Grankulla stads revisionsnämnd. Utvärderingsberättelse för år Tarkastuslautakunta-Revisionsnämnden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grankulla stads revisionsnämnd. Utvärderingsberättelse för år 2013. Tarkastuslautakunta-Revisionsnämnden"

Transkript

1 Grankulla stads revisionsnämnd Utvärderingsberättelse för år 2013 Tarkastuslautakunta-Revisionsnämnden

2

3 1 Innehåll 1 Revisionsnämndens sammansättning, uppgifter, mål och fokusområden vid utvärderingen Uppföljning av observationerna och utvecklingsförslagen i föregående års utvärderingsberättelse Utvärdering av måluppfyllelsen Personal Utvärdering av hur de mål som ställts för kommunkoncernen uppfyllts Andra observationer Social- och hälsovård, allmänt Socialvård Äldreomsorg Hälsovård IT-funktioner Användning av köpta tjänster Övriga observationer Sammanfattning Revisionsnämndens förslag till stadsfullmäktige Underskrifter... 13

4 2 GRANKULLA STADS REVISIONSNÄMNDS UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR ÅR Revisionsnämndens sammansättning, uppgifter, mål och fokusområden vid utvärderingen 2013 Stadsfullmäktige tillsatte en revisionsnämnd enligt 71 i kommunallagen för organisering av granskningen av förvaltningen och ekonomin under de år som motsvarar fullmäktiges mandattid. Revisionsnämndens ledamöter och ersättare under verksamhetsåret var: Ledamot Heikki Kurkela, ordförande Johanna Hammarberg, vice ordförande Pirkko Jääskeläinen Guy Willman Olavi Tupamäki, fram till Pekka Kuvaja, från Ersättare Pekka Herkama Clara Palmgren Erkki Karimaa Erik Cronstedt Eva Lönnblad Eva Lönnblad Erkki Karimaa har som ersättare till Pirkko Jääskeläinen deltagit i revisionsnämndens möten 2013 och i utarbetandet av utvärderingsberättelsen. Revisor Antti Kärkkäinen från BDO Audiator Oy har varit sekreterare för revisionsnämnden. Som OFR-samfund för har fullmäktige valt BDO Audiator Oy. Huvudansvarig revisor har varit OFR, AVM Tove Lindström-Koli. Revisionen har utförts enligt det arbetsprogram för revisionen som revisionsnämnden godkänt. Revisionsnämnden har fått mellanrapporter om hur revisionen utfallit under räkenskapsperioden och om observationer under revisionen. Revisionsnämndens uppgifter och mål för verksamheten Revisionsnämnden ska bereda de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin och som fullmäktige ska fatta beslut om samt bedöma huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts i staden och stadskoncernen. Enligt 65 i kommunallagen ska fullmäktige godkänna målen för verksamheten och ekonomin i budgeten och ekonomiplanen. Revisionsnämndens utvärdering är en bedömning av hur resultatrik, ändamålsenlig och verkningsfull stadens verksamhet är. Vid utvärderingen betonas kommuninvånarnas synvinkel. Revisionsnämndens ledamöter har inte deltagit i utvärderingen av den sektor eller nämnd där de är en ledamot eller ersättare. Revisionsnämnden har arbetat enligt den för godkända utvärderingsplanen. Ett separat arbetsprogram har gjorts upp för utvärderingen År 2013 har social- och hälsovården varit fokusområde för utvärderingen.

5 3 Revisionsnämndens utvärderingsarbete 2013 Utvärderingen av måluppfyllelsen och stadens verksamhet bygger på nedan nämnda handlingar och under räkenskapsperioden gjorda granskningsobservationer: stadens bokslut för 2013 budgeten 2013 och verksamhetsplanen stadsstyrelsens och nämndernas protokoll för 2013 intervjuer med tjänsteinnehavare och arbetstagare och utvärderingsbesök uppgifter från utvärderingsblanketter stadens revisors rapporter Revisionsnämnden sammanträde nio gånger under Nämnden har vid sina möten satt sig in i social- och hälsovårdssektorns verksamhet, som var utvärderingens fokusområde. Därtill utvärderade revisionsnämnden personalförvaltningens verksamhet och stadens IT-funktioner under utvärderingsåret. Nämnden utvärderade också stadens köp av sakkunnigtjänster. Det här arbetet fortsätter som en del av utvärderingen Revisionsnämnden har intervjuat minst en gång stadsdirektören, ekonomidirektören, social- och hälsovårdsdirektören, ledande läkaren, socialservicechefen, chefen för äldreomsorg och personalchefen. Dessutom har nämnden hört representanter för stadens personalorganisationer och personer som svarar för stadens IT-funktioner. De intervjuade har gett förvaltnings- och ekonomiöversikter om sina ansvarsområden. Under utvärderingsåret presenterades Villa Bredas verksamhet och lokaliteter för revisionsnämnden. 2 Uppföljning av observationerna och utvecklingsförslagen i föregående års utvärderingsberättelse Stadsfullmäktige gav vid sitt möte sitt bemötande med anledning av observationerna i utvärderingsberättelsen Fullmäktige antecknade bemötandet för kännedom Revisionsnämnden är nöjd med svaren med nedan framförda anmärkningar. Flera av de brister och utvecklingsbehov som revisionsnämnden observerat hänförde sig till allmänna förvaltningen: näringspolitiken, motiveringarna till och genomförandet av investeringar, fastställandet av mål för verksamheten, rapporteringen av måluppfyllelsen, de datatekniska lösningarnas kompatibilitet, övervakningen av fastighetsbolag, riskhanteringen. Revisionsnämnden har under flera år framfört utvärderingar av målen, riskhanteringen och fastighetsunderhållet.

6 4 Revisionsnämndens ställningstagande till stadsstyrelsens bemötande I sitt bemötande motiverade stadsstyrelsen bristen på mål per sektor eller resultatområde med att de strategiska målen är tvärsektoriella. De strategiska målen är likväl utvecklingsmål på lång sikt. Kommunallagen förutsätter också årliga mål för den reguljära serviceverksamheten, vilka bör framföras i budgetens driftsekonomidel per sektor och uppgift. I fråga om verksamhetsmålen kan främst tillgången på tjänster och deras verkningsfullhet och effektivitet anses som väsentliga faktorer. För serviceverksamheten hade ekonomiska mål satts upp. Tillgången på service och det hur verkningsfull och effektiv servicen är kan mätas med olika storheter/nyckeltal. I sitt bemötande meddelade stadsstyrelsen att den startar ett projekt för nyckeltal och prestationer och söker lämpliga jämförelsekommuner för Grankulla. Revisionsnämnden konstaterar att man behöver s.k. benchmarking-jämförelse med liknande kommuners prestationer/resultat för att kunna fastställa realistiska mål. Utvärdering av tillgången på service och dess verkningsfullhet och effektivitet kan göras också när tjänster konkurrensutsätts. Revisionsnämnden konstaterar att när exempelvis företagshälsovården konkurrensutsattes, bedömdes kvaliteten bara på hur tillgänglig tjänsten är, dvs. hur lång tid resan till serviceställena tar. Det finns kanske fler nycketal än tidigare i verksamhetsberättelsen, men rapporteringen av resultatenheternas verksamhet kunde vara ännu mer systematisk, mångsidig och enhetlig (mängden resurser och prestationer; tillgången på service och dess verkningsfullhet och effektivitet). Som exempel på rapporteringen nämner revisionsnämnden skolförvaltningen, där de finskspråkiga och de svenskspråkiga enheternas rapportering avviker från varandra. Enligt bokslutet avlade 116 studerande vid Grankullas finskspråkiga gymnasium studentexamen. Den här uppgiften saknades för det svenskspråkiga gymnasiet. Av lärarna i de svenskspråkiga skolorna var 84, 85 och 90 % behöriga. För de finskspråkiga skolorna saknades uppgiften. I verksamhetsberättelsen bör man dessutom fästa vikt vid att ge sådana nyckeltalsuppgifter som gäller iakttagandet av i lagstiftningen separat fastställda tidsfrister för tjänster. Det bemötande som gäller intern kontroll och koncernövervaktning tillfredsställer revisionsnämnden. Staden har ett avtalsregister för avtalshanteringen. I bemötandet konstaterades också att ett projekt för fusion av dotterbolagen inleds och koncerndirektivet uppdateras. Revisionsnämnden anser att övervakningen av fastighetsbolag har blivit bättre i och med att koncerndirektivet kompletterats. Beredningen av en fusion av fastighetsbolagen fortsätter. De interna kostnaderna är en stor kostnadspost för flera resultatenheter. Det vore bra att i verksamhetsberättelsen klargöra hur och på vilka grunder de uppstår, dvs. hur mycket resultatenheten använder anslag för t.ex. hyror, städning, datateknik och bespisning.

7 5 3 Utvärdering av måluppfyllelsen Utvärdering av hur målen för verksamheten uppfyllts I stadens budget har man satt upp s.k. sektorsövergripande strategiska mål, vars uppfyllelse beskrivits i verksamhetsberättelsen under delen Grankullas strategiska mål- måluppfyllelse Sektorerna har beskrivit separat sin egen verksamhet och förändringarna i den. Det är svårare att se sambandet mellan budgetmålen och de ekonomiska resurser som beviljats för att genomföra dem, när budgetmålen inte framförts under sektorerna. Det är mycket viktigt att förtydliga målen för verksamheten och ekonomin för att kunna säkerställa att sektorerna arbetar enligt fullmäktiges vilja. En bra utgångspunkt när mål sätts upp kunde vara t.ex. Kommunförbundets budgetrekommendation. Utfallet av Grankulla stads strategiska mål uppvisar enligt revisionsnämndens bedömning inga betydande avvikelser från de mål som satts upp i budgeten. Utvärdering av hur målen för ekonomin uppfyllts I tabellen nedan visas hur driftsekonomidelens anslag utfallit per sektor. Med avseende på fullmäktige är det sektorspecifika verksamhetsbidraget en bindande post. Käyttötalouden toteutuminen TP TA muutokset muutettu toteuma poikkeama TA Yleishallinto Toimintatuotot Toimintakulut Toimintakate Sosiaali- ja terveystoimi Toimintatuotot Toimintakulut Toimintakate Yhdyskuntatoimi Toimintatuotot Toimintakulut Toimintakate Sivistystoimi Toimintatuotot Toimintakulut Toimintakate YHTEENSÄ Toimintatuotot Toimintakulut Toimintakate >2013 toimintatuottojen kasvu- % 4,7 % toimintakulujen kasvu -% 3,6 % toimintakatteen muutos -% 3,1 %

8 6 Under räkenskapsperioden beviljades totalt ca 1,4 mn euro i tilläggsanslag. Av detta gällde 1,2 mn euro social- och hälsovårdssektorn, som överskred sitt bindande, ändrade verksamhetsbidrag med 0,3 mn euro. En stor del av social- och hälsovårdssektorns anslagsöverskridning berodde på en ökning av utgifterna för köpta tjänster och på att kostnaderna för specialiserad sjukvård överstegs med ca 0,3 mn euro. Kostnaderna för specialiserad sjukvård överstegs på grund av att det användes mer tjänster än väntat. I budgeten 2014 har social- och hälsovårdens bindande verksamhetsbidrag fastställts till 22,8 mn euro, som är ca 1,0 mn euro lägre än det i bokslutet realiserade verksamhetsbidraget. För verksamhetskostnader har det för år 2014 budgeterats totalt 26,0 mn euro. Revisionsnämnden betonar vikten av en realistisk budgetering inom sektorn. Samhällstekniska sektorns verksamhetsbidrag var 0,5 mn euro lägre än budgeterat, huvudsakligen på grund av att budgeterade försäljningsvinster inte realiserades. Bildningssektorns verksamhetsbidrag utföll ca 1,3 mn euro bättre än budgeterat. Verksamhetsbidraget understegs till följd av större verksamhetsintäkter än väntat samt obesatta vakanser inom både kultur- och fritidstjänster och småbarnsfostran. I det stora hela höll bildningssektorns utgiftsdisciplin bra. Totalt sett var stadens verksamhetsbidrag 0,5 mn euro bättre än i den ändrade budgeten. Stadens verksamhetsutgifter ökade med 3,6 % jämfört med året innan. Personalkostnaderna ökade med 4,1 % och utgiftsökningen inom köp av tjänster var nästan lika stor (3,7 %). Enligt Kommunförbundets bokslutsprognoser steg verksamhetskostnaderna inom kommunbranschen i genomsnitt med 2,6 %. I Grankulla har verksamhetsutgifterna ökat mer än i genomsnitt. Investeringsutfall För investeringar användes anslag på totalt 6,1 mn euro I budgeten hade ca 10 mn euro reserverats för investeringar. Revisionsnämnden uppmärksammar att alla investeringsanslag inte användes. Det är bra att ange totalkostnadskalkylerna för investeringsprojekt i budgeten. Investeringsanslag bör reserveras planmässigt i budgeten bara för projekt som kan genomföras inom den önskade tiden. Överföringen av investeringsutgifter inverkar å andra sidan positivt på 2013 års bokslut och nyckeltal. Om investeringarna skulle ha genomförts enligt målen, skulle stadens låneskuld också ha vuxit i samma mån. Stadens ekonomiska situation 2013 I tallen på nästa sida har de viktigaste nyckeltalen för stadens ekonomi samlats och jämförts med motsvande nyckeltal i kommuner av samma storlek samt i Nyland och hela landet. I den senare tabellen har några av Grankulla stads centrala nyckeltal jämförts med kommuner i samma storlek enligt bokslutsprognoserna för 2013 och med landskapet Nyland.

9 7 Tunnuslukujen vertailua Tunnusluku Vertailu 2012 tunnuslukujen osalta Uusimaa Koko maa asukkaan kunnat Tuloveroprosentti, % 16,5 16,5 16,5 19,7 18,63 19,24 Asukasluvun muutos, % 1,4 1,2 2,2-0,2 1,1 0,5 Toimintatuotot/-kulut, % 21,1 17,4 18,1 18,8 27,9 24,4 Vuosikate %:a poistoista Vuosikate, /as Omavaraisuus-% ,0 91,1 90,5 53,8 70,9 62,1 Suhteellinen velkaantuneisuus , % 11,2 12,8 13,5 44,8 46,1 48,2 Lainakanta , /as Kassan riittävyys pv Lähde: Suomen Kuntaliitto, Verohallinto ja tilastokeskus (kuntien taloudellisia tunnuslukuja) Tunnuslukujen vertailua Tilinpäätösarviot Uusimaa Tunnusluku asukkaan kunnat Tuloveroprosentti, % 16,5 16,5 16,5 19,98 18,66 Vuosikate %:a poistoista Vuosikate, /as Lainakanta , /as Lähde: Suomen Kuntaliitto, kuntien tilinpäätösarviot 2013 Stadens ekonomiska situation kan utgående från nyckeltalen karakteriseras som god. Stadens bokslut uppvisade ett underskott på ca 1,0 mn euro. Årsbidraget var klart svagare än året innan, och räckte inte till för att täcka de planenliga avskrivningarna. I jämförelsen är det ändå skäl att beakta den under planenliga avskrivningar bokförda befogade tilläggsavskrivningen på 0,7 milj. euro (Klostret). I bokslutet ingick inte heller försäljningsvinster enligt prognosen, utan dessa realiseras under kommande år. Stadens soliditet och relativa skuldsättningsgrad är för närvarande på en utmärkt nivå. Staden hade inga långfristiga lån vid utgången av räkenskapsperioden. Med beaktande av resultatet för räkenskapsperioden 2013 finns det i stadens balansräkning ackumulerade överskott på totalt 39,4 mn euro. Stadens verksamhetsintäkter (bl.a. försäljningsintäkter, avgiftsintäkter) täcker bara 18,1 % av verksamhetsutgifterna. Återstoden täcks med skatteinkomster, som således är av särskilt stor betydelse för staden. Stadens skatteinkomster utvecklades positivt, men statsandelarna var 0,6 mn euro lägre än året innan. Statsandelsreformerna kommer att sänka stadens statsandelar också i fortsättningen. Stadens budget 2014 uppvisar ett underskott på ca 2,4 mn euro. Ekonomiplaneåren 2015 och 2016 väntas bli positiva tack vare vinster av egendomsförsäljning. Ökningen i stadens verksamhetsutgifter har varit större än i genomsnitt under räkenskapsperioden 2013 och även under föregående period. Ambitionen har varit att bibehålla en högklassig servicenivå i staden, och därför är också kostnadsnivån hög. Att bevara servicenivån på den nuvarande nivån kan i den närmaste framtiden sätta press på att öka skatteinkomsterna och/eller göra ändringar i servicestrukturerna. Det är skäl att ta hänsyn till ändringar i statsandelssystemet när stadens eko-

10 8 nomiska situation granskas på längre sikt. Statsandelarna till staden kommer att sjunka avsevärt under de närmaste åren. Koncernens ekonomiska situation och utvecklingstrend Till stadskoncernen hör som dottersamfund främst fastighetsbolag, som har som uppgift att hyra bostäder. Staden utarbetar årligen ett koncernbokslut som en del av stadens bokslut. När stadens totala situation granskas bör man inte glömma koncernens andel, i koncernbalansräkningen finns det exempelvis lån för euro per invånare. Koncernens nyckeltal är på god nivå jämfört med de genomsnittliga siffrorna i kommunkoncerner. 4 Personal Under utvärderingsåret hörde revisionsnämnden stadens personalchef och representanter för personalorganisationerna. I det stora hela ansågs det att personalfrågorna sköts bra i staden. Revisionsnämnden anser att stadens värderingar kommer bra till synes i verksamheten. En enkät om arbetstillfredsställelse genomförs regelbundet bland personalen i staden. Den senaste enkäten genomfördes på hösten I genomsnitt var resultaten bra, trots att det fanns spridning mellan nöjda och missnöjda enheter. Det är skäl att ägna särskild uppmärksamhet åt de resultat som visade ett missnöje. Enkätens medeltal var sammanlagt 3,62 på skalan 1-5. Den föregående enkäten 2010 gav medeltalet 3,56. Medeltalet var också högre än i de enkäter som jämförelsekommunerna genomfört. Trenden har således varit positiv och därför rekommenderas att man fortsätter att vidta åtgärder för att öka de anställdas arbetstillfredsställelse. I synnerhet bör man beakta de enheter där tillfredsställelsen var under stadens medeltal eller där spridningen var stor. På grundval av enkäten anser revisionsnämnden att det är särskilt viktigt att utveckla chefsarbetet i staden. Rättvisa premieringssystem, omedelbar utredning av konflikter samt en öppen diskussion och information lyftes upp som särskilda utvecklingsmål utgående från revisionsnämndens utvärderingsintervjuer och resultaten av enkäten om arbetstillfredsställelse. De grundläggande förutsättningarna för ledarskap bör säkerställas och utvecklingsdiskussioner bör bli kutym i hela organisationen. Revisionsnämnden anser att utvecklingsdiskussionerna bör bygga på en gemensam modell. I diskussionerna bör vikt fästas vid att de anställdas mål och ansvar definieras i tillräcklig omfattning. Det är bra att rapportera diskussionerna och hur de anställdas utvecklingsmål uppfyllts exempelvis till personalförvaltningen, så att en tillräcklig övervakning och iakttagandet av enhetliga principer kan säkras. Revisionsnämnden anser att rättvisheten och jämlikheten i stadens premieringsprinciper bör säkerställas. Enligt uppgifter som kommit fram i revisionsnämndens intervjuer har det förekommit också arbetsplatsmobbning i staden. I fråga om mobbning ska nolltolerans iakttas. På personalens arbetstillfredsställelse inverkar också kommunfältets strukturella lösningar, vilkas slutliga innehåll fortfarande är öppet. Personalens arbetshälsa har försvagats också av problem med inomhusluften. Problemen bör utredas och nödvändiga åtgärder för att lösa dem bör vidtas.

11 9 Enligt personalberättelsen 2013 hade staden 727 anställda (året innan 724) Av de anställda var 76 % kvinnor och 24 % män. Medelåldern bland de anställda var 47,3 år. Det ökande antalet pensioneringar medför under de närmaste åren en möjlighet att utveckla organisationen flexibelt så att den svarar mot framtida behov och därmed också nya rekryteringar. Det är skäl att i tillräckligt god tid förbereda sig på de utmaningar pensioneringarna innebär för staden genom att exempelvis granska hurdan kompetens staden behöver i framtiden, hurdan kompetens den har för närvarande och hur staden kan svara mot kommande behov. I de anställdas sjukfrånvaro hade nästan inga förändringar skett jämfört med föregående år. Andelen sjukfrånvarodagar var 3,65 (2012; 3,67), och är således lägre än medeltalet i kommunbranschen (ca 4,5 %). Trenden är positiv och revisionsnämnden uttrycker sin tillfredsställelse med det tidiga ingripandet i frånvaron. 5 Utvärdering av hur de mål som ställts för kommunkoncernen uppfyllts Till stadskoncernen hör 10 bolag, av vilka 9 är fastighetsbolag. De mål som satts upp för koncernbolagen i budgeten uppfylldes planenligt. Målen gällde uthyrningsgraden. Det är bra att sätta upp också ekonomiska mål för dotterbolagen. 6 Andra observationer 6.1 Social- och hälsovård, allmänt Revisionsnämndens utvärderingsarbete baserar sig på ett arbetsprogram för utvärderingen som täcker fyraårsperioden. I arbetsprogrammet för 2013 var social- och hälsovården fokusområde. Betydande kostnadstryck och omvärldsförändringar har gällt social- och hälsovården. Statsförvaltningens social- och hälsovårdsreform, kommunstrukturutredningarna, utvecklandet av datasystem (Apotti-projektet) och planeringen av tillbyggnaden av Villa Breda har sysselsatt sektorns personal. Trots detta har social- och hälsovårdssektorns strategiska mål nåtts väl och enligt revisionsnämndens uppfattning är de producerade tjänsterna av god kvalitet. Utvärderingen av verksamhetsmålen försvåras av att de inte öppnats tillräckligt i texten. Produktionen av service i nuvarande omfattning innebär press också i form av produktionskostnader. Man bör ägna uppmärksamhet åt att socialoch hälsovårdssektorns budgetering är realistisk i förhållande till föregående års utfall Socialvård Socialvårdsenheterna har följt väl de lagstadgade kraven på behandlingstider. Personalomsättningen inom socialarbetet har dock varit stor. Dessutom väntas antalet klienter inom socialarbetet öka, och det kan medföra en brist på resurser. Revisionsnämnden fäster vikt vid en tillräcklig uppföljning av hur resurserna räcker till för att klara de lagstadgade skyldigheterna inom tidsfristerna.

12 10 Socialvården fattar också beslut om hyresbostäder och sköter löneräkningen för specialassistenter inom handikappservicen. Revisionsnämnden rekommenderar att staden ska utreda om det är ändamålsenligt att sköta dessa uppgifter inom socialvården. De sociala förmåner som Grankulla stad beviljar är kanske högre än de i grannkommunerna Revisionsnämnden anser det bra att förmånerna jämförs och att slutsatser dras utifrån de resultat dessa ger. Revisionsnämnden fäste sig vid att alla servicetagare inom handikappomsorgen ännu inte hade en vårdplan enligt handikappservicelagen Äldreomsorg Revisionsnämnden bekantade sig under utvärderingsåret med nuvarande Villa Bredas verksamhet. Nämnden konstaterade att lokaliteterna är trivsamma. Dimensioneringen av resurser inom äldreomsorgen är snäv och personalens placering vid olika verksamhetsenheter innebär en utmaning. Det förekommer också relativt många sjukfrånvarodagar inom resultatområdet, och man har löst situationen också genom att använda hyrd arbetskraft. Revisionsnämnden rekommenderar att man i staden analyserar förhållandet mellan användningen av egen personal och hyrd arbetskraft samt möjligheterna att lösa resursproblemet också genom att ändra de egna arbetsformerna. Tyngdpunkten när det gäller att utveckla äldreomsorgen ligger för närvarande på institutionsvård. Revisionsnämnden anser att utvecklingsresurser borde användas också till att stödja hemmaboendet. Dessutom rekommenderar revisionsnämnden att man utvecklar samarbetet mellan staden och den frivilliga arbetskraften genom att ta fram en konkret verksamhetsplan och utse en ansvarig person. I fråga om frivilligarbete möts efterfrågan och utbud inte för närvarande, och ingen i staden har koordineringsansvar. Tillbyggnaden av Villa Breda är ett rätt omfattande projekt i Grankullas investeringsprogram. Projektet är i planeringsfasen och det kan börja genomföras under Tillräckliga resurser bör reserveras för planeringen och genomförandet av projektet och en tillräckligt bred representation i de organ som bereder projektet bör säkras. Vederbörlig tillsyn ska ordnas under byggfasen för att man ska kunna försäkra sig om byggkvaliteten och om att planerna följs. Revisionsnämnden följer hur projektet avancerar Hälsovård Hälsovårdsenheterna fullgjorde vårdgarantiskyldigheterna väl under det gångna året. Inom munoch tandvården har det varit en utmaning att få resurserna att räcka, och för att kunna följa vårdgarantin har man varit tvungen att använda utomstående hyrd arbetskraft. Enligt revisionsnämndens åsikt har staden en välfungerande hälsocentral och kunniga anställda. Ett uttryck för detta är att, när utvärderingsberättelsen skrevs, hade redan ca 500 invånare från andra orter valt Grankulla hälsocentrals service. Resursernas tillräcklighet kan visa sig bli en utmaning, om ett växande antal invånare från andra orter väljer hälsocentralen som sin primärvårdsplats.

13 11 En stor utmaning inom hälsovården är befolkningens åldrande och därigenom en ökning av antalet klienter samt dimensionering av datatekniken så att den svarar mot behovet. Investeringarna i datateknik är penningmässigt betydande, och då kan Grankulla hälsocentral visa sig vara för liten för att genomföra projekten. Dessutom vill revisionsnämnden fästa uppmärksamhet vid att anslag kan användas lättare för köp av IT-tjänster eller konsulttjänster än för att anställa vikarier. Vid hälsocentralen infördes under året ett s.k. återuppringningssystem. Syftet med återuppringningssystemet var bra, men det förekom problem när det togs i bruk. Staden bör försäkra sig om att det finns tillräckliga resurser för att utveckla och upprätthålla systemet. Revisionsnämnden följer i fortsättningen upp hur systemet fungerar. 6.2 IT-funktioner De elektroniska tjänsterna är fortfarande i början av sin utveckling. Revisionsnämnden anser det bra att man strävar efter samarbete när projekten genomförs. Tillämpningsstommen för e-tjänster kan genomföras med samma allmänna gemensamma del för de olika sektorernas tjänster, när man först definierar och planerar allmänt processen för e-tjänster. När systemet för e-tjänster verkställs, finns det än reell risk för överlappande utvecklingsarbete vid olika sektorer, om man inte först valt en gemensam baslösning. Det finns stora nivåskillnader i hur personalen kan använda datateknik, och därför kan införandet av nya tillämpningar ta lång tid och nyttan av tillämpningarna (t.ex. HR-arbetsbord, intranät) vara mindre än väntat. De anställdas behov av IT-utbildning bör kartläggas minst en gång om året, och cheferna bör se till att medarbetarnas IT-kunnande utvecklas. 6.3 Användning av köpta tjänster Revisionsnämnden genomförde under utvärderingsåret en granskning av köp av konsulttjänster. Till granskningen valdes alla upphandlingar över euro som inte grundade sig på långvariga avtal. Enligt granskningen gällde merparten av konsultarbetena samhällstekniska sektorn (1,9 mn euro , materialets totala värde 3,0 mn euro). Revisionsnämnden fäste avseende vid konkurrensutsättningen av serviceupphandling och vid att bedömningen av effekten av köp av service alltid bör göras efter upphandlingen (hur upphandlingen lyckades, om kvaliteten och nyttan motsvarade förväntningarna osv.). I fråga om ofta använda leverantörer är exempelvis systemet med ramavtal ett lämpligt förfarande för konkurrensutsättningen. Revisionsnämnden återkommer i utvärderingsberättelsen för 2014 till utvärderingen av hur avtal om köp av tjänster verkställts. 6.4 Övriga observationer

14 12 Revisionsnämnden lade under året i mellanrapporterna för revisionen märke till att det finns flera olika avtal i kraft om slalombacken på den av staden ägda marken. De här avtalen tycks inte upphäva varandra. Villkoren i avtalen verkar också avvika från varandra. Det är skäl för förvaltningen att bedöma ändamålsenligheten i avtalshelheten. Idrottsföreningen Kamraterna, Grankulla r.f. är avtalspart i alla avtal. Revisionsnämnden noterade i mellanrapporterna också att det antal specialelever som staden meddelat utbildningsstyrelsen inte tycks stämma överens med antalet i elevförteckningarna vid samma tidpunkt. Det meddelade antalet specialelever var för litet. Staden får förhöjd statsandel för specialeleverna, och därför är det skäl för förvaltningen att fästa vikt vid meddelandet av uppgifter och datainsamlingsprocessen samt utnyttjandet av befintliga datasystem. 7 Sammanfattning Utgående från de ovan nämnda granskningsobservationerna anser revisionsnämnden att de mål fullmäktige satt upp har nåtts i tillräcklig utsträckning. Staden bör fortsättningsvis utveckla uppsättandet av verksamhetsmål, för att uppföljningen av hur de nåtts och bedömningen per sektor ska kunna göras mer heltäckande. Stadens ekonomiska situation har försvagats jämfört med året innan. Resultatet för räkenskapsperioden 2013 uppvisar ett underskott på ca 1,0 mn euro. En befogad tilläggsavskrivning på 0,7 mn euro av fastigheten Klostret inverkade på underskottet. En utmaning för stadens ekonomiska situation är också de statsandelsförluster som den kommande statsandelsreformen orsakar. Stadens utgiftsutveckling bör vara måttfull och samtidigt bör man aktivt söka möjligheter att öka verksamhetsintäkterna. Upprätthållandet av högklassig och mångsidig service kan i fortsättningen innebära en press på att öka skatteinkomsterna och/eller ändra serviceutbudet. I stadens balansräkning finns samlade överskott som utgör en buffert och ger möjligheter till att utveckla verksamheten systematiskt i en mer kostnadseffektiv riktning. Revisionsnämndens observationer har tagits på allvar i ledningen av arbetet och verksamheten har utvecklats utgående från dem. Revisionsnämnden tackar alla tjänsteinnehavare som intervjuats och önskar att de observationer som framförts i den här utvärderingsberättelsen beaktas i verksamheten 2014 och när budgeten för 2015 görs upp.

15 13 8 Revisionsnämndens förslag till stadsfullmäktige Revisionsnämnden instämmer med revisorns utlåtande och föreslår fullmäktige att bokslutet för 2013 godkänns och att de medlemmar i organen och de ledande tjänsteinnehavare i uppgiftsområdena som handhaft stadens ekonomi och förvaltning beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsperioden Revisionsnämnden föreslår vidare att stadsstyrelsen före utgången av september 2014 bemöter de kursiverade utvecklings- och åtgärdsrekommendationerna i utvärderingsberättelsen. Bemötandet bör också ges stadsfullmäktige för kännedom. 9 Underskrifter Grankulla den 14 maj 2014 Grankulla stads revisionsnämnd: Heikki Kurkela Johanna Hammarberg Pekka Kuvaja Guy Willman Erkki Karimaa

Grankulla stads revisionsnämnd. Utvärderingsberättelse för år 2012

Grankulla stads revisionsnämnd. Utvärderingsberättelse för år 2012 Grankulla stads revisionsnämnd Utvärderingsberättelse för år 2012 STF 10.6.2013 Innehåll 1 Ordförandens översikt 2 2 Revisionsnämndens uppgifter och sammansättning 2 3 Extern revision 3 4 Grankulla stads

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 [Förhandsbesked] 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 78 26.3.2012 43 Ändring av 2012 års budget Beredning och upplysning:: Heikkinen Pekka, tfn 09 816 22354 Jyrkkä Maria,

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 19.3.2014 kl. 16:00 21.42

Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 19.3.2014 kl. 16:00 21.42 1 PARGAS STAD PROTOKOLL 4/13 Revisionsnämnden 2013-2016 Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 19.3.2014 kl. 16:00 21.42 Närvarande: Ordinarie: Ted Bergman (ordf.) Tommy Nymalm (vice ordf.) - 20.55 ( 1-7)

Läs mer

Till kommunfullmäktige i Lappträsk

Till kommunfullmäktige i Lappträsk Lappträsk kommun Utvärderingsberättelse för år 2012 1 (9) Till kommunfullmäktige i Lappträsk REVISIONSNÄMNDENS I LAPPTRÄSK UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2012 1. s verksamhet skall i enlighet med 71 i kommunallagen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens

Läs mer

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 1 (13) TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Rekommendation Kommunförbundet Sari Korento Marja-Liisa Ylitalo 2 (13) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Kommunallagens

Läs mer

55 18.08.2014 60 02.09.2014

55 18.08.2014 60 02.09.2014 Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran 55 18.08.2014 60 02.09.2014 Andra budgetbehandlingen B2015 570/02.02.00/2014 SUS 18.08.2014 55

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

PARGAS STAD PROTOKOLL 2/13 Revisionsnämnden 2013-2016. Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 30.10.2013 kl. 16:00 20.55

PARGAS STAD PROTOKOLL 2/13 Revisionsnämnden 2013-2016. Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 30.10.2013 kl. 16:00 20.55 1 PARGAS STAD PROTOKOLL 2/13 Revisionsnämnden 2013-2016 Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 30.10.2013 kl. 16:00 20.55 Närvarande: Ordinarie: Ted Bergman (ordf.) Tommy Nymalm (vice ordf.) 16:10 20:55

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

28 Val av revisionssamfund för gemensamma kyrkofullmäktiges mandatperiod 2015-2018

28 Val av revisionssamfund för gemensamma kyrkofullmäktiges mandatperiod 2015-2018 630/2015 28 Val av revisionssamfund för gemensamma kyrkofullmäktiges mandatperiod 2015-2018 Beslutsförslag Beslut Gemensamma kyrkofullmäktige väljer på basis av de i anbudsförfrågan nämnda utvärderingsgrunderna

Läs mer

Ungdomsnämnden 9 28.01.2015. Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015. Ungdomsnämnden 9

Ungdomsnämnden 9 28.01.2015. Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015. Ungdomsnämnden 9 Ungdomsnämnden 9 28.01.2015 Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015 Ungdomsnämnden 9 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017. Enligt 65 i

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Den nya kommunallagen

Den nya kommunallagen Den nya kommunallagen Översättarseminarium Borgå 21-22.4.2015 Välkommen Kursinnehåll Utgångspunkter för den nya kommunallagen Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser Vad förändras och vad är som förut?

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2002 Utgiven i Helsingfors den 18 juni 2002 Nr 482 485 INNEHÅLL Nr Sidan 482 Lag om ändring av lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden... 3095 483

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE Fullmäktige 14.11.2011 Gäller från 1.1.2012 Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012 1 Stadsstyrelsen och sektionerna 1 Stadsstyrelsen och

Läs mer

Kommunkoncernen Nykarleby stad

Kommunkoncernen Nykarleby stad Kommunkoncernen Nykarleby stad KONCERNDIREKTIV Ett samfund där kommunen har bestämmande inflytande är kommunens dottersamfund. Kommunen jämte dottersamfunden bildar en kommunkoncern. Även en stiftelse

Läs mer

PROTOKOLL. Organ Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 4 / 2009 30.3.2009 1. I vice ordförande Kalevi Kallonen. II vice ordförande Jan Drugge

PROTOKOLL. Organ Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 4 / 2009 30.3.2009 1. I vice ordförande Kalevi Kallonen. II vice ordförande Jan Drugge PROTOKOLL Organ Sammanträdesdatum Blad 4 / 2009 30.3.2009 1 Sammanträdestid: Måndagen den 30 mars 2009 kl. 16.00 17.40 Sammanträdesplats: Kommunkansliet i Dalsbruk Beslutande: Mårten Nurmio ordförande

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun 1 Reglemente för revisorerna i Gävle kommun Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Revisorernas uppgifter Verksamheter 1 Revisorerna skall 2 1. självständigt,

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

Esbo stad Protokoll 68. Fullmäktige 29.04.2013 Sida 1 / 1. 68 Upphandling av revision av offentlig förvaltning och ekonomi räkenskapsåren 2013 2016

Esbo stad Protokoll 68. Fullmäktige 29.04.2013 Sida 1 / 1. 68 Upphandling av revision av offentlig förvaltning och ekonomi räkenskapsåren 2013 2016 Fullmäktige 29.04.2013 Sida 1 / 1 3921/02.08.00/2012 Revisionsnämnden 9 21.3.2013 68 Upphandling av revision av offentlig förvaltning och ekonomi räkenskapsåren 2013 2016 Beredning och upplysningar: Virpi

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB Innehållsförteckning 1. Bolaget som organ för kommunal verksamhet... 3 2. Kommunens direktivrätt... 3 5. Grundläggande principer för bolagets verksamhet... 3 6. Likställighetsprinciperna...

Läs mer

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag.

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag. REGLEMENTE FÖR KALIX KOMMUNS REVISORER Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden.

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011-

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- UTKAST Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- Stadsfullmäktige Centralvalnämnden Revisionsnämnden Koncernbolag och -samfund - Borgå

Läs mer

BIDRAGSREGLEMENTE FÖR IDROTTSNÄMNDEN I KYRKSLÄTTS KOMMUN

BIDRAGSREGLEMENTE FÖR IDROTTSNÄMNDEN I KYRKSLÄTTS KOMMUN Bilaga Idr nr 2/14.12.2005 93 Bilaga Idr nr 2/19.12.2007 108 Bilaga Idr nr 8/10.12.2009 104 BIDRAGSREGLEMENTE FÖR IDROTTSNÄMNDEN I KYRKSLÄTTS KOMMUN Godkänt i idrottsnämnden 14.12.2005 93 Ändrad 19.12.2007

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Revisorerna inom den offentliga förvaltningen och den offentliga ekonomin

Revisorerna inom den offentliga förvaltningen och den offentliga ekonomin Revisorerna inom den offentliga förvaltningen och den offentliga ekonomin Historia Revisorerna inom den offentliga förvaltningen och offentliga ekonomin har ingen lång historia. Den sträcker sig bara ca

Läs mer

Styrelsens förslag 1 (1) 3.2.2014 STYRELSENS FÖRSLAG OM VAL AV REVISOR

Styrelsens förslag 1 (1) 3.2.2014 STYRELSENS FÖRSLAG OM VAL AV REVISOR ns förslag 1 (1) STYRELSENS FÖRSLAG OM VAL AV REVISOR På rekommendation av revisions- och riskkommittén föreslår styrelsen att CGRsamfundet Deloitte & Touche Ab återväljs till bolagets revisor och att

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 23 september 2015 1142/2015 Lag om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin Utfärdad i Helsingfors den 18 september 2015 I enlighet

Läs mer

Dokument för Intern kontroll av löpande rutiner

Dokument för Intern kontroll av löpande rutiner Dokument för Intern kontroll av löpande rutiner Antagen av styrelsen 2015-03-06 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1 Ansökan om medel... 2 2 Genomförande av aktivitet... 2 3 Redovisning av medel beviljade av styrelsen...

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRETAG AB:S PERSONALFOND

STADGAR FÖR FÖRETAG AB:S PERSONALFOND MODELLSTADGAR FÖR EN PERSONALFOND FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG STADGAR FÖR FÖRETAG AB:S PERSONALFOND 1 Fonden och dess hemort 2 Fondens ändamål 3 Medlemskap Fondens namn är Företag Ab:s personalfond

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun 2007-04-16 1(6) Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2007-01-31 18 och gäller från och med 2007-02-01. Ersätter Kommunfullmäktige beslut 2003-03-26 106. Revisionens

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA

STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA 1 Allmänt Innehåller de grunder på vilka föreningen vilar dess namn, säte, syfte och eventuella ideologiska ställningstaganden. Sida 2. 2 Medlemskap Innehåller

Läs mer

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association).

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association). STADGAR Dessa stadgar har antagits vid Föreningsstämma 23:e mars 2015 och är en uppdatering av ursprungliga Stadgar antagna på Ordinarie Föreningsstämma från 26:e juni 2013 samt uppdateringar vid extra

Läs mer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige, KF 86/06-11-27. 5 reviderad av kommunfullmäktige, KF 15/08-06-16. Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska

Läs mer

STF 40 Mer information: ekonomidirektör Mikael Boström, tfn (09) 5056 228 fornamn.efternamn@grankulla.fi. Det allmänna ekonomiska läget

STF 40 Mer information: ekonomidirektör Mikael Boström, tfn (09) 5056 228 fornamn.efternamn@grankulla.fi. Det allmänna ekonomiska läget Stadsfullmäktige 40 08.06.2015 Direktiv för upprättande av budget och ekonomiplan för åren 2016-2018 265/02.02.00/2015 STF 40 Mer information: ekonomidirektör Mikael Boström, tfn (09) 5056 228 fornamn.efternamn@grankulla.fi

Läs mer

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0 i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012 i kommunerna 0 Innehåll Inledning... 2 Ekonomiska förutsättningar... 3 Budgetberedning... 3 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 3 Otillräckliga resurser?...

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

Kommunrevisionens redogörelse för år 2011

Kommunrevisionens redogörelse för år 2011 Söderhamn kommun Kommunrevisionen Bilaga till revisionsberättelsen Kommunrevisionens redogörelse för år 2011 1. Inledning revisorernas uppdrag Kommunrevisionen arbetar på uppdrag av kommunfullmäktige och

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet.

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet. BRÄCKE KOMMUN 2007-08-28 1(5) Reglemente för Bräcke kommuns revisorer Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisors uppgifter i regionens stiftelser Några särskilda arbetsuppgifter för den förtroendevalde revisorn vid granskningen av stiftelser är

Läs mer

Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten

Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten Revisionsrapport Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun Februari 2009 Christina Norrgård Kerstin Svensson, certifierad kommunal

Läs mer

ANSÖKAN OM UNDERSTÖD 1 (9) FÖR ATT ARRANGERA EFTERMIDDAGSVERK- SAMHET FÖR SKOLELEVER Myndighet hos vilken ansökningen lämnas in Datum För år

ANSÖKAN OM UNDERSTÖD 1 (9) FÖR ATT ARRANGERA EFTERMIDDAGSVERK- SAMHET FÖR SKOLELEVER Myndighet hos vilken ansökningen lämnas in Datum För år ANSÖKAN OM UNDERSTÖD 1 (9) Myndighet hos vilken ansökningen lämnas in Datum För år Studera anvisningarna för hur blanketten ska fyllas i på sidorna 8-9 och villkoren på sidan 7 i ansökningsblanketten innan

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKTS KONCERNDIREKTIV. Godkänt i fullmäktige 9.6.2015

EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKTS KONCERNDIREKTIV. Godkänt i fullmäktige 9.6.2015 EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKTS KONCERNDIREKTIV Godkänt i fullmäktige 9.6.2015 1. Sjukvårdsdistriktets ägarpolitik Målet för samkommunens ägarpolitik är att trygga en långsiktig verksamhet i samkommunen

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen . Till: Social-och hälsovårdsministeriet Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen Ålands handikappförbund r.f. är en samarbetsorganisation för handikapp- och patientföreningar

Läs mer

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av Samarbete mellan arbetsplatsen och samt bevarande av en förutsättning för ersättning Utbildningsturné 2012 1 Vårt mål är att främja en gemensam syn

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Firma och hemort. Styrelsen. Försäkringsgrenar som bolagets verksamhet omfattar. Delägarskap

Firma och hemort. Styrelsen. Försäkringsgrenar som bolagets verksamhet omfattar. Delägarskap Bolagsordning Firma och hemort 1 Bolagets firma är på finska Keskinäinen työeläkevakuutusyhtiö Varma, på svenska Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma och på engelska Varma Mutual Pension Insurance

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS).

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). 1(6) FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). INTRESSEFÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE 1. Den ideella intresseföreningens namn är KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS) och har sitt

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Storumans kommun Ägarpolicy för Storumans kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Ägarpolicy för Storumans kommun Allmänt 1. Inledning Delar av Storuman kommuns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

GRANSKNINGSREDOGÖRELSE ÅR 2014 FÖR FOLKTANDVÅRDEN SÖRMLAND AB

GRANSKNINGSREDOGÖRELSE ÅR 2014 FÖR FOLKTANDVÅRDEN SÖRMLAND AB GRANSKNINGSREDOGÖRELSE ÅR 2014 FÖR FOLKTANDVÅRDEN SÖRMLAND AB Sammanfattning Jag bedömer sammantaget att bolagets verksamhet i allt väsentligt har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt

Läs mer

Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning. Härmed kallas till årsstämma i Infranord AB, 556793-3089.

Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning. Härmed kallas till årsstämma i Infranord AB, 556793-3089. Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Infranord AB 2015 Härmed kallas till årsstämma

Läs mer