Redovisning av uppdraget att ta fram en lägesbeskrivning på arbetsmiljöområdet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning av uppdraget att ta fram en lägesbeskrivning på arbetsmiljöområdet"

Transkript

1 / Enheten för statistik och analys Peter Green Redovisning av uppdraget att ta fram en lägesbeskrivning på arbetsmiljöområdet Postadress: Stockholm Telefon: Telefax: E-post: Webbplats: Organisationsnummer:

2 / (39) Innehållsförteckning Inledning regeringsuppdrag att ta fram en lägesbeskrivning på arbetsmiljöområdet... 4 Uppdraget... 4 Bakgrund... 4 Rapportens underlag... 4 Kapitel 1. Arbetslivets omvandling - Strukturella sammanhang... 5 Arbetsmarknadens nya former jobbstrukturen har ändrats... 5 Ökad tjänstesektor förändrad arbetsorganisation... 6 Fler äldre i arbetslivet en demografisk utmaning... 6 Andelen tillfälligt anställda ökar... 7 Ökad migration ökad segregering... 8 Ökade krav på information och kommunikation på intressenternas villkor... 9 Kapitel 2. Arbetslivet och ohälsan kopplad till arbetet Arbetsmiljöverkets tre officiella statistikrapporter Flest dödsolyckor per sysselsatta inom jord och skog Utvecklingen av arbetsskador - vilken roll har samhällsekonomin? Kvinnor och män råkar ut för olika typer av arbetsolyckor Arbetssjukdomar kopplade till psykisk ohälsa ökar.. 15 Allvarliga olyckor och tillbud- hot och våld ökar Könsskillnader i ersättningsgrad för arbetsskada Kapitel 3. Arbetslivet och ohälsans utveckling lägesbeskrivningar hämtade ur Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställningar Exponering Kemiska faktorer, medicinska och mikrobiologiska risker Personlig skyddsutrustning Fysikaliska faktorer Psykosociala och kognitiva arbetsmiljöer Hot och våld Organisatoriska, sociala och psykologiska frågor Hyresarbetskraft/osäkra anställningar/flexibilitet/personalreduktioner Ett längre arbetsliv... 28

3 / (39) Ökad migration Det systematiska arbetsmiljöarbetet och säkerhetskulturens betydelse Arbetsmiljöbrottens struktur Genusaspekter på arbetsmiljöarbetet Kapitel 4. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet Intressenterna behöver kunna få svar på sina frågor Regelförnyelse syftar till att göra reglerna tydligare och mer tillgängliga Anmälningar om arbetsmiljöbrott ökar Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) i svenskt arbetsliv behöver ökas Fler grå företag agerar för att få konkurrensfördelar Anmälningarna till Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister ökar Förändringar på arbetsplatserna kräver nya inspektionsmetoder... 38

4 / (39) Inledning regeringsuppdrag att ta fram en lägesbeskrivning på arbetsmiljöområdet Uppdraget Regeringen gav Arbetsmiljöverket i uppdrag att ta fram en kortfattad lägesbeskrivning av utvecklingen inom arbetsmiljöområdet de senaste fem åren. Uppdraget redovisas i och med färdigställandet och överlämnandet av denna rapport. Enligt uppdraget ska lägesbeskrivningen i huvudsak baseras på Arbetsmiljöverkets officiella statistik, samt myndighetens kunskapssammanställningar. Övrig kunskap om arbetsmiljöns utveckling kan även användas, och ett genusperspektiv ska genomsyra framställningen. Bakgrund Regeringen arbetar med att ta fram en ny nationell strategi för arbetsmiljöpolitiken. Strategin ska utgå från det moderna arbetslivets utmaningar och möjligheter, och målet är att under 2015 ta fram en ny arbetsmiljöstrategi. Denna strategi arbetas fram i nära samråd med arbetsmarknadens parter, bygger på relevant forskning och omfattar bland annat en nollvision för dödsolyckor i arbetslivet 1. Den lägesbeskrivning som Arbetsmiljöverket härmed överlämnar ska användas som underlag i framtagandet av strategin, och innehålla en beskrivning av arbetsmiljöns utveckling sedan 2010, enligt regeringens skrivelse En förnyad arbetsmiljöpolitik med en nationell handlingsplan, Rapportens underlag Enligt uppdraget baseras lägesbeskrivningen på Arbetsmiljöverkets officiella statistik och myndighetens kunskapssammanställningar. Övrig kunskap om arbetsmiljöns utveckling har vi hämtat från myndighetens årliga omvärldsanalyser och från andra informationskällor inom myndigheten. Rapportens disposition Rapporten består av en inledning och därefter fyra kapitel. En summering av strukturella förändringar presenteras i arbetslivets omvandling (kapitel 1). Därefter kommer ett första större block som ger en lägesbeskrivning av tillståndet i arbetsmiljön utifrån den officiella statistiken (kapitel 2). Det andra större blocket ger en lägesbeskrivning utifrån Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställningar (kapitel 3). I det sista kapitlet beskrivs iakttagelser från det förebyggande arbetsmiljöarbetet (kapitel 4). 1 Regeringens hemsida, /10:248

