Närvarande: Gustav Amberg Oskar Andersson Forsman. 1. Mötets öppnande Ordförande Gustav Amberg förklarar mötet öppnat 15:17.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Närvarande: Gustav Amberg Oskar Andersson Forsman. 1. Mötets öppnande Ordförande Gustav Amberg förklarar mötet öppnat 15:17."

Transkript

1 Styrelsemöte :15 AlbaNova Protokoll Närvarande: Gustav Amberg Oskar Andersson Forsman Karin Blom Mark Pearce Joakim Westh Mats Åbom Björn-Emil Jonsson Anders Forsgren Laszlo Fuchs Erik Edstam 1. Mötets öppnande Ordförande Gustav Amberg förklarar mötet öppnat 15: Anmälda förhinder Ulf Gedde har anmält förhinder för närvaro vid mötet. 3. Närvaro- och yttranderätt Kurt Johansson, Anders Forsgren och Erik Edstam föreslås få närvaro- och yttranderätt under hela mötet. Styrelsen beslutar att ge Kurt Johansson, Anders Forsgren och Erik Edstam närvaro- och yttranderätt under hela mötet. 4. Val av justeringsperson Karin Blom föreslås som justerare för mötet. Styrelsen beslutar att att välja Karin Blom som justerare för styrelsemöte Fastställande av föredragningslista [bilaga 1] Styrelsen beslutar att att att ett nytt ärende 9. Doktorsprogram införs. konsekvensnumrera efterföljande punkter. föredragningslistan fastställs med dessa ändringar. Kungliga Tekniska högskolan Skolan för Teknikvetenskap KTH Lindstedtsvägen Stockholm. Tel: Fax: E-post: 1 (1)

2 6. Föregående protokoll (styrelsemöte 20 jan 2010) [bilaga 2] Inga anmärkningar inkommer gentemot det föregående protokollet. Styrelsen beslutar att lägga protokollet från styrelsemötet 20 januari 2010 till handlingarna. 7. Anmälningar [bilaga 3] Gustav Amberg rapporterar om två för skolan relevanta propositioner; en rörande kvalitet i grundutbildningen (presenterad 22 mars 2010) och en rörande lärosätenas självständighet (presenteras 23 mars 2010). Den förstnämnda syftar till att införa en ny utvärderingsmetod för kvalitet i grundutbildningen, som ska baseras på examensarbeten, självvärderingar och alumnienkäter. Betyg kommer att sättas (dålig, god eller hög kvalitet) där det högsta betyget kan resultera i ökade anslag. Utvärderingarna börjar Den andra propositionen är resultatet av ett flertal utredningar om lärosätenas relation till staten och förväntas föreslå att begränsningarna för tillgångar kvarstår men att övriga regleringar minskar i omfång. Den faktiska påverkan på frågor som anställningar och examen återstår att se. Gustav rapporterar att rektor har gett ett antal institutioner i uppdrag att minska sitt kapital då KTH som helhet behöver minska sitt myndighetskapital. Inom skolan omfattar detta institutionerna för teoretisk fysik, mekanik och hållfasthetslära. Anders Forsgren rapporterar kring genomförda disputationer och licentiatsseminarier enligt bilaga. 8. Jämställdhet och arbetsmiljö Gustav Amberg rapporterar att rektor har varit medförfattare till en debattartikel i Ny Teknik som behandlade problematiken med få kvinnor inom teknikområdet och de konsekvenser detta kan leda till på samhällsnivå. 9. Doktorsprogram [bilaga 4, 5] Gustav Amberg presenterar kort syftet med införandet av doktorsprogram på KTH samt implementationen inom skolan som forskarutbildningsansvarig Dan Zenkert har arbetat med. Tre förslag har lämnats till fakultetsnämnden för bedömning. Beslutsordningen för denna ärendetyp är ej klarlagd, men i de fall det kommer att innebära att ett nytt Kungliga Tekniska högskolan Skolan för Teknikvetenskap 2 (2) KTH Lindstedtsvägen Stockholm. Tel: Fax: E-post:

3 forskarutbildningsämne införs, eller att en studieplan för ett forskarutbildningsämne ändras bör skolans styrelse ha behandlat ärendet. Förslagen skickas till styrelsen senast 22 mars 2010 och därefter ges möjlighet att under en veckas tid inkomma med kommentarer och frågor. Om inga tveksamheter uppdagas kommer förslagen att vad styrelsen ankommer anses vara korrekta. 10. Rekryteringsärenden a. Lägesrapport för pågående ärenden [bilaga 6] Anders Forsgren redogör kort för inom skolan pågående rekryteringsärenden och påpekar att vissa formuleringar och handhavanden har förändrats i och med KTHs nya arbetsordning. b. Lektor i diskret matematik [bilaga 7] Anders Forsgren föredrar ärendet. Inga frågor inkommer från styrelsen. Styrelsen beslutar att fastställa profilen enligt förslag. c. Biträdande lektor i matematik [bilaga 8] Anders Forsgren föredrar ärendet, och poängterar att inriktningen algebraisk geometri och topologi skall bytas mot algebraisk geometri och algebraisk topologi. Inga frågor inkommer från styrelsen. Styrelsen beslutar att godkänna profilen. d. Omvandling av forskarassistent till biträdande lektor [bilaga 9] Anders Forsgren föredrar ärendet som är ett pilotfall för KTHs del. En profil krävs, i synnerhet med hänsyn till befordringsfrågan. Inga frågor inkommer från styrelsen. Styrelsen beslutar att godkänna profilen. Kurt Johansson anländer till mötet. Kungliga Tekniska högskolan Skolan för Teknikvetenskap 3 (3) KTH Lindstedtsvägen Stockholm. Tel: Fax: E-post:

4 11. Presentation av matematikinstitutionen [bilaga 10] Kurt Johansson, prefekt på institutionen för matematik, presenterar organisation, verksamhet och finanser på institutionen. Verksamheten omfattar allt mellan matematisk cirkel undervisning för gymnasister och deras lärare till finansiell matematik och forskning kring kaotiska dynamiska system. Kurt besvarar ett antal frågor från styrelsen som ytterligare belyser ämnet matematik och institutionen som sådan. 12. Övriga frågor Inga övriga frågor har inkommit. 13. Nästa möte Nästa möte äger rum 2 juni 2010 kl 10: Mötets avslutande Gustav Amberg avslutar mötet 16:33. Vid protokollet Erik Edstam Justeras Gustav Amberg Karin Blom Kungliga Tekniska högskolan Skolan för Teknikvetenskap KTH Lindstedtsvägen Stockholm. Tel: Fax: E-post: 4 (4)

5 Styrelsemöte :15 AlbaNova Bilaga 1 Föredragningslista * = bilaga finns 1. Mötets öppnande 2. Anmälda förhinder 3. Närvaro- och yttranderätt 4. Val av justeringsperson 5. Fastställande av föredragningslista * 6. Föregående protokoll (styrelsemöte 20 jan 2010) * 7. Anmälningar * 8. Jämställdhet och arbetsmiljö 9. Rekryteringsärenden a. Lägesrapport för pågående ärenden b. Lektor i diskret matematik * c. Biträdande lektor i matematik * d. Omvandling av forskarassistent till biträdande lektor * 10. Presentation av matematikinstitutionen (Kurt Johansson, prefekt) 11. Övriga frågor 12. Nästa möte 13. Mötets avslutande Kungliga Tekniska högskolan Skolan för Teknikvetenskap KTH Lindstedtsvägen Stockholm. Tel: Fax: E-post: 1 (1)

6 Bilaga 2 Bilaga 2: Protokoll från styrelsemöte 20 januari 2010 Bilagan återfinns i separat fil. Kungliga Tekniska högskolan Skolan för teknikvetenskap KTH Lindstedtsvägen 5, Stockholm. Tel: Fax: E-post: 1 (1)

7 Bilaga 3 Disputationer 21 januari mars 2010 Teknisk akustik On Noise Generation and Dynamic Transmission Error of Gears Tid: kl Respondent: Mats Henriksson Biologisk fysik Modeling Biophysical Mechanisms Underlying Cellular Homeostasis Tid: kl Respondent: Padideh Kamali Zare Mekanik Analysis and Control of Transitional Shear Flows Using Global Modes Tid: kl Respondent: Shervin Bagheri Strömningsmekanik Hybrid Grid Generation for Viscous Flow Computations Around Complex Geometries Tid: kl Respondent: Lars Tysell Fysik Position Sensitive Germanium Detectors for Gamma Ray Tracking, Imaging and Polarimetry Tid: kl Respondent: Anton Khaplanov

8 Bilaga 3 Licentiatseminarier 21 januari mars 2010 Teoretisk fysik Astrophysical and Collider Signatures of Extra Dimensions Tid: kl Respondent: Henrik Melbéus Fysik Accelerator Driven Systems: Source Efficiency and Reactivity Determination Tid: kl Respondent: Andrei Fokau

9 Bilaga 4 Doktorsprogram Stärka kvaliteten i forskarutbildningen Erbjuda högvärdigt kursutbud Bra handledning Kvalitet i avhandlingsdelen Publiceringsnormen skall beskrivas God sammanhållning Formulera lärandemål och följa upp dessa 1

10 Bilaga 4 Doktorsprogram Rel. stora enheter (>10 handledare, >15 doktorander) Gemensamt kursutbud som kvalitetssäkras och ges med regelbundenhet Drivs av PA och programråd Regelbundet utvärderings- och utvecklingsarbete Skall kunna utsättas för extern granskning (jmf RAE) 2

11 Bilaga 4 Ämnesstruktur i KTH:s forskarutbildning KTH har idag 48 verksamhetsbaser Antalet forskarutbildningsämnen vid KTH är idag 69 (87?) stycken Antalet forskarutbildningsämnen ska bättre överensstämma med KTH:s verksamhetsområden. Forskarutbildningsämnena ska vara långsiktiga och bör vara a oberoende oende av organisatorisk isk struktur 3

12 Bilaga 4 Doktorsprogram Alla kurser har lärandemål, examinationsformer, kursutvärdering, etc. Centrala läskurser Fördjupningskurser Forskningsfärdighetskurser Breddningskurser Kurser som tränar komplementära färdigheter skall erbjudas Kurser i t.ex. svenska får inte räknas med 4

