GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR"

Transkript

1 TerapiTips NR 5 DECEMBER 2013 UTGIVEN AV LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I LANDSTINGET SÖRMLAND I DETTA NUMMER Ordföranden har ordet SID 2 Nya medarbetare i Läkemedelskommittén SID 3-4 Nya riktlinjer för läkemedelshantering i Sörmland SID 5-7 BPSD? Är det en sjukdom? SID 8-9 Mellansvenskt läkemedelsforum 2014 SID 9 Temadag Mycket LUTS och lite LUST? SID 10 Diabetesforum 2013 SID 11 Aktuella utbildningar GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR TILLÖNSKAR VI ALLA LÄSARE!

2 NR SIDAN 2 Ordföranden har ordet Välkommen till ett nytt nummer av TerapiTips! Höstens stora utmaning har varit och är fortfarande bytet av leverantör av dosexpedierade läkemedel. Landstinget Sörmland har från den 7 oktober en ny leverantör för dosexpedierade läkemedel. Upphandlingen har genomförts tillsammans med landstingen i Dalarna, Västmanland, Gävleborg, Uppsala, Örebro och Värmland. Det nya avtalet är med Apotekstjänst Sverige AB. Läkemedelskommittén har samlat all grundläggande information på hemsidan där du också kan följa vad som händer fortlöpande. Kommuner: Se Insidan/Intranät i respektive kommun Landstinget: Se Läkemedelskommitténs hemsida Vi har också under hösten tillsammans med verksamhetscheferna påbörjat arbetet med att införa Läkemedelsberättelse och dokumentation av läkemedelsförändringar under vårdtid. Läkemedelsberättelsen är en beskrivning av vilka läkemedelsförändringar som har gjorts under vårdtiden, vad och varför. Den är en del i den utskrivningsinformation som ges till patient och nästa vårdgivare. Till patient ska även ges en aktuell läkemedelslista eller för dospatient aktuellt dosrecept. Målsättningen med detta omfattande arbete är att minska överföringsfel av läkemedel i vårdens övergångar och att säkerställa att patienten får rätt läkemedel. Dokumentet Läkemedelshantering i Sörmland 2013 är nu färdigt efter revision. Det innehåller riktlinjer för läkemedelshantering i öppen vård, sluten vård, tandvård och kommunal hälso- och sjukvård. Syftet med en gemensam instruktion för läkemedelshanteringen i hela länet är att skapa samsyn, enhetlighet och främja samverkan och därmed öka säkerheten för patienten. Läs mer på sidan 5. Den 5-6 februari 2014 går Mellansvenskt läkemedelsforum av stapeln, denna gång i Västerås. Läs mer på sidan 9. Från 1 januari 2014 gäller nya regler för samverkan mellan den offentligt finansierade hälsooch sjukvården och industrin som levererar läkemedel, medicinteknik och laboratorieteknik. För första gången finns nu en gemensam överenskommelse om samverkansregler mellan parterna Sveriges Kommuner och Landsting, LIF de forskande läkemedelsföretagen, Swedish Medtech och Swedish Labtech. Arbetsgivaren behöver ta ett större ansvar för fortbildning då den så kallade 50 procent-regeln upphör helt. 50 procent-regeln innebar att företagen kunde stå för upp till 50 procent av kostnader för resor, kost och logi samt hela deltagaravgiften för en medarbetare i hälso- och sjukvården. I framtiden ska sjukvårdshuvudmännen själva stå för alla dessa kostnader. Just denna del av överenskommelsen har dock en övergångperiod fram till 31 december 2014, helt enkelt för att landstingen ska hinna ta in de extra kostnaderna i sina budgetar. Mer detaljer om detta i TerapiTips nummer 2/2014. Till sist vill vi på Läkemedelskommittén tillönska er alla en lång och skön Advent och så småningom en riktigt God Jul och ett Gott Nytt Läkemedelsår 2014! Lars Steen Ordförande Läkemedelskommittén

3 SIDAN 3 NR Nya medarbetare i Läkemedelskommittén Jag heter Malin Engström, läkare med specialistkompetens i Geriatrik, kliniskt verksam och sektionsansvarig läkare för Geriatrik, bitr. verksamhetschef för Medicinkliniken på Mälarsjukhuset. Jag arbetar deltid i läkemedelskommittén sedan hösten 2013 och värnar om god läkemedelsanvändning för äldre. Läkemedelskommittén är en plattform att nå ut med information, inhämta kunskap och skapa nätverk över hela länet. Arbetet innebär även en möjlighet att driva läkemedelsfrågor och kvalitetsutveckling inom Hälso- och sjukvården. Malin Engström Geriatriker Medicinkliniken MSE Jag heter Nils Skanke och är barnläkare. Född och uppvuxen i Trondheim Norge och läkarstudier i Zürich, Schweiz. Jag har arbetat som barnläkare i Eskilstuna, Uppsala, Karlstad och Stockholm. Min huvudsakliga kliniska inriktning nuförtiden är hematologi, immunologi och barnreumatologi. Jag har dock ganska bred klinisk erfarenhet inom olika områden av pediatriken inklusive öppenvårdpediatrik. Jag har också varit verksamhetschef vid Barn och ungdomskliniken Sörmland. Mitt engagemang i läkemedelskommittén härrör sig utifrån ett behov av att bidra till att bevaka ett starkare barnperspektiv på användande av läkemedel till barn. Flertalet läkemedel som används till barn är inte utprovade inom denna åldersgrupp. Att regionens läkemedelskommittéer nu kommer ut med särskilda rekommendationer för läkemedel till barn är ett led i strävan att minska off labelförskrivningen och därmed bidra till att öka säkerheten vid behandling av barn. Närmast nu handlar mitt engagemang om att få ett häfte upptryckt med rekommenderade barnläkemedel i ett händigt format för bruk i primärvården. Rekommendationerna kommer i första hand att gälla vanliga barnåkommor inom öppenvården och implementering kommer att ske under början av Nils Skanke Överläkare Barn & Ungdomskliniken Sörmland

4 NR SIDAN 4 Jag heter Shilan Ghaderi och är biomedicinsk analytiker (BMA) i botten, studerade på 90-talet i Örebro 3 år. Jag läste läkarprogrammet i Göteborg med cellbiologi inriktning (40 poäng cellbiologi). Vikarierade på medicinkliniken MSE 7-8 månader, sedan AT-tjänstgöring också i Eskilstuna, därefter vikarierade jag 10 månader på Torshälla vårdcentral och efter det började jag min ST-internmedicin med gren till hematologi MSE. Beräknad färdig specialist i internmedicin våren 2015, därefter påbyggnad med hematologi med extra intresse för koagulation. Shilan Ghaderi Sammankallande expertgruppen Koagulation/trombos Jag heter Björn Lundahl, sedan 18:e november 2013 arbetar jag deltid som Informationsläkare. Övrig tid arbetar jag som Allmänläkare på Tunafors Vårdcentral i Eskilstuna. Mina läkarstudier gjorde jag vid Karolinska Institutet i Stockholm. Specialistläkare i Allmänmedicin sedan Det finns ett stort behov av producentobunden läkemedelsinformation och jag ser fram emot att försöka bidra till ökad kunskap om läkemedel och läkemedelshantering till mina kliniskt aktiva kollegor på vårdcentraler och sjukhuskliniker. Björn Lundahl Informationsläkare Läkemedelskommittén Sörmland

