MASSAGE SOM SMÄRTLINDRING
|
|
- Gustav Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hälsa och samhälle MASSAGE SOM SMÄRTLINDRING EN LITTERATURSTUDIE JENNI ANDERSSON JOHANNA SJÖNVALL Examensarbete i omvårdnad Nivå p Sjuksköterskeprogrammet Januari 2008 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö
2 MASSAGE SOM SMÄRTLINDRING EN LITTERATURSTUDIE JENNI ANDERSSON JOHANNA SJÖNVALL Andersson, J & Sjönvall, J. Massage som smärtlindring. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om det finns vetenskapliga belägg för att massage lindrar smärta. Studien inriktades på cancer- och ryggsmärta och massagens användning som omvårdnadsåtgärd samt alternativ/ komplementär smärtlindringsmetod vid just dessa tillstånd. Goodmans systematiska metod användes i modifierad form. Sammanställningen bygger på nio vetenskapliga artiklar där resultatet visar att det vetenskapliga underlaget för att massage kan användas som alternativ/komplementär smärtlindringsmetod vid cancer- och ryggsmärta är otillräckligt. Massage kan dock eventuellt användas som omvårdnadsåtgärd på kort sikt vid cancersmärta. Av resultatet att döma behövs ytterligare forskning om massage som smärtlindringmetod för att denna i framtiden ska kunna användas inom sjukvården. Nyckelord: cancersmärta, massage, omvårdnad, ryggsmärta, smärtlindring 2
3 MASSAGE AS PAIN RELIEF A LITERATURE REVIEW JENNI ANDERSSON JOHANNA SJÖNVALL Andersson, J & Sjönvall, J. Massage as pain relief. A literature review. Degree Project in nursing, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, The aim of this literature review was to examine if there is scientific evidence that massage relieves pain. The study focused on cancer- and back pain and the use of massage as a nursing intervention and alternative/complementary method for pain relief under these specific conditions. The systematic method by Goodman was used in a modified version. The review is based on nine scientific articles where the result shows that there is insufficient scientific evidence for the use of massage as an alternative/complementary method for pain relief among patients with cancer- and back pain. Massage can, however, possibly be used as a short term nursing intervention to cancerpatients with pain. Further research about massage as a method for relieving pain is required if it is to be used within healthcare in the future. Keywords: back pain, cancer pain, massage, nursing, pain relief 3
4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 6 Definitioner 6 BAKGRUND 7 Smärta 7 Smärtfysiologi 7 Nociceptiv smärta 7 Neuropatisk smärta 7 Akut smärta 8 Kronisk smärta 8 Cancersmärta 8 Ryggsmärta 8 VAS 8 Massage 9 Historik 9 Huden 9 Sensoriska nervsystemet 10 Massage och smärta 10 Olika typer av massage 11 Etik 11 Avgränsning 12 Tidigare forskning 12 SYFTE/FRÅGESTÄLLNINGAR 13 METOD 13 Problemspecificering 14 Specificering av inklusion- och exklusionskriterier 14 Formulering av plan för litteratursökning 14 Genomförande av litteratursökning och insamling av studier som möter inklusionskriterierna 15 Tolkning av de enskilda studieresultaten 17 Sammanställning av resultaten 18 Databearbetning 18 Formulering av slutsatser 18 RESULTAT 19 Cancersmärta 19 Kortsiktig smärtlindring 19 Långsiktig smärtlindring 20 Användning som alternativ/komplementär smärtlindringsmetod 20 Ryggsmärta 20 Kortsiktig smärtlindring 20 Långsiktig smärtlindring 21 Användning som alternativ/komplementär smärtlindringsmetod 21 Evidensstyrka 22 Bifynd 23 4
5 DISKUSSION 24 Metoddiskussion 24 Resultatdiskussion 25 Framtida forskning 28 Slutsatser 28 REFERENSER 29 BILAGOR 32 Bilaga 1: Granskningsprotokoll för kvantitativa studier 33 Bilaga 2: Granskningsprotokoll för kvalitativa studier 35 Bilaga 3: Sammanfattning av inkluderade artiklar 37 5
6 INLEDNING Under den kliniska praktiken i sjuksköterskeutbildningen har författarna uppmärksammat det frekventa användandet av smärtstillande läkemedel. Då smärtstillande läkemedel ger upphov till biverkningar för patienten (Simonsen m fl, 2002) är det av intresse för bl a sjuksköterskan att finna alternativa/ komplementära smärtlindringsmetoder. Enligt Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) ingår det i sjuksköterskans kompetensområde att lindra patientens lidande och tillgodose hans/hennes omvårdnadsbehov. Vidare ingår också i sjuksköterskans kompetensområde att på ett kvalitets- och kostnadsmedvetet sätt utöva omvårdnad. Enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU, 2006) uppgick de vårdrelaterade samhällskostnaderna för långvarig smärta år 2003 till 7,5 miljarder kronor. Det är därmed angeläget för sjuksköterskan att fokusera på andra metoder för smärtlindring än just farmakologiska. Den eventuella nyttan av sådana skulle beröra en stor patientgrupp. Inom sjukvårdens alla områden påträffas patienter med smärtor (Socialstyrelsen, 1994). I en artikel publicerad i Dagens Nyheter (Molin, 2004) hänvisas det till en undersökning gjord av Apoteket AB och Smärtföreningen där det framgår att var sjätte vuxen i Sverige besväras av långvarig smärta. Almås m fl (2004) hävdar att Smärta är den vanligaste orsaken till att människor söker medicinsk hjälp/ / (s 66). Det finns flera olika icke-farmakologiska metoder för att lindra smärta t ex akupunktur, värme, kyla och massage (Almås m fl, 2004). Denna studie kommer enbart att beröra massage som smärtlindringsmetod då dess effektivitet är oklar och det ligger i författarnas intresse att undersöka om detta kan vara användbart inom vårt omvårdnadsarbete i framtiden. Konsten att Vårda ligger i Våra Händer Se den Du vårdar Gå Patienten till Mötes (Wigforss Percy, 2006, s 164) Definitioner Följande definitioner kan vara till hjälp vid läsning av denna litteraturstudie: Alternativ behandling: används istället för vedertagna medicinska behandlingsmetoder (SBU, 2006). Komplementär behandling: används tillsammans med vedertagna medicinska behandlingsmetoder (SBU, 2006). Omvårdnad: ha insikt i patientens sjukdomsupplevelse, stödja patienten både vid sjukdom och tillfrisknande, trösta och lindra samt att praktisk hjälpa patienten att tillgodose hans/hennes behov (Nortvedt, 2004). Validitet: metodens tillförlitlighet. Kan avse resultatets trovärdighet eller i vilken omfattning resultatet kan generaliseras (Willman m fl, 2006). 6
7 BAKGRUND Bakgrunden innefattar beskrivning av smärta, massage och tidigare forskning. Smärta Smärta är den främsta anledningen till att folk uppsöker läkare (Almås m fl, 2004). I Sverige såldes läkemedel för olika smärttillstånd för ca 2,5 miljarder kr under år 2006 (Apoteket, ). Smärta definieras som: en subjektiv, obehaglig, sensorisk och emotionell upplevelse, som uppträder i samband med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller som beskrivs som om den orsakas av vävnadsskada (Simonsen m fl, 2004, s 82) Smärtfysiologi Människans förmåga att tolka och reagera på smärta är nödvändig för överlevnaden (Westerling, 2004). Smärta är en subjektiv känsla och smärtupplevelsen är olika från individ till individ. Toleransnivån är olika hög (Almås m fl, 2004) och det är mycket som spelar in vid upplevelse av smärta bl a social och kulturell bakgrund (Bjålie m fl, 2004). Det är därför viktigt att välja lämplig behandling mot smärtan beroende på patientens olika behov (Westerling, 2004). Det finns nerver som är specifika för smärtöverföring. Dessa smärtfibrer har antingen ett mycket tunt myelinlager eller saknar helt myelin. Därmed går impulserna relativt sakta till hjärnbarken där bearbetningen av smärtimpulser sker. Smärtfibrer med myelin uppfattar stickande och ytlig smärta medan fibrerna utan myelin reagerar på smärta som är av brännande och molande karaktär. Smärta uppstår när receptorerna på smärtfibrerna stimuleras av de substanser som avges vid vävnadsskada. Samtidigt frisätts också kemiska substanser, exempelvis endorfiner, som minskar smärtan och interaktionen mellan dessa substanser avgör hur människan uppfattar smärtan. Endorfinerna i kroppen är viktiga transmittorsubstanser som hämmar smärtimpulser och kallas också för kroppsegna opioider. Serotonin är en annan transmittorsubstans som också verkar smärthämmande. Effekten av analgetika och opioider reduceras om serotoninhalten är låg (Almås m fl, 2004). Nociceptiv smärta Vävnadsskada är den främsta orsaken till denna sorts smärta då det medför att nociceptorerna stimuleras (Simonsen m fl, 2004). Det är främst i huden som dessa nociceptorer finns men även i skelett och inre organ (Westerling, 2004). Kraftigt tryck och smärtframkallande substanser är aktiverande faktorer och uppkommer vid bl a tillväxt av cancertumör och akuta trauman. Vid hudskada är smärtan stickande, svidande och brännande (Almås m fl, 2004) och är ofta kortvarig (Simonsen m fl, 2004). Om smärtan kommer från inre organ t ex vid inflammation och sår på slemhinnor upplevs den ofta som molande, krampaktig och pulserande (Almås m fl, 2004). Neuropatisk smärta Detta tillstånd uppkommer till följd av skada på nervsystemet och kan ha många orsaker som exempelvis multipel skleros, kirurgiska ingrepp, trafikolyckor och strålbehandling. Smärtan har många olika yttranden och beskrivs som allt från stickningar och ilningar till intensiva outhärdliga smärtor (Almås m fl, 2004). 7
