Socialdemokraternas förslag till budget för år 2007

Transkript

1 Socialdemokraternas förslag till budget för år 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 Ett rättvisare Stockholm 1 En stad där alla får plats 2 Välj människan före systemen 2 En stad att växa och utvecklas i 3 En stad där vi tar ansvar för varandra 4 En stad som är solidarisk med kommande generationer 4 Vår vision för framtiden 5 STADSÖVERGRIPANDE 6 Det går bra för Stockholm 6 Demokrati måste stärkas och vidareutvecklas 7 Ytterstaden ska blomstra 8 Strategiskt miljöarbete 9 En fungerande vardag i en ren och snygg stad 9 Alla ska ha råd att bo 10 Satsa på personalen 10 Finansiering av satsningar utanför ordinarie budgetram 11 Valnämnden 13 STADSDELSNÄMNDERNA 14 Förskoleverksamhet 14 Grundskola och skolbarnsomsorg 16 Särskola 18 Verksamhet för barn och ungdom 19

2 (s):2 Kultur och föreningsverksamhet 20 Äldreomsorg 21 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 22 Individ och familjeomsorg inkl. socialpsykiatri 23 Stadsmiljöverksamhet 28 Flyktingmottagande 29 Ekonomiskt bistånd 29 Arbetsmarknadsåtgärder 30 FACKNÄMNDER 33 Brand- och räddningsnämnden 33 Exploateringsnämnden 34 Fastighetsnämnden 36 Idrottsnämnden 37 Kulturnämnden 39 Kulturnämnden: stadsarkivet 41 Kyrkogårdsnämnden 42 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 42 Socialtjänstnämnden 44 Stadsbyggnadsnämnden 47 Stadsbyggnadsnämnden: utrednings- och statistikkontoret 49 Trafik- och renhållningsnämnden: trafik- och gatuverksamhet 50 Trafik- och renhållningsnämnden: renhållningsverksamheten 52 Utbildningsnämnden 52 Äldrenämnden 54 Överförmyndarnämnden 56

3 BOLAGEN 57 Bostadsbolagen 57 Micasa Fastigheter i Stockholm AB 60 Stockholms stads bostadsförmedling AB 61 Centrum Kompaniet AB 61 Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB 62 Stockholm vatten 63 Stockholms Hamn 64 AB Stokab 65 S:t Erik Markutveckling AB 65 Stockholms Stads Parkering AB 66 Stockholms Stadsteater AB 66 Stockholm Globe Arena Fastigheter AB 67 S:t Erik Försäkrings AB 67 Stockholm Business Region AB 68 BOLAG UTANFÖR STOCKHOLMS STADSHUS AB 69 Fortum Värme Holding 69 Mässfastigheter i Stockholm AB 69

4

5 (s):1 Socialdemokraternas förslag till budget för år 2007 INLEDNING Ett rättvisare Stockholm Vår vision för Stockholm är en öppen och inkluderande stad. Den moderna storstaden hämtar sin styrka ur mångfalden och mötet mellan människor med olika bakgrunder och kulturer. Stockholm ska vara en stad som erbjuder sina medborgare möjligheter och redskap för att förverkliga sina drömmar och ett utrymme att leva och verka i livets alla skeden och situationer. Stockholm ska också bryta segregationen och skapa förutsättningar för det positiva mötet mellan olikheter. Vår vision för Stockholm är en stad som sätter människan före systemen. En stad präglad av olikheter måste vara lyhörd för utvecklingen och det oväntade. Då måste utgångspunkten vara en modern och effektiv verksamhet präglad av öppenhet och dialog. De som lever och verkar i Stockholm ska kunna vända sig till staden med sina förhoppningar och besvikelser. Det kräver en välfärd med många händer i verksamheten och inte bara att brukarna kan rösta med fötterna. Det kräver en välfärd med en hög kompetens hos personalen, ett öppet förhållningssätt och långsiktiga förutsättningar för äldreomsorgen, förskola, skolan, socialtjänsten mm. Vår vision för Stockholm är en stad som ger sina medborgare förutsättningar att utvecklas och ta ett steg framåt i livet. Det innebär en stad som satsar på ett livslångt lärande och som inte stänger dörrar för människor tidigt i livet. Det innebär en stad som erbjuder alla barn och unga - i hela staden - en trygg och stimulerande miljö. Det innebär en stad som tillhandahåller redskap för både intellektuell och känslomässig utveckling. Vår vision för Stockholm är en stad där vi ser oss själva i vår nästa och ställer upp för varandra. Det innebär en stad där vi kan lita på att vi får den omsorg vi behöver när vi blir gamla. Det innebär en stad där vi kan lita på att samhället har en hand att sträcka ut när vi drabbas av det vi inte trodde kunde hända. När vi själva eller någon i vår närhet drabbas av missbruk, våld, eller när depressionen eller cancern slår till, när ett barn i vår närhet far illa eller någon blir hemlös, då måste samhället kunna agera. Ingenstans blir vårt ömsesidiga beroende så tydligt som när det gäller vår miljö och infrastruktur. Vi vill att solidariteten ska omfatta kommande generationer. Vi vill lämna över en värld och en stad till våra barn som är både rikare än vår - och långsiktigt hållbar. Vi ser ingen motsättning mellan tillväxt och miljö. I själva verket tror vi att tillväxt och utveckling kan gå hand i hand med en miljömässig omställning av samhället. Det som krävs är en stark vilja och ett målmedvetet arbete. ~

6 (s):2 En stad där alla får plats En öppen och inkluderande stad där alla får plats kräver insatser på en mängd områden. Vi behöver alla någonstans att bo. Vi behöver alla en försörjning. Vi behöver alla uppleva att vi är välkomna och att vi kan bidra till helheten. Att vi bor, verkar och är beredda att bidra till vår stad innebär också att vi kan ställa krav på staden. Vi kan ställa krav på att staden inte stänger ute oss, våra barn eller våra nära och kära. Då måste det föras en bostadspolitik som gör att alla stockholmares behov och förutsättningar tas i beaktande. Då krävs det att det finns bostäder som är anpassade för alla livssituationer. Det måste finnas ett boende som passar den stora barnfamiljen, den äldre som inte kan röra sig obehindrat, den ensamstående mitt i livet, som kanske har barnen varannan vecka eller vill kunna ta emot vänner eller släktingar hemma en ledig helg. Då krävs också att staden kan erbjuda ett billigt boende som stockholmare med mindre inkomster har råd att betala för. Det måste finnas ett boende som unga stockholmare har råd med. Det måste finnas ett boende som stockholmare med barn och låga inkomster har råd med. Det måste finnas ett boende som stockholmare som drabbats av sjukdom eller arbetslöshet har råd med. För att Stockholm ska vara en modern storstad krävs också att olikheterna och mångfalden i vår stad möts och att staden är lika välkomnande mot alla som bor här. Diskriminering ska bekämpas och motverkas. Genom matchning, validering, utbildningsmöjligheter och en stödjande inte bestraffande arbetsmarknads- och personalpolitik ska fler stockholmare få möjlighet att delta och bidra i utvecklingen av Stockholm och Sverige. Vi vill också utjämna skillnader och minska fattigdomen i vår stad. Inte minst för barnens skull. Vi tar avstånd från ett synsätt som vill rikta in sig på att förbättra förutsättningarna för dem som redan har ett bra utgångsläge, och försämra förutsättningarna för dem som har ett tuffare utgångsläge. Vi tror på att ge människor redskap och en hjälpande hand. På så sätt kan vi bygga på och förstärka individens egen kraft. Då blir också hela vårt samhälle starkare. Vi vill bekämpa fattigdomen inte de fattiga. Välj människan före systemen En stad präglad av olikheter och möten måste vara lyhörd för utvecklingen och det oväntade. Vi vill utveckla kommunens verksamhet till en modern och effektiv verksamhet präglad av öppenhet och dialog. De som lever och verkar i Stockholm ska kunna vända sig till staden med sina förhoppningar och besvikelser. Det kräver en välfärd med många händer i verksamheten och inte bara fötter bland brukarna. Det kräver en välfärd med hög kompetens hos personalen, ett öppet förhållningssätt och långsiktiga förutsättningar i äldreomsorgen, skolan och förskolan. Vi tar avstånd från ett synsätt på den kommunala verksamheten och dess personal som något som stockholmarna inte uppskattar eller vill vända sig bort ifrån. Vi tror tvärtom att den kommunala verksamheten och dess personal är

7 (s):3 något som de flesta stockholmare uppskattar och vill utveckla och ge bättre förutsättningar. Vi vill därför satsa resurserna på att utveckla kärnverksamheten. Vi tror att en verksamhet som arbetar med människor mår bäst av långsiktiga och stabila förutsättningar. Det tar tid att utveckla kunskap, kompetens och relationer. Verksamheter som arbetar med vård och omsorg bör man därför hantera med just omsorg. Verksamhetens former ska styras utifrån brukarnas behov - inte marknadens. En stad att växa och utvecklas i Att skapa en stad som ger sina medborgare förutsättningar att utvecklas och ta ett steg framåt i livet kräver engagemang och en nyfikenhet. Det kräver en stad som ser möjligheter inte problem - i sina medborgare, oavsett ålder, kön och bakgrund. Det gäller alla verksamheter som har med vår intellektuella eller emotionella utveckling att göra, oavsett om det handlar om förskolan, skolan, vuxenutbildningen, folkbildningen, fritidsverksamheten eller kulturverksamheten. Vi vill skapa en stad som satsar på ett livslångt lärande och inte stänger dörrar för människor tidigt i livet. Vi tar avstånd från ett synsätt där barn betraktas som förvaringsobjekt fram till skolåldern och därefter ska disciplineras under skoltiden. Vi vill se människors utveckling som något som fortgår kontinuerligt genom hela livet. Ibland behöver man egen tid för reflektion och kan inte visa upp bästa resultat. Det betyder inte att den tiden är bortkastad. Däremot betyder det att det är viktigt att redskapen och möjligheterna finns där när man kan ta steget framåt i livet. Redan i förskolan grundläggs barnets fortsatta utveckling och förutsättningar. Vi vet att skillnaderna i möjligheter till största delen avgörs de tidiga åren i barndomen. Därför kan vi inte vara nöjda förrän alla barn får en fullgod start i livet. Alla barn har rätt att få en rättvis chans. Vi tillbringar mycket tid i skolan. Därför är det oerhört viktigt att vår skola är modern, framåtsyftande och ger möjligheter för alla att växa, både intellektuellt och emotionellt. Det sker bäst genom att barn och unga kan delta aktivt i skolarbetet och i mån av förmåga är med och tar ansvar för sin egen utveckling. Men vi tillbringar också mycket tid utanför skolan. Den miljö vi möter utanför skolan har också stor betydelse för hur våra liv gestaltar sig och för vilka redskap vi får med oss vidare i livet. Där utvecklar vi våra relationer och prövar våra vingar i mötet med vår omvärld och våra medmänniskor, alltifrån det att vi är några år och resten av våra liv. Vi vill se en stad som erbjuder ett rikt utbud av positiva miljöer, fritidsaktiviteter och kultur. Den behöver inte och ska inte bara vara ett offentligt ansvar. Men kommunen har ett ansvar för en fungerande helhet och särskilt för att erbjuda barn och unga fungerande, positiva, icke- kommersiella miljöer där de kan möta andra och växa i sin egen takt. Framtiden behöver kreativa individer.

8 (s):4 En stad där vi tar ansvar för varandra En stad där vi ser oss själva i vår nästa och ställer upp för varandra ställer stora krav. De flesta av oss tänker inte på oss själva som behövande. Vi vill inte se oss själva som våldsoffer, hemlösa, utsatta eller svaga. De flesta tänker inte heller på sina barn eller föräldrar på det sättet. Ändå finns det missbrukare, våldsoffer och hemlösa. Det här är exempel på utsatthet som inte drabbar alla och envar, och som därför ofta hamnar utanför blickfånget. Vi vill utveckla stödet till denna stora minoritet inte minska ambitionerna. De flesta räknar ändå med att bli äldre. Vi har äldre anhöriga eller kommer själva snart att räknas som äldre. När vi blir pensionärer är vi oftast pigga och utan behov av omsorg eller stöd. Så småningom får vi ändå behov av någon form av stöd eller omsorg. Nästan alla äldre har ett långt arbetsliv bakom sig och har deltagit och bidragit till samhällsbygget och kan nu förvänta sig något i gengäld. Andra har av olika skäl utestängts eller inte kunnat delta på lika villkor. Vi har ett ansvar för alla våra äldre! Äldre är ändå oftast friska och nyfikna individer. De är våra erfarnaste samhällsmedborgare, som fortfarande utvecklas. De kommer gradvis att behöva visst stöd för att delta och bidra fullt ut i samhället. Det stödet ska de få. Så småningom kommer de också att behöva omsorg. Då ska de få den omsorg de behöver, som vuxna individer. Vi vill utgå från de äldres behov inte vårdföretagets. En stad som är solidarisk med kommande generationer Ingenstans blir vårt ömsesidiga beroende så tydligt som när det gäller vår miljö och vår infrastruktur. Vi vill utsträcka solidariteten till att omfatta kommande generationer. Vi vill lämna över en värld och en stad till våra barn som är både rikare än vår - och långsiktigt hållbar. Vi ser ingen motsättning mellan tillväxt och miljö. I själva verket tror vi att tillväxt och utveckling kan, och måste, gå hand i hand med en miljömässig omställning av samhället. I ett samhälle som delas, där några alltid belönas och några alltid bestraffas, kommer det dagliga livet och den dagliga kampen att ta all kraft. I ett solidariskt samhälle, som håller samman, finns ett utrymme att tänka längre. Det som då krävs är bara en stark vilja och ett målmedvetet arbete. Vi vill utveckla vår infrastruktur och inte lämna över en eftersatt region till våra barn. Vi vill göra vår stad och vår region långsiktigt uthållig. Vi ser inte heller någon motsättning mellan dessa mål. Det handlar om att ha en tydlig målsättning när vi utvecklar vårt energisystem, vår va-hantering, vår renhållning och vår avfallshantering. Det handlar om att ha en tydlig målsättning när vi utvecklar vår trafikinfrastruktur. Vi vill därför utveckla miljöavgifterna/trängselskatten i enlighet med vår vision om en utbyggd kollektivtrafik, bättre väginfrastruktur och en bättre och hälsosammare miljö i vår stad.

9 (s):5 Vi tar avstånd från ett synsätt som säger att vi måste välja mellan en god miljö och ett gott liv. Som säger att vi ensidigt måsta satsa på att bygga motorvägar eller att vi måste välja bort ett bättre eller rikare liv. Vi vill utveckla den kollektivtrafik som idag de flesta stockholmare använder. Vi vill bygga fler spår och vägar för at utveckla vår region. Vi vill värna vår gemensamma miljö. Vi vill allt detta för att det är det enda som kan leda till tillväxt, utveckling och ett gott liv för oss och våra barn. Vår vision för framtiden Vår vision tar sin utgångspunkt i en syn på staden och samhället som någonting vi delar gemensamt. Där var och en ger sitt bidrag, men där var och en också kan ha förväntningar på sina medmänniskor. Samhället är någonting som vi delar gemensamt. Något som vi kan tala om, debattera kring och ha åsikter om. Det är vår stad. Och den blir precis så civiliserad, rik och rättvis som vi väljer att göra den, tillsammans.

10 (s):6 STADSÖVERGRIPANDE Det går bra för Stockholm Sveriges ekonomi går bra. Internationella och inhemska bedömare menar att Sveriges ekonomi är välskött och att vi nu befinner oss i en god konjunktur. Konjunkturen kommer dock inte att vara för evigt. Att utnyttja det utrymme som idag finns till att sänka skatten är inte en långsiktig och ansvarsfull prioritering. Den är snarare ideologiskt motiverad. Vi vill istället använda det utrymme som idag finns för att utveckla verksamheter, satsa mer på personal och kompetensutveckling. Det kommer att komma brukare och medborgare till del och det kommer att göra det lättare att möta sämre tider. Istället för en politik där kommunen i varje givet läge befinner sig på marginalen, med hastiga omkast och en ojämn verksamhetsutveckling, bör målsättningen vara stabila förutsättningar där vi använder de goda tiderna till att utveckla och kvalitetssäkra verksamheten för att kunna möta sämre tider bättre rustade. Därför föreslår vi att den kommunala inkomstskatten behålls oförändrad. När ekonomin växer och jobben blir fler är det samtidigt fler som lämnar det utanförskap som arbetslösheten ofta innebär. Det är positivt att antalet stockholmare som behöver socialbidrag för att klara sin försörjning minskar. Stadens ekonomi förbättrades successivt under förra mandatperioden. Stadsdelsnämndernas verksamheter fick betydande resurstillskott. En fortsatt god budgethållning och styrning av resurser mot prioriterade politiska mål är viktigt. Staden ska bedriva ett systematiskt arbete för att främja en effektiv och väl fungerande verksamhet inom förvaltningar och bolag. Under den borgerliga mandatperioden skapades i flera nämnder betydande underskott. För oss socialdemokrater är det grundläggande att föra en sund och ansvarsfull ekonomisk politik. I slutändan drabbas alltid svaga grupper när ekonomin måste saneras. Goda förutsättningar för företagande bidrar till en god samhällsekonomisk utveckling. En stark samhällsekonomi är i sin tur av avgörande betydelse för upprätthållandet och utbyggnaden den gemensamma välfärden. Staden ska därför driva en aktiv näringspolitik som underlättar för nya företag att starta och för gamla att utvecklas. Att starta nya företag är förknippat både med stora möjligheter och med stora risker. Vissa lyckas och blomstrar, andra går det mindre bra för. Nyföretagandets risker skapar behov av sociala skyddsnät för alla, på så sätt kommer fler att våga ta chansen och därmed kommer fler att lyckas. Det mest grundläggande för ekonomins tillväxt är att samhället är stabilt, att människor känner tilltro och trygghet och att utbildningsnivå är god. Vi vet att stora ekonomiska klyftor bidrar till flera samhälliga problem som utanförskap, vanmakt, uppgivenhet och kriminalitet.

11 (s):7 Vi är övertygade om att även företagare och näringsliv värdesätter en stabil och välfungerande samhällsservice och hög utbildningsnivå. Sverige och Stockholm kan och bör inte konkurrera med billig arbetskraft. Det är viktigt att staden upprätthåller goda relationer till näringslivet. Genom Stockholmsmötet har erfarenhetsutbyte och en samförståndsanda kommit tillstånd. Denna goda tradition måste upprätthållas samtidigt som det skapas en bred uppslutning bakom tanken att gemensamt förbättra och utveckla Stockholm. Även representanter från arbetstagarsidan bör bjudas in till detta samarbete. Samverkan med näringsliv och akademin ska stärkas och Stockholmsmötet ska permanentas. Stockholm står inför ett antal stora utmaningar som kräver god planering. Stadens ekonomi kommer att påverkas, inte minst av demografiska skäl. Det ställer krav på stadens budget- och styrsystem. Under föregående mandatperiod påbörjades ett arbete med att utveckla ett systematiskt uppföljningsarbete. Det är angeläget att detta arbete kontinuerligt utvecklas och sprids till stadens samtliga verksamheter. Budgeten är stadens överordnade styrdokument. Målet ska vara att minska övriga styrdokument dels till antalet men också att minska detaljstyrningen, öka samordningen och koppla dem hårdare till budgeten. Dialogen är grundläggande i stadens kvalitetsarbete, på alla nivåer. Detta gäller såväl dialogen med medborgare, brukare och medarbetare. Genom dialogen skapas förutsättningar följa upp verksamheter. Därefter är det stadens och politikens ansvar att analysera och utveckla verksamheterna. Samtliga nämnder och bolag ska sträva efter att ta del av allmänhetens idéer och förslag inom sitt verksamhetsområde. Stadens uppföljning och utvärdering ska utvecklas. Fokus ska i högre grad ligga på resultat. Uppföljningen av facknämnderna måste i högre grad fokusera på respektive nämnds kärnverksamheter. Demokrati måste stärkas och vidareutvecklas Demokratin är vårt samhälles grundpelare. Stockholmarnas vilja ska få genomslag i utformningen av stadens verksamheter. Vi tror att många beslut bäst fattas nära dem som berörs av besluten. Demokratin ska genomsyra all stadens verksamhet, i skolorna, i mötet med medborgarna och med boende i stadsdelarna. Medborgarna ska kunna påverka stadens verksamheter genom sina förtroendevalda, genom att välja mellan olika utförare och inte minst genom att påverka utformningen av den verksamhet man brukar. Den representativa demokratin måste kompletteras med olika former av direktinflytande och delaktighet. Informationsteknik är ett viktigt verktyg i detta arbete. Uppdelningen av Stockholm i 18 stadsdelsnämnder ska vara kvar. Närdemokratin och den lokala förankringen är viktig. Stadsdelsförvaltningarna bör kunna fungera som medborgarnas en dörr in till hela staden och dess service.

12 (s):8 Medborgarna ska ha närhet både till sina förtroendevalda politiker och till stadens tjänstemän och handläggare. Beslutet om exempelvis vilka elever som ska ges särskilt stöd i skolan kan inte fattas hemma vid matbordet, det bör inte heller fattas av en central handläggare. Vi anser att sådana beslut bör fattas ute i stadsdelarna där lokalkännedomen finns. Detsamma gäller exempelvis de bygglovsärenden som hittills har behandlats av stadsdelarna. Stadsdelsnämnderna ska skapa och vidareutveckla demokratin och för medborgarnas delaktighet i olika beslut. Medborgarnas tilltro för det politiska systemet är inte tillräckligt starkt. Många av stadens medborgare upplever att deras röster inte hörs. Känslor av utanförskap växer sig starkare. Därför måste vi fördjupa den lokala demokratin och skapa ett folkligt deltagande och engagemang. Detta kan behöva ske genom ett förändrat Arbetssätten i stadsdelsnämnderna måste förändras och nya vägar till dialog måste prövas. Stadsdelnämnderna är slagkraftiga verktyg att förverkliga politikens mål. Genom en stark lokal förankring skapas möjligheter till effektiv förvaltning och stora samordningsvinster mellan olika verksamheter. I en gigantisk utbildningsförvaltning blir det svårt att ta till vara lokala initiativ och att få överblick över samverkansmöjligheter. Centraliseringen av exempelvis grundskolan kommer alltså att innebära lägre effektivitet. Förutom att organisatoriska förändringar innebär ekonomiska kostnader så innebär de också ett merarbete för personalen. Ytterstaden ska blomstra Behoven inom förskolan och skolan är särskilt stora i delar av ytterstaden. Detta ska märkas i resursfördelningssystemen till stadsdelarna. Behoven samvarierar bland annat med medborgarnas socioekonomiska fördelning. Under förra mandatperioden genomfördes förändringar av resursfördelningssystemen för att återspegla dessa behov. Vi vill behålla denna omfördelning av resurser till ytterstaden och därmed minska segregation över staden. Staden ska bryta trenden av ökande segregation och utanförskap genom ett långsiktigt arbete med samlade och breda insatser för rättvisa och tillväxt. Det krävs också kraftfulla satsningar på upprustningar i ytterstaden. Vi vill skapa en välfungerande stad för alla. Det innebär att barriärerna mellan innerstad och ytterstad måste rivas. Det ska inte enbart finnas ett centrum för några få, utan en mångfald av centrum med angränsande attraktiva boendemiljöer. Ekonomiska, sociala, kulturella och etniska klyftor måste minskas för att Stockholm ska få en långsiktigt hållbar utveckling. De samlade och breda insatserna för rättvisa och tillväxt ska utveckla ett humanare och mer värdigt Stockholm. Vi vill avsätta en miljard kronor för att rusta främst ytterstadens skolor, torg och boendemiljöer. Förorternas mindre attraktiva miljöer ska rustas upp. Torg ska förskönas, parker blomma upp och promenadstråk få vacker belysning. Ytterstadsstadsdelarna ska själva vara med och påverka prioriteringar i sitt område. Genom satsningar på kultur och idrott skapas platser för möten mellan människor. Dessa möten bidrar till ökat deltagande och samhällsansvar.

13 (s):9 Utöver detta står bostadsbolagen inför omfattande underhålls- och ombyggnadsinsatser i ytterstaden. Detta måste ske på ett ansvarsfullt sätt från samtliga av bostadsmarknadens parter för att säkerställa rimliga boendekostnader även i framtiden. Hela staden och alla stockholmare har ansvar för att bryta segregationen och eliminera rasism och diskriminering. Samtliga nämnder i staden måste ta ansvar för att minska skillnaderna mellan olika delar av staden avseende sysselsättnings- och utbildningsnivåer, hälsa, trygghet och trivsel samt tillgång till service, kultur och fritidsaktiviteter. Staden har också ett ansvar i att inte själv uppträda diskriminerade i sin egen verksamhet. Staden bör aktivt driva ett opinionsarbete mot alla typer diskriminering. Strategiskt miljöarbete Målet att skapa en långsiktigt uthållig stad ska genomsyra alla verksamheter. Det är därför naturligt att kommunstyrelsen leder ett sådant arbete. Hittills har miljöarbetet alltför ofta kommit att lida av att fokusera alltför ensidigt bara på ett lokalt arbete, sektorifieras eller organiseras kring medelsansökningar ofta till följd av statliga satsningar på miljöinsatser där kommunen kunnat tillgodogöra sig statlig finansiering. För att vi ska nå målet om en ekologiskt uthållig stad bör ett permanent arbete bedrivas under ledning av kommunstyrelsen. Där kan kompetens från alla förvaltningar och sektorer tas i anspråk och verksamheten få en inriktning som å ena sidan genomsyrar all verksamhet i staden, och å andra sidan kan ha en förståelse för alla verksamheters specifika förutsättningar. För detta arbete ska en disposition av miljoner kronor göras i bokslutet för Inom ramen för arbetet med miljömiljarden har en rad erfarenheter gjorts och flera projekt har initierats och genomförts som kan utvecklas och drivas vidare. Vi vet också att det bedrivs ett kvalificerat miljöarbete inom många av stadens övriga verksamheter. Det får i praktiken dock ofta konkurrera med andra viktiga målsättningar i nämnders och förvaltningars löpande arbete. Dessa andra målsättningar är helt legitima och ska hävdas. Men det innebär tyvärr att önskvärda insatser som skulle vara positiva för miljön, och innebära stora vinster för staden på sikt, ibland försvåras på grund av att de trängs ut av andra angelägna satsningar. Genom att satsa en miljard garanterar vi att det strategiska miljöarbetet får fortsatt utrymme. Vi ser tre särskilt viktiga områden att arbeta med kommande mandatperiod: energiförsörjningen, strategiskt arbete för att komma till rätta med miljöskadliga effekter av trafik och infrastruktur, skapa energieffektiviseringar i stadens verksamheter samt i övrigt öka kunskapsutvecklingen kring de redskap som finns för att påverka staden i miljövänlig riktning. En fungerande vardag i en ren och snygg stad Vi vill arbeta för att minska nedskräpningen, motverka klotter och skadegörelse och få till stånd en fungerande snöröjning, vinterväghållning och barmarks-

14 (s):10 renhållning. Kommunstyrelsen ska ha ett samordningsansvar för detta. Stadsmiljöverksamheten bedrivs effektivast decentraliserat där den goda lokalkännedomen blir avgörande. Detta arbete måste dock ske i samverkan med andra offentliga och privata aktörer. En samverkansgrupp bör inrättas under kommunstyrelsen i syfte att uppnå dessa mål. Där ska bland annat företrädare för stadsdelsnämnder, trafik- och renhållningsnämnden, externa aktörer som SL, fastighetsägare, polismyndigheten och socialtjänstnämnden ingå. På så sätt får staden till stånd nödvändig samverkan på ett effektivt sätt. Alla ska ha råd att bo En grundläggande förutsättning för att säkra Stockholms utveckling är att bostadsförsörjningen fungerar. Bostaden är en grundläggande förutsättning för möjligheten till ett drägligt liv. Socialdemokraterna har i alla tider prioriterat boendet. En avgörande förutsättning för att kunna erbjuda alla ett boende efter de behov som svarar mot olika situationer i livet är en kontinuerligt pågående produktion av nya bostäder. Under mandatperioden behövs minst nya bostäder byggas. Det är viktigt vid nybebyggelse att uppföra bostäder med olika upplåtelseformer för att erbjuda valfrihet och att motverka segregation och att bygga bostäder som alla kan efterfråga. Stadens arbete för att sänka byggkostnaderna och därmed möjliggöra lägre boendekostnader ska fortsätta. Vi ska skapa förutsättningar för ungdomar och studenter att få en egen lägenhet. Ett sätt att möjliggöra detta är genom att staden ställer med kommunal borgen som en garanti för ungas hyreskontrakt. Den borgerliga regeringens budget innebär att bidragen till byggandet av hyresrätter slopas. Kostnaderna för att bygga nya hyreshus förväntas stiga kraftigt. Effekten förväntas bli att den uppgång i produktionen av nya hyresrätter som skett under de senaste åren sannolikt kommer att brytas. Hyresnivåerna i dagens nyproduktion är redan idag i många fall väl höga. På kort sikt innebär de slopade bidragen att det blir svårt att få lönsamhet på nya bostadsprojekt annat än i storstädernas mest attraktiva lägen. Totalt sett kommer byggandet av hyresrätter i Stockholm att minska, vilket i sin tur ökar segregationen. De som förväntas drabbas hårdast av en minskad hyresrättsproduktion är också de grupper som har en svag förankring i samhället. Dels drabbas människor med svag ekonomi eftersom de inte har möjlighet att köpa en bostad dels drabbas människor som inte har haft möjlighet att stå i bostadskö samt människor med begränsade personliga kontakter i Stockholm. Sammanfattningsvis drabbas unga människor, flyktingar och andra nya stockholmare av att det blir färre hyresrätter i Stockholm. Dessa grupper kommer i större utsträckning bli hänvisade till ett osäkert andra- eller tredjehandsboende. Satsa på personalen Kommunens viktigaste tillgång i t ex äldreomsorgen, förskolan och skolan är självfallet de anställda. Denna grundläggande insikt ställer Stockholm Stad inför ett antal utmaning inför framtiden: Personalen måste må bra och ha infly-

15 (s):11 tande över sitt eget arbete, arbetet måste vara utvecklande för den enskilde och lönesystemet måste vara och upplevas som rättvist. Utöver det bör den kommunala personalpolitiken syfta till att vara en föregångare på andra områden och staden fungera som en mönsterarbetsgivare. Stockholms stad har ett stort ansvar för sina anställda, ett ansvar som innebär att medarbetare ska känna trygghet i sitt arbete, ges möjlighet till utveckling och känna att de behandlas rättvist och inte utsätts för diskriminering. 10 mnkr avsätts för att inleda ett särskilt arbete med att erbjuda stadens ofrivilligt deltidsanställda heltidsjobb. Deltidsarbetslösheten och ett ökande antal timanställningar har vuxit till ett stort problem på arbetsmarknaden. Frågan om arbetstid är starkt kopplad till arbetstillfredsställelse och medarbetarnas förutsättningar till kontroll över sitt arbetsliv. Staden måste ta ett ansvar och erbjuda de som så önskar att öka sin sysselsättningsgrad. Idag arbetar knappt 19 % av stadens anställda deltid. Heltid skall vara en rättighet och deltid en möjlighet. Dock är det möjligt att själva heltidsmåttet skulle behöva förändras för vissa yrkesgrupper. Så kallade delade turer som är ofrivilliga ska undvikas. De som vill måste kunna ha en sammanhållen arbetstid. Det är viktigt att öka medarbetarnas möjligheter att kunna kombinera arbetsliv och privatliv. Stadens förvaltningar och bolag bör även ta ett samhällighet ansvar genom att erbjuda sommarjobb till unga och att möjligaste mån erbjuda praktikplatser. Fokus bör ligga på de grupper som saknar egna kontakter i arbetslivet. Vi vill fortsätta låglönesatsningen för att höja lönerna för de sämst betalda inom staden och avsätter 20 mnkr för detta. Det krävs en medveten lönestrategi för att minska klyftorna. Den diskriminering som beror på att kvinnors arbete värderas och betalas lägre lön än arbeten dominerade av män måste upphöra. Inga löneskillnader som har sin grund i kön, ålder, etniskt ursprung, sexuell läggning, facklig tillhörighet eller andra faktorer utan tydlig koppling till arbetsinsats får förekomma. För att utesluta diskriminering i lönesättningen ska staden använda sig av arbetsvärdering och lönekartläggning. De lägsta lönerna skall höjas och det ska råda förutsebarhet beträffande löneutvecklingen. Det är även viktigt att staden som organisation och arbetsgivare är en icke- diskriminerande. Det framgångsrika arbetet med kompetensfonden ska följas upp och alla goda erfarenheter tas till vara. Stockholms stad måste fortsätta att på det vis som skett erbjuda alla en god möjlighet till fortbildning och kompetensutveckling. Huvudansvaret för kompetensutvecklingen ska återgå till respektive nämnd/bolagsstyrelse men det finns också behov ett stadsövergripande arbete, exempelvis för att samordna större utbildningssatsningar. En stadsövergripande permanent samordningsfunktion för kompetens- och metodutveckling ska därför inrättas nu när kompetensfonden upphör. En sådan samordningsfunktion ska även samordna möjligheterna till ekonomiskt stöd via EU. Finansiering av satsningar utanför ordinarie budgetram I budget för 2006 beslöt kommunfullmäktige att sälja stadens andel av aktierna i dotterbolagen till koncernen Stockholms Stadshus AB. Realisationsvinsten

16 (s):12 uppgår till cirka 4 mdkr. Det är angeläget att det dolda värde som på detta sätt synliggörs används för tillväxtskapande investeringar eller till andra angelägna projekt som kan bidra till att minska kostnaderna eller effektivisera måluppfyllelsen. Vi föreslår att kommunfullmäktige i bokslut 2006 fastställer följande avsättningar Infrastruktur mnkr Utbyggnad förskola 300 mnkr Utbyggnad omsorgsboenden 100 mnkr Vi föreslår att genom disposition av eget kapital finansierar kommunfullmäktige följande Miljöfond mnkr IT-utveckling 500 mnkr Ytterstadssatsning mnkr Trygghetslarm äldre 30 mnkr Socialdemokraterna föreslår kommunfullmäktige att besluta att: 1. godkänns. 2. Bibehålla stadsdelsnämndernas antal och kompetensområden 3. Avisera en bokslutsdisposition i enlighet med ovanstående förslag Specifikation av ekonomiska förändringar jämfört med kommunstyrelsens förslag bifogas.

17 (s):13 Valnämnden Nämndens uppgifter Valnämnden svarar för organisation och genomförande av val till riksdagen samt val till landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige. Nämnden svarar också för val till EU-parlamentet. Nämnden ska dessutom genomföra eventuella extraval och folkomröstningar. Omfattningen av nämndens samtliga uppgifter är reglerad i lagstiftning, både ansvarsområdet som sådant och i viss utsträckning den organisation som ska användas för att lösa uppgifterna. Budget 2007 innebär i jämförelse med budget 2006 en minskning av kostnadsbudgeten med 13,2 mnkr och en minskning av intäktsbudgeten med 0,5 mnkr. Minskningen avser återgång till normal nivå för år då val inte genomförs. I 2009 års plan ingår ökade kostnader för EU-parlamentsvalet.

18 (s):14 STADSDELSNÄMNDERNA Förskoleverksamhet Huvudsakliga styrdokument - Förskoleplan för Stockholms stad (KF ) Förslag till ökning av budget höjning av grundschablonen med 2 % - höjning av tilläggsschablon med 2 % - avgiftsfri månad i juli - Kommunfullmäktiges mål för verksamheten - Kvaliteten i förskolan ska stärkas och de prioriterade områdena i förskoleplanen ska fortsätta utvecklas för att möta varje barns behov - Förskolan ska vara trygg och utvecklande utifrån varje barns förutsättningar Alla barn ska ha samma möjligheter att utvecklas och växa, oavsett bakgrund och storlek på föräldrarnas plånbok. Förskolan är det första steget i det livslånga lärandet, det är här som grunden läggs. Därför är det viktigt att förskolan är en plats där barnen känner sig trygga och kan utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Det kräver små barngrupper och välutbildad personal, men också lokaler och gårdar där barnen kan trivas och som uppmuntrar till lek och lust att lära. Barn som får tillgång till en bra förskola har klart bättre möjlighet att lyckas under fortsatt skolgång. Det är viktigt att föräldrarna känner trygghet när de lämnar sina barn på förskolan. De ska veta och märka att deras barn får bra pedagogisk stimulans i en trygg miljö under deras tid i förskolan. Den valfrihet som finns inom barnomsorgen, med bland annat familjedaghem, ska finnas kvar. Istället för att satsa pengar på ett vårdnadsbidrag som några få har råd med ska alla barn får en plats i förskolan inom garantitiden 3 månader. Om ett vårdnadsbidrag införs minskar resurserna till förskolan och därmed kommer barngrupperna att bli större. Barnen går också miste om förskolans lärande och kanske att få lära känna andra barn. Satsningen på minskade barngrupper ska fortsätta. Antalet barn i småbarnsgrupperna (1-3 år) bör inte vara fler än 14 barn per grupp med sikte på 12 barn. För de äldre barnen (4-5 år) bör inte grupperna bestå av fler än 18 barn per grupp med sikte på 16 barn. Det är viktigt att antalet anställda med pedagogisk utbildning ökar. Staden ska erbjuda fortbildning och kompetensutveckling till alla anställda inom barnomsorgen. Den avgiftsfria månaden gör stor skillnad för många familjer och ska även fortsättningsvis finnas kvar. På sikt ska förskolan göras avgiftsfri, dock först efter att kvaliteten är säkrad. Förskolan ska tillsammans med föräldrarna lägga grunden till flerspråkighet för barn med annat modersmål än svenska. Satsningar på kompetensutveckling om

19 (s):15 språkutveckling och flerspråkighet har varit stora inom förskolan och höjt kvaliteten i det språkstödjande arbetet. Det är viktigt att fortsätta satsningen på att utveckla förskolornas kompetens och arbetsformer kring barns andraspråksutveckling och modersmålsstöd. Förskolan ska lyfta fram olikheter på ett sätt som stärker barnens identitet och självkänsla och stimulerar till fortsatt utveckling och lärande. Det är en självklarhet att förskolan behandlar alla barn jämlikt, och att ingen behandlas annorlunda på grund av kön, etnicitet, klassbakgrund eller föräldrars sexuella läggning. På så sätt bidrar förskolan med att fostra individer utan fördomar och förutfattade meningar. Förskolan ska aktivt bidra till jämställdhet och utveckla strategier och metoder för att få med genusperspektivet i det dagliga pedagogiska arbetet. Utifrån sin förmåga ska barnen ha möjlighet till inflytande och delaktighet i utformningen av miljö och verksamhet. Det skapar möjlighet för barnen att redan tidigt upptäcka möjligheterna i inflytande över vardag och lärande. Stadsdelnämnderna ska utveckla och förbättra formerna för övergången från förskola till grundskola och skolbarnomsorg. Övergången ska vara planerad och genomtänkt i samarbete mellan förskolans personal och skolans personal. Föräldrarna ska vara delaktiga i planeringen. Barn i behov av extra stöd ska uppmärksammas och få det stöd de behöver redan i förskolan. Det är viktigt att förskolan utvecklar kvalitetsmått och metoder för utvärdering som relaterar till förskolans mål och uppdrag. Stadsdelsnämnderna ansvarar för att förskolorna följer upp, utvärderar och analyserar sin verksamhet i enlighet med kvalitetssystemet. För att underlätta detta arbete ska ett IT-baserat system att tas fram. Socialdemokraterna föreslår kommunfullmäktige att besluta att: 1. för förskoleverksamheten godkänns. 2. Förskoleplan för Stockholms stad (KF ) kvarstår som styrdokument för förskolan 3. Den betalningsfria månaden i förskolan skall kvarstå 4. Gruppstorlekarna skall fortsätta minska i samma takt som perioden innan Specifikation av ekonomiska förändringar jämfört med kommunstyrelsens förslag bifogas.

20 (s):16 Grundskola och skolbarnsomsorg Huvudsakliga styrdokument - Skolplan för Stockholms stad (KF ) - Strategi för elevhälsa i Stockholms stad (KF ) Förslag till ökning av budget Grundschablonen ökas med 2 % - Den socioekonomiska tilläggsschablonen ökas med 2 % - Satsning på läxhjälp i samarbete med högskola och universitet till de elever som behöver (CM) - 1 % av den totala omsättningen ska avsättas för kompetens- och metodutveckling - Öka personaltätheten i skolbarnsomsorgen (100 nya tjänster) Kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet andelen elever som lämnar grundskolan och har uppnått kunskapsmålen ska öka - alla elever i skolår F-6 ska erbjudas en stimulerande och trygg skolbarnsomsorg. Skolans viktigaste uppdrag är att ge alla barn de kunskaper och färdigheter de behöver och har rätt till för att de ska klara sig i såväl i arbetslivet som i samhälls- och privatlivet. Andelen barn som lämnar grundskolan med uppnådda kunskapsmål måste öka. Den trend som säger att barn från studieovana miljöer oftare inte klarar skolans uppsatta mål, måste brytas och det gör vi genom att ge stöd till de elever som behöver det. Ett exempel är att elever som behöver hjälp med sin läxläsning ska få det i direkt anslutning till skoldagens slut. Segregationen mellan stadens skolor måste överbyggas, alla elever måste ges samma möjligheter oavsett vilken inkomst familjen har eller vilken bakgrund man kommer ifrån. Skolan ska ha höga, tydliga och positiva förväntningar på eleverna, och ta hänsyn till elevers olika bakgrund och förutsättningar. Med hjälp av individuella utvecklingsplaner kan skolan, eleven och föräldrarna bestämma vad som skall göras för att målen ska nås. Språkutveckling är ett viktigt område där kunskap och metoder behöver förstärkas. Ett medvetet arbete ska drivas för att stödja elevers språkutveckling och läsförmåga. Genom att aktivt stödja modersmålet hos elever med svenska som andra språk utvecklas såväl modersmålet som svenskan. Även former som stärker elevernas matematiska tänkande och problemlösningsförmåga ska utvecklas. Det är viktigt att elever ges både inflytande och ansvar över sitt lärande och sin skolgång. Till att börja med är kunskapen om sina rättigheter som elev och tydliga och förståeliga mål viktigt. Men metoder för elev- och föräldrainflytande måste utvecklas för att eleverna ska känna att de själva kan påverka sin situ-

21 (s):17 ation och vardag i skolan. I samverkan med utbildningsnämnden ska stadsdelnämnderna utveckla metoder och sprida erfarenheter kring elev- och föräldrainflytande. Dialogen mellan skolan, elever och föräldrar ska förbättras. Grundskolan ska aktivt bidra till jämställdhet och utveckla strategier och metoder för att få med jämställdhet och genusperspektivet i det dagliga pedagogiska arbetet. Det är en självklarhet att skolan behandlar alla elever jämlikt, oavsett kön, etnicitet, klassbakgrund eller sexuell läggning. Skolan har i uppgift att fostra demokratiska och självständiga individer, utan fördomar och förutfattade meningar. Alltför många ungdomar lever idag med dåligt självförtroende, stressrelaterade symtom eller andra sjukdomar. Skolan ska arbeta för att förbättra elevers fysiska och psykiska hälsa och skolan har en viktig uppgift i det kontinuerligt hälsofrämjande arbetet. Arbetet med elevernas hälsa ska vara förebyggande och integreras som en naturlig del i skolans ordinarie verksamhet. Stadsdelsnämnderna ska erbjuda elever med behov av särskilt stöd det som krävs för att var och en ska kunna delta i skolverksamheten och uppnå målen i grundskolan. Fortbildnings- och kompetensutvecklingsarbetet för skolans personal ska fortsätta. Det är viktigt att skolans personal får tillgång till de kunskaper som kan leda till utveckling i deras arbetssituation och stödja eleverna under deras utbildning. 1 % ska avsättas av den totala budgeten för skolan för att säkra kompetens- och metodutveckling inom grundskolan. Samarbetet såväl internt inom skolan mellan olika yrkesgrupper och skolår, men även externt med t ex kultur institutioner, högskola/universitet och näringsliv ska utökas. Tillsammans med grundskolan skapar skolbarnomsorgen en helhet som är viktig för många barn. Skolbarnsomsorgen har en mycket stor betydelse genom att bidra till barnets sociala utveckling och kunskapsutveckling. För att kunna ge eleverna så bra förutsättningar som möjligt är det viktigt att grundskolans verksamhet och skolbarnsomsorgen integreras såväl lokalmässigt som organisatoriskt. Grundskolan stadsdelsnämndens ansvar Grundskolan ska även fortsättningsvis vara stadsdelsnämndens ansvar. Beslut som t ex rör elever i behov av särskilt stöd i skolan ska fattas på en nivå så när eleven som möjligt, alltså inte av en central handläggare. En stor utbildningsförvaltning gör det svårt att ta till vara lokala initiativ och att få överblick över samverkansmöjligheter inom skolan. En centralisering av grundskolan och särskolan kommer att innebära lägre effektivitet som i sin tur leder till organisatoriska förändringar som ekonomiska kostnader. I slutändan är det eleverna som drabbas av en omorganisation.

22 (s):18 Socialdemokraterna föreslår kommunfullmäktige beslut att: 1. för Grundskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen godkänns. 2. Ansvaret för Grundskolan och skolbarnsomsorgen inte flyttas till utbildningsnämnden 3. Skolplan för Stockholms stad (KF ) och Strategi för elevhälsa i Stockholms stad (KF ) kvarstår som styrdokument för grundskolan Specifikation av ekonomiska förändringar jämfört med kommunstyrelsens förslag bifogas. Särskola Huvudsakliga styrdokument - Skolplan för Stockholms stad (KF ) - Strategi för elevhälsa i Stockholms stad (KF ) Förslag till förändring av budget för Stadsdelsnämnderna ska ansvara för särskolan ska - ökning av schablon med 3 % Kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet : - Öka integreringen mellan särskolan och övrig skolverksamhet Utbildningen i särskolan ska vara anpassad till elevernas förmåga och behov av utmaningar. Stadsdelsnämnderna ska erbjuda elever i särskolan de insatser som krävs för att var och en på ett fullgott sätt ska kunna delta i skolverksamheten och uppnå målen. Det är viktigt att en elev i särskolan ska ges möjligheten att vid lämpliga tillfällen delta i undervisningen tillsammans med grundskolans elever. Möjligheter och incitament till att integreringen mellan grundskola ska därför öka. En ökade integrering kräver att ansvaret för grundskola och särskola är samlad till en och samma skolledning. Särskolan stadsdelsnämndens ansvar Särskolan ska även fortsättningsvis vara stadsdelsnämndens ansvar. Beslut som rör särskolans elever ska fattas på en nivå så nära eleven och familjen som möjligt. En stor utbildningsförvaltning gör det svårt att ta till lokala förutsättningar och familjens behov och möjligheter till samverkan mellan skola, socialtjänst och t ex fritidsverksamheter minskar avsevärt. En centralisering av grundskolan och särskolan kommer att innebära sämre effektivitet och ökade kostnader. I slutändan är det eleverna som drabbas av en omorganisation.

23 (s):19 Socialdemokraterna föreslår kommunfullmäktige beslut att: 1. för Särskolan godkänns. 2. Ansvaret för Särskolan inte flyttas till utbildningsnämnden Specifikation av ekonomiska förändringar jämfört med kommunstyrelsens förslag bifogas. Verksamhet för barn och ungdom Förslag till ökning av budget icke-kommersiella träffpunkter för ungdomar i stadsdelarna ska garanteras - fritidsklubbar för alla elever i skolår 4-6 Kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet varje stadsdel ska erbjuda ungdomarna en icke-kommersiell träffpunkt - unga människors inflytande över den egna vardagen ska förbättras genom konkreta insatser i stadsdelarna Barn och unga har idag olika förutsättningar för sin fritid. För att bryta segregationen och ge alla barn samma möjlighet till en utvecklande och rolig fritid krävs att fritidsverksamheten utvecklas och förbättras. Fritidsverksamheten i staden ska vara de arenor där barn och unga får möjlighet att ge uttryck för sina kunskaper, känslor och ambitioner i form av kultur/skapande och idrott/rörelse. Vi ser att det framförallt är barn till högutbildade som är aktiva i den kultur och fritidsverksamhet staden bedriver. Därför görs en satsning på 23 miljoner kronor för att stärka kvaliteten och innehållet i fritidsverksamhet för elever i skolår 4-6. Bredden i fritidsverksamheten är viktig och stadsdelnämnderna ska samarbeta med Kulturskolan och idrottsrörelsen för att kunna erbjuda många former av verksamhet. Ungdomar i Stockholm ska oavsett var de bor ha tillgång till ickekommersiella träffpunkter. Ungdomarna ska vara delaktiga i arbetet med att skapa nya träffpunkter och ha möjlighet att påverka sin vardag och sin närmiljö. Därför ska det utvecklas arbetsformer som gör ungdomar delaktiga och inflytelserika. Att ungdomar känner delaktighet är förutsättningen för en positiv utveckling av demokratin i Stockholm. Det ska finnas en träffpunkt i varje stadsdel i Stockholm. Sommarkoloniverksamheten i Stockholm har en lång tradition och har genom generationer varit en viktig sommarverksamhet för stadens barn. Verksamheten är oerhört uppskattad såväl av barnen som deltar som av föräldrar. Syftet med kolloverksamheten är att ge barn och ungdomar möjlighet till en trygg och stimulerande sommarvistelse. Kollot måste fungera integrerande och vara en stadsdelsöverskridande verksamhet där barn från olika etnisk, social och ekonomisk bakgrund träffas. Även barn med funktionshinder ska integreras där det

24 (s):20 är möjligt. Därför ska stadsdelsnämnderna erbjuda alla stockholmsbarn mellan 9 och 16 år en plats på kollo. Den öppna förskolan spelar en viktig roll för barn som inte är inskrivna i förskoleverksamheten och för hemmavarande föräldrar. De parklekar som finns runt om i Stockholm är en unik verksamhet som är mycket betydelsefull för många av stadens barn. Socialdemokraterna föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. för Barn och Unga godkänns. 2. Fortsätta satsningen på icke-kommersiella träffpunkter för unga Specifikation av ekonomiska förändringar jämfört med kommunstyrelsens förslag bifogas. Kultur och föreningsverksamhet Kommunfullmäktiges mål för verksamheten - det lokala kulturutbudet i staden ska stärkas och utökas för att öka tillgängligheten till kulturen - alla barn och ungdomar i stadsdelnämndsområdet ska ges möjlighet att uppleva och själva utöva olika former av kultur - konsumentvägledning ska främja stockholmars val av en hållbar och hälsosam livsstil Kulturen måste vara tillgänglig för alla och inte förbehållen de som bor i innerstaden. I arbetet med att stärka och fördjupa demokratin krävs att alla stockholmare får tillgång till rika kulturupplevelser. Precis lika viktigt som det är att kunna ta del av kultur, är att själv kunna utöva olika former av kulturuttryck. Arenor måste skapas för att alla ska ges möjlighet att såväl uttrycka sig, som att delge sina uttryck till andra. Därför ska det lokala kulturlivet förstärkas så att det når ut till alla och stadsdelnämnderna ska aktivt arbeta för att nå de som inte själva söker sig till kulturen. I det lokala kulturarbetet ska varje stadsdelsnämnd ha en kultursekreterare som arbetar med att stärka och utveckla det lokala kulturutbudet för barn, ungdomar och vuxna. Stockholmarna ska genom konsumentverksamheten och arbetet med Agenda 21 få ökade möjligheter till en hållbar och hälsosam livsstil. Stadens invånare ska som konsumenter kunna göra genomtänkta val, och där ska konsumentverksamheten hjälpa till för att öka kunskap och information om alternativ, rättigheter och skyldigheter. Stadsdelsnämnderna ska erbjuda medborgarna en lättillgänglig konsumentvägledning där information till barn och unga prioriteras.