5 SIDAN 5 NR Nya riktlinjer för läkemedelshantering i Sörmland Nu finns nya riktlinjer för läkemedelshantering Läkemedelshantering i Sörmland 2013! Riktlinjerna gäller i öppen vård, sluten vård, tandvård och kommunal hälso- och sjukvård. Syftet med en gemensam instruktion för läkemedelshanteringen i hela länet är att skapa samsyn, enhetlighet och främja samverkan och därmed öka säkerheten för patienten. Syftet är också att underlätta arbetet för vårdpersonal, sjuksköterskor/distriktssköterskor och läkare. Nya häftet finns på Läkemedelskommitténs hemsida. Det finns enbart i elektronisk form som man själv kan skriva ut hela eller delar av. En av orsakerna till detta är att vi ska kunna göra snabbare uppdateringar. Reglerna gäller även naturläkemedel, vissa utvärtes medel och veterinära läkemedel. Rapportering önskas dessutom för kosmetiska och hygieniska produkter. Samtliga misstänkta biverkningar av läkemedel ska rapporteras. Misstänkta biverkningar som har samband med exponering i arbetet ska rapporteras. Förgiftningar och missbruk av nya läkemedel räknas som biverkningar vad gäller rapporteringskrav enligt EU-regler. Nyheter Ett nytt uppdaterat avsnitt om biverkningsrapportering finns i kap eftersom nya rutiner införts. Andra nyheter i häftet är bl.a. avsnittet om Egenvård kap 1.2 samt avsnittet om Läkemedelsgenomgångar kap 2.6 eftersom det kommit nya författningar sedan förra häftet trycktes. Biverkningsrapportering Nya rutiner för biverkningsrapportering finns på Läkemedelsverkets hemsida. Där finns även blanketter för rapportering, både i elektronisk form och i wordform. Biverkningar kan rapporteras av hälso- och sjukvårdspersonal samt av patienter/konsumenter. Med hälso- och sjukvårdspersonal avses läkare, sjuksköterskor, tandläkare och farmaceuter. Redan en misstanke om läkemedelsbiverkning ska rapporteras, den behöver inte vara utredd eller bekräftad. Egenvård Egenvård är hälso- och sjukvårdsåtgärder som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra (SOSFS 2009:6). Vilka åtgärder som kan utgöra egenvård kan inte anges generellt utan är beroende på omständigheter i varje enskilt fall.

6 NR SIDAN 6 För att egenvård ska komma i fråga vid läkemedelsbehandling måste en individuell bedömning göras där antingen den enskilde själv eller en anhörig kan förstå och ansvara för att läkemedel tas i rätt tid, på rätt sätt och att man är medveten om vad förpackningarna innehåller etc. Det är viktigt att tänka på att anhörig till vuxna personer inte har någon skyldighet att hjälpa till med egenvården. Läkemedelsgenomgångar I kap. 2.6 beskrivs kort hur läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelse ska gå till. Se även Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården se/sosfs/ Vårdgivaren ska erbjuda en enkel läkemedelsgenomgång till de patienter som är 75 år och äldre som är ordinerade fem läkemedel eller flera vid besök hos läkare i öppen vård, inskrivning i sluten vård, påbörjad hemsjukvård eller vid inflyttning i en sådan boendeform eller bostad som omfattas av 18 hälso- och sjukvårdslagen. Patienter som är 75 år och äldre som är ordinerade minst fem läkemedel ska även erbjudas en enkel läkemedelsgenomgång minst en gång per år under pågående hemsjukvård eller boende i sådan boendeform eller bostad som omfattas av 18 hälso- och sjukvårdslagen. Vårdgivaren ska även erbjuda patienter som har läkemedelsrelaterade problem eller där det finns misstanke om sådana problem en enkel läkemedelsgenomgång. En läkare ska ansvara för läkemedelsgenomgångar. Vid en enkel läkemedelsgenomgång ska följande kartläggas: 1. vilka läkemedel patienten är ordinerad och varför 2. vilka av dessa läkemedel patienten använder Läkaren skall kontrollera om läkemedelslistan är korrekt samt göra en bedömning av om läkemedelsbehandlingen är ändamålsenlig och säker. En fördjupad läkemedelsgenomgång ska erbjudas den patient som efter enkel läkemedelsgenomgång har kvarstående läkemedelsrelaterade problem eller där det finns misstanke om sådana problem. En läkemedelsberättelse ska upprättas av en läkare när en patient under vårdtillfället fått en läkemedelsgenomgång. Läkemedelsberättelsen ska innehålla uppgifter om: 1. vilka ordinationer som har ändrats, 2. vilka andra åtgärder rörande läkemedelsbehandlingen som har vidtagits och 3. orsakerna till de vidtagna åtgärderna. Vid utskrivningen ska patienten få läkemedelsberättelsen, den uppdaterade läkemedelslistan och den övriga information om målen för läkemedelsbehandlingen, vilka andra åtgärder som har vidtagits och orsakerna till åtgärderna. Bilagor Flera av bilagorna är uppdaterade. Två är helt nya, Bilaga 9 Checklista för riskanalys inför ordination i Kommunal Hälso- och sjukvård och Bilaga 10 Läkarintyg avseende egenvård (enligt chefsläkarmeddelande från 2012). Observera att två av bilagorna (bilaga 1 och 10) är i form av länkar som leder vidare till originaldokumentet. Läkemedelshanteringshäftet och bilagorna kan nås här. Bilagorna finns på hemsidan även som fria länkar för att man enkelt ska kunna skriva ut aktuell bilaga. En bilaga som ofta används är Bilaga 3A Ansvar Läkemedelshantering. 3. vilka övriga läkemedel (även receptfria och naturläkemedel) patienten använder.

7 SIDAN 7 NR Lån av läkemedel Kapitel om lån av läkemedel är inte ändrat men expertgruppen vill här förtydliga vilka rutiner som gäller eftersom lån av fr.a. kontrollvaror (t.ex. narkotika) diskuterats den senaste tiden. 1. Den som lånar ut ska förvissa sig om att den som lånar är behörig. Detta kan t.ex. ske genom att man kontrollringer till den avdelning som vill låna läkemedel. 2. Vid lån av narkotika eller andra kontrollvaror måste lånet föras in i narkotikajournalen både på den utlånande och på den inlånande avdelningen med kontrasignering. 3. Lån av läkemedel mellan enheter dokumenteras skriftligt av säkerhetsskäl. erhålls och risk för förväxling undviks. Det finns flera läkemedel som har liknande namn. Lånas enstaka tabletter i burk eller läkemedelspåse måste läkemedelsnamn, styrka, beredningsform anges på bägaren eller läkemedelspåsen, för en säker identifiering. En säker läkemedelshantering är en förutsättning för hög patientsäkerhet Vår förhoppning är att detta häfte ska vara ett värdefullt hjälpmedel vid utarbetandet av de lokala instruktionerna och ett stöd i det dagliga arbetet för all personal i hälso- och sjukvården! För expertgruppen Läkemedelshantering Agneta Schultz Ulla Eurenius Apotekare Sjuksköterska Läkemedelskommittén Medicinkliniken MSE Dokumentation av preparatnamn, styrka och beredningsform ska göras så att rätt läkemedel

8 NR SIDAN 8 BPSD? Är det en sjukdom? - Hallå!? Hallå!? Hallå!? Förkortningen som myntades 1996 står för Beteendestörningar och Psykiska Symptom vid Demenssjukdom. Det fanns behov av ett samlingsbegrepp för ett antal vanliga symptom som uppträder vid demenssjukdom. Dels är det frågan om beteenden som är belastande för individen och andra människor, dels om psykiska symptom. Till den förstnämnda kategorin hör till exempel rop- och vandringsbeteenden. Vi har alla hört oupphörliga rop -Hallå!? Hallå!? Till den andra kategorin hör bland annat depression och hallucinationer. Men begreppet BPSD blev snart ifrågasatt*. Det är för oprecist för en heterogen samling symptom av olika svårighetsgrad vid olika demenssjukdomar. Lägg därtill att vi faktiskt saknar god kunskap om naturalförloppet för symptomen i fråga vid olika demensdiagnoser. Om nu ens demensdiagnosen blivit korrekt... Vid närmare analys kan man i alla fall urskilja fyra olika symptomkluster: A. Affektiva symptom; depression, mani/hypomani, ångest/oro, irritabilitet. B. Psykossymptom; hallucinationer, vanföreställningar, felaktig identifiering. C. Hyperaktivitet; psykomotorisk agitation (både verbal och fysisk, aggressiv och nonaggressiv), vandringsbeteende, ropbeteende, sömnstörning. D. Apati; initiativlöshet, tillbakadragenhet, förlust av intressen. Av denna uppräkning borde framgå att det är fullständigt osannolikt att ett och samma läkemedel skulle kunna fungera mot allt! Och ändå är det fortfarande ack så vanligt, i det närmaste praxis, att försöka behandla rubb och stubb med antipsykosmedel. Gemensamt för alla de antipsykotiska läkemedlen är någon grad av sänkning av dopaminnivån. Gemensamt för demenssjukdomarna är bland annat att dopaminnivåerna redan är för låga... ett svajigt farmakologisk utgångsläge alltså. Från att ha visat dokumenterad god effekt vid schizofreni med psykotiska symptom, agitation och aggressivitet så gled antipsykosläkemedlen in i demenssjukvården och kom där att, utan närmare utvärdering, användas mot diverse symptom. Den förbättring av symptomen man åstadkommer, sker oftast till priset av försämrade kognitiva och motoriska funktioner. Den demenssjuke blir för sederad för att kunna tänka och helt enkelt för stel för att få upp munnen för att ropa och för stel för att alls kunna ta sig ur sängen för att vandra och störa! Det finns starkt vetenskapligt stöd för att de initiala interventionerna vid BPSD skall vara av icke-farmakologisk art. Först kommer en kartläggning av vilka symptom det är frågan om. BPSD-registrets** skattningsskala ger ett utmärkt utgångsläge. Sedan skall en medicinsk bedömning följa, inklusive fysiskt och psykiskt status, och därefter i stort sett alltid sanering av läkemedel med tänkbar ogynnsam effekt. Åtgärder skall övervägas med avseende på närhet/ fysisk kontakt, meningsfull sysselsättning, rörlighet/aktivitet, fungerande mag-tarmfunktion och vattenkastning, vikt, nutrition och sömn. Omgivande miljö och interaktionsmönster med personal och andra boende skall ses över. Och sist, men icke minst, skall av effekten av genomförda åtgärder utvärderas, regelbundet, och med samma kartläggningsinstrument som man använde från början. Kartläggning måste ske regelbundet, eftersom symptomen fluktuerar och inte kan åtgärdas en gång för alla, och för att uppmärksamma eventuella biverkningar i symptomfloran. Det är intervention enligt ovan som är det som verkligen kan ta skruv för att reducera, och förebygga, BPSD! Läkemedelsbehandling vid symptom inom klustret är inte alls utesluten, men skall ha