13 Bilaga 4 Uppgifter 1.1. Programnamn på svenska och engelska 1.2. Övergripande mål för doktorsprogrammen/ämnesstudieplanerna 1.3. Planerat antal doktorander (doktorsprogram ska omfatta minst 15 doktorander) 1.4. Studerandemålgrupp 1.5. Behörighetskrav 1.6. Rekrytering/utlysning och antagning av doktorander 1.7. Beskrivning av eventuell finansiering av doktorandtjänster (excellenstjänster) 1.8. Handledarkapacitet och eventuellt behov av förnyelse (Varje doktorsprogram ska ha minst 10 handledare) 1.9. Kurslista där det framgår om kurs är obligatorisk för hela programmet eller obligatorisk för en viss inriktning samt klassificering av kurserna enligt rapporten Infrastrukturen som finns tillgänglig för doktoranderna inom doktorsprogrammet Beskrivning av eventuella internationella utbyten inom ramen för doktorsprogrammet Beskrivning i av nätverksbyggande inom programmet genom gemensamma aktiviteter förutom kursdelen, t.ex. sommarskolor, interaktion med näringsliv m.m Beskrivning av hur programmet uppfyller krav som ställs i den nationella respektive lokala examensordningen Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet inklusive den rådande publiceringsnormen inom doktorsprogrammet/forskarutbildningsämnet Redovisning av det aktuella programmet/utbildningens koppling till skolans verksamhets- och utvecklingsplan samt befintligt rektorskontrakt Planer för struktur för externa samarbeten som kan leda till gemensam examen 5

14 Bilaga 4 Tidplan Första omgång g ansökningar 18 mars 2010 Andra omgång (sista) 14 september 1020 Alla doktorander som antas efter 1 januari 2011 skall antas till ett doktorsprogram! Övergångsregler finns utarbetade 6

15 Bilaga 4 SCI-skolan, nuv forskarutbildningsämnen Biologisk oogs fysik Matematik Fysik Matematisk statistik Teoretisk fysik Optimeringslära och Energiteknologi systemteori t Flygteknik Fordonsteknik Järnvägsteknik Lättkonstruktioner Teknisk akustik Mekanik Hållfasthetslära 7

16 Bilaga 4 SCI-skolan, Doktorsprogram Inlämnat 18 mars Teknisk Mekanik Ha llfasthetsla ra Aerospace Engineering Att utarbetas till september Matematik Tillämpad matematik Fysik Farkostteknik 8

17 KTH Doktorsprogram vid SCI-skolan Bifogat förslag till tre doktorsprogram vid SCI-skolan. Dessa är; Doktorsprogram i Hållfasthetslära. Detta är i princip ett program som bygger helt och hållet på den forskarutbildning som pågår vid institutionen för Hållfasthetslära. I samband med ansökan om program bifogas också en ny uppdaterad studieplan för ämnet. Doktorsprogam i Teknisk Mekanik Detta är i princip ett program som bygger helt och hållet på den forskarutbildning som pågår vid institutionen för Mekanik, men den bygger på en idé att utgöra en fortsättning på mastersprogrammet med samma namn. I samband med ansökan om program bifogas också en ny uppdaterad studieplan för ämnet. Doktorsprogram i Aerospace Engineering Detta förslag baseras helt på tanken att doktorsprogrammet skall en direkt fortsättning på mastersprogrammet med samma namn. Detta program har handledare från flera enheter; Farkost och Flyg, Matematik och Mekanik vid SCI-skolan, samt Rymdfysik (Alfvénlaboratoriet) och Reglerteknik vid EES-skolan. Skolchef (Stefan Östlund) och FA (Håkan Hjalmarsson) vid EESskolan är informerade om detta förslag och stödjer det. Till nästa omgång ansökningar om doktorsprogram planerar SCI-skolan fyra nya program. Matematik som avses innehålla den forskarutbildning som pågår vid avdelningen för matematik. Tillämpad matematik. Här pågår diskussioner mellan å ena sidan Optimeringslära och systemteori och Matematisk statistik vid institutionen för Matematik, och å andra sidan CSC-skolans forskarutbildning inom numerik om ett gemensamt program. Fysik planerar ett gemensamt doktorsprogram för all verksamhet inom fysik och även här pågår diskussioner med de delar av ICT-skolan som har forskarutbildning inom ämnet fysik. Farkostteknik (Vehicle Sciences), innefattande forskarutbildning inom bil, flyg, lastbil, buss, tåg och marina applikationer och de applikationsnära ämnesområdena aerodynamik, akustik, fordonsdynamik, skeppsdynamik, lättkonstruktioner och vibrationer. Om dessa går igenom kommer all forskarutbildning inom SCI-skolan att vara organiserad i doktorsprogram. KTH som ovan Gustav Amberg Skolchef SCI Dan Zenkert FA-SCI Kungliga Tekniska Högskolan Department of Aeronautical and Vehicle Engineering KTH Teknikringen 8, Stockholm, Sweden Tel: , Mobil: , Fax: ,

18 Ansökan om inrättande av doktorsprogram i hållfasthetslära Med anledning av rektors beslut UF-2009/0678 ansöker Institutionen för Hållfasthetslära på KTH om att få inrätta ett doktorsprogram med namnet hållfasthetslära (eng. Solid Mechanics). Doktorsprogrammet motsvarar det befintliga forskarutbildningsämnet hållfasthetslära. Ansökan, med tillhörande bilaga, är utformad i enlighet med den Checklista för ansökan om doktorsprogram som bifogades det ovan nämnda beslutet. Numreringen av de nedanstående punkterna överensstämmer med denna checklista. Bakgrund till ansökan Hållfasthetslära är sedan länge ett forskarutbildningsämne (utan speciella inriktningar) på KTH. Institutionens verksamhet inom forskarutbildningen kännetecknas av att ett stort antal seniora forskare är delaktiga som huvudhandledare för forskarstuderande och som föreläsare/examinatorer på forskarutbildningskurser. De forskarstuderande som har heltidsanställning på institutionen innehar alla doktorandtjänster. Det är institutionens uttalade målsättning att den anställningsformen skall frångås endast i sällsynta undantagsfall. Samtliga institutionens doktorander har individuella studieplaner och detta kommer naturligtvis att gälla också i det föreslagna doktorsprogrammet. När det gäller forskarutbildningskurser har institutionen alltid haft som mål att erbjuda sina doktorander ett regelbundet och varierat utbud av kurser. Således genomförs i institutionens regi i medeltal ca två doktorandkurser (med föreläsningar, hemtal/tentamen och ibland laborationer) varje läsår. De obligatoriska kurserna ges regelbundet vartannat eller vart tredje år. KTH har ställt vissa krav, vad gäller antal doktorander och handledarkapacitet, för inrättande av ett doktorsprogram. Dessa krav uppfylls i denna ansökan redan nu, se punkterna 1.3 och 1.8 nedan. Med detta som bakgrund kan det sägas att forskarutbildningen på institutionen för hållfasthetslära i huvudsak redan fungerar som de doktorsprogram som beskrivs i bilagorna till rektors beslut. Det föreslagna doktorsprogrammet kommer därför att vara en direkt fortsättning på denna utbildning och i checklistan nedan används uttrycken institutionen och doktorsprogrammet synonymt. Eventuella problem vid övergången till den nya strukturen på forskarutbildningen bör därför vara små eller obefintliga. Det är mot denna bakgrund också naturligt att studierektor för institutionens forskarutbildning blir programansvarig, för närvarande Jonas Faleskog, och att programrådet utgörs av institutionens ledningsgrupp eller motsvarande. 1

19 Checklista för ansökan om doktorsprogram 1.1 Programnamn. Hållfasthetslära (eng. Solid Mechanics) 1.2 Övergripande mål. Se bifogad studieplan, bilaga Antal doktorander. För tillfället är 17 personer aktiva som forskarstuderande på institutionen. Av dessa är 4 industridoktorander. Samtidigt kommer minst 4 nya doktorander att anställas under våren. Det skall noteras att detta är i jämförelse med tidigare år en låg siffra p.g.a. att hela 7 teknologie doktorer utexaminerades under Trots detta uppfylls alltså redan nu kravet på minst 15 doktorander. 1.4 Studerandemålgrupp. Den självklara målgruppen på KTH utgörs av civilingenjörsstudenter från programmen BD, F, M, P och T samt studenter från masterprogrammet Engineering Mechanics. Studenter med en liknande bakgrund från andra masterprogram på KTH och från andra universitet i Sverige och utomlands är också målgrupper för tänkbara doktorander inom det föreslagna programmet. 1.5 Behörighetskrav. Se bifogad studieplan, bilaga Rekrytering och antagning av doktorander. Den självklara basen för vår rekrytering av doktorander kommer i framtiden att vara spåret Hållfasthetsteknik inom masterprogrammet Engineering Mechanics. Den motsvarande fördjupningen har tills nu årligen haft ca studenter från civilingenjörsprogrammen BD, F, M, P och T. Dessutom har det inom det internationella masterprogrammet Engineering Mechanics varje år varit ca 10 studenter som följt många av våra fortsättningskurser och gjort examensarbete på institutionen. Eftersom det inom bägge dessa studentgrupper alltid finns många personer som är intresserade av att doktorera så betyder detta sammantaget att vårt spår inom Engineering Mechanics i sig utgör en mycket god bas för rekrytering av doktorander. Institutionen har också hela tiden ett relativt stort inflöde av doktorander med sin grundutbildning från andra tekniska högskolor i Sverige och även från universitet i utlandet. Detta är självklart en icke obetydlig del av doktorandprogrammets rekryteringsbas. Det skall i detta sammanhang nämnas att vid den senaste utlysningen av doktorandtjänster inkom ca 50 ansökningar (från Sverige och utomlands) till 2 tjänster. Som redan nämnts ovan så är det institutionens policy att de studenter som antas som forskarstuderande skall erbjudas doktorandtjänster vid heltidsanställning. 2

