Barnbibel för gudstjänstbruk

Transkript

1 Barnbibel för gudstjänstbruk Motion 2010:12 av Birgit Ahlström Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att godkänna en barnbibel för gudstjänstbruk. Mission är grundläggande uppgift för Svenska kyrkans församlingar. Att vidare-befordra evangelium till nya generationer måste betecknas som högst angeläget och den mest näraliggande missionsuppgiften. De allra flesta församlingar gör lovvärda satsningar för att genomföra denna uppgift. En sådan satsning är utdelning av biblar för barn. Flera barnbiblar finns, men ingen är speciellt utvald eller sanktionerad för bruk i Svenska kyrkan. En konsekvens av detta är att man i en familjegudstjänst kan dela ut biblar till barn, uppmana familjerna att läsa ur dem i hemmen, men vid textläsning i samma gudstjänst får man inte läsa ur denna bibel, utan är uteslutande hänvisad till den svenska evangelieboken. Här kan texterna ibland vara mycket svårtillgängliga för barn och det vore många gånger lämpligare att ha textläsningen ur barnbibeln. Så sker säkert också i många gudstjänster, men enligt nuvarande regelverk är detta inte tillåtet. Därför bör det tillgängliga utbudet av barnbiblar granskas, så att någon eller några kan godkännas för gudstjänstbruk och dessutom passa för utdelning till barn. Det är en klar fördel om samma bibel kan användas både i hemmen och i gudstjänsten. Skulle det inte finnas någon bibel som kan godkännas, måste det vara en ytterst angelägen uppgift att det kommer till stånd en sådan bibel-översättning, anpassad både till läsning för barn och för gudstjänstbruk. Ljuder den 20 juni 2010 Birgit Ahlström (C

2 Barnkonventionen och kyrkoordningen Mot 2010:29 av Thomas Söderberg m.fl. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att ta fram förslag om att inkorporera FN:s konvention om barnets rättigheter i kyrkoordningen samtidigt som de grundläggande principerna i konventionen förs in i kyrkoordningen genom transformering. I kristen tro intar barnen en särställning och de behöver därför särskilt uppmärksammas i Svenska kyrkans verksamhet. När denna formulering antogs i kyrkoordningen stödde man sig på FN:s konvention om barnets rättigheter som inför antagandet av kyrkoordningen fyllde tio år. Sedan dess har Svenska kyrkan på olika nivåer försökt hantera frågan om hur barnets särställning ska kunna säkras i beslut och verksamheter. Den vanligaste vägen har varit att arbeta med olika former av barnkonsekvensanalyser. Vid utskottsarbetet under Kyrkomötet 2009 runt motionerna 2009:9 och 2009:55 konstaterade dock Kyrkolivsutskottet bl.a. att detta har skett med skiftande resultat, och det har visat sig att det inte är så enkelt att utarbeta en barnkonsekvensanalys. Utskottet konstaterar också att om ett nytt perspektiv ska integreras måste detta genomsyra myndighetens eller organisationens centrala dokument för att det ska bli fart på det praktiska arbetet. Slutsatsen av dessa resonemang och erfarenheter är en enda: för att integrera ett barnperspektiv som genomsyrar hela Svenska kyrkan bör Barnkonventionen inkorporeras i kyrkoordningen samtidigt som de grundläggande principerna förs in i kyrkoordningen genom transformering, dvs. genom att anpassa kyrkoordningen till konventionen. Detta är också den implementeringsmetod som förespråkas av FN:s barnrättskommitté. Svenska kyrkan är en av de organisationer som driver frågan om att FN:s konvention om barnets rättigheter bör inkorporeras i svensk lag. Vi använder också i olika sammanhang, t.ex. i flyktingfrågan, konventionen i vår granskning av stat och myndigheter. För att bli trovärdiga bör vi därför nu själva gå före och inkorporera konventionen i kyrkoordningen. Genom att inkorporera konventionen istället för att försöka arbeta med olika former av barnkonsekvensanalyser ger vi också stift och församlingar ett tydligt och användbart redskap för att arbeta utifrån ett barnperspektiv. Att inkorporera barnkonventionen samtidigt som de grundläggande principerna förs in genom transformering är helt enkelt att ta vår egen kyrkoordning på allvar. I kristen tro intar barnen en särställning och de behöver därför särskilt uppmärksammas i Svenska kyrkans verksamhet. Västerås, Borlänge och Folkärna den 5 juli 2010 Thomas Söderberg, biskop Lars Rydje (S) Karin Perers (C)

3 Bevara Svenska kyrkans stifts- och kursgårdar Motion 2010:06 av Karl-Gunnar Svensson Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att komma med förslag som gör det möjligt för Svenska kyrkans stifts- och kursgårdar att vara kvar för att möjliggöra för församlingarna att följa beslutet om minst fyra lägerdygn för konfirmander. Enligt Riktlinjer för konfirmandarbete som antogs oktober 2007 av Kyrkostyrelsen, ska varje konfirmand ha varit med om minst fyra lägerdygn. Det här har inneburit att stifts- och kursgårdarna används väldigt mycket. Trots det är det svårigheter för dem att överleva ekonomiskt. Samtidigt minskar ekonomin för stiften så att det blir svårare att hantera kostnaderna för stifts- och kursgårdarna. När det nu finns risk att en del av dem läggs ner blir det svårare att hantera frågan om konfirmandläger för församlingarna vilket inte är positivt för den tanken som ligger bakom beslutet om minst fyra lägerdygn. Det står i Riktlinjer för konfirmandarbete: Med tanke på de extra dimensioner som lägervistelse tillför konfirmandtiden ska varje konfirmand få tillfälle till minst 4 lägerdygn. När Kyrkostyrelsen har fattat beslutet om minst fyra lägerdygn för varje konfirmandgrupp innebär detta ett stort behov av möjligheter att vara någonstans på läger där byggnader och område har någon form av förankring som kyrklig miljö. Dessutom är det väsentligt att kostnaderna för församlingarna inte får bli så orimligt höga att man inte först och främst satsar på att åka till någon av Svenska kyrkans egna stifts- och kursgårdar, utan på grund av ekonomiska skäl väljer andra platser. Svenska kyrkans stifts- och konferensgårdar är idag 19 stycken över hela Sverige ( De har idag en gemensam förening och får olika former av ekonomiskt stöd från sina respektive stift. Detta för att möjliggöra för Svenska kyrkan att bibehålla stifts- och kursgårdarna samt att göra det möjligt att sänka kostnaderna för församlingar vid deras konfirmandläger. Uppenbarligen räcker inte detta enligt ovan kommer Kastlösa stiftsgård på Öland att läggas ned, vilket är ganska märkligt med tanke på det beslut Kyrkostyrelsen har fattat om fyra lägerdygn för konfirmandarbetet. Kan det verkligen vara så att behovet av lägergårdar inte är så stort eller är det något annat som är problemet? Rimligtvis borde det vara ett kyrkligt nationellt intresse och ansvar att se till att vi har så många stiftsgårdar och därtill kursgårdar, att vi täcker behovet av konfirmandläger som vi själva har fattat beslut om på nationell nivå. Därför är det rimligt att uppdra åt Kyrkostyrelsen att komma med förslag som gör det möjligt för Svenska kyrkans stiftsgårdar att vara kvar för att möjliggöra för församlingarna att följa beslutet om minst fyra lägerdygn för konfirmander. Träslövsläge den 15 maj 2010 Karl-Gunnar Svensson (KR)

4 Bröd och vin vid nattvard Motion 2010:71 av Ann-Sofie Persson Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att se över rekommendationerna till Svenska kyrkans församlingar för att fler ska få en möjlighet att tryggt kunna ta emot bröd och vin under nattvarden. Nattvarden, vår gemensamma måltid, där alla välkomnas att delta. Fast är det verkligen så? Hur gör du om du är glutenintolerant, nykter alkoholist, av sjukdomsskäl inte kan dricka alkohol, är barn, ung eller av medmänskliga skäl bestämt dig för att inte inta alkoholhaltig dryck? Kyrkan står på de svaga och utsattas sida, alltså borde det vara en självklarhet att kyrkan öppnar nattvarden för alla. Inte att delar av församlingen avstår från att delta på grund av att det kan vara alkohol i vinet och man inte litar på sin nykterhet eller avstår på grund av graviditet eller amning, även om man vet att det är aldrig så lite. Avstår för att man inte får ihop bilden av ett helnyktert liv med att nattvarden innebär alkohol. Låter barnen avstå eftersom man som förälder inte vill att barnen ska smaka alkohol. Och naturligtvis ska barn kunna delta i vår gemenskap. Dopet är ingången till nattvarden, i Svenska kyrkan döps mestadels barn och nattvarden bör då också vara barnvänlig. Hur kan vi annars säga att barnen har en särskild plats i den kristna gemenskapen? Min förhoppning är att Svenska kyrkan tydligt visar att alla är välkomna att delta, utan oro för att alkohol tar över gemenskapens måltid, där vi kan delta tillsammans med glädje. Solna den 25 juli 2010 Ann-Sofie Persson (C)

