EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR Skogsvinge TM mot nya höjder Nya Tunadals sågverk skapar framtidstro. Lappugglan. pålitlig skogsvårdare

Transkript

1 EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR Skogsvinge TM mot nya höjder Nya Tunadals sågverk skapar framtidstro Lappugglan pålitlig skogsvårdare DIN SKOG 1

2 LEDAREN En dyr lavskrika SOM NATURINTRESSERAD skogsägare blir man glad om man under en promenad över sin fastighet får se en lavskrika eller en tretåig hackspett. Men denna trevliga observation kan faktiskt få fullständigt orimliga ekonomiska återverkningar. Sverige fick 1999 kritik av EU för att man inte på ett tillräckligt tydligt sätt infört regelverken i EUs art- och habitatdirektiv. Det här direktivet syftar till att ge ett skydd för hotade arter. Individer skyddas inte arter Sverige gjorde då snabbt en förändring av artskyddsförordningen. Det var bara att i hastigheten formulerades regelverken för fåglar så att det inte var arter som skulle skyddas, utan individer av känsliga arter. För dessa gäller att enskilda individer inte får fångas, dödas eller störas och deras fortplantningsområden och viloplatser får inte skadas. Men om dessa arter utgör jaktbart vilt vilket en del av dem faktiskt gör, till exempel tjäder då är det emellertid tilllåtet att jaga dem. Men man får alltså inte störa dem. Under femton år har vi haft denna orimliga lagstiftning och den har inte tillämpats. Men under tryck från miljörörelsen att tillämpa denna lag har skogsägare vid några tillfällen nu fått avverkningsförbud med hänvisning till lagen och till enstaka observationer av bland annat lavskrika. Då kommer nästa pilsner. De här restriktionerna berättigar inte markägaren till ersättning. Skogsvårdslagens naturvårdskrav och eventuell reservatsbildning har ju tydliga ersättningsregler. Om inskränkningarna blir så omfattande att pågående markanvändning avsevärt försvåras har mark ägaren rätt till ersättning. När det gäller artskyddsförordningen finns inte några sådana restriktioner utan skogsägaren kan tvingas att undanta skog från avverkning, avstå från avverkning under vissa perioder eller att i stället för slutavverkning göra mindre ingripande åtgärder, som någon form av kontinuitetsskogsbruk allt utan ersättning. Det här är naturligtvis alldeles orimligt. Men det är faktiskt så som lagen har sett ut i femton år och så som den nu börjar tilllämpas. Skogsstyrelsen menar att man som myndighet måste följa lagen och att det får vara i lagtillämpningsprocessen som orimligheterna kommer till uttryck och möjligen tas bort genom att lagen justeras. Men allt sådant tar tid och under tiden kan enskilda skogsägare drabbas mycket hårt. Svensk överdrift Denna sanslösa svenska överdrift av en EU-regel med betydligt måttfullare avsikter, måste stoppas. Artskyddsförordningen måste ändras så att vi får en rimlig balans mellan skydd och andra intressen. Och medan lagen ändras måste Skogsstyrelsen avstå från att jaga skogsägare med restriktioner på grund av enstaka fågelobservationer. Skogsägare, stora som små, måste få bli glada när de ser en lavskrika. Naturintresse, glädje och kunskap och inte piska och paragrafrytteri måste få vägleda vårt naturvårdsarbete. MATS SANDGREN VD SCA SKOG INNEHÅLL 4 Skogsvinge TM lyfter mot nya höjder 6 Mångsysslare med många smultronställen 10 Orimliga svenska regler sätter käppar i hjulet för skogsägare 12 Tunadals sågverk redo för framtiden 14 Skogsskador Håll koll på din skog! 15 Granbarkborrar kan påverka virkesmarknaden 16 Lappugglan en effektiv skogsvårdare 20 Uppdrag i granngården 22 Positiva följder när Östrand växer 23 Planera ägarskiftet i tid 25 Med skogen som lärosal 28 Svenska tjädrar drar till Polen Upplaga: Adress: SCA Skog AB, Sundsvall Tel: Hemsida: Ansvarig utgivare: Björn Lyngfelt Adressändringar och reportagetips: Kerstin Olofsson, tel kerstin.olofsson@sca.com Produktion: KarMin kommunikation, Sundsvall Original: Matsson Reklam & Information Tryck/repro: V-TAB Vimmerby 2015 Tryckt på SCAs GraphoCote 80 g. Omslag Multiart gloss 150g Omslagsfoto: Lappuggla. Leif Johansson Tidningen distribueras gratis till personer som äger skog i något av de fyra nordligaste länen. Om du inte får tidningen idag, men vill ha den i fortsättningen, skicka e-post till: kerstin.olofsson@sca.com 2 2 DIN SKOG

3 Glesbygdsgirls gruppen för kvinnor som inte vill bo i stan Det pratas för lite om hur det är att vara kvinna på landsbygden tyckte Karin Jonsson i Östersund och startade Facebookgruppen Glesbygdsgirls. Det visade sig snabbt att det finns många som vill diskutera och prata om livet på landet. Glesbygdsgirls, som startade i oktober 2015, har i dag omkring medlemmar. Vad är Glesbygdsgirls? Det är ett tryggt rum på Facebook för kvinnor att växa i. Det är en plats där man kan få stöd, pepp och goda råd, där det är okej att diskutera normer, vrida och vända på begrepp, ifrågasätta och utbyta erfarenheter. Varför startade du gruppen? Jag var med i en Facebookgrupp som heter StreetGäris. Men där möts framför allt förortstjejer och i den gruppen pratas inget om hur det är att bo utanför städerna. Därför startade jag Glesbygdsgirls för alla oss kvinnor som tycker att glesbygden är lika mycket värd som staden. Jag har alltid varit politiskt intresserad och som uppvuxen i en liten bruksort tycker jag att den urbana normen är tydlig. Det är staden som gäller. Det är dit man förväntas flytta. Men jag älskar livet på landsbygden och jag vill inte flytta till storstan och jag är trött på att behöva förklara varför. Med Glesbygdsgirls ville jag skapa den mötesplats som jag har saknat. Glesbygdsgirls har på kort tid samlat väldigt många medlemmar. Vad är det för behov gruppen fyller? Jag tror det är en indikation på att det finns väldigt många som upplever att de inte får synas. Man bor på en plats som aldrig syns i medier eller någon annanstans. Det finns många som upplever sig vara marginaliserade. Uppenbarligen finns det ett stort behov av att få visa och berätta om livet man lever och om var och hur man bor. Vem är Glesbygdsgirl? I Facebookgruppen finns alla möjliga glesbygdsgirls. Här finns undersköterskan som har tio mil till jobbet, holländskan som har flyttat till en liten ort i Sverige och startat ett Bed and breakfast och här finns Annie Lööf, centerpartiets ledare. Långt ifrån alla medlemmar bor i glesbygd eller på landsbygden. Det gemensamma är att man vill snacka om hur det är att vara tjej utanför stan. Karin Jonsson Vad pratas det om i gruppen? Allt möjligt, högt och lågt. Det handlar om farstukvistar, höns, lamm, hundar, hästar och vattenledningar som har frusit och hur man kan fixa det. Det handlar om den urbana normen, om kultur och integration, om företagande, om odling Får män vara med i gruppen? Nej. Varför inte? Glesbygdsgirls är en samlingsplats enbart för tjejer. Killar och män tar redan så stor plats i samhället. De har redan många naturliga mötesplatser, allt från macken i byn till kommunfullmäktige. Vad är din förhoppning med Glesbygdsgirls? Vad önskar du se för utveckling? Jag hoppas att de ämnen och de liv som nu lyfts fram i Facebookgruppen också ska börja synas utanför gruppen, i andra sammanhang. Helt enkelt att landsbygdspolitik ska synas mer och inte vara en särfråga. Hur gör man för att bli medlem i Glesbygdsgirls? Det är enkelt. Skaffa ett Facebookkonto och sök sedan på Glesbygdsgirls. Det är en sluten grupp, d v s bara till för medlemmar, men alla kvinnor som vill får bli medlemmar. Namn: Karin Jonsson. Ålder: 23 år. Bor: I Östersund, uppvuxen i Kälarne. Gör: Är ledarskribent på Östersunds-Posten och initiativtagare till Facebookgruppen Glesbygdsgirls. Förebild: Farmor, som har lärt mig att ta för mig och att uttrycka mig. KARIN ANDERSDOTTER DIN SKOG 3 FOTO: PRIVAT

4 Skogsvinge TM lyfter Henrik Risberg, Risbergs Skogskonsult, blev överraskad av hur bra beräkningarna från flygbilder stämmer med uppgifter från skogsbruksplaner som han själv har gjort i fält. SCAs revolutionerande verktyg Skogsvinge har blivit en stor framgång hos skogsägare. Nu arbetar SCA med att hitta ett bra sätt att uppdatera informationen i Skogsvinge så att skogsägare får tillgång till än mer aktuella uppgifter. Ett pilotförsök med digitala flygbilder i Piteå visar lovande resultat. INFORMATIONEN I SCAs VERKTYG Skogsvinge baseras bland annat på Lantmäteriets laserskanning av Sverige som påbörjades Informationen är fortfarande bra, men börjar åldras. Därför tittar vi på alternativ för att kunna hålla Skogsvinge uppdaterat, säger Linnéa Olofsson, som arbetar med laserskanning vid SCA Skog. Ett alternativ är att använda digitala flygbilder. Lantmäteriet tar nämligen regelbundet digitala bilder av Sverige. Eftersom Lantmäteriet fotograferar kontinuerligt kommer det nya bilder med jämna mellanrum. Det betyder att man kan se förändringar över tid, förklarar Linnéa. Bilderna tas på ett sätt som gör det möjligt att sedan ta fram tredimensionella bilder av skogen. Genom att vi kopplar ihop 3D-informationen med uppgifter från SCAs egna skogar kan vi göra beräkningar och på så vis ta fram nya uppgifter till Skogsvinge, som exempelvis volym, höjd, grundyta och diameter, trädslag och mycket mer, säger Linnéa. Lovande pilotförsök Sedan ett år tillbaka driver SCA ett pilotförsök i Piteå med digitala flygbilder från Lantmäteriet. Försöket omfattar ett område på km 2 där det både finns SCA-ägd skog och många privata skogsägare. Vi testar beräkningarna från flygbilderna mot den information vi har i Skogsvinge, för att se hur väl det stämmer överens. Under våren ska SCAs fältpersonal i Piteå använda data från flygbilderna ute i skogen för att ytterligare kvalitetssäkra de nya beräkningarna, förklarar Linnéa och fortsätter: Med en fältdator eller utskrivna beståndsrapporter som vi har gjort utifrån flygbilderna kan de jämföra skogen med data från flygbilderna och verifiera att uppgifterna stämmer. Vi har även jämfört flygbildernas 4 DIN SKOG

5 Henrik Risberg, Risbergs Skogskonsult AB. Vårt mål är att kunna lyfta Skogsvinge mot nya höjder med en kontinuerlig uppdatering. FOTO: PER-ANDERS SJÖQUIST FOTO: PER PETTERSSON Linnéa Olofsson, SCA Skog. volymsuppgifter från nyligen avverkade områden med den volym som sedan har mätts in på en virkesterminal eller en industri. Dessutom har vi jämfört uppgifterna med nyligen gjorda skogsbruksplaner. Och resultaten ser hittills mycket lovande ut. Ja, det ser väldigt bra ut. Informationen från flygbilderna stämmer till största del. En klar fördel är att vi även får information om yngre skog, något som Skogsvinge inte kunnat ge tidigare. Däremot ser vi att det finns en tendens att överskatta volymen där andelen lövträd är hög, så det måste vi fortsätta att arbeta med, säger Linnéa. Ännu bättre skogsbruksplan Henrik Risberg, Risbergs Skogskonsult AB, arbetar med att göra skogsbruksplaner åt SCA i Norrbotten. Han har tittat på cirka 180 skogsbestånd och jämfört beräkningar från flygbilderna med uppgifter från skogsbruksplaner som han nyligen har gjort själv. Volymen stämmer så bra att jag blev överraskad. Under barmarkssäsongen gör jag nya planer i fält och då ser vi hur siffrorna stämmer i verkligheten. Om uppgifterna från flygbilderna har hög tillförlitlighet kan vi göra säkrare planer eftersom vi får fram siffror med hög precision. I slutänden får markägaren en bättre skogsbruksplan. säger Henrik Risberg. Möjligheten att uppdatera Skogsvinge med hjälp av digitala flygbilder innebär flera fördelar för skogsägare. De kan få aktuell information om sin skog med jämna mellanrum och de får bra kontroll på hur deras skog växer och förändras. Genom att vi kan räkna på tillväxten med högre precision blir det även lättare att föreslå åtgärder vid rätt tillfälle. Och att veta hur ens fastighet utvecklas är bra kunskap om man t ex ska förhandla om banklån, säger Linnea och poängterar: SCA ligger långt framme i det här arbetet, mycket tack vare att vi har bra information om vår egen skog som vi kan applicera på skog generellt. Enkelt att ha koll Delar av Skogsvinge finns tillgängligt för skogsägare via SCAs webbsida Min Skog. Det gör att det blir enklare att bo längre ifrån sin skogsfastighet och ändå ha bra kontroll, säger Linnéa. I mitten av sommaren ska en utvärdering av flygbildprojektet vara klar och därefter ska SCA ta ställning till hur man går vidare. Vårt mål är att kunna lyfta Skogsvinge mot nya höjder med en kontinuerlig uppdatering, avslutar Linnea. TEXT: MISAN LINDQVIST DIN SKOG 5

6 Tommi Lundberg Mångsysslare med egna smultronställen Skog och maskiner har ända sedan barnsben varit Tommi Lundbergs stora intresse. I dag är det dessutom hans försörjning. När han inte är i skogen sitter han i traktorn. Eller mekar i verkstaden. Inte ens Skellefteås SM-final i hockey kan få honom på andra tankar. Jag brinner för det här, försäkrar han. 6 DIN SKOG

7 Skog och trä har alltid varit mitt intresse, säger Tommi Lundberg. En av många maskiner i Tommis verkstad en svarv som tidigare använts av industriföretaget Alimak i Skellefteå. BYARNA LUND OCH KLUTMARK, några kilometer väster om Skellefteå, gränsar till varandra. På armlängds avstånd från gårdarna längs vägen gör sig Skellefteälven påmind. I Klutmark växte mångsysslaren Tommi Lundberg upp, men numera är han bosatt i Lund. Skogen som kryper ner mot den smala remsan odlingsbar mark närmast älvfåran var en gång hans lekstuga, i dag är det hans arbetsplats. Eller snarare en av flera arbetsplatser. Skog och trä har alltid varit mitt stora intresse, säger han över en fika i köket. Snickare, lärare och dräng Tommis farfar var småbrukare. Hans mål var att en gång äga tio kor, men det blev aldrig mer än nio. Däremot ägde han ett skogsskifte på 62 hektar, varav nästan hälften var produktiv skog. Detta ville han att Tommi skulle ta över, eftersom han tidigt hade visat intresse för skogen. Men eftersom jag då inte hade några pengar skrev jag ett avtal med farsan om att han skulle sköta skiftet tills jag kunde få fram en förutbestämd köpeskilling, berättar Tommi. Det hann gå några år. Farfar var nöjd och Tommis pappa skötte skogen på bästa sätt. Själv utbildade sig Tommi till finsnickare och slöjdlärare, hann bli vansinnigt less på skolans värld, men barnen var alltid en pluspost, och fick jobb som vd, som här ska tolkas vanlig dräng, på ett stort jordbruksföretag. Med drygt 700 grisar och ett hundratal tjurar kan man säga att jag fick nära kontakt med det jordiska, konstaterar han. Jag har också insett hur viktigt det är med en skogsbruksplan och bra rådgivare för att få ekonomi i skogsinnehavet. Äntligen skogsägare Men det var åt maskinsidan han ägnade merparten av sin arbetstid. Det var underhåll, reparationer och konstruktioner. Tommi stod sällan handfallen inför en maskin som hade gett upp, något han haft stor nytta av i sitt fortsatta yrkesliv. Och så kom då dagen när han äntligen hade blivit tillräckligt likvid för att med hjälp av en välvillig bank kunna skriva på köpeavtalet som gjorde honom till ny ägare av sin farfars skog. Det var en härlig känsla, minns han. Visserligen blev jag ordentligt skuldsatt, men att bli skogsägare var stort. De första åren tillbringade han all tid i skogen. Han röjde och gallrade, antingen själv eller tillsammans med sin pappa. Det var vansinnigt roligt, minns Tommi. En tredje gallring är snart aktuell, skogen växer och virkesvolymen ökar i rask takt. Och när tillfälle dykt upp har skogsinnehavet ut ökats i flera omgångar, antingen genom köp eller genom att byta åker mot skog. I dag har jag drygt 167 hektar produktiv skog, DIN SKOG 7

8 Resvirke, läkt och reglar till den nya verkstaden är hämtat ur egen skog. En välutrustad verkstad är en förutsättning för att göra jobben i egen regi, menar Tommi. säger Tommi. Och jag köper gärna på mig mer, även om mer skog inte är ett mål i sig. Viktigt med skogsbruksplan Ett allt större skogsinnehav har också inneburit att pionjärårens föresats att sköta skogen helt på egen hand har fått överges. Tiden räcker inte till för att själv ta hand om eftersatta skiften med stort behov av röjning. Dessutom har Tommis pappa blivit sjuk och kan inte längre hjälpa till i samma utsträckning. Jag har också insett hur viktigt det är med en skogsbruksplan och bra rådgivare för att få ekonomi i skogsinnehavet, säger Tommi. SCAs virkesköpare Ola Holmgren har varit en stor hjälp, och det har därför blivit en hel del affärer med SCA. Det är ändå en alldeles speciell känsla med att äga skog. Mångsysslare Själv arbetar han numera som egen företagare med flera strängar att spela på. Han utför legokörningar åt lantbrukare i ett område som sträcker sig från Lövånger i söder till Byske i norr, mestadels kalkning, fastgödsel och ogräsbekämpning. Jag har inga anställda utan gör allt själv, förklarar han de många timmar han sitter bakom ratten i traktorn. Det har hänt att jag gödslat så sent som den 22 december. Vintertid gör Tommi några vändor i skogen. Dessutom utför han maskinreparationer och bygger kök. Med mera. Verkstaden har han hemma på gården och en ny maskinhall reser sig över taknocken på familjens villa i Lund. Resvirke, läkt och reglar hämtar han ur den egna skogen, byggjobbet görs naturligtvis i egen regi. Mår bra av skogen Hallen ska snart vara klar, försäkrar Tommi och visar vägen till den välutrustade verkstaden, eller hobbylokalen. Här finns det mesta som behövs för att hålla liv i gamla maskiner, och för att hålla Tommi sysselsatt. Pelarborr, travers, svarv, svets. Överallt verktyg och åter verktyg. En kamin i ett hörn. Skruvar och muttrar i burkar. Det visar sig att Tommi även är utbildad smed. Men, funderar han när vi far iväg till Klutmark där han har en hyvel i lag med en kompis, det är ändå en alldeles speciell känsla med att äga skog. Att se träden växa och att ha sina egna smultronställen, det är sådant man mår bra av. Det skulle Tommis farfar säkert hållit med om. TEXT: MATS WIGARDT FOTO: FRIDA SJÖGREN Med storstövlarna på vandrar reporter och skogsägare ut på gårdsplanen. 8 DIN SKOG

9 nya virkesköpare I... MATFORS/SUNDSVALL Andreas Mattsson är ny virkesköpare i Matfors/Sundsvall. Han började den 4 juni. Andreas har tidigare jobbat som skogsmaskinförare, virkesköpare, produktionsledare och med marknadsfrågor. Närmast kommer han från en tjänst som distriktschef på Holmen skog. Jag tycker om att träffa människor. Jag gillar att diskutera och hjälpa skogsägare att nå sina mål. Det får jag göra som virkesköpare och därför trivs jag med det jobbet. Jag får vara med där det händer, säger Andreas. Han är 39 år och bor på en gård i byn Västermarken utanför Lucksta, väster om Sundsvall, med fru, två barn, tre hundar och lite lantbruksdjur. På fritiden ägnar jag mig åt gården, vi har både jord och skog. Jag jagar gärna och jag håller på en del med idrott och motion, berättar Andreas. Barntävling HÄRNÖSAND Lisbeth Rantaniemi, 45 år, börjar arbeta som virkesköpare i Härnösand den 1 augusti. Jag kommer att utgå ifrån SCAs lokalkontor i Härnösand och mitt köpområde blir troligen söder och väster om Härnösand, berättar Lisbeth. Hon kommer närmast från en tjänst som produktionsledare på Holmen skog. Före det arbetade jag som virkesköpare för Holmen skog, säger Lisbeth. Hon bor med sin man och två söner på en gård i byn Getberget, cirka fem kilometer utanför Ullånger. Vi har egen skog, men på min fritid påtar jag helst i trädgården eller så är jag ute i terrängen och springer. På vintern åker jag gärna längdskidor. Hon ser fram emot att börja jobba som virkesköpare igen. Jag trivs med att jobbet är varierat, ingen dag är den andra lik. Som virkesköpare får jag träffa många roliga och intressanta människor och jag gillar att få hjälpa till att hitta bra lösningar för skogsägare. Dessutom tycker jag om att få vara utomhus i jobbet, säger Lisbeth. SUNDSVALL Mikael Kullström, 24 år, är ny virkesköpare i Sundsvall sedan april. Han har tidigare vikarierat som virkesköpare vid Medelpads skogsförvaltning. Mikael studerade till jägmästare i Umeå och utexaminerades Jag är uppvuxen i Sundsvall och nu har jag alltså flyttat hem igen tillsammans med min sambo, berättar han. Jag trivs väldigt bra med att arbeta som virkesköpare. Jag gillar att ha kundkontakter och jag gillar att det är ett ständigt kunskapsutbyte i jobbet. Alla skogsägare har olika mål med sitt skogsbruk, därför blir det stor variation i mitt jobb, tycker Mikael. När han inte jobbar ägnar han sig gärna åt fiske, både med fluga och kastspö. Jag tränar också löpning och på gym. Skogsfågeljakt är ett annat stort intresse jag har. Men just nu har jag ingen hund att jaga tillsammans med. Rita ditt favoritskogsdjur! Vilket djur i den svenska skogen tycker du allra mest om? Är det kanske ett stort djur som björn eller älg, någon fågel, ett litet djur som hasselmus, ekorre eller lämmel eller kanske rent av en insekt? Alla har vi våra favoriter! Rita eller måla ditt älsklingsdjur från den svenska skogen så har du chansen att vinna fina grejer från SCA. Vi utser fem vinnare. STUGUN Joakim Johansson är ny virkesköpare i Stugun. Han kommer att arbeta i området från Stugun till Hammerdal. Joakim blev färdig jägmästare för snart ett år sedan. Han är 29 år och kommer ursprungligen från Skellefteå. Nu bor han tillsammans med sin sambo i Östersund. Innan jag fick jobbet som virkesköpare arbetade jag som traktplanerare hos Holmen skog, berättar han. Som virkesköpare tycker jag att det är både utvecklande och roligt att diskutera olika skogsbruksåtgärder med skogsägare och få hjälpa till att hitta de bästa lösningarna, säger Joakim. På fritiden ägnar han sig framför allt åt utförsåkning. Nu under barmarkssäsongen är det friluftsliv och träning i allmänhet som gäller, säger han. Vi vill ha din teckning senast den 22 augusti Skicka den till: SCA Skog AB Teckningstävling Din Skog Sundsvall DIN SKOG 9

10 Orimliga svenska regler sätter käppar i hjulet för skogsägare När ett par EU-direktiv om naturvård börjar tillämpas i svensk lag kan det få enorma konsekvenser för skogsägarna. Till exempel kan vanliga fåglar som talltita och svartmes få ett så omfattande skydd att det blir förbjudet att störa dem med skogsbruksåtgärder. En enda individ av en art kan stoppa en hel avverkning, utan att skogsägaren får någon ersättning alls. Vi vet inte än var det här kommer att landa, men svenska myndigheter har tolkat EUs direktiv på ett helt orimligt sätt, säger Per Simonsson, skogsekolog vid SCA. DEN JURIDISKA BAKGRUNDEN är komplicerad, men det stora problemet är hur Sverige formulerade lagtexten när några EU-direktiv infördes i den svenska artskyddsförordningen. Sverige gick mycket längre än vad EU har avsett. I princip är artskyddsförordningen så absurt formulerad att det alltid är förbjudet att störa alla fåglar, förutom vid jakt! Vi på SCA och även andra skogsbolag menar att det är en helt felaktig tolkning av EUs direktiv, säger Per Simonsson Det var drygt 15 år sedan formuleringen gjordes, men fram till nu har det inte fått några större konsekvenser eftersom reglerna inte har tillämpats i någon större skala. Nu har emellertid några skogsägare förbjudits att avverka med hänvisning till lagen och direktiven ska också införas i allmänna råd till skogsvårdslagen. Lista med 64 arter Men inte heller myndigheterna verkar tycka att det går att skydda alla fåglar. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har tagit fram en lista på 64 särskilt prioriterade fågelarter, som de föreslår att skyddet ska gälla för. Även detta är vi mycket kritiska till. På listan finns flera arter som är alldeles 10 DIN SKOG Vi på SCA har specialistkompetens inom området och om du känner dig osäker kan du gärna ta kontakt med din virkesköpare. PER SIMONSSON för vanliga för att det ska vara rimligt att ta sådan hänsyn. Ett exempel är orren som vi har par av i Sverige, säger Per Simonsson. Att orre och andra vanliga fåglar finns med på listan beror på att listan delvis grundar sig på en artförteckning från EU. Där finns flera arter som är vanliga här, men sällsynta i andra EU-länder. En del av arterna är till och med lagliga att jaga i Sverige. Tjädern är ett exempel. Om man har en spelplats för tjäder på sin fastighet har man rätt att skjuta tjädrarna under jakttiden, men man har inte rätt att störa dem med skogsbruksåtgärder. Det visar att lagen är orimlig, säger Per Simonsson. Bättre spara viktiga miljöer Han konstaterar att det även finns andra orosmoln, framför allt att de nya reglerna är inriktade på skydd av enskilda individer. Den svenska modellen för naturvård har hittills varit inriktad på att skydda arter som helhet och det är en avsevärd skillnad. Som skogsägare ska vi självklart ta hänsyn till enskilda individer när det gäller fåglar som är väldigt ovanliga, som till exempel kungsörn, havsörn och fiskgjuse. Men i övrigt är vi övertygade om att det är bättre att vi identifierar miljöer som är viktiga för olika arter och undantar sådana miljöer från avverkning. Vi sparar till exempel bäckraviner, bergsbranter och myrkanter för att vi vet att många arter trivs i den sortens områden, inte för att vi har sett spe- FOTO: OVE KÄLLSTRÖM Om du har tretåig hackspett häckande i din skog är det troligt att Skogsstyrelsen kommer att kräva omfattande hänsyn eller att myndigheterna helt stoppar avverkningen. cifika individer precis där. Dessutom sparar vi enskilda träd och trädgrupper som är viktiga för olika arter och vi skapar högstubbar, bränner och avsätter frivilligt större områden för naturvård. Vi anser att det är ett mycket bättre sätt att jobba på och är därför mycket kritiska till inriktningen på att skydda enstaka individer. Listad fågel kan stoppa avverkning Den nya inriktningen kan medföra att en avverkning stoppas ifall en person har sett någon av de 64 listade fåglarna i ett område som är tänkt att avverkas. Det kan till exempel gälla fågelobservationer som har registrerats på en hemsida som heter Artportalen. Där är det öppet för vem som helst att registrera arter som man har sett och när Skogsstyrelsen får in

11 FOTO: BENGT EKMAN/NATURFOTOGRAFERNA/IBL BILDBYRÅ FOTO: TOMMY ANDERSSON Orren finns med på listan över särskilt prioriterade arter, trots att det finns par av dem i Sverige. Artskyddsförordningen är nu formulerad så att även vanliga fåglar, som till exempel talltita, får ett så omfattande skydd att det blir förbjudet att störa dem med skogsbruksåtgärder. en avverkningsanmälan kommer de att kontrollera de observationer som finns där. Sidan är flitigt använd av privatpersoner och det kommer dagligen in flera tusen rapporter. Om det finns en observation i ett område som är anmält för avverkning kan Skogsstyrelsen kräva att skogsägaren gör en inventering. Här finns det många frågetecken, konstaterar Per. Det står att det krävs trovärdiga observationer för att man ska bli ålagd att inventera. Men hur ska Skogsstyrelsen kunna bedöma det? Ska de göra undersökningar av personerna som har lämnat in uppgifterna? Det är också mycket som är oklart kring hur inventeringarna ska göras, menar Per. Vem ska göra dem? Kan skogsägarna göra dem själva eller krävs det auktoriserade inventerare? Hur ska man säkra kvaliteten? Inte rätt till ersättning Om inventeringen visar att någon av de listade arterna finns i området ska skogsägaren lämna in förslag på anpassningar för att skydda arten. Det kan till exempel röra sig om omfattande hänsyn, att lämna en del av området eller att inte kalavverka utan i stället jobba med kontinuitetsskogsbruk. Om Skogsstyrelsen inte tycker att anpassningarna räcker kan de hänvisa ärendet till länsstyrelsen, som helt kan förbjuda avverkningen. Skogsägarna har ingen rätt till ersättning, vare sig de gör anpassningar eller om de inte får avverka alls. Det är också nytt. Tidigare har myndigheterna inte haft rätt att ställa för stora krav på skogsägaren. Det har stått att pågående markanvändning inte får försvåras avsevärt. Men nu är artskyddet så starkt att Skogsstyrelsen kan säga att en skogsägare inte får avverka, utan att skogsägaren har rätt till ersättning, säger Per. Införandet av EUs direktiv får främst konsekvenser när det gäller fåglar, men en hel del andra arter påverkas också, bland annat en del skalbaggar, ödlor, svampar och växter. SCA jobbar för förändring Än så länge är det mycket oklart hur reglerna kommer att tillämpas inom skogsbruket. Det är mycket som vi inte vet i dagsläget, men det kan bli väldigt stora följder för skogsägarna, poängterar Per Simonsson. SCA jobbar nu aktivt för att införandet av EU-direktiven ska ändras. Syftet med EUs direktiv är inte att skydda varje individ, utan att skydda arten, så införandet i svensk lag har blivit helt fel, säger Per Simonsson. Vad har du för råd till privata skogsägare som drabbas? Vi på SCA har specialistkompetens inom området och om du känner dig osäker kan du gärna ta kontakt med din virkesköpare. Det är tillåtet att jaga tjädrar, men inte att störa dem. Det visar att lagen är orimlig, menar SCA. FOTO: ULF RISBERG NATURFOTOGRA- FERNA/IBL BILDBYRÅ KERSTIN OLOFSSON Fotnot Det är EUs fågeldirektiv och EUs art- och habitatdirektiv som har implementerats i svenska artskyddsförordningen. DIN SKOG 11

12 TUNADALS SÅGVERK REDO FÖR FRAMTIDEN Rent och fräscht, men framför allt nytt. Den nya såglinjen på Tunadal har en kapacitet på 50 stockar i minuten. FOTO: PER-ANDERS SJÖQUIST 12 DIN SKOG

13 När nya Tunadals sågverk startades i maj i år var det en modern och flexibel anläggning med ny teknik, från inmätning till utlastning, som togs i drift. Strax intill finns hyvleri och ett helt nytt måleri, vilket sammantaget ger en fortsatt långsiktig efterfrågan på sågtimmer. FOTO: PER-ANDERS SJÖQUIST Vi stärker vår konkurrensförmåga vilket gynnar skogsägarna som säljer virke till SCA, summerar Katarina Levin, sågverkschef, Tunadals affärsidé. DET ÄR NÅGRA VECKOR kvar till uppstart när vi besöker Tunadals sågverk. Sågverkschef Katarina Levin är synbart belåten. Tidplanen håller, själva såglinjen finns på plats, det återstår bara kabeldragning, ventilation, omklädningsrum, matrum, pentry, duschar Det har varit en process som inneburit mycket arbete för alla, särskilt som de befintliga såglinjerna varit igång under hela byggtiden, konstaterar hon. Som mest har närmare 150 personer varit sysselsatta i projektet. Miljardinvestering När den nya såglinjen i Tunadal är i bruk innebär det att hela sågverket har byggts om en investering på cirka 1,3 miljarder kronor som har skett under de senaste tretton åren. Såglinjen har en matningshastighet på 200 meter i minuten, mätramarna är utrustade med 3D-teknik, sågintaget klarar 50 stockar i minuten och den 125 meter långa profileringslinjen från Linck har bland annat sidobrädesoptimering och kurvsågning, vilket gör att man får ut maximalt av varje stock. Det ger Tunadal en effektiv produktion och kapacitet att producera kubikmeter sågat granvirke, motsvarande sex miljoner stockar per år. Det mänskliga ögat ersätts med röntgen, laser och kameror som inte blir trötta, berättar Katarina Levin. Besluten fattas på ett optimalt sätt av datorer vilket ger ökat trävaruutbyte, fler värdefulla produkter och bättre ekonomi. Dessutom: sågintaget är av bullerskäl helt inbyggt, vilket är närmast unikt i Sverige! Framtidstro Sammantaget innebär detta att behovet av tätvuxet och hållfast grantimmer i Tunadals sågverk ökar med omkring kubikmeter till en bra bit över en miljon kubikmeter. Det tryggar skogsägarnas avsättning av grantimmer för många år framöver, poängterar Katarina. FOTO: SVANTHE HARSTRÖM Senast i september i år beräknas Tunadal var uppe i samma produktionstakt som de tre gamla såglinjerna hade tillsammans. Då fasas den gamla tekniken ut och därmed är den sista komponenten i ett helt nytt sågverk, som ska leva vidare i ytterligare ett antal decennier, på plats. Det har varit en energigivande investering som genererat mycket positiv framtidstro, summerar Katarina Levin och pekar samtidigt på att en betydande del av produktionen förädlas i Tunadals hyvleri och i det helt nya måleri som nyligen tagits i drift. Trenden inom bygghandeln pekar mot ett växande intresse för hyvlade och målade panelprodukter. Och där vill SCA vara med, genom att erbjuda genomtänkta produkter som är lätta att välja för både arkitekter, byggproffs och privatkunder. Vår affärsidé är att på bästa sätt ta tillvara på det grantimmer som finns i Mellannorrland, förklarar Katarina Levin. Detta stärker vår konkurrensförmåga och gynnar de skogsägare som säljer virke till SCA. TEXT: MATS WIGARDT Glada miner när sågverkschef Katarina Levin möter Lincks montageledare Malcolm Möbius och hans kollega från SCA, Peter Svensson. Vår affärsidé är att på bästa sätt ta tillvara på den råvara som finns i Mellannorrland. DIN SKOG 13

14 Sandra Westin, virkes köpare i Medelpad, visar en gran som angripits av granbarkborrar. Nya angrepp visar sig genom gnagspån, antingen vid små ingångshål i stammen eller på backen vid trädets fot De små hålen är inte så lätta att se, men då kan man titta efter större, bruna fläckar där barken är borta. Där har fåglarna pickat för att komma åt att äta borrarna. FOTO: SVANTHE HARSTRÖM FOTO: MATS BILDSTRÖM/SKOGENBILD Skogsskador Håll koll på din skog! Insekter, svampar och snöbrott. Hoten mot din skog kan verka många, men det finns goda råd att få. Viktigast av allt är att du går ut i din skog och ser efter hur den mår! DET STÖRSTA HOTET just nu är granbarkborrar, främst i Medelpad och östra Jämtland. De senaste årens stormar har ökat angreppen kraftigt eftersom borrarna gillar vindfällen. Nu kan man även se tydliga angrepp på stående granskog i de stormdrabbade områdena. Det finns också tecken på angrepp av dubbelögad bastborre, som ofta kommer ihop med granbarkborrarna men främst angriper undertryckta, lite klena granar. Titta efter vindfällen SLU och Skogsstyrelsen följer utvecklingen noga och det gör vi med. Troligen lär vi få leva med fortsatta angrepp i några år till, säger Ola Kårén, SCAs skogsvårdschef. Det är väldigt viktigt att man inspekterar sin skog för att hitta granbarkborreangripna granar. Titta efter vindfällen och kontrollera stående träd i solbelysta hyggeskanter och i nygallrade granbestånd borrarna gillar försvagade, stressade träd liksom sol och värme, säger Ola och fortsätter: Du känner igen ett angrepp på läget och att det oftast drabbat flera granar samtidigt. Eftersom barkborrarna övervintrar i marken i närheten av de angripna träden är det här som det är störst risk för fortsatta angrepp. En angripen gran får bruna, rostfärgade barr den första hösten. Barken lossnar i stora sjok, ibland till och med medan granen i stort sett är helt grön. Är barren och kronan gråfärgade har angreppet skett för något år sedan. Har man en större mängd träd som nyligen blivit angripna måste de tas om hand snabbt så att man inte riskerar att få nya generationer granbarkborrar som angriper skog i närheten. Kontakta din virkesköpare Om du har skog som du är orolig för, kontakta din virkesköpare så snart som möjligt så får du hjälp att bedöma skadeläget och vad som måste göras. Med hjälp av vårt verktyg Skogsvinge kan vi även söka ut områden som löper stor risk att drabbas av granbarkborreangrepp, säger Ola. Sandra Westin är virkesköpare i Medelpad och får nu allt fler telefonsamtal som rör granbarkborrar. Den här tiden rör sig många ute i skogen och det är då man kan upptäcka misstänkta angrepp. Men det är inte alltid så lätt att avgöra om det är angrepp, ett dött träd behöver nödvändigtvis inte bero på granbarkborrar. Är det däremot flera döda träd är det bra att vara misstänksam och min erfarenhet är att det ofta är mer angrepp än vad man först upptäcker. När vi från SCA är ute i skogen håller vi alltid ögonen öppna, även om vi är ute på andra uppdrag, säger Sandra och fortsätter: När en skogsägare ringer till mig och är orolig för angrepp i sin skog, försöker vi boka in ett besök tillsammans. På plats kan vi oftast snabbt konstatera om det handlar om ett granbarkborreangrepp, och tillsammans bedöma risken och hitta den bästa lösningen. Sedan får vi hoppas på en kall och blöt inledning av sommaren, eftersom det ger träden bättre kraft att försvara sig mot barkborrarna, säger Ola. Snytbaggen angriper plantor Snytbaggen är en annan skadeinsekt. Den ger sig på nyplanterade plantor och i Norrland förekommer 14 DIN SKOG

15 Snytbaggen ger sig på nyplanterade plantor. För att skydda plantorna är det viktigt med en väl utförd markberedning och plantering. FOTO: OLLE HEDVALL Du kan hjälpa till rapportera skador! Knäckesjukan orsakas av en svamp som växlar mellan tall och asp. Den syns genom att topparna på tallarna böjs och ibland även knäcks. PÅ SLUs HEMSIDA kan du på egen hand diagnostisera och rapportera skador på träd. Tack vare dina rapporter kan arbetet med att öka kunskapen om skador på träd och skog bidra till att utveckla metoder och strategier som minskar risken för skador. angreppen främst längs kusten och ca tio mil inåt land. Snytbaggen orsakar skador för miljontals kronor. I värsta fall kan man få göra om hela planteringen. Ett bra skydd är en väl utförd markberedning och plantering. Sedan kan man som skogsägare köpa plantor med kemiskt skydd. Snytbaggen föredrar värme, så skyddet är viktigast längst kusten och omkring fem till sju mil in i landet. säger Ola. Olika svampskador Svampskador är också ett hot mot skogen. I Norr- och Västerbotten finns törskatesvamp, som angriper tallar från fem år och uppåt. Svampen angriper främst gamla tallar, men kan lokalt orsaka stora skador i unga tallplanteringar. Ett angripet träd får gulvita blåsor med sporer på stammen. Det tar ofta flera år för ett träd att dö och det är tyvärr inte så mycket att göra åt det, säger Ola. Angrepp av knäckesjukan har ökat på senare tid, främst i Norrbotten men även i delar av Jämtland. Knäckesjukan orsakas av en svamp som växlar mellan tall och asp. Har man gott om unga aspar finns det ökad risk för knäckesjuka. Den syns genom att top- parna böjs och ibland även knäcks. Knäckesjukan ger kvalitetsförluster på tallarna. Ett sätt att motverka sjukan är att försöka spara aspar vid avverkning och på så vis undvika att de skjuter rotskott. I Norrbotten förekommer även angrepp av granrost och skvattramrost. Dessa svampar angriper årsskotten som blir gula, men de orsakar sällan stora skador. Angreppen minskar tillväxten, men dödar inte träden, säger Ola. Tung snö knäcker träd Snöbrott är en skada som uppkommer när det faller tung blötsnö som fryser och knäcker grenar och hela träd. Ifjol drabbades delar av Norrbotten av omfattande snöbrott. Besök skogen! Är det stora skador kan man behöva avverka omgående för att rädda virket. Snöbrotten kan orsaka insektsangrepp, av exempelvis märgborren som ger tofsiga tallar och sätter ner trädens tillväxt. MISAN LINDQVIST Granbarkborrar kan påverka virkesmarknaden Sommaren är här och med den kommer risken för nya, omfattande granbarkborreangrepp. Det kan ge stora flöden av granvirke som behöver räddas, konstaterar Jörgen Bendz, virkeschef vid SCA Skog. I MEDELPAD OCH DELAR av Jämtland är risken stor för omfattande angrepp av granbarkborrar. Se till att ha koll på din skog och kontakta din virkesköpare om du upptäcker angrepp. SCA har en god beredskap att hjälpa till med avverkning och få ut det skadade virket före den 15 juli, så att vi förhindrar nya massangrepp och att stora FOTO: PER-ANDERS SJÖQUIST Granbarkborre virkesvärden går förlorade, säger Jörgen. På virkesmarknaden är det bra balans i utbudet, för alla sortiment. Vinterns höga avverkningstakt ger fortfarande effekter på virkesflödet. Av den anledningen har vi haft omfattande produktionsstopp i avverkningsarbetet och i stället satsat på bland annat utbildning för förarna och reparationer och service av maskinerna, säger Jörgen och konstaterar: Våra industrier har en hög produktionstakt, det gäller inte minst sågverken. Den befarade avmattningen i efterfrågan på sågade trävaror har uteblivit. I mitten av maj startade produktionen på Tunadals nya såglinje. Till en början påverkar det inte råvarumarknaden så mycket, men på sikt kommer behovet av grantimmer att öka. Glädjande nog har vi hittills i år sett att många skogsägare vill skriva avverkningskontrakt med oss, avslutar Jörgen. MISAN LINDQVIST DIN SKOG 15

16 LAPPUGGL en effektiv skogsvår Har du lappuggla i din skog? Grattis, då har du fått en pålitlig skogsvårdare som hjälper till att hålla smågnagare borta! Två ugglor försöker se ut som en lutande stam så att ingen ska upptäcka dem. 16 DIN SKOG

17 AN dare MED JÄMNA MELLANRUM är det sorkår, vilket betyder att det finns särskilt gott om smågnagare i skogen. Det kan medföra stora skador för skogsägare eftersom sorkarna gnager på plantorna så att många plantor dör. Under dessa sorkår gynnas dock många av skogens fåglar och djur som specialiserat sig på att fånga sork och smågnagare. En av de mest specialiserade och effektiva sorkjägarna är lappugglan. Effektiv skogsvårdare Lappugglan är en av våra största ugglor och finns över hela det nordliga barrskogsbältet, som sträcker sig från Skandinavien över den ryska taigan och vidare över Nordamerika. Under sin jakt på föda kan lappugglor flytta över stora områden tills de hittar ett bra ställe med mycket mat. Som skogsägare ska man vara glad om man får lappugglan som gäst på sin mark. En lappugglefamilj kan konsumera upp till smågnagare under ett år och hjälper därmed till att hålla sorkarna borta. De vanligaste bytena är åkersork, mellansork och näbbmus. Har du lappuggla i din skog så var rädd om dem, de gör nytta och är effektiva skogsvårdare! En passion En annan skogsvårdare är Dan Henriksson från Stugun i Jämtland, en av SCA Skogs många duktiga skogsvårdsentreprenörer. I huvudsak utför Dan röjningar, både åt privata skogsägare som har anlitat SCA för att få hjälp och i SCAs egna skogar. Dan är utbildad skogstekniker och i samband med utbildningen gjorde han ett examensarbete om lappugglan. Successivt har Dans intresse för lappugglan blivit större och större och liknar nu mer en passion. Ringmärkning Under några försommarnätter fick Din Skog förmånen att följa Dan och en annan lappugglefantast Ove Stefansson på ringmärkning. Att ringmärka fåglar kräver tillstånd av Naturhistoriska riksmuseet och märkningen görs med största möjliga hänsyn till fåglarna. Under de härliga sommarnätter när jag följde med Dan och Ove betraktade jag hur väldigt lugna ugglorna var och hur varsamt de hanterades. När de åter släpptes ut i frihet verkade de helt opåverkade. TEXT & FOTO: LEIF JOHANSSON Med vant och ömsint handlag ringmärker Ove Stefansson en lappuggla. Ringmärkning bidrar till att öka kunskapen om denna resande sorkjägare. Ove Stefansson har skrivit Lappugglan Nordanskogens vagabond.han har också tagit fram hemsidan Dan Henriksson visar hur SCA i samband med traktplanering snitslat bort ett område med häckande lappuggla. DIN SKOG 17

18 SCA Skogs naturvårdsspecialister och ekologer ger dig praktiska och enkla naturvårdstips. Hägna in lövträd På många håll i Sverige är älgstammen så stor att det är näst intill omöjligt att få upp asp, sälg och rönn, eftersom älgarna betar dem så hårt. Men genom att hägna in ett område kan du ge lövträden en frizon och på så sätt gynna humlor, lunglavar, hackspettar och massor av andra arter! VÅRA NORRLÄNDSKA LÖVTRÄD, rönn, asp och sälg brukar etablera sig snabbt efter en avverkning, men i älgtäta områden blir de oftast inte mer än betade buskar. Lövträd och lövskogar är viktiga för många arter. En del arter är beroende av gamla lövträd, men lövträden gör också nytta redan i ung ålder. Pollinerande insekter samlar nektar från blommande sälgar, många fjärilslarver äter bladen av asp och småfåglar äter rönnbär på hösten. Ett hägn ger därför snabbt effekt för naturvården, säger Hanna Engström, naturvårdsspecialist vid SCAs skogsförvaltning i Norrbotten. Allt eftersom lövträden blir äldre gynnar de fler arter, allt från lunglav och aspgelélavar till insekter som aspvedbock och större svartbagge. Även flera olika slags tickor uppskattar äldre lövträd, bland annat trivs dofttickan på äldre sälgar. Genom att ge lövträden en chans att växa sig stora gynnar du också många fåglar, till exempel hackspettar som bygger bon åt sig själv och dessutom förser många andra arter med bon. SCA har flera hägn här i Norrbotten och det blir en otrolig effekt. Vi har ett 15 år gammalt hägn två mil norr om Boden och där växer det nu asp, rönn, sälg och björk som är tre, fyra meter höga. Utanför hägnet finns knappt ett lövträd som är mer än en meter och de få som finns är kraftigt betade, säger Hanna och tilllägger: Förutom den stora nyttan som hägnet gör för naturvården så är lövskogen väldigt vacker, särskilt på våren när träden är nyutslagna och skirt gröna. Är du intresserad av att se hur skogen växer i ett hägn? Våra virkesköpare kan tipsa om lämpliga platser att besöka. KERSTIN OLOFSSON FOTO: HANNA ENGSTRÖM Sälg uppskattas av många, bland annat myror som hjälper till med pollineringen. Skillnaden är markant. Inuti hägnet är lövträden flera meter höga, medan de utanför är hårt betade. Lövträd och lövskogar är viktiga för många arter, inte minst för polli nerande insekter, som till exempel humlor. Hannas tips om du vill göra ett hägn: Välj ut ett lämpligt område redan innan avverkning, så kan du lämna högstubbar att fästa stängslet i och endast komplettera med stolpar där det behövs. De flesta lövträd trivs bäst på frisk eller fuktig mark och gärna något bördigare marker. Det är bra för föryngringen om det finns några spridda lövträd inom den avverkade ytan eller i nära anslutning. Men riktigt lövrika bestånd gör mest naturvårdsnytta om de får stå kvar! Avverka helst alla träd som kan falla över stängslet. Sälgar inom området kan gärna kapas som högstubbar. Då skjuter de nya skott som är utom räckhåll för betande älgar. Naturlig föryngring fungerar oftast bra. De flesta lövträden föryngrar sig med rotskott eller stubbskott, men vill man ha upp en fröföryngring bör man markbereda innan man sätter upp hägnet. Hägnet bör vara minst två meter högt. Älgar är duktiga på att hoppa! Gör inte för stora hägn. Då ökar risken att älgarna bryter sig in. SCAs hägn är ca 1 hektar. Kontrollera minst ett par gånger per år att hägnet är intakt, så välj ett område som du lätt kan ta dig till. Om några älgar skulle lyckas ta sig in i hägnet kan de snabbt ställa till med stora skador. Behåll stängslet så länge som möjligt, eftersom älgarna gnager bark på lövträden och därför kan skada träden även när de har vuxit sig ganska stora. Men när hägnet börjar ge med sig kan det bli en fara för viltet och då bör det tas bort. Att sätta upp och ta bort hägn är ganska dyrt, men det finns stöd att söka. Prata med den lokala Skogsstyrelsen för att få mer information. 18 DIN SKOG

19 Notiser Arcwise ger förpackningar unik design NY, REVOLUTIONERANDE teknik från SCA gör det möjligt att ta fram wellpappförpackningar med runda former. Arcwise öppnar helt nya designmöjligheter av förpackningar som är tilltalande för kunder och konsumenter. Undersökningar visar nämligen att människor generellt föredrar runda former före kantiga. Arcwise passar bra för exempelvis transportförpackningar, hyllfärdiga förpackningar, konsumentförpackningar och butiksdisplayer. De runda förpackningarna kan dessutom göras upp till 30 procent lättare, vilket också förbättrar miljöprestandan. Den nya tekniken är skyddad av internationella patent och SCA erbjuder tekniken på licens till förpackningstillverkare. VATTEN, SKOG och tulpaner stod i fokus på skogsägarresan till Holland som arrangerades i april av SCA Skog i Medelpad och Skogsresor. Det blev fem intensiva men lärorika dagar i landet för gruppen på 41 personer, varav 37 är skogsägare. De besökte bland annat Zaanse-Schans, ett Holland i miniformat, för att titta på väderkvarnar, vädersågverk och havs-och sjösänkning som landet gjort sig känt för. De studerade också holländskt skogsbruk på nära håll, träffade holländska skogsägare och beundrade tuplanprakten i blomparken Keukenhof. De besökte även Rotterdam som har Europas största och världens tredje största hamn. Här ligger SCA Logistics terminal, där gruppen fick se hur man arbetade med att lasta och lossa RoRo-fartyget M/S Östrand som fraktar massa, tryckpapper och sågade trävaror från Norrland. Ett längre reportage om resan finns på under Nyheter. FOTO: JAN HEDBERG Skogsägare drog till Holland Libero lanserar fotbollsblöjor LAGOM TILL FOTBOLLSEM lanserar SCAs varumärke Libero en fotbollskampanj där man lyfter fram morgondagens stjärnor dagens blöjbarn. Fram till augusti kommer SCAs blöjor och blöjförpackningar att vara inspirerade av fotboll. Det finns olika versioner för varje nordiskt land, med sin egen design på både blöjor och förpackningar. Läs mer om kampanjen på dagensstjarnor SCA lanserar nya emojis SCAs VARUMÄRKEN för mensskydd har nyligen lanserat så kallade emojis, eller femojis, som ska bryta tabun kring mens och hjälpa tjejer och kvinnor att prata om mens på ett lättsamt och odramatiskt sätt när de skickar textmeddelanden. Sex olika femojis har tagits fram och illustrerar allt från en binda till hur pms kan upplevas. Syftet med femojis är att få kvinnor att våga prata mer öppet kring sin mens, det är ju något som händer i princip hälften av jordens befolkning. Nyligen har en kampanj genomförts för att införa femojisarna till Unicode (ansvariga för det universiella tangentbordet). Kampanjerna kommer till största del att drivas på Facebook och Twitter under hashtagen #femojis. DIN SKOG 19

20 Uppdrag i granngården skapade skogsvårdare med växtkraft Det började som en konditionsstärkande bisyssla i jakten på att bli Sveriges bästa skidåkare. Nu har Jonas Lantz bedrivit skogsvård i 20 år. Företaget Lantz Skogsvård verkar i hela Norrland och förtroendet från den första uppdragsgivaren Nils-Anders Stadin, skogsägaren från granngården i Medelpad, är fortfarande starkt. REDAN SOM TOLVÅRING fick Jonas gårdsjobb hos grannen Nils-Anders Stadin i byn Norrfjolsta, Attmar. Jag minns så väl när vi jobbade med höet varma sommardagar och Nils-Anders fru Åsa ordnade iskall fruktbål. Den härliga smaken kan jag känna än idag, berättar han. Omtanken stärkte arbetsglädjen och energidrycken kom väl till pass för pojken som visade stort engagemang redan från karriärstarten. Ja, det gick snabbt att få förtroende för honom, minns Nils-Anders. Stöttade tidigt skogsvårdsintresse Tidigt siktade Jonas Lantz på att bli Sveriges bästa skidåkare. Skogsarbete gynnade formen och snart föddes Lantz Skogsvård. Numera är skidkarriären lagd på hyllan, men företaget är en etablerad aktör i branschen. SCA Skog är en viktig uppdragsgivare sedan 15 år och Lantz Skogsvård är återförsäljare i Västernorrland för SCAs plantor från NorrPlant. Företaget planterar cirka tio miljoner SCA-plantor per år på uppdrag åt SCA, både åt privata skogsägare som anlitat SCA och på SCAs egen mark. SCAs plantor håller en hög och jämn kvalitet och står sig mycket bra i jämförelse med andra plantor, konstaterar Jonas. Andra skogsföretag och skogsägare anlitar också Lantz Skogsvård för plantering och röjning. Nils- Anders Stadin bistod med det allra första uppdraget. Jag tänkte att om han verkligen var intresserad av skogsvård så borde han få lite stöd att komma igång. Han hade röjt lite kring ägorna tidigare, så jag visste att det fanns viss talang. Tonen mellan dem är varm och humoristisk när de träffas för att se tillbaka på sitt nu 20-åriga samarbete. Jonas har gjort mycket bra insatser, säger Nils- Anders. Givande samarbete förädlar beståndet Vid en av Lantz Skogsvårds planteringar på Nils-Anders marker har cirka granplantor från SCA nu vuxit upp. Träden kommer troligen att sågas till konstruktionsvirke vid Tunadals sågverk så småningom. Det ser bra ut det här. Plantorna har vuxit som de ska, så jag tror visst att du lyckades med uppdraget 20 DIN SKOG