8 Akut smärta Akut smärta är lätt att beskriva och för andra att förstå då den uppkommer vid akuta skador t ex brännskador, sjukdomar och efter operationer (Westerling, 2004). Det autonoma nervsystemet aktiveras och ger kallsvett, pulsstegring och blodtryckshöjning (Simonsen m fl, 2004). Kronisk smärta Kronisk smärta är långvarig konstant smärta som i regel inte uppvisar reaktioner från det autonoma nervsystemet. Depression, isolering och inaktivitet som följder av kronisk smärta är inte ovanligt (Simonsen m fl, 2004). Smärtan kan bero på led- och muskelskador (Bjålie m fl, 2004). För att räknas som kronisk ska smärtan ha pågått i minst 3 månader (SBU, 2006). Cancersmärta Vid cancersjukdom upplever ca två av tre patienter smärta (Almås m fl, 2004). Smärta vid cancer kan ha många olika anledningar. En primärtumör kan leda till lokal inflammation och aktivering av nociceptorer sker genom frisättningen av inflammatoriska substanser. Tumören kan också orsaka direkt nervskada genom att växa in på nervvävnad. Metastaser kan orsaka smärta i olika organ. Skelettmetastaser är den mest förekommande anledningen till kronisk smärta vid långt gången cancer. Olika behandlingar kan ibland också vara ett skäl till smärta (Hawthorn & Redmond, 1999). Ryggsmärta Var tredje vuxen drabbas varje år av ryggsmärta och det är 80 % risk att någon gång få ont i ryggen. Det finns oftast ingen klar orsak till smärtan i ryggen men övervikt, rökning och inaktivitet är bidragande faktorer och kan öka risken (Socialstyrelsen, 2001). Ryggsmärta är oftast väldigt besvärlig att diagnostisera då orsakerna kan vara många. Smärtan beror dock vanligtvis på antingen mekanisk, neurologisk eller inflammatorisk skada (Hawthorn & Redmond, 1999). VAS VAS står för Visuell Analog Skala och används för att mäta smärtintensiteten. Patienten märker på en skala från noll till tio ut hur deras smärta upplevs där noll betyder ingen smärta och tio den värsta tänkbara smärtan. Det är viktigt att förklara för patienten hur VAS fungerar för att smärtskattningen ska bli korrekt (Hawthorn & Redmond, 1999). Smärtan ska mätas regelbundet, inte bara i vila utan även vid mobilisering och rörelse (Idvall, 2004). VAS är ett bra verktyg för att konstatera om patientens smärta ökar eller minskar och därmed också få bekräftat om smärtlindringen fungerar eller inte. När det kommer till smärtlindring av en patient spelar sjuksköterskan en avgörande roll. Sjuksköterskan måste kunna känna igen faktorer som påverkar patientens smärtupplevelse och smärtuttryck. Då smärtan har en skiftande karaktär är sannolikheten stor att det inte alltid hjälper med endast farmakologisk behandling för att lindra smärtan utan icke farmakologiska behandlingar bör användas som komplement till detta (Hawthorn & Redmond, 1999). 8
9 Massage Massage definieras som en behandling av kroppens mjukdelar genom mekanisk bearbetning med händerna (Nationalencyklopedin, 1994). Med mjukdelar menas hud, bindväv och muskler (Nationalencyklopedin, 2007). Massagen har ett bestämt syfte och kan beskrivas som en strukturerad beröring. En kombination av tryck och töjning används (Branschrådet svensk massage, 2007 b). Massage kan antingen ges på hela kroppen eller på delar av kroppen exempelvis ryggen (SBU, 2002). Ofta används oparfymerad lotion, olja eller talk för att minska friktionen (Hawthorn & Redmond, 1999). Historik Massage har funnits i flera tusen år. I världens äldsta medicinska verk, Nei Ching, från 2598 f Kr berättas det om massageliknande tekniker för första gången. Massage återfinns inom de flesta kulturer och kommer ursprungligen från bl a Kina, Indien och det gamla Grekland (Branschrådet svensk massage, 2007 a). Under antiken påträffas de första exemplen på massage som medicinsk behandlingsmetod i skrifter av läkaren Hippokrates ( f Kr), men då benämnt anatripsis. Anatripsis utfördes genom att stryka på och omkring den skadade kroppsdelen. Önskad effekt och kroppsvävnadernas tillstånd avgjorde om strykningarna skulle vara hårda eller mjuka. Under medeltiden upphörde massage att vara en del av läkekonsten i Västeuropa eftersom beröring betraktades som en synd (Wigforss Percy, 2006). Inom t ex den kinesiska och arabiska kulturen levde dock massagetraditionen vidare. Först på 1700-talet fördes åter diskussioner om massage som en del av läkekonsten i Europa, enligt Calvert i Wigforss Percy (2006). Med Pehr Henrik Ling ( ) utvecklades massagen i början av 1800-talet i Sverige (Branschrådet svensk massage, 2007 a) och därmed etablerades svensk massage, även kallad klassisk massage (Wigforss Percy, 2006). Huden Huden (cutis) är kroppens största organ och har bl a till uppgift att fungera som barriär mot mikroorganismer, reglera kroppstemperaturen, skydda mot vätskeförlust och skadlig ultraviolett strålning samt vara sinnesorgan för värme, kyla, smärta, tryck och beröring. Figur 1 Hudens uppbyggnad. Ur Accu-chek (2007). 9
10 Huden består av tre skikt: överhuden (epidermis), läderhuden (dermis) och underhuden (subcutis) (Bjålie m fl, 2004). Överhuden utgörs av flera cellager. Det yttersta kallas hornlagret, vilket är täckt av talg och består av döda celler. Under detta ligger nybildningsskiktet, vars celldelning medför att hornlagret tillväxter. Samtidigt nöts hornlagret kontinuerligt bort. Blodkärl saknas (Granath, 2006). Läderhuden, det mellersta skiktet, består till större delen av fibrös bindväv som ger huden dess styrka och elasticitet. Blod- och lymfkärl, flytande vävnad, talg- och svettkörtlar, nervvävnad, glatt muskulatur samt hårsäckar finns även i läderhuden (Bjålie m fl, 2004). Underhuden innehåller mest lipocyter (fettceller) och fungerar som näringsreserv och skydd mot avkylning. Med hjälp av bindväv fäster underhuden i underliggande vävnad så att huden fixeras mot underlaget, vanligtvis muskler eller ben. Det finns olika receptorer i huden. De kan antingen vara ytligt eller djupt belägna. Dessa receptorer utgör den yttersta förbindelsen mellan hjärna och nervbana (Wigforss Percy, 2006). Hudens receptorer är indelade i tre huvudgrupper: Mekanoreceptorer - tryck, beröring och vibration. Förekommer i ett flertal olika typer t e x fria nervändslut, pacinikroppar och klåd- och kittelreceptorer. Pacinikroppar är speciellt känsliga för tryck. Termoreceptorer - förekommer i två olika sorter, den ena reagerar på värme medan den andra reagerar på kyla. Nociceptorer eller smärtreceptorer är fria nervändslut. Den information som receptorerna i huden registrerar omvandlas till nervimpulser (Granath, 2006). Sensoriska nervsystemet Det sensoriska nervsystemet utgörs av sensoriska (afferenta) nervfibrer som går från sinnescellerna via ryggmärgen till hjärnan (Bjålie m fl, 2004). Hudstimulering påverkar nervsystemet (Hawthorn & Redmond, 1999) genom att nervimpulser från huden antingen leds via spinotalamiska nervbanorna (smärt- och temperaturimpulser) eller baksträngsbanorna (tryck- och beröringsimpulser) till hjärnan. Innan nervimpulserna når hjärnbarken kopplas de om i ryggmärgen eller förlängda märgen och sedan i thalamus. Impulsöverföringen sker med hjälp av transmittorsubstanser. Myeliniserade A-beta fibrer leder tryck, beröring och vibrationer medan myeliniserade A-delta fibrer leder skarp smärta och temperatur. Omyeliniserade C-fibrer leder molande smärta, värme och klåda (Granath, 2006). Massage och smärta Massage antas hämma överföringen av C-fiberimpulser och därigenom lindra smärta (Hawthorn & Redmond, 1999). Vid stimulering av huden genom massage aktiveras enligt portteorin tryck- och beröringsreceptorer, som sänder ut impulser. Impulserna leds via A-beta fibrer till ryggmärgen, där interneuron aktiveras. I dessa fungerar bl a kroppsegna endorfiner som transmittorsubstanser, vilka gör att smärtimpulser i ryggmärgens ledningsbanor hämmas (Granath, 2006). Smärtlindringen förmodas även bero på massagens förmåga att öka blodcirkulationen i huden och minska muskelspänningar (Hawthorn & Redmond, 1999). 10
11 Olika typer av massage Det finns flera olika sorters massage. Gemensamt för alla är själva beröringen och att händerna fungerar som redskap (Wigforss Percy, 2006). Val av massagesort styrs av syftet med massagen och vävnadens egenskap där massagen skall utföras. Då exempelvis blodcirkulationen är otillräcklig eller muskelspänningar/smärta relaterat till rörelseorganen förekommer, ges klassisk massage (Nationalencyklopedin, 2007). Wigforss Percy (2006) hänvisar till friskvårdsgruppen som anger att strykning, tryck och tänjning används för att bearbeta hud och muskler. Tillvägagångssättet förklaras av nedanstående begrepp: Efflurage: Genom att stryka/gnida med händerna över huden värms denna upp. Detta resulterar dels i att hudens genomblödning ökar dels i att massagetagaren slappnar av. Benämns vid ensam användning som avslappningsmassage. Petrissage: Huden knådas i syfte att frigöra muskelspänningar. Friction: Fokus på musklerna, vars fibrer töjs. Viktigt att vävnaden ovanför behandlats tidigare, eftersom det annars föreligger risk för vävnadsskada. Tapotement: även kallat perkussion. Snabba och lätta slag ges, vilka utlöser vibrationer i muskelvävnaden. Det finns 12 olika muskler i foten och dessa fungerar som stöd för kroppen och ser till att rörelse av kroppen kan ske oavsett underlag. Fotmassage fungerar avslappnande och ökar blodcirkulationen. Massagen utförs med strykningar och tryck främst med hjälp av tummarna. Oftast inleds massagen vid tårna och fortsätter ner mot anklarna (Health Touch, ). Hela kroppen finns representerad på olika punkter, zoner, under fötterna och vid massage på just dessa punkter kan olika tillstånd lindras exempelvis ryggsmärta (Skeptic s Dictionary, ). Enligt Horrigan i Hawthorn och Redmond (1999) är massage olämplig att användas vid följande tillstånd: brännskador, tromboflebit/djup ventrombos, akut ryggsmärta som inte diagnostiserats, smittsamma sjukdomar, instabil graviditet, koagulationsstörningar och skör hud/öppna sår. Vidare anser Bashe m fl (2003) att massage inte bör användas vid feber p g a att stimulering av huden kan höja temperaturen samt vid osteoporos. Diskussioner har förts huruvida risk för tumörspridning föreligger vid användning av massage vid cancersjukdom eller inte. Vetenskapliga belägg för detta saknas dock. Det är däremot sagt att massage direkt på tumör och på strålbehandlat område är olämpligt (Hawthorn & Redmond, 1999). Etik Massörens förhållningssätt till massagetagaren är av största betydelse. I mötet med massagetagaren bör massören tänka på vad massagen kan ha för effekt på patienten ur ett bredare perspektiv. Vidare bör massören tänka på den personliga integriteten. För att kunna massera måste nämligen massören stiga in i massagetagarens personliga zon. Det är massörens uppgift att finna en balansgång mellan att vara nära men samtidigt inte för nära. En medvetenhet om att upplevelsen av beröring kan skilja sig åt mellan olika människor ingår i ett professionellt förhållningssätt (Wigforss Percy, 2006). Massören måste även ha i åtanke att 11
12 beröring och fysisk kontakt med andra människor kan skilja sig åt avsevärt mellan olika kulturer (Wren & Norred, 2003). Avgränsning Massage som smärtlindringsmetod kommer enbart att beröra cancer- och ryggsmärta eftersom cancer är en utbredd och omtalad sjukdom som medför mycket smärta. Ryggsmärta valdes eftersom detta ofta förknippas med massage samt orsakas av faktorer inom vården såsom tunga lyft och obekväma arbetsställningar. På Sjukvårdsrådgivningen (2005) går att läsa att det föreligger en ökad risk för ryggbesvär vid upprepade tunga lyft och vridna/böjda kroppsställningar. Allmän-sjuksköterskan kommer både i kontakt med patienter med cancer- och rygg-smärtor och som tidigare nämnts är det av intresse att titta närmare på hur smärta kan minskas hos dessa patienter på andra sätt än med läkemedel. Tidigare forskning I en randomiserad pilotstudie med experimentell design (Weinrich & Weinrich, 1990) undersöktes massagens effekt vid cancersmärta hos 28 deltagare. Dessa fick antingen tio minuters massage eller enbart besök av en sjuksköterskestudent. Smärtan minskade omedelbart hos cancerpatienterna som fått massage. Denna minskning var dock enbart signifikant för männen och inte för kvinnorna. Ingen signifikant smärtlindring påträffades vid mätning en och två timmar efter massagen jämfört med utgångsvärdet på smärtan. Weinrich och Weinrich (a a) påpekar att det finns otillräckligt med litteratur angående icke farmakologiska behandlingsmetoder för att lindra smärta hos cancerpatienter. Soden m fl (2004) utförde en randomiserad kontrollerad studie för att jämföra aromaterapins och massagens effekt på bl a smärta hos 42 patienter med avancerad cancer under fyra veckor. Efter randomisering fick deltagarna 30 minuters aromaterapi eller massage per vecka eller ingetdera. Efter fyra veckor framkom ingen signifikant minskning av smärta hos cancerpatienterna som fått massage. Däremot påvisades en signifikant minskning av smärta efter andra behandlingen d v s efter två veckor då massage och aromaterapi kombinerades. I ovanstående två studier var grupperna inte likvärdiga vid start. SBU (2006) gjorde en systematisk sammanställning av vetenskaplig litteratur där bl a effekten av olika behandlingsmetoder för långvariga smärttillstånd (undantag cancerrelaterad smärta) undersöktes. I fråga om massage inkluderades studier där massagen gavs manuellt eller med en apparat och där klassisk massage eller bindvävsmassage användes. Litteratursökningen gjordes t o m juni 2002, med en kompletterande sökning t o m juni Sju studier, varav sex var RCT, ingick i sammanställningen. SBU (a a) kom fram till att det vetenskapliga underlaget gällande massagens smärtlindrande effekt var otillräckligt för att kunna dra några slutsatser. Watson och Watson (1997) skriver i en review att beröring är en viktig del för både det sociala och psykiska välbefinnandet. Watson och Watson kommer i sin review också fram till att massage kan lindra smärta genom den muskelavslappning som uppstår och att smärta lindras eftersom massagen ökar produktionen av endorfiner i kroppen. De anser också att sjuksköterskor är i en ideal position att kunna erbjuda massage som ett bra komplement till vanlig omvårdnad (s 47 författarnas översättning) och påpekar att trots att många 12
13 sjuksköterskor värdesätter massage så är det ett område som blivit förbisett av omvårdnadsforskare. I en randomiserad studie av Cherkin m fl (2001) deltog 262 personer som antingen fick massage (78 st) eller akupunktur 10 gånger på 10 veckor eller egenvårdsmaterial mot kronisk ländryggssmärta. I begreppet massage ingick bl a klassisk massage och akupressur. Vid slutet av studien ansåg 74 % att massagen hade hjälpt mot smärtan. Vid uppföljning efter ett år hade de i massagegruppen fortfarande mindre besvär och symtom än de som fick akupunktur. Studien visade även att de som fick massage använde mindre läkemedel än de andra grupperna. Läkemedelsanvändandet minskade från 73 % till 47 %. Slutsatsen i studien var att massage är effektivt mot ryggsmärta och ger symtomlindring i upp till ett år. Sjuksköterskan ska verka för en omvårdnad i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet (Socialstyrelsen, 2005, s 13). Huruvida smärtlindring med massage stämmer överens med vetenskap och beprövad erfarenhet framgår inte av tidigare forskning och återstår nu att ta reda på. SYFTE/FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om det finns vetenskapliga belägg för att massage lindrar smärta. Till hjälp för att uppnå syftet används följande frågeställningar: Finns det evidens för att massage kan användas som alternativ eller komplementär smärtlindringsmetod vid cancer- och ryggsmärta? Kan massage användas som omvårdnadsåtgärd vid cancer- och ryggsmärta? METOD En litteraturstudie kommer att genomföras då författarna anser att denna metod är mest lämplig med tanke på syfte och frågeställning. Enligt Polit och Beck (2006) är en litteraturstudie existerande kunskap/forskning om ett ämne som sammanställs. Litteraturstudien kommer att vara systematisk där Goodmans (SBU, 1993) steg i forskningsprocessen, efter modifiering av författarna, kommer att följas: Problemspecificering Specificering av inklusion- och exklusionskriterier för studierna Formulering av plan för litteratursökning Genomförande av litteratursökning och insamling av studier som möter inklusionkriterierna Tolkning av de enskilda studieresultaten Sammanställning av resultaten Formulering av slutsatser 13
14 Anledningen till att Goodmans steg valdes är att det genom dessa tydligt går att följa tillvägagångssättet för att få fram och värdera vetenskaplig litteratur. Modifiering gjordes eftersom metoden i sin helhet är inriktad på stora nationella medicinska översikter (Willman m fl, 2006) och denna litteraturstudie kan inte räknas som en sådan. Problemspecificering Studien är i första hand avsedd att läsas av sjuksköterskestudenter vilket kommer att prägla innehållet och sammanställningens karaktär. Först görs en pilotsökning i databasen PubMed för att undersöka om tillräckligt många artiklar finns inom området. Resultatet av pilotsökningen kommer att fungera som underlag för fortsatt sökning. Specificering av inklusions- och exklusionskriterier Avgränsning i fråga om urvalet kommer att göras. Endast studier som rör vuxna individer, d v s individer över 18 år, kommer att inkluderas i undersökningen då det är dessa patienter som allmänsjuksköterskan oftast möter. Inga begränsningar kommer att göras avseende typ av studier. Först och främst eftersträvas artiklar med signifikanta resultat och som enbart är inriktade på massage som smärtlindring vid cancer- och ryggsmärta, och då främst klassisk massage. Artiklar publicerade innan 1997 och är skrivna på annat språk än engelska kommer att exkluderas. Likaså icke vetenskapliga artiklar och review-artiklar. Anledningen till att artikelsökningen begränsas tidsmässigt, d v s tio år tillbaka i tiden, beror på att författarna vill ta del av det senaste inom forskningen men samtidigt inte ha en alltför snäv sökning, och då eventuellt missa viktig forskning. Med en vetenskaplig artikel menas en artikel som är publicerad i en vetenskaplig tidskrift, är referee-bedömd samt innehåller följande moment: abstract, nyckelord, introduktion, metod, resultat, diskussion, acknowledgement och referenser (Hanson, 2006). Målsättningen är att finna artiklar som innehåller detta. Enligt Polit och Beck (2006) kallas detta artikelformat IMRAD (introduktion, metod, resultat och diskussion). Formulering av plan för litteratursökning Enligt Goodman (SBU, 1993) bör fyra steg ingå i planen för sökningen: 1. Identifiera tillgängliga resurser: Artiklarna skall antingen vara tillgängliga via Malmö högskolas databaser eller gå att beställas genom Malmö högskolas bibliotek. Bokning av tid för handledning i litteratursökning av en bibliotekarie görs. Endast litteratur på språk som båda författarna förstår används. 2. Identifiera relevanta källor: Vetenskapliga artiklar kommer främst att sökas i databaserna PubMed och Cinahl eftersom dessa fokuserar på omvårdnad och medicin. Sökmotorn Google Scholar används för samma ändamål. Referenslistor från intressanta artiklar och böcker kommer att läsas igenom. Willman m fl (2006) menar att flera olika källor bör användas vid litteratursökning så att publiceringsbias undviks. 3. Avgränsa forskningsproblemet och fastställ huvuddragen i sökningen: Willman m fl (2006) menar att en optimal litteratursökning har hög sensitivitet och specificitet, vilket innebär att alla för syftet relevanta sökord används medan de sökord som saknar relevans undviks. 14
15 Sökningens övergripande fokus är massage och smärtlindring. Då studien är inriktad på cancer- och ryggsmärta kommer även dessa sökord att ingå. För att få ett sökresultat som är både brett och specifikt används fritext och ämnesord vid sökningen. Ämnesord innefattar MeSH-termer och Thesaurus. De booleska söktermerna AND, OR och AND NOT används i syfte att avgränsa eller bredda sökningen eller utesluta någonting från sökningen. 4. Utveckla en sökväg för varje söksystem: Enligt Willman m fl (2006) skiljer sig uppbyggnaden dels mellan olika databaser dels mellan databaser och sökmotorer på Internet. För att försäkra att rätt termer används i PubMed söks först de korrekta MeSH-termerna via biblioteket på Karolinska Institutet. Finns inte artiklar i fulltext i respektive databas görs en sökning efter artikeln i Malmö Högskolas bibliotekskatalog Vega. Om nödvändigt beställs artiklar via Malmö högskolas bibliotek. Genomförande av litteratursökning och insamling av studier som möter inklusionskriterierna Författarna har sökt artiklar var för sig. Detta för att få fram så många relevanta artiklar som möjligt och därigenom stärka studiens trovärdighet. Om inte annat anges har abstract, English och humans använts som limits i PubMed. Åldersbegränsning på deltagarna i studierna har gjorts manuellt. Sökresultatet visas i nedanstående tabeller: Tabell 1 Databassökning i PubMed Databas Sökord MeSH-term Träffar Granskade P U B M E D massage AND pain relief AND nursing* back pain AND massage OR massage therapy AND pain relief OR analgesia Lästa Använda abstracts artiklar artiklar Massage nursing pain massage AND nursing AND analgesia* massage AND nursing* massage AND analgesia* massage back pain massage AND analgesia AND back pain OR low back pain massage AND back pain OR low back pain back pain OR low back pain AND complementary therapies AND nursing back pain OR low back pain AND complementary therapies AND
16 massage cancer pain Massage OR massage therapy AND pain relief AND cancer Massage OR massage therapy AND cancer AND nursing massage massage AND analgesia AND neoplasms massage AND neoplasms Neoplasms AND complementary therapies AND analgesia Neoplasms AND analgesia AND nursing Massage AND neoplasms AND pain relief (ej MeSH) Neoplasms AND complementary therapies AND pain relief (ej MeSH) Limits: * abstract, humans, English, published in the last 10 years Tabell 2 Databassökning i Cinahl Databas Sökord Thesaurus Träffar Granskade abstracts Lästa artiklar Använda artiklar Massage AND pain relief NOT review* C Massage AND pain I N A relief AND back pain** Massage AND pain H relief AND cancer** L Massage AND back pain OR low back pain massage AND neoplasms OR cancer Limits: article, English, peer-reviewed *m-ab, pr-anywhere, r-ab, **m-ab Tabell 3 Databassökning i övriga databaser/sökmotorer Databas Sökord Träffar Granskade Science direct SweMed+ The Cochrane Library G O O G L E Lästa artiklar Använda artiklar abstracts Massage AND pain relief* Massage AND back pain* Massage AND cancer* Massage och smärtlindring** Massage Massage AND pain relief AND nursing ## Massage AND pain relief AND nursing # Massage AND pain relief AND back pain OR low back pain #
17 Massage AND pain relief AND cancer # Limits: *fr 1980, medicine and denistry, nursing and health professions **abstract/fulltext title, abstract or keywords # granskat de tio första sidorna ## granskat de tio första sidorna samt avancerad scholarsökning I tabellerna redovisas inte alla sökningar p g a begränsat utrymme. Sökningarna har skett mellan v 45 och v 47. Under dessa veckor har även kvalitetsbedömning av artiklar gjorts och bakgrunden bearbetats. Abstractets relevans har varit avgörande för vidare läsning av artikeln. Tidigare gjord pilotstudie gav intrycket att åtskilliga användbara artiklar som svarade på studiens syfte fanns att tillgå. Detta visade sig dock inte stämma när närmare analys gjordes. Då ett otillräckligt antal artiklar erhölls fick de ursprungliga inklusionskriterierna ändras. Inga begränsningar avseende tid gjordes. Trots detta återfanns inte fler väsentliga artiklar. Artiklar med delvis icke signifikanta resultat inkluderades. Enligt Polit och Beck (2006) kan icke signifikanta resultat bero på att det inte finns något samband mellan de ingående variablerna eller att samband finns men begränsningar i metoden gör att detta inte går att påvisa. För att utöka artikelantalet inkluderades även studier som inte enbart var inriktade på massage utan också berörde andra smärtlindringsmetoder som ex akupunktur. Likaså utökades typen av massage till att även omfatta fotmassage då denna typ antas vara lätt för sjuksköterskan att utföra. Resultatet kommer dock fortfarande att svara på syftet. Att ändra inklusion- och exklusionskriterierna under studiens gång kan enligt Goodman (SBU, 1993) påverka sökningens validitet. Detta har tagits i beaktande. För att ytterligare utöka sökningen kontrollerades även related articles i PubMed. Slutligen gjordes en manuell sökning baserad på referenslistor från väsentliga artiklar och böcker. Vissa artiklar följer inte helt och hållet IMRADformatet från Polit och Beck (2006) men har likvärdiga rubriker. I studien av Cassileth och Vickers (2004) framgår inte om deltagarna är 18 år eller äldre. Ett försök att finna information om detta gjordes på Internet men gav inget resultat. Studien inkluderades trots detta. Inklusionskriteriet vad gäller ålder ändras dock inte utan denna studie är ett undantag. Tolkning av de enskilda studieresultaten Författarna har läst och bedömt artiklarna var för sig. Till hjälp för att kvalitetsbedöma artiklarna har granskningsprotokoll använts som modifierats efter Polit och Beck (2006) och Willman m fl (2006), se bilaga 1 och 2. Modifiering gjordes då författarna eftersträvade ett heltäckande protokoll som bearbetade de viktigaste aspekterna i studierna och var anpassat för denna litteraturstudies syfte. Därefter har artiklarnas kvalitet tillsammans diskuterats utifrån protokollen, s k triangulering. Vid oenighet har ytterligare diskussioner förts för att komma fram till ett gemensamt beslut angående artikelkvaliteten. Willman m fl (2006) anser att trovärdigheten av granskningen ökar då bedömningar från minst två oberoende granskare sammanställs. För att få en uppfattning om vad som ska ingå i en studie med hög respektive låg kvalitet har kvalitetskriterier från Hellzén m fl (SBU, 1999) använts, se tabell 4. Utifrån dessa kriterier har artiklarna betygsatts med antingen hög, medel eller låg kvalitet, se bilaga 3. Goodman (SBU, 1993) påpekar att studier rankas olika beroende på design och metod. Prospektiva studier rankas exempelvis högre än retrospektiva, randomiserade högre än icke randomiserade och stora urval högre än små urval. Detta gäller dock under förutsättning att studien är väl utförd. 17
18 Tabell 4. Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet. Kvantitativ och kvalitativ metod. Efter Hellzén m fl (SBU, 1999). Kvantitativ Kvantitativ Kvantitativ Kvalitativ I = hög II = medel Prospektiv randomiserad studie. Större väl planerad och genomförd multicenterstudie med adekvat - beskrivning av protokoll, material och metoder inklusive behandlingsteknik. Antalet patienter tillräckligt stort för att besvara frågeställningen Prospektiv studie utan randomisering. Väldefinierad frågeställning, tillräckligt antal patienter, adekvata - statistiska metoder Retrospektiv studie. Stort konsekutivt patientmaterial väl beskrivet och analyserat med adekvata statistiska - metoder (t ex multivariatanalys, fallkontrollmetodik etc). Lång uppföljnings-tid. Väldefinierad frågeställning, relevant urval samt väl beskriven undersökningsgrupp och kontext. Metod och analys väl beskriven och - genomförd, resultatet är logiskt och begripligt, god kommunicerbarhet. III = låg Randomiserad studie med för få patienter och/eller för många delstudier, vilket ger otillräcklig statistisk styrka. Bristfälligt antal patienter, otillräckligt beskrivet eller stort bortfall. Litet antal patienter, brister i genomförande, tveksamma statistiska metoder. Begränsat patientmaterial otillräckligt beskrivet, alltför kort uppföljning eller inadekvata statistiska metoder. Dåligt/vagt formulerad frågeställning, undersökningsgrupp för liten/otillräckligt beskriven, metod/analys ej tillräckligt beskriven eller bristfällig resultatredovisning. Sammanställning av resultaten Totalt har nio artiklar inkluderats i sammanställningen För ytterligare information om de enskilda artiklarna se bilaga 3. Under rubriken kommentar i matrisen redogörs för artiklarnas svagheter och styrkor vilka har använts som underlag för inkludering. Anledningen till att en studie med låg kvalitet har inkluderats är att den, för syftet, innehåller en del intressanta aspekter. Databearbetning Författarna gick först enskilt igenom resultatdelarna i artiklarna för att försöka finna gemensamma huvuddrag och bli familjära med materialet. Därefter har författarna tillsammans bearbetat resultaten genom att först göra en sammanställning av de viktigaste punkterna. Utifrån sammanställningen bestämdes de olika rubrikerna i resultatdelen nedan. Sist placerades resultaten under respektive passande rubrik. För att förtydliga resultatet och inte belasta den löpande texten med för mycket siffror valde författarna att inkludera några tabeller. Formulering av slutsatser För att formulera slutsatser används en modell för evidensgradering av Willman m fl (2006), se tabell 5. Denna modell används även vid sammanställning av resultaten. Willman m fl (a a) påpekar att möjligheten att väga samman studier förutsätter att dessa är överensstämmande. Om så inte är fallet erhålls en låg evidensgrad. 18
19 Tabell 5. Gradering av evidensstyrka. Efter Willman m fl (2006) s 99. Evidensgrad 1: Starkt vetenskapligt underlag Minst två studier med högt bevisvärde, eller en systematisk review/meta-analys med högt bevisvärde Evidensgrad 2: Måttligt vetenskapligt underlag En studie med högt bevisvärde och minst två studier med måttligt bevisvärde Evidensgrad 3: Begränsat vetenskapligt underlag En studie med högt bevisvärde eller minst två studier med måttligt bevisvärde Evidensgrad 4: Otillräckligt vetenskapligt underlag En studie med måttligt bevisvärde och/eller studier med lågt bevisvärde Ovanstående sju steg har inte följts i kronologisk ordning då ytterligare sökningar efter artiklar fick göras. RESULTAT Resultatet bygger på en kvalitativ och åtta kvantitativa artiklar som visar på effekten av massage som smärtlindring. Med kortsiktig smärtlindring menas från omedelbar effekt till max en vecka. Med långsiktig menas från en vecka och framåt. Cancersmärta Nedan presenteras resultatet från fem artiklar där kvaliteten varierar från medel till hög. Kortsiktig smärtlindring I en quasiexperimentell studie av Smith m fl (2002) undersöktes effekten av massage hos 41 cancerpatienter vid olika tillstånd som ex smärta. Efter massagen, som utfördes av en sjuksköterska, fann de (a a) att smärtan minskat signifikant. Däremot ökade smärtan under samma period för de som inte fått massage. I en annan quasiexperimentell studie (Grealish m fl, 2000) med 87 deltagande cancerpatienter studerades effekten av fotmassage vid symtom som bl a smärta. Även i denna studie stod sjuksköterskor för massagen. Direkt efter de två massagetillfällena upplevde patienterna en signifikant smärtlindring. Cassileth och Vickers (2004) beskriver i sin retrospektiva studie effekten av massage hos 1290 cancer-patienter. Omedelbart efter massagebehandlingen upplevde deltagarna en signifikant 40,2 % minskning av smärtan. Symtomen, däribland smärta, lindrades hos deltagarna som fick klassisk massage eller fotmassage med 57 % respektive 50 %. Post-White m fl (2003) undersöker om massage och beröring är mer effektivt för lindring av bl a smärta än vanlig omvårdnad i en prospektiv cross-over-studie med 230 deltagare. Massagen utfördes av sjuksköterskor som även var certifierade massörer. Resultatet visade på en omedelbar signifikant smärtlindring efter massagetillfällena jämfört med kontrollperioden. Effekten av massage kombinerat med akupunktur som komplement till vanlig omvårdnad jämfört med enbart omvårdnad undersöktes i en RCT-studie av 19
20 Mehling m fl (2007) hos 138 postoperativa cancerpatienter med symtom som t ex smärta. Efter första behandlingen postoperativ dag ett (POD1) minskade smärtan signifikant för interventionsgruppen. Smärtan fortsatte att minska signifikant för interventionsgruppen från POD1 till POD3 men förblev i stort sett oförändrad hos kontrollgruppen. Vidare visades att för de patienter som innan operation upplevde måttlig till svår smärta minskades denna i högre grad för interventionsgruppen än kontrollgruppen efter behandling POD1. Smärtminskningen var signifikant för interventionsgruppen men inte för kontrollgruppen. I studien gjordes ytterligare en undersökning där enbart massagens effekter analyserades. Denna analys visade att smärtan minskade mer hos de cancerpatienter som fått massage jämfört med de som enbart fått vanlig omvårdnad efter POD1. Minskningen av smärtan var signifikant. Långsiktig smärtlindring I studien av Post-White m fl (2003) påvisas ingen signifikant skillnad (p=0,20) i fråga om smärtlindring efter massage i fyra veckor, se tabell 6. Tabell 6. Massagens effekt vid smärta. Efter Post-White m fl (2003) s 341 Kontroll Massage Första behandling Sista behandling Första behandling Sista behandling VAS 2,1 1,7 2,3 1,7 Cassileth och Vickers (2004) antyder dock att massagens effekt på olika symtom, bl a smärta, ökar med antalet behandlingar. Vidare framkom av Post-Whites studie (2003) att då cancerpatienterna fick massage så minskade användningen av NSAID-preparat signifikant efter de fyra veckorna. Likaså minskade användningen av morfin och liknande preparat efter de fyra veckorna hos de som fick massage. Denna minskning var däremot inte signifikant, se tabell 7. Tabell 7. Användning av analgetika n=61. Efter Post-White m fl (2003) s 342 Kontrollgrupp Massagegrupp Milligram totalt Milligram totalt p-värde NSAID 3 710, ,4 0,02 Morfin 36,4 15,4 0,64 Användning som alternativ/komplementär smärtlindringsmetod Mehling m fl (2007) fann att smärtan minskade signifikant då massage användes tillsammans med akupunktur som tillägg till vanlig omvårdnad jämfört med de cancerpatienter som enbart fått vanlig omvårdnad. För 43 % i den förstnämnda gruppen minskade smärtan medan den endast minskade för 26 % i kontrollgruppen. Massage visade sig ha en positiv effekt mot smärta då den användes tillsammans med läkemedel (NSAID-preparat och morfin) i studien av Post-White m fl (2003), se ovan. Ryggsmärta Resultatet nedan är baserat på fyra artiklar med olika kvalitet, från låg till hög. Kortsiktig smärtlindring Under en fem veckors period undersökte Hernandez m fl (2001) effekten av massage jämfört med avslappning för att bl a minska smärta i en randomiserad studie med 24 deltagare med ländryggssmärta. Ur en analys baserat på ett smärtfrågeformulär framkom att efter första massagebehandlingen upplevde båda 20
21 grupperna signifikant mindre smärta. Ur en annan analys baserat på mätinstrumentet VAS framkom dock att endast de som fick massage upplevde en signifikant smärtlindring direkt efter första och sista behandlingen, se tabell 8. Tabell 8 Medelvärde innan/efter massage. Efter Hernandez m fl (2001) s 139 Första dagen Sista dagen Innan massage Efter massage Innan massage Efter massage Smärtfrågeformulär 16,5 4,8 1 9,3 2 4,1 1 VAS 5,6 3,4 1 4,3 1,7 3 1 p=0,005 2 p= 0,001 3 p=0,05 I en annan randomiserad studie (Field m fl, 2007) undersöktes även här effekten av massage jämfört med avslappning hos 30 personer med kronisk ländryggssmärta under fem veckor. Smärtan minskade omedelbart efter varje behandling med massage. Signifikanta värden uppmättes efter första, andra och sista massagetillfället. I tabell nio går att läsa hur smärtan påverkas av massagen vid första och sista massagetillfället. Långsiktig smärtlindring Enligt studien av Hernandez m fl (2001) visades det efter fem veckor att massage även fortsättningsvis hade smärtlindrande effekt se tabell 8. Detta resultat framkommer även i studien av Field m fl (2007). Vid start uppmättes medelvärdet för upplevd smärta bland deltagarna till 5,1 på VAS-skalan. Efter det sista massagetillfället fem veckor senare hade medelvärdet sjunkit till 1,4. Se nedanstående tabell (9). Tabell 9 Medelvärde innan/efter massage första och sista dagen. Efter Field m fl (2007) s 144 Första dagen Sista dagen Innan massage Efter massage Innan massage Efter massage VAS 5,1 1 2,7 2 3,9 1 1,4 2 1 p=0,05 2 p=0,01 Användning som alternativ/komplementär smärtlindringsmetod Tse m fl (2005) gjorde en kvalitativ studie med 44 deltagare för att utforska frekvens och effekt av smärtlindringsmetoder som används av äldre personer med kronisk smärta. Av deltagarna uppgav 15,9 % att de besvärades av ryggsmärta. Resultatet visade att 13,6 % enbart använde massage som smärtlindringsmetod. Vidare framkom att massage även användes i kombination med orala läkemedel, analgetisk olja, tv-tittande och sängläge, se tabell 10. Effekten av kombinationen massage, analgetisk olja och tv-tittande beskrevs såhär av en deltagare: I used several methods, like massaging Using analgesic oil rubbing is good for the pain then I watched television to put my mind off the pain very effective and useful (Tse m fl, 2005, s 318) I en systematisk retrospektiv studie av Fleming m fl (2007) deltog 908 personer med kronisk smärta som behandlades med opioider. Av dessa hade 404 använt komplementär behandling det senaste året. Majoriteten av de 404 deltagarna (34,9 %) hade ryggsmärta. När deltagarna beskrev användandet och den självrapporterade effektiviteten av olika komplementära behandlingsmetoder 21
22 framkom att massage var den mest använda behandlingen. Den användes av 27,3 % d v s 248 stycken (av 908 st). Av dessa 248 personer ansåg 90,7 % att massagen hjälpte mot smärtan. Tabell 10. Interventioner som används av äldre personer för att lindra smärta. Efter Tse m fl (2005) s 318 Intervention Frekvens (%) Massage 13,6 Massage + analgetisk olja 11,4 Massage + analgetisk olja + tv-tittande 2,3 Massage + analgetisk olja + sängläge 2,3 Orala läkemedel + massage + analgetisk olja 2,3 Enbart de interventioner som berör massage har tagits med, därav uppgår inte frekvensen till 100 %. Evidensstyrka I fråga om det finns evidens för att massage kan användas som komplementär smärtlindringsmetod vid cancer, finns två studier att tillgå för gradering av evidensstyrka enligt modellen efter Willman m fl (2006). Båda studierna, Mehling m fl (2007) och Post-White m fl (2007) har hög kvalitet. I studien av Mehling m fl (2007) är det dock svårt att avgöra om det är enbart massagen eller enbart akupunkturen eller kombinationen dem emellan som resulterat i minskad smärta. Likaså är det svårt att avgöra om det är cancersmärtan eller den postoperativa smärtan som påverkats av massagen. Därav blir evidensgraden lägre vid sammanvägningen av studierna. Således blir evidensgraden tre, d v s det vetenskapliga underlaget är begränsat när det gäller massagens användning som komplementär smärtlindringsmetod vid cancersmärta. Då inga studier berör massage som alternativ smärtlindringsmetod, saknas följaktligen evidens för att massage kan användas som alternativ smärtlindringsmetod vid cancersmärta. Alla studier som redovisas under rubriken kortsiktig smärtlindring visar att smärtan minskat signifikant hos cancerpatienter efter massage. Studierna av Smith m fl (2002) och Cassileth och Vickers (2000) är av medelkvalitet. En studie är av hög kvalitet (Post-White m fl, 2003). Studierna av Grealish m fl (2000) och Mehling m fl (2007) inkluderades ej i denna sammanvägning, den förstnämnda p g a att den handlar om fotmassage och den sistnämnda p g a tidigare nämnd anledning. Således finns det måttligt, evidensgrad två, vetenskapligt underlag för att massage lindrar cancersmärta under en kortare tid. I fråga om massagens långsiktiga effekt på cancersmärta överensstämmer inte studiernas resultat, vilket kan tyda på att det saknas vetenskapliga belägg för att massage lindrar smärta under en längre tid. När det gäller massagens användning som komplementär smärtlindringsmetod vid ryggsmärta, finns även här två studier att tillgå vid evidensgradering. I studien av Tse m fl (2005), medelkvalitet, framkom att massage används som komplementär behandling, men detta till patienter där knappt en femtedel besvärades av ryggsmärta. I studien av Fleming m fl (2007), medelkvalitet, beskrev visserligen majoriteten att massage var ett effektivt komplement till läkemedel, men det var enbart en tredjedel av patienterna som hade ryggsmärta. Därmed är det vetenskapliga underlaget otillräckligt, evidensgrad fyra, för att kunna fatta något beslut huruvida massage kan användas som komplementär smärtlindringsmetod vid ryggsmärta eller ej. Det saknas evidens för att massage skall kunna användas 22
Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar
Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merDet första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.
Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna
Läs merNär det gör ont innehåll
När det gör ont När det gör ont innehåll Varför gör det ont? Hur kan man beskriva sin smärta? Hur behandlas smärta? Läkemedelsbehandling Andra behandlingsmetoder Vad är smärta? En förnimmelse av något
Läs merBehandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2
Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det
Läs merMjukmassage. -en metod för att lindra smärta. Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa. Nutie Mehmed. 15 högskolepoäng
Mjukmassage -en metod för att lindra smärta FÖRFATTARE PROGRAM/KURS OMFATTNING HANDLEDARE EXAMINATOR Maria Bulun Nutie Mehmed Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng OM5250 Examensarbete- Grundnivå VT
Läs merLitteraturstudie som projektarbete i ST
Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån
Läs merVÄGLEDNING för litteraturöversikt om
MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier*
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merDelegeringsutbildning inom Rehabilitering
Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,
Läs merTAKTIL BERÖRING SOM EN ALTERNATIV SMÄRT- BEHANDLINGSMETOD
Hälsa och samhälle TAKTIL BERÖRING SOM EN ALTERNATIV SMÄRT- BEHANDLINGSMETOD EN LITTERATURSTUDIE DARIUSZ SOBIECKI LENA TOMC Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 46-55 p Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet
Läs merKlassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419
Klassifikation och Analys av Smärta Grundades 1973. Forskare, kliniskt verksamma läkare och annan sjukvårds/hälsovårdpersonal Stimulerar och stödjer studier inom smärta och förmedlar denna kunskap över
Läs merLitteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp
Institutionen för forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Södersjukhuset Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Kursnamn, poäng, år 1 Inlämningsuppgift
Läs merLilla PubMed-lathunden
Lilla PubMed-lathunden Om databasen PubMed PubMed är en databas som produceras av National Center for Biotechnology Information (NCBI) vid National Library of Medicine (NLM) i USA. Det är den största databasen
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merSammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08.
Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Inledning BLR (Bibliotek & läranderesurser) vid Högskolan
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsats
SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer
Läs merInledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.
Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik
Läs merLitteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes
Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Mångkulturella
Läs merSjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.
Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November
Läs merMedicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering
Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes
Läs merVården vid palliativ smärta
Studiedagarna 23-24.10 2014 Ann-Christine Eklund Vården vid palliativ smärta Vi har i vården två sjukdomsgrupper som ökar snabbt, demenssjukdomar och cancer. Båda diagnosgrupperna har samband med ökad
Läs merAppendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier
Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier APPENDIX IV GRANSKNINGSMALL OCH DATAEXTRAKTION FÖR INTERVENTIONSSTUDIER 367 Kariesprevention SBU Första författare:... Titel:...
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merSTUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se
STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:
Läs merBehandling av sömnsvårigheter
Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression
Läs merIntroduktion i litteratursökning
Introduktion i litteratursökning Peter Hagell Leg. sjuksköt., Dr Med Vet Klinisk lektor, Division 4, UsiL Peter.Hagell@med.lu.se Hälso- och sjukvård skall enligt Socialstyrelsen baseras på vetenskap och
Läs merAllt du behöver veta när erektionen sviktar
Allt du behöver veta när erektionen sviktar Innehåll Inledning sexolog... 3 Hur uppstår erektion?... 4-5 Vad kan du göra själv?... 6 Du och din partner... 7 Vanliga orsaker till erektionsstörning... 8
Läs merFamiljeterapi som behandling av barn som utsatts för trauma
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Läs merAbout The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner.
TheCochraneLibrary Vad är The Cochrane Library? Cochrane-biblioteket är ett evidensbaserat beslutsstödsystem med syftet att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Läs merKontroll över smärtan med hjälp av fysiatri
Page 1 of 5 PUBLICERAD I NUMMER 4/2015 TEMAN Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri Jari Arokoski istock/choja Fysiatrin erbjuder smärtpatienter flera behandlingsmetoder utan läkemedel. Det gemensamma
Läs merTillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning
Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer
Läs merHot stuff! CAPSINA. capsaicin
Hot stuff! CAPSINA capsaicin Ett hett läkemedel mot smärta Capsina kräm innehåller capsaicin som isolerats från chilipepparns frukter. Denna substans har studerats kliniskt på patienter med långvariga
Läs merSmärta. Palliativa rådet
Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar
Läs merGenetisk testning av medicinska skäl
Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska
Läs merSmärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?
Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Peter Strang Vetenskaplig ledare Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem Vad är smärta?
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier 3
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merLathund till Nursing & Allied Health Source
Lathund till Nursing & Allied Health Source Databasen Nursing & Allied Health Source riktar sig såväl till forskare och studenter på högskolor/universitet som till forskare aktiva inom klinisk verksamhet.
Läs merHandfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie
Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi Nivå C Vårterminen 2013 Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie Hand function among children
Läs merDu är gjord för att röra på dig
Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad
Läs merUmeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I
HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:
Läs merVad händer i hästens leder?
Vad händer i hästens leder? De flesta som sysslar med sporthästar har någon gång stött på problemet att hästen blivit halt. Vad beror det på? Ja, i de flesta fall så har hästen blivit överansträngd och/eller
Läs merB Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.
Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin
Läs merTILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)
TILL DIG SOM FÅR (NATALIZUMAB) BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS Tag noga del av informationen i bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 Denna broschyr är ett komplement till behandlande
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merHälsa. Vad innebär hälsar för dig?
Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt
Läs merNyckelord: argument, känslor, legal abort, omvårdnad, upplevelse
Abstrakt Den nuvarande svenska abortlagen infördes 1975. Lagen innebär att kvinnan har rätt att avbryta graviditeten fram till vecka 18. År 2006 genomfördes totalt 36 045 aborter. Litteraturstudiens syfte
Läs mer5. Nytta av hörapparat
5. Nytta av hörapparat Sammanfattning Den systematiska litteraturöversikt som genomförts visar att man i de flesta studierna jämfört två eller tre hörapparater avsedda för personer med lätt till svår hörselnedsättning
Läs merPalliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se
Palliativ vård Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! Palliativ vård- undersköterskans roll Symtom och obehag i palliativ vård Det obehag du hittills känt kan du
Läs merMusklernas uppbyggnad
Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas
Läs merAtt leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Läs merPronaxen 250 mg tabletter OTC. 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Pronaxen 250 mg tabletter OTC 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Pronaxen 250
Läs merSkriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10
Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Maria Björklund (Bibliotek & IKT) & Fredrik von Wowern (Kursansvariga termin 10), reviderad 2014-06-30 Introduktion till
Läs merINFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1. Medicinska biblioteket
INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1 Medicinska biblioteket www.ub.umu.se IDAG SKA VI TITTA PÅ: Förberedelser för att söka vetenskaplig artikel: o Formulera en sökfråga o Välja ut bra sökord
Läs merAtt söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin -
Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur ska man söka? Informationsbehovet bestämmer. Hur hittar man vetenskapliga artiklar inom omvårdnad/ medicin? Man kan
Läs merStudiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12
Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar
Läs merManus Neuropatisk smärta. Bild 2
Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del
Läs meren översikt av stegen i en systematisk utvärdering
2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär
Läs merFÖRSTÅ FÖRLOSSNINGSSMÄRTAN OCH HANTERA DEN MED ANDNING & MASSAGE. Foto: Laura Johansson
FÖRSTÅ FÖRLOSSNINGSSMÄRTAN OCH HANTERA DEN MED ANDNING & MASSAGE Foto: Laura Johansson INTRODUKTION Denna broschyr är en del av mitt examensarbete vid namn Att förstå förlossningssmärtan och hantera den
Läs merDabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1
Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)
Läs merGoda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner
Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN
Läs merFöreträdare: Karl-Johan Myren
BESLUT 1 (8) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-11-10 Vår beteckning 583/2004 SÖKANDE Eli Lilly Sweden AB Box 30037 104 25 Stockholm Företrädare: Karl-Johan Myren SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna
Läs merETT ÅR MED DIN TRÄNING
ETT ÅR MED DIN TRÄNING Bli både större, starkare & snyggare till nästa sommar! TEXT: JOACHIM BARTOLL FOTO: JASON MATHAS Sommaren är över och de flesta av oss ser höst och vinter som en utmärkt tid att
Läs merALT OM SPASTICITET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALT OM SPASTICITET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR SPASTICITET? Musklerna i kroppen bibehåller det som kallas normal muskeltonus, en nivå på muskelspänning som gör det möjligt för oss
Läs merDelområden av en offentlig sammanfattning
Pemetrexed STADA 25 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning 7.5.2015, Version V1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information
Läs merVad visar forskningen?
Vad visar forskningen? Undersökningar - symptom Oberoende forskare har ända sedan elektriciteten infördes utfört undersökningar för att klargöra effekterna av magnetfälten, resultaten pekar alltid åt samma
Läs merEVIDENS BASERAD MEDICIN i ett sensoriskt stim perspektiv
EVIDENS BASERAD MEDICIN i ett sensoriskt stim perspektiv -Any truth is better than indefinite doubt Nordenström J. Evidensbaserad medicin i Sherlock Holmes fotspår. Karolinska University Press, 2005. SENSORISK
Läs merFatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi
Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet
Läs merDelområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta.
VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta. Globalt uppskattar
Läs merPubMed (Medline) Fritextsökning
PubMed (Medline) PubMed är den största medicinska databasen och innehåller idag omkring 19 miljoner referenser till tidskriftsartiklar i ca 5 000 internationella tidskrifter. I vissa fall får man fram
Läs merEffekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling
Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi i Örebro (CAMTÖ) Zakrisson A-B och Nilsagård Y
Läs merUr boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar
Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet
Läs merE-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området
1 E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området Anna-Karin Danielsson, PhD Centrum för epidemiologi & samhällsmedicin, CES Stockholms läns landsting anna-karin.danielsson@sll.se 2 E-stöd = Internet &
Läs merCYPRETYL OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
CYPRETYL Datum: 29.6.2015, Version: 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Akne är ett allmänt hudbesvär
Läs merBESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet
BESLUT 1 (6) Datum 2010-10-26 Vår beteckning FÖRETAG Merck Sharp & Dohme Sweden AB Box 7125 192 07, Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT
Läs merVetenskapsteoretiska aspekter på begreppet evidens. Ingemar Bohlin Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet
Vetenskapsteoretiska aspekter på begreppet evidens Ingemar Bohlin Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet Denna presentation Om den rörelse som evidensbaserad medicin (EBM)
Läs merBESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet
BESLUT 1 (6) Datum 2010-10-26 Vår beteckning FÖRETAG NYCOMED AB Box 27264 102 53 Stockholm SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merKOMMUNIKATION MELLAN SJUKSKÖTERSKA OCH PATIENT
Hälsa och samhälle KOMMUNIKATION MELLAN SJUKSKÖTERSKA OCH PATIENT EN LITTERATURBASERAD STUDIE CAROLINE ERIKSSON PERNILLA WIKSTRÖM Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet Januari
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merKURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet.
Sida 1(6) KURSPLAN VÅ3052 Folkhälsa och folkhälsoarbete, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Public Health and Public Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Delkurs 1: Distriktssköterskans
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merMedborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By
Medborgarförslag Till Östermalms stadsdelsnämnd 2014-06-11 Från By Per-Ola Larsson Page 1 of 4 REGERINGEN PUBLICERADE FÖLJANDE TEXT PÅ SIN HEMSIDA DEN 4 JUNI 2014 Ny studie att drabbas av depression i
Läs merLathund till PsycINFO (OVID)
Lathund till PsycINFO (OVID) PsycINFO innehåller referenser till artiklar inom psykologi och angränsande ämnesområden, som medicin, psykiatri, sociologi m.m. Databasen indexerar tidskrifter från 1806 och
Läs merBehandling av prostatacancer
Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas
Läs merEvidens för diagnostik och behandling av ADHD Om ett SBU-projekt
Evidens för diagnostik och behandling av ADHD Om ett SBU-projekt Lars Jacobsson Professor emeritus, Umeå universitet, Enheten för psykiatri, 901 87 Umeå. E-post: lars.jacobsson@psychiat.umu.se. Statens
Läs merSökexempel Arbetsterapeuter T3
Sökexempel Arbetsterapeuter T3 En repetition om hur man söker i olika databaser och hur man (i bästa fall) kan få ut den aktuella artikeln i fulltext. Som exempel har vi valt en sökning om arbetsterapi
Läs merMotion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi
Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika
Läs mer36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: VVT012 Tentamen ges för: SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-04-27 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merInformation om hidradenitis suppurativa (HS)
Information om hidradenitis suppurativa (HS) Denna informationsbroschyr delas ut till dig som fått diagnosen hidradenitis suppurativa (HS). Broschyren är framtagen av biopharmaföretaget AbbVie tillsammans
Läs merYttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion
YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit
Läs merInformation om EREKTIONSPROBLEM
11-08-0780 SE Nedsatt erektionsförmåga? Många män drabbas någon gång av erektionsproblem. Enbart i Sverige beräknas cirka 500 000 män ha nedsatt erektionsförmåga i någon omfattning. Orsakerna till att
Läs merKan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?
Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet
Läs merRÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR
RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för
Läs merPatientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
Läs merKomplementär behandling vid ADHD
Komplementär behandling vid ADHD Carl Nytell, leg.psykolog ADHD-center, Habilitering och Hälsa, SLSO Innehåll 1. Kort om forskning och evidens 2. Vad säger den befintliga forskningen om olika komplementära
Läs mer