20 1.7 Finansiering av doktorandtjänster. För tillfället är ca hälften av institutionens doktorander finansierade av olika forskningsråd och centra (Turbokraft, VR, Vinnova) och hälften är finansierade direkt av industriföretag (DNV, MTU, SCANIA, SKF). Denna spridning i finansieringen är något som institutionen kommer att sträva efter även i framtiden eftersom det gör att institutionen blir mindre känslig för plötsliga förändringar vad gäller inriktningen hos olika forskningsråd och industriföretag. Det skall också nämnas att institutionens deltagande i tvärvetenskapliga centra av typen Turbokraft och olika VINN Excellence Centres utgör en långsiktig och trygg grund för forskningsfinansieringen. 1.8 Handledarkapacitet. För tillfället är 11 seniora forskare (4 professorer, 3 lektorer, 4 biträdande lektorer) aktiva inom institutionen. Förutom en av de biträdande lektorerna så är samtliga dessa personer docenter och nu aktiva som handledare och/eller har varit huvudhandledare för utexaminerade doktorer ( icke-docenten har nyligen anställts på institutionen och kommer om inget oförutsett inträffar att erhålla docentkompetens inom 2-3 år). Det pågår också för närvarande ett ansökningsförfarande för en adjungerad professor med placering på institutionen. Sammantaget uppfyller alltså doktorsprogrammet redan nu kravet på handledarkapacitet och situationen kommer att förbättras ytterligare. 1.9 Kurslista. Se bifogad studieplan, bilaga Infrastruktur Det föreslagna doktorsprogrammets infrastruktur överensstämmer helt med institutionens (för hållfasthetslära) vad gäller administration, datorkapacitet, laboratorium m.m. Med tanke på att institutionen fick ett mycket högt betyg i den RAE som år 2008 genomfördes på KTH så kan det utan tvekan sägas att det redan nu finns en välfungerande infrastruktur för doktorsprogrammet Internationella utbyten Institutionen har ett omfattande internationellt kontaktnät som även är till godo för forskarutbildningen (och som självklart skall utnyttjas i det föreslagna doktorsprogrammet). Som exempel kan nämnas att under 2009 vistades två av institutionens doktorander under längre tid vid utländska universitet, Danmarks Tekniska Högskola (ca: 4 månader) och Texas A & M University (ca: 6 månader), som en integrerad del i sin forskarutbildning. Institutionen gästas med regelbundenhet av internationella forskare. Det är institutionens policy att dessa gästforskare skall involveras i doktorandernas forskning. Under 2008/2009 har två gästprofessorer, Ramin Farnood från University of Toronto och Gunnar Härkegård från Norges Teknisk-Naturvetenskapliga Universitet, vistats på institutionen under en längre tid. Detta har resulterat i bl.a. att en av institutionens 3

21 doktorander under 2010 kommer att genomföra en forskningsvistelse hos Ramin Farnood vid University of Toronto. En av institutionens professorer, Gerhard Holzapfel, delar sin tid mellan Graz University of Technology och institutionen för hållfasthetslära. Detta ger givetvis en ytterligare dimension till det internationella utbytet inom doktorsprogrammet Nätverksbyggande Institutionen ingår i ett stort antal formella och informella nätverk. Många av doktoranderna har sin finansiering från nationella forskningsprogram (Turbokraft) och VINN Excellence Centres (BiMaC Innovation och HERO-M) vilka utgör omfattande tvärvetenskapliga nätverk med deltagare från både industri och akademi. Institutionens deltagande i nationella organisationer som Vascular Mechanics (biomekanik) och UTMIS (utmattning) utgör också naturliga nätverk för programmets doktorander. Hållfasthetslära ingår som ett spår i masterprogrammet Teknisk Mekanik/Engineering Mechanics. Övriga spår inom programmet är Strömningsmekanik och Ljud och vibrationer. Masterprogrammet utgör därför i sig ett ämnesöverskridande nätverk för doktorsprogramments doktorander. I detta sammanhang skall givetvis också nämnas institutionens internationella utbyten som till viss del redogjorts för under punkten Uppfyllande av nationella respektive lokala examensordningen Doktorsprogrammet uppfyller samtliga de krav som ställs i den lokala och nationella examensordningen. För detaljer, se bifogad studieplan, bilaga Systematiskt kvalitetsarbete och publiceringsnorm Kvalitetsgranskning sker kontinuerligt genom att doktoranderna deltar i regelbunden seminarieverksamhet och genom att presentera sina arbeten vid nationella och internationella konferenser. I det sistnämnda fallet är det institutionens (doktorsprogrammets) mål att varje doktorand skall delta i en nationell eller internationell konferens per år. Licentiat- och doktorsavhandlingar granskas alltid i detalj av en senior forskare (förutom huvudhandledaren) på institutionen före examensanmälan. Det skall också sägas att det är tradition på institutionen att varje avhandling studeras mer eller mindre noggrant av de flesta medarbetarna. I stort sett alla avhandlingar från institutionen är sammanläggningsavhandlingar. Det är och har alltid varit institutionens (doktorsprogrammets) uttalade mål (krav) att samtliga vetenskapliga artiklar i doktorsavhandlingarna skall publiceras i välrenommerade internationella tidskrifter Kopplingen till skolans verksamhets- och utvecklingsplan samt rektorskontrakt Som påpekats många gånger ovan utgör det föreslagna doktorsprogrammet en direkt fortsättning på institutionens (för hållfasthetslära) forskarutbildning och är därigenom 4

22 kopplat till skolans verksamhets- och utvecklingsplan (samt rektorskontrakt) genom institutionens åtaganden Struktur för externa samarbeten Strukturen för externa samarbeten har diskuterats utförligt under punkterna 1.11 och Bilagor 1. Studieplan för forskarutbildningsämnet Hållfasthetslära 5

23 Bilaga 1: Studieplan för forskarutbildning i hållfasthetslära 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen Hållfasthetslära är en ingenjörsvetenskap vars frågeställningar ofta är av grundforskningskaraktär. Den tillämpade delen av forskningen kännetecknas av stor bredd och sker ofta i gränsområdet till andra ingenjörsvetenskaper. Forskning i hållfasthetslära innefattar i dag alla situationer där en deformerbar fast kropp är inblandad. Deformationen behöver inte enbart bero på mekanisk belastning utan kan ha andra orsaker. Ofta avser forskningen att formulera gränser, kriterier för dimensionering eller villkor för när en teori inte längre är giltig och behöver ersättas med en annan mer sofistikerad teori. Forskningens metoder består av experimentella undersökningar, teoretisk modellbildning och numerisk analys. Även utveckling av analysmetoder som används inom forskning är en del av hållfasthetsläran, t.ex. utveckling av experimentella eller numeriska metoder. Hållfasthetslära är ett forskningsämne där nya områden utvecklas i takt med samhällets behov och nya upptäckter såväl inom som utanför ämnet. Vid institutionen för hållfasthetslära, är forskningsprogrammet brett, men de flesta forskningsprojekten tillhör vanligtvis något av områdena biomekanik, brottmekanik, utmattning, kontaktmekanik, materialmekanik, pappersmekanik eller utmattning. Gemensamt för de olika områdena vid hållfasthetslära är att forskningen ofta handlar om vilka följder deformations- och/eller brottprocesser på mikronivå får på makronivå. Målet med utbildningen är fördjupade studier inom något av hållfasthetsläras forskningsområden genom balanserad träning i teoretiska och numeriska metoder samt experimentellt arbete. Den forskarstuderande skall tillägna sig såväl specialkunskap som bredd inom ämnet. Forskarutbildningen vid institutionen skall hålla hög nivå vid internationell jämförelse. Efter avlagd licentiatexamen skall den forskarstuderande vara förberedd för både forsknings- och utvecklingsuppgifter. Efter avlagd doktorsexamen skall den forskarstuderande självständigt kunna bedriva forsknings- eller utvecklingsverksamhet inom industri eller akademi. 2. Aktuell forskning Den aktuella forskningen vid hållfasthetslära behandlar främst följande områden: utveckling av materialmodeller och dimensioneringskriterier för material som kan karakteriseras som biologiska, metalliska, polymerer, kompositer, pappers- och fiberbaserade, kompakterbara utveckling och verifiering av kriterier och modeller för spröda och sega brott samt utmattningsbrott i material 3. Utbildningens uppläggning Forskarutbildningen består av en kursdel och en avhandlingsdel och bedrivs under ledning av en huvudhandledare. Licentiatexamens omfattning är 120 hp, där avhandlingsdelen skall motsvara 90 hp och kursdelen 30 hp. Doktorsexamens omfattning är 240 hp, där avhandlingsdelen skall motsvara 180 hp och kursdelen 60 hp. Kursdelen i både i

24 licentiatexamen och doktorsexamen får, förutom kurser på forskarnivå, även innehålla kurser på avancerad nivå. Minsta andelen kurser på forskarnivå bestäms av KTH:s regelverk för avläggande av licentiatexamen respektive avläggande av doktorsexamen. För både licentiat- och doktorsexamen kan kurser på avancerad nivå från grundutbildningen tillgodoräknas. Antalet kurspoäng som kan tillgodoräknas begränsas: (i) till den del av grundutbildningen som överstiger kursfodringarna för grundläggande eller särskild (om specificerad) behörighet för antagande till forskarutbildningen; (ii) av att högst 50 % (licentiatexamen) eller 60 % (doktorsexamen) av kurserna i kursdelen får vara på avancerad nivå. Examensarbete på avancerad nivå kan ej tillgodoräknas i kursdelen. De kurser som skall ingå i forskarutbildningen fastställs i en individuell studieplan enligt KTH:s föreskrifter. Huvudhandledaren i samråd med den forskarstuderande lämnar i samband med antagningen till forskarutbildningen förslag till studieplan som slutligt godkänns av forskarutbildningsansvarig vid skolan för Teknikvetenskap. Kurserna inklusive de som tillgodoräknats väljs så att bredd erhålls inom ämnet och med hänsyn tagen till den aktuella forskningsinriktningen. Den forskarstuderande förutsätts bedriva sin forskning med målsättningen att efter hand skriva vetenskapliga artiklar som skall ligga till grund för avhandlingen. Dessa artiklar skickas för publicering i relevanta internationella tidskrifter med s.k. peer-review - förfarande. Den forskarstuderande bör uppmuntras och ges möjlighet till att presentera sina forskningsresultat vid nationella och internationella konferenser. 4. Obligatoriska och rekommenderade kurser 4.1 Obligatorisk kurser Kursen F4C5008 Kontinuummekanik, 12 hp, eller motsvarande kurs är obligatorisk i både licentiat- och doktorsexamen. Kursen SE2123 Hållfasthetsteknisk provning, 6 hp, eller motsvarande kurs är obligatorisk i doktorsexamen. Moment av vetenskapsteori och forskningsmetodik skall ingå i utbildningen. 4.2 Rekommenderade kurser För rekommenderade områden för kurser på forskarnivå hänvisas till hållfasthetsläras hemsida för aktuellt kursutbud inom forskarutbildningen. Exempel på områden för kurser på forskarnivå är: biomekanik, brottmekanik, dynamik, elasticitetsteori, experimentella metoder, finita elementmetoden, kontaktmekanik, pappersmekanik, plasticitetsteori, stabilitetsteori och utmattning. För rekommenderade områden för kurser på avancerad nivå hänvisas till hållfasthetsläras hemsida för aktuellt kursutbud inom grundutbildningen. Förutom de kurser som erbjuds av hållfasthetslära finns ett stort antal forskarutbildningskurser vid andra institutioner som också kan ingå i den individuella studieplanen, t.ex. kurser inom farkost- och flygteknik, fysik, maskinkonstruktion, matematik, materialvetenskap, mekanik, och numerisk analys och datalogi. ii

