Redovisning av uppdraget att ta fram en lägesbeskrivning på arbetsmiljöområdet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning av uppdraget att ta fram en lägesbeskrivning på arbetsmiljöområdet"

Transkript

1 / Enheten för statistik och analys Peter Green Redovisning av uppdraget att ta fram en lägesbeskrivning på arbetsmiljöområdet Postadress: Stockholm Telefon: Telefax: E-post: Webbplats: Organisationsnummer:

2 / (39) Innehållsförteckning Inledning regeringsuppdrag att ta fram en lägesbeskrivning på arbetsmiljöområdet... 4 Uppdraget... 4 Bakgrund... 4 Rapportens underlag... 4 Kapitel 1. Arbetslivets omvandling - Strukturella sammanhang... 5 Arbetsmarknadens nya former jobbstrukturen har ändrats... 5 Ökad tjänstesektor förändrad arbetsorganisation... 6 Fler äldre i arbetslivet en demografisk utmaning... 6 Andelen tillfälligt anställda ökar... 7 Ökad migration ökad segregering... 8 Ökade krav på information och kommunikation på intressenternas villkor... 9 Kapitel 2. Arbetslivet och ohälsan kopplad till arbetet Arbetsmiljöverkets tre officiella statistikrapporter Flest dödsolyckor per sysselsatta inom jord och skog Utvecklingen av arbetsskador - vilken roll har samhällsekonomin? Kvinnor och män råkar ut för olika typer av arbetsolyckor Arbetssjukdomar kopplade till psykisk ohälsa ökar.. 15 Allvarliga olyckor och tillbud- hot och våld ökar Könsskillnader i ersättningsgrad för arbetsskada Kapitel 3. Arbetslivet och ohälsans utveckling lägesbeskrivningar hämtade ur Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställningar Exponering Kemiska faktorer, medicinska och mikrobiologiska risker Personlig skyddsutrustning Fysikaliska faktorer Psykosociala och kognitiva arbetsmiljöer Hot och våld Organisatoriska, sociala och psykologiska frågor Hyresarbetskraft/osäkra anställningar/flexibilitet/personalreduktioner Ett längre arbetsliv... 28

3 / (39) Ökad migration Det systematiska arbetsmiljöarbetet och säkerhetskulturens betydelse Arbetsmiljöbrottens struktur Genusaspekter på arbetsmiljöarbetet Kapitel 4. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet Intressenterna behöver kunna få svar på sina frågor Regelförnyelse syftar till att göra reglerna tydligare och mer tillgängliga Anmälningar om arbetsmiljöbrott ökar Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) i svenskt arbetsliv behöver ökas Fler grå företag agerar för att få konkurrensfördelar Anmälningarna till Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister ökar Förändringar på arbetsplatserna kräver nya inspektionsmetoder... 38

4 / (39) Inledning regeringsuppdrag att ta fram en lägesbeskrivning på arbetsmiljöområdet Uppdraget Regeringen gav Arbetsmiljöverket i uppdrag att ta fram en kortfattad lägesbeskrivning av utvecklingen inom arbetsmiljöområdet de senaste fem åren. Uppdraget redovisas i och med färdigställandet och överlämnandet av denna rapport. Enligt uppdraget ska lägesbeskrivningen i huvudsak baseras på Arbetsmiljöverkets officiella statistik, samt myndighetens kunskapssammanställningar. Övrig kunskap om arbetsmiljöns utveckling kan även användas, och ett genusperspektiv ska genomsyra framställningen. Bakgrund Regeringen arbetar med att ta fram en ny nationell strategi för arbetsmiljöpolitiken. Strategin ska utgå från det moderna arbetslivets utmaningar och möjligheter, och målet är att under 2015 ta fram en ny arbetsmiljöstrategi. Denna strategi arbetas fram i nära samråd med arbetsmarknadens parter, bygger på relevant forskning och omfattar bland annat en nollvision för dödsolyckor i arbetslivet 1. Den lägesbeskrivning som Arbetsmiljöverket härmed överlämnar ska användas som underlag i framtagandet av strategin, och innehålla en beskrivning av arbetsmiljöns utveckling sedan 2010, enligt regeringens skrivelse En förnyad arbetsmiljöpolitik med en nationell handlingsplan, Rapportens underlag Enligt uppdraget baseras lägesbeskrivningen på Arbetsmiljöverkets officiella statistik och myndighetens kunskapssammanställningar. Övrig kunskap om arbetsmiljöns utveckling har vi hämtat från myndighetens årliga omvärldsanalyser och från andra informationskällor inom myndigheten. Rapportens disposition Rapporten består av en inledning och därefter fyra kapitel. En summering av strukturella förändringar presenteras i arbetslivets omvandling (kapitel 1). Därefter kommer ett första större block som ger en lägesbeskrivning av tillståndet i arbetsmiljön utifrån den officiella statistiken (kapitel 2). Det andra större blocket ger en lägesbeskrivning utifrån Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställningar (kapitel 3). I det sista kapitlet beskrivs iakttagelser från det förebyggande arbetsmiljöarbetet (kapitel 4). 1 Regeringens hemsida, /10:248