9 SIDAN 9 NR ett bestämt fokus. Vid affektiva symptom bör SSRI prövas. Vid vissa psykossymptom som hallucinationer kan kolinesterashämmare vara bäst. Vid farliga symptom kan en kortvarig behandling med antipsykosmedel vara lämpligast. Vid symptom på hyperaktivitet eller apati kan det lika gärna ge bäst effekt att sanera befintlig medicinering och prova smärtlindring. Konfusion utgör alltid differentialdiagnos vid snabbt förändrade symptombilder och då bör orsaken åtgärdas. *Demens är ett syndrom med stadigvarande nedsättning av kognitiva funktioner såsom minne och andra intellektuella förmågor (orientering, språk och tankeförmåga) och med en varierande symptomkonstellation av neuropsykiatriska symptom. BPSD kommer att börja utmönstras till förmån för begreppet NPSD (NeuroPsykiatriska Symptom vid Demenssjukdom) men BPSD är fortfarande det begrepp som används. ** BPSD-registret Marie Holmberg Clausen Geriatriker, Minnesmottagningen MSE och Sammankallande Samarbetsgruppen äldre och läkemedel Kom i håg! Mellansvenskt läkemedelsforum 5-6 februari 2014 i Västerås Programmets huvudrubriker är: Äldre och läkemedel (Demens -aktuella och framtida läkemedel, BPSD, Depressioner hos äldre) Infektion (Borrelia, Tularemi zoonoser. Vaccinationer nytta kontra risk) Läkemedel under graviditet och amning samt riktlinjer vid osteoporos Astma/KOL (Syrgasbehandling, Astmabehandling hos barn, KOL-diagnostik och behandling) Antikoagulantia (Förmaksflimmer och strokeprofylax, DVT) Dessutom: Pandemier apokalyps eller tomma hot? Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar i Uppsala samt känd ornitolog och expert på antibiotikaresistensens utbredning till alla hörn på vår jord. Han är tillika författare till boken Pandemi. Läkemedelskommittéerna i Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Uppsala län, Värmland, Västmanland och Örebro arrangerar gemensamma utbildningsdagar för läkare i regionen, ej företagssponsrade. Läkemedelskommittén bjuder länets AT-läkare på anmälningsavgiften. Program Mellansvenskt Läkemedelsforum 2014 Anmälan via Sista anmälningsdag 6 december 2013!

10 NR SIDAN 10 Temadag Mycket LUTS och lite LUST? Den 24 oktober arrangerade Expertgruppen för gynekologi och urologi temadag på temat Mycket LUTS och lite LUST? på Safiren i Katrineholm. Ca sjuttio personer närvarade och syftet var att belysa problematiken kring LUTS och LUTS från flera olika håll. Dagen inleddes med en föreläsning om läkemedelsbehandling av LUTS av Jan- Erik Damber, professor och överläkare vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Värt att notera är att benign prostatahyperplasi är vanligt förekommande och att läkemedelsbehandling av prostataproblem generellt har relativt blygsam effekt. Följsamheten till behandlingen är dålig, framför allt något år in i behandlingen. Därefter fortsatte Sonny Schelin, specialist i urologi och kirurgi i Kalmar, att prata om invasiva behandlingsmetoder med fokus på minimalinvasiva metoder. Vid användning av dessa metoder kan patienten ofta gå hem relativt snart efter ingreppet och riskerna är mindre än vid öppenkirurgiska ingrepp. Vid uppföljning ett år efter behandling förefaller effekten av minimalinvasiva ingrepp vara ungefär likvärdiga med andra kirurgiska metoder. Före lunchen presenterade Torsten Lindeborg, överläkare vid urologen på Mälarsjukhuset, ett antal patientfall med anknytning till förmiddagens föreläsningar som även kommenterades av Jan- Erik och Sonny. På eftermiddagen tog Helena Cewers, barnmorska och sexolog från Skåne universitetssjukhus, över med sin uppskattade föreläsning Lust att ha lust. Hon pratar om lust och problem associerade till detta utifrån vardagliga situationer. Hennes syfte är att få publiken att känna igen sig själva, men också att tänka till kring denna problematik som alltför sällan berörs vid mötet med våra patienter. Dagen avslutades med att Ann Blom, inkontinenssamordnare och sektionschef för Vesicacentralen, presenterade Sörmlands vårdprogram för urininkontinens som blev klart under Cecilia Olvén, Apotekare För expertgruppen Gynekologi och urologi

11 S I DA N 1 1 N R Diabetesforum 2013 D en 24 oktober anordnades det årliga Diabetesforum i Sörmland. Denna gång var det förlagt till Åsa folkhögskola i Sköldinge. Cirka 70 personer aktiva inom diabetesvården i vårt landsting deltog. Temat för årets forum var Kvalitet i diabetesvården. Ämnen som belystes var bl.a. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens initiativ Diabetesprocessen och diabetesfotomhändertagandet i länet, pedagogisk utbildning för diabetessköterskor med syfte att kunna bedriva gruppverksamhet för diabetiker. Hans-Åke Lanthén redogjorde för Landstingets ledningssystem, där diabetes är ett pilotområde. Statistik från NDR (Nationella DiabetesRegistret) redovisades. En positiv och uppmuntrande nyhet är att diabetesvården i den sörmländska primärvården tillhör den bästa i landet. Det visar en rapport från Sveriges kommuner och landsting. Tydliga satsningar och tydliga vårdprogram som är lika i hela länet är delar av framgången. Det firade vi alla med tårta förstås! Majoriteten av deltagarna lämnade in en utvärdering, vilket ger en bra återkoppling. Många kloka samt tänkvärda kommentarer. Vi som arrangerar dessa träffar tackar för och tar till oss era synpunkter och gläder oss åt övervägande positiva omdömen om dagen som helhet. Vi ser att det årliga diabetesforumet är mycket uppskattat och är viktigt för erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan olika yrkesutövare i diabetesvården i Sörmland. Lars Steen och Diabetessamordnarna Diabetesrådet och Diabetesprocessen

12

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2016-03-18 Giltigt t.o.m.: 2017-03-18 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Läkemedelsgenomgångar primärvården Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse

Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Syfte och omfattning Syftet är minskade läkemedelsrelaterade problem med mål att samtliga patienter ska få en väl avpassad läkemedelsbehandling. Alla

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras

Läs mer

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-41956 Fastställandedatum: 2014-01-15 Giltigt t.o.m.: 2015-01-15 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Stefan Back Läkemedelsgenomgång, enkel och

Läs mer

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering 1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre 2016-09-16 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Christine Fransson och Kristina Persson Leg.apotekare 2016-09-16 Stockholms läns

Läs mer

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD BPSD-registret Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD Lennart Minthon Professor, överläkare, registerhållare http://www.bpsd.se/ 11/28/2014 Det finns 160 000 personer med demenssjukdom i Sverige

Läs mer

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20)

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Modell Västerbotten Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Samverkansgruppen för Läkemedelsgenomgångar i Västerbotten med representanter från landsting och kommuner

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på. TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och

Läs mer

Ansvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista

Ansvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista 2014 Sveriges läkarförbund LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer Ansvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer Fråga om ansvar och hantering

Läs mer

www.bpsd.se Neuropsykiatriska kliniken

www.bpsd.se Neuropsykiatriska kliniken www.bpsd.se 1 Regeringens äldresamordnare 2 Regeringen satsar 3,75 miljarder kronor på bättre vård för de allra mest sjuka äldre. Fyra kvalitetsregister: Senior Alert SveDem BPSD-registret Palliativ registret

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Vers 20110531 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den 2011 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende

Läs mer

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Dnr HSS 2015-0008 Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Läkemedelskommittén arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Enheten för kunskapsstyrning utgör kommitténs administrativa stöd i

Läs mer

Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad

Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Läkemedelsgenomgångar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Läkemedelsgenomgångar 1 Ur Borås Stads Styr- och ledningssystem

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Gunnar Dahlberg, Elma Tajic, Anders Wickberg, Annika Olsson

Gunnar Dahlberg, Elma Tajic, Anders Wickberg, Annika Olsson 1 (5) 1 Syfte Syftet med instruktionen är att tydliggöra samverkan och ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting avseende akutläkemedelsförråd inom hemsjukvård och särskilda boenden i Västmanland.

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo Information om BPSD-registret Studerande Februari 2015 Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister Startade i november 2010 på Minneskliniken Malmö,

Läs mer

Presentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken

Presentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken Presentation av BPSD registret 1 Regeringens äldresamordnare 2 Regeringen satsar på bättre vård för de allra mest sjuka äldre. Fyra nationella kvalitetsregister: Senior Alert SveDem BPSD-registret Palliativ

Läs mer

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland Mål på regeringsnivå 2011-2014 3. God och säker läkemedelsbehandling för äldre Läkemedelsbehandling

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Dessa riktlinjer har utarbetats av Läkemedelskommittén i Landstinget Sörmland på uppdrag av HoS-ledningen, godkänts av Hälsoval, Division

Läs mer

ALLT DET GODA En värmländsk inspirationsdag med fokus på äldres hälsa SUNNE SPA 25 APRIL 2017

ALLT DET GODA En värmländsk inspirationsdag med fokus på äldres hälsa SUNNE SPA 25 APRIL 2017 Välkommen till ALLT DET GODA En värmländsk inspirationsdag med fokus på äldres hälsa SUNNE SPA 25 APRIL 2017 Många av de förändringar som görs i vård och omsorg leder till förbättringar som ger förutsättningar

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och

Läs mer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer 1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Monica Rask- Carlsson, MAS 2011-04-11 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet 2011-04-11 Övergripande rutin

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

Fältstudie Läkemedelsgenomgång Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert Diabetesvården kommunal hälso- och sjukvård i Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert Patientfall Person kommer in till korttidsplats i väntan på boende

Läs mer

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun 2010-07-13 Vv 150/2010 Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun Innehållsförteckning Avvikelsehantering...3 Patientsäkerhetsterminolog...3 Hälso- och sjukvårdslagen...3 Lag om yrkesverksamhet på

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad: Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan

Läs mer

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare

Läs mer

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande

Läs mer

Äldres läkemedelsbehandling -

Äldres läkemedelsbehandling - Äldres läkemedelsbehandling - förbättringsinsatser och samarbetsformer Lydia Holmdahl Skånes universitetssjukhus lydia.holmdahl@skane.se Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats

Läs mer

Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum

Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum i Stockholms läns landsting utvecklar och stödjer sjukvården med kunskap och tjänster som främjar medveten läkemedelsbehandling. Målet är största, möjliga nytta för

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2013-01-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Samverkansrutinen är uppdaterad enligt gällande lag och föreskrifter.

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

SOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter. Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter. Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Äldre och läkemedel Landstinget Västernorrland

Äldre och läkemedel Landstinget Västernorrland Äldre och läkemedel Landstinget Västernorrland Emelie Fagerberg, apotekare Eva Oskarsson, geriatriker 141030 Smarta råd om läkemedel för äldre Samarbete LVN, SPF och PRO Information till äldre och anhöriga

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård Antagen av Läns Lako 2014-02-14 Bakgrund I föreskriften Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2016-2-3 Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens

Läs mer

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En av grundprinciperna för inkontinensverksamheten

Läs mer

Riktlinje för arbete med BPSD-registret

Riktlinje för arbete med BPSD-registret Riktlinje för arbete med BPSD-registret Dokumenttyp: Riktlinje Giltigt f.r.o.m: 2016-12-01 Befattning: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Utvecklingsledare Sida 1 av 9 Version/D.nr: Upprättad av: Gun Andersson

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende; SOSFS 2015:XX (M) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende; beslutade den 2015. Socialstyrelsen föreskriver följande

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Delegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning

Delegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård Utbildningskompendium för delegeringsutbildning Del 1 Inledning Denna skrift riktar sig till dig som står i begrepp att ta emot en delegering. Att

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola 6 Definitioner Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en person kan utföra själv.

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

2 Med läkemedelshantering avses i dessa föreskrifter ordination, iordningställande, administrering, rekvisition och förvaring av läkemedel.

2 Med läkemedelshantering avses i dessa föreskrifter ordination, iordningställande, administrering, rekvisition och förvaring av läkemedel. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Osteoporos - det du behöver veta och lite till!

Osteoporos - det du behöver veta och lite till! KOPIA Denna inbjudan har skickats till din verksamhetschef Inbjudan till en 2-dagars utbildning veta och lite till! Utredning och behandling av en folksjukdom Svenska Osteoporossällskapet i samarbete med

Läs mer

BESKRIVNING AV EGENVÅRD

BESKRIVNING AV EGENVÅRD RIKTLINJE Dokumentnamn Beskrivning av egenvård Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 151116 RUTIN Gemensam med Regionen: Nej Gäller

Läs mer

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp 1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version

Läs mer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

FASS- Föfattningar KARIN ÄNGEBY, DECEMBER 2015

FASS- Föfattningar KARIN ÄNGEBY, DECEMBER 2015 FASS- Föfattningar KARIN ÄNGEBY, DECEMBER 2015 FASS Publicerades första gången 1966. FASS-Farmaceutiska Specialiteter i Sverige. www.fass.se Innehållet i FASS Alkohol och läkemedel Antibiotikaresistens

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Rutin fast vårdkontakt

Rutin fast vårdkontakt Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.

Läs mer

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet Delegering av läkemedelshantering Avsnitt för delegering 1. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömning av en hälso- och

Läs mer

2012-09-07. www.bpsd.se

2012-09-07. www.bpsd.se www.bpsd.se 1 Det faktum att ett beteende avses störande, speglar mera motpartens eller omgivningens personliga värderingar, än personen som handlar på ett visst sätt. På något sätt är ett så kallat beteende

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Plevnagården, Malmköping

Plevnagården, Malmköping Gösta Lööf, 016-10 45 81, acj PROTOKOLL Protokoll från sammanträde med läkemedelskommittén Datum: 2010-05-18 Tid: Kl. 13.00-16.00 Plats: Närvarande: Plevnagården, Malmköping Anders Stjerna Ruth Lööf Marie

Läs mer

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning

Läs mer

BPSDregistret, en framgångssaga. Sigrid Kulneff, Sjuksköterska

BPSDregistret, en framgångssaga. Sigrid Kulneff, Sjuksköterska BPSDregistret, en framgångssaga Sigrid Kulneff, Sjuksköterska Hela Sverige är med! Anslutna enheter: 4750 Anslutna kommuner: 282 Administratörer: 14 000 Inlagda personer: 25 918 Gjorda skattningar: 62

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2. ORDINATION... 11

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2. ORDINATION... 11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1. ANSVAR... 5 1.1. Allmänt... 5 1.2. Övergripande ansvar... 5 1.3. Verksamhetens ansvar... 5 1.4. Farmacevtiskt ansvar... 6 1.5. Avdelningschefens ansvar... 6 1.6. Läkarens ansvar...

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer