Förnybart gör skillnad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förnybart gör skillnad"

Transkript

1 Förnybart gör skillnad

2 Innehåll Förord 1 Förnybart är efterfrågat 03 Användning av förnybar energi 5 EU:s energimål vision för Förnybara energikällor i EU 9 Huvudtyper av förnybar energi 10 Bioenergi: biomassa, biogas och biobränslen 10 Solel: koncentrera solens kraft 12 Solel: solceller 13 Solvärme och solkylning 14 Vindenergi 15 Havsenergi 16 Vattenkraft och småskalig vattenkraft 17 Geotermisk energi och värmepumpar 18 En titt in i framtiden 19 Utsikter fram till En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern ( Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2008 ISBN Europeiska gemenskaperna, 2008 Kopiering tillåten med angivande av källan. Manuskriptet färdigställt i november Foton av: Estif, Europeiska kommissionen, EWEA/Winter, istockphoto, Seewec, Shutterstock, Solúcar/Abengoa Printed in Belgium TRYCKT PÅ ICKE KLORBLEKT PAPPER

3 Förord Energi är vårt samhälles drivkraft. Angelägna frågor som klimatförändring, allt större beroende av olja och andra fossila bränslen och stigande kostnader för energi tvingar oss att tänka i nya banor om hur vi ska framställa och förbruka den. I det avseendet utgör förnybara energikällor en viktig del av lösningen för att nå en framtid med hållbar energi. Europeiska unionen har därför förbundit sig att fram till 2020 öka andelen förnybar energi till 20 % och andelen biobränslen inom transporter till 10 %. För att kunna nå dessa mål i praktiken måste alla dra sitt strå till stacken. Små men viktiga steg som att förbruka mindre energi och välja förnybar energi för att värma våra hus, försörja oss med el och som bränsle för våra bilar kan tillsammans bidra till att nå dessa mål. Genom att öka produktionen av förnybar energi vinner vi även andra fördelar. Det kommer att stimulera utvecklingen av ny teknik på området och skapa ett behov av en kunskapsbaserad industri. Det betyder med andra ord nya jobb, ökad konkurrenskraft, nya exportmöjligheter och ekonomisk tillväxt. Energiproduktionen har stora konsekvenser för klimatförändringen genom användningen av förnybara energikällor för uppvärmning och luftkonditionering, liksom inom andra sektorer, minskas utsläppen av växthusgaser och luftföroreningar. Vidare utgör ökad användning av energi framställd från förnybara källor som biomassa ett viktigt sätt att diversifiera våra energikällor. Det gör vår energiförsörjning tryggare genom att minska vårt beroende av importerad olja och gas. EU är fast beslutet att nå dessa mål och vi står enade bakom dem. Jag är övertygad om att det nu är dags att gå från ord till handling. Andris Piebalgs Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för energifrågor 1

4

5 FÖRNYBART ÄR EFTERFRÅGAT Miljoner människor runt om i Europa försöker minska sitt bidrag till utsläppen av växthusgaser (VHG), bland annat koldioxid, som ligger bakom den globala uppvärmningen. På europeisk nivå försöker vi samtidigt sätta en politik i verket som hjälper er att göra just det. Att öka användningen av förnybar energi är utan tvekan ett sätt att göra vår energiförsörjning mer miljövänlig. Många av er vill bli bättre informerade om vad förnybara energikällor är och hur man bäst kan använda dem. Så varför är då förnybar energi så intressant? Klimatförändringen är inte enda skälet till att främja förnybar energi. Det innebär också att vi framställer mer av vår egen energi i Europa, gör vår energiförsörjning tryggare och hjälper den europeiska ekonomin. Skydda miljön I centrum för alla ansträngningar för att komma till rätta med klimatförändringen står hur vi framställer vår energi. Energiförsörjningen domineras fortfarande av fossila bränslen, som avger växthusgaser när vi förbränner dem för att få energi. Förnybara energikällor avger å andra sidan bara små mängder växthusgaser eller till och med inga alls. Genom att öka deras andel av vår energimix bidrar man till att minska utsläppen av växthusgaser och till att minska vårt gemensamma koldioxidavtryck. Förnybara energikällor bidrar också till att minska luftföroreningarna. 3

6 4 Göra vår energiförsörjning tryggare EU-länderna är starkt och i allt högre grad beroende av import av fossila bränslen (olja och gas) för sina transporter och för att generera elkraft. I EU litar vi i själva verket till import av energi för omkring hälften av vår energiförsörjning. Dessutom står fossila bränslen för omkring 79 % av EU:s bruttoförbrukning av energi till lands. Problemet är att tillgångarna av fossila bränslen är ändliga. Dessutom är försörjningen sårbar för prisfluktuationer och logistiska och politiska problem. Därför är det viktigt att minska vårt beroende av importerade fossila bränslen och att diversifiera vår energiförsörjning. Förnybara energikällor hjälper oss att göra det, eftersom de innebär att vi använder mer hemodlad energi energi som baseras på Europas egna natur - resurser. Det bidrar till att diversifiera energimixen och de energikällor vi litar till. Stimulera ekonomin Förnybara energikällor rymmer också stor potential för att stärka konkurrenskraften för Europas industri. På medellång till lång sikt räknar man med att de ekonomiskt ska kunna konkurrera med konventionella energikällor, så vi bör tjäna på att ta ledningen i dag. Att stimulera investeringarna i förnybara energikällor bör bidra till att skapa företag och jobb och främja innovation i EU:s ekonomi. Export av teknik för förnybara energikällor till andra länder kommer också att ge affärstillfällen och ytterligare stimulera EU:s ekonomi.

7 ANVÄNDNING AV FÖRNYBAR ENERGI Förnybara energikällor har tre olika användningsområden: Generering av elkraft. Uppvärmning och kylning. Biobränsle för transporter. De tre användningsområdena svarar mot olika tekniska processer och industrisektorer, men alla kan bidra till EU:s strävan att nå en energiförsörjning som är mer hållbar, tryggare och mer konkurrenskraftig. De olika typerna av förnybara energikällor (sid ) kan användas på olika sätt och alla lämpar sig inte för alla användningsområden (se tabell). Vatten- och vindkraft används enbart för att generera elkraft, medan andra resurser som biomassa (organiskt material), geotermisk energi och solenergi kan användas för att framställa både el och värme. Användning av olika typer av förnybara energikällor ELEKTRICITET VÄRME TRANSPORTBRÄNSLE BIOENERGI SOLENERGI GEOTERMISK ENERGI VIND HAVET SMÅSKALIG VATTENKRAFT Elektricitet Förnybar energi bidrar redan till att generera den el vi använder varje dag när vi tänder ljuset eller tittar på TV (se tabell). Det faktum att EU:s energimarknader har öppnats för mer konkurrens ger även dig som konsument möjlighet att välja elleverantörer som använder mer förnybara energikällor. Enligt EU-lagstiftningen har alla EU-länder satt upp nationella mål för hur stor andel av elförbrukningen som ska komma från förnybar energi. Om de alla når upp till dessa mål, skulle 2010 mer än en femtedel av vår elförbrukning i EU framställas från förnybara energikällor. Men ännu krävs omfattande insatser för att det målet ska uppnås. Förnybara energikällors bidrag till elkraftproduktionen (EU-27, 2005) TWh* VIND 70,5 SOLCELLER 1,5 BIOMASSA 80,0 VATTENKRAFT 306,9 GEOTERMISK ENERGI 5,4 TOTALT FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR 464,4 TOTALT GENERERAD ELKRAFT, EU ANDEL FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR 14,0 % Källa: Eurostat. *Terawattimmar. 5

8 6 Uppvärmning och kylning Sektorn för uppvärmning och kylning står för hälften av EU:s slutförbrukning av energi och används för att värma hushåll och byggnader, framställa varmvatten och försörja industrin med värme. Värmeproduktionen är i själva verket den största energisektorn och större än el eller transporter. Förnybara energikällor som biomassa (som i dag dominerar inom förbrukning av förnybar energi för uppvärmning), solenergi och geotermisk energi rymmer en stor potential inom sektorn för uppvärmning och kylning. Men då förnybara energikällor bara står för omkring 10 % av all uppvärmning och kylning, är vi långt ifrån att utnyttja den potentialen. Det betyder att man måste göra mer för att integrera förnybar teknik i den traditionella industrin för uppvärmning och kylning. Det finns också möjligheter att i högre grad använda kombinerade kraft- och värmeverk som eldas med biomassa och ger både el och värme. Därmed skulle den övergripande energieffektiviteten bli högre. Förnybara energikällors bidrag till det samlade behovet av värme (EU-27, 2005) Mtoe* BIOMASSA 56,2 SOLVÄRME 0,7 GEOTERMISK ENERGI 0,7 TOTALT FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR 57,6 TOTALT BEHOV AV VÄRME 576 ANDEL FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR 10 % Källa: Eurostat. *Miljoner ton oljeekvivalenter. Transporter Transporternas andel av energiförbrukningen och av utsläppen av växthusgaser har ökat med åren och gjort det allt viktigare att förbättra bränsleeffekti viteten och hitta sätt att minska utsläppen från våra transporter. Dessutom kommer 97,3 % av energin inom transportsektorn från oljebaserade produkter (2005). Biobränslen (bränsle som framställs ur organiskt material) är det viktigaste substitutet för bensin och diesel inom transporter, som finns tillgängligt i stor skala och kan användas i vanliga fordon. Att använda biobränslen som biodiesel, bioetanol och i mindre utsträckning biogas kan därför vara ett viktigt sätt att främja mer hållbar energianvändning inom transporter och minska beroendet av fossila bränslen. Dessutom ger biobränslen i allmänhet bättre utfall i fråga om växthusgaser än fossila bränslen och hjälper därför EU att leva upp till sitt åtagande att minska utsläppen av växthusgaser. För närvarande svarar biobränslen bara för en minimal andel av bränslet för transporter i EU (1,1 % 2005), men EU arbetar för att öka den andelen (se även nästa kapitel).

9 EU:S ENERGIMÅL VISION FÖR höjde EU ribban för önskad andel förnybar energi i vår energimix. Europeiska kommissionen lade i januari 2007 förslag till en ny energipolitik för Europa, däribland ambitiösa energi- och utsläppsmål samt en färdplan för förnybar energi och planer för en starkare rättslig ram. EU:s statschefer ställde sig i mars 2007 bakom följande mål: Mål för förnybara energikällor: En bindande andel på 20 % förnybara energikällor för EU:s samlade energiförbrukning senast EU-länderna måste ta fram nationella handlingsplaner i avsikt att uppfylla sina egna mål, som sammantagna ska uppfylla detta mål, samt slå fast särskilda målsättningar för el, uppvärmning, kylning och biobränslen. Mot bakgrund av skillnaderna mellan länder i vilka förnybara energikällor som finns, ska planerna avspegla nationella förhållanden. Mål för biobränslen inom transporter: Alla EU:s medlemsstater ska senast 2020 uppnå ett mål på minst 10 % andel biobränslen av den samlade förbrukningen av bensin och diesel i EU för transporter. Målet att öka andelen biobränslen ska åtföljas av ett system för hållbarhet, för att säkerställa att biobränslen som räknas in i målet framställs inom eller utom EU på ett hållbart sätt. Under 2007 samrådde kommissionen med allmänheten om hur man ska uppnå en andel på 10 % biobränsle och bland annat om hur systemet för hållbarhet ska vara utformat, övervakning av markanvändning samt stimulans för så kallade andra generationens biobränslen, som bioetanol av halm. Klimatförändring och mål för energieffektivitet Målen för förnybar energi och det särskilda målet för biobränsle inom transportsektorn bidrar till den bredare satsningen för att uppfylla EU-målet på en minskning med minst 20 % av utsläppen av växthusgaser jämfört med 1990 senast Det krävs också att insatserna kombineras med högre energieffektivitet där målsättningen är att förbättra EU:s energieffektivitet med 20 % jämfört med prognoserna för 2020 och en minskad förbrukning av fossila bränslen. Viktiga EU-direktiv om förnybar energi och energieffektivitet: El producerad från förnybara energikällor (direktiv 2001/77/EG). Byggnaders energiprestanda (direktiv 2002/91/EG). Biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel för transporter (direktiv 2003/30/EG). Beskattning av energiprodukter och elektricitet (direktiv 2003/96/EG). Kraftvärme (direktiv 2004/8/EG). 7

10 8 Hur når vi målen? Målen kräver betydande tillväxt inom alla tre sektorerna för förnybara energikällor el, uppvärmning och kylning och transporter. Det är möjligt att lyckas om alla EU:s regeringar, industrin och även allmänheten gör en gemensam ansträngning. Om man handlar grönt och väljer mer förnybar energi bidrar man direkt till den förnybara energins tillväxt. EU har via politik, lagstiftning, finansiering och forskning stött förnybar energi sedan 80-talet. Bland åtgärder som redan genomförts finns lagstiftning om förnybar elektricitet och biodrivmedel (se föregående sida), men även möjlighet till undantag från beskattning eller skatteavdrag för förnybara energikällor. Engagera sig ManagEnergy och Hållbar energi i Europa Vill du veta mer om förnybar energi har vi goda nyheter. EU har ett antal arrangemang för att stimulera till bredare engagemang. Europeiska kommissionens initiativ ManagEnergy stöder med hjälp av kurser och evenemang online arbete om energieffektivitet och förnybara energikällor på lokal och regional nivå. Kommissionens kampanj Hållbar energi i Europa ökar allmänhetens medvetenhet om hållbar energi och hjälper dig att göra ditt för att förändra energimiljön. Här kan du ta reda på hur du engagerar dig:

11 FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR I EU EU är världsledande inom förnybar energi och sektorn har redan ekonomisk betydelse. Förnybar energi har en omsättning i EU på 30 miljarder euro och sysselsätter personer. Efter hand som tekniken för förnybara energikällor mognat har en del främst vindkraft fått allt vidare användning. Produktionen av förnybar energi har stadigt stigit och kostnaden sjunkit. Men utvecklingen har varit ojämn inom EU och förnybara energikällor står fortfarande bara för en liten del av EU:s totala energimix, jämfört med de dominerande gas, olja och kol. Eftersom de externa kostnaderna för fossila bränslen som miljökonsekvenserna inte beaktas fullt ut, kan förnybara energikällor fortfarande i allmänhet inte konkurrera med traditionella energikällor. Så även om de börjat vinna mark och ge oss mer miljövänlig energi, finns det fortfarande stor outnyttjad potential för förnybara energikällor att öka sina marknadsandelar och etablera sig som kostnadseffektiva energialternativ med bred användning. Genom siffrorna på dessa sidor får du en del information om status för den förnybara energin i EU. Och ytterligare uppgifter om olika förnybara energikällor som alla har sin roll att spela för att uppfylla EU:s energi- och utsläppsmål finns i de följande kapitlen. Primär energiproduktion från förnybara energikällor, fördelat på enskilda källor (EU-27, 2005) 9 Olika förnybara energikällor befinner sig i olika stadier av teknisk och kommersiell utveckling. Källor som vind, vattenkraft, biomassa och solvärme är redan ekonomiskt bärkraftiga. Men andra som solceller (där kiselplattor används för att generera elkraft av solljus) kommer att vara beroende av ökad efterfrågan för att skalfördelarna ska bli bättre. Geotermisk energi Solenergi 4,5 % 0,7 % Vind 5,1 % Vattenkraft 22,0 % Biomassa och avfall 67,8 % Biobränslen 3,8 % Trä 52,2 % Kommunalt och fast avfall 8,2 % Biogas 3,6 % Slutlig förbrukning av förnybar energi i EU (Mtoe*) Källa: Eurostat ANDEL AV FÖRBRUKNINGEN (2005) 87,0 93,8 99,4 104,2 8,5 % Källa: Eurostat. *Miljoner ton oljeekvivalenter.

12 HUVUDTYPER AV FÖRNYBAR ENERGI Bioenergi: biomassa, biogas och biobränslen 10 Biomassa framställs av olika slags organiskt material: energigrödor (oljeväxter, växter som innehåller socker) och avfall från skogsindustri, lantbruk eller städer, däribland ved och hushållsavfall. Biomassa kan användas för uppvärmning, för att generera elektricitet och för biobränslen för transporter. Genom att använda biomassa minskar man utsläppen av växthusgaser betydligt. Den koldioxid biomassan avger när den förbränns kompenseras av de mängder samma växter absorberar medan de växer. Vissa utsläpp finns dock alltid från processer som jordbearbetning och bränsleframställning, så biomassa är inte helt fritt från koldioxid. Olika typer av biomassa använder olika tekniker och processer för att framställa bioenergi: Fast biomassa (som ved och halm) kan behandlas i processer som förbränning, pyrolys, hydrolys eller förgasning för att framställa bioenergi. Utveckla bioenergin: AGROPTI biogas Projektet AGROPTI-gas omfattade uppförandet av en anläggning för framställning av biogas i Västerås, där energigrödor och hushållsavfall tas om hand tillsammans. Det finns även en anläggning för att uppgradera bio - gasen till en kvalitet som lämpar sig som fordonsbränsle och för att tillhandahålla påfyllningsstationer för bussar och bilar samt förvaringsanläggningar för ensilage. Biogasanläggningen invigdes i november 2005 och baseras på en hållbar samverkan mellan stad och land. Den står för ett koncept för framställning av biogas och avfallshantering som skulle kunna tillämpas i städer över hela Europa. anaerobic_digestion_biogas/nne5_2000_484.pdf Biogas kan framställas av organiskt avfall genom anaerob jäsning och utvinnas ur deponigas. Den kan användas i fordon som anpassats för att fungera med naturgas. Varför biomassa? Diversifiering av energiförsörjningen. Ersätter konventionella bränslen som avger mycket CO 2. Bidrar till avfallsåtervinning. Bevarar och skapar sysselsättningstillfällen i glesbygd. Stärker EU:s ledande ställning inom teknik för bioenergi. Biobränslen kommer från förnybara resurser som använder biomassa (organiskt material eller växter). De utgör den enda allmänt tillgängliga energiresurs som kan ersätta fossila bränslen inom transportsektorn. Det finns i dag två huvudtyper av biobränslen som används som bränsle för transporter biodiesel och bioetanol. Båda är flytande bränslen som framställs från lantbruksgrödor eller växter.

13 Biodiesel tillverkas oftast av så kallade oljeväxter som raps eller solrosor. Den blir resultatet när vegetabiliska oljor reagerar med metanol. Bioetanol framställs främst genom att socker från sockerbetor, olika slags spannmål eller frukt får jäsa eller till och med genom att destillera vin. Andra generationens biobränslen håller på att utvecklas och framställs av råvara i form av cellulosabiomassa. Det skulle öppna möjligheter för nya metoder att tillverka biobränsle av produkter, biprodukter och avfall från lantbruk, skogsbruk och trä, massa och papper med hjälp av mer avancerade kemiska reaktioner. Varför biobränslen? Utgör det enda allmänt tillgängliga förnybara alternativet till fossila bränslen inom transporter. Bidrar till avfallsåtervinning. Diversifiering av källorna för energiförsörjning till icke-oljeproducerande länder. Minskar i allmänhet utsläppen av CO 2 och andra föroreningar. Ger jobb, särskilt på lantbruksområdet. Utveckla biobränslen: BEST alternativa motorbränslen Projektet BEST (BioEthanol for Sustainable Transport bioetanol för hållbara transporter) syftar till att stimulera användningen av bioetanol och bereda vägen för ett genombrott på marknaden för etanoldrivna bilar. Det görs genom marknadsföringskampanjer och införande av fordon och distributionskedjor vid 10 strategiskt utvalda anläggningar, inom ramen för ett partnerskap mellan offentlig och privat sektor med städer och regioner, biltillverkare, bränsleproducenter, mackar och ägare av bilparker. Man räknar med att projektet ska resultera i närmare fordon och fler än 150 mackar, vilket gör projektet till den största uppvisningen hittills av fordon drivna med alternativa bränslen som stöds av Europeiska kommissionen. factsheets/best.pdf 11

14 Solel: koncentrera solens kraft 12 Solen är jordens främsta energikälla och med hjälp av solkraftsystem kan man tygla solens strålar och utnyttja dem som en ren energikälla med hög temperatur för att generera värme eller elektricitet. Men för att generera elektricitet måste solens kraft koncentreras eller fokuseras. Det beror på att solstrålningen når jordens yta med en densitet som räcker till för uppvärmning, men inte till en effektiv termodynamisk cykel för att framställa elkraft. Det finns olika typer av tekniker/system för att koncentrera solens kraft: Parabolformade solsamlare eller böjda rännor som gör att solens strålar kan samlas till en enda punkt där värmen från solen kan samlas upp. Solkraftverk i form av torn har hundratals eller till och med tusentals speglar som följer solens bana och koncentrerar dess strålar till en mottagare högst upp på ett torn. System med solskivor och motorer där parabolformade skivor överför solstrålning till en Stirlingmotor en motor som använder värme som får påverka en vätska. Solens strålar kan också användas för att aktivera kemiska reaktioner för framställning av bränsle eller kemikalier. På medellång till lång sikt kommer andra applikationer att omfatta miljövänlig teknik. Varför solkraft? Diversifiering av energiförsörjningen. Sparar utsläpp av koldioxid. Skapar lokala jobb och stimulerar den lokala ekonomin. Utnyttjar en outsinlig energikälla. Kan generera både värme och om den koncentreras elektricitet. Utveckla koncentrering av solkraften: PS10 tornkraft I Sevilla i Spanien finns Europas första kommersiella koncentrerande solkraftverk, kallat PS10. Anläggningen har utvecklats med hjälp av medel från EU:s ramprogram för forskning och invigdes i mars PS10 är konstruerat för att generera tillräckligt med el för att försörja en befolkning på personer vilket gör att man slipper utsläpp på omkring ton CO 2 per år. Fler än 600 rörliga speglar koncentrerar solstrålningen till toppen av det 115 meter höga tornet, där det sitter en mottagare för solenergin och en ångturbin. PS10 är den första av en rad anläggningar för att generera elkraft av solenergi som ska byggas i samma område.

15 Solel: solceller Fotovoltaisk kraftgenerering använder solceller för att omvandla ljus direkt till elektricitet. Energin kan lagras i batterier, som laddas på kemisk väg, eller på annat sätt. System med solceller som är anslutna till elnätet behöver inte någon lagringskapacitet. Solceller är i dag en dyr lösning och därför har några EU-medlemsstater beslutat att stimulera teknikutvecklingen för att bidra till att få ned kostnaden. Dessutom stimulerar EU-finansierad forskning tekniska förbättringar och skalfördelar, för att få ned kostnaden för el från solceller i Europa som är anslutna till elkraftnät. EU är redan världsledande inom solceller: omkring en tredjedel av all el från solceller i världen produceras i EU. Varför solceller? Utnyttjar en outsinlig energikälla som är gratis. Bullrar inte, avger inte några utsläpp eller förorenande gaser. Lämpar sig både för tätbefolkade områden och glesbygd. Kräver minimalt underhåll. Lätt att installera och bygga ut, genom att man använder moduluppbyggda system. Forskning kring solceller: solcellsbelysning i byggnader Att använda system med solceller i byggnader är ett intressant sätt att generera förnybar energi. Galler med solceller som genererar elektricitet framför glasfasader och fönster ger inte bara skydd mot direkt solstrålning och hindrar att en byggnad blir för varm, utan släpper dessutom igenom tillräckligt med dagsljus för att man inte ska behöva konstljus. Genom att känna av solstrålningens intensitet optimerar man både genereringen av elektricitet och strålskyddet efter tid på dagen, årstid och väder. Projektet kring solcellsbelysning ägnades åt att integrera lätta solstyrda solcellsystem i fasader och tak för att nå ökad marknadspotential. Närmare information om detta och ett antal andra solcellsprojekt finns på: photovoltaic/european_photovoltaics_en.pdf 13

16 Solvärme och solkylning 14 Solvärmesystem baseras på en enkel princip som varit känd i århundraden: solen värmer vatten som är inneslutet i ett mörkt kärl. Omvandlingen av solstrålning för att användas till uppvärmning och kylning har många tillämpningar, däribland varmvatten för hushåll, uppvärmning av byggnader och processer i industrin, kylning med hjälp av solenergi, avsaltning och simbassänger. Uppvärmning med solenergi kan göras med hjälp av system som på mekanisk väg överför värme genom ett medium i form av en vätska som olja, vatten eller luft. Uppvärmning: även de enklaste solvärmesystemen kan täcka en (ibland stor) del av behovet av varmvatten för hushåll. Även om sådana system naturligtvis ger bättre resultat i soligare klimat, gör effektiviteten hos ny utrustning att den, var som helst i EU, åtminstone kan bidra till försörjningen med varmvatten eller lokalvärme (ofta i kombination med befintliga system med värmepannor). Därför är det bara Cypern och Grekland bland EU-länderna som ligger före Tyskland och Österrike i fråga om andel soluppvärmning. Kylning: solenergi kan även användas i kylsystem för att med värmeabsorptionssystem ge luftkonditionering (ungefär som kylskåp fungerar). Om man har en värmepanna som eldas med biomassa är det möjligt att få kylsystem som till 100 % baseras på förnybar energi. Varför solvärme? Ger en billigare lösning för att utnyttja solens energi. Är enkelt, lätt att få tag i och kostnaden är överkomlig, även för friliggande hus. Kräver minimalt underhåll. Utnyttjar en energikälla som finns i övermått, är gratis och outsinlig. Ger inga sidoeffekter. Utveckla uppvärmning och kylning med solenergi SOLAIR (luftkonditionering) Förbrukningen av el för luftkonditionering ökar dramatiskt i hela EU. Att använda solvärmeenergi för luftkonditionering, som ännu är en relativt ny teknik, innebär ett alternativ med enorm potential. Syftet med projektet SOLAIR är att öka tillgängligheten på marknaden för soldrivna luftkonditioneringssystem för användning i bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter. Man strävar efter att med hjälp av marknadsenkäter, kapacitetsuppbyggnad och reklam övervinna hinder på marknaden som brist på medvetenhet, kunnande och samlad information.

17 Vindenergi Vindenergi är en av de mest lovande teknikerna för förnybar energi och det är ett område där mycket utveckling och många förbättringar redan gjorts för att genereringen av el ska bli effektivare. Mellan 1995 och 2005 ökade den samlade vindkraftskapaciteten i EU med i genomsnitt 32 % per år. Moderna vindturbiner tar vara på vindenergin genom att överföra den förbipasserande vindens kraft till rotorblad. Hur mycket elkraft en turbin kan generera beror på luftens densitet, vindhastigheten och turbinens storlek. De flesta vindturbiner har rotorer som vänder sig mot vinden och som ställer om sig efter ändringar av vindriktningen. Energin samlas till en roterande axel och omvandlas till elektricitet. Varför vindkraft? Det är en ren energikälla, utan utsläpp av koldioxid. Ger egenproducerad elkraft till låg kostnad. Är redan i dag en betydande exportindustri. Förändrar landskapet, men lantbruks- och industriverksamhet kan fortsätta runt den. Kan anläggas både på land och till havs. Forskning kring vindenergi: DOWNVInD vindkraftparker till havs Projektet DOWNVInD (Distant Offshore Windfarms with nr Visual Impact in Deepwater avlägset förlagda vindkraftparker långt ute till havs som inte stör sikten) är inriktat på stegvisa tekniska framsteg för att möjliggöra vindkraftparker med stor kapacitet till havs på stort djup. Det inbegriper en demonstrationsanläggning för att installera och följa upp två vindturbingeneratorer på djupt vatten utanför kusten i nordöstra Skottland. Demonstrationsanläggningen ska bland annat användas för att leda utvecklingen av vindkraftparker på djupt vatten, förbättra och kommersialisera tekniken samt sprida kunskap och erfarenhet runt om i Europa. 15

18 Havsenergi Haven täcker tre fjärdedelar av vår planet och havsenergi utgör därför en av de ymnigast tillgängliga förnybara energikällorna. Denna energi hämtas från energiflöden som vågor, tidvatten, strömmar och skillnader i salthalt och temperatur. Det kommer fortfarande att ta tid innan den kan konkurrera med mer utvecklade förnybara energikällor. Varför havsenergi? Inget bränsle behövs. Ger inte upphov till något avfall. Ger inga större miljökonsekvenser. Utnyttjar det faktum att tidvattenflöde helt kan förutses. Utgör ett fascinerande område för ytterligare forskning. 16 Vågenergi tas till vara med olika slags teknik, beroende på var anordningen för att omvandla energin ligger i förhållande till strandlinjen. Anordningarna kan vara angjorda vid eller inneslutna i strandlinjen. De kan också bestå av anordningar som placeras i havet nära stranden eller ute till havs, där de senare utnyttjar de kraftfullare vågrörelser som finns i djupare vatten. Europa är världsledande inom teknik för vågkraft. Och genom att några länder i Europa investerar i forskning och utveckling eller demonstrationsprojekt, borde EU vara väl positionerat för att vara med och konkurrera när en kommersiell marknad för tekniken växer fram. Tidvattensystem utnyttjar tidvattnets ebb- och flodrörelse för att generera elektricitet. Det kan göras genom att man utnyttjar vattennivåns stigning och sänkning med hjälp av fördämningar eller genom att hämta energi ur tidvattenströmmar med hjälp av turbiner ungefär på samma sätt som med vindkraft. Forskning kring havsenergi: samordnad åtgärd CA-OE Industri- och forskarvärlden rörande havsenergi är i dag liten och splittrad. Samtidigt söker flera system för havsenergi med ny och oprövad teknik finansiering för att utveckla fungerande prototyper till havs. Projektet Samordnad åtgärd för havsenergi (Coordinated Action on Ocean Energy, CA-OE) arbetar för att ta fram en gemensam kunskapsbas, tillämpa ett samordnat angreppssätt på viktiga områden av forskning och utveckling kring havsenergi samt skapa ett forum för marknadsföring på lång sikt av lovande forskningsresultat. Man kommer särskilt att uppmärksamma utvärdering av data från system för havsenergi som testats under verkliga förhållanden till havs.

19 Vattenkraft och småskalig vattenkraft Vattenkraft genereras genom att utnyttja vattenmassors exempelvis floder, kanaler och åar rörelse. Anläggningar för vattenkraft omvandlar vattnets potentiella energi när det rinner med ett visst fall (eller tryckhöjd ) till energi som kan utnyttjas. Historiskt sett var det så elektriciteten utvecklades i världen. För sådana anläggningar krävs ett lämpligt område där nederbörd samlas upp, tryckhöjd, ett rör eller en anordning för att leda vattnet till en turbin och ett turbinhus med utrustning för kraftgenerering och vattenreglering. Efter att ha använts återförs vattnet till sitt normala lopp. Småskaliga vattenkraftanläggningar definieras vanligen som anläggningar med en installerad kapacitet upp till 10 MW, medan storskaliga vattenkraftanläggningar har stora dammar och vattenmagasin. Småskalig vattenkraft kan användas för att generera elektricitet, särskilt i avlägset belägna områden. Storskalig vattenkraft börjar nå sin mättnadspunkt, vilket är skälet till att man inriktar sig på småskalig sådan där den är möjlig att utveckla. Varför småskalig vattenkraft? Diversifiering av energiförsörjningen. Bidrar till lokal utveckling. Bidrar till att bevara flodbäcken. Lämpat för elektrifiering av glesbygd. Har kort energiåterbetalningstid. Utveckla småskalig vattenkraft: reklamkampanjen SHERPA Det finns en rad hinder mot en bredare användning av småskalig vattenkraft, däribland bristande kunskap om tekniken och illa lämpade metoder för fysisk planering. Åtgärden Small Hydro Energy Efficient Promotion Campaign Action (SHERPA) har till syfte att övervinna sådana hinder, särskilt i EU:s nya medlemsstater, genom en reklamkampanj om småskalig vattenkraft. SHERPA försöker göra beslutsfattare mer medvetna om fördelarna med småskalig vattenkraft som förnybar energiresurs och bidra till att skapa gynnsamma förutsättningar för dess framtida utveckling. 17

20 Geotermisk energi och värmepumpar 18 Geotermisk energi har i århundraden använts för bad och för vatten till uppvärmning. Den utvinns från jordens naturliga värme i torr form, ång- eller vätskeform och kan användas för elektricitet eller uppvärmning. Bland djupt liggande geotermiska resurser finns: hydrotermiska system (varmt vatten och/eller ånga som är fångad i sprickbildningar eller poröst berg), geotrycksystem (vattenförande skikt med varmvatten under högt tryck) och utvecklade geotermiska system (geologiska formationer som är torra men onormalt varma). I Europa är värmepumpar det mest lovande sättet att använda geotermisk energi. En sådan fungerar genom att utvinna värme ur varm geotermisk vätska på mindre djup och överföra den till vatten eller luft som används för att ge värme för uppvärmning av lokaler. Till och med på mindre djup som m under jord finns värme som kan utvinnas med hjälp av värmepumpar som ofta placeras i villaträdgårdar och användas direkt för att värma bostäder. Värme kan också återföras till berget för att förvaras, som ett slags luftkonditionering för bostäder och lokaler. Varför geotermisk energi? Minskar utsläppen av växthusgaser. Utnyttjar en outsinlig energikälla. Kan ge direktuppvärmning. Kräver mindre mark än andra energiresurser. Tillgängligt hela tiden. Forskning kring geotermisk energi: LOW-BIN-kraft Projektet LOW-BIN strävar efter effektiv binär geotermisk kraft med låg temperatur. Projektet försöker förbättra kostnadseffektivitet, konkurrenskraft och marknadspenetrering för system för att generera geotermisk energi och inriktar sig både på hydrotermiska resurser för att omedelbart penetrera marknaden och framtida system med torrt varmt berg. Det omfattar teoretisk forskning, laboratorieförsök, utveckling av förprototyper och utvärdering, validering och spridning av teknik. geothermal/factsheets/low_bin.pdf

21 EN TITT IN I FRAMTIDEN EU:s ramprogram för forskning och utveckling har under många år bidragit till att ge dig effektivare teknik för förnybar energi och till att möjliggöra att förnybara energikällor kan anslutas direkt till elnätet. Det är en forskningssatsning som kommer att fortsätta under det sjunde ramprogrammet för och strävan är att utveckla mer hållbara, säkrare och mer konkurrenskraftiga energisystem. 2,4 miljarder euro har satts av för energi i sjunde ramprogrammets samarbetsdel. Bland prioriteringarna för förnybara energikällor finns: Teknik för generering av förnybar el, för att öka effektivitet och tillförlitlighet. System och teknik för att producera förnybart bränsle. Teknik för billigare och effektivare uppvärmning och kylning från förnybar energi. Samtidigt har europeiska teknikplattformar upprättats på energiområdet däribland rörande solceller, biobränslen, solvärmeteknik och vindenergi för att ge forskarvärlden, industrin och andra intressenter möjlighet att ta fram särskilda färdplaner för forskningen. Intelligent energi EU-programmet Intelligent energi-europa (IEE) ligger också i framkant när det gäller att främja användningen av förnybar energi. IEE ingår i ett bredare EU-program, kallat konkurrenskraft och innovation, och svarar för 727 miljoner euro. Det bidrar till att undanröja hinder, särskilt administrativa, som fortfarande står i vägen för att förnybara energikällor ska kunna slå igenom. Bland syftena finns att göra så att energieffektivitet i högre grad anammas och efterfrågas, främja förnybara energikällor och energidiversifiering, samt stimulera diversifiering av bränslen och energieffektivitet inom transporter. Välkommen till din nya koldioxidneutrala villa! Villor står för en betydande del av koldioxidutsläppen, men i framtiden skulle det kunna se annorlunda ut, tack vare utvecklingen av koldioxidneutrala villor eller villor utan utsläpp. Dessa nya ekohus genererar sin egen energi från förnybara energikällor och för att förhindra värmeförluster är de oerhört välisolerade. Sådana hus kanske inte ännu är det vanliga, men bli inte överraskad om du om några år bor i ett, där värme och el produceras av villans egen värmepanna för biomassa och solpaneler så att ditt koldioxidavtryck blir väsentligt mindre. 19

22 UTSIKTER FRAM TILL Europeiska kommissionens prognoser för förnybar energi fram till 2020: Förnybara energikällor förväntas under kommande år producera allt mer elektricitet det finns prognoser som visar att produktionen av förnybar el skulle kunna vara omkring tre gånger så hög 2020 som Även förnybar uppvärmning ökar enligt prognoserna kommer produktionen att öka stadigt fram till I diagrammet nedan framgår båda faktorerna tydligt. Illustration av tillväxten inom EU-25 för förnybara energikällor, per teknik (GWh/år*) Ökad produktion från förnybara energikällor förväntas ge betydande miljövinster genom att man undviker utsläpp av hundratals miljoner ton CO 2 varje år. Biobränslen Värmepumpar Uppvärmning och varmvatten med solvärme Uppvärmning med fast biomassa (utom nätet) Geotermisk värme (nät) Uppvärmning med bioavfall (nät) Uppvärmning med fast biomassa (nät) Uppvärmning med biogas (nät) Vind till havs Vind på land Tidvatten och vågor El från solvärme Solceller Småskalig vattenkraft Storskalig vattenkraft Geotermisk el Bioavfall el Fast biomassa el Biogas el Källa: Green X-modellen från Fraunhofer Institute och EEG. * Gigawattimmar per år. Ytterligare information:

23

24 KO SV-C

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Introduktion av biodrivmedel på marknaden 2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att

Läs mer

EU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av el

EU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av el EU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av el Miljöanpassad offentlig upphandling är ett frivilligt instrument. Detta dokument innehåller de EU-kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling

Läs mer

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet

Läs mer

Konkurrenskraft och Klimatmål

Konkurrenskraft och Klimatmål Industridagen 2008 Konkurrenskraft och Klimatmål 24/11 2008 Peter Gossas VD - Sandvik Materials Technology Ordf - Stål och Metall Arbetsgivareförbundet 0 Sveriges elproduktion TWh 2007 Kraftvärme bio Kraftvärme

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Projektet Nytt program för energi och klimat i Örebro län Samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Energikontoret,

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:721 av Jan Lindholm (MP) El för uppvärmning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 2006-09-09 Socialdemokraterna Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 11 steg för ett grönare Sverige Gröna Folkhemmet har blivit ett samlingsnamn för visionen om ett modernt högteknologiskt

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

solenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå

solenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå solenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå innehållsförteckning kort historia utvinning energiomvandlingar miljövänlighet användning energikällans framtid kort historia På solenergiteknik.se

Läs mer

Behöver Sverige beredskapslager av oljeprodukter vid en kris?

Behöver Sverige beredskapslager av oljeprodukter vid en kris? Behöver Sverige beredskapslager av oljeprodukter vid en kris? Ny lag om beredskapslagring av oljeprodukter Urban Bergström Trygg energiförsörjning Energimyndigheten Frankrike står inför bränslebrist om

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Energigaser bra för både jobb och miljö

Energigaser bra för både jobb och miljö Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige

Läs mer

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken

Läs mer

GASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI

GASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI GASKLART Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI Utmaningen Behovet av smartare energisystem Vi står inför en stor utmaning: att ställa om

Läs mer

EE MUSIC Seminar Sverige.

EE MUSIC Seminar Sverige. EE MUSIC Seminar Sverige. Energikonsult för landet: EE MUSIK ambassadör i landet: Vor dem Workshop (für Clubbesitzer und betreiber),, Innan seminariet [om du äger en plats för möten eller operatör] För

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Solkraft. Solceller och värmepump ger noll värmekostnad. Projekt i partnerskap:

Solkraft. Solceller och värmepump ger noll värmekostnad. Projekt i partnerskap: Solkraft Solceller och värmepump ger noll värmekostnad Projekt i partnerskap: Glöm alla värmekostnader Låt solen ge energi till värme och varmvatten Solceller producerar den el du behöver för värme och

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.11.2012 SWD(2012) 392 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rapport från kommissionen till

Läs mer

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)

Läs mer

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Farsta fakta. Yta: 15,4 km² Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,

Läs mer

Förnybart gör skillnad

Förnybart gör skillnad Förnybart gör skillnad Generaldirektoratet för energi Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Gratis telefonnummer (*): 00 800 6 7 8 9 10 11 (*) Vissa

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Ett scenario om energiförsörjning

Ett scenario om energiförsörjning Ett scenario om energiförsörjning Ett undervisningsmaterial om Förnybara Energikällor Bearbetat från SATIS/SNITT av Maria Sandström januari 2004 Till läraren Ön Ashton är ett läromedel som kan användas

Läs mer

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:256 av Birger Lahti m.fl. (V) 100 procent förnybar energi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och

Läs mer

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el en presentation och lägesrapport Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el (2014 2016) Vision för Sverige: Ett hållbart elsystem bortom 2030 som ger effektiv och trygg

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen

Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 18 februari 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets dnr: N2013/675/TE Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Lars Dahlgren N2001/10077/ESB Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO)

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Sänkt skatt på biodrivmedel Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll För hållbara biodrivmedel gäller i dag viss befrielse från energiskatt och hel

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581) 1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

GASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI

GASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI GASKLART Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI Utmaningen Behovet av smartare energisystem Vi står inför en stor utmaning: att ställa om

Läs mer

Motion till riksdagen. 1988/89: Jo229 av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket

Motion till riksdagen. 1988/89: Jo229 av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket Motion till riksdagen 1988/89: av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket Lantbruket har en stor betydelse för sysselsättningen i landet såväl direkt i producentledet

Läs mer

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03)

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03) 20.5.2003 Europeiska unionens officiella tidning C 118/5 Kommissionens meddelande Exempel på försäkran rörande uppgifter om ett företags status som tillhörande kategorin mikroföretag samt små och medelstora

Läs mer

Vindenergi till havs en möjlighet till ny energi, industri och export

Vindenergi till havs en möjlighet till ny energi, industri och export Vindenergi till havs en möjlighet till ny energi, industri och export Staffan Jacobsson, Chalmers tekniska högskola Stefan Ivarsson, SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut OECD Europas elproduktion 2013

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

U 34/2011 rd. Trafikminister Merja Kyllönen

U 34/2011 rd. Trafikminister Merja Kyllönen U 34/2011 rd Statsrådets skrivelse till Riksdagen om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om fritidsbåtar och vattenskotrar (ändring av det s.k. direktivet om fritidsbåtar)

Läs mer

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby E.ON Värme Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige och står för drygt hälften av all uppvärmning. Det är inte svårt att förstå. Fjärrvärme är bekvämt,

Läs mer

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014 Gasmarknadens utveckling Anders Mathiasson 25 september 2014 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning och tillväxt 50 TWh förnybar gasproduktion till 2050

Läs mer

Oktahamn Vårat koncept Energi

Oktahamn Vårat koncept Energi Oktahamn Vårat koncept Vårt koncept bygger på att minska energiåtgången på alla tänkbara sätt. Endast förbruka vad vi kan producera, både gällande elektricitet och livsmedel. Vi vill alltså få en stark

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Konsekvenserna av det tyska energibeslutet Kärnkra(en avvecklas fram 0ll år 2022 och sam0digt skulle produk0onen med kolkra(verk minska

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Vi måste bli mer energieffektiva På sikt är både vi i Sverige och resten

Läs mer

A8-0392/286. José Blanco López Främjande av användningen av energi från förnybara energikällor COM(2016)0767 C8-0500/ /0382(COD)

A8-0392/286. José Blanco López Främjande av användningen av energi från förnybara energikällor COM(2016)0767 C8-0500/ /0382(COD) 10.1.2018 A8-0392/286 286 Skäl 63a (nytt) (63a) Avancerade biobränslen förväntas få en viktig roll för att minska luftfartens växthusgasutsläpp, och därför måste inblandningsskyldigheten för sådana bränslen

Läs mer

Unga på väg: Europa stöder unga människor

Unga på väg: Europa stöder unga människor FLYTTA RUNT Unga på väg: Europa stöder unga människor JOBBA LÄR DIG STUDERA DELTA SKAPA ENGAG ERA DIG UTBILDA DIG ieuropa Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens

Läs mer

MIN ENERGI. solcellsguiden. Nyheter och erbjudanden till dig som är kund hos Vattenfall. Upptäck solkraft! Vi bjuder på Storytel i 30 dagar

MIN ENERGI. solcellsguiden. Nyheter och erbjudanden till dig som är kund hos Vattenfall. Upptäck solkraft! Vi bjuder på Storytel i 30 dagar MIN ENERGI Nyheter och erbjudanden till dig som är kund hos Vattenfall Upptäck solkraft! Vi bjuder på Storytel i 30 dagar Håll koll på fritidshuset med Smarta hem-prylar Räkna ut din besparing med solcellsguiden

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 Icke förnybara energikällor Fossila bränsle Olja, kol och gas är fossila bränslen. De bildades för väldigt lång tid sedan av döda växter och djur, som pressats ihop i jordskorpan.

Läs mer

Simulering av koldioxidutsläpp

Simulering av koldioxidutsläpp Institutionen för tillämpad elektronik och fysik 2007-05-29 Simulering & optimering D 5p Simulering av koldioxidutsläpp Kursansvarig: Lars Bäckström Av: Mats Norberg masnog03@student.umu.se Anders Strömberg

Läs mer

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125

Läs mer

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump. Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord

Läs mer

Ansökan klimatinvesteringsstöd

Ansökan klimatinvesteringsstöd Från: stefan.hermansson@hermi.se Skickat: den 16 september 2015 00:45 Till: Drewes, Ola Ämne: ANSÖKAN OM KLIMATINVESTERINGSSTÖD Bifogade filer: 05 LOK lokal biogasmack Ljungby_20150915_Bilaga1.pdf; ansokankis_2015-09-15_d67f4dec.xml

Läs mer

Styrmedel och stöd för fordonsgas

Styrmedel och stöd för fordonsgas Mats Håkansson Affärsutveckling AB Styrmedel och stöd för fordonsgas Vägledning och exempel Mats Håkansson Tel +46 40 49 65 00 Mobil +46 705 65 31 00 mh@affu.se www.affu.se Denna rapport är skriven med

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 8.1.2014 COM(2013) 938 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Lägesrapport om tillämp av direktiv 2006/32/EG om effektiv slutanvändning av

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

VÄTGAS. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas

VÄTGAS. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas VÄTGAS Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Frågor och svar om vätgas I dag används stora mängder vätgas som råvara inom industrin. I framtiden kan vätgasen även bli en viktig pusselbit i samhällets

Läs mer

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogas - en väg till det hållbara transportsamhället 60 TWh 10 TWh FFF-utredningens syn på biodrivmedlens roll För att nå 80 % reduktion av klimatutsläppen

Läs mer

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING Det går inte att skapa en enhetlig europeisk vägtransportmarknad utan att harmonisera lagstiftningen i medlemsstaterna. Europeiska unionen har vidtagit

Läs mer

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom Partimotion Motion till riksdagen 2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) På väg mot ett fossilfritt Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart.

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Av hänsyn till copyright innehåller den inga foton. Med vänlig

Läs mer

Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet

Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Sol, vind, vatten och bio kraftsamling sydost, 30 maj 2016 Med

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

Solkraftverken i Helenevik

Solkraftverken i Helenevik Solkraftverken i Helenevik 07 juni 2012 Heleneviks bebyggelse ligger huvudsakligen i sydsluttningar mot Rådasjön. Här är soligt och skönt, och flera sommarstugor har legat i området. I dessa yttersta tider

Läs mer

Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur vi kan leva mer hållbart med fokus på energi-, avfalls-,

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000

1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000 Koldioxidindex 2015 Trendbrott mellan klimatutsläpp och tillväxt November 1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000 3% Den minskningstakt av koldioxidinstensitet som länder åtagit sig

Läs mer

Växjö 2014. www.svebio.se

Växjö 2014. www.svebio.se Växjö 2014 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växterna är naturens motor som ger föda och energi till människor och djur. Bioenergi i kretslopp,

Läs mer

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK Klas Eklund Senior Economist, SEB IVA 10 juni 2009 Huvudpoänger Klimathotet bör tas på allvar trots skeptiker och alarmister Klimatpolitiken bör vara global och kostnadseffektiv

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland

Läs mer

Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör...

Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör... Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör... Produktion & Försäljning Två raffinaderier 16,4 miljoner ton per år 80% av Sveriges- och 30% av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur vi kan leva mer hållbart med fokus på energi-,

Läs mer

RIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING

RIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING 24 oktober 2012 RIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING Innehållsförteckning I. Inledning II. EU-lagstiftning

Läs mer

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2016-02- 19 REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Europeiska kommissionens förslag COM(2015)614/2

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

6. Energiomställning i det gotländska samhället

6. Energiomställning i det gotländska samhället 6. Energiomställning i det gotländska samhället Målet med att uppnå en energisituation till år 2025, där förnybar energi i den lokala produktionen av el, värme och drivmedel motsvarar 100 % av energibehovet,

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för regional utveckling 2009 2008/0013(COD) 6.6.2008 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Läs mer

SERO Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation, Box 57, 731 22 KÖPING Tfn 0221-824 22 E-post info@sero.se

SERO Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation, Box 57, 731 22 KÖPING Tfn 0221-824 22 E-post info@sero.se 1 SERO Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation, Box 57, 731 22 KÖPING Tfn 0221-824 22 E-post info@sero.se 2010 04 08 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm SEROs remissvar på Energimyndighetens förslag

Läs mer

Prata Vind Vindkraft varför tycker vi så olika? Malmö den 8 okt. 2013 Ulf Jobacker, företagsutvecklare, LRF Riks

Prata Vind Vindkraft varför tycker vi så olika? Malmö den 8 okt. 2013 Ulf Jobacker, företagsutvecklare, LRF Riks Prata Vind Vindkraft varför tycker vi så olika? Malmö den 8 okt. 2013 Ulf Jobacker, företagsutvecklare, LRF Riks LRF:s vision Vi får landet att växa. De gröna näringarna har en nyckelroll och en tätposition

Läs mer

Effektivare användning av energi

Effektivare användning av energi Effektivare användning av energi Viktiga frågor på den europeiska agendan är hur EU ska möta klimatutmaningar och trygga energiförsörjningen. Fluktuerande oljepriser, osäker energidistribution och oro

Läs mer

HAV 2014 Örnsköldsvik 22-23 september 2014

HAV 2014 Örnsköldsvik 22-23 september 2014 HAV 2014 Örnsköldsvik 22-23 september 2014 BLÅ EKONOMI OCH BLÅ TILLVÄXT Johan Magnusson Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för havsfrågor och fiske Bakgrund Finansiell och ekonomisk kris Utmaningar

Läs mer