5 / (39) Kapitel 1. Arbetslivets omvandling - Strukturella sammanhang En god arbetsmiljö medför vinster för företagen, samhället och individen. De stora samhällsförändringarna idag (exempelvis migration och demografisk utveckling) påverkar alla länder på något sätt både positivt och negativt. Vad gäller arbetsmiljön riskerar det dock alltför ofta vara i negativ bemärkelse. Detta särskilt om man tar i beaktande aspekter såsom arbetsmarknadens uppsplittring med otydliga ansvarsförhållanden och ett ökat användande av underentreprenörer inom ett flertal branscher. Lägg därtill ett ökat tryck på arbetstagarna att acceptera osäkra och otrygga anställningsförhållanden. Detta sammantaget ökar risken för en sämre arbetsmiljö både fysiskt och psykiskt. Det som nu sker i ett antal medlemsstater inom Europeiska unionen, där generella lättnader i regelverken inom arbetsmiljöområdet diskuteras, kan ha en negativ inverkan på arbetstagare och välfärd. Ett antal utvecklingstendenser på makronivå har således stor betydelse för arbetsmiljöområdet och har varit särskilt viktiga för arbetsmarknadens parter och för berörda myndigheter de senaste fem åren 3. Arbetsmarknadens nya former jobbstrukturen har ändrats Utveckling och förändring inom olika samhällssektorer har fått konsekvenser för arbetsmiljöarbetet på många olika sätt. Jobbstrukturen i Sverige har polariserats sedan millennieskiftet, både låg- och höglönejobb har vuxit relativt mer än jobb i lönenivåerna däremellan. Detta kan förklaras av välkända faktorer som ny teknik och globalisering, men också av den förda politiken under talet. Andelen tjänsteproducerande företag har ökat som ett resultat av trenden att fler verksamheter inom såväl privat som offentlig sektor lagts ut till entreprenörer. Många av dessa verksamheter ställer relativt låga krav på utbildning och tidigare erfarenhet och blir därför ofta ingångsyrken på arbetsmarknaden (telemarketing, städning, service). Samtidigt växer också verksamheter som ställer mycket höga krav på såväl formell som informell kompetens och utbildning (konsultverksamhet, utbildning, vård). Dessa arbeten nischas och specialiseras i allt högre grad. Anställningsförhållandena blir mer flexibla, med ökad rörlighet, korta kontrakt och oklara anställningsförhållanden. Samhällets mångfald ökar, och de 3 Denna genomgång av strukturella förhållanden inom arbetslivet över tid utgår från Arbetsmiljöverkets 12 omvärldsanalysrapporter som tagits fram med början De förhållanden som nämns i detta kapitel utgör en summering av de trender och förhållanden som identifierats i så gott som samtliga av verkets omvärldsrapporter från 2009 till 2014.

6 / (39) förändrade reglerna för arbetskraftsinvandring har inneburit ökad invandring med temporära tillstånd. Ökad tjänstesektor förändrad arbetsorganisation Under perioden 2010 till 2015 har den accelererande övergången till mer av ett tjänstesamhälle medfört stora förändringar både i arbetslivet och arbetsmarknaden, och medfört en tyngdpunktsförskjutning mot psykosociala ohälsofaktorer inom arbetsmiljöområdets ohälsopanorama. I Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsorsakade besvär 2014 framgår att nästan var fjärde sysselsatt någon gång under det senaste året upplevt att de har fysiska eller psykiska besvär som orsakats av deras arbete. Jämfört med motsvarande studie år 2012 innebär detta en betydande ökning - framförallt när det gäller besvär orsakade av stress och andra psykiska påfrestningar. Dessförinnan har andelen kvinnor och män som uppger att de har besvär till följd av sitt arbete minskat trendmässigt sedan år I november 2014 skrev Försäkringskassan upp prognosen för sjukskrivningstalen. Mest ökade sjukskrivningarna orsakade av just psykisk ohälsa vilka nu utgör den största diagnosgruppen för nybeviljad sjukersättning för både män och kvinnor. Dessa sjukskrivingar tenderar också att bli längre än en genomsnittlig sjukskrivning, varför de också är mer kostsamma. Fler äldre i arbetslivet en demografisk utmaning Mot bakgrund av den demografiska utvecklingen som Sverige står inför är frågan om de äldres deltagande i arbetslivet en central strukturell utmaning i svenskt arbetsliv och i dagens arbetsmiljöpolitiska utmaningar. Ett exempel på hur arbetsmiljön tar plats i den politiska diskussionen är Pensionsåldersutredningens slutbetänkande 4. Utredningens slutsats är att värnandet av den goda arbetsmiljön utgör huvudspåret för att kunna bibehålla den svenska välfärden. Det handlar dock inte bara om att få människor att kunna jobba längre, att förlänga sitt arbetsliv, utan om ett hela-livet perspektiv. Ungdomar ska tidigare kunna få tillträde till arbetsmarknaden, erhålla säkra arbetsplatser och allteftersom arbetslivet fortlöper kunna balansera sitt privatliv med ett säkert och utvecklande arbetsliv. Det här är frågor som är allomfattande och som samtliga länder i Europa har att hantera. Anledningen är att problemet med den demografiska övergången från en relativt jämn demografisk fördelning till en överrepresentation av äldre individer i befolkningen blir påtagligare för varje år som går. 4 Regeringen, Åtgärder för ett längre arbetsliv. SOU 2013:25.

