GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR"

Transkript

1 TerapiTips NR 5 DECEMBER 2013 UTGIVEN AV LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I LANDSTINGET SÖRMLAND I DETTA NUMMER Ordföranden har ordet SID 2 Nya medarbetare i Läkemedelskommittén SID 3-4 Nya riktlinjer för läkemedelshantering i Sörmland SID 5-7 BPSD? Är det en sjukdom? SID 8-9 Mellansvenskt läkemedelsforum 2014 SID 9 Temadag Mycket LUTS och lite LUST? SID 10 Diabetesforum 2013 SID 11 Aktuella utbildningar GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR TILLÖNSKAR VI ALLA LÄSARE!

2 NR SIDAN 2 Ordföranden har ordet Välkommen till ett nytt nummer av TerapiTips! Höstens stora utmaning har varit och är fortfarande bytet av leverantör av dosexpedierade läkemedel. Landstinget Sörmland har från den 7 oktober en ny leverantör för dosexpedierade läkemedel. Upphandlingen har genomförts tillsammans med landstingen i Dalarna, Västmanland, Gävleborg, Uppsala, Örebro och Värmland. Det nya avtalet är med Apotekstjänst Sverige AB. Läkemedelskommittén har samlat all grundläggande information på hemsidan där du också kan följa vad som händer fortlöpande. Kommuner: Se Insidan/Intranät i respektive kommun Landstinget: Se Läkemedelskommitténs hemsida Vi har också under hösten tillsammans med verksamhetscheferna påbörjat arbetet med att införa Läkemedelsberättelse och dokumentation av läkemedelsförändringar under vårdtid. Läkemedelsberättelsen är en beskrivning av vilka läkemedelsförändringar som har gjorts under vårdtiden, vad och varför. Den är en del i den utskrivningsinformation som ges till patient och nästa vårdgivare. Till patient ska även ges en aktuell läkemedelslista eller för dospatient aktuellt dosrecept. Målsättningen med detta omfattande arbete är att minska överföringsfel av läkemedel i vårdens övergångar och att säkerställa att patienten får rätt läkemedel. Dokumentet Läkemedelshantering i Sörmland 2013 är nu färdigt efter revision. Det innehåller riktlinjer för läkemedelshantering i öppen vård, sluten vård, tandvård och kommunal hälso- och sjukvård. Syftet med en gemensam instruktion för läkemedelshanteringen i hela länet är att skapa samsyn, enhetlighet och främja samverkan och därmed öka säkerheten för patienten. Läs mer på sidan 5. Den 5-6 februari 2014 går Mellansvenskt läkemedelsforum av stapeln, denna gång i Västerås. Läs mer på sidan 9. Från 1 januari 2014 gäller nya regler för samverkan mellan den offentligt finansierade hälsooch sjukvården och industrin som levererar läkemedel, medicinteknik och laboratorieteknik. För första gången finns nu en gemensam överenskommelse om samverkansregler mellan parterna Sveriges Kommuner och Landsting, LIF de forskande läkemedelsföretagen, Swedish Medtech och Swedish Labtech. Arbetsgivaren behöver ta ett större ansvar för fortbildning då den så kallade 50 procent-regeln upphör helt. 50 procent-regeln innebar att företagen kunde stå för upp till 50 procent av kostnader för resor, kost och logi samt hela deltagaravgiften för en medarbetare i hälso- och sjukvården. I framtiden ska sjukvårdshuvudmännen själva stå för alla dessa kostnader. Just denna del av överenskommelsen har dock en övergångperiod fram till 31 december 2014, helt enkelt för att landstingen ska hinna ta in de extra kostnaderna i sina budgetar. Mer detaljer om detta i TerapiTips nummer 2/2014. Till sist vill vi på Läkemedelskommittén tillönska er alla en lång och skön Advent och så småningom en riktigt God Jul och ett Gott Nytt Läkemedelsår 2014! Lars Steen Ordförande Läkemedelskommittén

