Tillämpningsinstruktioner för utkomststödslagen fr.o.m

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillämpningsinstruktioner för utkomststödslagen fr.o.m. 1.1.2014"

Transkript

1 Serviceområdet för socialarbete Serviceområdet för invandrararbete Vasa social- och hälsovårdsnämnds Tillämpningsinstruktioner för utkomststödslagen fr.o.m godkänd justerad social- och hälsovårdsnämnden i Vasa social- och hälsovårdsnämnden i Vasa

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Rätt till utkomststöd Förfarande i samband med ansökande om utkomststöd Vistelsekommun och förfarande, att ansöka om utkomststöd Behandling av ärendet och behandlingstid Tillgång till uppgifter och komplettering av ansökan UTKOMSTSTÖDETS STRUKTUR OCH STORLEK Utkomststödets struktur Fastställande av utkomststöd Tiden för fastställande Beviljande av utkomststöd retroaktivt Beslut och betalning BEAKTANDE AV INKOMSTER OCH TILLGÅNGAR Inkomster som beaktas Förvärvsinkomster Inkomster för ett minderårigt barn Utkomstskydd för arbetslösa (periodisering, kostnadsersättning, höjningsandel) Bidrag, spelvinster, skadestånd och verkliga bidrag som föräldrarna ger Beaktande av lån som inkomst Skatteåterbäringar/kvarskatt Tillgångar som ska beaktas Periodisering av inkomster samt inkomster som beaktas i efterskott Inkomster, som inte beaktas GRUNDLÄGGANDE UTKOMSTSTÖD (utgifter) Grunddelen Familj/gemensamt hushåll En minderårig som bor självständigt Sänkt grunddel Boendeutgifter Boendeutgifter som avses i 6 i lagen om bostadsbidrag Elektricitet Hemförsäkring Boendeenheter

3 4.3. Hälso- och sjukvårdsutgifter som inte är ringa Läkemedelsutgifter Klientavgifter samt anstaltsvård inom social- och hälsovården Tandvården Glasögon/kontaktlinser Övrig vård och övriga kostnader som hör ihop med hälsan KOMPLETTERANDE UTKOMSTSTÖD (utgifter) Utgifter som berör barn och familjen Utgifter för barndagvård Underhållsavgifter Utgifter för umgänge mellan barn och förälder Barnens förnödenheter Barnens hobbyutgifter Kostnader i samband med boende Garantiavgifter och flyttkostnader Hushållslösöre och -maskiner Övriga boendekostnader Arbetsreseutgifter och andra utgifter förorsakade av arbete Klädesinköp p.g.a. särskilda behov (t.ex. romsk klädsel) Andra av särskilda skäl eller omständigheter beroende utgifter Intressebevakarens arvode Skulder Begravningskostnader STUDERANDE Primära studieförmåner Lyftande av studiestöd Beaktande av studielån i kalkylerna Situationer där den primära förmånen inte betalas Anteckning om kreditstörning Fördröjda studier Utkomst under sommartid Verkliga bidrag som föräldrarna ger Studieutgifter Läroböcker, studiematerial och dylikt

4 Utgifter och räntor för studielånet samt avkortning av studielånet FÖRETAGARE VÄRNPLIKTIGA OCH CIVILTJÄNSTGÖRARE FÅNGAR UTLÄNNINGAR OCH INVANDRARE Hemkommun, uppehållstillstånd och bosättningsbaserat socialskydd Utlänningar och invandrare/utkomsten tryggad på annat sätt EU/EES-medborgare Medborgare från ett s.k. tredje land utanför EU/EES-området Turist Vistelse i Finland utan det krävda uppehållstillståndet Utlänningar och invandrare/ingen tryggad försörjning förutsätts Nordiska medborgare En familjemedlem eller annan anhörig till en finsk medborgare Återflyttare Offer för människohandel Personer som fått internationellt skydd Asylsökande Initialkartläggning och integrationsplan Utgifter som uppstår för pass, uppehållstillstånd och ansökan om medborgarskap Andra kostnader som uppstår vid stödande av integration FÖREBYGGANDE UTKOMSTSTÖD SERVICEPLAN UTKOMSTSTÖDETS FÖRHÅLLANDE TILL BARNSKYDDET Syftet med barnskyddet samt förebyggande barnskydd Tryggande av försörjning och boende Eftervård Barn placerat i enskilt hem ÅTERKRAV AV UTKOMSTSTÖD Återkrav från emotsedd förmån Övriga återkrav DEFINIERING AV BEGREPP

5 1. INLEDNING Tillämpningsinstruktionerna för utkomststödslagen har uppgjorts för att underlätta det individuella övervägandet hos den beviljande myndigheten samt att öka på jämställdheten bland kommuninvånarna. Tillämpningsinstruktioner kan inte schematiskt användas som grund för beslut, utan den sökandes individuella situation bör beaktas och beslutet bör alltid motiveras med de ifrågavarande punkterna i lagen. Tillämpningsinstruktioner grundar sig på den ikraftvarande lagstiftningen, Högsta förvaltningsdomstolens beslut, Social- och hälsovårdsministeriets publikation Handbok för tillämpning av lagen om utkomststöd (2013:5) samt den förändrade praxisen inom behandlingen av utkomststöd. Ifall det i tillämpningsinstruktionerna finns oklarheter eller konflikter gäller i första hand lagen om utkomststöd, andra ikraftvarande lagar samt Handboken för tillämpning av lagen om utkomststöd (2013:5). I behandlingen av utkomststödsärenden bör åtminstone följande stadganden jämte förändringar beaktas: Lagen om utkomststöd 1412/1997 Förvaltningslagen 434/2003 Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 812/2000 Socialvårdslagen 710/1982 Lagen om arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte 189/2001 Lagen om underhåll för barn 704/1975 Äktenskapslagen 411/1987 Lagen om främjande av integration 1386/2010 Lagen om social kreditgivning 1133/2002 (ifall social kreditgivning tas i bruk i Vasa) Utlänningslagen 301/ Rätt till utkomststöd Enligt 1 momentet i 19 i Finlands grundlag bör rätten till nödvändig utkomst och omsorg tryggas. Utkomststödet är ett ekonomiskt stöd inom socialvården som beviljas i sista hand och syftet med det är att trygga en persons och familjs utkomst och främja möjligheterna att klara sig på egen hand. Med hjälp av utkomststödet tryggas minst den oundgängliga utkomst som en person och familj behöver för ett människovärdigt liv. Behovet till utkomststöd utvärderas enligt individuell eller familjespecifik livssituation samt utifrån den ekonomiska och sociala situationen. Var och en är skyldig att enligt bästa förmåga dra försorg om sig själv och sitt eget uppehälle samt om sin makes, sina minderåriga barns och adoptivbarns uppehälle. I regel ansvarar föräldrarna för uppehållet av ett minderårigt barn. Före stödet beviljas bör alltid personens eller familjens möjligheter att få sin utkomst tryggad genom andra inkomstkällor utredas. De personer som ansöker om stöd bör hänvisas till att använda sig av de primära socialskyddsförmånerna som hör åt dem. Rätt till utkomststöd har var och en som är i behov av stöd och inte kan få sin utkomst genom förvärvsarbete, verksamhet som företagare, med hjälp av andra förmåner som tryggar utkomsten, genom andra inkomster eller tillgångar, genom omvårdnad från en sådan persons sida som är försörjningspliktig gentemot honom eller på något annat sätt. Utkomststödet är en familjespecificerad förmån. I lagen om utkomststöd avses med familj i gemensamt hushåll boende föräldrar, en förälders minderåriga barn och adoptivbarn, äkta makar, samt en man och en 4

6 kvinna som bor i äktenskapsliknande förhållanden. Då utkomststöd beviljas anses alla familjemedlemmar vara mottagare av det Förfarande i samband med ansökande om utkomststöd Vistelsekommun och förfarande, att ansöka om utkomststöd Utkomststöd ansöks skriftligt, genom en bokad mottagningstid eller på ett annat av utkomststödsmyndigheten godkänt sätt i den stadigvarande vistelsekommunen. En muntlig ansökan görs normalt genom ett personligt besök, men det kan även framföras per telefon, enligt myndighetens samtycke. Den sökande bör ändå komma på personligt besök, ifall detta är nödvändigt för att utreda ärendet (Förvaltningslagen 12 ). I Vasa är huvudregeln att en ny klients utkomststödsärende behandlas under en på förhand bokad tid vid socialhandledarens mottagning. I Vasa finns tillsvidare ingen elektronisk ärendehantering i fråga om utkomststödsärenden. Utkomststöd beviljas utifrån ansökan. En ansökan kan å familjens vägnar göras av en myndig familjemedlem. Även en annan instans kan å klientens vägnar göra en ansökan (t.ex. en anhörig, socialarbetaren vid sjukhuset, intressebevakaren). I detta fall skall en fullmakt uppvisas undertecknad av klienten. Utkomststödet beviljas av kommunen, i vars område personen eller familjen stadigvarande vistas. Den stadigvarande vistelsekommunen är normalt den kommun, i vilken personen eller familjen har en stadigvarande bostad. Vistelsekommunen bör separat fastställas i förhållande till varje stödmottagare. Familjemedlemmarna kan ha olika vistelsekommuner. Om personen eller familjen annars än tillfälligt vistas i flera kommuner än en, beviljas utkomststöd av organet i den kommun inom vilken personen eller familjen vistats då utgifterna uppkom. Då det för den sökande förorsakas kostnader som lett till behovet av utkomststöd från t.ex. två kommuner, bör den sökande även ansöka om stöd från bägge kommuner. Utgifterna, t.ex. boendekostnaderna bör enligt lagen om utkomststöd vara nödvändiga och skäliga. Det bör finnas tillräckliga grunder för vistelse i två kommuner, exempelvis studier (Lagen om utkomststöd 14 2 mom). En kortvarig eller temporär vistelse i en kommun överför normalt inte ansvaret för ordnande av utkomststöd, utan denna innehas fortfarande av den egentliga vistelsekommunen. Om behovet till utkomststöd bildas medan den sökande under en bestämd tid är på en anstalt, rehabilitering eller i en serviceboendeenhet övergår ansvaret för ordnande av utkomststöd inte till den kommun där den servicegivande enheten är belägen. Ifall den sökande bor i en serviceboendeenhet bör denne ansöka om utkomststöd från den kommun, i vilken boendeserviceenheten finns belägen. En sänkning av klientavgiften går alltid före i förhållande till utkomststödet. Personer som meddelar en Poste Restante adress eller som saknar en stadigvarande adress bör skriftligt redogöra för sitt egentliga boende. 5