5 / (39) Kapitel 1. Arbetslivets omvandling - Strukturella sammanhang En god arbetsmiljö medför vinster för företagen, samhället och individen. De stora samhällsförändringarna idag (exempelvis migration och demografisk utveckling) påverkar alla länder på något sätt både positivt och negativt. Vad gäller arbetsmiljön riskerar det dock alltför ofta vara i negativ bemärkelse. Detta särskilt om man tar i beaktande aspekter såsom arbetsmarknadens uppsplittring med otydliga ansvarsförhållanden och ett ökat användande av underentreprenörer inom ett flertal branscher. Lägg därtill ett ökat tryck på arbetstagarna att acceptera osäkra och otrygga anställningsförhållanden. Detta sammantaget ökar risken för en sämre arbetsmiljö både fysiskt och psykiskt. Det som nu sker i ett antal medlemsstater inom Europeiska unionen, där generella lättnader i regelverken inom arbetsmiljöområdet diskuteras, kan ha en negativ inverkan på arbetstagare och välfärd. Ett antal utvecklingstendenser på makronivå har således stor betydelse för arbetsmiljöområdet och har varit särskilt viktiga för arbetsmarknadens parter och för berörda myndigheter de senaste fem åren 3. Arbetsmarknadens nya former jobbstrukturen har ändrats Utveckling och förändring inom olika samhällssektorer har fått konsekvenser för arbetsmiljöarbetet på många olika sätt. Jobbstrukturen i Sverige har polariserats sedan millennieskiftet, både låg- och höglönejobb har vuxit relativt mer än jobb i lönenivåerna däremellan. Detta kan förklaras av välkända faktorer som ny teknik och globalisering, men också av den förda politiken under talet. Andelen tjänsteproducerande företag har ökat som ett resultat av trenden att fler verksamheter inom såväl privat som offentlig sektor lagts ut till entreprenörer. Många av dessa verksamheter ställer relativt låga krav på utbildning och tidigare erfarenhet och blir därför ofta ingångsyrken på arbetsmarknaden (telemarketing, städning, service). Samtidigt växer också verksamheter som ställer mycket höga krav på såväl formell som informell kompetens och utbildning (konsultverksamhet, utbildning, vård). Dessa arbeten nischas och specialiseras i allt högre grad. Anställningsförhållandena blir mer flexibla, med ökad rörlighet, korta kontrakt och oklara anställningsförhållanden. Samhällets mångfald ökar, och de 3 Denna genomgång av strukturella förhållanden inom arbetslivet över tid utgår från Arbetsmiljöverkets 12 omvärldsanalysrapporter som tagits fram med början De förhållanden som nämns i detta kapitel utgör en summering av de trender och förhållanden som identifierats i så gott som samtliga av verkets omvärldsrapporter från 2009 till 2014.

6 / (39) förändrade reglerna för arbetskraftsinvandring har inneburit ökad invandring med temporära tillstånd. Ökad tjänstesektor förändrad arbetsorganisation Under perioden 2010 till 2015 har den accelererande övergången till mer av ett tjänstesamhälle medfört stora förändringar både i arbetslivet och arbetsmarknaden, och medfört en tyngdpunktsförskjutning mot psykosociala ohälsofaktorer inom arbetsmiljöområdets ohälsopanorama. I Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsorsakade besvär 2014 framgår att nästan var fjärde sysselsatt någon gång under det senaste året upplevt att de har fysiska eller psykiska besvär som orsakats av deras arbete. Jämfört med motsvarande studie år 2012 innebär detta en betydande ökning - framförallt när det gäller besvär orsakade av stress och andra psykiska påfrestningar. Dessförinnan har andelen kvinnor och män som uppger att de har besvär till följd av sitt arbete minskat trendmässigt sedan år I november 2014 skrev Försäkringskassan upp prognosen för sjukskrivningstalen. Mest ökade sjukskrivningarna orsakade av just psykisk ohälsa vilka nu utgör den största diagnosgruppen för nybeviljad sjukersättning för både män och kvinnor. Dessa sjukskrivingar tenderar också att bli längre än en genomsnittlig sjukskrivning, varför de också är mer kostsamma. Fler äldre i arbetslivet en demografisk utmaning Mot bakgrund av den demografiska utvecklingen som Sverige står inför är frågan om de äldres deltagande i arbetslivet en central strukturell utmaning i svenskt arbetsliv och i dagens arbetsmiljöpolitiska utmaningar. Ett exempel på hur arbetsmiljön tar plats i den politiska diskussionen är Pensionsåldersutredningens slutbetänkande 4. Utredningens slutsats är att värnandet av den goda arbetsmiljön utgör huvudspåret för att kunna bibehålla den svenska välfärden. Det handlar dock inte bara om att få människor att kunna jobba längre, att förlänga sitt arbetsliv, utan om ett hela-livet perspektiv. Ungdomar ska tidigare kunna få tillträde till arbetsmarknaden, erhålla säkra arbetsplatser och allteftersom arbetslivet fortlöper kunna balansera sitt privatliv med ett säkert och utvecklande arbetsliv. Det här är frågor som är allomfattande och som samtliga länder i Europa har att hantera. Anledningen är att problemet med den demografiska övergången från en relativt jämn demografisk fördelning till en överrepresentation av äldre individer i befolkningen blir påtagligare för varje år som går. 4 Regeringen, Åtgärder för ett längre arbetsliv. SOU 2013:25.

7 / (39) I en kunskapssammanställning 5 från Arbetsmiljöverket görs en överslagsberäkning på den samhällsekonomiska kostnaden av ett förkortat arbetsliv. Enligt beräkningarna är det produktionsvärde som en individ bidrar med under ett år ca kronor, lågt räknat. Om exempelvis personer lämnar arbetslivet ett år i förtid på grund av en dålig arbetsmiljö motsvarar detta en samhällsekonomisk produktionsförlust på 400 miljoner kronor. Mot denna bakgrund är det viktigt att analysera om det går att förlänga tiden som en person befinner sig i arbetslivet samt vilka hinder som finns för detta. I den officiella statistikrapporten Arbetsmiljön 2013 framkommer att ungefär 14 procent av de svarande individerna, i åldern år, inte tror sig, eller är osäkra på om de kommer, kunna arbeta fram till ordinarie pensionsålder inom sitt nuvarande yrke. För kvinnor är detta vanligast bland lågutbildade lärare, grund- och gymnasielärare samt lågutbildad servicepersonal. För män är det istället gruv-, bygg- och anläggningsarbetare och hantverkare som oftare svarat att de inte tror sig kunna arbeta fram till ordinarie pensionsålder tillsammans med lågutbildad servicepersonal. Faktorer i arbetsmiljön som har en bevisat negativ effekt på hälsan och ett starkt samband med sjuk- och förtidspensionering är bland annat en fysiskt tung arbetsmiljö med påfrestande rörelser för rygg och nacke, repetitiva arbetsuppgifter, stående arbetsposition, höga ljud, obekväm arbetsposition och hukande. 6 En mängd forskning visar också att låg kontroll i kombination med höga krav har negativ inverkan på tidpunkten som en individ väljer, eller tvingas, att ta ut sin pension. 7 Andelen tillfälligt anställda ökar 8 Andelen anställda som har tillfälliga anställningar har endast ökat marginellt mellan år 2005 och I ett längre perspektiv, sedan 1987, har dock andelen ökat från nivåer på i genomsnitt cirka 11 procent under 1990-talets första hälft till 16,7 procent av de anställda Särskilt kvinnor och unga har en högre andel tillfälliga anställningar. Under talet var i genomsnitt cirka 56 procent av de tidsbegränsat anställda kvinnor. År 2014 hade 19 procent av de anställda kvinnorna en tidsbegränsad anställning, medan motsvarande siffra bland männen var 15 procent. 5 Sambandet mellan arbetsmiljö och beslutet att lämna arbetskraften, Rapport 2014:8 6 Ibid, s Ibid, s SCB (2014) definierar tidsbegränsat anställda som: Sysselsatta personer som varken är fast anställda, företagare eller medhjälpande hushållsmedlemmar räknas i AKU som tidsbegränsat anställda. Dessa anställda omfattar personer med exempelvis vikariat, säsongsarbete, provanställning eller objekts/projektanställning. Personer som har en tidsbegränsad anställning men en fast anställning i botten räknas inte till tidsbegränsat anställda då de inte har samma lösa anknytning till arbetsmarknaden som övriga tidsbegränsat anställda har. De tidsbegränsat anställda kan delas in efter typ av tidsbegränsad anställning.

8 / (39) Bland utrikesfödda var andelen tidsbegränsat anställda högre under hela perioden. Andelen ökar också över tid, från 21 procent 2005 till 24 procent Bemanningsföretagens andel av de sysselsatta är relativt låg jämfört med andra europeiska länder. Däremot har branschen sysselsättningsmässigt utvecklats snabbt sedan avregleringen i början av 1990-talet. Idag uppgår den till cirka årsanställda personer, vilket kan jämföras med nivåerna runt vid mitten av 1990-talet. Trots den stora ökningen de senaste åren är andelen sysselsatta i bemanningsbranschen, relativt det totala antalet sysselsatta i ekonomin, fortfarande lägre än genomsnittet i Europa. År 2010 var sysselsättningsandelen för bemanningsbranschen i Sverige 1,2 procent. Motsvarande siffra för Europa var 1,6 procent, med länder som Storbritannien och Nederländerna i toppen. I USA var andelen 1,8 procent. Ökad migration ökad segregering Arbetskraften blir allt rörligare i Europa och världen. Olika faktorer samspelar vilket innebär ökade incitament för individer att flytta på sig då deras möjligheter att försörja sig gynnas av det. Under de senaste åren har det skett en ökad arbetskraftsinvandring till Sverige. En bidragande faktor till detta är en ökad efterfrågan på arbetskraft till de sektorer där den inhemska arbetskraften inte räcker till eller kan matchas mot behoven av en viss kompetens. Migrerande arbetskraft återfinns ofta i verksamheter med dålig arbetsmiljö och sämre villkor än för den reguljära arbetskraften. Sverige har idag en etniskt segregerad arbetsmarknad, med en hög andel utrikesfödda inom låglöneyrken, så som städbranschen, textil- och fordonsindustri, hotell- och restaurangnäring, trädgård och jordbruk samt inom vård och omsorg. Många av de sysselsatta inom dessa branscher har icketypiska anställningskontrakt och korttidsanställningar oftare än infödda svenskar. Detta beror ofta på en dålig matchning mellan utbildning och arbete. Den alltmer globaliserade arbetsmarknaden innebär en ökning av underentreprenörer från andra länder. Detta kan leda till oklara ansvarsförhållanden och att språkförbistring på vissa arbetsplatser äventyrar säkerheten. I en europeisk företagsundersökning om nya och framväxande hot, ESENER, har det kartlagts hur arbetsmiljöfrågorna hanteras i praktiken på europeiska arbetsplatser. Resultaten visade bland annat att en stor andel av de tillfrågade arbetsgivarna upplevde att vissa anställda har svårt att förstå det språk som talas på arbetsplatsen.

9 / (39) Ökade krav på information och kommunikation på intressenternas villkor Den stora generationsväxlingen och den ökade rörligheten i ett alltmer globaliserat arbetsliv innebär nya förutsättningar för kunskapsinhämtning och kommunikation. Internets stora betydelse och den ökade mobilanvändningen är en utveckling som möjliggör, och kräver, nya sätt att kommunicera. Intressenterna är i ökad utsträckning också mer heterogena än tidigare, med mer varierande förkunskaper, utbildning och språkliga förutsättningar. Unga och unga vuxna är vana vid användningen av IT och de kommunicerar mycket och snabbt genom flera medier. Samtidigt har migranter, utländsk arbetskraft och underentreprenörer från andra länder andra förutsättningar vad gäller språk och förkunskap om svenska krav på arbetsmiljö och attityder till arbetsmiljöarbete i stort. Behoven i dessa målgrupper är olika och det är viktigt att kunna målgruppsanpassa både innehåll, form och kanal för att kunna leverera service och information som tillgodoser intressenternas behov. Detta ställer krav på förändrade arbetssätt och nya metoder för att fånga vilka behoven är. I detta kommunikationsarbete är den långsiktiga relationen och dialogen central. När innehållet är konkret, ger ett mervärde samt presenteras på ett inspirerande sätt, ökar chanserna till spridning av innehållet. Många intressenter vill göra rätt och efterfrågar direkta råd och svar på olika frågor. Det krävs ett långsiktigt kommunikationsarbete där relationen mellan arbetsgivare och myndigheter vårdas och möjlighet ges till fortsatt dialog. För företag och organisationer som har lägre kunskap om arbetsmiljöarbete är det viktigt att skapa motivation och intresse för arbetsmiljöaspekter som ligger nära den egna verksamheten. Tidigare kommunikationsinsatser visar att arbetsgivare som blivit varskodda om planerade inspektionsinsatser inom den egna branschen blivit starkt motiverade att ta till sig budskap från Arbetsmiljöverket.

10 / (39) Kapitel 2. Arbetslivet och ohälsan kopplad till arbetet I Sverige har under åren totalt 230 arbetstagare och egenföretagare i den svenska officiella arbetsskadestatistiken avlidit till följd av olyckor på arbetet. Antalet anmälda arbetsskador har under dessa år varierat mellan drygt som lägst år 2010 och cirka som högst år Vid frågor angående arbetsorsakade besvär år 2014 uppger 24 procent av de sysselsatta, att de upplever besvär som orsakats av arbetet. I Sverige råkar män ut för fler olyckor än kvinnor. Kvinnor står emellertid för merparten av de anmälda arbetsskadorna och har ett högre ohälsotal än män. De blir både sjuka och slits ut under en längre tid, vilket i vissa fall leder till tidigarelagt utträde ur arbetsmarknaden. Arbetsmiljöverkets tre officiella statistikrapporter Arbetsmiljöverket har regeringens uppdrag att samla in och sammanställa arbetsmiljö- och arbetsskadestatistik. Statistiken presenteras i tre officiella statistikrapporter: Arbetsskador ställs samman varje år Arbetsmiljön ställs samman vartannat år Arbetsorsakade besvär ställs samman vart annat år Arbetsskaderapporten handlar huvudsakligen om att presentera hur anmälningar av arbetsskador ser ut föregående år. Det är emellertid ett faktum att alla arbetsskador inte anmäls vilket gör det nödvändigt att försöka fånga in signaler om arbetsmiljön i svenskt arbetsliv från fler källor än från arbetsskadeanmälningarna. Rapporterna Arbetsmiljön och Arbetsorsakade besvär bygger på enkätundersökningar som syftar till att ringa in dessa signaler. I figuren nedan framgår hur de tre officiella statistikrapporterna förhåller sig till varandra.

11 / (39) Flest dödsolyckor per sysselsatta inom jord och skog Under perioden har dödsolyckor i arbetet i den svenska förvärvsarbetande befolkningen minskat med 40 procent, från 68 till 41 dödsolyckor. År 2009 sjönk antalet dödsolyckor i arbetet, under den pågående lågkonjunkturen, men steg återigen året efter och 2013 minskade dödsolyckorna jämfört med åren innan, men ökade återigen något År 2014 inträffade 41 arbetsolyckor med dödlig utgång bland arbetstagare och egenföretagare som ingår i den svenska officiella arbetsskadestatistiken. Utöver dessa har det inträffat 11 dödsolyckor där den drabbade personen inte är förvärvsarbetande, men omfattas av arbetsskadeförsäkringen, eller är en utländsk arbetskraft. När det gäller dödsolyckor som drabbar utländsk arbetskraft i Sverige finns ingen tillgång till person- eller företagsuppgifter, varför dessa endast redovisas bland övriga. Från 2010 till 2014 drabbade 33 dödsolyckor i Sverige utländsk arbetskraft. Figur 1. Antal dödsolyckor, år Källa: Arbetsmiljöverket/ISA Det är framförallt fyra branschgrupper som dominerat dödsolyckorna i arbetet Det handlar om byggverksamhet, jord och skog, tillverkning samt transport och magasinering, där jord och skog står för överlägset flest dödsolyckor i förhållande till antal sysselsatta. När dödsolyckorna i arbete minskade 2012 och 2013 var det i dessa fyra branschgrupper som dödsolyckorna minskade. År

12 / (39) 2014 ökade återigen dödsolyckorna i tre av dessa branscher. Undantaget var tillverkningsindustrin där minskningen fortsatte. Utvecklingen av arbetsskador - vilken roll har samhällsekonomin? Under de finansiella krisåren nådde anmälningarna av arbetsskador sin lägsta nivå på många år, för att återigen vända uppåt år Detta väckte diskussionen om ekonomiska fluktuationers inverkan på risken för att råka ut för, och benägenheten att anmäla, en arbetsskada. Arbetsmiljöverket genomförde därför en analys 9 för att undersöka hur arbetsskadeutvecklingen sett ut i relation till utvecklingen i samhällsekonomin mellan år 2003 till I rapporten belyses utvecklingen av anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar. Vid bedömning av om antalet arbetsskador, arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar, ökat eller minskat under en period är det viktigt att sätta antalet anmälningar i förhållande till antalet sysselsatta. Detta eftersom en kraftig minskning av anmälningar av arbetsskador skulle kunna bero på att färre har ett arbete att åka till. Antalet sysselsatta i ekonomin ökade totalt sett mellan 2003 och 2010, med undantag för år 2009, alltså året efter att finanskrisen brutit ut i USA. Under denna period minskade också andelen anmälda arbetsskador per sysselsatt trots att medelantalet sysselsatta per år ökade. Särskilt tydlig var minskningen för anmälningar av arbetssjukdom. De varuproducerande branscherna, som framförallt representeras av tillverkning, drabbades hårt av den ekonomiska krisen i form av kraftigt minskad arbetsproduktivitet och sysselsättning under de värsta krisåren Under denna period minskade arbetsskadeanmälningarna mer inom varuproduktion än inom tjänsteproduktion (se figur 2). Det var dock inte inom alla sektorer som arbetsskadorna minskade. Inom offentligt finansierad verksamhet, där vård, omsorg, skola och offentlig förvaltning ingår, minskade anmälningarna inte alls. År 2010 stod offentligt finansierad verksamhet för den största andelen anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar. 9 Arbetsmiljöstatistisk rapport Arbetsmiljöverket. Nedåtgående trend av anmälda arbetsskador- Tillfälligt avbrott? Rapport 2011:3

13 / (39) Figur 2. Antal anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar fördelat efter tre branschgrupper. År Offentliga tjänster- Arbetsolycka Privata tjänsteproducerande branscher - Arbetsolycka Varuproducerande branscher - arbetsolycka Offentliga tjänster- Arbetssjukdom Varuproducerande branscher - arbetssjukdom Privata tjänsteproducerande branscher - arbetssjukdom Källa: Arbetsmiljöverket/ISA Slutsatserna i denna trendstudie är att samhällsekonomin till viss del verkar ha haft inflytande över antal anmälda arbetsskador; både när det gäller omfattning samt vilka delar och grupper på arbetsmarknaden som påverkats. Detta eftersom antalet arbetsskadeanmälningar under krisåren minskade inom de branscher som finanskrisen drabbat hårdast i form av produktivitet och sysselsättning. Under 2010 syns emellertid inte en ökning enligt samma princip; antalet arbetsskadeanmälningar ökar inte mest i de branscher där arbetsproduktiviteten ökar mest, utan ökar lika mycket i samtliga branscher. Detta indikerar att andra faktorer, än de som tagits med i analysen, troligen svarar för en del av förändringen av anmälda arbetsskador. En pågående studie 10 bekräftar de tidigare slutsatserna, det vill säga att bakomliggande långsiktiga strukturförändringar påverkar antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro i svenskt arbetsliv. De strukturfaktorer som ingår i de pågående analyserna är valda efter resultaten i en första riskanalys gjord av Arbetsmiljöverket Den redan publicerade studien 11 visar att risken för att råka ut för en arbetsolycka med sjukfrånvaro är större i vissa yrken och branscher samt varierar med arbetsställets storlek. Risken visade sig även vara större för personer med låg utbildningsnivå. 10 Arbetsmiljöverkets projekt Utveckling av statistisk analys, och i dess tema Arbetsmiljörisk. Rapporten planeras publiceras under år Arbetsnamn: Strukturomvandling och arbetsolyckor med sjukfrånvaro under tre decennier. 11 Arbetsmiljöverkets analysrapporter 2014:2. Riskfaktorer för arbetsolycka bakomliggande faktorers inverkan på individens olycksrisk.

14 / (39) Efter den stora nedgången av arbetsskadeanmälningar år 2009 ökade arbetsskadorna fram till år Arbetsolyckor utan sjukfrånvaro utgör den största andelen anmälda arbetsskador relaterat till antalet sysselsatta. Hittills har Arbetsmiljöverkets resurser allokerats till att föra fullständig statistik över arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar, varför fullständig statistik inte finns att tillgå kring de övriga skadetyperna. När det gäller anmälningar av arbetsolyckor med sjukfrånvaro berör dessa oftare män än kvinnor. För arbetssjukdomar, arbetsolyckor utan sjukfrånvaro och färdolycksfall är förhållandet det omvända; anmälningarna är fler bland kvinnor än bland män. Kvinnor och män råkar ut för olika typer av arbetsolyckor I den senaste officiella statistikrapporten Arbetsorsakade besvär 2014 uppgav 5,3 procent av kvinnorna och 5,8 procent av männen att de under de senaste 12 månaderna haft besvär som orsakats av en arbetsolycka. Uppskattningsvis skulle det i absoluta tal röra sig om ungefär kvinnor och män. 38 procent av de med besvär uppgav att de varit sjukskrivna på grund av dessa besvär, vilket skulle innebära ungefär personer räknat på hela den sysselsatta befolkningen. Detta är mer än dubbelt så mycket som antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro som legat runt knappt anmälningar under de senaste åren. I samma undersökning framgår att endast 13 procent, av de som uppgett att de har arbetsrelaterade besvär av något slag, anmält sina besvär till Försäkringskassan. När de anmälningar som kommit in till Försäkringskassan studeras är det några branschgrupper som de senaste fem åren utmärkt sig när det gäller flest anmälningar per sysselsatta för både kvinnor och män. Dessa är vattenförsörjning, utvinning av mineral, tillverkning och transport och magasinering. De näringsgrenar som står för det största antalet anmälningar är istället tillverkning för män och vård och omsorg när olyckorna gäller kvinnor. År 2013 var de mest drabbade yrkesgrupperna per förvärvsarbetande för kvinnor transport och maskinförararbeten samt process- och maskinoperatörsarbeten. För män var det processoperatörer inom trä- och pappersindustri samt övriga montörer som anmälde flest arbetsolyckor med sjukfrånvaro i förhållande till antalet sysselsatta.

15 / (39) Figur 3. Orsak till anmäld arbetsolycka med sjukfrånvaro fördelat på kvinnor och män. År Procent. Källa: Arbetsmiljöverket/ISA Figurerna ovan visar de vanligaste orsakerna till anmäld arbetsolycka med sjukfrånvaro uppdelat på kvinnor och män för de senaste fem åren. För kvinnor är fall av person den vanligaste orsaken till olyckan medan förlorad kontroll, då oftast över transportutrustning eller handverktyg, är vanligast för män. Hot och våld är en betydligt vanligare orsak till anmälan för kvinnor än för män, medan bristning, ras och glidning av föremål är betydligt vanligare för män än för kvinnor. Arbetssjukdomar kopplade till psykisk ohälsa ökar Antalet anmälda arbetssjukdomar är för kvinnor flest inom vård och omsorg och när det gäller män är de flest inom tillverkning. I Arbetsorsakade besvär framgår att nästan var fjärde sysselsatt person i Sverige upplever besvär till följd av arbetet. Kvinnor uppger generellt att de har mer besvär som kan kopplas till arbetet än män. Omkring 27 procent av de sysselsatta kvinnorna och 20 procent av de sysselsatta männen hade kroppsliga och/eller andra typer av arbetsorsakade besvär år Jämfört med 2012 innebär detta en betydande ökning, framför allt bland kvinnor. Det är då främst andra besvär än kroppsliga, som exempelvis beror på arbetets innehåll, dåliga relationer till chefer och arbetskamrater, hot och våld etc., som ökat mellan år 2013 och 2014, för både män och kvinnor. Mellan dessa år ökade stress och andra psykiska påfrestningar med nästan 40 procent. För kvinnor är detta den högsta nivån som påträffats för denna, eller motsvarande, variabel sedan mätningarna startade år Dessförinnan, mellan år låg andelen kvinnor och män som upplevt besvär på grund av stress och andra psykiska påfrestningar på en relativt jämn nivå. Fysisk belastning har också ökat under de senaste två åren för både kvinnor och män, även om ökningen är mycket liten för män. 12 Arbetsmiljöverket och SCB. Arbetsorsakade besvär Rapport 2014:4

16 / (39) Arbetsmiljöundersökningen från år visar, i linje med resultaten i Arbetsorsakade besvär, bland annat att andelen kvinnor som har svårt att sova på grund av tankar på jobbet har ökat kraftigt mellan år 2011 och 2013 och ligger nu på den högsta nivån sedan undersökningens start. Samma undersökning visar också att andelen personer som har svårt att påverka sin arbetstakt har ökat med 5 procentenheter sedan Det är då en betydligt större andel kvinnor än män som har svårt att påverka sin arbetstakt där siffran är 61 procent för kvinnor jämfört med 45 procent för män. Arbetstakten upplevs vara särskilt svår att styra inom kvinnodominerade yrken där arbetsuppgifterna i hög grad styrs av kontakten med andra människor, såsom patienter, kunder eller elever. Samtidigt visar Arbetsmiljöundersökningen att andelen kvinnor och män som lyfter 15 kg flera gånger per dag minskat sedan I november 2014 skrev Försäkringskassan upp prognosen för sjukskrivningstalen. Mest ökade sjukskrivningarna orsakade av psykisk ohälsa vilka nu utgör den största diagnosgruppen för nybeviljad sjukersättning för både män och kvinnor. Dessa sjukskrivingar tenderar också att bli längre än en genomsnittlig sjukskrivning, varför de också är mer kostsamma. Precis som de ovanstående signalerna indikerar har också arbetssjukdomarna kopplade till psykisk ohälsa samtidigt ökat med drygt 40 procent sedan år För kvinnor var sociala och organisatoriska orsaker den vanligaste orsaken till anmäld arbetssjukdom under Detta betyder att kroppsliga belastningsfaktorer inte längre är den vanligaste orsaken till anmäld arbetssjukdom för kvinnor. Anmälda arbetssjukdomar kopplade till psykisk ohälsa är vanligast förekommande inom offentlig sektor, dvs. inom vård, skola och omsorg, vilket också är en kvinnodominerad bransch. För män är emellertid belastningsfaktorer fortfarande den vanligaste orsaken till anmäld arbetssjukdom. Figur 4. Orsak till anmäld arbetssjukdom fördelat på kvinnor och män. År Procent. Källa: Arbetsmiljöverket/ISA 13 Arbetsmiljöverket och SCB. Arbetsmiljön Rapport 2014:03

Arbetsskaderapport Arbetsmiljöverkets årliga rapport innehållande officiella statistik om arbetsskador

Arbetsskaderapport Arbetsmiljöverkets årliga rapport innehållande officiella statistik om arbetsskador Arbetsskaderapport 2015 Arbetsmiljöverkets årliga rapport innehållande officiella statistik om arbetsskador Vår vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Arbetsmiljöverket arbetar med inspektioner

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det? Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en

Läs mer

En arbetsmiljöstrategi. moderna arbetslivet Ylva Johansson. Arbetsmarknadsdepartementet

En arbetsmiljöstrategi. moderna arbetslivet Ylva Johansson. Arbetsmarknadsdepartementet En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016-2020 Ylva Johansson Regeringen prioriterar arbetsmiljön Resursförstärkning med 100 miljoner kronor per år under mandatperioden 60 mnkr till Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,

Läs mer

Anmäl din arbetsskada

Anmäl din arbetsskada Anmäl din arbetsskada Vilka skador ska anmälas? Du ska anmäla alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön.

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Anmäl din arbetsskada

Anmäl din arbetsskada Anmäl din arbetsskada Vilka skador ska anmälas? Du ska anmäla alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön.

Läs mer

Vilka skador ska anmälas?

Vilka skador ska anmälas? Vilka skador ska anmälas? Du ska anmäla alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön. Konflikter på arbetsplatsen

Läs mer

För rehabilitering med hälsan i fokus

För rehabilitering med hälsan i fokus 22 juni 2015 a15-0494 Kommunal/YW Till Socialdepartementet För rehabilitering med hälsan i fokus Vägar till sjukskrivning Vid mötet med statsrådet Annika Strandhäll den 20 april 2015 lämnade Kommunal över

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Riskfaktorer för arbetsolycka bakomliggande faktorers inverkan på individens olycksrisk Seminarium 2014-09-16 Annette Nylund, analytiker Amanda Waleh-Åström,

Läs mer

Arbetsmiljöverket. Vår vision

Arbetsmiljöverket. Vår vision Arbetsmiljöverket Vår vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Vår organisation Sju avdelningar Cirka 600 medarbetare Fem regioner Vår verksamhet Inspektioner Föreskrifter och regler Analys och

Läs mer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 - Läkarundersökning - Hälsoundersökning - Biologisk exponeringskontroll - Tjänstbarhetsbedömning

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Säkerhetskultur i det praktiska arbetsmiljöarbetet Solfrid Nilsen Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2013-03-15 1 Presentationens innehåll Kort om Arbetsmiljöverket

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete hos oss? Jo, det är att chefen, arbetsgivaren, ser till att det inte finns risker med arbetet så någon blir skadad

Läs mer

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016 Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge Landstingsdirektörens stab 2016-04-25 Ärendenummer: 2015/00301 Kanslienheten Dokumentnummer:2015/00301-3 Helene Håkansson Till landstingsstyrelsen Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Arbetsmiljön Arbetsmiljölagen Föreskrifter (AFS) Alla förhållanden: fysiska, organisation At:s företrädare: Skyddsombud Drivs av: Arbetsmiljöverket

Läs mer

Regeringens skrivelse 2015/16:80

Regeringens skrivelse 2015/16:80 Regeringens skrivelse 2015/16:80 En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016 2020 Skr. 2015/16:80 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 21 januari 2016 Margot

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Sysselsättning, hälsa och dödlighet 22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat

Läs mer

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Riskbedömning innebär att ta reda på vilka åtgärder som behövs för att ingen ska drabbas av ohälsa eller olycksfall. Med ett exempel från en arbetsplats visar

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Arbetsmiljöverket fick 2011 i uppdrag från regeringen att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

Arbetsmarknad i förändring

Arbetsmarknad i förändring Arbetsmarknad i förändring En analys av regionala branschförändringar över tid och dess betydelse för framtida arbetsmiljöarbete John Östh, Thomas Niedomysl, Jan Amcoff, Love Ander och Sebastian Hedberg

Läs mer

Välfärdstendens Delrapport 3: Trygghet vid arbetsskada

Välfärdstendens Delrapport 3: Trygghet vid arbetsskada Välfärdstendens 216 Delrapport 3: Trygghet vid arbetsskada Inledning Folksam har sedan år 27 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med rapporten är att beskriva och granska

Läs mer

Arbetsmiljö. Arbetsmiljörapport

Arbetsmiljö. Arbetsmiljörapport Arbetsmiljö Arbetsmiljörapport 1 Förord Vem som helst kan drabbas av sjukdom och då är det vårt gemensamma uppdrag att se till att människor blir friska och ges möjligheter att komma tillbaka till arbetslivet.

Läs mer

Arbetsmiljöverkets verksamhet 2012

Arbetsmiljöverkets verksamhet 2012 Arbetsmiljöverkets verksamhet 2012 Det här är Arbetsmiljöverket Vår verksamhet utgår från vår vision att alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Vårt mål är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall

Läs mer

Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag till upphävande av allmänna råd om Kvicksilver och amalgam inom tandvården (AFS 1989:7)

Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag till upphävande av allmänna råd om Kvicksilver och amalgam inom tandvården (AFS 1989:7) 2014-12-18 RK 2014/113796 1 (7) Enheten för kemiska, mikrobiologiska och fysikaliska faktorer Christer Malmberg, 010-730 96 08 arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag

Läs mer

Frisörer och nagelbyggare. en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011. Rapport 2012:6

Frisörer och nagelbyggare. en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011. Rapport 2012:6 Frisörer och nagelbyggare en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011 Rapport 2012:6 RAPPORT Datum 2011-11-18 ISM Vår beteckning Frisörer och nagelbyggare 2011 En regional

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

Hjo kommun. Rutin vid tillbud och arbetsskada. Rutiner. 1. Dokumenttyp. Rutin. 2. Fastställande/upprättad. 2011-10-05 av Personalchef

Hjo kommun. Rutin vid tillbud och arbetsskada. Rutiner. 1. Dokumenttyp. Rutin. 2. Fastställande/upprättad. 2011-10-05 av Personalchef Hjo kommun Rutiner Rutin vid tillbud och arbetsskada 1. Dokumenttyp Rutin 2. Fastställande/upprättad 2011-10-05 av Personalchef 3. Senast reviderad - 4. Detta dokument gäller för Kommunövergripande 5.

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö

Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö Riktlinjer 2010-04-28 Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö Antagna av Personal- och förhandlingsutskottet 2010-04-28, att gälla från och med 2010-05-17 2 Innehåll Bakgrund...3 Riktlinjer...3 Systematiskt

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

Konsekvensbedömning?

Konsekvensbedömning? Konsekvensbedömning? Historik - Konsekvensbedömning Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. (AML 3 kap 2 ) Arbetsgivaren

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Arbetsmiljö- och hälsastrategi Datum Arbetsmiljö- och hälsastrategi Antagen av kommunstyrelsen 2016 Antagen av: Kommunstyrelsen 2016-04-05, 73 Dokumentägare: Personalavdelningen Ersätter dokument: Dokumentnamn: Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Läs mer

Farliga ämnen och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Farliga ämnen och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning Farliga ämnen och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Vad är farliga ämnen? Farliga ämnen är alla vätskor, gaser och fasta ämnen som utgör en risk för arbetstagares hälsa eller säkerhet

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Arbetsmiljö med fokus på kvinnor

Arbetsmiljö med fokus på kvinnor Arbetsmiljö med fokus på kvinnor Aktualitetsdagen 2014-04-03 Christin N. Granberg, Arbetslivssektionen, Avdelningen för arbetsgivarpolitik Upplägg Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag Vad AV sett SKLs ståndpunkter

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig ARBETSMILJÖHANDBOK MCR AB har 7 anställda och driver en ridskola reglerat genom avtal med klubben Malmö Civila Ryttareförening. Arbetsplatsen har stall med hästar, hagar, ridhus och kansli. VD är Kristin

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Delegering av arbetsmiljö 2016

Delegering av arbetsmiljö 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-10-30 FHN 2015.0027 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Delegering av arbetsmiljö 2016 Sammanfattning Enligt AFS 2001:1 ska arbetsgivaren fördela uppgifterna i verksamheterna

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män?

Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män? Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män? Kvinnor och män har samma rättigheter till en god arbetsmiljö, men fler kvinnor än män är sjukskrivna från arbetet och fler kvinnor tvingas avsluta

Läs mer

Sven Lindblom 1

Sven Lindblom 1 2016-05-02 Sven Lindblom 1 Organisatorisk och social arbetsmiljö (kallas här OSA) AFS 2015:4 Syfte Kränkande särbehandling Tillämpningsområde Till vem föreskrifterna riktar sig Definitioner Systematiskt

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt www.gsfacket.se Form och illustration: Mats Carlson, GS April 2014 För två år sedan beskrev Fredrik Reinfeldt sin syn på arbetslivet och pensionsåldern. Pensionsåldern

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Riskbedömning innebär att ta reda på vilka åtgärder som behövs för att ingen ska drabbas av ohälsa eller olycksfall. Med ett exempel från en arbetsplats visar

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2

Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2 Att identifiera risker och genomföra åtgärder Fall 2 Viktigaste reglerna för fall 2 AFS 2001:1 AFS 2012:2 AFS 1994:1 AFS 1998:5 AFS 2015:4 Systematiskt arbetsmiljöarbete Belastningsergonomi Arbetsanpassning

Läs mer

Systematiskt Arbetsmiljöarbete

Systematiskt Arbetsmiljöarbete 2001-09-03 Systematiskt Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det behöver inte ta mycket tid att jobba med arbetsmiljön och samtidigt uppfylla myndigheternas

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Truckar. Korta arbetsskadefakta Nr 1/2010

Truckar. Korta arbetsskadefakta Nr 1/2010 Korta arbetsskadefakta Nr 1/21 Truckar Truck är den maskin som orsakar flest anmälda arbetsolyckor. Mellan 24 och 28 har olyckor med truck ökat 1 procent. Orsaken till olyckorna var främst att föraren

Läs mer

Checklista. Förskolor

Checklista. Förskolor Checklista Förskolor Den här checklistan ger exempel på vanliga arbetsmiljöfrågor som kan förekomma på en förskola. Använd den gärna i samband med en arbetsmijöundersökning / skyddsrond. Mer information

Läs mer

RUTINER Trygghets- och utvecklingsanställning

RUTINER Trygghets- och utvecklingsanställning Sid 1 (7) RUTINER Trygghets- och utvecklingsanställning Enligt beslut i Gävle kommuns fullmäktige ska 1,5 % av det totala antalet medarbetare i koncernen utgöras av funktionshindrade. Näringsliv & arbetsmarknad

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse Leif Aringer 29 augusti 2013 Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 1 Befolkningspyramid för Sverige

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

6.3 Rutiner vid utredning av arbetsolycksfall, 0-skador, färdolycksfall och tillbud samt anmälan av arbetssjukdom

6.3 Rutiner vid utredning av arbetsolycksfall, 0-skador, färdolycksfall och tillbud samt anmälan av arbetssjukdom 1 (6) 6.3 Rutiner vid utredning av arbetsolycksfall, 0-skador, färdolycksfall och tillbud samt anmälan av arbetssjukdom Utredning/syfte Utredning skall återge en inträffad händelse - med beaktande av sådana

Läs mer

Arbete, Hälsa och Ålder

Arbete, Hälsa och Ålder Arbete, Hälsa och Ålder Rapport till Pensionsåldersutredningen Eva Vingård och Christer Hogstedt 2012-03-07 Definition av åldrande Hög ålder är inte nödvändigtvis ett tillstånd med funktionsnedsättning

Läs mer

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Stress det nya arbetsmiljö hotet Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Högskolan i Gävle 2011-11-23 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Enligt arbetsmiljölagen 3 kap 2 skall arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa

Läs mer

Svar på skrivelse av Robert Johansson (S) om uppföljning av anmälningar till Arbetsmiljöverket

Svar på skrivelse av Robert Johansson (S) om uppföljning av anmälningar till Arbetsmiljöverket Stockholms läns landsting 1 (4) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och utbildning Handläggare: Jannike Wenke Landsstingsstyrelsens j\c>/c / / ^ personalutskott "****"~" Svar på skrivelse av

Läs mer

SSG Säkerhetskonferens 2010-03-24. Kjell Blom Arbetsmiljöverket Lindhagensgatan 133

SSG Säkerhetskonferens 2010-03-24. Kjell Blom Arbetsmiljöverket Lindhagensgatan 133 SSG Säkerhetskonferens 2010-03-24 Kjell Blom Arbetsmiljöverket Lindhagensgatan 133 Statistikenheten 10-03-24 1 Informationssystemet om arbetsskador (ISA) Arbetsskadestatistik Branschspecifik arbetsskadestatistik

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av. av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme

Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av. av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme 2014-03-18 REP 2013/100374 1 (6) Enheten för processäkerhet och rörligt arbete Tommy Eriksson Wikén, 010-730 9931 arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? Inledning GS medlemmar arbetar i branscher som traditionellt är mansdominerade. Det avspeglar sig även på medlemskåren

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-2017 Jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-2017 Hässleholms kommuns värdegrund Medborgaren i fokus Med respekt för individen Kvalitet som syns Hässleholms kommuns

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Attityd till arbetet... 5 3

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

Tillsyn av skogsbranschen

Tillsyn av skogsbranschen 2014-04-22 INF 2011/101631 1 (8) Distriktet i Stockholm Patrik Hemmingsson, 010-730 9776 Kaj Nielsen Eva Blizzard Projektrapport Tillsyn av skogsbranschen Projektnamn: Projektägare: Projektledare: 55 Skogen

Läs mer

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Diarienummer: 1-510/2013 Utfärdat av: Personalavdelningen Datum: 2013-09-01 Sida1 av 8 Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Riskbedömning ska enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt

Läs mer

It s all about bra Arbetsmiljö

It s all about bra Arbetsmiljö Jennie Karlsson Arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region Öst jennie.karlsson@av.se It s all about bra Arbetsmiljö 1 Arbetsmiljöarbete Därför att verksamheter består av människor: arbetstagarna som

Läs mer