25 5. Avhandling Avhandlingar i ämnet hållfasthetslära är vanligen en sammanläggningsavhandling bestående av artiklar publicerade eller avsedda för publicering i internationella vetenskapliga tidskrifter samt en sammanfattande inledning. Avhandlingar kan även utformas som monografier. En avhandling skall hålla sådan kvalitet att avhandlingens innehåll kan publiceras i internationella vetenskapliga tidskrifter av hög kvalité. 6. Behörighet och urval 6.1 Grundläggande och särskild behörighet Grundläggande behörighet för att antas som forskarstuderande i hållfasthetslära har den som fullgjort kursfodringar om minst 240 hp, varav minst 60 hp på avancerad nivå, inom något av civilingenjörsprogrammen F, T, M, P, BD, I eller V, eller har motsvarande dokumenterade förkunskaper förvärvade inom eller utom landet. Mastersprogram vid KTH inom ovan nämnda civilingenjörsprogram betraktas vad gäller utbildningens omfattningen och längd på samma sätt som ett civilingenjörsprogram. 6.2 Regler för urval Studenter som söker sig till forskarutbildning inom hållfasthetslära väljs ut efter den kunskapsprofil som eftersöks för det specifika doktorandprojektet. Tilltänkt handledare har huvudansvar för bedömningen av sökande till tjänsten. 7. Examina och prov i utbildningen 7.1 Licentiat- och doktorsexamen Licentiatavhandlingar presenteras vid offentligt seminarium och granskas av en extern person utsedd av forskningsutbildningsansvarig vid skolan för Teknikvetenskap. Licentiatavhandlingen betygsätts (godkänd eller icke godkänd) av huvudhandledaren. Doktorsavhandlingar försvaras vid offentlig disputation enligt anvisningar från skolan för Teknikvetenskap. Avhandlingen granskas av opponent och bedöms av en betygsnämnd. Både opponent och betygsnämnd utses av forskarutbildningsansvarig vid skolan för Teknikvetenskap. Det rekommenderas att studerande som avser avlägga doktorsexamen först avlägger licentiatexamen. 7.2 Prov som ingår i utbildningen Kurser på forskarnivå och avancerad nivå har skriftliga och/eller muntliga prov och i vissa fall krävs också genomförande av inlämningsuppgifter och laborationer. iii

26 Institutionen för Mekanik Till Utbildningsutskottet, KTH Institutionen för Mekanik ansöker om inrättande av doktorsprogram i Teknisk Mekanik/Engineering Mechanics. Vi ser det föreslagna programmet som en direkt fortsättning av mastersprogrammet i Teknisk Mekanik/Engineering Mechanics, där kurserna på avancerad nivå i mastersprogrammet blir direkt förberedande för utbildningen på forskarnivå. En del av de grundläggande kurserna på forskarnivå kan med fördel även läsas under det sista året i mastersprogrammet. Under utarbetandet av förslaget har vi varit i kontakt med företrädare för forskarutbildningsämnena i Teknisk akustik och Hållfasthetslära, då dessa ämnen förekommer som inriktningar inom mastersprogrammet i Teknisk Mekanik. Vi fick dock inte fullt gensvar för ett tänkt samarbete även inom doktorsprogrammet. Teknisk Akustik var positivt men Hållfasthetslära ville helst gå in med en egen ansökan. Dan Henningson Prefekt, Institutionen för Mekanik Tillstyrkan: Skolchef Forskarutbildningsansvarig

27 Institutionen för Mekanik Innehåll Ansökan: Doktorsprogram i Teknisk Mekanik Bilaga: Generell studieplan i Teknisk Mekanik

28 Institutionen för Mekanik Ansökan om inrättande av doktorsprogram i Teknisk Mekanik. 1. Programnamn Svenska: Teknisk Mekanik Engelska: Engineering Mechanics 2. Övergripande mål för doktorsprogrammet Mekanik är ett av de fyra klassiska fysikområdena (optik, elektromagnetism och termodynamik är de övriga) och är därför naturligtvis en väsentlig del av all utbildning inom naturvetenskap och ingenjörsvetenskap. I linje med KTH:s direktiv föreslår Institutionen för Mekanik ett doktorsprogram/forskarutbildningsämne i Teknisk Mekanik. Programmet/ämnet har ett kursutbud med två inriktningar, nämligen strukturmekanik och strömningsmekanik. Inriktningen i strukturmekanik omfattar även kurser inom områden såsom fastkroppsmekanik, och biomekanik. Förutom de gemensamma målen för forskarutbildning vid KTH strävar forskarutbildningen i Teknisk Mekanik till att ge den forskarstuderande en god allmänbildning inom sitt eget område, men också inom närliggande områden. Den skall också ge den studerande träning i att angripa svåra problemställningar så att hon/han efter avslutad utbildning självständigt skall kunna initiera, driva och utvärdera naturvetenskapliga och tekniska forskningsprojekt. Aktivt deltagande i nationella och internationella forskarnätverk inom kunskapsområdet eftersträvas. 3. Planerat antal doktorander Institutionen för Mekanik har för närvarande drygt 40 aktiva forskarstuderande i forskarutbildningsämnet Mekanik. Ett doktorsprogram i Teknisk Mekanik kommer att överta dessa. 4. Studerandemålgrupp Rekrytering från KTH:s grundutbildningsprogram sker främst från programmen i teknisk fysik, farkostteknik och mastersprogrammet i Teknisk Mekanik/Engineering Mechanics. Studerande från motsvarande och liknande program på andra svenska universitet och högskolor förekommer också. Erfarenhetsmässigt har studenter med mycket god kunskap i matematik och/eller fysik särskilt goda förutsättningar att lyckas med utbildningen, varför dessa är en viktig målgrupp. Studenter som kan kombinera sitt teoretiska kunnande med experimentellt arbete i ett laboratorium är också en viktig målgrupp. 5. Behörighetskrav Till programmet i Teknisk Mekanik kräver vi ingen särskild behörighet utöver den grundläggande behörighet som gäller för KTH i stort. Däremot kommer vi att specificera särskilda urvalskriterier vid utlysning av tjänster, såsom rekommenderas i förslaget från Arbetsgruppen för översyn av KTH:s utbildning på forskarnivå,

29 Institutionen för Mekanik I den föreslagna generella studieplanen för forskarutbildning i Teknisk Mekanik formuleras behörigheten enligt följande: Behörighet för forskarutbildning i Teknisk Mekanik utgörs av examen på avancerad nivå vid teknisk högskola, eller annan akademisk examen på avancerad nivå, eller fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller förvärvat motsvarande kunskaper på annat sätt som en god förberedelse för forskarstudierna i Teknisk Mekanik. Forskarstuderande förväntas kunna läsa och skriva vetenskaplig engelska samt kunna tala engelska obehindrat. 6. Rekrytering/utlysning och antagning av doktorander Utlysning av doktorandtjänst sker då medel finns tillgängliga för ett specifikt, eller flera, doktorandprojekts genomförande. Utlysning sker via KTH:s och institutionens hemsidor, samt i regel även via dagspressen. Antagning till forskarstudier beslutas av skolchefen vid skolan för teknikvetenskap efter beredning av ämnesföreträdare och i förekommande fall av forskar-utbildningsansvarig (vid behörighetsprövning). Förutom att den sökande prövats vara behörig är det graden av mogenhet och förmåga till självständigt omdöme och kritisk analys som läggs till grund för urval. Av stort intresse vid denna bedömning är tidigare studieresultat i kurser av fördjupnings-karaktär i akademisk grundutbildning eller självständigt utförda vetenskapliga arbeten. För att få ett allsidigt beslutsunderlag intervjuas de sökande av ämnes-företrädare i förekommande fall tillsammans med tilltänkt handledare. Urval bland sökande till forskarutbildning görs av institutionen i samband med antagningen. Vid utlysning av doktorandtjänster kan även mer detaljerade urvalskriterier formuleras, vilka avspeglar de speciella ställda krav på en doktorand som kan antas vara nödvändiga för att vederbörande ska kunna genomföra ett specifikt doktorandarbete. 7. Beskrivning av eventuell finansiering av doktorandtjänster (excellenstjänster). 8. Handledarkapacitet Vid Institutionen för Mekanik finns 6 professorer, 2 adjungerade professorer, 11 lektorer med docentkompetens, samt ytterligare 1 forskare med docentkompetens. Totalt således 20 handledare med docentkompetens. Vi ser ljust på den framtida kapaciteten. 9. Kurslista Kursutbudet i Teknisk Mekanik har två inriktningar: strukturmekanik och strömningsmekanik. Villkorligt valfria fördjupningskurser (välj minst två) Fördjupningskurser med inriktning mot strukturmekanik SG3082 Avancerad strukturdynamik 8 SG3084 Biomekanik och muskelarbete 7,5

30 Institutionen för Mekanik SG3089 Biomimetisk mekanik 7 SG3081 Strukturmekaniska FEM 7,5 5C5046 Foundations of Classical Mechanics 7,5 Fördjupningskurser med inriktning mot strömningsmekanik SG31 Strömningsmekanik för doktorander 9 SG3112 Turbulens 9 SG3114 Numeriska metoder i strömningsmekanik 7,5 SG3122 Vågrörelser och hydrodynamisk stabilitet 7,5 SG3113 Kompressibel strömningsmekanik 9 Ovanstående läskurser är villkorligt valfria för båda inriktningarna. Minst två av kurserna skall väljas. Samtliga fördjupningskurser i strukturdynamik SG3082 Avancerad strukturdynamik 8 SG3084 Biomekanik och muskelarbete 7,5 SG3089 Biomimetisk mekanik 7 5C5085 Human movement analysis and simulation 3 SG3088 Icke-linjära finita elementmetoder 7 SG3081 Strukturmekaniska FEM 7,5 5C5001 Allmän och analytisk mekanik 12 5C5046 Foundations of Classical Mechanics 7,5 SG3045 Non-linear Oscillations and Dynamical Systems 7,5 5C5003 Relativitetsmekanik 4,5 Samtliga fördjupningskurser i strömningsmekanik SG31 Strömningsmekanik för doktorander 9 SG3112 Turbulens 9 SG3114 Numeriska metoder i strömningsmekanik 7,5 SG3122 Vågrörelser och hydrodynamisk stabilitet 7,5 SG3113 Kompressibel strömningsmekanik 9 SG31 Kinetisk gasteori 7 SG31 Geofysikalisk strömningsmekanik 7 SG3128 Fordonsaerodynamik 9 5C5130 Mikroströmningar 4,5 Forskningsfärdighetskurser SG3083 Vetenskapligt skrivande 4 5C5087 Survey of current literature in musculoskeletal biomechanics I 7 5C5086 Survey of current literature in musculoskeletal biomechanics II 7 Kurs som skall nyinrättas i programmet.