3 SIDAN 3 NR Nya medarbetare i Läkemedelskommittén Jag heter Malin Engström, läkare med specialistkompetens i Geriatrik, kliniskt verksam och sektionsansvarig läkare för Geriatrik, bitr. verksamhetschef för Medicinkliniken på Mälarsjukhuset. Jag arbetar deltid i läkemedelskommittén sedan hösten 2013 och värnar om god läkemedelsanvändning för äldre. Läkemedelskommittén är en plattform att nå ut med information, inhämta kunskap och skapa nätverk över hela länet. Arbetet innebär även en möjlighet att driva läkemedelsfrågor och kvalitetsutveckling inom Hälso- och sjukvården. Malin Engström Geriatriker Medicinkliniken MSE Jag heter Nils Skanke och är barnläkare. Född och uppvuxen i Trondheim Norge och läkarstudier i Zürich, Schweiz. Jag har arbetat som barnläkare i Eskilstuna, Uppsala, Karlstad och Stockholm. Min huvudsakliga kliniska inriktning nuförtiden är hematologi, immunologi och barnreumatologi. Jag har dock ganska bred klinisk erfarenhet inom olika områden av pediatriken inklusive öppenvårdpediatrik. Jag har också varit verksamhetschef vid Barn och ungdomskliniken Sörmland. Mitt engagemang i läkemedelskommittén härrör sig utifrån ett behov av att bidra till att bevaka ett starkare barnperspektiv på användande av läkemedel till barn. Flertalet läkemedel som används till barn är inte utprovade inom denna åldersgrupp. Att regionens läkemedelskommittéer nu kommer ut med särskilda rekommendationer för läkemedel till barn är ett led i strävan att minska off labelförskrivningen och därmed bidra till att öka säkerheten vid behandling av barn. Närmast nu handlar mitt engagemang om att få ett häfte upptryckt med rekommenderade barnläkemedel i ett händigt format för bruk i primärvården. Rekommendationerna kommer i första hand att gälla vanliga barnåkommor inom öppenvården och implementering kommer att ske under början av Nils Skanke Överläkare Barn & Ungdomskliniken Sörmland

4 NR SIDAN 4 Jag heter Shilan Ghaderi och är biomedicinsk analytiker (BMA) i botten, studerade på 90-talet i Örebro 3 år. Jag läste läkarprogrammet i Göteborg med cellbiologi inriktning (40 poäng cellbiologi). Vikarierade på medicinkliniken MSE 7-8 månader, sedan AT-tjänstgöring också i Eskilstuna, därefter vikarierade jag 10 månader på Torshälla vårdcentral och efter det började jag min ST-internmedicin med gren till hematologi MSE. Beräknad färdig specialist i internmedicin våren 2015, därefter påbyggnad med hematologi med extra intresse för koagulation. Shilan Ghaderi Sammankallande expertgruppen Koagulation/trombos Jag heter Björn Lundahl, sedan 18:e november 2013 arbetar jag deltid som Informationsläkare. Övrig tid arbetar jag som Allmänläkare på Tunafors Vårdcentral i Eskilstuna. Mina läkarstudier gjorde jag vid Karolinska Institutet i Stockholm. Specialistläkare i Allmänmedicin sedan Det finns ett stort behov av producentobunden läkemedelsinformation och jag ser fram emot att försöka bidra till ökad kunskap om läkemedel och läkemedelshantering till mina kliniskt aktiva kollegor på vårdcentraler och sjukhuskliniker. Björn Lundahl Informationsläkare Läkemedelskommittén Sörmland

