställa upp i kyrkovalet Innehåll BYGGA KYRKA TILLSAMMANS..................... 3 Flera sätt att delta i bygget............................ 3 Kyrkoval 18 september 2005......................... 3 Nu

Läs mer

Konfirmandverksamheten skall följa Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete.

Konfirmandverksamheten skall följa Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete. INLEDNING Denna församlingsinstruktion har utformats av kyrkoherden, förtroendevalda, anställda samt frivilliga medarbetare. Den skall ge uttryck för församlingens inriktning som sammanfattas i det pastorala

Läs mer

Lokalisering av kyrkliga utbildningar. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Motionens förslag. Bakgrund

Lokalisering av kyrkliga utbildningar. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Motionens förslag. Bakgrund Kyrkomötet Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2012:6 Lokalisering av kyrkliga utbildningar Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2012:37 Lokalisering av kyrkliga utbildningar. Motionärerna

Läs mer

Valsedlar samt grupp- och kandidatförteckningar

Valsedlar samt grupp- och kandidatförteckningar Kapitel 6 Valsedlar samt grupp- och kandidatförteckningar Bestämmelser av betydelse för hanteringen av valsedlar innan valet äger rum finns i 38 kap. 32 35 och 51 i kyrkoordningen samt i 7 10 och 24 Kyrkostyrelsens

Läs mer

»Ett stråk av himmel och en doft av jord» det materiellas betydelse i firandet av nattvarden, II

»Ett stråk av himmel och en doft av jord» det materiellas betydelse i firandet av nattvarden, II Markus Hagberg: Svensk pastoraltidskrift nr 12 2012»Ett stråk av himmel och en doft av jord» det materiellas betydelse i firandet av nattvarden, II Detta är den andra delen av Markus Hagbergs artikel om

Läs mer

Läronämnden har yttrat sig över motionen i Ln 2010:8y. Yttrandet bifogas som bilaga 1.

Läronämnden har yttrat sig över motionen i Ln 2010:8y. Yttrandet bifogas som bilaga 1. Kyrkomötet Kyrkomötet Ekumenikutskottets betänkande 2010:4 Kyrkan och politiken Sammanfattning Betänkandet behandlar motion 2010:76 av Margareta Sandstedt som föreslår att Kyrkostyrelsen ges i uppdrag

Läs mer

Kyrkans grundläggande uppgift gudstjänst

Kyrkans grundläggande uppgift gudstjänst Mot 2013:1 Motion 2013:1 av Berth Löndahl m.fl. Kyrkans grundläggande uppgift gudstjänst beslutar att i kyrkoordningen infoga en förklaring av kyrkans grundläggande uppgift, gudstjänst, enligt följande

Läs mer

ALLTID SEDD ALLTID ÄLSKAD!

ALLTID SEDD ALLTID ÄLSKAD! ALLTID SEDD ALLTID ÄLSKAD! Utdrag ur Handlingsplan för dopuppföljning 0-18 år i Vantörs församling 2011 Omvärldsbeskrivning av Vantörs församling ur perspektivet Barn & Unga Vantörs församling 1957 delade

Läs mer

Valfrågor. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Kyrkomötet Organisationsutskottets betänkande 2007:5

Valfrågor. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Kyrkomötet Organisationsutskottets betänkande 2007:5 Kyrkomötet O 2007:5 Ny version beslutad 07-10-23 Kyrkomötet Organisationsutskottets betänkande 2007:5 Valfrågor Sammanfattning I betänkandet behandlas valfrågor. Två motioner om införande av indirekta

Läs mer

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Kyrkostyrelsen har det övergripande ansvaret för de direkta valen. (SvKB 2003:9)

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Kyrkostyrelsen har det övergripande ansvaret för de direkta valen. (SvKB 2003:9) Nionde avdelningen: Val Inledning Inom kyrkan väljs människor till olika förtroendeuppdrag och för att överlägga och fatta beslut på hela gemenskapens vägnar. Så har det varit genom kyrkans hela historia.

Läs mer

Församlingsinstruktion för Ransbergs församling

Församlingsinstruktion för Ransbergs församling Församlingsinstruktion för Ransbergs församling Vad är vi? Att vara församling är att dela en tro. Vi tror på Gud som skapat världen och att hela skapelsen därför är viktig: natur, miljö, människor och

Läs mer

Undervisning för barn upp till arton år. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Motionens förslag. Bakgrund

Undervisning för barn upp till arton år. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Motionens förslag. Bakgrund Kyrkomötet Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2011:6 Undervisning för barn upp till arton år Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2011:92 om undervisning för barn upp till arton år.