31 Institutionen för Mekanik Breddningskurser 5C5131 Fria randvärdesproblem 7,5 SG3030 Aktuella problem i mekaniken I 4.5 SG3031 Aktuella problem i mekaniken II 4.5 SG3032 Aktuella problem i mekaniken III 4.5 SG3129 Aktuella problem i mekaniken IV 6 SG3035 Aktuella problem i mekaniken V 3 5C5102 Aktuella problem i strömningsmekaniken I 4,5 5C5104 Aktuella problem i strömningsmekaniken II 4,5 SG3121 Aktuella problem i strömningsmekaniken III 4,5 SG3126 Aktuella problem i strömningsmekaniken IV 6 Kurserna Aktuella problem i mekaniken och Aktuella problem i strömningsmekaniken är kurser med öppet innehåll som kan vara specifikt för varje student. Kurserna används för att ge kurspoäng för, t.ex., kontinuerligt deltagande i en grupp som läser, redovisar och diskuterar aktuella artiklar inom ett visst område i mekanik/strömningsmekanik, eller genom deltagande i en sommarskola vid KTH som behandlar ett område inom mekaniken/strömningsmekaniken, eller deltagande i någon annan avancerad tillfällig föreläsningsserie som inte täcks av det befintliga registrerade kursprogrammet. Övriga kurser SG3110 Seminariekurs i mekanik 6 SG3111 Seminariekurs i strömningsmekanik Infrastrukturen Datorer: Vid institutionen för Mekanik finns ett Linux cluster med en arbetsstation per skrivbord. Telefon: Vid varje skrivbord. Laborationsutrustning: Två forskningsvindtunnlar, ett gasdynamiklaboratorium, ett laboratorium för fibersuspensionsforskning. Lunchrum: Ett lunchrum på O.B. 18 och ett lunchrum på T.R. 8. Dusch: Plan 7 på O.B Internationella utbyten Då det är lämpligt och möjligt spenderar doktoranderna regelmässigt några månader vid ett utländskt universitet som en naturlig del av utbildningen. Även doktorander från utländska universitet kan spendera en kortare tid vid institutionen som en del av ett forskningssamarbete. 12. Nätverksbyggande För närvarande följer 20 doktorander i Mekanik och 4 doktorander i Numerisk analys kursutbudet i forskarskolan FLOW Graduate School som drivs av Linné Flow Centre vid KTH. Förutom forskarutbildningskurser i strömningsmekanik vid Institutionen för Mekanik finns även kurser vid NADA och Wallenberglaboratoriet att tillgå inom forskarskolan.

32 Institutionen för Mekanik FLOW GS arrangerar regelbundet sommarskolor i strömningsmekanik. Under våren 2010 är planerat FLOW-NORDITA Spring school on Turbulent Boundary Layers (6-9 april) samt FLOW-ERCOFTAC Summer school in Flow Control and Optimization (29 juni- 3 juli). FLOW GS har även arrangerat kortare kurser i presentationsteknik och vetenskaplig kommunikation i kontakt med media, samt utlyst tävlingar i populärvetenskaplig kommunikation i samband med årsmöten för Linne FLOW Centre. Mekanik har två adjungerade professorer från respektive FOI och INVENTIA (förutvarande Svenska träforskningsinstitutet), samt en adjungerad lektor från FOI som alla är aktiva handledare och lärare inom programmet. 13. Nationell och lokal examensordning Handledning Programmet tillhandahåller minst två handledare till varje doktorand. Nyblivna docenter vid institutionen för Mekanik som skall agera huvudhandledare genomgår högskolepedagogisk utbildning på KTH. Allmän studieplan Den allmänna studieplanen för det föreslagna doktorsprogrammet i Teknisk Mekanik (bifogad) följer de riktlinjer som anges i högskoleförordningen. Individuell studieplan Individuella studieplaner upprättas och uppdateras årligen i samband med förlängning av doktorandtjänsternas förordnande vid Institutionen för Mekanik. Disputation Betygsnämnd och opponent föreslås av programmet och kommuniceras med forskarutbildningsansvarig i Fakultetsnämnden(SCI), som beslutar om sammansättningen. Programmets innehåll avser överensstämmer med den lokala examensordningen enligt intern föreskrift nr 15/ Kvalitetsarbetet Institutionen ser kontinuerligt över sitt utbud av forskarutbildningskurser och strävar efter att ha väl uppdaterade studieplaner för fördjupningskurserna i programmet. En avhandling skall kvalitetsmässigt vara sådan att den uppfyller rimligt ställda krav för att kunna accepteras för publicering i en internationellt erkänd vetenskaplig tidskrift med refereegranskning. En avhandling är vanligtvis av sammanläggningstyp och i sådana fall bör åtminstone någon av delarna varit publicerad eller accepterad för publicering innan avhandlingen läggs fram. Opponenter vid disputationer, och ofta granskare vid licentiatseminarier, är som regel väl meriterade internationella forskare. 15. Koppling till verksamhetsplan

33 Institutionen för Mekanik I Skolans för Teknikvetenskap utvecklingsplan står angående dess forskning inom Teknisk Mekanik att: Teknisk mekanik, omfattande solid- och fluidmekanik, dynamik och akustik, är ett styrkeområde på KTH, vilket bland annat avspeglas I omfattningen av antalet examinerade inom forskarutbildningen. Området är ett av de profilområden som definieras i KTHs utvecklingsplan. Angående Teknisk biovetenskap står att: Inom skolan finns vidare spännande möjligheter till att bidra till området teknisk biovetenskap, genom att kombinera verksamheter inom fysik (biomedicinsk och biologisk fysik, kärnfysik, partikelfysik, m.fl.) med bl. a. biomekanik inom institutionerna för hållfasthetslära, mekanik, farkost & flyg samt med matematik. Linné FLOW Centre och Linné GS bedriver forskning och forskarutbildning inom bl.a. beräkningsteknik. Angående Beräkningsteknik står i utvecklingsplanen för SCI: Inom skolan för Teknikvetenskap finns en naturlig tyngdpunkt för Computational Science and Engineering eller CSE verksamhet på KTH och vi ämnar vara den fokuspunkt som KTH behöver för att kunna hävda sig internationellt inom detta område. 16. Externa samarbeten Avtal för enskilda studenter om dubbel examen, vid KTH och utländskt universitet, förekommer. För närvarande finns avtal i ett fall med Universitetet I Eindhoven.

34 Institutionen för Mekanik Bilaga: Generell studieplan i Teknisk Mekanik

35 Institutionen för Mekanik Generell studieplan i Teknisk Mekanik Gemensamma föreskrifter och riktlinjer för forskarstudier vid KTH finns i högskolans övergripande studiehandbok för forskarutbildning. Denna studieplan för forskarutbildning i ämnet teknisk mekanik kompletterar gemensamma föreskrifter och riktlinjer med följande ämnesspecifika anvisningar. 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen Mekanik är ett av de fyra klassiska fysikområdena (optik, elektromagnetism och termodynamik är de övriga) och är därför naturligtvis en väsentlig del av all utbildning inom naturvetenskap och ingenjörsvetenskap. I linje med KTH:s direktiv introducerar Institutionen för Mekanik ett doktorsprogram/forskarutbildningsämne i Teknisk Mekanik. Programmet/ämnet har ett kursutbud med två inriktningar, nämligen strukturmekanik och strömningsmekanik. Inriktningen i strukturmekanik omfattar även kurser inom områden såsom fastkroppsmekanik, och biomekanik. Målen för forskarutbildningen i teknisk mekanik är att ge den forskarstuderande en god allmänbildning inom sitt eget område, men också inom närliggande områden. Den skall också ge den studerande träning i att angripa svåra problemställningar så att hon/han efter avslutad utbildning självständigt skall kunna initiera, driva och utvärdera naturvetenskapliga och tekniska forskningsprojekt. Aktivt deltagande i nationella och internationella forskarnätverk inom kunskapsområdet eftersträvas. 2. Aktuell forskning Vid institutionen för mekanik bedrivs teoretisk, numerisk och experimentell forskning inom stora delar av mekanikområdet, såsom fastkroppsmekanik, strukturmekanik, strömningsmekanik och biomekanik. Forskningen vid institutionen är av grundläggande natur, men starka kopplingar finns till olika tekniska tillämpningar. 3. Utbildningens uppläggning Forskarutbildningen inom ämnet teknisk mekanik består dels av en kursdel dels av ett avhandlingsarbete som utförs inom något av de forskningsområden i mekanik som är representerade vid institutionen. En forskarstuderande är vanligen anställd vid institutionen men kan även vara anställd vid annan högskoleinstitution, forskningsinstitut, statligt verk eller industriföretag. Den forskarstuderande har minst två handledare. En är huvudhandledare med vilken hon/han bestämmer individuell studieplan och forskningsarbetets uppläggning. En individuell studieplan skall upprättas i samband med antagning till forskarutbildning. Den individuella studieplanen skall godkännas av forskarutbildningsansvarig vid Skolan för teknikvetenskap. Den forskarstuderandes framsteg skall bedömas minst en gång per år i samband med revision av den individuella studieplanen.

36 Institutionen för Mekanik Avhandlingsarbetet skall resultera i en redovisning av ett självständigt utfört vetenskapligt arbete inom ämnesområdet. Kursdelen i forskarutbildningen inom ämnet teknisk mekanik består av deltagande och examination i ett antal kurser, vilka är antingen villkorligt valfria eller valfria. Kurser skall väljas i samråd med huvudhandledaren och på så sätt att valda kurser ger både en god grund för den studerandes eget avhandlingsarbete samt för dennes allmänbildning inom området. Det förutsätts också att, förutom de obligatoriska moment som ingår i kursplanen, den studerande på ett aktivt sätt tar del i seminarier och liknande verksamhet vid KTH och håller sig informerad om den naturvetenskapliga och tekniska utvecklingen i stort, bl.a. genom deltagande i nationella och internationella konferenser inom kunskapsområdet. I nedanstående tablåer anges ett poängtal för varje kurs. 1,5 poäng bedöms motsvara studier under en vecka. För doktorsexamen/licentiatexamen i teknisk mekanik erfordras examination i kurser med ett sammanlagt poängtal som ej är mindre än 60/30 högskolepoäng. 4. Avhandling Avhandlingsarbetet är en obligatorisk del i forskarutbildningen. Utbildningen syftar i denna del till att den studerande ska utveckla en förmåga att ge självständiga bidrag till forskningen samt också en förmåga till vetenskapligt samarbete. 4.1 Doktorsexamen En avhandling för doktorsexamen ska innehålla nya teoretiska eller empiriska forskningsresultat inom det valda ämnesområdet som den studerande har utvecklat via teoretiskt eller empiriskt forskningsarbete. Den ska också innehålla en översikt över tidigare forskning inom det valda ämnesområdet. Forskarutbildningen planeras så att avhandlingsarbetet kan påbörjas redan under första terminen. Detta innebär att kursdelen läses underhand men studierna planeras så att den bör vara avslutad senast tre år efter att studenten påbörjat sina forskarstudier. Den studerandes forskningsresultat skall redovisas regelbundet vid informella seminarier och bör dessutom avrapporteras vid lämpliga delmål i form av publikationer, konferensbidrag eller dylikt. Avhandlingens skall kvalitetsmässigt vara sådan att den uppfyller rimligt ställda krav för att kunna accepteras för publicering i en internationellt erkänd vetenskaplig tidskrift med referee-granskning. En avhandling är vanligtvis av sammanläggningstyp och i sådana fall bör åtminstone någon av delarna varit publicerad eller accepterad för publicering innan avhandlingen läggs fram. 4.1 Licentiatexamen Inom forskarutbildningsämnet teknisk mekanik finns möjlighet att avlägga teknisk licentiatexamen. För denna examen erfordras att den studerande inhämtat kurser under samma villkor som gäller för doktorsexamen, dock med den skillnaden att erforderlig total kurspoäng är reducerad till 30 högskolepoäng och att villkorligt valfria kurser räknas som valfria. Vidare krävs att den studerande genomfört och skriftligt redovisat ett kvalificerat arbete på

37 Institutionen för Mekanik vetenskaplig grund som antingen kan utgöra en första avslutad del av ett doktorsavhandlingsarbete eller som kan ingå som en del i en sammanläggningsavhandling. 5. Kurser Generella krav för forskarutbildningens kursdel på KTH anges i KTHs lokala föreskrifter för examina på forskarnivå, lokal examensordning. Doktorsexamen i Teknisk Mekanik består av en kursdel omfattande minst 60 högskolepoäng och en avhandlingsdel omfattande högskolepoäng vilket sammanlagt ger 240 högskolepoäng. Licentiatexamen består av en kursdel omfattande minst 30 högskolepoäng och en avhandlingsdel omfattande högskolepoäng så att summan uppgår till 120 högskolepoäng. Kursdelen består av villkorligt valfria och valfria kurser. Kursutbudet är indelat i två inriktningar: strukturmekanik och strömningsmekanik, vars vetenskapsområden till stora delar avspeglar den forskningsprofil som råder vid institutionen. Kurserna ska studeras i enlighet med den överenskommelse mellan studerande och huvudhandledare som gjorts i den individuella studieplanen. Villkorligt valfria kurser Minst två av följande kurser skall ingå i doktorsexamen i Teknisk Mekanik. Kurskod Kursnamn Högskolepoäng Kurser med inriktning mot strukturmekanik SG3082 Avancerad strukturdynamik 8 SG3084 Biomekanik och muskelarbete 7,5 SG3089 Biomimetisk mekanik 7 SG3081 Strukturmekaniska FEM 7,5 5C5046 Foundations of Classical Mechanics 7,5 Kurser med inriktning mot strömningsmekanik SG31 Strömningsmekanik för doktorander 9 SG3112 Turbulens 9 SG3114 Numeriska metoder i strömningsmekanik 7,5 SG3122 Vågrörelser och hydrodynamisk stabilitet 7,5 SG3113 Kompressibel strömningsmekanik 9 Valfria kurser Vid institutionen ges regelbundet ett antal forskarutbildningskurser som är valfria. Även andra Kurs som skall nyinrättas i programmet

38 Institutionen för Mekanik forskarutbildningskurser inom institutionen än de som finns angivna nedan eller givna av andra institutioner eller universitet kan läsas inom kursdelen. Huvudhandledaren och den studerande skall i samråd planera kursutbudet så att både ett djup inom avhandlingsområdet erhålls liksom en viss bredd inom vetenskapsområdet. Dessutom kan enskilda kurser i vetenskaplig kommunikation samt vetenskapsteori och forskningsmetodik ingå. Moment av detta anses annars ingå som en naturlig del i övriga teoretiska kurser som ges inom avhandlingsarbetet. En aktuell lista över institutionens alla forskarutbildningskurser finns på internethemsidan för Skolan för Teknikvetenskap (SCI), KTH. Kurskod Kursnamn Högskolepoäng Inriktning mot strukturmekanik SG3082 Avancerad strukturdynamik 8 SG3084 Biomekanik och muskelarbete 7,5 SG3089 Biomimetisk mekanik 7 5C5085 Human movement analysis and simulation 3 SG3088 Icke-linjära finita elementmetoder 7 SG3081 Strukturmekaniska FEM 7,5 5C5087 Survey of current literature in musculoskeletal biomechanics I 7 5C5086 Survey of current literature in musculoskeletal biomechanics II 7 SG3083 Vetenskapligt skrivande 4 5C5001 Allmän och analytisk mekanik 12 5C5046 Foundations of Classical Mechanics 7,5 SG3045 Non-linear Oscillations and Dynamical Systems 7,5 5C5003 Relativitetsmekanik 4,5 SG3110 Seminariekurs i mekanik 6 SG3030 Aktuella problem i mekaniken I 4.5 SG3031 Aktuella problem i mekaniken II 4.5 SG3032 Aktuella problem i mekaniken III 4.5 SG3129 Aktuella problem i mekaniken IV 6 SG3035 Aktuella problem i mekaniken V 3 Inriktning mot strömningsmekanik SG31 Strömningsmekanik för doktorander 9 SG3112 Turbulens 9 SG3114 Numeriska metoder i strömningsmekanik 7,5 SG3122 Vågrörelser och hydrodynamisk stabilitet 7,5 SG3113 Kompressibel strömningsmekanik 9 SG31 Kinetisk gasteori 7 SG31 Geofysikalisk strömningsmekanik 7 SG3128 Fordonsaerodynamik 9 5C5130 Mikroströmningar 4,5 SG3111 Seminariekurs i strömningsmekanik 6 Kurs som skall nyinrättas i programmet

39 Institutionen för Mekanik 5C5131 Fria randvärdesproblem 7,5 5C5102 Aktuella problem i strömningsmekaniken I 4,5 5C5104 Aktuella problem i strömningsmekaniken II 4,5 SG3121 Aktuella problem i strömningsmekaniken III 4,5 SG3126 Aktuella problem i strömningsmekaniken IV 6 6. Behörighet och urval 6.1 Grundläggande och särskild behörighet samt förkunskaper Behörighet för forskarutbildning i teknisk mekanik utgörs av examen på avancerad nivå vid teknisk högskola, eller annan akademisk examen på avancerad nivå, eller fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller förvärvat motsvarande kunskaper på annat sätt som en god förberedelse för forskarstudierna i Teknisk Mekanik. Forskarstuderande förväntas kunna läsa och skriva vetenskaplig engelska samt kunna tala engelska obehindrat. 6.2 Regler för urval Antagning till forskarstudier beslutas av skolchefen vid skolan för teknikvetenskap efter beredning av ämnesföreträdare och i förekommande fall av forskarutbildningsansvarig (vid behörighetsprövning). Förutom att den sökande prövats vara behörig är det graden av mogenhet och förmåga till självständigt omdöme och kritisk analys som läggs till grund för urval. Av stort intresse vid denna bedömning är tidigare studieresultat i kurser av fördjupningskaraktär i akademisk grundutbildning eller självständigt utförda vetenskapliga arbeten. För att få ett allsidigt beslutsunderlag intervjuas de sökande av ämnesföreträdare i förekommande fall tillsammans med tilltänkt handledare. Kontakt tas normalt med lärare vid den utbildning sökande tidigare genomgått. Urval bland sökande till forskarutbildning görs av institutionen i samband med antagningen. Vid utlysning av doktorandtjänster kan även mer detaljerade urvalskriterier formuleras, vilka avspeglar de speciella ställda krav på en doktorand som kan antas vara nödvändiga för att vederbörande ska kunna genomföra ett specifikt doktorandarbete. 7. Examina och prov i utbildningen 7.1 Licentiat- och doktorsexamen Doktorsexamen består av en kursdel omfattande minst 60 högskolepoäng och en avhandlingsdel om högskolepoäng. Avhandlingen skall framläggas och försvaras i enlighet med KTH:s allmänna föreskrifter. Kurser och avhandlingsarbete som ingår i licentiatexamen får också tillgodoräknas i en doktorsexamen. Licentiatexamen består av en kursdel omfattande minst 30 högskolepoäng och en avhandlingsdel omfattande högskolepoäng. I kursdelen för licentiatexamen räknas de

40 Institutionen för Mekanik villkorligt valfria kurserna angivna ovan som valfria. Avhandlingen skall framläggas och försvaras i enlighet med KTH:s allmänna föreskrifter. 7.2 Prov som ingår i utbildningen I forskarutbildningskurser skall ingå ett skriftligt kunskapsprov. I vissa fall kan detta ersättas av muntlig tentamen. Utformningen av examinationen ska i enskilt fall vara sådan att examinator kan övertyga sig om att den studerande inhämtat hela kursinnehållet.