7 Om behovet av stöd är brådskande, beviljas utkomststöd av organet i den kommun där familjen eller personen vistas då ansökan görs (Lagen om utkomststöd 14 3 mom). I detta fall ska personen eller familjen beviljas nödvändigt stöd, exempelvis en färdbiljett för en färd till den egentliga hemkommunen. Utgifter som uppstått utomlands beaktas inte vid beviljande av utkomststöd. Kommunens ansvar omfattar de kostnader, som har uppstått eller förorsakats av stadigvarande vistelse i kommunen (förutom vid stödbehov i brådskande situationer). Ifall den sökande vistas utomlands, beaktas som utgifter enbart kostnaderna för den bostad som finns i Vasa. Som inkomster beaktas samtliga inkomster som finns till den sökandes förfogande Behandling av ärendet och behandlingstid I brådskande situationer fattas utkomststödsbeslutet under samma eller senast under följande vardag från att ansökan har tagits emot, utifrån de uppgifter som då finns till förfogande. Socialhandledaren eller socialarbetaren bedömer ifall situationen är brådskande. I detta fall bör personen beviljas nödvändigt stöd för t.ex. köp av mat, medicin eller färdbiljett eller ordnande av brådskande boende eller inkvartering. Beslut kan vid behov fattas enbart för den brådskande delen av utkomststödsansökan. Övriga utkomststödsärenden bör behandlas senast under den sjunde vardagen från att ansökan har tagits emot. Ansökan som gäller följande månad bör behandlas och verkställas senast under den nämnda månadens första vardag, ifall det har dröjt längre än sju dagar från att ansökan har tagits emot Tillgång till uppgifter och komplettering av ansökan Eftersom utkomststödet kommer i sista hand, bör behandlaren av utkomststöd få alla uppgifter som är av betydelse vid behandling av utkomststöd samt utredningar över inkomster, tillgångar och andra omständigheter. En bristfällig ansökan fördröjer behandlingen av ärendet. Till en bristfällig ansökan bes klienten om kompletteringar senast den sjunde dagen från att ansökan har mottagits. I samband med begäran om komplettering meddelas klienten även ett datum, före vilket de saknade uppgifterna bör levereras. Komplettering får inte begäras, ifall det är onödigt för att lösa ärendet. Det bör även bedömas huruvida skaffandet att kompletteringen är orimlig då klientens helhetssituation beaktas. Beslutet om utkomststöd bör fattas utan dröjsmål, dock senast under den sjunde vardagen från att de nödvändiga kompletteringarna har tagits emot. Beslutet bör fattas utifrån de uppgifter som finns tillhanda, ifall den sökande inom den utsatta tiden inte har kompletterat sin ansökan eller framfört en godtagbar orsak till att kompletteringen fördröjs. I detta fall bör beslutet fattas senast under den sjunde vardagen från att den utsatta tiden har gått ut. Den del av ansökan som är möjlig att behandla utan kompletteringar bör behandlas inom sju vardagar från att ansökan har lämnats in. Ifall den sökande har givit felaktiga uppgifter, kan ett utbetalat utkomststöd återkrävas (Lagen om utkomststöd 20 ). Enligt 17 i lagen om utkomststöd bör den som ansöker om utkomststöd ge samtliga för utkomststödet nödvändiga uppgifter i sin kännedom till socialväsendet. Utkomststödstagaren bör omedelbart meddela om förändringar som sker i dessa uppgifter. I överlåtande av uppgifter tillämpas det som stiftats i i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. 6

8 Enligt 20 i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården har bl.a. statliga och kommunala myndigheter, folkpensionsanstalten och pensionsanstalterna skyldighet att avgiftsfritt på en socialvårdsmyndighets begäran utan hinder av sekretessbestämmelserna överlåta uppgifter som är nödvändiga för att utreda klientens behov till socialvård samt för att ordna och verkställa den. 2. UTKOMSTSTÖDETS STRUKTUR OCH STORLEK 2.1. Utkomststödets struktur Utkomststödet fördelas i grundläggande, kompletterande samt förebyggande utkomststöd. Grundläggande utkomststöd består av grunddelen samt övriga grundutgifter som t.ex. är boendekostnader enligt 6 i lagen om bostadsbidrag, hemförsäkring, hushållselektricitet och de hälsovårdsutgifter som är aningen högre. I det kompletterande utkomststödet beaktas utgifter som p.g.a. en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden anses nödvändiga enligt prövning från fall till fall. Sökanden av utkomststöd bör motivera de särskilda utgifterna i sin ansökan och beslutsfattaren bör i sina beslutsmotiveringar ta ställning till dessa. Syftet med förebyggande utkomststöd är att främja en persons och familjs sociala trygghet och förmåga att klara sig på egen hand samt att förebygga marginalisering och långvarigt beroende av utkomststöd. Det förebyggande utkomststödet beviljas i regel utifrån den anställdes initiativ. Enligt social- och hälsovårdsverkets verksamhetsstadga ( ) har yrkesgrupperna inom serviceområdet för socialarbete följande beslutanderätt: Förmånsbehandlare: fattar beslut om grundläggande utkomststöd och återkrav enligt 23 i lagen om utkomststöd. Socialhandledare: fattar beslut om grundläggande och kompletterande utkomststöd, återkrav enligt lagen om utkomststöd samt sänkande av grunddelen. Socialarbetaren, ledande socialarbetaren och serviceområdeschefen: fattar beslut om grundläggande, kompletterande och förebyggande utkomststöd, återkrav enligt lagen om utkomststöd samt sänkande av grunddelen Fastställande av utkomststöd Tiden för fastställande Utkomststödet fastställs i regel för en månad i taget. Utkomststöd kan vid behov beviljas och betalas ut för en kortare eller längre tid än en månad. (Lagen om utkomststöd 15 ). För de klienter vars ekonomiska situation antas hållas oförändrad är det möjligt att fatta ett beslut om grundläggande utkomststöd som baserar sig på kalkyler även för längre tider, dock högst för tre månader. För de utgifter som ingår i grundläggande utkomststödet (t.ex. el och receptmediciner) kan ett mer långvarigt beslut fattas, dock högst för sex månader. Beslut om kompletterande och förebyggande utkomststöd kan maximalt göras för ett år, t.ex. för barnens hobbyn, umgänge med barn och särskilda boendekostnader. Då inkomster, tillgångar och utgifter som ligger som grund för utkomststödet kalkyleras, beaktas dessa i regel för den tidsperiod, som utkomststödet fastställs för. Förfallodagen för den ursprungliga fakturan för godtagbara utgifter avgör i regel i vilken tidsperiod utgiften ingår och den beaktas i kalkylerna för ifrågavarande tidsperiod (exempelvis elräkning, hyra och avgifter inom den offentliga social- och 7

9 hälsovården). Det kan ibland vara behövligt att granska hur klientens situation har sett ut tidigare. Därtill finns det situationer, där inkomsterna kan fördelas i rater för att beaktas under flera tidsperioder, för vilka utkomststödet fastställs. (Se punkt 3.1.3) 2.3. Beviljande av utkomststöd retroaktivt Enligt 15 4 moment i lagen om utkomststöd kan utkomststöd av särskilda skäl beviljas retroaktivt. Särskilda skäl kan t.ex. vara hot om vräkning, att bli bostadslös eller en separationssituation inom familjen. Då retroaktivt utkomststöd beviljas kan de utgifter som beaktas vara exempelvis hyres- och elräkningsskulder eller hyresskuldernas räntor samt indrivnings- och rättgångskostnader. Ifall det för hyresskulder retroaktivt beviljas utkomststöd för en tid då klienten skulle ha haft rätt att få utkomststöd för hyrorna, men av någon anledning inte ansökte om denna förmån, anses dessa vara utgifter inom det grundläggande utkomststödet. I övriga fall är det fråga om kompletterande eller förebyggande utkomststöd. Den anställde kan fatta beslut om betalning av hyresskulder för högst ansökningsmånaden samt de tre föregående månadernas hyror. Ifall hyresskulden är för en längre tid, bör hela hyresskulden föras till social- och hälsovårdsnämndens individsektion för behandling. Betalning av skulder anses i regel inte vara utgifter som omfattas av utkomststödet. Skulder och avbetalningar kan dock ibland vara sådana utgifter, som man p.g.a. särskilda skäl enligt 15 4 momentet i lagen kan bevilja som retroaktivt utkomststöd. Förutsättningen är att utgifterna är utgifter som beror på en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden, exempelvis att en hushållsapparat har köpts i stället för en som gått sönder i enlighet med 7 c 1 mom. 3 punkten i lagen om utkomststöd. (SHM:s instruktion 2013:5) Beslut och betalning Om utkomststöd fattas alltid separata beslut i fråga om grundläggande, kompletterande och förebyggande utkomststöd. Beslutet tillkännages skriftligt åt klienten. Utkomststödet betalas i regel som pengar till klientens bankkonto. Betalande av stödet till en annan person än den sökande förutsätter en särskild orsak. Orsaken kan exempelvis vara återkommande sökande av utkomststöd, trots att den sökandes inkomster borde räcka till för utkomsten. Utkomststödet kan av särskilda skäl betalas till sökandens familjemedlem eller till den som sörjer för understödstagaren för att användas för understödstagarens uppehälle eller annars användas för betalning av utgifter för hans uppehälle. (Lagen om utkomststöd 16 ). 3. BEAKTANDE AV INKOMSTER OCH TILLGÅNGAR 3.1. Inkomster som beaktas Som inkomster beaktas de inkomster som finns till förfogande, oberoende av inkomstkälla. De inkomster som lämnas utanför utkomststödet räknas upp i 11 i lagen om utkomststöd. Att hållas i stadigvarande förvärvsarbete är den primära åtgärden i förhållande till utkomststöd. Då den sökande t.ex. är på alterneringsledighet, deltids- eller oavlönade tjänsteledigheter och denna verksamhet förorsakar behov till utkomststöd bildas i regel ingen rättighet till utkomststöd för den sökande. Den sökande rekommenderas till att återgå till sitt stadigvarande arbetsförhållande. 8

10 Förvärvsinkomster Som förvärvsinkomster anses bl.a. lön som betalas utifrån arbetsförhållande, inkomster som skaffats som företagare samt stöd för närståendevård. Till de delar som inkomsterna motsvarar utgifterna för arbetsresor och övriga av arbetet förorsakade utgifter, beaktas dessa inte som inkomster (lagen om utkomststöd 11 2 mom. 3 punkten). De utgifter för arbetsresor samt övriga av arbetet förorsakade utgifterna som beaktas dras av från de löneinkomster som beaktas i kalkylen för grundläggande utkomststöd. Naturaförmåner: Naturaförmånerna betalas normalt som lönetillägg åt den anställde. Ifall den naturaförmån som utbetalas kan ändras till pengar, kan denna beaktas då utkomststödet fastställs. Ifall naturaförmånen används för att trygga eller förbättra inkomstmöjligheterna, skall den inte beaktas. Bilförmån: Då penninglönen inte räcker till för utkomsten, bör personen avstå bilförmånen och i stället ta förmånen som penninglön. Ifall den sökande är tvungen att använda en bil under order av arbetsgivaren och behöver bilen under körning i arbetet, kan bilförmånen inte anses vara en inkomst. Måltidsförmån: Måltidsförmån kan fastställas som en inkomst för personen i fråga vid kalkyleringen av utkomststödet. Dagpenning och kilometerersättning: Med dessa ersätts de ökade kostnaderna, som bör beaktas som en reducerande faktor då utkomststödet fastställs. Ifall de tillgångar som ämnats för ersättande av kostnader, och som betalats för ändamålet beaktas som inkomster, bör det fästas vikt på huruvida dessa betalas återkommande, och ifall personen i tillägg till kostnadsersättningarna får andra förvärvsinkomster såsom löner, provisionsbetalningar eller liknande, eller ifall ersättningarna bildar den huvudsakliga inkomstkällan för personen i fråga. Utländsk dagpenning kan beaktas som inkomst till de delar som de överskrider de nödvändiga utgifter som täcks genom dagpenning. Kilometerersättningarna anses i regel motsvara de kostnader som uppstår för att utföra resor relaterade till arbetet med egen bil samt vara sådana inkomster som inte kan beaktas Inkomster för ett minderårigt barn Av de regelbundna inkomsterna för en under 18 åring som bor i gemensamt hushåll med sina föräldrar beaktas enbart den del som för den minderåriges del täcker de utgifter som beaktas i utkomststödet, närmast grunddelen och den minderåriges andel av boendeutgifterna. En person under 18 år är inte skyldig att försörja sina föräldrar eller syskon. Sommar- och veckoslutslöner för minderåriga barn till föräldrar som får utkomststöd är i regel sådana temporära eller ringa regelbundna förvärvsinkomster, att de bör lämnas obeaktade. (SHM:s instruktion 2013:5, sida 135) Utkomstskydd för arbetslösa (periodisering, kostnadsersättning, höjningsandel) Den inkomstrelaterade dagpenningen, grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet eller integrationsstödet beaktas som inkomst under 20 avgifts dagar månatligen. Dagpenningen eller stödet omvandlas till månadsinkomst genom att använda koefficienten 21,5 efter att personen har fått två hela utbetalningar av arbetslöshetsdagpenning under samma månad. 9