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011 116 Svenska kyrkan och Ship to Gaza MARGARETA SANDSTEDT: Fru ordförande, ledamöter och biskopar! Den här frågan om Svenska kyrkans stöd till märkliga utrikesengagemang som Ship to Gaza upphör aldrig att

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Fastställt av: Kyrkorådet 2009-12-10 Församlingsinstruktion Innehåll 1. Inledning 2. Omvärldsanalys 3. Församlingsidé 4. Pastoralt program för gudstjänst, undervisning, mission och diakoni 5. Kyrkliga

Läs mer

Policy för fred och omställning till en hållbar värld

Policy för fred och omställning till en hållbar värld Policy för fred och omställning till en hållbar värld Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. 1 Mos 1:26 Vi vet att hela skapelsen ännu ropar som i födslovåndor. Rom

Läs mer

Antagen av Kyrkorådet 2014-11-10. Församlingsinstruktion Landvetter Härryda pastorat

Antagen av Kyrkorådet 2014-11-10. Församlingsinstruktion Landvetter Härryda pastorat 1 Antagen av Kyrkorådet 2014-11-10 Antagen av Kyrkofullmäktige 2014-11-25 Församlingsinstruktion Landvetter Härryda pastorat 2 Församlingsinstruktion, en sammanfattning För Landvetter och Härryda församlingar

Läs mer

EN PRÖVANDE FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR FRÖSÅKERS FÖRSAMLING

EN PRÖVANDE FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR FRÖSÅKERS FÖRSAMLING EN PRÖVANDE FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR FRÖSÅKERS FÖRSAMLING Texten utgår från Verksamhetsbeskrivningar år 2014 samt Visioner och mål i Frösåkers församling 2015. Jämförelse har gjorts med Församlingsinstruktionen

Läs mer

FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING

FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING Församlingsordning 1/14 FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING Församlingsordningen beskriver församlingens vision, liv och struktur. Detta dokument beskriver vad Fristadskyrkan är och vad församlingen vill

Läs mer

Motion 2014:22 av Anders Brunnstedt m.fl., Barnportal på nätet

Motion 2014:22 av Anders Brunnstedt m.fl., Barnportal på nätet Kyrkomötet Kl 2014:3 Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2014:3 Svenska kyrkan på nätet Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2014:22, Barnportal på nätet och motion 2014:72, Webbsända

Läs mer

Södertälje i världen Världen i Södertälje

Södertälje i världen Världen i Södertälje Södertälje i världen Världen i Södertälje Södertäljefakta bakgrund Södertälje är en stad med 83 600 invånare, vilket är knappt en procent av Sveriges hela befolkning. Storföretagen AstraZeneca och Scania

Läs mer

Avundsjuk på episkopatet

Avundsjuk på episkopatet Ledare SPT nr 15/16 2012 Avundsjuk på episkopatet STUNDOM TALAR MAN i ekumeniska och interreligiösa sammanhang om att det finns en»helig avundsjuka» mellan olika kristna kyrkor eller t.o.m. mellan olika

Läs mer

Nämn tre frågor som Svenska kyrkan bör prioritera. Rangordna svaren utifrån vad som är viktigast för er nomineringsgrupp.

Nämn tre frågor som Svenska kyrkan bör prioritera. Rangordna svaren utifrån vad som är viktigast för er nomineringsgrupp. Fråga 1 Nämn tre frågor som Svenska kyrkan bör prioritera. Rangordna svaren utifrån vad som är viktigast för er nomineringsgrupp. Satsa på barnen, ungdomarna och deras föräldrar de är kyrkans nutid och

Läs mer

KYRKOMUSIKERNAS RIKSFÖRBUND (KMR) Ombudsmötet 2013

KYRKOMUSIKERNAS RIKSFÖRBUND (KMR) Ombudsmötet 2013 KYRKOMUSIKERNAS RIKSFÖRBUND (KMR) Ombudsmötet 2013 MOTIONER TILL OMBUDSMÖTET 2013 Översikt över inkomna motioner (inlämningsdeadline 1/2 2013) Denna översikt aktualiserad 3/2 2013 Föreningarnas yttranden

Läs mer

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Beslutad 25 juni 2015 Innehållsförteckning 1. Kyrkans förskola 1.1 Inledning 1.2 Verksamhet och profil 1.2.1 Arbetets inriktning 1.2.2 Församlingsinstruktion

Läs mer

Församlingsblad. Torestorp, Öxabäck & Älekulla Hösten 2013

Församlingsblad. Torestorp, Öxabäck & Älekulla Hösten 2013 Församlingsblad Torestorp, Öxabäck & Älekulla Hösten 2013 Förtroendeval 2 Alphakurs 2 Gemenskapshelg 3 Församlingskväll 3 Kyrkoval 4-5 På gång 6 Döpta & Kontakt 7 Gudstjänster 8 Förtroendeval Församlingen

Läs mer

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23 Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...

Läs mer

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen

Läs mer

Ta steget! Konfirmation 2014/15

Ta steget! Konfirmation 2014/15 Ta steget! Konfirmation 2014/15 Varför konfirmation? Konfirmandtiden är ett fantastiskt tillfälle för dig att tillsammans med jämnåriga och vuxna människor fundera över livets viktigaste frågor om mål

Läs mer

Vi utbildar för församlingarnas uppdrag

Vi utbildar för församlingarnas uppdrag Hej! Du som får det här dokumentet har nyligen träffat en människa som är intresserad av Akademi för Ledarskap och Teologi (ALT). Den personen vill antingen ha dig som mentor eller er församling som utbildningsplats.

Läs mer

Öppet nattvardsbord för de odöpta. Sammanfattning. Kyrkomötet Gudstjänstutskottets betänkande 2009:5

Öppet nattvardsbord för de odöpta. Sammanfattning. Kyrkomötet Gudstjänstutskottets betänkande 2009:5 Kyrkomötet G 2009:5 Kyrkomötet Gudstjänstutskottets betänkande 2009:5 Öppet nattvardsbord för de odöpta Sammanfattning I motion 2009:30 föreslås att Kyrkostyrelsen får Kyrkomötets uppdrag att teologiskt

Läs mer

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Många livsmedelsföretagare upplever att den offentliga kontrollen innebär en rad administrativa svårigheter. Landsbygdsdepartementet

Läs mer

inbjudan till konfirmation i svenska kyrkan sollentuna läsåret 2013 2014 tro hop p& k ä rlek

inbjudan till konfirmation i svenska kyrkan sollentuna läsåret 2013 2014 tro hop p& k ä rlek inbjudan till konfirmation i svenska kyrkan sollentuna läsåret 2013 2014 tro hop p& k ä rlek 1 2 2 vad tror du på? våga prova gud och kyrkan! Vi förutsätter inte att du som anmäler dig till konfirmandundervisningen

Läs mer

Vision och program inför kyrkovalet 2017 för POSK Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan

Vision och program inför kyrkovalet 2017 för POSK Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan 1 1 0 1 0 1 Vision och program inför kyrkovalet 0 för POSK Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan VISION POSK har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

Östmarks församling Östmarks församlings församlingsinstruktion

Östmarks församling Östmarks församlings församlingsinstruktion Östmarks församling Östmarks församlings församlingsinstruktion Godkänd i Östmarks församlings kyrkofullmäktige i april 2011. Antagen av Karlstads stifts Domkapitel i september 2011. Innehållsförteckning:

Läs mer

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,

Läs mer

Särlösning för begravningsverksamheten för församlingarna inom nuvarande Göteborgs kyrkliga samfällighet

Särlösning för begravningsverksamheten för församlingarna inom nuvarande Göteborgs kyrkliga samfällighet Kyrkomötet KsSkr 2015:6 Kyrkomötet Kyrkostyrelsens skrivelse 2015:6 Särlösning för begravningsverksamheten för församlingarna inom nuvarande Göteborgs kyrkliga samfällighet Kyrkostyrelsen överlämnar denna

Läs mer

Verksamhetsberättelse för POSK 2013

Verksamhetsberättelse för POSK 2013 Verksamhetsberättelse för POSK 2013 Under 2013 har informatör Carina Etander Rimborg varit anställd på 100 procent. Arbetsuppgifterna för informatören har bestått i att besöka grupper över hela landet

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Clearing av kyrkliga handlingar. Mall för samarbetsavtal för konfirmationsersättning med kommentar SvKB 2004:12

FÖRBUNDSINFO. Clearing av kyrkliga handlingar. Mall för samarbetsavtal för konfirmationsersättning med kommentar SvKB 2004:12 Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 5 2005 Clearing av kyrkliga handlingar Detta FörbundsInfo behandlar bestämmelserna om clearing av kyrkliga handlingar (dop, konfirmation, vigsel och begravning)

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

VÅRA AVTRYCK. Freds-, miljö- och rättvisepolicy

VÅRA AVTRYCK. Freds-, miljö- och rättvisepolicy VÅRA AVTRYCK Freds-, miljö- och rättvisepolicy Varför ska vi bry oss? Bibeln lär oss att Gud är alltings ursprung och orsak, skapelsen är Hans händers verk. Människan är unik som skapad till Guds avbild

Läs mer

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen

Läs mer

KONFIRMAND 2011/2012. Startsida

KONFIRMAND 2011/2012. Startsida KONFIRMAND 2011/2012 Startsida Nyfiken på livet? Konfirmand 2011-2012 i Björkekärrs, Härlanda, S:t Pauli och Örgryte församlingar Jag? Världen? Gud? Livet är fullt av frågor! Kyrkan? Jesus? Döden? Meningen

Läs mer

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns

Läs mer

Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig

Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig Krokom 2013-01-01 Inger Olsson, förskolechef Innehåll Inledning...5 Bakgrund...6 Mobbning kännetecknas av:... 7 Befogade tillsägelser... 7 Lagar

Läs mer

»Ett stråk av himmel och en doft av jord» det materiellas betydelse i firandet av nattvarden, II

»Ett stråk av himmel och en doft av jord» det materiellas betydelse i firandet av nattvarden, II »Ett stråk av himmel och en doft av jord» det materiellas betydelse i firandet av nattvarden, II MARKUS HAGBERG Detta är den andra delen av Markus Hagbergs artikel om de teologiska och pastorala problemen

Läs mer

Att vara internationellt ombud

Att vara internationellt ombud Att vara internationellt ombud Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla

Läs mer

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

Missiv 1(2) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-09-15 KS/2014:394 Handläggare Carina Stolt Tfn 0142-851 11 Kommunstyrelsen Kommungemensam metod för att säkerställa att barnkonventionen

Läs mer

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR RAMSBERGS FÖRSAMLING, VÄSTERÅS STIFT

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR RAMSBERGS FÖRSAMLING, VÄSTERÅS STIFT FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR RAMSBERGS FÖRSAMLING, VÄSTERÅS STIFT 1. INLEDNING 1.1. FÖRSAMLINGEN Ramsbergs församling är en landsortsförsamling med jordbruks- och skogsområden. De två större orterna är Ramsberg

Läs mer

TD Jan-Olof Aggedal, Svenska kyrkan SKKF Rikskonferens i Karlskrona 2012-05-28 Underlag för presentation

TD Jan-Olof Aggedal, Svenska kyrkan SKKF Rikskonferens i Karlskrona 2012-05-28 Underlag för presentation Se möjligheterna! Jag är obotligt optimist, tillhör de nyfiknas skara, tillhör de som vill se bakom hörnet, försöka se möjligheterna! När förändringens vind blåser bygger somliga väderkvarnar medan andra

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

Projekt Migration. Refleklera - & Agera

Projekt Migration. Refleklera - & Agera Projekt Migration Refleklera - & Agera Foto: thomas koch/shutterstock.com Flyktingläger nära gränsen mellan Turkiet och Syrien. Migration är en naturlig företeelse som har präglat hela mänsklighetens historia.

Läs mer

Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria (Joh 8:31 32).

Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria (Joh 8:31 32). Inledning Vår Frälsare Jesus Kristus, som skaffat fram en fullkomlig förlåtelse åt hela världen (Rom 5:18) säger: Amen säger jag er: Allt vad ni binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt vad

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Församlingsinstruktion Vinberg-Ljungby församling Innehåll Ramar för församlingens liv 2 Omvärldsbeskrivning 3 Pastoralt program 4 2 Ramar för församlingens liv Vinberg-Ljungby församling är en församling

Läs mer

Konformismens intolerans

Konformismens intolerans Ledare SPT nr 2 2012 Konformismens intolerans FÖRFATTAREN LENA ANDERSSON skriver på DN:s ledarsida den 2 januari om»demokrati som mentalitet». Det är en självrannsakande diskussion, med exempel hämtade

Läs mer

Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016

Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016 Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016 Inledning Vi är lite olika som människor och i samband med ett årsmöte har en del av oss lättast att blicka tillbaka och

Läs mer

Församlingsinstruktion Skäggetorps församling

Församlingsinstruktion Skäggetorps församling Församlingsinstruktion Skäggetorps församling Församlingsinstruktion Världen vi lever i omvärldsbeskrivning Skäggetorps församling utgörs av stadsdelen Skäggetorp och Tornby och ett område norr om järnvägen

Läs mer

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv. 6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

Samtal om förutsättningarna för enhet i mångfald inom Svenska kyrkan.

Samtal om förutsättningarna för enhet i mångfald inom Svenska kyrkan. Samtal om förutsättningarna för enhet i mångfald inom Svenska kyrkan. Bakgrund Vid 2001 års kyrkomöte förelåg en motion av Yngve Kalin kring minoriteternas fortsatta ställning i Svenska kyrkan (2001:9)

Läs mer

PM Genusspaningar från Gemensam Framtids Kyrkokonferens 2012

PM Genusspaningar från Gemensam Framtids Kyrkokonferens 2012 PM Genusspaningar från Gemensam Framtids Kyrkokonferens 2012 1. Inledning: Svenska Missionskyrkans Gendergrupp Svenska Missionskyrkans Gendergrupp bildades, på Kyrkostyrelsens uppdrag, för att vara ett

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Svenska kyrkan + 1 GÖTEBORG MASTHUGGS FÖRSAMLING

Svenska kyrkan + 1 GÖTEBORG MASTHUGGS FÖRSAMLING en Svenska kyrkan + 1 GÖTEBORG MASTHUGGS FÖRSAMLING REMISSYTTRANDE 2015-01-26 Göteborgs stift Göteborgsutredningen Box 11937 404 39 Göteborg Yttrande från kyrkoherden i Masthuggs församling över utredningen

Läs mer

DU ÄR. Finns Gud? Vem är jag? Vad är kärlek? Vilken betydelse har mitt liv? Varför finns det krig? Vad är kristen tro?

DU ÄR. Finns Gud? Vem är jag? Vad är kärlek? Vilken betydelse har mitt liv? Varför finns det krig? Vad är kristen tro? DU ÄR Finns Gud? Vem är jag? Vad är kärlek? Vilken betydelse har mitt liv? Varför finns det krig? Vad är kristen tro? värd mer än GULD KONFIRMAND MALMÖ 2016-2017 GRATTIS DU FYLLER FJORTON! Tänk dig att

Läs mer

Styrelsekandidater en presentation

Styrelsekandidater en presentation Till 10 på dagordningen Styrelsekandidater en presentation NÅGRA BAKGRUNDSFAKTA Salts styrelse består av 12 personer. Under 2014-2015 satt följande personer i styrelsen: Charlotte Erdtman (ordf), Charlotta

Läs mer

Vad händer när man dör? Behövs jag? Hur började allting? VARFÖR SKA JAG KONFIRMERA MIG? VAD HANDLAR KONFIRMATION OM?

Vad händer när man dör? Behövs jag? Hur började allting? VARFÖR SKA JAG KONFIRMERA MIG? VAD HANDLAR KONFIRMATION OM? Konfirmation 2016 VARFÖR SKA JAG KONFIRMERA MIG? Brukar du fundera kring kärleken, livet, Gud, döden, framtiden, sex, vänskap, sorg och glädje? Vill du prata om det med andra? Då kan konfirmation vara

Läs mer

Center-kontakt Medlemsblad för centerpartiets kommunkrets 2013 ULRICEHAMN Nr: 2

Center-kontakt Medlemsblad för centerpartiets kommunkrets 2013 ULRICEHAMN Nr: 2 Center-kontakt Medlemsblad för centerpartiets kommunkrets 2013 ULRICEHAMN Nr: 2 INNEHÅLL: 1. Skara Domkyrka 2. Kretsordförande Bengt Leander 3. Kyrkovalet 4. Kyrkovalet 5. Kyrkovalet 5. Medlemsvärvning

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011

Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011 Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011 I enlighet med lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och barnkonventionens grundläggande principer, vill vi påtala

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun FÖRFATTNINGSAMLING (7.16) Handikappolitiskt program för Orust kommun 2010 2014 Handikappolitiskt program Övergripande handlingsplan Dokumenttyp Planer Ämnesområde Handikappolitik Ägare/ansvarig Stabschef

Läs mer

Riktlinjer fö r pedagögisk ömsörg i Nörrta lje kömmun

Riktlinjer fö r pedagögisk ömsörg i Nörrta lje kömmun Riktlinjer fö r pedagögisk ömsörg i Nörrta lje kömmun (Antagna i barn-och skolnämnden den 20121217) P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L E F O N E - P O S T P L U S G I R O Box 803, 761 28

Läs mer

Det har gått trögt ibland, men alltid framåt

Det har gått trögt ibland, men alltid framåt Maria Rönn om 10 år av dans inom Svenska kyrkan Det har gått trögt ibland, men alltid framåt av Eva Ullner Maria Rönn är danspedagog och präst i Svenska kyrkan. Hon har tidigare arbetat som designer, journalist

Läs mer

Församlingsinstruktion Ullångers församling 2010-2013

Församlingsinstruktion Ullångers församling 2010-2013 Församlingsinstruktion Ullångers församling 2010-2013 1. Vår omvärld Fakta: Invånare: 1177 Medlemmar i svenska kyrkan: 978 personer (per 091231). Ullångers församling bildar pastorat med Vibyggerå församling.

Läs mer

Uppföljning av socialnämndens handlingsplan för arbete med utsatta EU-medborgare som vistas i Lunds kommun Dnr SO 2015/0023

Uppföljning av socialnämndens handlingsplan för arbete med utsatta EU-medborgare som vistas i Lunds kommun Dnr SO 2015/0023 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(10) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Uppföljning av socialnämndens handlingsplan för arbete med utsatta EU-medborgare

Läs mer

Krisplan för Equmenia Nords läger

Krisplan för Equmenia Nords läger Krisplan för Equmenia Nords läger 1 Innehållsförteckning: 1. Varför en krisplan? 2. Förberedelser innan lägret 3. Vid trafikolycka 4. Vid dödsfall 5. Vid övergrepp 6. Hur man går vidare 7. Vid brand 8.

Läs mer

Fredagsakademi på Regionförbundet 19 februari 2010

Fredagsakademi på Regionförbundet 19 februari 2010 Sidan 1 av 5 Fredagsakademi på Regionförbundet 19 februari 2010 Tema: Valdeltagande varför är det viktigt, varför minskar det och vad kan vi göra åt det? Med Stefan Dahlberg, forskare vid Göteborgs universitet

Läs mer

Kyrkomötet beslutar att motion 2015:66 är besvarad med vad utskottet anfört. Motion 2015:66 av Anna-Karin Westerlund m.fl., Eget produktionsbolag

Kyrkomötet beslutar att motion 2015:66 är besvarad med vad utskottet anfört. Motion 2015:66 av Anna-Karin Westerlund m.fl., Eget produktionsbolag Kyrkomötet Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2015:15 Eget produktionsbolag Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2015:66 Eget produktionsbolag. Motionärerna vill ge kyrkostyrelsen

Läs mer

STADGAR FÖR EQUMENIAKYRKAN

STADGAR FÖR EQUMENIAKYRKAN STADGAR FÖR EQUMENIAKYRKAN (Antagna vid bildarmötet 4 juni 2011 och reviderade vid kyrkokonferenserna 2012 och 2013) 1 Equmeniakyrkan 1. Equmeniakyrkan är ett kristet trossamfund, en gemenskap av församlingar

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 09 01. Jag har en dröm. Amos 9:11-15

Tunadalskyrkan 13 09 01. Jag har en dröm. Amos 9:11-15 1 Tunadalskyrkan 13 09 01 Jag har en dröm Amos 9:11-15 I dagarna är det femtio år sedan Martin Luther King jr höll sitt berömda tal i Washington, där han sade I have a dream, Jag har en dröm, och som blev

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

AV ANDREAS WEJDERSTAM DE OSEDDA DAGAR VI MÖTER MED TRÖST

AV ANDREAS WEJDERSTAM DE OSEDDA DAGAR VI MÖTER MED TRÖST FÖREDRAG VID STIFTELSEN SANKT ANSGARS 60-ÅRSJUBLIEUM 2009-10-31 AV ANDREAS WEJDERSTAM SÅ FORTSÄTTER DET DE OSEDDA DAGAR VI MÖTER MED TRÖST INLEDNING Stiftelsen Sankt Ansgar firar 60 år. Kyrkan mitt i Studentstaden.

Läs mer

100606 1:a söndagen e Trefaldighet Lars B Stenström

100606 1:a söndagen e Trefaldighet Lars B Stenström 100606 1:a söndagen e Trefaldighet Lars B Stenström Idag har jag med mig 2 pass de är mina, men makulerade Från att ha varit levande dokument har de blivit historia här finns stämplar från inresor i andra

Läs mer

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING HANDLEDNING livet Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING Kyrkan finns till genom mission liksom elden finns till genom att brinna. Om hon inte engagerar sig i mission upphör

Läs mer

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa

Läs mer