Granskning av bibliotekens trycksaker ur tillgänglighetsaspekt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Granskning av bibliotekens trycksaker ur tillgänglighetsaspekt"

Transkript

1 Granskning av bibliotekens trycksaker ur tillgänglighetsaspekt En rapport i projektet Tillgänglig information på biblioteken i sydöstra Sverige (TIBIS) Augusti 2006 Mona Quick, Spiralum Kommunikation På uppdrag av Länsbibliotek Sydost och Regionbiblioteket i Kalmar Län

2 Innehållsförteckning Förutsättningar s 2 Sammanställning s 5 Kommentarer kring kriterierna s 6 Grundnivå s 13 Bil. 1: Granskningsblankett s 15 Bil. 2: Lånekvitton m.m. s 16 Bil. 3: Följebrev s 17 Bil. 4: Länkar till annan information s 18 Bil. 5: Skiss till biblioteksfolder s 20 Granskning av trycksaker I projektet Tillgänglig information på biblioteken i sydöstra Sverige (TIBIS) granskas trycksaker och webbsidor på 25 folkbibliotek i Sydost och Kalmar län. Granskningen görs utifrån hur materialet fungerar för personer med funktionshindren synskada, utvecklingsstörning eller läs- och skrivsvårigheter. Därefter gör biblioteken handlingsplaner för att åtgärda upptäckta brister. Uppdraget att göra granskningen gavs till mig, Mona Quick med företaget Spiralum Kommunikation. Min tidigare bakgrund är bl.a. som marknadsförare på den statliga myndigheten Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Granskningen av trycksaker beskrivs i denna rapport. Det finns också en separat rapport om granskningen av webbsidor. Hur granskningen har gjorts Biblioteken har sänt in det man önskat få granskat. Det har varit foldrar, boktipslistor, affischer, bokmärken, kulturprogram, lånekvitton, kravbrev m.m. Generellt har vi inte granskat de fasta trycksakerna som skyltar och knubbar (men något bibliotek har tagit kopior på en del skyltar), men för dessa kan man få bra tips genom andra projekt (se bilaga 4). Varje trycksak har sänds tillbaka fäst vid en granskningsblankett med en rad förtryckta kriterier (se bilaga 1). Ett kryss i rutan Bra innebär att den klarar det kriteriet, annars står det vad som är mindre bra. Jag har också markerat vissa saker direkt i trycksaken. Allt jag sett som mindre bra har kommenterats, men allt är naturligtvis inte av den vikt att det behöver åtgärdas. Jag har markerat med orange överstrykningspenna när jag anser att en brist bör rättas till. Övriga anmärkningar kan man fundera över vid en ev. framtida uppdatering av trycksaken. Kvitton, kravbrev och reservationsmeddelande har fått en gemensam granskningslapp (se bilaga 2), eftersom dessa i hög grad är standardiserade trycksaker där systemleverantören fördefinierat uttryck och layout. Dessa kan dock anpassas av det lokala biblioteket. Jag har markerat anmärkningar direkt på kvitton och brev. En del bibliotek har sänt mycket material, andra litet. De som sänt mycket har även sänt med arrangemangskalendrar med kultur- och fritidsaktiviter, och annat material som inte är strikt biblioteksrelaterat, men jag tar granskat allt som sänts. Det är upp till biblioteket 2

3 vad man vill ha granskat. De som sänt litet har nog inte tänkt på allt de har, eller tyckt att det var så banalt material att det inte behövde sändas in, som kopierade lappar med öppettider osv. Några bibliotek har kompletterat med material efter genomgången i juni. Det som sänds in t.o.m. mitten av augusti har räknats med i sammanställningen över denna granskning. I denna rapport finns en statistisk sammanställning över tillgänglighetsgraden i de insända trycksakerna. De är uppdelade i tre grader; utan anmärkningar, med mindre viktiga anmärkningar och med viktiga anmärkningar. En folder som sorteras till gruppen utan anmärkning kan ha någon mindre anmärkning, som förekomst av versaler, men om den bedöms som så ringa att den inte drar ner läsbarheten särskilt mycket sorteras den ändå dit. Mindre viktiga anmärkningar betyder att det är bra om detta åtgärdas, men det behöver inte göras förrän foldern ändå ska tryckas om. Viktiga anmärkningar drar ner läsbarheten så mycket att jag anser att de foldrarna behöver ändras så snart som möjligt. Däremot har det inte förts någon statistik över det exakta utfallet inom de specificerade kriterierna, eftersom det inte kändes som en användbar kunskap. En trycksak kan ha flera olika anmärkningar, och med olika vikt i desamma. I mera allmänna ordalag kommenteras dock nedan ifall biblioteken ofta eller sällan fått anmärkningar inom de olika kriterierna. Kommentarerna nedan sker i samma ordningsföljd som bedömningskriterierna är uppställda på granskningsblanketten. Inom varje avsnitt ges också en förklaring över vad som är tillgängligt och inte. Generellt kan man dela upp tillgängliga trycksaker i tre grupper; allmänna, LättLästa och i anpassade format som inläsning och e-text. Kommentarerna i avsnitten avser, om inte annat sägs, de allmänna trycksakerna. Allmänna trycksaker De trycksaker som biblioteket gör för en bred allmänhet bör ha en bra grundnivå på läsbarhet, både när det gäller språk och layout. Var fjärde svensk har svårt att läsa och förstå en vanlig tidningsartikel, det är alltså viktigt för många att man rensar bort fackuttryck och uttrycker sig på ett enkelt sätt. Layouten betyder mycket för att man ska orka läsa, och det är väl ändå viktigare att bibliotekets besökare läser informationen än att den är estetiskt avancerad? Om man anlitar en professionell designer ska man inte överlämna alla beslut till denne, utan övervaka att läsbarheten inte åsidosätts för ett vackert formspråk. Detta betyder ingalunda att alla trycksaker måste se likformat tråkiga ut, bara att det finns vissa läsbarhetsregler att ta hänsyn till, och som faktiskt underlättar för alla som läser. Många dyslektiker kan läsa en kort allmän text om den är normalt lättläst och layouten är bra. Det är ofta layouten som försvårar, med alltför liten textstorlek och rörig design. De allmänna trycksakerna är viktiga för: Dyslektiker med hyfsad läsförmåga Synsvaga som förstorar (i kopiator eller förstorings-tv) De personer med lätt utvecklingsstörning som har god läsförmåga Texten i trycksakerna som underlag för inläsningar (se nedan) 3

4 LättLästa trycksaker (LL) För att skilja de särskilt lättlästa trycksakerna från generellt lättläst text skriver jag då med två versala L. När man säger LL-böcker i biblioteksterminologi menar man böcker som särskilt bearbetats vad det gäller enkelhet både i språk och innehåll lättläst och lättförståeligt. Centrum för Lättläst beskriver på sin webbplats hur en LL-text är uppbyggd. För att komplicera saker litet är det inte riktigt samma saker som en person med dyslexi anser är lättläst, vilket man kan läsa mer om på FMLS webbsidor för Språka loss. Jag tror ändå det går att göra en hyfsat bra kompromiss med ett lättläst språk som fungerar skapligt för: Personer med utvecklingsstörning Dyslektiker med svag läsförmåga Dövblinda (se nedan under övriga format) (Personer med andra modersmål) Inlästa trycksaker En inläst trycksak behöver inte vara inläst av en människa, utan det fungerar även att använda ny teknik med talsyntes (konstgjord röst). Här finns många olika lösningar, läs mer om detta i bilaga 4. Inlästa trycksaker behövs för: Synskadade som ej kan använda förstoring, eller bara orkar läsa korta texter Dyslektiker med svag läsförmåga, och särskilt för längre texter Utvecklingsstörda med svag läsförmåga (LättLästa texter) E-text Elektronisk text fungerar ihop med egna hjälpmedel, som talsyntes och punktskriftspanel. På begäran bör man kunna bränna en skiva med trycksakens text som e-text. E-text används av: Synskadade, med talsyntes eller punktskriftspanel Dövblinda, med punktskriftspanel (LättLästa texter) Dyslektiker, med talsyntes 4

5 Sammanställning Trycksaker/bibliotek A B C D E F G H I J K L M N Antal trycksaker Utan anmärkning Små ändringar Viktiga ändringar Kvitton, brev osv Saknas: Öppettider (enkel) x x x x x Lånreregler LL * x x x x x x * x x x x x x Allmän LL x x x x x x x * x x x x x x Inläst allmän x x x x x x x x x x x x x x Trycksaker/bibliotek O P Q R S T U V X Y Z Total Antal trycksaker Utan anmärkning Små ändringar Viktiga ändringar Kvitton, brev osv Saknas: Öppettider (enkel) x x x 8 Lånreregler LL x x x * x x x x * 19 Allmän LL x x x * x x x x x x 22 Inläst allmän x x x x x x x x x x x 25 Varje bibliotek har en bokstavsbeteckning, totalt 25 bokstäver/bibliotek. Kvitton och brev (krav, reservationsmeddelanden) är inte inräknade bland övriga trycksaker utan har en egen rad. x betyder att det saknas eller, när det gäller öppettider, att det inte är tillräckligt enkelt. * betyder att arbetsmaterial skickats, som skulle kunna bli LL-foldrar. 5

6 Kommentarer: 1 Bakgrund Bra kontrast mellan bakgrund och bokstäver Många av de insända trycksakerna är traditionellt vita med svart tryck. Eftersom det ofta är vanligt kopieringspapper och oftast kopierad text så blir kontrasten oftast bra. Inte alltför skarp kontrast, eftersom pappret inte är extravitt eller halvblankt. I kopieringen blir texten inte högsvart och det betyder att den kan bli litet för grå ibland, särskilt om bokstäverna är små. Det är också vanligt med färgat papper, och detta fungerar ju bra när det är ljusa färger. Ett undantag är blått, som bara fungerar bra om tonen är mycket ljusblå, men där flera trycksaker i granskningen har en djupare ljusblå färg som försämrar läsningen. Blått är ju svenskarnas favoritfärg, men ögat har svårare att urskilja de svarta bokstäverna mot blå bakgrund än exempelvis mot gul bakgrund, som fungerar allra bäst. I något fall har rött papper används, men det innebär dålig läsbarhet. Dessutom blir rött mycket mörkt i kopiering, och det är ju synd ifall någon skulle vilja kopiera något ur en folder (ex. i ett skolsammanhang). Några gånger ligger det bilder bakom texten, ibland blir det störande och ibland inte. Man får tänka på hur texten kommer i en bild, så att inte andra former försvårar för att se bokstävernas former. Färgplattor? (bra kontrast) En färgplatta som ligger under en text bör inte ha mer än 20 % färgmättnad för att inte störa läsningen. Något som ser piggt ut estetiskt, och verkar ge hög uppmärksamhet, kan alltså innebära att den texten blir mindre läst. Det finns inte många exempel på störande plattor i de insända trycksakerna. Inte för blankt papper Det finns inga exempel på alltför blanka papper. Ett blankt papper ger störande blänk och även om bilder kan bli vackra på blankt papper så är det mycket försvårande för läsning. Detta gäller förstås även om man laminerar en skylt med blank laminat det finns matt sådan som fungerar mycket bättre. 2 Läsbarhet (bokstäver) Bra läsbarhet: storlek på bokstäver Det är inte bara synsvaga som föredrar större bokstäver, utan även dyslektiker och utvecklingsstörda, som tycker att det är lättare att urskilja bokstäverna om de är litet större. En renodlad LL-folder kan gärna ha ca 14 punkter i den löpande texten, medan en allmän folder kan nöja sig med punkter. Olika typsnitt ger olika stor storlek. Det är väldigt trendigt med små bokstäver och det fanns några exempel där storleken var för liten även för mig. Ibland tycktes det vara betingat av utrymmesskäl man ville få in mycket text på ett A4-papper eller många arrangemang i en kultur- och fritidskalender som skulle kunna fungera även som affisch. Man biter sig dock i svansen om texten är så liten att alla får svårt att läsa den. Det är bättre att skriva om till kortare text och faktiskt få den läst, eller använda baksidan också. Med en tryckt högupplöst text kan bokstäverna bli tydliga även i något mindre 6

7 format, vilket man kan se i böcker. När man kopierar blir dock bokstäverna mindre skarpa i kanterna, och då krävs också större storlek. I något fall har man låneregler i normalstor stil i A5-format, och sedan har man förstorat i kopiatorn till större stil på A4. Detta fungerar ju utmärkt när grundlayouten är bra. Bra läsbarhet: typsnitt Synsvaga personer kan föredra linjära (raka) typsnitt i större storlekar. För skyltar och rubriker, som är i större stil, är oftast linjära bokstäver tydligast. Men det är alltså bara när man gör något speciellt riktat till synsvaga som linjär löpande text är att föredra. De flesta föredrar att läsa antikvastilar (med seriffer eller klackar, alltså små tvärsteck på de långa strecken). Detta beror på vanan det mesta vi läser i tidningar och böcker har sådana stilar. Det kan också vara så att ögat lättare binder ihop orden till ordbilder med hjälp av tvärstrecken. Det finns en hel del exempel på löpande texter i linjära typsnitt, men jag har inte räknat det som anmärkningar när det handlar om vanliga linjära typsnitt som Arial, Helvetica och Verdana. Däremot är det oftast olämpligt att använda typsnittet Comic Sans, som visat sig vara mycket populärt. I korta texter, i roliga sammanhang och för barn kan det fungera, men inte i längre texter. Det betraktas dessutom inte som ett riktigt seriöst typsnitt, så att använda det för att beskriva databaser eller kulturarrangemang för vuxna drar ner intrycket, samtidigt som det blir mera svårläst. Några gånger används mycket udda typsnitt, roliga, vackra, sådana som imiterar handstil, och en gång även riktig handstil. Här är mitt råd kort och direkt: Låt bli! I valet mellan att vara originell och att få sin information läst föredrar jag det senare. Ej versaler Versaler förekommer mycket flitigt i trycksakerna. Att ha några små rubrikord i versaler förstör inte läsbarheten, men om det finns många rubriker med versaler blir det svårare. Det finns även exempel på hela boktipslistor som är gjorda med versaler, eller där alla författare skrivs med versaler. Oftast används versaler när man talar om storstil, man kan t.o.m. skriva att det finns böcker med STOR STIL i löpande text. Ibland börjar man nästan undra om det blivit något missförstånd versaler kallas ju ibland för stora bokstäver. Det kan definitivt leda till missförstånd, att låntagarna tror att böcker med stor stil bara innehåller versaler. Med versaler blir inte ordbilderna tydliga, texten blir som ett långt staket där man inte får någon hjälp av de uppåtgående och nedåtgående staplarna som finns hos gemena bokstäver. Om man skriver versaler i e-post uppfattas det som att man skriker. Då blir det en hård ton i skyltar som säger lånekort KRÄVS för att få låna. Och för dyslektiker och andra biblioteksovana besökare är inte så bra med alltför hård ton. Ej kursivt Kursiv stil förekommer ganska ofta. Kanske tycker man att det ser snyggt ut, litet som handstil, eller att det är ett bra sätt att markera något som är särskilt viktigt. Några enstaka ord försvårar inte läsningen, men långa stycken med kursiv text gör det definitivt. 7

8 Ej understrykningar Understrukna ord är svårare att läsa. I boklistor stryker man ibland under författarens efternamn, och länkadresser kan också vara understrukna. I båda fallen är det onödigt. Det är generellt bättre att markera viktiga ord med fet stil än att använda understrykningar, versaler eller kursiv stil. 3 Rader Lagom långa textrader Om textraderna är för långa blir det svårare för ögat att hitta tillbaka nästa radbörjan. Maximalt 70 tecken per rad (bokstäver, skiljetecken och mellanrum) bör det vara i en folder. (I denna rapport är det tecken per rad, visar Word i Verktyg, Räkna ord.) Det finns några insända trycksaker med för långa rader. Med mindre bokstavsstorlek bör alltså raderna vara kortare, och med större bokstäver kan de vara längre. I en LättLäst folder bör det vara färre än 70 tecken per rad. Delar man upp texten i spalter så ska det inte vara alltför smala spalter, för då kan det bli så få ord per rad att det blir svårt att få sammanhang, och avstavningarna blir fler. Lagom radmellanrum Standard för radmellanrum är 120 % men rekommendationen för dyslektiker är 140 %. Har man liten text så blir alltså mellanrummet också mindre, och i riktigt tryck där man kanske använder mindre men kantskarpa bokstäver kan man behöva öka mellanrummet för att få tydligare läsning. I en rubrik som är flerradig minskar man kanske mellanrummet för bättre sammanhang. I trycksakerna används överlag standardmellanrum, och med lagom bokstavsstorlek, lagom långa rader och korta stycken fungerar det tillräckligt bra. Vid LättLäst där bokstäverna ska vara större, raderna kortare och styckena korta fungerar också standardmellanrum. På lånekvitton och i kravbrev staplas ofta titlarna tätt efter varandra. Ofta har de dessutom omotiverat liten stil i kravbrev (men på lånekvitton måste de väl tyvärr ha liten stil). För att det ska vara någon rimlig läsbarhet måste det in luft mellan titlarna. Inte rak högermarginal Det är norm att göra rak högermarginal i böcker, tidningar och många tryckta foldrar. Numera finns det dock en högre medvetenhet om att rak högermarginal försvårar läsningen. Eftersom orden är olika långa så måste man justera raderna för att kunna skapa en rak högermarginal. Ibland dras orden och mellanrummen ut, ibland pressas de ihop, och därmed blir ordbilderna något förvrängda. Dessutom blir avstavningarna fler. Viktigast är dock att man får svårare att glida med ögat från en läst rad till början av nästa rad, att veta var man är när alla rader ser likadana ut. Många med lässvårigheter måste ha linjal för att markera vilken rad de befinner sig på. Av bibliotekens foldrar finns det några som är professionellt layoutade och har raka högermarginaler, men de flesta har ojämn högermarginal. Kanske beror det på att man vet att det försvårar, kanske är förklaringen att man layoutat dem själv och inte haft tillgång till, eller kunskap om, hur man kan göra raka högermarginaler så att det ser estetiskt bra ut. 8

9 Öppettider görs ofta som en osynlig tabell, med veckodag till vänster och klockslag en bit till höger. Om mellanrummet är litet och valen få så fungerar det, men det finns en hel del exempel där det är stora mellanrum och långa uppräkningar av filialtider. Då blir det svårt att hitta rätt utan att lägga en linjal under. På något ställe har man gjort en synlig tabell med linjer som underlättar väsentligt. Man kan ju också skriva tiderna direkt efter dagen, även om då högermarginalen blir ojämn. I bokbussturer blir det ofta långt mellan hållplatsens namn till vänster och klockslaget till höger. Kanske kan man börja med klockslaget i stället och få mindre mellanrum. Inte centrerad text I bibliotekens trycksaker fanns det många förekomster av centrerad text, som flerradiga rubriker, vid kontaktuppgifter och t.o.m. som löpande text. Jag hade inte ens med centrerad text som ett granskningskriterium, för jag hade inte tänkt tanken att man skulle kunna få för sig att layouta löpande text på det sättet. Att centrera enradiga rubriker spelar ingen roll. Det är inte heller så allvarligt om några enstaka separata uppgifter som adress, e-post och telefonnummer centreras, men om det blir en lång sträcka med sådan centrering för flera filialers kontaktuppgifter så blir det tröttsammare att leta rätt uppgift. Den stora svårigheten blir när det är ett löpande textstycke som är centrerat. När ögat ska hoppa till nästa rad är fästpunkten olika för olika rader och det blir svårare att snabbt bestämma vilken rad som är nästa. Eftersom det underlättar att ha en rak vänstermarginal och en ojämn högermarginal, så borde det väl logiskt sett underlätta även med ojämn vänstermarginal, eftersom raderna blir olika och därmed lättare att identifiera? Det kan så tyckas, men det handlar i hög grad om hur man lärt sig läsa och hitta rätt rad. Inte högerställd text För en person som kommer från en kultur där man läser från höger till vänster är rak högermarginal och ojämn vänstermarginal förstås det normala. Den sortens marginaler fungerar dock inte bra för svenskan, eftersom vi ändå läser texten från vänster till höger och därmed får svårt att hitta fästpunkten för nästa rad. Det fanns något exempel där enstaka ord placerats med rak högermarginal, till höger på sidan. Eftersom det inte var löpande text fungerar det hyfsat ändå, precis som att det fungerar att sprida ut enstaka ord litet hur som helst på en yta. Då läser man ju varje ord som en egen enhet. I det senare fallet är det dock viktigt att inte ha för många ord utspridda, om det är viktigt att man läser alla, för det finns en risk att man missar något när man inte har en logisk läsordning att följa. Logiska avstavningar Om man behöver avstava ord i foldrar är det bra om man nöjer sig med att avstava sammansatta ord mellan de två orden. Sådana avstavningar av långa sammansatta ord kan ibland t.o.m. underlätta i LättLästa texter. Det finns få förekomster av svårförståeliga avstavningar i trycksakerna. Varje rad en tanke I LättLästa texter används helst frassatta rader. En mening per rad, eller en logisk del av en mening, som sedan fortsätter på raden nedanför med nästa logiska led. 9

10 Eftersom de flesta av trycksakerna inte är LättLästa så förekommer inte så ofta frassatta rader. I LL-texterna har man oftast detta, men inte alltid. Det har ibland varit svårt att dela upp en lång mening på ett logiskt sätt, med följd att det blivit långa rader. 4 Stycken Lagom långa meningar Så långa meningar som jag ibland skriver i denna rapport fungerar inte i en folder. Då är det risk att läsaren trasslar in sig. Det får å andra sidan inte bara vara korta uppstaplade meningar, för det blir tråkigt att läsa. I LättLäst text bör meningarna generellt vara kortare än i vanlig text. När det förekommer långa meningar i trycksakerna är de ofta enstaka tanklösheter i texter som generellt har bra meningslängd. Lagom många underrubriker Underrubriker behövs, för att ge överblick över textmassan, och en resumé över vad som står där. Generellt har trycksakerna lagom många underrubriker, men det finns en del som behöver fler. Ett tips är att skriva informativa underrubriker, så att man får någon kunskap även om man bara läser dem. De ska alltså inte vara frågor utan ge svar. Underrubrikerna i detta avsnitt ger kriterierna för tillgängliga trycksaker, och även om man bara läser underrubrikerna har man fått en uppfattning om dessa kriterier. Korta stycken Som bibliotekarier har vi en nackdel. Vi är vana vid att läsa tjocka böcker och utredningar med långa, kompakta stycken. Vi vänjer oss vid att det ska se ut så och tycker kanske att det ser konstigt ut med korta stycken. En text med korta stycken har dock betydligt större chans att bli läst. För en dyslektiker kan det vara helt avgörande att det finns många andningspauser i en text. En LättLäst text behöver ha ännu kortare stycken än en vanlig text. Det är ganska vanligt med ojämna texter korta stycken varvas med något kompakt stycke. Kanske har man försökt rymma texten på en begränsad yta, eller fann inget logiskt ställe att bryta av stycket. I dessa fall har jag markerat var jag tycker man ska bryta upp stycket. För uppräkningar i punktform behöver man extra luft mellan punkterna, annars kan det kännas som ett mycket kompakt textstycke. Word drar ju automatiskt ihop punktraderna, men man kan göra en stilmall som delar upp styckena, eller tvinga in en blankrad emellan. Boklistor ger ofta ett kompakt intryck. Luft mellan varje titel är naturligtvis bäst, men det blir då långa listor. Man kan också gruppera 4-5 titlar i stycken med extra luft emellan, så blir det lättare att fästa blicken. 10

11 5 Begriplighet Begriplig text utan oförklarade fackuttryck Var fjärde vuxen person i Sverige kan inte fullt ut läsa och förstå en tidningsartikel, visar internationella undersökningar. Det finns även andra undersökningar som visar att folk i allmänhet inte förstår många av de ord som ofta används man har hört dem men är osäker på vad de egentligen betyder. När man själv känner till ett ämne glömmer man lätt att det självklara inte är välbekant för andra. Det märks att biblioteken verkligen ansträngt sig för att formulera texter på ett enkelt och mycket begripligt sätt. De flesta fackuttryck är borttagna eller förklarade, och överlag är texterna mycket bra. Jag har inte kommenterat texterna utifrån hur välformulerade de är visst kan ibland saker skrivas på ett snyggare sätt, men jag har fokuserat på tydligheten. Ålderdomliga ord finns främst i lånebestämmelser, som kanske inte har uppdaterats på åtskilliga år. En mening som Avgift utgår när lånetiden gått ut. blir helt obegriplig. Avgiften börjar (utgår) när lånetiden slutar (gått ut) liknade ord har motsatta betydelser. Förkommet lånekort låter litet dammigt försvunnet, förlorat eller tappat är modernare uttryck. Ett ord jag inte är förtjust i är reservera. Så säger man ju inte i vardagligt tal Vill du beställa boken eller ställa dig i kö på den. Att man beställer ett fjärrlån och reserverar en bok som finns i systemet är fackuttryck utan någon relevans för låntagaren. Låntagaren vill beställa boken så att han/hon får läsa den om den finns på det ena eller det andra stället, eller köps in, är ointressant. På meddelandet som sänds kan det ju stå: Nu kan du hämta det du har beställt, följt av titeln på det som kommit in. Ibland är brevet formulerat så att man tror att det är ett reservationsmeddelande när det i själva verket är ett krav därför att någon annan beställt boken. Bättre då med: Någon annan väntar på att få låna., följt av titeln. Just texterna i reservationsmeddelanden och krav kan ha ordval och ton som är mindre bra. Det är viktigt att tonen i lånebestämmelser och krav är enkel och har positivt tilltal. Om det är svåra, ålderdomliga och byråkratiska ord så skrämmer det iväg ovana och osäkra låntagare (som dyslektikerna ofta är). Även skyltar i biblioteket bör ha en vänlig ton, även när det är uppmaningar att inte missbruka utbudet. Fungerar som lättläst för dyslektiker Många av texterna är så lättlästa att de skulle fungera för dyslektiker. Här stupar det ofta på att layouten är för kompakt eller textmassan för lång. Fungerar som LättLäst för utvecklingsstörda De flesta av texterna är inte LättLästa i den specifika betydelsen, men det finns några exempel på detta. Även i dessa kan det förkomma för svåra ord eller för långa meningar. Ett bibliotek hade sänt in en allmän folder som med några små ändringar av ordval skulle kunna fungera även som LättLäst. Det inspirerade mig till att tänka i vidare banor. Det går faktiskt att göra vissa allmänna broschyrer på ett så enkelt sätt att de även fungerar som LättLäst (se mer om detta senare). Alla specialfoldrar går förstås inte att göra så enkla utan att förlora värdefull information. 11

12 6 Layout Luftigt layout För någon som har svårt att läsa är det helt avgörande att man får ett bra första intryck. Som en dyslektiker sa: Bra intryck gör att man gärna försöker. Man ska inte pressa in så mycket som möjligt, utan ha en luftig layout med breda marginaler och bra mellanrum mellan raderna. Här har biblioteken inte tänkt lika medvetet som i texternas utformning. Man vill ibland gärna få in en lång text på en sida, så då kan det bli långa rader eller kompakta stycken. Eftersom man ofta kopierar i svart-vitt eller svart på färgat papper så kan man inte heller använda färg som layoutförstärkare, och det ser helt enkelt tråkigare ut. Om man kopierar ska man åtminstone göra det med svärta i trycket och utan smutsiga partier i bakgrunden! Bra struktur på sidan Det är också viktigt att strukturen på sidan är bra, att man lätt förstår hur texten löper. Om en bild bryter mitt i spalten, eller texten placeras kreativt litet var som helst blir det svårare att fästa blicken och veta att man fått med allt. De problem som finns här är oftare i de trycka kulturfoldrarna än i de egenproducerade kopiorna. Begripliga bilder En person med utvecklingsstörning kan inte tolka symbolbilder. Ett exempel, taget ur luften: Att säga att nyckeln till kunskap finns på biblioteket och illustrera det med en nyckelbild blir obegripligt. Bilderna ska förstärka texten innehålls- och känslomässigt, utan symboler eller konstiga vinklar. Hur tråkigt det än låter så är det alltid bäst att ha vardagliga konkreta bilder. Helst med människor, och helst med någon som tittar in i kameran. För människor är det allra mest attraktivt med bilder där man möter någon annans blick. (Det är ingen tillfällighet att veckotidningar gärna har ansikten på omslagen.) Tänk på att bilderna (foton och teckningar) ska visa olika slags människor, för att alla ska känna sig delaktiga: olika åldrar, kvinnor och män, olika hudfärg, olika funktionshinder. I bibliotekens foldrar är bilderna ofta tecknande människor och böcker eller foton på byggnader, bokbussar och interiörer. De är sällan obegripliga. Ett bibliotek har sänt in kopior av skyltar där hyllbeteckningarna förstärkts med bilder, ibland bra bilder och ibland mindre bra. Själva tanken, att förstärka informationen med bilder, är mycket bra och kan underlätta väsentligt för alla som har svårt att läsa. 7 Inläsning Inget bibliotek har sänt in något inläst material. Detta kan antingen bero på att man inte har något sådant eller att man inte tänkt på att detta material ryms i begreppet trycksaker. Vid en direkt fråga på redovisningsdagen i juni hade inget av de närvarande biblioteken något inläst material. (Se mer om inläsningar nedan.) 12

13 Grundnivå Förutom att det allmänna materialet bör efterstäva en allmän tillgänglighetsnivå anser jag att det finns några grundläggande saker som bör finnas. Öppettider Det ska finnas en enkel lapp, som fungerar för alla, där det är lätt att läsa öppettiderna. Lappen ska ha tillräckligt stora och tydliga bokstäver, bakgrunden ska inte störa, och det ska inte finnas så mycket extra information att det blir förvirrande att hitta tiderna för en person med utvecklingsstörning. 17 bibliotek har sänt in lappar som fungerar. Övriga 8 bibliotek har antingen inte skickat något, skickat svårlästa lappar, eller bara sänt större foldrar där öppettiderna finns bland annan information. Det är inte säkert att alla tar den större foldern bara för att få öppettiderna. Säkert har fler bibliotek små fungerande lappar, men har inte tänkt på att skicka dem. LättLästa låneregler När man får lånekort förbinder man sig till att följa bibliotekets låneregler. Ett rimligt krav är väl då att man ska kunna läsa dessa regler. Just lånereglerna har oftast det mest svårlästa språket av bibliotekets trycksaker. Ibland har de också liten text, långa rader och kompakt layout. Det är inte sannolikt att flertalet läser igenom lånereglerna när de skriver på för lånekortet, men de ska åtminstone kunna läsa dem efteråt. En särskilt LättLäst version behövs för många grupper. Om man gör den lätt men utan barnslig layout så kan den ju fungera både för barn och för vuxna som behöver enklare språk. 6 bibliotek har sänt in färdiga foldrar eller förslag på lättlästa låneregler. Det betyder alltså att 19 bibliotek behöver påbörja det arbetet. LättLäst om utbudet Det behövs en LättLäst allmän folder om bibliotekets utbud, där även information om lättlästa böcker, storstil, talböcker och boken kommer finns med. 3 bibliotek har sänt in en sådan folder eller utkast till något som skulle kunna fungera efter vissa ändringar. 22 bibliotek behöver påbörja det arbetet. Men fall inte i fällan att bara informera om de anpassade medierna. Självklart är bibliotekets övriga utbud av tidskrifter, musikcd, videofilmer o.s.v. lika intressant. Naturligtvis beror det på hur mycket information man vill ha med i bibliotekets allmänna folder, men med en viss tankemöda går det faktiskt att göra en allmän broschyr på LättLäst språk, utan att den upplevs som barnslig av de besökare som inte behöver LL. Fördelen är att man kan ha en enda grundfolder för biblioteket, som man kan dela ut i alla sammanhang, kompletterad med specifikt material till den målgruppen. I ett arbete med marknadsföringsplan för Linköpings bibliotek skissade jag på vad en sådan lättläst grundfolder skulle kunna innehålla. Denna ofärdiga skiss bilägges till rapporten, och det är fritt fram att använda vad man vill av idén. Inläst grundinformation Det behövs en inläst grundinformation som innehåller öppettider, utbud och låneregler. Det kan alltså vara flera trycksaker som sätts ihop till en inläsning. Inläsningen behöver 13

14 inte vara från LättLäst text, när man riktar sig mot synskadade och dyslektiker, men även LättLäst information behöver finnas inläst för dem som behöver det. En inläst trycksak behöver inte vara inläst av en människa, utan det fungerar även att använda ny teknik med talsyntes (konstgjord röst). Här finns många olika lösningar, exempelvis talsyntesinläst DAISY som kan skapas av olika producenter. (Se bilaga 4 för detaljer om detta.) En enkel lösning med en hyfsad talsyntes kan skapas i programmet LexiLäser (från FMLS). Talsyntesen Ingrid är inte lika avancerad som talsyntesen Erik, som ofta används vid DAISY-produktion. Det kan vara en fördel att man använder en enkel teknik för att producera enklare information. Risken är annars att det blir ett glapp mellan den tryckta och den inlästa foldern. Det blir så besvärligt att producera nya versioner (t.ex. med mänsklig inläsning) att man delar ut den gamla inlästa informationen trots att trycksaken reviderats. 14

15 Bil. 1: Blankett Denna trycksak är bedömd efter dessa kriterier: Bra Mindre bra 1 Bakgrund Bra kontrast mellan bakgrund och bokstäver Färgplattor? (bra kontrast) Inte för blankt papper 2 Läsbarhet Bra läsbarhet: storlek på bokstäver Bra läsbarhet: typsnitt Versaler? Kursivt? Understrykningar? 3 Rader Lagom långa textrader Lagom radmellanrum Inte rak högermarginal Logiska avstavningar Varje rad en tanke 4 Stycken Lagom långa meningar Lagom många underrubriker Korta stycken 5 Begriplighet Begriplig text utan oförklarade fackuttryck Fungerar som lättläst för dyslektiker Fungerar som lättläst för utvecklingsstörda 6 Layout Luftigt layout Bra struktur på sidan Begripliga bilder 7 Inläsning Finns inläst? 15

16 Bil. 2: Lånekvitton, reservationsutskick, kravbrev, räkningar Texterna i dessa har ni valt själva, men layouten ser liknande ut på alla bibliotek. Ofta finns det versaler i rubriker eller biblioteksnamn. Konstigheter i textval kommenterar jag direkt på utskriften (eller nedan om det inte får plats) Allmänt undrar jag dock över ordet reservation. Ibland står det: Reservationsmeddelande Din beställda bok/tidskrift finns nu att hämta på xx bibliotek. Varför använda ordet reservation eller reservera, när ordet beställning eller beställa är mycket enklare att förstå? I fallet ovan skulle det ju räcka med meningen Din beställda bok (eller tidskrift m.m.) finns nu att hämta på xx bibliotek. Synpunkten på ordet reservera gäller f.ö. även när det används i kataloger och trycksaker. Gemensamheter i layout: Lånekvitton: Det blir svårläst när titlarna kommer direkt efter varandra utan mellanrum. Ibland också tätt till efterföljande text. Texten är ju inte särskilt stor, men den går väl precis att läsa. Reservationsutskick: Även här är det ofta tätt mellan titeln och Hämtas senast. Krav: Titlarna är i mycket liten stil och tätt staplade 16

17 Bil. 3: Granskning av trycksaker (utförd av Mona Quick maj 2006) Jag markerar direkt i trycksaken där jag ser något speciellt, men det står även med på granskningslappens sammanställning. V betyder versaler. Kompakt betyder att det behövs mer luft i stycket, antingen bör stycket delas upp i flera stycken eller litet luft skapas mellan uppräknade saker i en punktlista. De rutor på granskningsblanketten som är orange betyder att jag tycker att ni ska åtgärda detta. I övrigt kan det vara mindre anmärkningar som inte är så viktiga. Generellt kan man säga att om en trycksak har lagom mycket text med vardagligt språk och är luftigt layoutad så kan den oftast läsas av en dyslektiker. (Layouten betyder mycket i detta sammanhang.) Om det däremot är mycket text bör den finnas inläst till denna grupp. Gravt synskadade behöver naturligtvis ha texterna inlästa. Detta bör finnas (Jag markerar med kryss om det ni har skickat uppfyller behovet, med orange om det inte finns med.) Öppettider, på ett så enkelt sätt att alla kan läsa Låneregler på LättLäst LättLäst allmän folder om bibliotekets utbud, som även tar upp lättlästa böcker, talböcker och boken kommer Inläst information som innehåller ovanstående tre delar (Inte LättLäst men enkelt skriven. Kan göras med talsyntes i ex. LexiLäser och brännas på vanlig cd.) Sammanfattning av granskningen Insända trycksaker st + kvitton, beställningsutskick och kravbrev st Utan anmärkning st Med små korrigeringar st Med viktiga korrigeringar st (här är ej kvitton m.m. med, men de hör hit) 17

18 Bil 4: Länkar och fakta Enkel inläsning Den folder man skrivit finns ju även som elektronisk text. För att skapa en färdig inläsning kan man göra på olika sätt. Det enklaste sättet producerar en vanlig ljudfil med hyfsad talsynteskvalitet och görs exempelvis i programmet LexiLäser (800 kr från FMLS Bokhandel). Talsyntesen är Ingrid, som inte är lika bra som Erik (se nedan), men som kan användas för kortare texter. Det är lätt att göra inläsningen. Man bör dock sänka ljudhastigheten till en låg nivå på skalan, för att talsyntesen ska bli begriplig att lyssna på. Sedan kan ljudfilen brännas på cd och lyssnas på i cd-spelare eller datorer utan talsyntes. LexiLäser: Talsyntesinläst DAISY För att överföra elektronisk text till talsyntesinläst DAISY finns olika alternativ; att köpa tjänsten löpande med avtal, hyra egen servertjänst eller köpa eget produktionsprogram och licens för talsyntesen. Kostnaden för att hyra en egen server från Tillgänglighetsteknik är så hög att denna lösning bara skulle vara rimlig om ett helt län (landsting och kommuner) enade sig om en gemensam lösning. (Det görs en ny uträkning för varje kund, men eftersom jag efterfrågat denna lösning för ett landstings räkning vet jag att det inte är lönt att be om en prisuppgift för ett bibliotek, grundkostnaderna är alltför höga.) Man kan även köpa tjänsten med timavtal. Tillgänglighetsteknik har offererat 350 kr/inläst timme, med en startavgift på kr, till projektet Bibliotek utan hinder på Länsbibliotek Östergötland. Polar Print erbjuder på sin webbplats produktion för 120 kr/inläst timme. Det är samma talsyntes, Erik, som erbjuds. Tillgänglighetsteknik har en servertjänst, dit man laddar upp elektroniska dokument och relativt snabbt (5-10 minuter för en artikel) kan ladda ner den färdiga DAISY-mappen. Polar Prints tjänst är manuell, och den färdiga produkten skickas per post på cd. Tillgänglighetsteknik: Polar Print: Man kan köpa programmet Dolphin Producer för kr, men den medföljande talsyntesen (Ingrid) har inte tillräckligt hög kvalitet för att man ska kunna använda den för längre dokument. För att nå bra talsynteskvalitet behöver man komplettera med talsyntesen Erik (Infovox Desktop Pro, Erik), som har en engångskostnad på kr. För att få använda denna talsyntes i bibliotekets produktion krävs dock en licenskostnad, vilken är antingen 5 euro per timme (minimum 500 timmar köps, alltså ca kr) eller en årskostnad på euro. Totalt kr. Tillkommer gör den egna arbetsinsatsen, som ju är större än när man köper tjänsten externt. Dolphin: Licens Erik: 18

19 Från tryck till e-text Om man har ett informationsmaterial som bara är tryckt text, och inte har tillgång till den elektroniska filen, får man skanna materialet och korrekturläsa det i ett OCRprogram. Skanner: Tillräckligt bra skannrar finns under kr, ex. CanoScan LiDE 60, som kan stå på högkant och kostar något litet mer än CanoScan LiDE 25. Båda har gångjärn som klarar bokskanning. Olika skannrar har olika medföljande OCR-program. OCR-program: Bäst i test (Microdatorn nr ) var OmniPage Pro. Till Canons skannrar får man med en LE-version av detta program, som sedan kan uppgraderas till den professionella versionen för ca kr. Att köpa programmet helt nytt kostar cirka kr. Det finns också en variant utan Pro, som kostar 900 kr. Näst bäst i test var FineReader Pro för 900 kr. (Dessa priser från näthandeln InWarehouse) Norrköpings skyltprogram Norrköpings bibliotek har gjort ett omfattande dokument kring grafisk profil och skyltars utformning i biblioteket. Detta dokument kan laddas ner från bibliotekets webb, men det är ganska tungt. Det finns också en del mallar, t.ex. till knubbar. Knubbar i Bibliotek utan hinder Länsbibliotek Östergötlands projekt Bibliotek utan hinder skapar specifika knubbar för LL-hyllan och Bok & Talboks-hyllan med lättlästa knubbtexter och pictogram till olika fackämnen. Allteftersom läggs de ut på projektets webbsidor för allmän användning. På Länsbibliotek Östergötlands webbplats kommer det under hösten 2006 även att skapas en idé- och kunskapsbank kring tillgänglig information och marknadsföring m.m. Där kommer även att finnas mallar och formuleringar som är öppna för alla att använda. 19

20 Bil 5: Skiss till LättLäst biblioteksfolder Detta är ingen färdig text, utan en uppräkning av vad som kan finnas med och i vissa fall förslag på formuleringar. Alla ord med citat-tecken är beskrivningar, medan orden utan citat är tänkta att kunna stå som de står. Layouten ska absolut inte vara så kompakt. Tanken är att denna folder kan fungera både som en allmän biblioteksfolder och som en LättLäst. Den kan delas ut både till vuxna och barn, för barn kan visa sina föräldrar det stora utbud som finns. Framsida: Linköpings stadsbibliotek Ett stort vackert kulturhus Nio små trevliga bibliotek ( inte filialbibliotek ) Biblioteksbussen kommer till dig ( inte bokbuss, för den är så mycket mer ) Hemsida med många bra saker S2 Allt detta finns Uppräkning med korta ord under varandra ex:: Berättelser, deckare, sagor * Faktaböcker om många olika saker * Tidskrifter * Dagstidningar * Osv S3 Andra språk Böcker, tidningar, tidskrifter (tryck och webb) S4 Svårt att läsa? Talböcker, lättläst, storstil, boken kommer, inläst text (skanner), dator S5 Hemsidan Läs boktips. Leta bland alla böcker, filmer och skivor. Se om de står på hyllan eller när de ska lämnas tillbaka. Lånekort + PIN-kod (4 siffror) (PIN-kod får du på biblioteket.) Se vilka böcker du har lånat. Låna om böckerna. Beställ böcker. Läs artiklar ur tidningar. Fråga om allt Skicka frågan med e-post eller chatta med biblioteket. Till din e-post Tips på nya böcker (välj sort). Nyhetsbrev - vad händer på biblioteket? S6 Barn Sagostunder, Bokbussen, I skolan S7 Ungdomar och unga vuxna Demoteket, Grupprum, Studier S8 Öppet Här alltid huvudbibliotekets öppettider och kontaktuppgifter. Plats för inklistrad etikett med filialbibliotek eller bokbuss. 20

Vi möts dagligen av en

Vi möts dagligen av en Text som fler kan läsa tips om typografi och layout Vi möts dagligen av en mängd tidningar, tidskrifter, broschyrer, affischer och andra trycksaker. De flesta kan lätt läsa informationen i dem. Men det

Läs mer

Innehåll. 3 Grafisk profil. 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek

Innehåll. 3 Grafisk profil. 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek Grafisk profil Innehåll 3 Grafisk profil 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek 6 Teckensnitt 7 Färger Profilfärger och kompletterande

Läs mer

Om din presentation:

Om din presentation: Om din presentation: Bilderna ska vara stöd, ersätter ej muntlig presentation. Högst en bild per minut. Välj raka typsnitt som är standardinstallerade i alla datorer. Luftiga marginaler som här och undvik

Läs mer

Om din presentation:

Om din presentation: Om din presentation: Bilderna ska vara stöd, ersätter ej muntlig presentation. Högst en bild per minut. Välj raka typsnitt som är standardinstallerade i alla datorer. Luftiga marginaler som här och undvik

Läs mer

för att göra informationen tillgänglig Den här checklistan är ett verktyg då du och dina kollegor ska se över er kommunikation och information.

för att göra informationen tillgänglig Den här checklistan är ett verktyg då du och dina kollegor ska se över er kommunikation och information. Checklista för att göra informationen tillgänglig När du kommunicerar och tar fram information finns det mycket du kan göra för att alla ska kunna ta del av dina budskap. För att informationen ska vara

Läs mer

Vad kan jag göra på biblioteket?

Vad kan jag göra på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag göra på biblioteket? Vad kan jag göra på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker och annat med dig hem. Du kan också sitta på biblioteket och läsa, studera eller arbeta.

Läs mer

Riktlinjer för webbtexter

Riktlinjer för webbtexter Riktlinjer för webbtexter Riktlinjer för webbtexter I det här materialet ingår webbtexter och riktlinjer för hur du kan skriva webbtexter, så att de blir konsekventa och tydliga. Texterna kan du använda

Läs mer

Grafisk design För synskadade och lite om dyslexi

Grafisk design För synskadade och lite om dyslexi Grafisk design För synskadade och lite om dyslexi Färgblind Tritanopi/tritanomali, blått Protanopi/protanomali, röd Deuteranopi/deuteranomali, grönt Röd-grön vanligast Gul-blå ovanlig Mycket ovanligt,

Läs mer

Grafisk profil R AB. Ransäters Invest AB

Grafisk profil R AB. Ransäters Invest AB Grafisk profil R AB Ransäters Invest AB Innehåll 3 Grafisk profil 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek 6 Teckensnitt 7 Färger och

Läs mer

Den grafiska profilieringen för roar

Den grafiska profilieringen för roar Den grafiska profilieringen för roar 2013 edition INNEHÅLL LOGOTYP 04 LOGOTYPENS FRIZON 05 TYPOGRAFI 06 FÄRGER 07 KONTORSMATERIAL 08 ANNONS & BILDER 10 BROSCHYR 12 GRAFISKA ELEMENT/BYXMÄRKE 14 WEBBSIDA

Läs mer

SÄRSKILDA TJÄNSTER Stadsbiblioteket Lund

SÄRSKILDA TJÄNSTER Stadsbiblioteket Lund SÄRSKILDA TJÄNSTER Stadsbiblioteket Lund Stadsbiblioteket S:t Petri Kyrkogata 6 221 00 Lund tel. 046-35 59 90 folkbiblioteken@lund.se ÖPPET: sept - april mån - to 10-20 fre 10-19 lör 10-16 sön 13-17 maj

Läs mer

Ann-Louise Forsström. Skriv som proffsen. din guide till att skriva lättläst, begripligt och förtroendeingivande

Ann-Louise Forsström. Skriv som proffsen. din guide till att skriva lättläst, begripligt och förtroendeingivande Ann-Louise Forsström Skriv som proffsen din guide till att skriva lättläst, begripligt och förtroendeingivande Den här pdf-filen visar bokens innehåll (de två översta rubriknivåerna) och förordet. 2011

Läs mer

Kommunikation och presentation

Kommunikation och presentation Kommunikation och presentation MFM310 2010-09-16 Eva Larsson FoUU-enheten primärvården i Fyrbodal Om din presentation: Bilderna ska vara stöd, ersätter ej muntlig presentation. Högst en bild per minut.

Läs mer

Grafisk profil. Grundidé. Logotype

Grafisk profil. Grundidé. Logotype GRAFISK PROFIL Grafisk profil I en organisation som ArbetSam, bestående av många medlemsorganisationer, är det mycket viktigt att skapa igenkänning och tydliggöra gemensamma värden och intressen. Syftet

Läs mer

Myndighetsundersökningen 2011 Om lättläst information på svenska myndigheters webbplatser

Myndighetsundersökningen 2011 Om lättläst information på svenska myndigheters webbplatser Lättläst: Myndighetsundersökningen 2011 Om lättläst information på svenska myndigheters webbplatser Internet är idag en av de viktigaste platserna där myndigheterna träffar medborgarna. Myndigheterna har

Läs mer

Kommunikationspolicy samt Grafisk profil för Kungsbacka Ridklubb

Kommunikationspolicy samt Grafisk profil för Kungsbacka Ridklubb Kommunikationspolicy samt Grafisk profil för Kungsbacka Ridklubb Den interna Kommunikationen skall ge kunskap om vad som sker inom och utom ridklubben, den skall också skapa motivation och delaktighet

Läs mer

Grafisk manual för Hällefors kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-09

Grafisk manual för Hällefors kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-09 Grafisk manual för Hällefors kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-09 2(11) Innehållsförteckning 1 Varför behöver vi en grafisk manual/profil?... 3 2 Kommunens logotyp... 4 2.1 Kommunvapen... 4 2.2

Läs mer

Gör släktboken enhetlig - använd formatmallar

Gör släktboken enhetlig - använd formatmallar Gör släktboken enhetlig - 25 använd formatmallar I en lättläst bok märks inte typografin - om den märks stör den! För att på ett enkelt sätt ge din bok enhetlig layout och typografi bör du använda formatmallar.

Läs mer

Guide till Mynewsdesk Hosted Newsroom - Kom igång och spegla ditt pressrum!

Guide till Mynewsdesk Hosted Newsroom - Kom igång och spegla ditt pressrum! Guide till Mynewsdesk Hosted Newsroom - Kom igång och spegla ditt pressrum! Hur du implementerar ditt Hosted Newsroom I den här guiden kan du läsa hur du skapar ert Hosted Newsroom ert pressrum på er egna

Läs mer

Handledning och checklista för klarspråk

Handledning och checklista för klarspråk Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...

Läs mer

Det ska synas att det är vi. Vår gra ska pro l

Det ska synas att det är vi. Vår gra ska pro l Det ska synas att det är vi Vår gra ska pro l Vår gra ska pro l Inledning Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) arbetar för barn och ungdomar med rörelsehinder och deras familjer. RBU

Läs mer

RIKTLINJER KRING ANVÄNDANDE AV GRAFISK PROFIL FÖR ARBETE MED HEMSIDOR OCH TRYCKSAKER

RIKTLINJER KRING ANVÄNDANDE AV GRAFISK PROFIL FÖR ARBETE MED HEMSIDOR OCH TRYCKSAKER RIKTLINJER KRING ANVÄNDANDE AV GRAFISK PROFIL FÖR ARBETE MED HEMSIDOR OCH TRYCKSAKER DETTA DOKUMENT ÄR ETT KOMPLEMENT TILL NYFÖRETAGARCENTRUM SVERIGES GRAFISKA PROFIL. I DEN GRAFISKA PROFILEN SPECIFICERAS

Läs mer

Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen

Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen Matris över tillämpningar 2013-12-13 Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen Matrisen ger en kortare sammanställning av några frågor om hur man kan använda 17 upphovsrättslagen. Svaren reflekterar

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Grafisk guide. adress Box 801, 961 17 Boden besök Parkgatan 34 Tel 0921-578 80 FAX 0921-789 03 E-POST info@bodenbo.se internet www.bodenbo.

Grafisk guide. adress Box 801, 961 17 Boden besök Parkgatan 34 Tel 0921-578 80 FAX 0921-789 03 E-POST info@bodenbo.se internet www.bodenbo. Grafisk guide adress Box 801, 961 17 Boden besök Parkgatan 34 Tel 0921-578 80 FAX 0921-789 03 E-POST info@bodenbo.se internet www.bodenbo.se Grafisk guide Grafisk profil handlar om en helhet där intrycket

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Riktlinjer kring grafisk profil för arbete med hemsidor och trycksaker

Riktlinjer kring grafisk profil för arbete med hemsidor och trycksaker Riktlinjer kring grafisk profil för arbete med hemsidor och trycksaker Riktlinjer för och lokala NyföretagarCentrum Framtagna av i samarbete med s Kvalitetsråd 1 Logotype Logotype s logotype består av

Läs mer

Lär dig POWERPOINT. Lars Ericson datorkunskap.com

Lär dig POWERPOINT. Lars Ericson datorkunskap.com Lär dig POWERPOINT Lars Ericson datorkunskap.com POWERPOINT D A Programmet Microsoft PowerPoint används till att skapa grafiska presentationer till bildspel, presentationer mm. När du öppnar upp PowerPoint

Läs mer

Grafisk Profil. Innehåll: logotyp. teckensnitt/fonter. bilder

Grafisk Profil. Innehåll: logotyp. teckensnitt/fonter. bilder Grafisk Profil Innehåll: logotyp teckensnitt/fonter bilder logotyp KOMMUNVAPEN 1-FÄRG Vilhelminas kommunvapen ska i första hand användas i den information som hanteras av kommunanställda och där budskapet

Läs mer

EN LITEN MANUAL FÖR YA:S WEBBSKRIBENTER

EN LITEN MANUAL FÖR YA:S WEBBSKRIBENTER EN LITEN MANUAL FÖR YA:S WEBBSKRIBENTER Framför dig ligger en manual för YA:s webbskribenter. Tanken med manualen är att den ska hjälpa dig att skriva bra webbtexter, enligt vissa allmänna principer. Den

Läs mer

Vad kan jag låna på biblioteket?

Vad kan jag låna på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra

Läs mer

Skriv tillgängligt på webben

Skriv tillgängligt på webben Skriv tillgängligt på webben Webbhandledning för Huddinge kommun Remissversion januari 2007 Kommunstyrelsens förvaltning/informationsavdelningen Januari 2007 Förord Skriv tillgängligt på webben Webben

Läs mer

GRAFISK MANUAL. Samverkan för ett Jönköpings län fritt från alkohol- och drogrelaterade skador

GRAFISK MANUAL. Samverkan för ett Jönköpings län fritt från alkohol- och drogrelaterade skador GRAFISK MANUAL Samverkan för ett Jönköpings län fritt från alkohol- och drogrelaterade skador Vikten av att ha grafiska riktlinjer I Insikt/Utsikt ryms en mängd olika aktörer såsom myndigheter och frivilligorganisationer.

Läs mer

Anpassning av Windows 7 och Word 2010

Anpassning av Windows 7 och Word 2010 Anpassning av Windows 7 och Word 2010 Det finns en hel del små förändringar man kan göra för att det ska bli lättare att navigera i datorn, läsa och skriva. Med kortare rader, tydligt typsnitt större avstånd

Läs mer

övningarna 25 februari kl. 15.30 Enkel dokumenthantering I Ordbehandling och kalkyl (med ex Word och Excel eller liknande program p kontorspaket).

övningarna 25 februari kl. 15.30 Enkel dokumenthantering I Ordbehandling och kalkyl (med ex Word och Excel eller liknande program p kontorspaket). IT-Caf Café - Vårprogram 2013 Här är r närmaste n övningarna Månd 25 februari kl. 15.30 Enkel dokumenthantering I Ordbehandling och kalkyl (med ex Word och Excel eller liknande program p i kontorspaket).

Läs mer

Nya låntagare, nya behov

Nya låntagare, nya behov Nya låntagare, nya behov TPB och biblioteken i framtiden Bitte Kronkvist bitte.kronkvist@tpb.se www.tpb.se katalog.tpb.se TPB:s uppdrag och strategi..att i samverkan med andra bibliotek tillgodose de behov

Läs mer

Manual för webbpublicering. Enköpings kommun

Manual för webbpublicering. Enköpings kommun Manual för webbpublicering Enköpings kommun Innehåll ATT LOGGA IN I SWWWING 3 Inloggningsrutan 3 GRÄNSSNITTET 4 Filhanteraren 4 Content Management 4 Verktyget Notify - Dags att uppdatera 4 SKAPA OCH REDIGERA

Läs mer

Kom igång med FrontPage 2003

Kom igång med FrontPage 2003 Kom igång med FrontPage 2003 Skolorna i Kristianstads kommun har inte gemensam licens som med vissa övriga Microsoft-program utan licens måste köpas för varje dator som det ska installeras på. Din tekniker

Läs mer

Författarhandledning för kholm.se

Författarhandledning för kholm.se Författarhandledning för kholm.se Sid 2 av 12 Inledning Versioner Innehåll Detta är en kort manual för att skriva inlägg på tyckarsidan kholm.se. Lokala moderater men även andra som kan bidra med välriktade

Läs mer

Microsoft Office Word, Grundkurs 1. Introduktion

Microsoft Office Word, Grundkurs 1. Introduktion Dokumentation - Kursmaterial Innehåll Programfönster och arbetsyta Skriva och redigera text - OnePRO IT, Bengt Nordström - 1 - www.onepro.se 1.1 - Programfönster och Arbetsyta Programfamiljen i Microsoft

Läs mer

Övning (X)HTML 2. Sidan 1 av 7 2010-11-11

Övning (X)HTML 2. Sidan 1 av 7 2010-11-11 Sidan 1 av 7 2010-11-11 Övning (X)HTML 2 Innan du börjar med laborationen ska du se till så att du har öppnat din editor (till exempel Notepad++). I denna editor ska du skriva (X)HTML-kod som du sedan

Läs mer

Att använda talsyntesen ClaroRead Pro

Att använda talsyntesen ClaroRead Pro Att använda talsyntesen ClaroRead Pro Version 5 Talsyntesen kan läsa upp all text som går att markera. Till exempel Word-dokument, på Internet, e-post mm. Den kan även läsa PDFfiler och inskannade texter.

Läs mer

Mallar 7 Malldokument 7 E-postmall 7 Visitkortsmall 7. Texter 9 Några enkla regler 9

Mallar 7 Malldokument 7 E-postmall 7 Visitkortsmall 7. Texter 9 Några enkla regler 9 Grafisk profil 2013 Nära i Kinda 3 Värdegrund 3 Tänk efter före 3 Grafiska element 4 Logotype 4 Typsnitt 5 Kindas färger 5 Kindas båge 6 Kindas komplementfält till bågen 6 Mallar 7 Malldokument 7 E-postmall

Läs mer

12 steg för att göra en bok med Word

12 steg för att göra en bok med Word steg för att göra en bok med Word I den här övningen ska vi göra en bok med tre kapitel utifrån en råtext och några bilder. Texten och bilderna finns på www.kj.se/merword. Boken ska skrivas ut på egen

Läs mer

Word-guide Introduktion

Word-guide Introduktion Word-guide Introduktion På det kognitionsvetenskapliga programmet kommer du läsa kurser inom flera olika vetenskapsområden och för varje vetenskapsområde finns ett speciellt sätt att utforma rapporter.

Läs mer

Vår nya profil. Stefan Käll, kanslichef

Vår nya profil. Stefan Käll, kanslichef Grafisk manual 3 Vår nya profil Neurologiskt Handikappades Riksförbund har fått en ny, tydlig grafisk profil. Logotypen med organisationens hela namn,den välkända nyckelpigan och den varma röda färgen

Läs mer

Lathund ClaroRead Plus v6

Lathund ClaroRead Plus v6 Lathund ClaroRead Plus v6 sid 2. sid 3. sid 4. sid 5. sid 6. sid 7. sid 8. sid 9. sid 10. Starta ClaroRead Plus. Inställningar för verktygsraden. Välja röst och språk. Läsa upp text. Inställningar för

Läs mer

Dokumentation av rapportmall

Dokumentation av rapportmall Dokumentation av rapportmall Utgivningsår: 2003 Författare: Eva Erbenius Samhällsmedicin Centrum för Tillämpad Näringslära Box 175 33 Wollmar Yxkullsgatan 19 118 91 Stockholm Innehåll Inledning... 3 Rapportens

Läs mer

SLUNIK manual. SLUNIK version 2 2010-08-03

SLUNIK manual. SLUNIK version 2 2010-08-03 SLUNIK manual SLUNIK version 2 2010-08-03 Innehåll SLUNIK...1 Kursledare... 1 Lärare... 1 LOGGA IN... 1 Hjälp, inloggning... 2 Välj kurs att administrera... 2 Om du inte ser din kurs i listan... 3 Filtrera

Läs mer

FC-kurs Röbäcks skolområde, åk 5-6

FC-kurs Röbäcks skolområde, åk 5-6 FC-kurs Röbäcks skolområde, åk 5-6 En kortfattad manual för följande funktioner: 1. Hur det ser ut i FC (repetition) 2. Hur man skickar och läser mail i FC (repetition) 3. Att skicka och ta emot en bilaga

Läs mer

Grafisk formgivning några råd och regler. Sofia Lindberg, grafisk formgivare

Grafisk formgivning några råd och regler. Sofia Lindberg, grafisk formgivare Grafisk formgivning några råd och regler Sofia Lindberg, grafisk formgivare Namn Efternamn 23 september 2011 2 Olika typer av marknadsmaterial 1. Övergripande profilering 2. Återkommande kommunikation

Läs mer

Webbpolicy Övertorneå kommun

Webbpolicy Övertorneå kommun 1 Webbpolicy Kanslienheten september 2006 2 Inledning Den officiella kommunala hemsidan är en viktig informationskälla och informations- och marknadsföringskanal som ökar i betydelse. En hemsida är under

Läs mer

Genom att följa instruktionerna når vi konsekvens, tydlighet och trovärdighet i vår kommunikation.

Genom att följa instruktionerna når vi konsekvens, tydlighet och trovärdighet i vår kommunikation. Hotell Grafisk Profil Vår grafiska profil är en viktig del av vår identitet och ett grundläggande verktyg i våra relationer. Därför är det avgörande att vi använder vår grafiska profil rätt och att alla

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

SWEBO Bioenergy Grafisk profil

SWEBO Bioenergy Grafisk profil SWEBO Bioenergy Grafisk profil Formsmedjan Reklam & Kommunikation Grafisk profil Den image vi har, det vill säga hur andra människor uppfattar vårt företag är ett resultat av alla de intryck vi gör på

Läs mer

Bilaga 2. Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser

Bilaga 2. Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser Bilaga 2 Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser Lärstöd Karlstads universitetsbibliotek ht 2007 Layoutstöd examensarbeten och uppsatser ht -07 Innehåll 1. Inledning...1 1.1 Dispositon...2 2. Om omslag...3

Läs mer

Regler för publicering på www.vimmerby.se

Regler för publicering på www.vimmerby.se Regler för publicering på www.vimmerby.se Antagen av kommunstyrelsen 2006-04-04 100 VIMMERBY KOMMUN 1. Kommunledningskontoret Kanslienheten LHR Regler för publicering på www.vimmerby.se 1. Inledning Internet

Läs mer

Egenskaper för digitala läromedel och film

Egenskaper för digitala läromedel och film Egenskaper för digitala läromedel och film Digitala läromedel Detta är en sammanställning av vad man bör beakta vid framställning av digitala läromedel för att nå största möjliga tillgänglighet.. Det som

Läs mer

Tidningen Läs&Skrivs läsare, läsvanor och läspreferenser

Tidningen Läs&Skrivs läsare, läsvanor och läspreferenser Tidningen Läs&Skrivs läsare, läsvanor och läspreferenser Under perioden februari - mars 2003 genomfördes en telefonenkät på 43 personer som prenumererade på Dyslexiförbundet FMLS tidning Läs & Skriv. Docent

Läs mer

02/&), profil(!.$"/+ handbok

02/&), profil(!.$/+ handbok profilhandbok INNEHÅLL Former och färger i vår anda 5 Vår logotyp och färger 6 Våra typsnitt och papper 7 Kontorstryck 8 Trycksaker 9 Brev, protokoll, kallelser 10 Nyhetsbrev 11 OH- och PowerPoint-mallar

Läs mer

Gränsöverskridande samverkan

Gränsöverskridande samverkan 1 Grafisk Profil Denna grafiska manual är en hjälp för dig som jobbar i eller med Vårdsamverkan Fyrbodal för att skapa en tydlig, enhetlig och konsekvent kommunikation med omvärlden. Vår logga, våra färger

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping 2 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Varför talboksplan?..

Läs mer

Verktyget är begränsat till Microsoft Internet Explorer v 7.0 och uppåt

Verktyget är begränsat till Microsoft Internet Explorer v 7.0 och uppåt Verktyget är begränsat till Microsoft Internet Explorer v 7.0 och uppåt 1. Inställningar / Kontaktuppgifter Uppgifter som matas in i den vyn ovan visas i sidfoten på hemsidan: 2. Skapa nya sidor Om man

Läs mer

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer

Läs mer

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV Rev. Aug 2006 INLEDNING Följande formalia gäller inlämningsuppgifter och riktar sig till studenter och lärare vid Akademin för

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Ditt bibliotek i Karlskrona

Ditt bibliotek i Karlskrona SVENSKA Ditt bibliotek i Karlskrona 2003-10-01 Ditt bibliotek I Karlskrona kommun finns ett Stadsbibliotek och tio biblioteksfilialer. Dessa bibliotek finns för att du ska kunna hämta kunskap och få inspiration.

Läs mer

Grafisk manual GAVLEFASTIGHETERS VARUMÄRKE FÖR EN HÅLLBAR TILLVÄXT

Grafisk manual GAVLEFASTIGHETERS VARUMÄRKE FÖR EN HÅLLBAR TILLVÄXT Grafisk manual GAVLEFASTIGHETERS VARUMÄRKE FÖR EN HÅLLBAR TILLVÄXT Gavlefastigheter äger och förvaltar fastigheter för både näringsliv och för kommunala verksamheter. Bolaget ägs av Gävle kommun och är

Läs mer

Wordpress och Sociala medier av Sanna Ohlander 110319. Guide till hur du skapar och förändrar inlägg och sidor på staffanstorp.se

Wordpress och Sociala medier av Sanna Ohlander 110319. Guide till hur du skapar och förändrar inlägg och sidor på staffanstorp.se Guide till hur du skapar och förändrar inlägg och sidor på staffanstorp.se 1 Innehållsförteckning Tänk på! Sid 3 Logga in sid 4 Panel sid 5 Sidor och inlägg 1. Skapa eller redigera en sida eller inlägg

Läs mer

E-post för nybörjare

E-post för nybörjare E-post för nybörjare Innehåll: Inledning 1 E-post 2 Att skapa ett e-postkonto 3 Skicka och ta emot e-post 5 Övningar 7 1 Inledning Välkommen till steg 4 av Internetkursen för nybörjare! Vid det förra kurstillfället

Läs mer

Sammanfattning från Stormötet med skolorna 14 april

Sammanfattning från Stormötet med skolorna 14 april Sammanfattning från Stormötet med skolorna 14 april VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ NAR VI BYGGER VÅR WEBBPLATS! Målgruppen. Vilken är din målgrupp? Vad vill de veta? Vad vill de göra? Layout och design Tänk på placeringen

Läs mer

Barnbiblioteket - kommunikationsplan, synlighet, - det virtuella, 24-timmars = webben

Barnbiblioteket - kommunikationsplan, synlighet, - det virtuella, 24-timmars = webben Barnbiblioteket - kommunikationsplan, synlighet, - det virtuella, 24-timmars = webben Pia Malmberg-Kronvall, Bibliotekskonsulent, Regionförbundet i Kalmar län 2 Inspiration och andra vinklar Barnwebben

Läs mer

Lathund till Publisher TEXT. Skriva text. Importera text. Infoga text. Dra och släpp

Lathund till Publisher TEXT. Skriva text. Importera text. Infoga text. Dra och släpp Lathund till Publisher TEXT Pekverktyget använder du när du ska markera en ram som du vill förändra på något sätt. Klicka på textverktyget. Placera muspekaren på den tomma dokumentytan, det spelar ingen

Läs mer

Manual för Episerver 5 för redaktörer i förskola och skola www.mark.se Innehåll

Manual för Episerver 5 för redaktörer i förskola och skola www.mark.se Innehåll Manual för Episerver 5 för redaktörer i förskola och skola Marks kommuns hemsida www.mark.se ses bäst i text storlek mellan. Du kan ändra i Explorer Visa, textstorlek. Webbplatsen är byggd för upplösningen

Läs mer

TIPS OCH KÄNDA FEL. BOOK-IT version 7.1 2015-08-13

TIPS OCH KÄNDA FEL. BOOK-IT version 7.1 2015-08-13 TIPS OCH KÄNDA FEL BOOK-IT version 7.1 2015-08-13 Axiell Sverige AB, Box 24014, 224 21 Lund Fältspatv. 4, 224 21 Lund, tel: 046-2700 400, e-post: axiellsverige@axiell.com Innehållsförteckning Klient...

Läs mer

SNABBGUIDE för studenter windows. Utskriftshantering, Kopiering och Scanning

SNABBGUIDE för studenter windows. Utskriftshantering, Kopiering och Scanning SNABBGUIDE för studenter windows Utskriftshantering, Kopiering och Scanning Installation av klient på din privata dator Installation av klient För att kommunicera med utskriftssystemet behöver varje dator

Läs mer

när du arbetar med uppsatser och andra långa texter

när du arbetar med uppsatser och andra långa texter Tricks i Word när du arbetar med uppsatser och andra långa texter Åsa Kronkvist Högskolan Kristianstad Våren 2007 Innehåll Dags att skriva uppsats?... 3 Att tänka på innan du börjar... 3 Spara klokt...

Läs mer

Grundläggande Ordbehandling Microsoft Word

Grundläggande Ordbehandling Microsoft Word Grundläggande Ordbehandling Microsoft Word Programfönstret Namnlist Verktygsfält Menyrad Vågrät linjal Lodrät linjal Rullningslist Statusfält Menyer och Verktygsfält Visa eller dölja ett verktygsfält Högerklicka

Läs mer

Riktlinjer för att göra informationen tillgänglig

Riktlinjer för att göra informationen tillgänglig Riktlinjer för att göra informationen tillgänglig Alla människor ska kunna kommunicera med myndigheten och ta del av dess information. Detta avsnitt beskriver vilka krav som ställs inom sex områden: skriftlig

Läs mer

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014 Vara kommun Bibliotek Våren 2014 Presentation Om undersökningen Sammanfattning Resultat NBI (Nöjd Biblioteks Index) Per fråga Om undersökningen Undersökningen riktades till personer som har bibliotekskort

Läs mer

Välkommen till Flyerskola!

Välkommen till Flyerskola! Välkommen till Flyerskola! Flyerskola Var började det hela Tryckmetoder Teckensnitt Upplösning av bilder Vanligaste filformaten Program Underlätta arbetet för redaktören Att tänka på vid skapandet av en

Läs mer

Grafisk manual GAKE DOJO. Riktigt bra självförsvar!

Grafisk manual GAKE DOJO. Riktigt bra självförsvar! Grafisk manual 2007 JUJUTSU Riktigt bra självförsvar! Högskolan för Lärande och Kommunikation i Jönköping Andrea Drljaca, Viktor Larsson och Jesper Jarl Grafisk manual 2007-06-08 INNEHÅLL GRAFISK MANUAL...4

Läs mer

GRAFISK MANUAL. Hjälpreda för grafisk produktion

GRAFISK MANUAL. Hjälpreda för grafisk produktion GRAFISK MANUAL Hjälpreda för grafisk produktion Förord Under verksamhetsåret 2008/2009 togs en ny logotyp och grafisk profil fram av PR-Utskottets Jonas Karlsson och Janne Poikulainen. Bakgrunden till

Läs mer

Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r

Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Innehåll Utveckla gärna varför ni inte tycker att "Punktskriftsböcker som innehåller punktskrift och svällpappersbilder" är bra, vad kan göras för att förbättra

Läs mer

Rapportens titel obligatorisk

Rapportens titel obligatorisk Formatmallen Titel Rapportens titel obligatorisk Rapportens undertitel Ej obligatoriskt fält men här kan en bild eller en kort sammanfattning på cirka 100 ord läggas in. Formatmallen Undertitel Fält för

Läs mer

Hur lånar jag på biblioteket?

Hur lånar jag på biblioteket? Bibliotekets startsida / Hur lånar jag på biblioteket? Hur lånar jag på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker, filmer, cd-skivor, tidskrifter och annat. För att låna behöver du ett bibliotekskort.

Läs mer

Grafisk manual. Arvsfondsdelegationen. Riktlinjer för dig som driver ett Arvsfondsprojekt. INNEHÅLL

Grafisk manual. Arvsfondsdelegationen. Riktlinjer för dig som driver ett Arvsfondsprojekt. INNEHÅLL INNEHÅLL Arvsfondsdelegationen Grafisk manual Riktlinjer för dig som driver ett Arvsfondsprojekt. ARVSFONDENS GRAFISKA MANUAL - FÖR DIG SOM DRIVER ARVSFONDSPROJEKT: 2011 1 INNEHÅLL INNEHÅLL 2 LÄTT ATT

Läs mer

Allt är Tobbes fel. Grafisk profil för förbundet. Ung Pirat

Allt är Tobbes fel. Grafisk profil för förbundet. Ung Pirat Allt är Tobbes fel. Grafisk profil för förbundet Ung Pirat Varför behövs en grafisk profil? En grafisk profil har man för att en organisation enkelt ska kännas igen. Här sammanställs olika riktlinjer för

Läs mer

Ikon Menyalternativ Funktion och beskrivning Sök och ersätt text i arbetsfältet. Ramformatering

Ikon Menyalternativ Funktion och beskrivning Sök och ersätt text i arbetsfältet. Ramformatering Innehåll Redigeringsverktyget... 3 Hantera bilder... 5 Infoga pdf-fil... 5 Lägg till mall... 6 Infoga YouTube-klipp... 6 Infoga länk... 7 Infoga tabell... 8 Kodupprensning... 10 CSS-klass... 10 Egna anteckningar:...

Läs mer

ATT FÄRGA EN GRAFISK PROFIL EN GUIDE SOM HJÄLPER DIG FRAM TILL EN LYCKAD GRAFISK PROFIL

ATT FÄRGA EN GRAFISK PROFIL EN GUIDE SOM HJÄLPER DIG FRAM TILL EN LYCKAD GRAFISK PROFIL ATT FÄRGA EN GRAFISK PROFIL EN GUIDE SOM HJÄLPER DIG FRAM TILL EN LYCKAD GRAFISK PROFIL Förord En grafisk profil är ett ansikte utåt mot allmänheten, det är den grafiska profilen som ger allmänheten ett

Läs mer

Grafisk. handledning. 2014 inklusive bildmanér

Grafisk. handledning. 2014 inklusive bildmanér Grafisk handledning 2014 inklusive bildmanér Inledning År 2006 blev vi de Nya Moderaterna. Vi blev ett parti med mål om att alltid fortsätta utvecklas. Ett parti som söker utmaningarna, ser samhällsproblemen

Läs mer

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll FrontPage Express I programpaketet Internet Explorer 4.0 och 5.0 ingår också FrontPage Express som installeras vid en fullständig installation. Det är ett program som man kan använda för att skapa egna

Läs mer

Graärgning och kromatiska formler

Graärgning och kromatiska formler Graärgning och kromatiska formler Henrik Bäärnhielm, d98-hba 2 mars 2000 Sammanfattning I denna uppsats beskrivs, för en ickematematiker, färgning av grafer samt kromatiska formler för grafer. Det hela

Läs mer

52 Att göra bra diagram i Excel

52 Att göra bra diagram i Excel Att göra bra diagram i Excel Excel är det verktyg som de flesta använder för att göra diagram. Kapitlet kommer att ge vägledning till hur man gör bra diagram med hjälp av denna programvara. Verktyg för

Läs mer

7-2 Sammansatta händelser.

7-2 Sammansatta händelser. Namn: 7-2 Sammansatta händelser. Inledning Du vet nu vad som menas med sannolikhet. Det lärde du dig i kapitlet om just sannolikhet. Nu skall du tränga lite djupare i sannolikhetens underbara värld och

Läs mer

Att få in bilder i datorn

Att få in bilder i datorn Att få in bilder i datorn 32 Första steget är att skapa bilden och få in den i datorn. Har du en digitalkamera känner du redan till hur man gör. Har du bilder på papper eller film kan dessa skannas och

Läs mer

Grundläggande funktioner i CMS ifrån Argonova Systems, 2011.

Grundläggande funktioner i CMS ifrån Argonova Systems, 2011. Grundläggande funktioner i CMS ifrån Argonova Systems, 2011. Syfte Detta dokument tar upp grundläggande funktioner i Argonova Systems CMS i syfte att förbereda och stödja användaren, vid sidan av och inför

Läs mer