41 Doktorsprogram i Aerospace Engineering Henrik Alfredsson, Lars Blomberg, Dan Borglund, Elling Jacobsen, Ulf Jönsson, Ulf Ringertz, Bo Wahlberg, Dan Zenkert och Malin Åkermo Skolan för teknikvetenskap Skolan för elektro- och systemteknik Kungliga Tekniska högskolan Stockholm 11 mars 2010 Sammanfattning Ett doktorsprogram i ämnet Aerospace Engineering föreslås inrättas vid KTH. Programmet skapas som ett samarbete mellan ett antal avdelningar och skolor inom KTH med verksamhet inom området. Strukturen följer masterprogrammet med samma namn och inriktning som framgångsrikt drivs vid KTH sedan ett antal år. Doktorsprogrammet blir multidisciplinärt med verksamhet inom flyg, rymd, lättkonstruktioner och systemteknik. Ämnesområdet Aerospace Engineering är väl etablerat internationellt och många ledande amerikanska universitet har liknande program på master- och doktorsnivån. 1 Inledning Grundutbildning, forskarutbildning och forskning inom flyg- och rymdteknik har en lång och framgångsrik historia på KTH. Redan i flygets barndom i början på 1900-talet inrättades speciallärartjänst och utbildningsprogram inom området. Efter andra världskriget skedde en snabb expansion med i huvudsak försvarets och Saabs behov i fokus. Sedan Saab bildades 1937 har över 4000 flygplan av ett stort antal olika typer tillverkats i Sverige. Sedan 1960-talet har även den svenska rymdtekniken utvecklats i allt snabbare takt och flera av de svenska företagen verksamma i flygbranschen har även omfattande verksamhet inom rymdteknik. Sedan 1960-talet har systemteknik fått en allt större betydelse för flyg- och rymdteknik. Flygplan, rymdraketer och satelliter är mycket komplexa tekniska system som kräver hög tillförlitlighet och avancerade styr- och övervakningssystem. Även operationsanalys är en viktig del av ämnet. Komplexa planeringsproblem som ruttplanering, resursallokering, och reservmaterieloptimering behandlas regelbundet med avancerade matematiska och numeriska metoder. KTH har alltid varit den huvudsakliga leverantören av ingenjörer och forskare till den svenska flyg- och rymdindustrin. KTH är det enda svenska universitetet med en komplett utbildningsoch forskningsverksamhet inom området. Motsvarande verksamhet saknas även i de övriga nordiska länderna och det är främst Frankrike, Tyskland, Italien, England och Spanien som har verksamhet av liknande omfattning i Europa. I USA är ämnet mycket väl etablerat och de flesta ledande universiteten, som Stanford och MIT, har omfattande verksamhet inom området. Efter det svenska inträdet i den europeiska unionen (EU) har såväl utbildning som forskning expanderat med ett väsentligt ökat antal utbytesstudenter och ökad forskningsfinansering via 1

42 EUs ramprogram. Många doktorander inom flyg- och rymdteknik har under de senaste 15 åren arbetat i stora forskningsprojekt finansierade med resurser från EUs ramprogram. 1.1 Masterprogrammet Aerospace Engineering Masterprogrammet Aerospace Engineering inrättades 2006 för att passa den nya masterexamen som riksdagen beslutade samma år, men även den 5-åriga civilingenjörsexamen som samtidigt beslutades. Aerospace Engineering är således ett 2-årigt utbildningsprogram på avancerad nivå som utgör de två sista åren av den svenska civilingenjörsexamen. Studenter med annan 3-årig kandidatexamen än de tre första åren på civilingenjörsutbildningen kan även söka programmet och erhålla masterexamen. Programstrukturen är anpassad till den nya EU standardiserade 3+2 strukturen för högre utbildning och all undervisning sker på engelska. Programmet har god förankring på KTH och sju olika avdelningar inom olika områden ger de centrala kurserna i programmet. Programmet inleds med ett antal baskurser inom flygteknik, rymdteknik, lättkonstruktioner och systemteknik, och studenterna väljer sedan att specialisera sig inom ett eller två av dessa områden. Strukturen på programmet visas i figur 1. Figur 1: Strukturen på masterprogrammet Aerospace Engineering. Programmet har idag ca 60 studenter per årskurs med ett stort antal utbytesstudenter från främst EU. De svenska studenterna är ca 25 till antalet och den näst största studentgruppen kommer från Frankrike följt av Tyskland, Italien och Spanien. Intresset för programmet är stort och söktrycket är ökande. Lärarna i programmet har ett stort engagemang inom pedagogik och arbetar mycket aktivt med kurs- och programutveckling. I programmets kurser får studenterna arbeta med relevanta ingenjörsproblem i en utmanande och utpräglat internationell lärandemiljö. Speciell vikt läggs vid att utveckla deras förmåga att angripa komplexa problem, att samarbeta effektivt i en kulturellt blandad grupp, att presentera sina resultat och slutsatser på ett föredömligt sätt, och att ge varandra konstruktiv återkoppling. För att uppnå en lärandemiljö där dessa kunskaper och färdigheter utvecklas på ett integrerat och naturligt sätt används moderna undervisningsmetoder [1]. Lärare i programmet samverkar även med KTHs pedagogiska enhet Learning Lab, bland annat genom att medverka i deras kurser för KTHs lärare. 2

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i hållfasthetslära

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i hållfasthetslära Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i hållfasthetslära Ämnets benämning Ämnet benämns Hållfasthetslära. Det engelska namnet är Solid Mechanics. Gemensamma föreskrifter och riktlinjer för utbildning

Läs mer

STUDIEPLAN FÖR FORSKARUTBILDNING I FORDONSTEKNIK (eng. Vehicle Engineering) inom skolan för Teknikvetenskap

STUDIEPLAN FÖR FORSKARUTBILDNING I FORDONSTEKNIK (eng. Vehicle Engineering) inom skolan för Teknikvetenskap STUDIEPLAN FÖR FORSKARUTBILDNING I FORDONSTEKNIK (eng. Vehicle Engineering) inom skolan för Teknikvetenskap Gemensamma föreskrifter och riktlinjer för forskarstudier vid KTH finns i KTH-handbokens del

Läs mer

Studieplan för ämne på forskarnivå

Studieplan för ämne på forskarnivå Studieplan för ämne på forskarnivå Ämne Fastställd Diarienummer Ks-kod Teknisk mekanik 2017-04-05 V-2017-0102 3.2.3 1 (1) Allmän studieplan i forskarutbildningsämnet Teknisk mekanik Ämnets benämning Forskarutbildningsämnet

Läs mer

Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) Giltig fr o m VT11.

Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) Giltig fr o m VT11. Teknisk mekanik Studieplan för ämne på forskarnivå Ämnesnamn Teknisk mekanik (Engineering Mechanics) Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen Vetenskapligt område Mekanik är ett av de fyra klassiska

Läs mer

Generell studieplan i Teknisk Mekanik

Generell studieplan i Teknisk Mekanik Generell studieplan i Teknisk Mekanik Gemensamma föreskrifter och riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid KTH finns i högskolans övergripande regelverk. Denna studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign

Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign Ä10.090603.ITFN Beslut 2009-03-06 Dnr G217 843/09 Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs universitet 2009-03-

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007. 1. Utbildningens

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ELKRAFTTEKNIK. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ELKRAFTTEKNIK. TFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ELKRAFTTEKNIK TFN-ordförande 2012-10-30 1 Ämnesområde Ämnet omfattar studier av hållbara system för elgenerering, transport av elektrisk energi samt växelverkan

Läs mer

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 19 januari 2011 (ändr. den 12 december 2011). Studieplanen

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2016/264 Allmän studieplan för doktorsexamen i historia Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 3 maj 2016 och ersätter

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007. 1. Utbildningens

Läs mer

För Humanistiska fakultetens regler för forskarutbildningen se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

För Humanistiska fakultetens regler för forskarutbildningen se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: 2015/800 Allmän studieplan för doktorsexamen i litteraturvetenskap Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 16 december 2015

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet

Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 16 april 2008. Studieplanen kompletteras

Läs mer

Doktorsprogram Teknisk Mekanik

Doktorsprogram Teknisk Mekanik Doktorsprogram Teknisk Mekanik Programbeskrivningen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november 2010. Giltig fr o m VT11. Programbeskrivning (KTHMEK) Programnamn Teknisk Mekanik (Engineering

Läs mer

Allmänna anvisningar gällande utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

Allmänna anvisningar gällande utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2016/416 Allmän studieplan för doktorsexamen i kulturstudier Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 22 september 2016.

Läs mer

Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/799 Allmän studieplan för licentiatexamen i litteraturvetenskap Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet 16 december 2015.

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007 (uppdaterad

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid MDH, 07-06-14. 1. Ämnesbeskrivning Datavetenskap är ett brett ämne som omfattar de teoretiska

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2018/778 Allmän studieplan för doktorsexamen i sinologi Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 18 december 2018. Studieplanen

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i datalogi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i datalogi Studieplan för utbildning på forskarnivå i datalogi Skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Reviderad version, 28 februari 2008. Gemensamma föreskrifter för utbildningen på forskarnivå vid KTH

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/812 Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Dnr U 2013/472 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetssstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. Dnr: U 2015/776 Allmän studieplan för licentiatexamen i arkeologi Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen kompletteras med

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Dnr U 2013/471 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna bestämmelser

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi HS2018/796 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi (Doctoral studies in Psychology) 2 Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Enligt examensordningen för doktorsexamen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för doktorsexamen

Enligt examensordningen för doktorsexamen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för doktorsexamen Allmän studieplan för doktorsexamen i vetenskapsteori Dnr: U 2013/767 Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 19 december 2013. Studieplanen kompletteras

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i nationalekonomi till doktorsexamen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Allmän studieplan för forskarutbildning i nationalekonomi till doktorsexamen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet 2018-10-19 Dnr U 2018/644 Nationalekonomiska institutionen Allmän studieplan för forskarutbildning i nationalekonomi till doktorsexamen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet Studieplanen är fastställd

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med

Läs mer

Allmänna anvisningar gällande utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

Allmänna anvisningar gällande utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2016/415 Allmän studieplan för licentiatexamen i kulturstudier Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 22 september 2016.

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2016/633 Allmän studieplan för doktorsexamen i humaniora med utbildningsvetenskaplig inriktning Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Barn- och ungdomsvetenskap

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Barn- och ungdomsvetenskap Dnr U 2013/469 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Barn- och ungdomsvetenskap Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras

Läs mer

Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden. Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i arbetsvetenskap, 240 högskolepoäng

Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden. Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i arbetsvetenskap, 240 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i arbetsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U2015/732 Allmän studieplan för doktorsexamen i vetenskapsteori Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 26 november 2015.

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/811 Allmän studieplan för licentiatexamen i engelska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ARBETSVETENSKAP. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ARBETSVETENSKAP. TFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ARBETSVETENSKAP TFN-ordförande 2017-12-12 1 Ämnesområde Arbetsvetenskap omfattar analys och utveckling av arbetsmiljö, teknik, produktionssystem, organisation,

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-356-14 Datum 2014-03-20 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/820 Allmän studieplan för doktorsexamen i romanska språk Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 17 november 2016.

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen i nationalekonomi (Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen i nationalekonomi (Economics) 2017-06-21 BESLUT Dnr LiU-2017-00810 Sida 1 av 5 Allmän studieplan för forskarutbildningen i nationalekonomi (Economics) Studieplanen gäller för studerande som avslutar utbildningen med doktorsexamen och

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/808 Allmän studieplan för doktorsexamen i japanska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i kognitionsvetenskap vid ITfakulteten vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i kognitionsvetenskap vid ITfakulteten vid Göteborgs Universitet 1 Dnr G 213 980/10 Studieplan för forskarutbildningen i kognitionsvetenskap vid ITfakulteten vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet 2010-03-18.