5 Enklare valsystem Motion 2010:31 av Ulla Rickardsson m.fl. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att föranstalta om en omprövning av valsystemet i Svenska Kyrkan. Det går inte att bestrida att valsystemet i Svenska kyrkan är väldigt tungrott. Valen blir därmed också orimligt kostsamma. Senare års marginella förändringar har heller inte bidragit till ökat valdeltagande eller på annat sätt gett kyrkovalen större demokratisk legitimitet. Vår uppfattning är att en omprövning av hela valsystemet behöver ske. Man bör överväga att införa en helt ny grundmodell för valsystemet, inte minst utifrån strukturutredningens kommande förslag. En revision av valsystemet behöver först och främst ta sikte på förenklingar. Ett enklare valsystem behöver inte komma i konflikt med demokratiska ambitio-ner, snarare tvärtom. Ett överbyråkratiserat valsystem gagnar inte en fri och frivillig kyrka. Det nuvarande valsystemet är i mycket en kopia av det system som används i allmänna val. Kyrkan har tagit detta valsystem i arv från tiden som statskyrka. Med Svenska kyrkans nu fria ställning och mål att vara folkkyrka bör det ligga närmare till hands att hämta inspiration från folkrörelser och andra frivilligorganisationer. Av de enskildheter som behöver komma upp till diskussion nämner vi några här. Det är t.ex. knappast någon självklarhet att kyrkovalen ska hållas tredje söndagen i september. En möjlighet skulle kunna vara att hålla valen under en landsomfattande Kyrkans Valdag. Den nuvarande ordningen med krav på att listorna ska vara klara i maj skulle kunna förändras och sambandet kandidater/listor/val få ett större sammanhang. Förhandsröstningen skulle kunna förändras till brevröstning och kanske så småningom till internetröstning. Registrering av nomineringsgrupper behöver finnas kvar som skydd för att inte gruppbeteckningar utnyttjas av obehöriga eller missbrukas på annat sätt. Nomineringsgrupperna skulle kanske kunna ges större ansvar för sina kandidater och den arbetskrävande stiftvisa registreringen skulle kunna tas bort. Stiftet skulle kunna, även fortsättningsvis, förmedla information om valet och valsystemet, hur listor ställs upp och tryckning av listor. Av praktiska skäl bör enhetliga krav på listor bibehållas. Möjlighet till omval bör finnas kvar men genomföras restriktivt. Vessigebro den 13 juli 2010 Ulla Rickardsson (C) Camilla Widepalm Heurén (C) Inger Lif (C)

6 Fler präster som satsar på pedagogik och undervisning Motion 2010:68 av Jerry Adbo Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att inom ramen för arbetet med de kyrkliga utbildningarna överväga förutsättningarna för att skapa en särskild påbyggnadsutbildning för präster i pedagogik och undervisning. Många upplever att statusen hos de prästtjänster som är inriktade på undervisning och arbete med barn och familj eller ungdomar och konfirmander är låg. De besätts för det mesta med nyprästvigda som får göra några års värnplikt innan de andra typerna av prästtjänster blir möjliga att söka, då man i anställningsannonsen ofta kräver några års erfarenhet. Samtidigt tycks det glädjande nog finnas en växande insikt om att arbetet med att möta och att engagera nya generationer är avgörande för Svenska kyrkans framtid. Pedagogik och undervisning som ju är en av Svenska kyrkans fyra grundläggande uppgifter borde därför ha hög status och ses som meriterande för en präst att specialisera sig inom. Ett sätt att uppmuntra framstående teologer att söka sig inte bara till de prästtjänster som har inriktning på gudstjänst, utan också till undervisningsområdet, vore att utveckla en särskild påbyggnadsutbildning. Man kan i förlängningen tänka sig att det i framtiden finns pedagogpräster, med specialkompetens och chans till god löneutveckling och karriär. Sådana präster, som själva prioriterar och av sin arbetsgivare uppmuntras att bli riktigt bra på pedagogik och undervisning samt arbete med barn, ungdomar och deras familjer, skulle bli drömkollegor för de församlingspedagoger som redan i dag verkar inom detta fält. Präster med pedagogisk inriktning skulle också främja Svenska kyrkans roll som partner gentemot förskola och skola. Dessa experter på pedagogik och undervisning skulle också kunna bredda det pedagogiska fältet till att omfatta alla åldrar och på så vis ytterligare komplettera våra församlingspedagoger, som i stor utsträckning är inriktade på de yngre generationerna, och dessutom bidra med den teologiska spetskompetens inom området som är nog så avgörande. Efter några år av olyckligt stillestånd i nydaningen av de kyrkliga utbildningarna ser det äntligen ut att röra på sig igen. När denna angelägna process nu går vidare, bör man överväga idén att skapa en särskild påbyggnadsutbildning för präster som under ett eller ett par år vill stärka sin kompetens inom pedagogik och undervisning för olika åldersgrupper. Jag föreslår därför att Kyrkomötet ger Kyrkostyrelsen i uppdrag att inom ramen för arbetet med de kyrkliga utbildningarna överväga förutsättningarna för att skapa en särskild påbyggnadsutbildning för präster i pedagogik och undervisning. Stockholm den 24 juli 2010 Jerry Adbo (S)

7 Förenkling av nuvarande valsystem Motion 2010:66 av Peder Fohlin Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att föreslå en förenkling av vårt nuvarande valsystem, så att val till stiftsfullmäktige och Kyrkomöte sker genom indirekta val men att val till församling och samfälligheter sker genom direkta val såsom idag. Nuvarande valsystem känns inte bra, i stiftet är det viktigt att alla församlingar/samfälligheter har representation och att det är personer som är aktiva på lokalplanet. Idag väljs det ibland in personer på stiftsnivå som inte har någon förankring på lokalplanet. Det är viktigt att det finns en koppling mellan församlingar och stift. Sedan väljer stiftet representanter till Kyrkomötet. En annan sida är att den vanlige kyrkomedlemmen har lättare att välja representant till församling/samfällighet än till stift och Kyrkomöte, det känns längre ifrån. Det kommer också att innebära att kostnaderna för kyrkovalet blir mindre om det är färre nivåer att välja till, färre valsedlar behöver tryckas, bland annat. Fole den 23 juli 2010 Peder Fohlin (KSV)

8 Glutenfritt nattvardsbröd Motion 2010:09 av Emma Thorén och Ylva Wahlström Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utarbeta riktlinjer till stöd för församlingarna så att personer med celiaki eller födoämnesallergier kan ta emot nattvard vid alla nattvardsgudstjänster som firas i Svenska kyrkan. En av hundra personer i Sverige har celiaki, dvs. glutenintolerans, vilket innebär att man inte kan äta gluten som finns i vete, korn och råg. En person med celiaki kan därför inte ta emot nattvardsbröd som är bakat på dessa sädeslag. Många församlingar använder därför glutenfritt nattvardsbröd vid alla nattvards-gudstjänster för att även personer med celiaki ska kunna ta emot nattvarden. En del församlingar har som praxis att ha lite glutenfritt nattvardsbröd vid sidan av och den som behöver får då säga till prästen om det vid utdelandet. Andra för-samlingar har inte glutenfritt nattvardsbröd överhuvudtaget. Att församlingarna hanterar behovet av glutenfritt nattvardsbröd så olika leder till att personer med celiaki endast kan ta emot nattvard vid gudstjänster där han/hon själv har kollat upp vad som gäller vid just den gudstjänsten. I praktiken innebär det att många glutenintoleranta avstår från nattvard eftersom de inte vet om det är gluten i nattvardsbrödet eller inte. I vissa fall används nattvardsbröd som bakats i församlingen, och förutom att det då ofta innehåller gluten så innehåller det ibland kryddor som kan utlösa allergiska reaktioner hos en del personer. De som tjänstgör i gudstjänsterna är ofta okunniga om celiaki och födoämnesallergier. Därför behövs riktlinjer kring hur detta ska hanteras så att även personer med celiaki eller födoämnesallergier kan delta i nattvardsfirandet på samma villkor som alla andra. Kyrkostyrelsen bör därför få i uppdrag att utforma dessa riktlinjer. Krogstorp den 11 maj 2010 Hägersten den 14 maj 2010 Emma Thorén (MPSK) Ylva Wahlström (MPSK)

9 Musikundervisning anordnad av kyrkan Motion 2010:03 av Lars-Ivar Ericson Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utarbeta anvisningar om hur Svenska kyrkan bör anordna musikundervisning med syfte att stimulera till kyrkomusikerutbildning. Musiken i Svenska kyrkan är en stor resurs både i gudstjänster och vardagsverksamhet. Kyrkomusiken hjälper oss till andliga och kulturella upplevelser och det är viktigt att inför framtiden säkra tillgången till kyrkomusiker. Därför är det oroväckande att vår tids barn och ungdomar inte i lika stor utsträckning som tidigare funderar på att jobba med musik inom Svenska kyrkan. Ett sätt att öka intresset vore att förmå församlingarna att återuppta den frivilliga undervisning i orgel och piano som förr var så vanlig. Anställda kyrkomusiker bör beredas ökade möjligheter att i sin tjänst ge sådan undervisning. Tyringe den 3 april 2010 Lars-Ivar Ericson (C)

10 Revidera kollektändamålen Motion 2010:15 av Dan Sarkar Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att revidera principerna för fördelningen av rikskollekterna, så att de inomkyrkliga rörelser som bär en stor del av gudstjänstlivet i Svenska kyrkan får en större del av rikskollekterna. Svenska kyrkans kräftgång speglas inte i en mängd inomkyrkliga, högkyrkliga, evangelikala, karismatiska och gammalkyrkliga rörelser som idag får marginellt stöd från Svenska kyrkan genom stifts- och rikskollekter. Samtidigt som dessa gruppers arbete i stort sett bärs av gåvor bär medlemmarna i dessa rörelser upp en stor del av gudstjänstlivet i sina hemförsamlingar. Att visa sin uppskattning för och stödja dessa rörelser med rikskollekt borde därför vara högprioriterat. Kyrkolivsutskottet har yttrat sig (Kl 2005:4y) så här träffande om rikskollekternas syfte: "De gemensamma kollekterna i stiften och i hela Svenska kyrkan är ett starkt uttryck för att vi hör ihop och synliggör att vi arbetar för gemensamma mål. Dessa kollekter lyfter blicken ut över försam-lingens egen gräns och ställer in våra församlingar i ett större sammanhang där vi handlar gemensamt, som en kyrka. Stifts- och rikskollekterna är därmed ett av uttrycken för vår kyrkosyn." Många församlingar stöder dessa rörelser med församlingskollekter, men detta avspeglas inte i Kyrkostyrelsens nuvarande rikskollektändamålsfördelning fastställdes kriterier och principer för rikskollektändamålen. Dessa behöver revideras, så att grupper som bär viktiga delar av Svenska kyrkans gudstjänstliv också får en större del av rikskollekterna. Broby den 23 juni 2010 Dan Sarkar (FK)

11 Riv upp vigselbeslutet Motion 2010:13 av Dan Sarkar Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att ta fram förslag som innebär att kyrkoordningen och kyrkohandboken återgår till de formuleringar som gällde innan beslutet om könsneutrala vigslar trädde i kraft och som berördes av det beslutet. Förra årets kyrkomötesbeslut att tillåta könsneutrala vigslar har varit förödande för Svenska kyrkan. Det föregicks varken av ett demokratiskt val eller av ekumeniska konsultationer, trots att beslutet var ett avsteg från allmänkristlig konsensus och mötte allvarliga teologiska invändningar. Samtidigt som det hos allmänheten säkert finns en relativt stor acceptans för beslutet så har beslutet trots det inte inneburit en tillströmning av medlemmar och hos många väckte det ett löjets skimmer att Svenska kyrkan högljutt protesterade mot en yttre detalj som inte regleras i kyrkordning eller kyrkohandbok (när kronprinsessparet valde brudöverlämning), men däremot genomförde en teologiskt diskutabel, ekumeniskt isolerande och inomkyrkligt splittrande ändring av ett av vigselgudstjänstens konstituerande element. För Svenska kyrkans roll i det ekumeniska arbetet har beslutet därför varit isolerande: vid vilket annat beslut som helst hade man ansett att priset blev för högt. För präster som har svårt att se ordningen gå ihop med vigningslöftenas trohet till Bibeln och bekännelsen har det skapat problem: några har försökt avsäga sig vigselrätten, andra har meddelat sina domkapitel sin avvikande mening. För många goda krafter inom Svenska kyrkan blev detta sista droppen, utträdena bland dem som älskar Svenska kyrkan har varit alltför många för att Svenska kyrkan ska ha råd att betrakta detta som ett gott beslut. Jesus har allvarliga ord som alltför lätt går att tillämpa här: Varje rike som är splittrat blir ödelagt, och en stad eller en familj som är splittrad kan inte bestå. (Matt 12:25) Nu har nytt val hållits till Kyrkomötet. Därför bör det nyvalda Kyrkomötet riva upp vigselbeslutet från 2009 och låta kyrkoordning och kyrkohandbok återgå till de formuleringar som gällde innan beslutet trädde i kraft. Broby den 23 juni 2010 Dan Sarkar (FK)

12 Stöd till förföljda kristna Motion 2010:07 av Margareta Viklund Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att tillsätta en utredning i syfte att finna metoder för att stödja de kristna förföljda folken i Mellanöstern, främst i Irak samt att intensifiera arbetet för de gömda flyktingarna i Sverige av vilka tusentals är kristna flyktingar som flytt för sina liv på grund av förföljelse och terror. I Sverige finns ett stort antal flyktingar, som i sina hemländer på grund av sin kristna tro och övertygelse mött förföljelse, trakasserier, hot, misshandel och nära anhörigas död. De har flytt därför att de styrande i deras hemländer inte kan ge dem skydd eller vill veta av dem, som har en kristen tro och kristna värderingar. De kan dessutom ha åtråvärda egendomar eller affärsrörelser, som man av olika skäl vill lägga beslag på. En konsekvens av den svåra situationen är bland annat att en stor flyktingström av assyrier nått vårt land, av vilka tusentals under svåra förhållanden håller sig gömda, därför att de inte får uppehållstillstånd. De har också flytt till flera länder i Mellanöstern. Även där håller de sig gömda och utsätts för trakasserier och förföljelse. Men Sverige tar inte emot många av dem, utan skickar dem tillbaka, trots information om vilka fruktansvärda förhållanden de kommer ifrån. Även om de är gamla, dödshotade, höggravida eller dödssjuka skickas de tillbaka till det land som de flytt ifrån. I fruktan för sina liv i hemländerna och på grund av myndigheters och beslutande politikers bristande förståelse och okunskap om situationen där, måste de hålla sig gömda utan några samhälliga och mänskliga rättigheter. Flera enskilda politiker och organisationer har genom lobbyverksamhet, uttalanden, artiklar och upprop i olika sammanhang, både i Sverige och internationellt, pekat på assyriernas situation. Men de styrande i vårt land har inte lyssnat eller förstått dem. Myndigheter och politiker i vårt land tycks inte vilja eller kan inte förstå att kristna förföljs i muslimska länder. Eftersom styrande politiker och myndigheter i Sverige inte tycks kunna ge många assyrier (som även kallas syrianer eller kaldéer) och egyptiska kopter uppehållstillstånd i Sverige, är det hög tid att Svenska kyrkan engagerar sig helt och fullt i ett arbete, som visar att kristenheten i Sverige inte accepterar den förföljelse av kristna som äger rum i många länder i Mellanöstern inklusive Turkiet. Det är också angeläget att Svenska kyrkan ännu mer än tidigare även engagerar sig för speciellt de kristna flyktingarnas situation i Sverige. Svenska kyrkan är den instans som, speciellt när många andra sviker, borde ta ett ansvar och ställa sig på de kristna brödernas och systrarnas sida i framförallt Mellanöstern. Det skulle i så fall inte enbart handla om uttalanden utan även om åtgärder i form av exempelvis uppvaktningar riktade till företrädare för beslutande organ, ökat samarbete med olika invandrarkyrkor och föreningar i Sverige, internationella påtryckningar och uppvaktningar till exempelvis EU och FN samt kyrkor och församlingar i olika länder. Svenska kyrkan kan också i sitt övriga internationella arbete inkludera de förföljda kristna. Nacka den 8 juni 2010 Margareta Viklund (KR)

13 Utbildning i hbt-frågor Motion 2010:44 av Karin Långström Vinge m.fl. 1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda om en hbt-utbildning för Kyrkomötets ledamöter skulle kunna möjliggöras. 2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att uppmuntra stiften att starta utbildningar i hbt-frågor för anställda, ideella och förtroendevalda. I Kyrkomötet 2009 motionerade Irene Gustafsson och Paul Trossö om hbt-utbildning för Kyrkomötet och att Kyrkostyrelsen ska uppmuntra stiften att ordna utbildningar för anställda och förtroendevalda. Det var en mycket bra motion som förtjänade bifall. Svenska kyrkan har i många avseenden varit föregångare. I Kyrkomötet 2005 togs avstånd från all form av diskriminering av hbt-personer. År 2009 fattade vi beslut om att erbjuda vigselgudstjänst för samkönade par. Nu går arbetet vidare själavårdsmässigt och opinionsmässigt. För att kunna ha en åsikt måste man ha fakta. Många förväntar sig att Svenska kyrkans företrädare ska vara en tydlig röst i samhällsdebatten, eller i alla fall vara orienterade i människosyns- och samhällsfrågor. Detta kan mötas genom att fortsätta det utbildningsarbete som inleddes då vigselfrågan var aktuell. Det finns fler värdegrundsfrågor inom hbt-sfären som behöver belysas teologiskt och pastoralt. Det gäller till exempel hur vi möter hbt-personer och regnbågsfamiljer i kyrkliga handlingar och övrig verksamhet, tvångssteriliseringar av transsexuella, möjligheten att barn ska kunna ha flera vårdnadshavare, möjlig-heten till medicinsk fertilitetsbehandling oavsett relationsstatus. För att minska hatbrott och diskriminering i olika former krävs opinionsbildning och utbildning. Det behövs ökad insikt och kunskap. Kyrkomötets ledamöter bör vara utbildade. För stiften skulle det underlätta betydligt att kunna prioritera detta område om det uppmuntras av Kyrkostyrelsen. Skövde den 11 juli 2010 Karin Långström Vinge (FiSK) Irene Gustafsson (S) Maria Abrahamsson (M) Marta Axner (S) Ann-Sofie Persson (C)

14 Utvärdering av konfirmandarbetet Motion 2010:46 av Kjell Petersson och Jan-Anders Ekelund Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att låta forskningsenheten undersöka hur olika modeller av konfirmandarbete lyckas med att hjälpa ungdomarna fram till kristen tro och regelbundet gudstjänstfirande. Konfirmationsseden i Svenska kyrkan är vikande. Desto viktigare är det att ta till vara de ungdomar som väljer att låta sig konfirmeras. Det saknas aktuella undersökningar om vad konfirmandtiden betytt och betyder. Avgörande är i vilken utsträckning konfirmandtiden fostrar unga människor till kyrkokristna, människor som regelbundet firar gudstjänst. Det tycks som om konfirmandläger på olika gårdar lyckas bättre med detta än andra former av konfirmandundervisning. Som exempel kan nämnas konfirmandarbetet på Åh stiftsgård, på lägergården Transtrand, på Hjelmserydsstiftelsen, på missionsgården Strandhem i Örkelljunga. Hässelby och Örby den 10 juli 2010 Kjell Petersson (FK) och Jan-Anders Ekelund (FK)

15 Öka kunskapen om kristen tro Motion 2010:64 av Britt Louise Agrell 1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda formerna för en satsning på kunskapsförmedling av kristen tro och då i första hand innebörden av varför vi firar jul och påsk i vårt land, som når i vart fall alla medlemmar i Svenska kyrkan. 2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att inom programmet 0 till 18 utarbeta en plan för undervisning om kristen tro till barn mellan 6 och 12 år. Vi är illa ute, sa en av Svenska kyrkans ledare i ett tal förra året. Vad han menade var att kunskapen om kristen tro minskar katastrofalt i vårt land. Många människor förknippar religion och kristen tro med fundamentalism och tror att kristna människor är världsfrånvända och lever i en sagovärld. Ateistiska strömningar ledda av de s.k. Humanisterna är på stark frammarsch i vårt land. Vad beror detta på? Jag är övertygad om att den främsta anledningen är att alltför många människor saknar kunskap om kristen tro och vad Svenska kyrkan står för. Om man inte har kunskap kan man inte heller ta ställning vare sig för eller emot. Sedan undervisningen i kristendom förändrades i våra skolor har Svenska kyrkan haft det huvudsakliga ansvaret för att förmedla sådan kunskap. Detta ansvar har vi inte tagit på allvar. Även om många av våra församlingspedagoger och andra anställda på olika sätt förmedlat kunskap både i församlingens verksamhet och i våra skolor har detta inte varit tillräckligt för att nå ens alla medlemmar i Svenska kyrkan. Vi har i dag en hel generation som saknar den mest basala kunskap om vad kristendom är och det nya förbund som Kristus instiftade. Det är hög tid att ändra på detta och där bör Kyrkomötet ta sitt ansvar. Naturligtvis ska all kunskapsförmedling ske via våra församlingar men Kyrkostyrelsen måste hjälpa till och ge församlingarna möjligheter och hjälpmedel. I Norge har man sitt trosuppläringsprojekt. Vi bör ha något motsvarande i Sverige men med Svenska kyrkan som huvudman. Därför föreslår jag att Svenska kyrkan på nationell nivå genomför ett projekt som sträcker sig över flera år och påbörjas med kunskapsförmedling på bred bas om innebörden av de kristna helgerna jul och påsk. Denna kunskap ska nå hela svenska folket och i vart fall alla medlemmar i Svenska kyrkan. Sedan är det upp till var och en att ta emot eller förkasta men då vet man åtminstone vad det handlar om. Dessutom måste man förbättra barnens kunskap och då särskilt vända sig till barn mellan 6 och 12 år som vi har svårt att nå. Lika väl som vi har utfärdat riktlinjer för vår konfirmationsundervisning bör vi ha en konkret plan för undervisning om kristen tro för barn mellan 6 och 12 år. Det program som finns på kyrkokansliet och har beteckningen 0 till 18 år har i vart fall hittills inte arbetat på detta sätt. Man måste lägga upp ett program för hur man ska nå dessa barn och ungdomar och visa på olika möjligheter att förmedla kristendomskunskap. Barn har rätt att få tillgång till ett andligt liv och detta förutsätter kunskap. En plan för detta skulle vara till hjälp för alla våra anställda och frivilliga ute i församlingarna som ser som sin uppgift att nå barn och ungdomar och visa på vad kristen tro är och innebär. Härnösand den 24 juli 2010 Britt Louise Agrell (FiSK)

16 Öppet nattvardsbord Motion 2010:30 av Karin Långström Vinge och Susann Torgerson Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att teologiskt och pastoralt bearbeta frågan om de odöptas plats vid nattvardsbordet. Idag talar vi mycket om utanförskap och Svenska kyrkan är mån om att framställas som inkluderande och öppen folkkyrka. Men när det kommer till nattvarden, är deltagande fullt ut formellt sett inte möjligt. Uppmaningen Kom, nu är allt tillrett, gäller bara dem som har ett D i kyrkobokföringens dopstatus. Frågan om hur vi förhåller oss till de odöpta ifråga om nattvardsfirande aktualiseras allt mer och av allt fler. Redan 2005 motionerade Johan Linnman och Anders Åkerlund utifrån egna pastorala erfarenheter. År 2009 återkom Johan Åkesson i ämnet eftersom han tyckte att utskottets och läronämndens motivering var otillfredsställande. Jag håller med. De hänvisar till paragrafen i kyrko-ordning ens kapitel 20 samt till den allmänkyrkliga traditionen att dop och nattvard oupplösligen hör samman. Men i en reformatorisk kyrka, som erkänner och vitaliseras av att omgivande kultur och tidsanda ställer nya frågor till tro, bekännelse och lära, bör man kunna våga ompröva allmänkyrklig tradition i allmänhet, och kyrkoordningens paragrafer i synnerhet. Kyrkliga seder ändras över tid och idag är det trots formella skäl vanligt att vägen in i kyrkan går just via nattvardsbordets gemenskap. Fokus i det pastorala arbetet bör inriktas på hur människor, döpta och ej ännu döpta, kan inbjudas till Gudsmöten i olika former. Att nattvardsfirande skulle föregå dophandling behöver inte innebära att det nödvändiga och oupplösliga sambandet upplöses, utan snarare fördjupas. Är verkligen ordningsföljden det viktiga, eller är det att människor tar del av sakramenten? Så beslutade Kyrkomötet 2009 att uppdra åt Kyrkostyrelsen att teologiskt och pastoralt aktualisera det nödvändiga sambandet mellan dop och nattvard. I den skrivelse som Kyrkostyrelsen skickat till Kyrkomötets ledamöter inför 2010 års Kyrkomöte (KsSkr 2010:2) har styrelsen dock omformulerat sitt uppdrag: att teologiskt och pastoralt bearbeta frågan om de odöptas plats vid nattvardsbordet. Det är på sätt och vis glädjande att Kyrkostyrelsen på egen hand utvidgat sitt uppdrag till fördel för motionären, men det är inte i överensstämmelse med Kyrkomötets beslut. Därför ber vi Kyrkomötet att återigen ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att teologiskt och pastoralt bearbeta frågan om de odöptas plats vid nattvardsbordet. Skövde den 11 juli och Grundsund den 22 juli 2010 Karin Långström Vinge (FiSK) Susann Torgerson (FiSK)

17 Öppethållande i vallokal under tid för huvudgudstjänst Motion 2010:59 av Agneta Hyllstam Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att inför kyrkovalet 2013 se över Svenska kyrkans bestämmelser vad gäller öppethållande i vallokalen och upphäva bestämmelsen om stängning av vallokalen under tid för huvudgudstjänst på valdagen. Det är viktigt att se över all reglering för kyrkovalet för att förenkla deltagande i valet. Att ha olika öppettider i vallokalerna i samma pastorat eller samfällighet försvårar för de röstande liksom om dagen splittras i olika perioder av öppethållande. Enligt Svenska kyrkans bestämmelser gäller att vallokal på valdagen är stängd under tid för huvudgudstjänst, se SvKB 2008:1 14 En vallokal ska alltid hållas öppen för röstning klockan och därtill minst fyra timmar mellan klockan och Den ska hållas stängd under tiden för församlingens huvudgudstjänst. Eftersom klockslag för huvudgudstjänst blir alltmer skiftande blir det därmed också svårare för valnämnder i större pastorat och samfälligheter att leva upp till Svenska kyrkans bestämmelser. Om valnämnden önskar gemensamt öppethållande i alla vallokaler för att underlätta för de röstande, krävs ibland att tid för huvudgudstjänst får ändras på valdagen eller att valnämnden helt enkelt förbiser den ordning som gäller om stängt i vallokalen under tid för huvudgudstjänst. Valnämnden väljer då en tid, bland många olika gudstjänsttider i de olika församlingarna, och beslutar om öppethållande i vallokalen utifrån denna enda tid, trots att man då riskerar att hålla öppet för val i en församling även under tid för huvudgudstjänst. Genom att ta bort regleringen om stängt under tid för huvudgudstjänst överlämnas till valnämnden att fatta beslut i frågan. Lund den 24 juli 2010 Agneta Hyllstam (ÖKA)