5 SIDAN 5 NR Nya riktlinjer för läkemedelshantering i Sörmland Nu finns nya riktlinjer för läkemedelshantering Läkemedelshantering i Sörmland 2013! Riktlinjerna gäller i öppen vård, sluten vård, tandvård och kommunal hälso- och sjukvård. Syftet med en gemensam instruktion för läkemedelshanteringen i hela länet är att skapa samsyn, enhetlighet och främja samverkan och därmed öka säkerheten för patienten. Syftet är också att underlätta arbetet för vårdpersonal, sjuksköterskor/distriktssköterskor och läkare. Nya häftet finns på Läkemedelskommitténs hemsida. Det finns enbart i elektronisk form som man själv kan skriva ut hela eller delar av. En av orsakerna till detta är att vi ska kunna göra snabbare uppdateringar. Reglerna gäller även naturläkemedel, vissa utvärtes medel och veterinära läkemedel. Rapportering önskas dessutom för kosmetiska och hygieniska produkter. Samtliga misstänkta biverkningar av läkemedel ska rapporteras. Misstänkta biverkningar som har samband med exponering i arbetet ska rapporteras. Förgiftningar och missbruk av nya läkemedel räknas som biverkningar vad gäller rapporteringskrav enligt EU-regler. Nyheter Ett nytt uppdaterat avsnitt om biverkningsrapportering finns i kap eftersom nya rutiner införts. Andra nyheter i häftet är bl.a. avsnittet om Egenvård kap 1.2 samt avsnittet om Läkemedelsgenomgångar kap 2.6 eftersom det kommit nya författningar sedan förra häftet trycktes. Biverkningsrapportering Nya rutiner för biverkningsrapportering finns på Läkemedelsverkets hemsida. Där finns även blanketter för rapportering, både i elektronisk form och i wordform. Biverkningar kan rapporteras av hälso- och sjukvårdspersonal samt av patienter/konsumenter. Med hälso- och sjukvårdspersonal avses läkare, sjuksköterskor, tandläkare och farmaceuter. Redan en misstanke om läkemedelsbiverkning ska rapporteras, den behöver inte vara utredd eller bekräftad. Egenvård Egenvård är hälso- och sjukvårdsåtgärder som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra (SOSFS 2009:6). Vilka åtgärder som kan utgöra egenvård kan inte anges generellt utan är beroende på omständigheter i varje enskilt fall.

6 NR SIDAN 6 För att egenvård ska komma i fråga vid läkemedelsbehandling måste en individuell bedömning göras där antingen den enskilde själv eller en anhörig kan förstå och ansvara för att läkemedel tas i rätt tid, på rätt sätt och att man är medveten om vad förpackningarna innehåller etc. Det är viktigt att tänka på att anhörig till vuxna personer inte har någon skyldighet att hjälpa till med egenvården. Läkemedelsgenomgångar I kap. 2.6 beskrivs kort hur läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelse ska gå till. Se även Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården se/sosfs/ Vårdgivaren ska erbjuda en enkel läkemedelsgenomgång till de patienter som är 75 år och äldre som är ordinerade fem läkemedel eller flera vid besök hos läkare i öppen vård, inskrivning i sluten vård, påbörjad hemsjukvård eller vid inflyttning i en sådan boendeform eller bostad som omfattas av 18 hälso- och sjukvårdslagen. Patienter som är 75 år och äldre som är ordinerade minst fem läkemedel ska även erbjudas en enkel läkemedelsgenomgång minst en gång per år under pågående hemsjukvård eller boende i sådan boendeform eller bostad som omfattas av 18 hälso- och sjukvårdslagen. Vårdgivaren ska även erbjuda patienter som har läkemedelsrelaterade problem eller där det finns misstanke om sådana problem en enkel läkemedelsgenomgång. En läkare ska ansvara för läkemedelsgenomgångar. Vid en enkel läkemedelsgenomgång ska följande kartläggas: 1. vilka läkemedel patienten är ordinerad och varför 2. vilka av dessa läkemedel patienten använder Läkaren skall kontrollera om läkemedelslistan är korrekt samt göra en bedömning av om läkemedelsbehandlingen är ändamålsenlig och säker. En fördjupad läkemedelsgenomgång ska erbjudas den patient som efter enkel läkemedelsgenomgång har kvarstående läkemedelsrelaterade problem eller där det finns misstanke om sådana problem. En läkemedelsberättelse ska upprättas av en läkare när en patient under vårdtillfället fått en läkemedelsgenomgång. Läkemedelsberättelsen ska innehålla uppgifter om: 1. vilka ordinationer som har ändrats, 2. vilka andra åtgärder rörande läkemedelsbehandlingen som har vidtagits och 3. orsakerna till de vidtagna åtgärderna. Vid utskrivningen ska patienten få läkemedelsberättelsen, den uppdaterade läkemedelslistan och den övriga information om målen för läkemedelsbehandlingen, vilka andra åtgärder som har vidtagits och orsakerna till åtgärderna. Bilagor Flera av bilagorna är uppdaterade. Två är helt nya, Bilaga 9 Checklista för riskanalys inför ordination i Kommunal Hälso- och sjukvård och Bilaga 10 Läkarintyg avseende egenvård (enligt chefsläkarmeddelande från 2012). Observera att två av bilagorna (bilaga 1 och 10) är i form av länkar som leder vidare till originaldokumentet. Läkemedelshanteringshäftet och bilagorna kan nås här. Bilagorna finns på hemsidan även som fria länkar för att man enkelt ska kunna skriva ut aktuell bilaga. En bilaga som ofta används är Bilaga 3A Ansvar Läkemedelshantering. 3. vilka övriga läkemedel (även receptfria och naturläkemedel) patienten använder.

7 SIDAN 7 NR Lån av läkemedel Kapitel om lån av läkemedel är inte ändrat men expertgruppen vill här förtydliga vilka rutiner som gäller eftersom lån av fr.a. kontrollvaror (t.ex. narkotika) diskuterats den senaste tiden. 1. Den som lånar ut ska förvissa sig om att den som lånar är behörig. Detta kan t.ex. ske genom att man kontrollringer till den avdelning som vill låna läkemedel. 2. Vid lån av narkotika eller andra kontrollvaror måste lånet föras in i narkotikajournalen både på den utlånande och på den inlånande avdelningen med kontrasignering. 3. Lån av läkemedel mellan enheter dokumenteras skriftligt av säkerhetsskäl. erhålls och risk för förväxling undviks. Det finns flera läkemedel som har liknande namn. Lånas enstaka tabletter i burk eller läkemedelspåse måste läkemedelsnamn, styrka, beredningsform anges på bägaren eller läkemedelspåsen, för en säker identifiering. En säker läkemedelshantering är en förutsättning för hög patientsäkerhet Vår förhoppning är att detta häfte ska vara ett värdefullt hjälpmedel vid utarbetandet av de lokala instruktionerna och ett stöd i det dagliga arbetet för all personal i hälso- och sjukvården! För expertgruppen Läkemedelshantering Agneta Schultz Ulla Eurenius Apotekare Sjuksköterska Läkemedelskommittén Medicinkliniken MSE Dokumentation av preparatnamn, styrka och beredningsform ska göras så att rätt läkemedel

8 NR SIDAN 8 BPSD? Är det en sjukdom? - Hallå!? Hallå!? Hallå!? Förkortningen som myntades 1996 står för Beteendestörningar och Psykiska Symptom vid Demenssjukdom. Det fanns behov av ett samlingsbegrepp för ett antal vanliga symptom som uppträder vid demenssjukdom. Dels är det frågan om beteenden som är belastande för individen och andra människor, dels om psykiska symptom. Till den förstnämnda kategorin hör till exempel rop- och vandringsbeteenden. Vi har alla hört oupphörliga rop -Hallå!? Hallå!? Till den andra kategorin hör bland annat depression och hallucinationer. Men begreppet BPSD blev snart ifrågasatt*. Det är för oprecist för en heterogen samling symptom av olika svårighetsgrad vid olika demenssjukdomar. Lägg därtill att vi faktiskt saknar god kunskap om naturalförloppet för symptomen i fråga vid olika demensdiagnoser. Om nu ens demensdiagnosen blivit korrekt... Vid närmare analys kan man i alla fall urskilja fyra olika symptomkluster: A. Affektiva symptom; depression, mani/hypomani, ångest/oro, irritabilitet. B. Psykossymptom; hallucinationer, vanföreställningar, felaktig identifiering. C. Hyperaktivitet; psykomotorisk agitation (både verbal och fysisk, aggressiv och nonaggressiv), vandringsbeteende, ropbeteende, sömnstörning. D. Apati; initiativlöshet, tillbakadragenhet, förlust av intressen. Av denna uppräkning borde framgå att det är fullständigt osannolikt att ett och samma läkemedel skulle kunna fungera mot allt! Och ändå är det fortfarande ack så vanligt, i det närmaste praxis, att försöka behandla rubb och stubb med antipsykosmedel. Gemensamt för alla de antipsykotiska läkemedlen är någon grad av sänkning av dopaminnivån. Gemensamt för demenssjukdomarna är bland annat att dopaminnivåerna redan är för låga... ett svajigt farmakologisk utgångsläge alltså. Från att ha visat dokumenterad god effekt vid schizofreni med psykotiska symptom, agitation och aggressivitet så gled antipsykosläkemedlen in i demenssjukvården och kom där att, utan närmare utvärdering, användas mot diverse symptom. Den förbättring av symptomen man åstadkommer, sker oftast till priset av försämrade kognitiva och motoriska funktioner. Den demenssjuke blir för sederad för att kunna tänka och helt enkelt för stel för att få upp munnen för att ropa och för stel för att alls kunna ta sig ur sängen för att vandra och störa! Det finns starkt vetenskapligt stöd för att de initiala interventionerna vid BPSD skall vara av icke-farmakologisk art. Först kommer en kartläggning av vilka symptom det är frågan om. BPSD-registrets** skattningsskala ger ett utmärkt utgångsläge. Sedan skall en medicinsk bedömning följa, inklusive fysiskt och psykiskt status, och därefter i stort sett alltid sanering av läkemedel med tänkbar ogynnsam effekt. Åtgärder skall övervägas med avseende på närhet/ fysisk kontakt, meningsfull sysselsättning, rörlighet/aktivitet, fungerande mag-tarmfunktion och vattenkastning, vikt, nutrition och sömn. Omgivande miljö och interaktionsmönster med personal och andra boende skall ses över. Och sist, men icke minst, skall av effekten av genomförda åtgärder utvärderas, regelbundet, och med samma kartläggningsinstrument som man använde från början. Kartläggning måste ske regelbundet, eftersom symptomen fluktuerar och inte kan åtgärdas en gång för alla, och för att uppmärksamma eventuella biverkningar i symptomfloran. Det är intervention enligt ovan som är det som verkligen kan ta skruv för att reducera, och förebygga, BPSD! Läkemedelsbehandling vid symptom inom klustret är inte alls utesluten, men skall ha