7 / (39) I en kunskapssammanställning 5 från Arbetsmiljöverket görs en överslagsberäkning på den samhällsekonomiska kostnaden av ett förkortat arbetsliv. Enligt beräkningarna är det produktionsvärde som en individ bidrar med under ett år ca kronor, lågt räknat. Om exempelvis personer lämnar arbetslivet ett år i förtid på grund av en dålig arbetsmiljö motsvarar detta en samhällsekonomisk produktionsförlust på 400 miljoner kronor. Mot denna bakgrund är det viktigt att analysera om det går att förlänga tiden som en person befinner sig i arbetslivet samt vilka hinder som finns för detta. I den officiella statistikrapporten Arbetsmiljön 2013 framkommer att ungefär 14 procent av de svarande individerna, i åldern år, inte tror sig, eller är osäkra på om de kommer, kunna arbeta fram till ordinarie pensionsålder inom sitt nuvarande yrke. För kvinnor är detta vanligast bland lågutbildade lärare, grund- och gymnasielärare samt lågutbildad servicepersonal. För män är det istället gruv-, bygg- och anläggningsarbetare och hantverkare som oftare svarat att de inte tror sig kunna arbeta fram till ordinarie pensionsålder tillsammans med lågutbildad servicepersonal. Faktorer i arbetsmiljön som har en bevisat negativ effekt på hälsan och ett starkt samband med sjuk- och förtidspensionering är bland annat en fysiskt tung arbetsmiljö med påfrestande rörelser för rygg och nacke, repetitiva arbetsuppgifter, stående arbetsposition, höga ljud, obekväm arbetsposition och hukande. 6 En mängd forskning visar också att låg kontroll i kombination med höga krav har negativ inverkan på tidpunkten som en individ väljer, eller tvingas, att ta ut sin pension. 7 Andelen tillfälligt anställda ökar 8 Andelen anställda som har tillfälliga anställningar har endast ökat marginellt mellan år 2005 och I ett längre perspektiv, sedan 1987, har dock andelen ökat från nivåer på i genomsnitt cirka 11 procent under 1990-talets första hälft till 16,7 procent av de anställda Särskilt kvinnor och unga har en högre andel tillfälliga anställningar. Under talet var i genomsnitt cirka 56 procent av de tidsbegränsat anställda kvinnor. År 2014 hade 19 procent av de anställda kvinnorna en tidsbegränsad anställning, medan motsvarande siffra bland männen var 15 procent. 5 Sambandet mellan arbetsmiljö och beslutet att lämna arbetskraften, Rapport 2014:8 6 Ibid, s Ibid, s SCB (2014) definierar tidsbegränsat anställda som: Sysselsatta personer som varken är fast anställda, företagare eller medhjälpande hushållsmedlemmar räknas i AKU som tidsbegränsat anställda. Dessa anställda omfattar personer med exempelvis vikariat, säsongsarbete, provanställning eller objekts/projektanställning. Personer som har en tidsbegränsad anställning men en fast anställning i botten räknas inte till tidsbegränsat anställda då de inte har samma lösa anknytning till arbetsmarknaden som övriga tidsbegränsat anställda har. De tidsbegränsat anställda kan delas in efter typ av tidsbegränsad anställning.

8 / (39) Bland utrikesfödda var andelen tidsbegränsat anställda högre under hela perioden. Andelen ökar också över tid, från 21 procent 2005 till 24 procent Bemanningsföretagens andel av de sysselsatta är relativt låg jämfört med andra europeiska länder. Däremot har branschen sysselsättningsmässigt utvecklats snabbt sedan avregleringen i början av 1990-talet. Idag uppgår den till cirka årsanställda personer, vilket kan jämföras med nivåerna runt vid mitten av 1990-talet. Trots den stora ökningen de senaste åren är andelen sysselsatta i bemanningsbranschen, relativt det totala antalet sysselsatta i ekonomin, fortfarande lägre än genomsnittet i Europa. År 2010 var sysselsättningsandelen för bemanningsbranschen i Sverige 1,2 procent. Motsvarande siffra för Europa var 1,6 procent, med länder som Storbritannien och Nederländerna i toppen. I USA var andelen 1,8 procent. Ökad migration ökad segregering Arbetskraften blir allt rörligare i Europa och världen. Olika faktorer samspelar vilket innebär ökade incitament för individer att flytta på sig då deras möjligheter att försörja sig gynnas av det. Under de senaste åren har det skett en ökad arbetskraftsinvandring till Sverige. En bidragande faktor till detta är en ökad efterfrågan på arbetskraft till de sektorer där den inhemska arbetskraften inte räcker till eller kan matchas mot behoven av en viss kompetens. Migrerande arbetskraft återfinns ofta i verksamheter med dålig arbetsmiljö och sämre villkor än för den reguljära arbetskraften. Sverige har idag en etniskt segregerad arbetsmarknad, med en hög andel utrikesfödda inom låglöneyrken, så som städbranschen, textil- och fordonsindustri, hotell- och restaurangnäring, trädgård och jordbruk samt inom vård och omsorg. Många av de sysselsatta inom dessa branscher har icketypiska anställningskontrakt och korttidsanställningar oftare än infödda svenskar. Detta beror ofta på en dålig matchning mellan utbildning och arbete. Den alltmer globaliserade arbetsmarknaden innebär en ökning av underentreprenörer från andra länder. Detta kan leda till oklara ansvarsförhållanden och att språkförbistring på vissa arbetsplatser äventyrar säkerheten. I en europeisk företagsundersökning om nya och framväxande hot, ESENER, har det kartlagts hur arbetsmiljöfrågorna hanteras i praktiken på europeiska arbetsplatser. Resultaten visade bland annat att en stor andel av de tillfrågade arbetsgivarna upplevde att vissa anställda har svårt att förstå det språk som talas på arbetsplatsen.

9 / (39) Ökade krav på information och kommunikation på intressenternas villkor Den stora generationsväxlingen och den ökade rörligheten i ett alltmer globaliserat arbetsliv innebär nya förutsättningar för kunskapsinhämtning och kommunikation. Internets stora betydelse och den ökade mobilanvändningen är en utveckling som möjliggör, och kräver, nya sätt att kommunicera. Intressenterna är i ökad utsträckning också mer heterogena än tidigare, med mer varierande förkunskaper, utbildning och språkliga förutsättningar. Unga och unga vuxna är vana vid användningen av IT och de kommunicerar mycket och snabbt genom flera medier. Samtidigt har migranter, utländsk arbetskraft och underentreprenörer från andra länder andra förutsättningar vad gäller språk och förkunskap om svenska krav på arbetsmiljö och attityder till arbetsmiljöarbete i stort. Behoven i dessa målgrupper är olika och det är viktigt att kunna målgruppsanpassa både innehåll, form och kanal för att kunna leverera service och information som tillgodoser intressenternas behov. Detta ställer krav på förändrade arbetssätt och nya metoder för att fånga vilka behoven är. I detta kommunikationsarbete är den långsiktiga relationen och dialogen central. När innehållet är konkret, ger ett mervärde samt presenteras på ett inspirerande sätt, ökar chanserna till spridning av innehållet. Många intressenter vill göra rätt och efterfrågar direkta råd och svar på olika frågor. Det krävs ett långsiktigt kommunikationsarbete där relationen mellan arbetsgivare och myndigheter vårdas och möjlighet ges till fortsatt dialog. För företag och organisationer som har lägre kunskap om arbetsmiljöarbete är det viktigt att skapa motivation och intresse för arbetsmiljöaspekter som ligger nära den egna verksamheten. Tidigare kommunikationsinsatser visar att arbetsgivare som blivit varskodda om planerade inspektionsinsatser inom den egna branschen blivit starkt motiverade att ta till sig budskap från Arbetsmiljöverket.

10 / (39) Kapitel 2. Arbetslivet och ohälsan kopplad till arbetet I Sverige har under åren totalt 230 arbetstagare och egenföretagare i den svenska officiella arbetsskadestatistiken avlidit till följd av olyckor på arbetet. Antalet anmälda arbetsskador har under dessa år varierat mellan drygt som lägst år 2010 och cirka som högst år Vid frågor angående arbetsorsakade besvär år 2014 uppger 24 procent av de sysselsatta, att de upplever besvär som orsakats av arbetet. I Sverige råkar män ut för fler olyckor än kvinnor. Kvinnor står emellertid för merparten av de anmälda arbetsskadorna och har ett högre ohälsotal än män. De blir både sjuka och slits ut under en längre tid, vilket i vissa fall leder till tidigarelagt utträde ur arbetsmarknaden. Arbetsmiljöverkets tre officiella statistikrapporter Arbetsmiljöverket har regeringens uppdrag att samla in och sammanställa arbetsmiljö- och arbetsskadestatistik. Statistiken presenteras i tre officiella statistikrapporter: Arbetsskador ställs samman varje år Arbetsmiljön ställs samman vartannat år Arbetsorsakade besvär ställs samman vart annat år Arbetsskaderapporten handlar huvudsakligen om att presentera hur anmälningar av arbetsskador ser ut föregående år. Det är emellertid ett faktum att alla arbetsskador inte anmäls vilket gör det nödvändigt att försöka fånga in signaler om arbetsmiljön i svenskt arbetsliv från fler källor än från arbetsskadeanmälningarna. Rapporterna Arbetsmiljön och Arbetsorsakade besvär bygger på enkätundersökningar som syftar till att ringa in dessa signaler. I figuren nedan framgår hur de tre officiella statistikrapporterna förhåller sig till varandra.

11 / (39) Flest dödsolyckor per sysselsatta inom jord och skog Under perioden har dödsolyckor i arbetet i den svenska förvärvsarbetande befolkningen minskat med 40 procent, från 68 till 41 dödsolyckor. År 2009 sjönk antalet dödsolyckor i arbetet, under den pågående lågkonjunkturen, men steg återigen året efter och 2013 minskade dödsolyckorna jämfört med åren innan, men ökade återigen något År 2014 inträffade 41 arbetsolyckor med dödlig utgång bland arbetstagare och egenföretagare som ingår i den svenska officiella arbetsskadestatistiken. Utöver dessa har det inträffat 11 dödsolyckor där den drabbade personen inte är förvärvsarbetande, men omfattas av arbetsskadeförsäkringen, eller är en utländsk arbetskraft. När det gäller dödsolyckor som drabbar utländsk arbetskraft i Sverige finns ingen tillgång till person- eller företagsuppgifter, varför dessa endast redovisas bland övriga. Från 2010 till 2014 drabbade 33 dödsolyckor i Sverige utländsk arbetskraft. Figur 1. Antal dödsolyckor, år Källa: Arbetsmiljöverket/ISA Det är framförallt fyra branschgrupper som dominerat dödsolyckorna i arbetet Det handlar om byggverksamhet, jord och skog, tillverkning samt transport och magasinering, där jord och skog står för överlägset flest dödsolyckor i förhållande till antal sysselsatta. När dödsolyckorna i arbete minskade 2012 och 2013 var det i dessa fyra branschgrupper som dödsolyckorna minskade. År

12 / (39) 2014 ökade återigen dödsolyckorna i tre av dessa branscher. Undantaget var tillverkningsindustrin där minskningen fortsatte. Utvecklingen av arbetsskador - vilken roll har samhällsekonomin? Under de finansiella krisåren nådde anmälningarna av arbetsskador sin lägsta nivå på många år, för att återigen vända uppåt år Detta väckte diskussionen om ekonomiska fluktuationers inverkan på risken för att råka ut för, och benägenheten att anmäla, en arbetsskada. Arbetsmiljöverket genomförde därför en analys 9 för att undersöka hur arbetsskadeutvecklingen sett ut i relation till utvecklingen i samhällsekonomin mellan år 2003 till I rapporten belyses utvecklingen av anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar. Vid bedömning av om antalet arbetsskador, arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar, ökat eller minskat under en period är det viktigt att sätta antalet anmälningar i förhållande till antalet sysselsatta. Detta eftersom en kraftig minskning av anmälningar av arbetsskador skulle kunna bero på att färre har ett arbete att åka till. Antalet sysselsatta i ekonomin ökade totalt sett mellan 2003 och 2010, med undantag för år 2009, alltså året efter att finanskrisen brutit ut i USA. Under denna period minskade också andelen anmälda arbetsskador per sysselsatt trots att medelantalet sysselsatta per år ökade. Särskilt tydlig var minskningen för anmälningar av arbetssjukdom. De varuproducerande branscherna, som framförallt representeras av tillverkning, drabbades hårt av den ekonomiska krisen i form av kraftigt minskad arbetsproduktivitet och sysselsättning under de värsta krisåren Under denna period minskade arbetsskadeanmälningarna mer inom varuproduktion än inom tjänsteproduktion (se figur 2). Det var dock inte inom alla sektorer som arbetsskadorna minskade. Inom offentligt finansierad verksamhet, där vård, omsorg, skola och offentlig förvaltning ingår, minskade anmälningarna inte alls. År 2010 stod offentligt finansierad verksamhet för den största andelen anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar. 9 Arbetsmiljöstatistisk rapport Arbetsmiljöverket. Nedåtgående trend av anmälda arbetsskador- Tillfälligt avbrott? Rapport 2011:3

13 / (39) Figur 2. Antal anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar fördelat efter tre branschgrupper. År Offentliga tjänster- Arbetsolycka Privata tjänsteproducerande branscher - Arbetsolycka Varuproducerande branscher - arbetsolycka Offentliga tjänster- Arbetssjukdom Varuproducerande branscher - arbetssjukdom Privata tjänsteproducerande branscher - arbetssjukdom Källa: Arbetsmiljöverket/ISA Slutsatserna i denna trendstudie är att samhällsekonomin till viss del verkar ha haft inflytande över antal anmälda arbetsskador; både när det gäller omfattning samt vilka delar och grupper på arbetsmarknaden som påverkats. Detta eftersom antalet arbetsskadeanmälningar under krisåren minskade inom de branscher som finanskrisen drabbat hårdast i form av produktivitet och sysselsättning. Under 2010 syns emellertid inte en ökning enligt samma princip; antalet arbetsskadeanmälningar ökar inte mest i de branscher där arbetsproduktiviteten ökar mest, utan ökar lika mycket i samtliga branscher. Detta indikerar att andra faktorer, än de som tagits med i analysen, troligen svarar för en del av förändringen av anmälda arbetsskador. En pågående studie 10 bekräftar de tidigare slutsatserna, det vill säga att bakomliggande långsiktiga strukturförändringar påverkar antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro i svenskt arbetsliv. De strukturfaktorer som ingår i de pågående analyserna är valda efter resultaten i en första riskanalys gjord av Arbetsmiljöverket Den redan publicerade studien 11 visar att risken för att råka ut för en arbetsolycka med sjukfrånvaro är större i vissa yrken och branscher samt varierar med arbetsställets storlek. Risken visade sig även vara större för personer med låg utbildningsnivå. 10 Arbetsmiljöverkets projekt Utveckling av statistisk analys, och i dess tema Arbetsmiljörisk. Rapporten planeras publiceras under år Arbetsnamn: Strukturomvandling och arbetsolyckor med sjukfrånvaro under tre decennier. 11 Arbetsmiljöverkets analysrapporter 2014:2. Riskfaktorer för arbetsolycka bakomliggande faktorers inverkan på individens olycksrisk.

14 / (39) Efter den stora nedgången av arbetsskadeanmälningar år 2009 ökade arbetsskadorna fram till år Arbetsolyckor utan sjukfrånvaro utgör den största andelen anmälda arbetsskador relaterat till antalet sysselsatta. Hittills har Arbetsmiljöverkets resurser allokerats till att föra fullständig statistik över arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar, varför fullständig statistik inte finns att tillgå kring de övriga skadetyperna. När det gäller anmälningar av arbetsolyckor med sjukfrånvaro berör dessa oftare män än kvinnor. För arbetssjukdomar, arbetsolyckor utan sjukfrånvaro och färdolycksfall är förhållandet det omvända; anmälningarna är fler bland kvinnor än bland män. Kvinnor och män råkar ut för olika typer av arbetsolyckor I den senaste officiella statistikrapporten Arbetsorsakade besvär 2014 uppgav 5,3 procent av kvinnorna och 5,8 procent av männen att de under de senaste 12 månaderna haft besvär som orsakats av en arbetsolycka. Uppskattningsvis skulle det i absoluta tal röra sig om ungefär kvinnor och män. 38 procent av de med besvär uppgav att de varit sjukskrivna på grund av dessa besvär, vilket skulle innebära ungefär personer räknat på hela den sysselsatta befolkningen. Detta är mer än dubbelt så mycket som antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro som legat runt knappt anmälningar under de senaste åren. I samma undersökning framgår att endast 13 procent, av de som uppgett att de har arbetsrelaterade besvär av något slag, anmält sina besvär till Försäkringskassan. När de anmälningar som kommit in till Försäkringskassan studeras är det några branschgrupper som de senaste fem åren utmärkt sig när det gäller flest anmälningar per sysselsatta för både kvinnor och män. Dessa är vattenförsörjning, utvinning av mineral, tillverkning och transport och magasinering. De näringsgrenar som står för det största antalet anmälningar är istället tillverkning för män och vård och omsorg när olyckorna gäller kvinnor. År 2013 var de mest drabbade yrkesgrupperna per förvärvsarbetande för kvinnor transport och maskinförararbeten samt process- och maskinoperatörsarbeten. För män var det processoperatörer inom trä- och pappersindustri samt övriga montörer som anmälde flest arbetsolyckor med sjukfrånvaro i förhållande till antalet sysselsatta.

15 / (39) Figur 3. Orsak till anmäld arbetsolycka med sjukfrånvaro fördelat på kvinnor och män. År Procent. Källa: Arbetsmiljöverket/ISA Figurerna ovan visar de vanligaste orsakerna till anmäld arbetsolycka med sjukfrånvaro uppdelat på kvinnor och män för de senaste fem åren. För kvinnor är fall av person den vanligaste orsaken till olyckan medan förlorad kontroll, då oftast över transportutrustning eller handverktyg, är vanligast för män. Hot och våld är en betydligt vanligare orsak till anmälan för kvinnor än för män, medan bristning, ras och glidning av föremål är betydligt vanligare för män än för kvinnor. Arbetssjukdomar kopplade till psykisk ohälsa ökar Antalet anmälda arbetssjukdomar är för kvinnor flest inom vård och omsorg och när det gäller män är de flest inom tillverkning. I Arbetsorsakade besvär framgår att nästan var fjärde sysselsatt person i Sverige upplever besvär till följd av arbetet. Kvinnor uppger generellt att de har mer besvär som kan kopplas till arbetet än män. Omkring 27 procent av de sysselsatta kvinnorna och 20 procent av de sysselsatta männen hade kroppsliga och/eller andra typer av arbetsorsakade besvär år Jämfört med 2012 innebär detta en betydande ökning, framför allt bland kvinnor. Det är då främst andra besvär än kroppsliga, som exempelvis beror på arbetets innehåll, dåliga relationer till chefer och arbetskamrater, hot och våld etc., som ökat mellan år 2013 och 2014, för både män och kvinnor. Mellan dessa år ökade stress och andra psykiska påfrestningar med nästan 40 procent. För kvinnor är detta den högsta nivån som påträffats för denna, eller motsvarande, variabel sedan mätningarna startade år Dessförinnan, mellan år låg andelen kvinnor och män som upplevt besvär på grund av stress och andra psykiska påfrestningar på en relativt jämn nivå. Fysisk belastning har också ökat under de senaste två åren för både kvinnor och män, även om ökningen är mycket liten för män. 12 Arbetsmiljöverket och SCB. Arbetsorsakade besvär Rapport 2014:4

16 / (39) Arbetsmiljöundersökningen från år visar, i linje med resultaten i Arbetsorsakade besvär, bland annat att andelen kvinnor som har svårt att sova på grund av tankar på jobbet har ökat kraftigt mellan år 2011 och 2013 och ligger nu på den högsta nivån sedan undersökningens start. Samma undersökning visar också att andelen personer som har svårt att påverka sin arbetstakt har ökat med 5 procentenheter sedan Det är då en betydligt större andel kvinnor än män som har svårt att påverka sin arbetstakt där siffran är 61 procent för kvinnor jämfört med 45 procent för män. Arbetstakten upplevs vara särskilt svår att styra inom kvinnodominerade yrken där arbetsuppgifterna i hög grad styrs av kontakten med andra människor, såsom patienter, kunder eller elever. Samtidigt visar Arbetsmiljöundersökningen att andelen kvinnor och män som lyfter 15 kg flera gånger per dag minskat sedan I november 2014 skrev Försäkringskassan upp prognosen för sjukskrivningstalen. Mest ökade sjukskrivningarna orsakade av psykisk ohälsa vilka nu utgör den största diagnosgruppen för nybeviljad sjukersättning för både män och kvinnor. Dessa sjukskrivingar tenderar också att bli längre än en genomsnittlig sjukskrivning, varför de också är mer kostsamma. Precis som de ovanstående signalerna indikerar har också arbetssjukdomarna kopplade till psykisk ohälsa samtidigt ökat med drygt 40 procent sedan år För kvinnor var sociala och organisatoriska orsaker den vanligaste orsaken till anmäld arbetssjukdom under Detta betyder att kroppsliga belastningsfaktorer inte längre är den vanligaste orsaken till anmäld arbetssjukdom för kvinnor. Anmälda arbetssjukdomar kopplade till psykisk ohälsa är vanligast förekommande inom offentlig sektor, dvs. inom vård, skola och omsorg, vilket också är en kvinnodominerad bransch. För män är emellertid belastningsfaktorer fortfarande den vanligaste orsaken till anmäld arbetssjukdom. Figur 4. Orsak till anmäld arbetssjukdom fördelat på kvinnor och män. År Procent. Källa: Arbetsmiljöverket/ISA 13 Arbetsmiljöverket och SCB. Arbetsmiljön Rapport 2014:03

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det? Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Riskbedömning innebär att ta reda på vilka åtgärder som behövs för att ingen ska drabbas av ohälsa eller olycksfall. Med ett exempel från en arbetsplats visar

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Säkerhetskultur i det praktiska arbetsmiljöarbetet Solfrid Nilsen Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2013-03-15 1 Presentationens innehåll Kort om Arbetsmiljöverket

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Riskfaktorer för arbetsolycka bakomliggande faktorers inverkan på individens olycksrisk Seminarium 2014-09-16 Annette Nylund, analytiker Amanda Waleh-Åström,

Läs mer

Anmäl din arbetsskada

Anmäl din arbetsskada Anmäl din arbetsskada Vilka skador ska anmälas? Du ska anmäla alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön.

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag till upphävande av allmänna råd om Kvicksilver och amalgam inom tandvården (AFS 1989:7)

Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag till upphävande av allmänna råd om Kvicksilver och amalgam inom tandvården (AFS 1989:7) 2014-12-18 RK 2014/113796 1 (7) Enheten för kemiska, mikrobiologiska och fysikaliska faktorer Christer Malmberg, 010-730 96 08 arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Riskbedömning innebär att ta reda på vilka åtgärder som behövs för att ingen ska drabbas av ohälsa eller olycksfall. Med ett exempel från en arbetsplats visar

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt www.gsfacket.se Form och illustration: Mats Carlson, GS April 2014 För två år sedan beskrev Fredrik Reinfeldt sin syn på arbetslivet och pensionsåldern. Pensionsåldern

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Arbetsmiljö med fokus på kvinnor

Arbetsmiljö med fokus på kvinnor Arbetsmiljö med fokus på kvinnor Aktualitetsdagen 2014-04-03 Christin N. Granberg, Arbetslivssektionen, Avdelningen för arbetsgivarpolitik Upplägg Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag Vad AV sett SKLs ståndpunkter

Läs mer

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Att ta bort eller minska bullret på arbetsplatsen är lönsamt. Ju säkrare och mer hälsosam arbetsmiljön är, desto mindre är risken att drabbas av kostnader för

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av. av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme

Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av. av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme 2014-03-18 REP 2013/100374 1 (6) Enheten för processäkerhet och rörligt arbete Tommy Eriksson Wikén, 010-730 9931 arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Arbetsmiljön i Stockholms län 2009-2013 aktuell arbetsskadestatistik och LOs förslag på åtgärder för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljön i Stockholms län 2009-2013 aktuell arbetsskadestatistik och LOs förslag på åtgärder för en bättre arbetsmiljö Arbetsmiljön i Stockholms län 2009-2013 aktuell arbetsskadestatistik och LOs förslag på åtgärder för en bättre arbetsmiljö Inledning... 2 Arbetsmiljö i Sverige... 3 Arbetsolyckor 2009-2013... 5 Arbetssjukdomar

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska ämnen är farliga på olika sätt Kan orsaka direkta hälsoskador eller död Öka risken

Läs mer

Kemiska risker i arbetsmiljön

Kemiska risker i arbetsmiljön Kemiska risker i arbetsmiljön Information om kemireglerna På www.av.se finner du En presentation av kemiföreskrifterna. En Vägledning till reglerna om kemiska arbetsmiljörisker. Arbetsmiljöverkets föreskrifter

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Arbetsmiljöstatistik Rapport 2011:3. Nedåtgående trend av anmälda arbetsskador - Tillfälligt avbrott?

Arbetsmiljöstatistik Rapport 2011:3. Nedåtgående trend av anmälda arbetsskador - Tillfälligt avbrott? Arbetsmiljöstatistik Rapport 2011:3 Nedåtgående trend av anmälda arbetsskador - Tillfälligt avbrott? Arbetsmiljöstatistik Rapport 2011:3 Nedåtgående trend av anmälda arbetsskador - Tillfälligt avbrott?

Läs mer

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten 20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

RUTINER Trygghets- och utvecklingsanställning

RUTINER Trygghets- och utvecklingsanställning Sid 1 (7) RUTINER Trygghets- och utvecklingsanställning Enligt beslut i Gävle kommuns fullmäktige ska 1,5 % av det totala antalet medarbetare i koncernen utgöras av funktionshindrade. Näringsliv & arbetsmarknad

Läs mer

Stress och små marginaler

Stress och små marginaler Stress och små marginaler Arbetsmiljön på arbetsplatser i Linköping 2012-2013 En rapport från Linköpings fackliga nätverk oktober 2013 Framtagen av Linköpings fackliga nätverk, en samverkan mellan: 1 Innehåll

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Handlingsprogram SAM, sanktionsavgifter, tillsynsinsats bemanningsbranschen och statistik truckolyckor. Carl Axel Sundström & Ulf Strandberg

Handlingsprogram SAM, sanktionsavgifter, tillsynsinsats bemanningsbranschen och statistik truckolyckor. Carl Axel Sundström & Ulf Strandberg Handlingsprogram SAM, sanktionsavgifter, tillsynsinsats bemanningsbranschen och statistik truckolyckor Carl Axel Sundström & Ulf Strandberg Arbetsmiljöverket 2014-02-14 1 Handlingsprogram SAM (2012-15)

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Kemiska risker i arbetsmiljön

Kemiska risker i arbetsmiljön Kemiska risker i arbetsmiljön I den här broschyren beskriver vi hur du som är ansvarig för arbetsmiljön ska göra för att förebygga kemiska risker. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Fokus kommunalt utrymme - Orientering Befolkning Arbetsgivare Upphandlare

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Nya sanktionsavgifter den 1 juli 2014 2014-03-16 1 Innehåll Bakgrund Straffsanktion/sanktionsavgift Kriterier Exempel på föreskrifter med sanktionsavgift Differentierad

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker

Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-06-01 1 Kemiska ämnen är farliga på olika

Läs mer

Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar 2015-05-22

Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar 2015-05-22 Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar 2015-05-22 Problem: Det finns en mycket samstämmig bild av hur sjukskrivningarna ser ut och förändras. Vi ser hur kvinnors sjukskrivningar ökar och vi

Läs mer

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Projektrapport. Bakgrund och problembeskrivning. PROJEKTRAPPORT Datum Vår beteckning Sid 2013-10-29 IMS 2013/ 1 (8) In- och uthyrning av arbetskraft

Projektrapport. Bakgrund och problembeskrivning. PROJEKTRAPPORT Datum Vår beteckning Sid 2013-10-29 IMS 2013/ 1 (8) In- och uthyrning av arbetskraft 2013-10-29 IMS 2013/ 1 (8) Distriktet i Stockholm Fredrika Brickman, 010-730 9386 Projektrapport Projektnamn: Projektägare: Projektledare: In- och uthyrning av arbetskraft Ac Boel Callermo, IMA Sc Fredrika

Läs mer

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Reviderad och fastställd av kommunstyrelsen 2009-04-14 Reviderad och fastställd av kommunfullmäktige 2009-05-18 1 Innehållsförteckning I. Varför ska vi ha en arbetsmiljöpolicy?

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Rapporten är skriven av Emelie Rydberg, projektledare för De Offentliga Arbetsgivarnas

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Riskmanagement vibrationer

Riskmanagement vibrationer Riskmanagement vibrationer Kontaktdag med Metalund 2011-03-22 Istvan Balogh Arbets- och miljömedicin DAGSLÄGET Trots många års krav lever företag inte upp till de stränga regler som finns! Fastän många

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Analys av sjukfrånvarons variation

Analys av sjukfrånvarons variation Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén

Läs mer

Jämställdhets och mångfaldsplan. Kortversion

Jämställdhets och mångfaldsplan. Kortversion Jämställdhets och mångfaldsplan 2011 2013 Kortversion 2(8) Övergripande mål är att alla medarbetare ska ha kunskap om Staffanstorps kommuns arbete med jämställdhet och mångfald samt att detta arbete ska

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2014-06-03 IRS 2014/8518 1 (1) Enheten för region syd Hans Barkenfelt, 010-730 9676 Trelleborgs kommun 231 83 TRELLEBORG Resultatet av inspektionen Ert org. nr 212000-1199 Arbetsställe Bildningsförvaltningen

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2015-09-09 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2015-09-09 1 Håkan Angeldahl Arbetsmiljöinspektör Region Öst, regionkontor Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

TILLBUD och OLYCKSFALL på jobbet

TILLBUD och OLYCKSFALL på jobbet 2003-03 LOs utredningsmall vid TILLBUD och OLYCKSFALL på jobbet 1 2 Utredningsmall vid tillbud och olycksfall Utredningens avsikt är att klarlägga varför tillbudet/olyckan skedde och förhindra att det

Läs mer

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker 2014:1 Arbetshälsan i Sverige Rapport från Expertpanelen Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker Denna expertbedömning, vars data samlas in

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

- Må bra på och av arbetet 1 (14)

- Må bra på och av arbetet 1 (14) DEN ARBETSMILJÖPOLITISKA PLATTFORMEN TAR SIKTE PÅ ATT VI SKA MÅ BRA PÅ OCH AV ARBETET. EN GOD BALANS MELLAN ARBETE OCH FRITID OCH EN ARBETSGEMENSKAP PRÄGLAD AV ARBETSGLÄDJE ÄR CENTRALT FÖR DETTA MÅL. ALLA

Läs mer

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version Arbetsmiljöarbete Lättläst version Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda ska inte skadas,

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Barnverket 2014-03-14 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-03-04 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör enheten för region öst arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom

Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom 2013-03-20 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta för att arbetsgivarna

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror

Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker orsakas av farliga kemiska ämnen på din arbetsplats. Ämnena är ofta inköpta kemiska produkter,

Läs mer

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken

Läs mer

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Kommunstyrelsen 2015-01-08, 20 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Enligt Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska arbetsgivaren,

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Byggnads policy. Företagshälsovård

Byggnads policy. Företagshälsovård Byggnads policy Företagshälsovård Byggnads policy om företagshälsovård Syftet med Byggnads företagshälsovårdspolicy är att beskriva vilka krav Byggnads ställer på innehållet i ett bra företagshälsovårdsavtal,

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv

Läs mer