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i omvårdnad - (Doctoral studies in Nursing)

Studieplan för utbildning på forskarnivå i omvårdnad - (Doctoral studies in Nursing) FAKULTETEN FÖR HÄLSA, NATUR- OCH TEKNIKVETENSKAP Studieplan för utbildning på forskarnivå i omvårdnad - (Doctoral studies in Nursing) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för samhälls-

Läs mer

Studieplan för ämne på forskarnivå

Studieplan för ämne på forskarnivå Studieplan för ämne på forskarnivå Ämne Fastställd Diarienummer Ks-kod Matematik 2017-04-05 V-2017-0042 3.2.3 1 (1) Kommentar om förändringar Huvudsakliga förändringar i det nya förslaget till allmän studieplan

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i idé- och lärdomshistoria

Allmän studieplan för doktorsexamen i idé- och lärdomshistoria HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/798 Allmän studieplan för doktorsexamen i idé- och lärdomshistoria Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 16 december

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2018/777 Allmän studieplan för licentiatexamen i sinologi Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 18 december 2018. Studieplanen

Läs mer

För Humanistiska fakultetens regler för forskarutbildningen se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

För Humanistiska fakultetens regler för forskarutbildningen se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/795 Allmän studieplan för licentiatexamen i religionsvetenskap Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet 18 februari 2016.

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I FYSIOTERAPI. FFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I FYSIOTERAPI. FFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I FYSIOTERAPI FFN-ordförande 2014-10-15 1 Ämnesområde Fysioterapi kännetecknas av synen på människan som fysisk, psykisk, social och existentiell helhet

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE. FFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE. FFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE FFN-ordförande 2018-04-24 1 Ämnesområde Matematik och lärande innefattar studier av praktiker som rör undervisning, lärande och användning

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i Arbetslivsvetenskap vid Mälardalens högskola

Allmän studieplan för forskarutbildning i Arbetslivsvetenskap vid Mälardalens högskola Allmän studieplan för forskarutbildning i Arbetslivsvetenskap vid Mälardalens högskola Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid MDH, 07-06-14 1. Ämnesbeskrivning Arbetslivsvetenskap avser det

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematisk statistik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematisk statistik Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 00 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-364-14 Datum 2014-03-20 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENERGITEKNIK. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENERGITEKNIK. TFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENERGITEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Energiteknik omfattar utveckling av teknik och processer för en uthållig energiförsörjning. Forskningen

Läs mer

Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/787 Allmän studieplan för doktorsexamen i konst- och bildvetenskap Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 16 december

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i medicinsk vetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i medicinsk vetenskap Sid 14/31 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i medicinsk vetenskap U 2015/138 Studieplanen är fastställd av styrelsen för Sahlgrenska akademin den 16 mars 2007 därefter reviderad av styrelsen

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I Historia. FFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I Historia. FFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I Historia FFN-ordförande 2016-10-13 1 Ämnesområde Historia omfattar studier av människan som samhällsvarelse i det förflutna med tonvikt på historiska samhällens

Läs mer

Allmän studieplan mot licentiatexamen i Barn- och ungdomsvetenskap

Allmän studieplan mot licentiatexamen i Barn- och ungdomsvetenskap Dnr U 2013/509 Allmän studieplan mot licentiatexamen i Barn- och ungdomsvetenskap Studieplanen är fastställd 2013-09-05 av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen. Utbildning på forskarnivå regleras

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I EXPERIMENTELL FYSIK

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I EXPERIMENTELL FYSIK ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I EXPERIMENTELL FYSIK TFN-ordförande 2015-03-19 1 Ämnesområde Ämnet omfattar experimentell fysik med inriktning mot materialvetenskap inom mikro- och nanoområdet

Läs mer

Allmän studieplan för licentiatexamen i Humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap

Allmän studieplan för licentiatexamen i Humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/782 Allmän studieplan för licentiatexamen i Humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i idrottsvetenskap

Allmän studieplan mot doktorsexamen i idrottsvetenskap Allmän studieplan mot doktorsexamen i idrottsvetenskap Studieplanen är fastställd 2013-03-15 av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna bestämmelser

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/818 Allmän studieplan för doktorsexamen i slaviska språk Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statsvetenskap, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statsvetenskap, 240 högskolepoäng GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Malmö högskola/fakulteten för teknik och samhälle Fakultetsstyrelsen 2016-12-02 dnr FO 4.1 2016/323 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Computer Science 1. Ämnesbeskrivning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i odontologisk vetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i odontologisk vetenskap Sid 20/31 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i odontologisk vetenskap U 2015/139 Studieplanen är fastställd av styrelsen för Sahlgrenska akademin den 16 mars 2007 därefter reviderad av styrelsen

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/819 Allmän studieplan för licentiatexamen i romanska språk Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 17 november 2016.

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Fysik

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Fysik Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i (Doctoral studies in Physics) Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i beräkningsvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i beräkningsvetenskap Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.4-1421-14 Datum 2014-10-10 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr:U2015/777 Allmän studieplan för doktorsexamen i arkeologi Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 3 maj 2016. Studieplanen

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i arkeologi vid Göteborgs universitet

Allmän studieplan för doktorsexamen i arkeologi vid Göteborgs universitet U 2013/69 Allmän studieplan för doktorsexamen i arkeologi vid Göteborgs universitet Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet 2013-02-21. Studieplanen kompletteras

Läs mer

Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/788 Allmän studieplan för licentiatexamen i etnologi Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 16 december. Studieplanen

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK AKUSTIK. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK AKUSTIK. TFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK AKUSTIK TFN-ordförande 2007-06-21 1 Ämnesområde Teknisk akustik har en experimentell profil och omfattar utveckling av metoder, modeller och verktyg

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i experimentell fysik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i experimentell fysik Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-359-14 Datum 2014-03-20 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Allmän studieplan för licentiatexamen i tyska

Allmän studieplan för licentiatexamen i tyska Allmän studieplan för licentiatexamen i tyska Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 1 oktober 2007. Studieplanen kompletteras med följande dokument,

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/817 Allmän studieplan för licentiatexamen i slaviska språk Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den juni 2016. Studieplanen

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i matematikdidaktik

Allmän studieplan för forskarutbildning i matematikdidaktik Allmän studieplan för forskarutbildning i matematikdidaktik Högskolepoäng: 240 Ansvarig: Teknisk- naturvetenskaplig fakultetsnämnd Huvudområde: Matematikdidaktik Nivå: Forskarutbildning Fördjupning: Filosofie

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen i tillämpad etik (Applied Ethics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen i tillämpad etik (Applied Ethics) LINKÖPINGS UNIVERSITET Filosofiska fakulteten Institutionen för kultur och kommunikation Dnr LiU-2010-00865 Allmän studieplan för forskarutbildningen i tillämpad etik (Applied Ethics) Studieplanen är fastställd

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik Inriktningar: biologi, fysik, kemi, datavetenskap, matematik och naturvetenskap. 1. Mål för utbildningen Kunskap och förståelse visa brett

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik Studieplan för utbildning på forskarnivå Biologisk fysik Skolan för Teknikvetenskap Skolan för Informations- och Kommunikationsteknik Skolan för Datavetenskap och Kommunikation Nationella föreskrifter

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi UMEÅ UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakulteten Gäller from 1 juli 2013 ALLMÄN STUDIEPLAN 2013 06 05 Dnr 512 1030 13 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi 1. Mål för utbildningen

Läs mer

För doktorsexamen ska doktoranden

För doktorsexamen ska doktoranden Samhällsvetenskapliga fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Allmän studieplan Dnr FS 4.1.4-911-14 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i rättsvetenskap Syllabus for the PhD program

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD. TFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet är inriktat mot att utveckla det industriella byggandet i trä. Ämnet omfattar konstruktionsteknik

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ekologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ekologi Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-596-14 Datum 2014-04-24 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄTEKNIK. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄTEKNIK. TFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄTEKNIK TFN-ordförande 2015-01-29 1 Ämnesområde Träteknik omfattar tvärvetenskaplig forskning på trämaterialet och industriella processer inom kedjan

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN MOT DOKTORSEXAMEN I ÄMNESDIDAKTIK MED INRIKTNINGAR

ALLMÄN STUDIEPLAN MOT DOKTORSEXAMEN I ÄMNESDIDAKTIK MED INRIKTNINGAR STYRDOKUMENT Dnr U 2016/114 ALLMÄN STUDIEPLAN MOT DOKTORSEXAMEN I ÄMNESDIDAKTIK MED INRIKTNINGAR Publicerad Beslutsfattare Handläggare Beslutsdatum Giltighetstid Sammanfattning http://uf.gu.se/ Utbildningsvetenskapliga

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statistik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statistik UMEÅ UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakulteten ALLMÄN STUDIEPLAN 2007-10-15 Dnr 512-1914-07 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statistik Fastställande: Den allmänna studieplanen är fastställd

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2016/417 Allmän studieplan för licentiatexamen i Datalingvistik Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 30 mars 2017.

Läs mer

Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/803 Allmän studieplan för licentiatexamen i språkvetenskaplig databehandling Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-362-14 Datum 2014-06-04 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Medie- och kommunikationsvetenskap

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Medie- och kommunikationsvetenskap 1(6) Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Studieplan för utbildning på forskarnivå i Medie- och kommunikationsvetenskap (Doctoral Studies in Media and Communication Studies) Studieplanen är fastställd

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i japanska

Allmän studieplan för doktorsexamen i japanska = Allmän studieplan för doktorsexamen i japanska Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 12 november 2007. Studieplanen kompletteras med följande dokument,

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology)

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2008-09-10. Reviderad 2010-03-11: punkt 2.3. Reviderad 2010-10-28: p 2.3 och

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i arkeologi

Allmän studieplan för doktorsexamen i arkeologi = Allmän studieplan för doktorsexamen i arkeologi Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 19 juni 2008. Studieplanen kompletteras med följande dokument,

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INFORMATIONSSYSTEM. FFN ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INFORMATIONSSYSTEM. FFN ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INFORMATIONSSYSTEM FFN ordförande 1 Ämnesområde Informationssystem fokuserar på design och användning av informationsteknologi i relation till människor,

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/810 Allmän studieplan för doktorsexamen i tyska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i arbetsvetenskap, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i arbetsvetenskap, 240 högskolepoäng INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP U 2018/715 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i arbetsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

Läs mer

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå:

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik Bilaga för utbildning på forskarnivå i matematik

Läs mer

Fakultetsnämnd Lärande. Studieplan

Fakultetsnämnd Lärande. Studieplan Fakultetsnämnd Lärande Studieplan Studieplan för forskarutbildning i biologi, fysik och kemi med inriktning mot didaktik (Graduate Studies in Biology, Physics and Chemistry directed towards didactics.)

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ARBETSTERAPI/ Occupational therapy. Filosofiska fakultetsnämnden ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ARBETSTERAPI/ Occupational therapy. Filosofiska fakultetsnämnden ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ARBETSTERAPI/ Occupational therapy Filosofiska fakultetsnämnden ordförande 2018-12-20 1 Ämnesområde Arbetsterapi omfattar kunskap om människans dagliga

Läs mer