9 SIDAN 9 NR ett bestämt fokus. Vid affektiva symptom bör SSRI prövas. Vid vissa psykossymptom som hallucinationer kan kolinesterashämmare vara bäst. Vid farliga symptom kan en kortvarig behandling med antipsykosmedel vara lämpligast. Vid symptom på hyperaktivitet eller apati kan det lika gärna ge bäst effekt att sanera befintlig medicinering och prova smärtlindring. Konfusion utgör alltid differentialdiagnos vid snabbt förändrade symptombilder och då bör orsaken åtgärdas. *Demens är ett syndrom med stadigvarande nedsättning av kognitiva funktioner såsom minne och andra intellektuella förmågor (orientering, språk och tankeförmåga) och med en varierande symptomkonstellation av neuropsykiatriska symptom. BPSD kommer att börja utmönstras till förmån för begreppet NPSD (NeuroPsykiatriska Symptom vid Demenssjukdom) men BPSD är fortfarande det begrepp som används. ** BPSD-registret Marie Holmberg Clausen Geriatriker, Minnesmottagningen MSE och Sammankallande Samarbetsgruppen äldre och läkemedel Kom i håg! Mellansvenskt läkemedelsforum 5-6 februari 2014 i Västerås Programmets huvudrubriker är: Äldre och läkemedel (Demens -aktuella och framtida läkemedel, BPSD, Depressioner hos äldre) Infektion (Borrelia, Tularemi zoonoser. Vaccinationer nytta kontra risk) Läkemedel under graviditet och amning samt riktlinjer vid osteoporos Astma/KOL (Syrgasbehandling, Astmabehandling hos barn, KOL-diagnostik och behandling) Antikoagulantia (Förmaksflimmer och strokeprofylax, DVT) Dessutom: Pandemier apokalyps eller tomma hot? Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar i Uppsala samt känd ornitolog och expert på antibiotikaresistensens utbredning till alla hörn på vår jord. Han är tillika författare till boken Pandemi. Läkemedelskommittéerna i Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Uppsala län, Värmland, Västmanland och Örebro arrangerar gemensamma utbildningsdagar för läkare i regionen, ej företagssponsrade. Läkemedelskommittén bjuder länets AT-läkare på anmälningsavgiften. Program Mellansvenskt Läkemedelsforum 2014 Anmälan via Sista anmälningsdag 6 december 2013!