11 Då utkomststödet kalkyleras beaktas inte den höjda delen av utkomstskyddet för arbetslösa, kostnadsersättningarna eller den höjda kostnadsersättningen. Motsvarande beaktas inte de utgifter, som dessa kostnadsersättningar är ämnade att täcka (rese- och måltidskostnader) Bidrag, spelvinster, skadestånd och verkliga bidrag som föräldrarna ger De stöd som fåtts av privatpersoner beaktas i regel som inkomst för den sökande av utkomststöd. Ringa stöd beaktas dock inte (lagen om utkomststöd 11 ). En ringa/slumpmässig penninggåva, spelvinst osv på ca 100 kan lämnas obeaktad som inkomst. Ifall de ringa stöden fortsätter i över två månaders tid, anses de vara regelbunden inkomst, de beaktas då som inkomster i utkomststödskalkylerna. Skadestånd som fås för personskador beaktas som primära inkomster i förhållande till utkomststödet. Ifall en person får bidrag av sina föräldrar (t.ex. en myndig person som bor hos sina föräldrar), kan personen anses få den utkomst som behövs, eller en del av det, på ett av de andra sätten som avses i 2 1 moment i lagen om utkomststöd. Ifall personen bor i en lägenhet ägd av föräldrarna och inte bevisligen har betalat hyra åt sina föräldrar, kan det anses att personen i fråga faktiskt har fått ekonomiskt stöd av sina föräldrar. Hyra kan inte godkännas som boendeutgift till de delar den betalas av någon annan än ifrågavarande person Beaktande av lån som inkomst Bank- eller kreditskortskredit som lyfts från banken eller någon annan offentlig kredit kan inte beaktas som inkomst då utkomststöd beviljas, eftersom de nämnda formerna av kredit skall återbetalas. (SHM:s instruktion, sida 137). Stöd och lån som fås av släktingar, bekanta eller andra privata instanser beaktas som tillgängliga tillgångar Skatteåterbäringar/kvarskatt Skatteåterbäringen beaktas i regel som inkomst. Ifall klienten/familjen är en långvarig eller återkommande klient inom utkomststödet, eller ifall klienten är konstant lågavlönad, lämnas skatteåterbäringen obeaktad: hushåll på en person 100 hushåll på två personer 130 hushåll på tre personer 160 en större familj än i ovanstående exempel högst 190 Kvarskatten omfattas inte av utkomststödet. Kvarskatter betalas inte med utkomststöd och betalad kvarskatt beaktas inte som utgift Tillgångar som ska beaktas Som tillgångar beaktas de disponibla tillgångar som finns till personens och familjemedlemmarnas förfogande i enlighet med 12 i lagen om utkomststöd. Som tillgångar beaktas dock inte en stadigvarande bostad, behövligt bostadslösöre, nödvändiga arbets- och studieredskap, tillgångar som tillhör ett barn under 18 år, till den del dessa tillgångar är större än de utgifter som skall beaktas för barnets del eller de andra tillgångar som anses vara nödvändiga för att trygga en kontinuerlig utkomst. De tillgångar som finns till förfogande, såsom inbesparingar, värdepapper och andra lätt realiserbara tillgångar beaktas i regel som inkomster. 10

12 I fråga om tillgångar bör följande utredas: ägarunderlag, värde, beskattningsuppgifter och realiseringsmöjligheter. Det är väsentligt att en granskning av beskattningsuppgifterna sker då tillgångarna samt förändringarna i den sökandes tillgångar utreds i samband med utkomststöd. I specifikationsdelen av skatteförslaget och skattebeslutet finns en detaljerad utredning om den beskattade personens tillgångar. Specifikationsdelen bör separat begäras som bilaga till ansökan. I specifikationsdelen framgår även sådana tillgångar som inte kan ses i det egentliga beskattningsbeslutet. Exempelvis sådan egendom som till sitt värde är så ringa, att det inte beskattas, men som ändå är en sådan tillgång (en del även lätt realiserbart), att den påverkar utkomststödet. Ifall ett lån har lyfts för att köpa egendomen, kan tillgången beaktas i nettomängd. Det kan bestämmas att utkomststödet återkrävs för sådana tillgångar, som inte är nödvändiga för att trygga utkomsten Periodisering av inkomster samt inkomster som beaktas i efterskott Enligt 15 i lagen om utkomststöd beaktas inkomster och tillgångar för den tidsperiod som utkomststödet fastställs för. Inkomsterna kan delas i rater för att beaktas under flera månader, ifall det är skäligt. En dylik situation är t.ex. då en person eller en familj får en viss större inkomst, exempelvis avgångsvederlag, slutersättning då arbetsförhållandet upphör, arv, ett större arvode för arbetsutförande, intäkter från försäljning av egendom, vinster från spel eller andra till dessa jämförbara inkomster. Även exempelvis löneinkomster kan fungera som objekt för periodisering. En allmän regel för en hur lång tid inkomsten kan periodiseras kan inte framföras. Ärendet bör lösas utifrån individuella omständigheter. Klientens tidigare situation kan behöva granskas bakåt i tiden, ifall klienten ansöker om utkomststöd för första gången eller ifall det har gått en längre tid sedan föregående klientskap. Ifall personen får lön eller annan inkomst i slutet av månaden, kan lönen antingen i sin helhet eller åtminstone till största delen beaktas som inkomst för följande månad i utkomststödskalkylen. I regel beaktas en inkomst som betalats den 27 dagen eller senare i en månad som inkomst under följande månad. Klientens situation bör bedömas från fall till fall. Förvärvsinkomsterna kan även beaktas i efterskott, ifall förvärvsinkomsterna inte har funnits för kännedom då beslutet om utkomststödet har fattats. Detta förutsätter att utkomststödet ansöks inom de två första kalendermånaderna efter ifrågavarande beslut och att det inte kan anses oskäligt att beakta förvärvsinkomsten. Därtill förutsätts att det åt sökanden av stöd vid beviljande av stöd uttryckligen har meddelats att efter att stödet har beviljats, kan utbetalade förvärvsinkomster beaktas retroaktivt. Enligt rättsfallen kan även andra än förvärvsinkomster enligt ovanstående motiveringar periodiseras till en eller flera påföljande månader Inkomster, som inte beaktas (SHM:s instruktion 2013:5, sidorna ) Enligt 11 i lagen om utkomststöd beaktas inte FPAs moderskapsunderstöd, handikappförmåner eller prioriterade inkomster som berör utkomstskyddet för arbetslösa och rehabiliteringsförmånerna (kostnadsersättningar, rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningsförmåner). För förvärvsinkomsterna tillämpas instruktioner, enligt vilka minst 20 % av förvärvsinkomsterna, dock högst 150 /månad lämnas obeaktade. I Vasa förblir alltid maximala mängden (150 ) obeaktat, dock inte mer än den verkliga förvärvsinkomsten. Maximala mängden prioriterad inkomst är hushållsspecifik. Hemvårdsstöd 11

13 för barn, pension eller andra inkomstrelaterade förmåner anses inte vara prioriterade inkomster. Den temporära lagen gäller tills Den del av inkomsterna som av indrivningsmyndigheter har utmätts direkt från lönen eller personens övriga intäkter beaktas inte som inkomst. Även i situationer, där förmånsbetalaren (t.ex. FPA) kompenserar den sökande för för många betalade rater av en förmån, borde inkomsten beaktas enbart som den faktiska mängden som betalats. Klienten handleds dock i att uppgöra en betalningsplan över minimimängden. Enligt 8 i lagen om utkomststöd beaktas inte utgifter som ersätts eller till vilka en motsvarande förmån fås enligt andra grunder. På motsvarande sätt beaktas ersättningar och inkomster som erhållits för att täcka dessa utgifter inte som inkomster då utkomststödet beviljas. 4. GRUNDLÄGGANDE UTKOMSTSTÖD (utgifter) Då grundläggande utkomststöd beviljas beaktas de utgifter som täcks med grunddelen samt andra grundutgifter (de bostadsutgifter, utgifter förorsakade av hushållsel, hemförsäkringsavgiften samt hälsovårdsutgifter som är högre än ringa som avses i 6 i lagen om bostadsbidrag). (Lagen om utkomststöd 7, 7 a och 7 b ). Mängden utkomststöd bör enligt lagen om utkomststöd vara skillnaden mellan tillgångarna och de tillgängliga inkomsterna samt de fastställda utgifterna. Inkomsterna och tillgångarna beaktas först då grundläggande utkomststöd beviljas. (Lagen om utkomststöd 6 ) 4.1. Grunddelen Innehållet i grunddelen fastställs i 7 a i lagen om utkomststöd och om storleken på grunddelen fastställs i 9 i lagen om utkomststöd. Storleken på grunddelen beror på familjens storlek samt mängden och åldern på de barn som försörjs. I alla kommuner tillämpas samma euromängder i fråga om grunddelarna. Av den som söker stöd krävs i regel ingen separat utredning över användningen av grunddelen. För de utgifter som ingår i grunddelen beviljas i regel inga separata utkomststöd. I vissa fall kan beviljande av stöd vara behövligt, och då beviljas det som kompletterande utkomststöd Familj/gemensamt hushåll För vuxna som bor i gemensamt hushåll beaktas som grunddel den mängd som nämns i punkten annan person som fyllt 18 år (utkomststödets grunddelar). Detta berör äkta par, personer i samboförhållande, syskon som bor tillsammans eller personer av samma kön som bor i gemensamt hushåll. En förutsättning för att denna grunddel får tillämpas är att personerna de facto bor i gemensamt hushåll. Det är fråga om gemensamt hushåll främst i de situationer då personerna har ett gemensamt kosthåll och bruksvaror såsom TV, dagstidning och hushållsapparater är i gemensam användning i hushållet. Ifall de myndiga personer som bor i gemensamt hushåll inte bildar en familj som avses i utkomststödslagen, uppgörs en separat utkomststödskalkyl för dem. Storleken på grunddelen fastställs dock enligt denna punkt. För studerande som bor tillsammans fastställs grunddelen enligt denna punkt, ifall det inte är fråga om för varandra okända personer. Som grunddel för en förälder som bor tillsammans med sitt över 18 åriga barn beaktas grunddelen för en ensamboende och för det vuxna barnet beaktas grunddelen för en 18 år fylld person som bor hemma. En övre åldersgräns har inte fastställts i lagen. 12

14 Ifall barnet/barnen bor hos separerade föräldrar en vecka i taget hos respektive förälder, räknas ingen av föräldrarna som ensamförsörjare, och således beaktas inte grunddelen för ensamförsörjare för någondera. Barnets grunddel beaktas enligt försörjningsavtalet åt bägge föräldrar i det förhållande som antecknats i avtalet och umgänget i praktiken verkställs. För personer som meddelar Poste Restante adresser och som faktiskt är utan fast bostad beaktas grunddelen för ensamboende En minderårig som bor självständigt En minderårig kan självständigt ansöka om utkomststöd. Barnets föräldrar har enligt lagen om underhåll för barn försörjningsansvar för sitt barn, och detta bör beaktas då utkomststöd fastställs. Ifall föräldrarna i verkligheten inte deltar i försörjandet av sitt minderåriga barn som bor på annan ort, kan barnets ansökan inte förkastas med motiveringen föräldrarnas försörjningsansvar. Först bör man reda ut föräldrarnas möjlighet till att svara för försörjning av barnet. Ifall föräldrarna enligt sina egna ekonomiska förhållanden i verkligheten inte förmår sköta om försörjning av barnet, bör barnet beviljas utkomststöd. Utredandet av behovet till utkomststöd samt eventuellt utbetalande av detta är barnets vistelsekommun skyldig att ansvara för. Föräldrarnas försörjningsskyldighet upphör normalt inte då ett under 18 årigt barn flyttar hemifrån. Det utkomststöd som beviljas åt en ung person kan återkrävas av föräldrarna, ifall dessa avsiktligen har försummat sin underhållsskyldighet och att återkravet med tanke på föräldrarnas situation är skäligt. En ensamboende minderårig får inga förmåner som uppstår för boende i samhushåll med övriga familjen, så det är motiverat att använda grunddelen för ensamboende som grunddel för ifrågavarande person då utkomststöd beviljas. (SHM:s instruktion 2014:5, sida 98) Sett ur perspektivet för lagen om utkomststöd, kan ett minderårigt barn inte ses bo i ett samhushåll. Då ett minderårigt barn ingår äktenskap, upphör föräldrarnas underhållsskyldighet. Äkta par bildar en familj som avses i 3 i lagen om utkomststöd och vid fastställande av stöd påverkar inkomsterna och förmögenheten hos de personer som ingår i familjen hur stort stödet blir Sänkt grunddel (SHM:s instruktion 2013:5, sida ) Enligt lagen om utkomststöd har var och en skyldighet att enligt sin förmåga sköta om sig själv och sitt underhåll. Med anledning av detta har personen skyldighet att söka alla de förmåner som denne har rätt till samt att anmäla sig som arbetslös arbetssökande, ifall denne inte har ordnat någon annan primär och tillräcklig utkomst i förhållande till utkomststödet. Sänkandet av grunddelen kommer ifråga exempelvis ifall utkomststödsbehovet förorsakas av att personen utan motiverad orsak har nekat till erbjudet arbete eller någon annan arbetskraftspolitisk åtgärd eller genom sitt agerande förorsakar att arbete eller arbetskraftspolitiska åtgärder inte kan erbjudas åt denne. Ifall personen trots individuell handledning inte har anmält sig som arbetslös arbetssökande kan dennes grunddel sänkas högst procent. Sänkningen av grunddelen fastställs i 10 i lagen om utkomststöd. I andra situationer är sänkande av grunddelen inte möjligt. Grunddelen sänks inte hos de personer som inte omfattas av arbetskraftsförvaltningen. 13

15 Sänkningen av grunddelen kan vara högst två månader i taget med anledning av nekande eller försummelse. Sänkande av grunddelen kan göras enbart under förutsättning att sänkningen inte risksätter det nödvändiga utkomststöd som ett människovärdigt liv förutsätter med tanke på trygghet och sänkningen kan i övrigt inte heller anses oskäligt. Behovet till sänkning av grunddelen och dess mängd övervägs från fall till fall genom att beakta den stödsökandes och familjens situation som helhet. Det bör beaktas att sänkningen kan vara mindre än de nämnda eller också kan man helt låta bli att genomföra en sänkning. I samband med sänkningen av grunddelen uppgörs en plan över verksamheten för att främja klientens självständiga avklarande. Planen uppgörs av en socialarbetare. Beslutet om sänkande av grunddelen fattas av en socialarbetare eller socialhandledare. Sänkningen av grunddelen avslutas senast i det skede att klienten har utfört de åtgärder som antecknats i planen och som förorsakat sänkningen Boendeutgifter Inom grundläggande utkomststöd beaktas från boendeutgifterna de i 6 i bostadsbidragslagen avsedda boendeutgifterna, utgifter i samband med hushållselektricitet samt hemförsäkringspremier. Vid bedömningen av nödvändigheten av boendeutgifterna kan man tillämpa skälighetsprövning. Vid boendeutgifterna bör man beakta eventuella avtal staden ingått (t.ex. om upphandling av brännolja). Skäliga boendeutgifter som Vasa stad fastställt. Se bilaga Boendeutgifter som avses i 6 i lagen om bostadsbidrag Hyresbostad: hyra uppvärmningskostnader som betalas separat vattenavgifter för bostaden Ägarborstad och bostadsrättslägenhet: skötselvederlag uppvärmningskostnader som betalas separat vattenavgifter underhållsutgifter för fastigheten, dessa är bl.a. tomthyra fastighetsskatt sotning avfallshantering hem- och brandförsäkring årliga räntor för personliga lån som tagits för att köpa bostaden samt ombyggnadslån Befintligheten och villkoren i hyresförhållandet utreds från hyresavtalet. Beaktande av bostadslånsräntor förutsätter att räntorna i fråga har beaktats i beskattningens förskottsinnehållning. Vid bostadslånsräntorna bör man även bedöma ifall boende i en ägarbostad är orealistiskt om man beaktar personens/familjens ekonomiska möjligheter. I boendekostnaderna beaktas i kalkylen i regel en summar som motsvarar en månads andel. Även hos långvariga och återkommande klienter kan man beakta hela räkningen under förfallomånaden. 14

16 Elektricitet Hushållselektriciteten beaktas som grundutgift i utkomststödet. Hushållselektriciteten innebär elektricitet som används till annat än eluppvärmning. Utgifter som förorsakas av hushållselektriciteten beaktas i regel i sin helhet, ifall de inte anses vara oskäliga. Ifall elräkningen förutom hushållselektriciteten inkluderar uppvärmningskostnaderna beaktas andelen hushållselektricitet vara 30 % och eluppvärmningens andel 70 % i ifrågavarande elräkning Hemförsäkring Hemförsäkringen beaktas som grundutgift i utkomststödet. Utgifter som förorsakas av hemförsäkringen beaktas i regel i sin helhet, ifall de inte anses vara oskäliga. De rättsskyddsliga- och ansvarsförsäkringsandelar som ingår i hemförsäkringen beaktas enligt skälighet som utgift. Försäkringshandlingarna bör bes till påseende Boendeenheter För boende i boendeenheter beaktas grunddelen för en ensamboende. Invånaren ingår hyresavtal och kan få bostadsbidrag för hyran. Det bör alltid bekräftas vilken service som ingår för den person som bor i en boendeenhet. I en boendeenhet enligt socialvårdslagen kan den service som stöder boendet vara vård- och omsorgsservice, stödservice såsom måltids-, klädomsorgs-, hygien- och städservice eller kombinationer av dessa. För boendet betalar invånaren normalt hyra och en klientavgift för servicen. För avgifter inom socialvårdslagsenlig boendeservice har man inte separat fastställt något i klientavgiftslagen eller -förordningen, så kommunen kan för dessa uppbära den avgift den beslutat om. En sänkning av avgiften eller att helt låta bli att uppbära den är enligt 11 i klientavgiftslagen en primär åtgärd i förhållande till utkomststöd. För vård och omsorgsservice som ingår i serviceboendet enligt handikappservicelagen och lagen om specialomsorger får ingen serviceavgift uppbäras. Kommunen debiterar en avgift för underhåll (främst måltider, hyra, el och användande av olika tillbehör). Andelarna för måltider och tillbehör ingång i grunddelen för utkomststödet Hälso- och sjukvårdsutgifter som inte är ringa Med hälso- och sjukvårdsutgifter som är större än ringa avses andra än de dyra eller till mängden stora utgifter som ingår i grunddelen. För hälso- och sjukvårdsutgifterna förutsätts i regel att offentlig service används. Klienten bör för utgifterna ansöka om de i förhållande till utkomststödet primära förmånerna såsom sjukförsäkringsersättning. I utgifterna som beaktas i utkomststödet är det alltid fråga om skäliga och nödvändiga utgifter Läkemedelsutgifter De läkemedelsutgifter som baserar sig på läkarordineringar beaktas i regel i sin helhet. Dock är förutsättningen att läkemedlet har ordinerats för vård av en sjukdom. Som hälso- och sjukvårdskostnader kan även sådana utgifter ersättas som inte beror på sjukvård (exempelvis preventivmedel). För beviljande av utkomststöd har det nödvändigtvis ingen betydelse, ifall läkemedlen kan ersättas genom sjukförsäkringen. Utbyte av läkemedel: Som utkomststöd ersätts läkemedlets billigaste alternativ, förutom i det fall att läkaren har förbjudit utbyte av läkemedel. Klienten har rätt att vägra utbyte av läkemedel och i stället köpa 15

17 en dyrare produkt, men i dessa fall bör klienten betala skillnaden mellan det billigare läkemedlet och självrisken för det läkemedel som klienten köpt. FPA:s självriskgräns: För läkemedelskostnaderna har FPA en självriskgräns som justeras årligen. Ifall ett läkemedel för vilket klienten får en tilläggsersättning är dyrare än referenspriset, återstår det därtill för klienten att betala den andel som överskrider referenspriset. Klienten får tilläggsersättningen direkt från apoteket genom att i samband med varje receptinköp uppvisa sitt FPA-kort samt den av FPA sända anmälan om Tilläggsersättning för läkemedel, anmälan för apoteket". (källa: Av utkomststödssökanden kan man förutsätta att denne levererar ett läkarutlåtande om att läkemedlet eller vården är nödvändig. Enbart ett omnämnande om en telefonremiss av ett läkemedel i samband med vård av sjukdom kan inte anses vara en tillräcklig utredning över nödvändigheten av läkemedlet vid vård av patienten. Ifall den sökande har ett recept för D-vitaminpreparat ombeds inga separata läkarutlåtanden, utan kostnaderna beaktas som utgifter. Därtill kan D-vitaminpreparatet beaktas som utgift utan recept för under 18 åringar, gravida och ammande mödrar samt för över 60 åriga personer. Ifall det finns skäl att misstänka överkonsumtion av läkemedel, kan man beakta enbart de recept som skrivits ut av läkare inom den offentliga hälsovården. Om ärendet görs ett omnämnande i beslutet Klientavgifter samt anstaltsvård inom social- och hälsovården I regel beaktas klientavgifterna inom den offentliga social- och hälsovården (såsom besöksavgifter vid hälsovårdscentralen, poliklinik- och bäddavdelningsavgifterna). I inkomstrelaterade hälsovårdsavgifter (långvarig anstaltsvård och fortgående hemsjukvård) är ansökande om avgiftssänkning eller befrielse från avgifterna en primär metod i förhållande till utkomststödet. Avgiftssänkningen inom hemservicen är primär i förhållande till utkomststödet. Från sjukhusräkningar beaktas inte telefon- och andra dylika utgifter som ingår i grunddelen. Från sjukhusvistelser minskas måltidsandelen från grunddelen för den tid som överskrider 10 dygn. Avdraget görs i kalkylen för den månad som sjukhusvistelsen ägt rum. Ett eventuellt överskott från kalkylen överförs som inkomst under följande månad. Räkningarna beaktas som utgifter enligt förfallodag. Inom långvarig anstaltsvård baserar sig vårdavgiften på den vårdades betalningsförmåga. Avgiften kan högst vara 85 % av den vårdades nettomånadsinkomster. Avgiften för långvarig anstaltsvård täcker alla kostnader som uppstått för vård och omsorg. Mängden personliga disponibla medel är minst 15 % av nettoinkomsterna, dock minst 105 /månad (år 2014) Tandvården Tandvården ingår i hälsovårdsutgifterna i det grundläggande utkomststödet. I regel förutsätts att offentlig hälsovårdsservice används. Hela befolkningen har rätt till kommunal tandvård. Ifall den egna hälsovårdscentralen inte kan sköta patienten inom den fastställda tiden (vårdgaranti), bör det ordnas så att patienten får möjligheten till vård annanstans, t.ex. den privata sektorn. I dessa situationer debiteras av patienten enbart de avgifter som motsvarar ifrågavarande kostnader inom den offentliga hälsovården. Tandvårdsutgifterna i hälsovårdscentralerna beaktas mot uppvisande av verifikat (betald eller obetald räkning) separat för varje besök. I tandvård som är mer omfattande och dyrare än normalt kan det finnas behov att be om en uppskattning av tandvårdsuppgifterna för olika vård alternativ och deras kostnader, 16

18 utifrån vilket de skäliga och nödvändiga utgifterna kan beaktas. (Exempelvis skaffande av tandproteser eller underhåll av dessa). Utgifter för besök hos privata tandläkare beaktas enbart undantagsvis, då vården är akut eller ett fortlöpande vård förhållande motiverat förutsätter detta eller ifall vården inte finns att fås inom den offentliga tandvården. Ifall utkomststöd söks av någon annan än en klient inom långvarig vård eller en återkommande klient för enbart upphandling av tandproteser kontrolleras den sökandes inkomstnivå och livssituation för en längre tid. Klienten bör även utreda möjligheten till att betala proteserna genom avbetalning Glasögon/kontaktlinser Kostnader som uppstår för skaffande av glasögon inkluderas i det grundläggande utkomststödet under sjuk- och hälsovårdsutgifter som är större än ringa. Utkomststöd för glasögon beviljas enbart för nödvändigt behov. Glasögon kan beaktas som utgifter enligt Vasa stads upphandlingsavtal. Ifall syngranskning och/eller glasögon beviljas som utkomststöd bör en betalningsförbindelse om detta ges åt avtalsaffären på förhand. Från betalningsförbindelsen bör den tid betalningsförbindelsen är i kraft framgå. Före utkomststödet beviljas, bes optikern/ögonläkaren ge en skriftlig utvärdering om att glasögonen är nödvändiga. Hård yta och antireflexbehandling på glasögon beviljas inte som utkomststöd, ifall inte läkaren med tillräckliga motiveringar ordinerar dessa. För kontaktlinser eller andra kostnader som uppstår p.g.a. användning av dessa beviljas i regel inte utkomststöd. Kontaktlinser kan beviljas enbart i det fall att det finns särskilda orsaker för det, såsom arbetsomständigheter. Linsvätskorna för kontaktlinser ingår i grunddelen. Ifall en optiker skriver ut en remiss till ögonläkare, beaktas detta privata ögonläkarbesök som utgift. Detta berör enbart nödvändiga ögonläkarbesök i samband med skaffande av glasögon. Ifall det är fråga om en ögonsjukdom, bör den offentliga hälsovården kontaktas. För ögonläkarbesöket behövs en separat betalningsförbindelse. Ifall klienten före ansökande av utkomststöd skaffar glasögon från ett annat ställe än avtalsaffären, beaktas i utkomststödet högst det pris som avtalsaffären har för produkten i fråga. I regel förutsätts att de affärer som ingår i stadens upphandlingsavtal används Övrig vård och övriga kostnader som hör ihop med hälsan Förutom de ovan nämnda hälsovårdsutgifterna bör även hälsovårdsutgifter som är högre än ringa ersättas enligt behov. Dessa kan exempelvis vara fysikalisk vård, psyko- och kortvarig terapi, fertilitetsbehandling samt annan hälso- och sjukvård som är nödvändig för personen. Även i dessa förutsätts att offentlig hälsovårdsservice eller en av den offentliga hälsovården eller FPA fastställd tjänst används. Självfinansieringsandelen för privat psykoterapi kan beaktas som utgift, ifall FPA har fattat ett jakande beslut i fråga om psykoterapi. Utgifter som bör beaktas är även t.ex. medicinska tillbehör, proteser och hjälpmedel som av andra system inte ersätts i tillräcklig mån, t.ex. från sjukförsäkringen eller handikappstödet. Den sökande bör kontrollera ifall tillbehören eller motsvarande fås från hjälpmedelsservicen i hälsovårdscentralen, från hjälpmedelsenheten för sjukvårdsdistriktet eller ifall det t.ex. finns ekonomiskt stöd att fås för ändamålet 17

19 från t.ex. handikappservicen. Från FPA kan man under vissa villkor få ersättning för resekostnader och övernattningsutgifter. De förmåner FPA beviljar är primära i förhållande till utkomststödet. 5. KOMPLETTERANDE UTKOMSTSTÖD (utgifter) Enligt 7 c i lagen om utkomststöd beaktas då kompletterande utkomststöd beviljas särskilda uppgifter i behövlig utsträckning och dessa omfattar: 1) utgifter för barndagvård 2) andra utgifter på grund av boende än de som avses i 7 b 3) utgifter som på grund av en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden ansetts nödvändiga för tryggande av försörjningen eller främjande av förmågan att klara sig på egen hand. Som en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden kan anses till exempel långvarigt utkomststöd, en långvarig eller svår sjukdom samt särskilda behov i anslutning till barns hobbyverksamhet. Behovet till kompletterande utkomststöd bör bedömas klientspecifikt. Inom kompletterande utkomststöd har inga former av utgifter uteslutits, ifall utgifterna anses vara nödvändiga för klienten. Utkomststödslagen ställer inga övre gränser för den mängd som beviljas som kompletterande stöd, utan uppskattningen görs enligt övervägande från fall till fall Utgifter som berör barn och familjen Utgifter för barndagvård Dagvårdsavgifterna är utgifter som bör beaktas vid beviljande av kompletterande utkomststöd. De betalda dagvårdsutgifterna beaktas för klienten enligt den mer förmånliga metoden, antingen enligt period eller förfallodag. I regel bör dagvårdsservice ordnad av kommunen användas. En sänkning av dagvårdsavgifterna är en primär metod i förhållande till utkomststöd. Blanketten Ansökan on befriande/sänkande av dagvårdsavgiften jämte bilagor bör fyllas i och returneras enligt de givna instruktionerna. (Blanketten finns på stadens webbsidor.) Den kommunala dagvården är primär i förhållande till privat dagvård. De utgifter som förorsakas av dagvårdsservice kan beaktas i utkomststödet då behovet uppskattas. Sökande av utkomststöd bör utreda de särskilda orsaker och motiveringar som förutsätter att privat dagvård används framom den kommunala servicen. Då behovet till utkomststöd är långvarigt finns det skäl att utreda familjens möjlighet till dagvård ordnad av kommunen. Barnets bästa bör dock beaktas, så att man t.ex. inte avbryter ett långvarigt vårdförhållande för barnet. Ifall privat dagvård beaktas för barnet, bör detta stå skrivet i planen Underhållsavgifter Om underhållsbidrag och dess storlek kan bägge föräldrar göra en överenskommelse skriftligt med ett fritt formulerat avtal eller genom ett avtal som är bekräftat av den kommunala socialvården. Ifall föräldrarna inte når en överenskommelse om underhållsbidrag, fastställer domstolen storleken på underhållsbidraget. Ifall underhållsbidraget har fastställts för högt i förhållande till betalarens betalningsförmåga, bör klienten instrueras att ansöka om en sänkning av underhållsbidraget. Normalt beviljas underhållsavgifter inte som utkomststöd, utan det är primärt att söka om ändring i underhållsbidraget. Underhållsbidraget kan beaktas som utgift, ifall behovet till utkomststöd är tillfälligt och avgifterna faktiskt har utförts. Underhållsavgifter 18

20 som är föremål för utmätning dras av från inkomsterna. Ifall underhållsavgiften beaktas som en utgift, är det fråga om kompletterande utkomststöd. Ifall det i andra förmåner (folkpensionen, arbetslöshetsförmånerna) ingår förhöjningar med anledning av barnunderhållsskyldigheter och de i verkligheten betalas åt mottagaren av underhållsavgiften, beaktas dessa inte som inkomster. Ifall FPA har beviljat underhållsbidrag med anledning av försummelse av underhållsbidragsavgiften, genomförs återkrav från den underhållsskyldige. Ifall den underhållsskyldige inte kan betala underhållsbidragsskulder p.g.a. tillfälliga betalningssvårigheter kan man från FPA ansöka om befrielse från att betala. Underhållsbidragsskulden preskriberas efter fem år. Utkomststödet kan återkrävas av den underhållsskyldige ifall denne avsiktligen har försummat sin underhållsskyldighet. (Lagen om utkomststöd 20, 21, 22 ) Utgifter för umgänge mellan barn och förälder Som utgift för den förälder som barnet inte bor hos beaktas ett belopp som motsvarar barnets grunddel för de dagar föräldern träffar barnet (dygn). Exempelvis om umgänget är fredag-söndag beaktas grunddelen för 2 dygn. För eventuella andra träffar kan beaktande av matpengar övervägas. Som övriga kostnader av att ha barnet hos sig kan det finnas behov att beakta bl.a. barnets säng. Vid att ha barnet hos sig bör man även beakta skälighet då boendekostnaderna uppskattas. Utgifter som förorsakas av att träffa ett myndigt barn berättigar inte till utkomststöd. Utkomststöd för träffar beviljas i huvudsak utifrån hur man mellan föräldrarna fastställt utgifterna, antingen genom överenskommelse bekräftad av socialvården eller genom beslut från domstol. Ifall det i avtalet eller beslutet inte separat har fastställts någon fördelning av utgifterna mellan föräldrarna i fråga om kostnader som uppstår av umgänge är de i princip utgifter som hör till den förälder umgänget sker med. Ifall utkomststöd beviljas för kostnader som uppstår p.g.a. träffar, innehas ansvaret för stödet av den kommun i vars område den till träffen berättigade föräldern bor. Ifall föräldrarna utan domstolsbeslut eller ett bekräftat avtal kommer överens om umgänge med barnet eller i samförstånd utvidgar de umgängestider som överenskommits i beslutet eller avtalet ansvarar föräldrarna tillsammans för de kostnader som uppstår genom dessa träffar. I detta fall kan kostnaderna fördelas mellan föräldrarna vid beviljande av utkomststöd. Klienten bör uppvisa ett avtal bekräftat av socialvården eller ett domstolsbeslut. En utredning bör uppvisas över umgängesdagarna. En utredning över träffar kan även vara ett intyg undertecknat av en annan pålitlig person, såsom t.ex. den f.d. partnern. Ifall umgänges utgifter beviljas, t.ex. resekostnader, bör en pålitlig utredning över dessa uppvisas, t.ex. tågbiljetter eller bränslekvitton. I situationer där den förälder barnet inte bor hos enligt ett avtal bekräftat av myndigheter eller utifrån myndighetsbeslut är beskyldigat att hämta barnet från sin närförälder eller i situationer där föräldern enbart under tillsyn får träffa sitt barn eller i den kommun där barnet bor, beaktas i utkomststödet de skäliga tilläggskostnader som uppstår för följeslagare samt resekostnaderna för den förälder barnet inte bor hos enligt det billigaste kommunikationsmedlet. 19

KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL

KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL vad ÄR UTKOMSTSTÖD? ett ekonomiskt stöd som beviljas av kommunen ett stöd som beviljas i sista hand utgår från bestämmelserna i lagen om utkomststöd avsedd

Läs mer

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN Jag söker utkomststöd för tiden 1 UPPGIFTER OM SÖKANDEN Efternamn och förnamn Ansökan har anlänt: Personbeteckning Gatuadress Postnummer och -anstalt Hemkommun Telefon (hem, arbete, mobil) Utbildning eller

Läs mer

Anvisningar för utkomststöd och förebyggande utkomststöd fr.o.m 1.1.2014

Anvisningar för utkomststöd och förebyggande utkomststöd fr.o.m 1.1.2014 Social- och hälsovårdsnämndens svenska sektion 114 26.11.2013 Anvisningar för utkomststöd och förebyggande utkomststöd fr.o.m 1.1.2014 1052/05/03/00/2013 Soh 114 Social- och hälsovårdsnämnden 20.11.2013

Läs mer

ÅBO Välfärdssektorn. Ansökan om utkomststöd 1 (5) Sänts till klienten. Per post. Inlämnats på byrån. Modersmål. Medborgarskap.

ÅBO Välfärdssektorn. Ansökan om utkomststöd 1 (5) Sänts till klienten. Per post. Inlämnats på byrån. Modersmål. Medborgarskap. ÅBO Välfärdssektorn Ansökan om utkomststöd Ankomstdag 1 (5) Sänts till klienten Per post Inlämnats på byrån Sökande Adress Telefon Medborgarskap För vilken tid ansöker Ni om utkomststöd? Modersmål jag

Läs mer

Ansökan om utkomststöd 1 (5)

Ansökan om utkomststöd 1 (5) Ansökan om utkomststöd 1 (5) Inkommit: Ansökan om utkomststöd för tiden s efternamn och förnamn s personbeteckning s yrke s arbetsgivare och arbetsplats Civilstånd ogift gift sambo särboende frånskild

Läs mer

ANSÖKAN OM UTKOMSTSTÖD

ANSÖKAN OM UTKOMSTSTÖD ANSÖKAN OM UTKOMSTSTÖD Anlänt / VERIFIKAT SOM BÖR BIFOGAS TILL DEN FÖRSTA UTKOMSTSTÖDSANSÖKAN, se sida 4. TILL VARJE ANSÖKAN OM UTKOMSTSTÖD BÖR BIFOGAS VERIFIKAT ÖVER ALLA INKOMSTER/UTGIFTER SAMT DE SENASTE

Läs mer

Anvisningar om utkomststöd

Anvisningar om utkomststöd Anvisningar om utkomststöd Grundtrygghetscentralen i Lovisa stad 2014 Innehåll 1 Syftet med anvisningarna om utkomststödsförfarande... 4 2 Allmänna grunder för utkomststöd... 4 2.1 Bestämmelser... 4 2.2

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG

Läs mer

FÖRFATTNINGAR OCH ANVISNINGAR GÄLLANDE ADVOKATVERKSAMHET. B 14.3 STATSRÅDETS FÖRORDNING OM RÄTTSHJÄLP ( 23.5.2002/388, senast ändr. 3.12.

FÖRFATTNINGAR OCH ANVISNINGAR GÄLLANDE ADVOKATVERKSAMHET. B 14.3 STATSRÅDETS FÖRORDNING OM RÄTTSHJÄLP ( 23.5.2002/388, senast ändr. 3.12. RÄTTSHJÄLP OCH FÖRSVARARE B 14.3 STATSRÅDETS FÖRORDNING OM RÄTTSHJÄLP ( 23.5.2002/388, senast ändr. 3.12.2009/1008) I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från justitieministeriet, föreskrivs

Läs mer

Ansvarsområdet tjänster för äldre producenter 21.4.2011 1(4)

Ansvarsområdet tjänster för äldre producenter 21.4.2011 1(4) 1(4) för serviceboende Bakgrund Lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården (569/2009) trädde i kraft 1.9.2009. Användningen av servicesedeln regleras också av lagen om klientavgifter inom social-

Läs mer

DAGVÅRDSAVGIFTERNA I ÅBO 1.8.2014

DAGVÅRDSAVGIFTERNA I ÅBO 1.8.2014 Småbarnsfostran 14.3.2014 PB 364, 20101 Åbo DAGVÅRDSAVGIFTERNA I ÅBO 1.8.2014 För kommunal barndagvård uppbärs en månadsavgift. Avgifterna baserar sig på lagen och förordningen om klientavgifter inom social-

Läs mer

Arbetslöshet. Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst

Arbetslöshet. Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst Arbetslöshet Stöd för arbetslösa Kort och lättläst Innehåll Arbetslöshet 1 FPA:s stöd för arbetslösa 2 När du blir arbetslös 3 Arbetslöshetsdagpenning 3 Arbetsmarknadsstöd 4 Integrationsstöd till invandrare

Läs mer

Civilstånd ( ) gift/sambo, namn: ( ) ogift ( ) skild ( ) änka/änkling ( ) registrerat partnerskap ( ) särbo (gift)

Civilstånd ( ) gift/sambo, namn: ( ) ogift ( ) skild ( ) änka/änkling ( ) registrerat partnerskap ( ) särbo (gift) Situationsbedömning SOS-projektet PILOT 1. Grunduppgifter Klientens namn: Adress: Socialarbetare: Datum: Personsignum: Telefonnummer: Civilstånd ( ) gift/sambo, namn: ( ) ogift ( ) skild ( ) änka/änkling

Läs mer

Lojo grundtrygghetssektors taxa för hemvård och stödtjänster från 1.4.2014

Lojo grundtrygghetssektors taxa för hemvård och stödtjänster från 1.4.2014 1 Grundtrygghetssektorn Senior- och sjukhusservicen/hemvården Ojamogatan 34 08100 Lojo tfn 019 3690 Bilaga: Hemvården Lojo grundtrygghetssektors taxa för hemvård och stödtjänster från 1.4.2014 Allmänna

Läs mer

FAMILJEVÅRDSSTADGA. Uppdaterad av styrelsen 27.3.2009 30

FAMILJEVÅRDSSTADGA. Uppdaterad av styrelsen 27.3.2009 30 FAMILJEVÅRDSSTADGA Uppdaterad av styrelsen 27.3.2009 30 1. FAMILJEVÅRD Om familjevården stadgas i socialvårdslagen (710/1982), familjevårdarlagen (312/92) och lag om ändring av 2 och 3 i familjevårdarlagen

Läs mer

*1279901* DEL A + + OLE_P_PEU 1. 1 Egna uppgifter 1.1 Personuppgifter ANSÖKAN OM PERMANENT UPPEHÅLLSTILLSTÅND

*1279901* DEL A + + OLE_P_PEU 1. 1 Egna uppgifter 1.1 Personuppgifter ANSÖKAN OM PERMANENT UPPEHÅLLSTILLSTÅND OLE_P_PEU 1 *1279901* ANSÖKAN OM PERMANENT UPPEHÅLLSTILLSTÅND Med denna blankett kan du ansöka om antingen permanent uppehållstillstånd i Finland (P) eller EU-uppehållstillstånd för medborgare i tredje

Läs mer

LANDSKAPSLAGEN (1998:66) OM TILLÄMPNING I LANDSKAPET ÅLAND AV LAGEN OM UTKOMSTSTÖD: HUR OCH VARFÖR DEN ÄR I BEHOV AV REVIDERING

LANDSKAPSLAGEN (1998:66) OM TILLÄMPNING I LANDSKAPET ÅLAND AV LAGEN OM UTKOMSTSTÖD: HUR OCH VARFÖR DEN ÄR I BEHOV AV REVIDERING LANDSKAPSLAGEN (1998:66) OM TILLÄMPNING I LANDSKAPET ÅLAND AV LAGEN OM UTKOMSTSTÖD: HUR OCH VARFÖR DEN ÄR I BEHOV AV REVIDERING ÅLANDS LANDSKAPSREGERING SOCIALVÅRDSBYRÅN MAJ 2009 Innehållsförteckning Tabellförteckning

Läs mer

INFORMATION OM KLIENTAVGIFTERNA INOM BARNDAGVÅRDEN 1.8.2014

INFORMATION OM KLIENTAVGIFTERNA INOM BARNDAGVÅRDEN 1.8.2014 INFORMATION OM KLIENTAVGIFTERNA INOM BARNDAGVÅRDEN 1.8.2014 Vad är en dagvårdsavgift? Dagvårdsavgiften faktureras som månadsavgift för högst 11 kalendermånader per verksamhetsår (1.8 31.7). Avgiftsfri

Läs mer

Informationskväll med juridiskt ombud i Vasa måndagen den 16 januari 2012

Informationskväll med juridiskt ombud i Vasa måndagen den 16 januari 2012 Informationskväll med juridiskt ombud i Vasa måndagen den 16 januari 2012 Juridiskt ombud Johanna Lindholm inledde kvällen med att berätta lite allmänt om hur den grundläggande socialvården och handikappservicen

Läs mer

+ + ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND FÖR EN I FINLAND BOSATT UTLÄNNINGS MAKE/MAKA

+ + ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND FÖR EN I FINLAND BOSATT UTLÄNNINGS MAKE/MAKA OLE_PH1 1 *1299901* ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND FÖR EN I FINLAND BOSATT UTLÄNNINGS MAKE/MAKA Denna blankett för ansökan om uppehållstillstånd är avsedd för dig som ansöker om första uppehållstillstånd

Läs mer

Utkomstskydd för arbetslösa

Utkomstskydd för arbetslösa - - - Utkomstskydd för arbetslösa te-tjanster.fi Arbetslösa arbetssökandes rättigheter och skyldigheter En arbetslös arbetssökande person som anmält sig har rätt fftill arbets- och näringsbyråns TE-tjänster

Läs mer

RAMAVTAL OM BETALNING AV SJUKVÅRDSERSÄTTNING TILL SERVICEPRODUCENTEN GENOM DIREKTERSÄTTNINGSFÖRFARANDE

RAMAVTAL OM BETALNING AV SJUKVÅRDSERSÄTTNING TILL SERVICEPRODUCENTEN GENOM DIREKTERSÄTTNINGSFÖRFARANDE RAMAVTAL OM BETALNING AV SJUKVÅRDSERSÄTTNING TILL SERVICEPRODUCENTEN GENOM DIREKTERSÄTTNINGSFÖRFARANDE Genom detta avtal överenskommer Folkpensionsanstalten (nedan FPA) och Finlands sjuksköterskeförbund

Läs mer

Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby

Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby Social- och hälsovårdsnämndens svenska sektion 80 16.06.2015 Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby 423/02/08/00/04/2013

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Utgiven av: Omsorgsavdelningen Vellinge kommun Uppdaterad 2015-07-03 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

+ + FAMILJEUTREDNINGSBLANKETT FÖR VÅRDNADSHAVARE SÖKANDEN ÄR ETT BARN

+ + FAMILJEUTREDNINGSBLANKETT FÖR VÅRDNADSHAVARE SÖKANDEN ÄR ETT BARN PH4_plus 1 *1409901* FAMILJEUTREDNINGSBLANKETT FÖR VÅRDNADSHAVARE SÖKANDEN ÄR ETT BARN Denna familjeutredningsblankett är avsedd för dig som är vårdnadshavare i barnets hemland för ett ogift, under 18-årigt

Läs mer

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd Försörjningsstöd Försörjningsstöd är ett ekonomiskt bistånd som betalas ut av kommunens socialtjänst. Alla som bor i Sverige och inte kan försörja sig själva eller bli försörjda på annat sätt har rätt

Läs mer

+ + FAMILJEUTREDNINGSBLANKETT FÖR VÅRDNADSHAVARE SÖKANDEN ÄR ETT BARN

+ + FAMILJEUTREDNINGSBLANKETT FÖR VÅRDNADSHAVARE SÖKANDEN ÄR ETT BARN PK4_plus 1 *1459901* FAMILJEUTREDNINGSBLANKETT FÖR VÅRDNADSHAVARE SÖKANDEN ÄR ETT BARN Detta är en familjeutredningsblankett för dig vars under 18-åriga, ogifta barn ansöker om sitt första uppehållstillstånd

Läs mer

Situationskartläggningsblankett

Situationskartläggningsblankett Situationskartläggningsblankett Meningen med situationskartläggningen är att gå igenom din livssituation och de områden där du behöver stöd eller de saker som du vill få hjälp med. Blanketten fungerar

Läs mer

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Innehåll När du flyttar till eller från Finland 1 Flytta till Finland

Läs mer

Avgifter. inom Vård och Omsorg i Eslövs kommun 2015/2016

Avgifter. inom Vård och Omsorg i Eslövs kommun 2015/2016 Avgifter inom Vård och Omsorg i Eslövs kommun 2015/2016 1 Allmänt om avgifter För vissa tjänster och serviceinsatser för äldre och funktionsnedsatta betalar du en avgift. Kommunfullmäktige har fastställt

Läs mer

Avgifter inom vård och omsorg i Leksands kommun Avgifterna gäller från och med 2014-01-01

Avgifter inom vård och omsorg i Leksands kommun Avgifterna gäller från och med 2014-01-01 Avgifter inom vård och omsorg i Leksands kommun Avgifterna gäller från och med 2014-01-01 Avgiften för hemtjänst är inkomstrelaterad och beror på vilka insatser du är beviljad och hur mycket du kan betala.

Läs mer

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Innehåll: Allmänt............................................1 Vilket lands socialskydd omfattas en sjöman av?....1 Flaggregeln....................................1

Läs mer

Registerbeskrivning Förmånsregistret

Registerbeskrivning Förmånsregistret Folkpensionsanstalten Registerbeskrivning 1 Registeransvarig Namn Folkpensionsanstalten (FPA) 15.9.2011 Postadress Postnummer Telefon PB 450 00101 HELSINGFORS 020 634 11 Besöksadress Nordenskiöldsgatan

Läs mer

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för företagare (FöPL)

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för företagare (FöPL) Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för företagare (FöPL) FöPL-Villkor Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för företagare (FöPL) Godkända av social-

Läs mer

Ändringar i dessa villkor träder i kraft när de fastställs, om inget annat bestäms i samband med fastställandet.

Ändringar i dessa villkor träder i kraft när de fastställs, om inget annat bestäms i samband med fastställandet. 1 (5) VILLKOR FÖR GRUPPLIVFÖRSÄKRINGEN FÖR LANTBRUKSFÖRETAGARE Allmänna bestämmelser 1 Dessa villkor tillämpas på lantbruksföretagare som är försäkrade enligt 10 i lagen om pension för lantbruksföretagare

Läs mer

Bilaga 2014 till Den sociala tryggheten

Bilaga 2014 till Den sociala tryggheten 1 Bilaga 2014 till Den sociala tryggheten Information om de lagändringar som trädde i kraft i början av 2014 och om ersättningsbeloppen inom vård och omsorg. 2 fpa:s sjukvårdsersättningar Ersättning för

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Du är välkommen Till Datum.Kl Om du får förhinder ring återbud, tfn 0144-350 03 eller skicka e-post till ifo@odeshog.se Postadress Besöksadress Ödeshögs kommun Storgatan

Läs mer

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015.

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att till lagen om utkomstskydd

Läs mer

till kommunstyrelserna i Hangö, Ingå, Kyrkslätt och Raseborg

till kommunstyrelserna i Hangö, Ingå, Kyrkslätt och Raseborg 1 Socialombudsmannens redogörelse för år 2013 till kommunstyrelserna i Hangö, Ingå, Kyrkslätt och Raseborg Socialombudsmannens arbete grundar sig på lagen om klientens ställning och rättigheter (812/2000).

Läs mer

Avgifter i hemvård och särskilt boende 2015

Avgifter i hemvård och särskilt boende 2015 Avgifter i hemvård och särskilt boende 2015 2 Innehållsförteckning Avgifter inom äldreomsorgen i Skara kommun... 4 Avgiftsunderlag... 4 Förbehållsbelopp... 5 Särskild prövning av förbehållsbelopp... 6

Läs mer

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se Information från Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD www.askersund.se Försörjningsstöd vad är det? Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt

Läs mer

Handikapp eller sjukdom. Hurdana svårigheter har ni att röra er (inomhus och utomhus? Hur lång sammanlagd sträcka orkar ni gå?

Handikapp eller sjukdom. Hurdana svårigheter har ni att röra er (inomhus och utomhus? Hur lång sammanlagd sträcka orkar ni gå? LAPPTRÄSK KOMMUN Socialbyrå Lappträskvägen 20 07800 Lappträsk tel. (019) 510 860 fax (019) 610 124 ANSÖKAN OM FÄRDTJÄNST Anlänt / 20 enligt socialskyddslagen SÖKANDE Efternamn och alla förnamn Personbeteckning

Läs mer

ANVISNING OM INDRIVNING AV UNDERHÅLLSBIDRAG TILL BARN

ANVISNING OM INDRIVNING AV UNDERHÅLLSBIDRAG TILL BARN JUSTITIEMINISTERIET ANVISNING PB 1, 00131 HELSINGFORS, Telefon (09) 18 251 ANVISNINGSSAMLINGEN 28 oktober 1998 3268/36/98 JM ANVISNING OM INDRIVNING AV UNDERHÅLLSBIDRAG TILL BARN Behörighet Ikraftträdelsebestämmelsen

Läs mer

Utkomstskydd för arbetslösa 2008

Utkomstskydd för arbetslösa 2008 Utkomstskydd för arbetslösa 2008 Den arbetslösa arbetssökandens rättigheter och skyldigheter Arbetslöshetsförmån betalas för att trygga den arbetslösa arbetssökandens utkomst under den tid då han eller

Läs mer

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL)

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) 1 Allmänna bestämmelser 1 Dessa försäkringsvillkor tillämpas på avtalsförhållandet mellan arbetsgivaren (försäkringstagaren)

Läs mer

Försäkringsvillkor för fritidsolycksfallsförsäkring enligt 21 5 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare

Försäkringsvillkor för fritidsolycksfallsförsäkring enligt 21 5 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare OFLA-VILLKOR fritid 1 (5) Försäkringsvillkor för fritidsolycksfallsförsäkring enligt 21 5 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare Allmänna bestämmelser 1 Försäkringstagare är en i

Läs mer

Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Eslövs kommun 2008

Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Eslövs kommun 2008 Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Eslövs kommun 2008 Allmänt om avgifter Kommunens möjlighet att ta ut avgifter inom äldre- och handikappomsorg regleras i social-tjänstlagens 8:e kapitel. Kommunfullmäktige

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 december 2011 1577/2011 Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning Utfärdat i Helsingfors den 29 december

Läs mer

Stöd för närståendevård

Stöd för närståendevård Stöd för närståendevård Antagen av kommunstyrelsen den 9 mars 2015 32. VAD INNEFATTAR STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD? Med närståendevård avses vård av och omsorg om en äldre, handikappad eller sjuk person som

Läs mer

Information om försörjningsstöd 2015

Information om försörjningsstöd 2015 Västerviks kommun Enheten för arbete och kompetens Nygatan 12 593 80 Västervik Tfn 0490-25 54 00 vasterviks.kommun@vastervik.se Information om försörjningsstöd 2015 Rätt till försörjningsstöd Alla som

Läs mer

Vid all handläggning inom arbetslivsförvaltningens enhet för försörjningsstöd gäller följande föreskrifter.

Vid all handläggning inom arbetslivsförvaltningens enhet för försörjningsstöd gäller följande föreskrifter. ARBETSLIVSFÖRVALTNINGEN Tillämpningsanvisningar avseende försörjningsstöd år 2009 Regeringen fattar varje år beslut om ändringar i den del av socialtjänstförordningen som behandlar riksnormen. I riksnormen

Läs mer

Avgifter för äldreomsorg och funktionsnedsättning i Eslövs kommun

Avgifter för äldreomsorg och funktionsnedsättning i Eslövs kommun Avgifter för äldreomsorg och funktionsnedsättning i Eslövs kommun Allmänt om avgifter För vissa tjänster och serviceinsatser för äldre och personer med funktionsnedsättning tar kommunen ut avgifter. Kommunfullmäktige

Läs mer

Försäkringsvillkor för OFLAfritidsolycksfallsförsäkring

Försäkringsvillkor för OFLAfritidsolycksfallsförsäkring Försäkringsvillkor för OFLAfritidsolycksfallsförsäkring Betryggande välfärd LPA Dessa försäkringsvillkor gäller olycksfallsförsäkring för fritiden enligt 21 5 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring för

Läs mer

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande SFS 1994:137 Källa: Rixlex Utfärdad: 1994-03-30 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:323 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. [Fakta & Historik] Allmänna bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser

Läs mer

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) ArPL-villkor Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) (Godkända av

Läs mer

Fullmäktigen skall hålla penningmedel och andra tillgångar som tillhör fullmaktsgivaren avskilda från sina egna tillgångar.

Fullmäktigen skall hålla penningmedel och andra tillgångar som tillhör fullmaktsgivaren avskilda från sina egna tillgångar. ALLMÄNNA ANVISNINGAR TILL FULLMÄKTIGEN Följande anvisningar bygger på bestämmelserna i lagen om intressebevakningsfullmakt (648/2007) i sådan form som de var 1.11.2007 då lagen trädde i kraft. Fullmäktigen

Läs mer

Avgifter för vård och omsorg 2015. Särskilt boende

Avgifter för vård och omsorg 2015. Särskilt boende Avgifter för vård och omsorg 2015 Särskilt boende Avgifter för särskilt boende 2015 Den lag som i huvudsak styr kommunens rätt att ta ut avgifter för vård och omsorg är socialtjänstlagen. Dessa avgifter

Läs mer

Gällande lagar och regler

Gällande lagar och regler Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr ut Innehållsförteckning - Kortfattad Information Sida 3 - Vad är Andrahandsuthyrning Sida 3 - När får jag

Läs mer

Arbetspensionen inte bara de gamlas grej

Arbetspensionen inte bara de gamlas grej Arbetspensionen inte bara de gamlas grej När man är ung är pensionen knappast det som man i första hand går och funderar på det återstår ju fl era årtionden till pensioneringen. Redan från 18 års älder

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR HYRESAVTAL

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR HYRESAVTAL Hyresavtalets bilaga 1 ALLMÄNNA VILLKOR FÖR HYRESAVTAL Fastighets Ab Majstranden, Bostads Ab Majstrandsgården i Helsingfors Fastighets Ab Majparken, Bostads Ab Majlunden i Helsingfors 1. Premisser Studentbostäderna

Läs mer

från och med 1.1.2015 Barnhemsgränd 1, 00180 Helsingfors Telefon 010 680 6700 www.tela.fi

från och med 1.1.2015 Barnhemsgränd 1, 00180 Helsingfors Telefon 010 680 6700 www.tela.fi 1 Arbetspensionsförsäkrarnas rekommendation för ersättning av kostnader i anslutning till yrkesinriktad rehabilitering samt ersättning av kostnader som föranletts av utredningar till följd av pensionsbeslut

Läs mer

% KFM A 2013:1 Verkställighet och indrivning

% KFM A 2013:1 Verkställighet och indrivning Kronofogdemyndighetens allmänna råd ISSN 1653-9931 Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under 2014 1 ; beslutade den 2 december 2013 i anslutning

Läs mer

Försörjningsstöd Socialbidrag

Försörjningsstöd Socialbidrag Försörjningsstöd Socialbidrag Vem har rätt till försörjningsstöd? Alla som vistas i kommunen har rätt till försörjningsstöd, om de själva inte kan försörja sig eller tillgodose sina behov på annat sätt.

Läs mer

Om Försörjningsstöd. Utg 1501

Om Försörjningsstöd. Utg 1501 Om Försörjningsstöd Utg 1501 Vem kan få försörjningsstöd? I socialtjänstlagen 4 Kap. 1 st följande; Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till

Läs mer

Information om försörjningsstöd

Information om försörjningsstöd Information om försörjningsstöd Antagen av socialnämnden 2008-03-19 VAD ÄR FÖRSÖRJNINGSSTÖD? Den som inte kan försörja sig genom inkomst eller på annat sätt, har rätt till försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:86 Diarienr: 2001/1340 Handläggare: Per-Olov Nylander Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum: 2001-07-04

Cirkulärnr: 2001:86 Diarienr: 2001/1340 Handläggare: Per-Olov Nylander Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum: 2001-07-04 Cirkulärnr: 2001:86 Diarienr: 2001/1340 Handläggare: Per-Olov Nylander Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum: 2001-07-04 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/Finans Äldreomsorg Rubrik:

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun Ekonomiskt bistånd Information från Tranås kommun Vem har rätt till ekonomiskt bistånd? Rätten till försörjningsstöd bestäms av socialtjänstlagen. Om du eller din familj har svårigheter att klara ekonomin

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 16 september 2013 668/2013 Lag om ändring av utlänningslagen Utfärdad i Helsingfors den 13 september 2013 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

Pensionsmyndighetens författningssamling

Pensionsmyndighetens författningssamling Pensionsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-4745 Pensionsmyndighetens föreskrifter om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd; Utkom från trycket den 23

Läs mer

RAMAVTAL OM BETALNING AV TANDVÅRDSERSÄTTNING TILL SERVICEPRODUCENTEN GENOM DIREKTERSÄTTNINGSFÖRFARANDE

RAMAVTAL OM BETALNING AV TANDVÅRDSERSÄTTNING TILL SERVICEPRODUCENTEN GENOM DIREKTERSÄTTNINGSFÖRFARANDE RAMAVTAL OM BETALNING AV TANDVÅRDSERSÄTTNING TILL SERVICEPRODUCENTEN GENOM DIREKTERSÄTTNINGSFÖRFARANDE Genom detta avtal överenskommer Folkpensionsanstalten (nedan FPA) och Finlands Tandläkarförbund rf

Läs mer

Försäkringsvillkor för frivillig OFLA-arbetsskadeförsäkring

Försäkringsvillkor för frivillig OFLA-arbetsskadeförsäkring Försäkringsvillkor för frivillig OFLA-arbetsskadeförsäkring Betryggande välfärd LPA Dessa försäkringsvillkor gäller frivillig arbetsskadeförsäkring enligt 21 1 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring för

Läs mer

LPA-trygghet för anhöriga

LPA-trygghet för anhöriga LPA-trygghet för anhöriga Betryggande välfärd LPA Lantbruksföretagarnas LPA-trygghet Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA stödjer de finländska lantbruksföretagarnas och stipendiaternas välfärd i

Läs mer

ARPL FÖRSÄKRINGSVILLKOR FÖR FÖRSÄKRINGSAVTAL ENLIGT LAGEN OM PENSION FÖR ARBETSTAGARE

ARPL FÖRSÄKRINGSVILLKOR FÖR FÖRSÄKRINGSAVTAL ENLIGT LAGEN OM PENSION FÖR ARBETSTAGARE ARPL FÖRSÄKRINGSVILLKOR FÖR FÖRSÄKRINGSAVTAL ENLIGT LAGEN OM PENSION FÖR ARBETSTAGARE INNEHÅLL Allmänna bestämmelser...02 Personer som omfattas av försäkringen...02 Försäkringens giltighet...02 Försäkringen

Läs mer

Avgifter inom Äldre- och handikappomsorgen 2014

Avgifter inom Äldre- och handikappomsorgen 2014 Avgifter inom Äldre- och handikappomsorgen 2014 Information kring avgifter och beräkningar av avgiftsutrymme Fastställd av kommunfullmäktige den 25 mars 2013, 51. Revidering av belopp för Maxtaxa och minimibelopp

Läs mer

ANVISNING OM IFYLLANDE AV BLANKETT FÖR UTBETALNING AV STATLIGT STÖD

ANVISNING OM IFYLLANDE AV BLANKETT FÖR UTBETALNING AV STATLIGT STÖD Anvisning 1 (5) 5.4.2013 ANVISNING OM IFYLLANDE AV BLANKETT FÖR UTBETALNING AV STATLIGT STÖD Allmänt Denna blankett använder man när man ansöker om utbetalning av stöd hos Kommunikationsverket enligt lagen

Läs mer

Alterneringsledighet. te-tjanster.fi

Alterneringsledighet. te-tjanster.fi Alterneringsledighet te-tjanster.fi Alterneringsledighet för arbetssökande och arbetsgivare Alterneringsledighet är ett arrangemang där arbetstagaren i enlighet med ett alterneringsavtal som ingåtts med

Läs mer

Hemtjänst och hemsjukvård kallas tillsammans hemvård.

Hemtjänst och hemsjukvård kallas tillsammans hemvård. Hemvård Hemtjänst och hemsjukvård kallas tillsammans hemvård. Avgiften för hemvård betalas månadsvis, 12 månader om året. Räkningen skall betalas senast den siste i månaden. Även om du anlitar en annan

Läs mer

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd k Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd 2015 YDRE KOMMUN Alla personer som bor i Ydre kommun och som inte kan försörja sig och sin familj eller på något annat sätt tillgodose sin försörjning har rätt att

Läs mer

Arbetsgivarens självriskpremie inom utkomstskyddet för arbetslösa

Arbetsgivarens självriskpremie inom utkomstskyddet för arbetslösa Arbetsgivarens självriskpremie inom utkomstskyddet för arbetslösa Innehåll Allmänt om självriskpremien... 4 1 Betalningsskyldighet... 4 1.1 Lönesumma...4 1.2 Självriskpremieprocent...4 1.3 Självriskpremie

Läs mer

Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende. Kort och lättläst

Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende. Kort och lättläst Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende Kort och lättläst Innehåll Hem och familj 1 Stöd till barnfamiljen 2 Vem får familjeförmåner? 2 Innan barnet föds 3 När barnet är fött 4 Stöd till

Läs mer

+ + Ansökan ska fyllas i noggrant och undertecknas. Avsaknad av uppgifter kan förlänga behandlingstiden och leda till avslag.

+ + Ansökan ska fyllas i noggrant och undertecknas. Avsaknad av uppgifter kan förlänga behandlingstiden och leda till avslag. OLE_IN 1 *1059901* ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND PÅ GRUND AV ÅTERFLYTTNING Denna blankett för ansökan är avsedd för dig som ansöker om uppehållstillstånd som s.k. ingermanländsk återflyttare. 1) Du har

Läs mer

DEN KOMMUNALA PENSIONSANSTALTENS TILLÄGGSPENSIONSSTADGA

DEN KOMMUNALA PENSIONSANSTALTENS TILLÄGGSPENSIONSSTADGA DEN KOMMUNALA PENSIONSANSTALTENS TILLÄGGSPENSIONSSTADGA Godkänd den 29 november 2002, den 24 april 2003, den 15 april 2004, den 16 februari 2005, den 15 december 2006, den 14 december 2007, den 11 december

Läs mer

INSTRUKTION FÖR UNIONSMEDBORGARE OCH DERAS FAMILJEMEDLEMMAR

INSTRUKTION FÖR UNIONSMEDBORGARE OCH DERAS FAMILJEMEDLEMMAR INSTRUKTION FÖR UNIONSMEDBORGARE OCH DERAS FAMILJEMEDLEMMAR Allmäna instruktioner Ärenden angående en unionsmedborgares vistelse på den Polska Republikens territorium behandlas utan dröjsmål. Ärenden angående

Läs mer

Studier Stöd för studerande och värnpliktiga. Kort och lättläst

Studier Stöd för studerande och värnpliktiga. Kort och lättläst Studier Stöd för studerande och värnpliktiga Kort och lättläst Innehåll Studier 1 FPA:s stöd för studerande 2 Studiestöd för gymnasie- och yrkesstuderande 3 Studiestöd för högskolestudier 3 Hur mycket

Läs mer

Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015

Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015 Vård- och omsorgsnämnden 61 12.06.2014 Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015 Vård- och omsorgsnämnden 61 Kommunerna kan själva fastställa avgiftsgrunder

Läs mer

Beskattning i Finland. Nätverksmöte den 14.9.2010 Carola Bäckström Huvudstadsregionens skattebyrå

Beskattning i Finland. Nätverksmöte den 14.9.2010 Carola Bäckström Huvudstadsregionens skattebyrå Beskattning i Finland Nätverksmöte den 14.9.2010 Carola Bäckström Huvudstadsregionens skattebyrå Innehåll 1. Skattskyldighet i Finland 2. Beskattning av inkomst från förmögenhet 3. Beskattning av lön från

Läs mer

OLE_OPI 1 + + Ansökan ska fyllas i noggrant och undertecknas. Avsaknad av uppgifter kan förlänga behandlingstiden och leda till avslag.

OLE_OPI 1 + + Ansökan ska fyllas i noggrant och undertecknas. Avsaknad av uppgifter kan förlänga behandlingstiden och leda till avslag. OLE_OPI 1 *1079901* ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND PÅ GRUND AV STUDIER Denna blankett för ansökan om uppehållstillstånd är avsedd för dig som har för avsikt att vistas i Finland på grund av studier vid

Läs mer

Vårdnadshavare som ansöker om bidrag, för- och efternamn. Maka/make/sambo till ovanstående vårdnadshavare, för- och efternamn

Vårdnadshavare som ansöker om bidrag, för- och efternamn. Maka/make/sambo till ovanstående vårdnadshavare, för- och efternamn Ansökan om vårdnadsbidrag Upplands-Bro tillhanda senast den 20:e i månaden före önskad start. Var vänlig texta tydligt. Ansökan skickas till Kundcenter, Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen. De personuppgifter

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) F 1.1 AVGIFTS- OCH TAXESYSTEM FÖR INSATSER INOM VERKSAMHETEN HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG FR.O.M. 2012-03-01 1. Inledning Kommunen får, enligt 8 kap Socialtjänstlagen (SoL), ta ut avgifter

Läs mer

GUIDE FÖR ARBETS- OCH NÄRINGSBYRÅNS NYA INVANDRARKUNDER

GUIDE FÖR ARBETS- OCH NÄRINGSBYRÅNS NYA INVANDRARKUNDER GUIDE FÖR ARBETS- OCH NÄRINGSBYRÅNS NYA INVANDRARKUNDER Pidä työnhaku voimassa Asioi kanssamme verkossa: Ilmoita yhteystietoihisi sekä työnhakuusi liittyvät muutostiedot ja asioinnin opastus: 0295 020

Läs mer

Melleruds kommun Socialförvaltningen 1

Melleruds kommun Socialförvaltningen 1 Melleruds kommun Socialförvaltningen 1 Allmänt Riktlinjer för avgifter i vård och omsorg Melleruds kommun fr.o.m. Avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och bostad i särskilt boende regleras i 8 kap socialtjänstlagen

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun Information om ekonomiskt bistånd - i Hofors kommun Hofors kommun 2009 Rätten till bistånd I 4 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL) regleras den enskildes rätt till bistånd. Ekonomiskt bistånd är inkomst- och

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Taxa för hemvårdsavgift Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Taxa Socialnämnden Socialtjänsten Antagen 2012-11-12, Kf 87/12 Ansvar Socialchefen Hemvård Hemtjänst och

Läs mer

RP 358/2014 rd. sätt än nu rikta in kommunernas personalresurser på klientarbetet inom socialvården.

RP 358/2014 rd. sätt än nu rikta in kommunernas personalresurser på klientarbetet inom socialvården. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om utkomststöd och av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Information om vårdnadsbidrag

Information om vårdnadsbidrag Information om vårdnadsbidrag Innehållsförteckning Vad är ett vårdnadsbidrag? 3 För vilka barn kan man söka vårdnadsbidrag? 3 Vem kan söka vårdnadsbidrag 4 Kan äldre syskon ha barnomsorgsplats? 4 Vem kan

Läs mer

Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst

Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst Innehåll Hälsa och rehabilitering 1 När du blir sjuk 2 Vem får stöd av FPA? 2 FPA-kortet

Läs mer