10 NR SIDAN 10 Temadag Mycket LUTS och lite LUST? Den 24 oktober arrangerade Expertgruppen för gynekologi och urologi temadag på temat Mycket LUTS och lite LUST? på Safiren i Katrineholm. Ca sjuttio personer närvarade och syftet var att belysa problematiken kring LUTS och LUTS från flera olika håll. Dagen inleddes med en föreläsning om läkemedelsbehandling av LUTS av Jan- Erik Damber, professor och överläkare vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Värt att notera är att benign prostatahyperplasi är vanligt förekommande och att läkemedelsbehandling av prostataproblem generellt har relativt blygsam effekt. Följsamheten till behandlingen är dålig, framför allt något år in i behandlingen. Därefter fortsatte Sonny Schelin, specialist i urologi och kirurgi i Kalmar, att prata om invasiva behandlingsmetoder med fokus på minimalinvasiva metoder. Vid användning av dessa metoder kan patienten ofta gå hem relativt snart efter ingreppet och riskerna är mindre än vid öppenkirurgiska ingrepp. Vid uppföljning ett år efter behandling förefaller effekten av minimalinvasiva ingrepp vara ungefär likvärdiga med andra kirurgiska metoder. Före lunchen presenterade Torsten Lindeborg, överläkare vid urologen på Mälarsjukhuset, ett antal patientfall med anknytning till förmiddagens föreläsningar som även kommenterades av Jan- Erik och Sonny. På eftermiddagen tog Helena Cewers, barnmorska och sexolog från Skåne universitetssjukhus, över med sin uppskattade föreläsning Lust att ha lust. Hon pratar om lust och problem associerade till detta utifrån vardagliga situationer. Hennes syfte är att få publiken att känna igen sig själva, men också att tänka till kring denna problematik som alltför sällan berörs vid mötet med våra patienter. Dagen avslutades med att Ann Blom, inkontinenssamordnare och sektionschef för Vesicacentralen, presenterade Sörmlands vårdprogram för urininkontinens som blev klart under Cecilia Olvén, Apotekare För expertgruppen Gynekologi och urologi

11 S I DA N 1 1 N R Diabetesforum 2013 D en 24 oktober anordnades det årliga Diabetesforum i Sörmland. Denna gång var det förlagt till Åsa folkhögskola i Sköldinge. Cirka 70 personer aktiva inom diabetesvården i vårt landsting deltog. Temat för årets forum var Kvalitet i diabetesvården. Ämnen som belystes var bl.a. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens initiativ Diabetesprocessen och diabetesfotomhändertagandet i länet, pedagogisk utbildning för diabetessköterskor med syfte att kunna bedriva gruppverksamhet för diabetiker. Hans-Åke Lanthén redogjorde för Landstingets ledningssystem, där diabetes är ett pilotområde. Statistik från NDR (Nationella DiabetesRegistret) redovisades. En positiv och uppmuntrande nyhet är att diabetesvården i den sörmländska primärvården tillhör den bästa i landet. Det visar en rapport från Sveriges kommuner och landsting. Tydliga satsningar och tydliga vårdprogram som är lika i hela länet är delar av framgången. Det firade vi alla med tårta förstås! Majoriteten av deltagarna lämnade in en utvärdering, vilket ger en bra återkoppling. Många kloka samt tänkvärda kommentarer. Vi som arrangerar dessa träffar tackar för och tar till oss era synpunkter och gläder oss åt övervägande positiva omdömen om dagen som helhet. Vi ser att det årliga diabetesforumet är mycket uppskattat och är viktigt för erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan olika yrkesutövare i diabetesvården i Sörmland. Lars Steen och Diabetessamordnarna Diabetesrådet och Diabetesprocessen

12

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20)

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Modell Västerbotten Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Samverkansgruppen för Läkemedelsgenomgångar i Västerbotten med representanter från landsting och kommuner

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo Information om BPSD-registret Studerande Februari 2015 Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister Startade i november 2010 på Minneskliniken Malmö,

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2. ORDINATION... 11

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2. ORDINATION... 11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1. ANSVAR... 5 1.1. Allmänt... 5 1.2. Övergripande ansvar... 5 1.3. Verksamhetens ansvar... 5 1.4. Farmacevtiskt ansvar... 6 1.5. Avdelningschefens ansvar... 6 1.6. Läkarens ansvar...

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola 6 Definitioner Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en person kan utföra själv.

Läs mer

Äldres läkemedelsbehandling -

Äldres läkemedelsbehandling - Äldres läkemedelsbehandling - förbättringsinsatser och samarbetsformer Lydia Holmdahl Skånes universitetssjukhus lydia.holmdahl@skane.se Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats

Läs mer

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Kan en patient har ett egenvårdsbeslut för en insats i en specificerad

Läs mer

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.

Läs mer

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp 1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola Dokumentet reviderat 2013-07-04/thefre001 Definition på egenvård Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso-

Läs mer

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En av grundprinciperna för inkontinensverksamheten

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård 2013-07-18 1 (5) RIKTLINJE Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utgångspunkten för läkemedelshanteringen i kommunal verksamhet är att den enskilde i första hand själv ansvarar

Läs mer

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet Delegering av läkemedelshantering Avsnitt för delegering 1. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömning av en hälso- och

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

God läkemedelsbehandling hos äldre i öppenvård i Jämtlands län

God läkemedelsbehandling hos äldre i öppenvård i Jämtlands län jämtmedel 4/10 Styrdokument för säkrare läkemedelsbehandling I arbetet med att minska läkemedelsfel i vården övergångar har två styrdokument tagits fram: God läkemedelsbehandling hos äldre i öppen vård

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Dosförpackade läkemedel

Dosförpackade läkemedel Dosförpackade läkemedel Information för dig som dospatient Välkommen som doskund hos Apotekstjänst Dosförpackade läkemedel är ett hjälpmedel som underlättar din läkemedelshantering och gör det lättare

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Samverkan när enskilda/ patienter behöver praktisk hjälp med egenvård

Samverkan när enskilda/ patienter behöver praktisk hjälp med egenvård S Samverkan när enskilda/ patienter behöver praktisk hjälp med egenvård Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län 1 S Innehållet i denna överenskommelse är framtaget

Läs mer

Osteoporos - det du behöver veta och lite till!

Osteoporos - det du behöver veta och lite till! KOPIA Denna inbjudan har skickats till din verksamhetschef Inbjudan till en 2-dagars utbildning Osteoporos - det du behöver veta och lite till! Utredning och behandling av en folksjukdom 8-9 oktober 2014

Läs mer

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner Ansvarig Gunilla Marcusson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Stöd & Omsorg Handbok för hälso-

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering)

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Sid 1(6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2015-06-23 Medicinsk ansvarig sjuksköterska Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Hälso- och

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Anvisningarna ger allmän information om inkontinenshjälpmedel

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Läkemedelshantering i Sörmland 2013 Reviderat juni 2014

Läkemedelshantering i Sörmland 2013 Reviderat juni 2014 Läkemedelshantering i Sörmland 2013 Reviderat juni 2014 Innehållförteckning Förord... 5 1 ANSVAR... 7 1.1 DEFINITIONER... 7 1.2 EGENVÅRD DEN ENSKILDES EGET ANSVAR... 7 1.3 ÖVERGRIPANDE ANSVAR... 8 1.3.1

Läs mer

Diabetesvård i Västerbotten

Diabetesvård i Västerbotten Diabetesvård i Västerbotten Herbert Sandström Distr. Läk. Doc Allmänmedicin Enheten för Allmänmedicin. VLL/Umeå Universitet Hur kan ÖJ bidra till att utveckla och förbättra diabetesvården? Exempel från

Läs mer

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? ewa.jerilgard@cehis.se Dagens nyheter vintern 2012 Drygt 200 vårdenheter allt från sjukhus till vårdcentraler

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans Mitt namn : Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans För den som vårdas på grund av cancer är det mycket att hålla reda på, ta till sig och försöka förstå. Vilken cancerform är det?

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Förslag till upplägg av en studiecirkel Studiecirkeln är en grupp om minst tre personer med gemensamt intresse för det aktuella ämnet. Cirkelledaren håller

Läs mer

www.fou.sormland.se Välkomna till nätverkets konferens 13 mars 2013

www.fou.sormland.se Välkomna till nätverkets konferens 13 mars 2013 www.fou.sormland.se Välkomna till nätverkets konferens 13 mars 2013 Dagens innehåll www.fou.sormland.se Redovisning av kvalitetsuppföljning (Annika) Förbättringsarbete Hur kan vi arbeta med våra resultat

Läs mer

Remiss angående läkemedelsgenomgångar för äldre multisjuka personer en vägledning för sjukvården och andra aktörer

Remiss angående läkemedelsgenomgångar för äldre multisjuka personer en vägledning för sjukvården och andra aktörer 2012-04-25 Dnr 23446/2012 1(3) Kunskapsstyrning/Kunskapsöversikter Bassam Michel El-Khouri Bassam.El-Khouri@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss angående läkemedelsgenomgångar för äldre multisjuka

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

LÄKEMEDELSBERÄTTELSER - vad ska det vara bra för? Christina Sjöberg Överläkare Geriatrik Mölndal

LÄKEMEDELSBERÄTTELSER - vad ska det vara bra för? Christina Sjöberg Överläkare Geriatrik Mölndal LÄKEMEDELSBERÄTTELSER - vad ska det vara bra för? Christina Sjöberg Överläkare Geriatrik Mölndal Adminstrativ pålaga? Gör de någon nytta? Hur gör man det på smidigaste sätt? Läkemedelsberättelser gör nytta!

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Frågor och svar Dosdispenserade läkemedel

Frågor och svar Dosdispenserade läkemedel Läkemedelsavdelningen Frågor och svar Dosdispenserade läkemedel Frågor 1. När är det planerat att överflyttning (migrering) till ny dosleverantör sker? 2. Kommer man åt dosrecepten under överflyttningsperioden?

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Ovärderligt! är beroendeframkallande

Ovärderligt! är beroendeframkallande Janusfönster förskrivarstöd för ökad patientsäkerhet Bra att det är integrerat i journalen Mycket värdefull hjälp i det dagliga, praktiska förskrivandet Man blir uppmärksammad på interaktioner på ett bra

Läs mer

Ny överenskommelse om samverkansregler, läs mer på sid 3 I DETTA NUMMER AV TERAPITIPS: Nytt från Läkemedelskommittén

Ny överenskommelse om samverkansregler, läs mer på sid 3 I DETTA NUMMER AV TERAPITIPS: Nytt från Läkemedelskommittén TerapiTips NR 3 JUNI 2015 UTGIVEN AV LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I LANDSTINGET SÖRMLAND I DETTA NUMMER AV TERAPITIPS: Nytt från SID 2 Överenskommelse om samverkansregler SID 3 Dospatienter på sjukhus - pausa!

Läs mer

Kommunapotekare som processstöd för god läkemedelsbehandling till äldre

Kommunapotekare som processstöd för god läkemedelsbehandling till äldre PROJEKTRAPPORT 1 (7) Kommunapotekare som processstöd för god läkemedelsbehandling till äldre Projektägare: Mats Brännström (Norrbottens Läns Landsting) och Roger Kempainen (Kommunförbundet Norrbotten)

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Christèl Åberg Demenssjuksköterska Öckerö kommun ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN Befolkning 12 500 invånare 20,6% över 65 års ålder, dvs ca 2575st

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

RIKTLINJE. Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén

RIKTLINJE. Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2010-10-25 Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén Eva-Britt Apelvi 2 2012-11-20 Ulrika Ström, Eva Franzén, Ann-Britt Förvaltningens ledningsgrupp Lundin

Läs mer

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 2012 02 29 Ylva Larsson Områdeschef Sammanfattning Under 2011 har division vård och omsorg samverkat med andra vårdgivare: Samarbete med framtagande

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Slutredovisning av förbättringsprojekt

Slutredovisning av förbättringsprojekt Bakgrund Slutredovisning av förbättringsprojekt Extra utbildningsdag om Äldrepsykiatri Liana Tahrodi, 139 Befolkningen i vårt land har blivit äldre och psykisk ohälsa bland äldre ökar i takt med en stigande

Läs mer

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA SMA Instrument för bedömning av patientens läkemedelsanvändning Instrumentet SMA är framtaget som ett hjälpmedel i distriktssköterskans arbete med

Läs mer

Receptfritt - en klass för sig 2 juni 2015 Receptfria läkemedel - en kartläggning: Vem, hur och varför?

Receptfritt - en klass för sig 2 juni 2015 Receptfria läkemedel - en kartläggning: Vem, hur och varför? Receptfritt - en klass för sig 2 juni 2015 Receptfria läkemedel - en kartläggning: Vem, hur och varför? Projektgrupp: Lena Ring, Carola Bardage, Sahra Barzi, Tommy Westerlund och Cecilia Bernsten Enheten

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer