GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR

Transkript

1 TerapiTips NR 5 DECEMBER 2013 UTGIVEN AV LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I LANDSTINGET SÖRMLAND I DETTA NUMMER Ordföranden har ordet SID 2 Nya medarbetare i Läkemedelskommittén SID 3-4 Nya riktlinjer för läkemedelshantering i Sörmland SID 5-7 BPSD? Är det en sjukdom? SID 8-9 Mellansvenskt läkemedelsforum 2014 SID 9 Temadag Mycket LUTS och lite LUST? SID 10 Diabetesforum 2013 SID 11 Aktuella utbildningar GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR TILLÖNSKAR VI ALLA LÄSARE!

2 NR SIDAN 2 Ordföranden har ordet Välkommen till ett nytt nummer av TerapiTips! Höstens stora utmaning har varit och är fortfarande bytet av leverantör av dosexpedierade läkemedel. Landstinget Sörmland har från den 7 oktober en ny leverantör för dosexpedierade läkemedel. Upphandlingen har genomförts tillsammans med landstingen i Dalarna, Västmanland, Gävleborg, Uppsala, Örebro och Värmland. Det nya avtalet är med Apotekstjänst Sverige AB. Läkemedelskommittén har samlat all grundläggande information på hemsidan där du också kan följa vad som händer fortlöpande. Kommuner: Se Insidan/Intranät i respektive kommun Landstinget: Se Läkemedelskommitténs hemsida Vi har också under hösten tillsammans med verksamhetscheferna påbörjat arbetet med att införa Läkemedelsberättelse och dokumentation av läkemedelsförändringar under vårdtid. Läkemedelsberättelsen är en beskrivning av vilka läkemedelsförändringar som har gjorts under vårdtiden, vad och varför. Den är en del i den utskrivningsinformation som ges till patient och nästa vårdgivare. Till patient ska även ges en aktuell läkemedelslista eller för dospatient aktuellt dosrecept. Målsättningen med detta omfattande arbete är att minska överföringsfel av läkemedel i vårdens övergångar och att säkerställa att patienten får rätt läkemedel. Dokumentet Läkemedelshantering i Sörmland 2013 är nu färdigt efter revision. Det innehåller riktlinjer för läkemedelshantering i öppen vård, sluten vård, tandvård och kommunal hälso- och sjukvård. Syftet med en gemensam instruktion för läkemedelshanteringen i hela länet är att skapa samsyn, enhetlighet och främja samverkan och därmed öka säkerheten för patienten. Läs mer på sidan 5. Den 5-6 februari 2014 går Mellansvenskt läkemedelsforum av stapeln, denna gång i Västerås. Läs mer på sidan 9. Från 1 januari 2014 gäller nya regler för samverkan mellan den offentligt finansierade hälsooch sjukvården och industrin som levererar läkemedel, medicinteknik och laboratorieteknik. För första gången finns nu en gemensam överenskommelse om samverkansregler mellan parterna Sveriges Kommuner och Landsting, LIF de forskande läkemedelsföretagen, Swedish Medtech och Swedish Labtech. Arbetsgivaren behöver ta ett större ansvar för fortbildning då den så kallade 50 procent-regeln upphör helt. 50 procent-regeln innebar att företagen kunde stå för upp till 50 procent av kostnader för resor, kost och logi samt hela deltagaravgiften för en medarbetare i hälso- och sjukvården. I framtiden ska sjukvårdshuvudmännen själva stå för alla dessa kostnader. Just denna del av överenskommelsen har dock en övergångperiod fram till 31 december 2014, helt enkelt för att landstingen ska hinna ta in de extra kostnaderna i sina budgetar. Mer detaljer om detta i TerapiTips nummer 2/2014. Till sist vill vi på Läkemedelskommittén tillönska er alla en lång och skön Advent och så småningom en riktigt God Jul och ett Gott Nytt Läkemedelsår 2014! Lars Steen Ordförande Läkemedelskommittén

3 SIDAN 3 NR Nya medarbetare i Läkemedelskommittén Jag heter Malin Engström, läkare med specialistkompetens i Geriatrik, kliniskt verksam och sektionsansvarig läkare för Geriatrik, bitr. verksamhetschef för Medicinkliniken på Mälarsjukhuset. Jag arbetar deltid i läkemedelskommittén sedan hösten 2013 och värnar om god läkemedelsanvändning för äldre. Läkemedelskommittén är en plattform att nå ut med information, inhämta kunskap och skapa nätverk över hela länet. Arbetet innebär även en möjlighet att driva läkemedelsfrågor och kvalitetsutveckling inom Hälso- och sjukvården. Malin Engström Geriatriker Medicinkliniken MSE Jag heter Nils Skanke och är barnläkare. Född och uppvuxen i Trondheim Norge och läkarstudier i Zürich, Schweiz. Jag har arbetat som barnläkare i Eskilstuna, Uppsala, Karlstad och Stockholm. Min huvudsakliga kliniska inriktning nuförtiden är hematologi, immunologi och barnreumatologi. Jag har dock ganska bred klinisk erfarenhet inom olika områden av pediatriken inklusive öppenvårdpediatrik. Jag har också varit verksamhetschef vid Barn och ungdomskliniken Sörmland. Mitt engagemang i läkemedelskommittén härrör sig utifrån ett behov av att bidra till att bevaka ett starkare barnperspektiv på användande av läkemedel till barn. Flertalet läkemedel som används till barn är inte utprovade inom denna åldersgrupp. Att regionens läkemedelskommittéer nu kommer ut med särskilda rekommendationer för läkemedel till barn är ett led i strävan att minska off labelförskrivningen och därmed bidra till att öka säkerheten vid behandling av barn. Närmast nu handlar mitt engagemang om att få ett häfte upptryckt med rekommenderade barnläkemedel i ett händigt format för bruk i primärvården. Rekommendationerna kommer i första hand att gälla vanliga barnåkommor inom öppenvården och implementering kommer att ske under början av Nils Skanke Överläkare Barn & Ungdomskliniken Sörmland

4 NR SIDAN 4 Jag heter Shilan Ghaderi och är biomedicinsk analytiker (BMA) i botten, studerade på 90-talet i Örebro 3 år. Jag läste läkarprogrammet i Göteborg med cellbiologi inriktning (40 poäng cellbiologi). Vikarierade på medicinkliniken MSE 7-8 månader, sedan AT-tjänstgöring också i Eskilstuna, därefter vikarierade jag 10 månader på Torshälla vårdcentral och efter det började jag min ST-internmedicin med gren till hematologi MSE. Beräknad färdig specialist i internmedicin våren 2015, därefter påbyggnad med hematologi med extra intresse för koagulation. Shilan Ghaderi Sammankallande expertgruppen Koagulation/trombos Jag heter Björn Lundahl, sedan 18:e november 2013 arbetar jag deltid som Informationsläkare. Övrig tid arbetar jag som Allmänläkare på Tunafors Vårdcentral i Eskilstuna. Mina läkarstudier gjorde jag vid Karolinska Institutet i Stockholm. Specialistläkare i Allmänmedicin sedan Det finns ett stort behov av producentobunden läkemedelsinformation och jag ser fram emot att försöka bidra till ökad kunskap om läkemedel och läkemedelshantering till mina kliniskt aktiva kollegor på vårdcentraler och sjukhuskliniker. Björn Lundahl Informationsläkare Läkemedelskommittén Sörmland

5 SIDAN 5 NR Nya riktlinjer för läkemedelshantering i Sörmland Nu finns nya riktlinjer för läkemedelshantering Läkemedelshantering i Sörmland 2013! Riktlinjerna gäller i öppen vård, sluten vård, tandvård och kommunal hälso- och sjukvård. Syftet med en gemensam instruktion för läkemedelshanteringen i hela länet är att skapa samsyn, enhetlighet och främja samverkan och därmed öka säkerheten för patienten. Syftet är också att underlätta arbetet för vårdpersonal, sjuksköterskor/distriktssköterskor och läkare. Nya häftet finns på Läkemedelskommitténs hemsida. Det finns enbart i elektronisk form som man själv kan skriva ut hela eller delar av. En av orsakerna till detta är att vi ska kunna göra snabbare uppdateringar. Reglerna gäller även naturläkemedel, vissa utvärtes medel och veterinära läkemedel. Rapportering önskas dessutom för kosmetiska och hygieniska produkter. Samtliga misstänkta biverkningar av läkemedel ska rapporteras. Misstänkta biverkningar som har samband med exponering i arbetet ska rapporteras. Förgiftningar och missbruk av nya läkemedel räknas som biverkningar vad gäller rapporteringskrav enligt EU-regler. Nyheter Ett nytt uppdaterat avsnitt om biverkningsrapportering finns i kap eftersom nya rutiner införts. Andra nyheter i häftet är bl.a. avsnittet om Egenvård kap 1.2 samt avsnittet om Läkemedelsgenomgångar kap 2.6 eftersom det kommit nya författningar sedan förra häftet trycktes. Biverkningsrapportering Nya rutiner för biverkningsrapportering finns på Läkemedelsverkets hemsida. Där finns även blanketter för rapportering, både i elektronisk form och i wordform. Biverkningar kan rapporteras av hälso- och sjukvårdspersonal samt av patienter/konsumenter. Med hälso- och sjukvårdspersonal avses läkare, sjuksköterskor, tandläkare och farmaceuter. Redan en misstanke om läkemedelsbiverkning ska rapporteras, den behöver inte vara utredd eller bekräftad. Egenvård Egenvård är hälso- och sjukvårdsåtgärder som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra (SOSFS 2009:6). Vilka åtgärder som kan utgöra egenvård kan inte anges generellt utan är beroende på omständigheter i varje enskilt fall.

6 NR SIDAN 6 För att egenvård ska komma i fråga vid läkemedelsbehandling måste en individuell bedömning göras där antingen den enskilde själv eller en anhörig kan förstå och ansvara för att läkemedel tas i rätt tid, på rätt sätt och att man är medveten om vad förpackningarna innehåller etc. Det är viktigt att tänka på att anhörig till vuxna personer inte har någon skyldighet att hjälpa till med egenvården. Läkemedelsgenomgångar I kap. 2.6 beskrivs kort hur läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelse ska gå till. Se även Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården se/sosfs/ Vårdgivaren ska erbjuda en enkel läkemedelsgenomgång till de patienter som är 75 år och äldre som är ordinerade fem läkemedel eller flera vid besök hos läkare i öppen vård, inskrivning i sluten vård, påbörjad hemsjukvård eller vid inflyttning i en sådan boendeform eller bostad som omfattas av 18 hälso- och sjukvårdslagen. Patienter som är 75 år och äldre som är ordinerade minst fem läkemedel ska även erbjudas en enkel läkemedelsgenomgång minst en gång per år under pågående hemsjukvård eller boende i sådan boendeform eller bostad som omfattas av 18 hälso- och sjukvårdslagen. Vårdgivaren ska även erbjuda patienter som har läkemedelsrelaterade problem eller där det finns misstanke om sådana problem en enkel läkemedelsgenomgång. En läkare ska ansvara för läkemedelsgenomgångar. Vid en enkel läkemedelsgenomgång ska följande kartläggas: 1. vilka läkemedel patienten är ordinerad och varför 2. vilka av dessa läkemedel patienten använder Läkaren skall kontrollera om läkemedelslistan är korrekt samt göra en bedömning av om läkemedelsbehandlingen är ändamålsenlig och säker. En fördjupad läkemedelsgenomgång ska erbjudas den patient som efter enkel läkemedelsgenomgång har kvarstående läkemedelsrelaterade problem eller där det finns misstanke om sådana problem. En läkemedelsberättelse ska upprättas av en läkare när en patient under vårdtillfället fått en läkemedelsgenomgång. Läkemedelsberättelsen ska innehålla uppgifter om: 1. vilka ordinationer som har ändrats, 2. vilka andra åtgärder rörande läkemedelsbehandlingen som har vidtagits och 3. orsakerna till de vidtagna åtgärderna. Vid utskrivningen ska patienten få läkemedelsberättelsen, den uppdaterade läkemedelslistan och den övriga information om målen för läkemedelsbehandlingen, vilka andra åtgärder som har vidtagits och orsakerna till åtgärderna. Bilagor Flera av bilagorna är uppdaterade. Två är helt nya, Bilaga 9 Checklista för riskanalys inför ordination i Kommunal Hälso- och sjukvård och Bilaga 10 Läkarintyg avseende egenvård (enligt chefsläkarmeddelande från 2012). Observera att två av bilagorna (bilaga 1 och 10) är i form av länkar som leder vidare till originaldokumentet. Läkemedelshanteringshäftet och bilagorna kan nås här. Bilagorna finns på hemsidan även som fria länkar för att man enkelt ska kunna skriva ut aktuell bilaga. En bilaga som ofta används är Bilaga 3A Ansvar Läkemedelshantering. 3. vilka övriga läkemedel (även receptfria och naturläkemedel) patienten använder.

7 SIDAN 7 NR Lån av läkemedel Kapitel om lån av läkemedel är inte ändrat men expertgruppen vill här förtydliga vilka rutiner som gäller eftersom lån av fr.a. kontrollvaror (t.ex. narkotika) diskuterats den senaste tiden. 1. Den som lånar ut ska förvissa sig om att den som lånar är behörig. Detta kan t.ex. ske genom att man kontrollringer till den avdelning som vill låna läkemedel. 2. Vid lån av narkotika eller andra kontrollvaror måste lånet föras in i narkotikajournalen både på den utlånande och på den inlånande avdelningen med kontrasignering. 3. Lån av läkemedel mellan enheter dokumenteras skriftligt av säkerhetsskäl. erhålls och risk för förväxling undviks. Det finns flera läkemedel som har liknande namn. Lånas enstaka tabletter i burk eller läkemedelspåse måste läkemedelsnamn, styrka, beredningsform anges på bägaren eller läkemedelspåsen, för en säker identifiering. En säker läkemedelshantering är en förutsättning för hög patientsäkerhet Vår förhoppning är att detta häfte ska vara ett värdefullt hjälpmedel vid utarbetandet av de lokala instruktionerna och ett stöd i det dagliga arbetet för all personal i hälso- och sjukvården! För expertgruppen Läkemedelshantering Agneta Schultz Ulla Eurenius Apotekare Sjuksköterska Läkemedelskommittén Medicinkliniken MSE Dokumentation av preparatnamn, styrka och beredningsform ska göras så att rätt läkemedel

8 NR SIDAN 8 BPSD? Är det en sjukdom? - Hallå!? Hallå!? Hallå!? Förkortningen som myntades 1996 står för Beteendestörningar och Psykiska Symptom vid Demenssjukdom. Det fanns behov av ett samlingsbegrepp för ett antal vanliga symptom som uppträder vid demenssjukdom. Dels är det frågan om beteenden som är belastande för individen och andra människor, dels om psykiska symptom. Till den förstnämnda kategorin hör till exempel rop- och vandringsbeteenden. Vi har alla hört oupphörliga rop -Hallå!? Hallå!? Till den andra kategorin hör bland annat depression och hallucinationer. Men begreppet BPSD blev snart ifrågasatt*. Det är för oprecist för en heterogen samling symptom av olika svårighetsgrad vid olika demenssjukdomar. Lägg därtill att vi faktiskt saknar god kunskap om naturalförloppet för symptomen i fråga vid olika demensdiagnoser. Om nu ens demensdiagnosen blivit korrekt... Vid närmare analys kan man i alla fall urskilja fyra olika symptomkluster: A. Affektiva symptom; depression, mani/hypomani, ångest/oro, irritabilitet. B. Psykossymptom; hallucinationer, vanföreställningar, felaktig identifiering. C. Hyperaktivitet; psykomotorisk agitation (både verbal och fysisk, aggressiv och nonaggressiv), vandringsbeteende, ropbeteende, sömnstörning. D. Apati; initiativlöshet, tillbakadragenhet, förlust av intressen. Av denna uppräkning borde framgå att det är fullständigt osannolikt att ett och samma läkemedel skulle kunna fungera mot allt! Och ändå är det fortfarande ack så vanligt, i det närmaste praxis, att försöka behandla rubb och stubb med antipsykosmedel. Gemensamt för alla de antipsykotiska läkemedlen är någon grad av sänkning av dopaminnivån. Gemensamt för demenssjukdomarna är bland annat att dopaminnivåerna redan är för låga... ett svajigt farmakologisk utgångsläge alltså. Från att ha visat dokumenterad god effekt vid schizofreni med psykotiska symptom, agitation och aggressivitet så gled antipsykosläkemedlen in i demenssjukvården och kom där att, utan närmare utvärdering, användas mot diverse symptom. Den förbättring av symptomen man åstadkommer, sker oftast till priset av försämrade kognitiva och motoriska funktioner. Den demenssjuke blir för sederad för att kunna tänka och helt enkelt för stel för att få upp munnen för att ropa och för stel för att alls kunna ta sig ur sängen för att vandra och störa! Det finns starkt vetenskapligt stöd för att de initiala interventionerna vid BPSD skall vara av icke-farmakologisk art. Först kommer en kartläggning av vilka symptom det är frågan om. BPSD-registrets** skattningsskala ger ett utmärkt utgångsläge. Sedan skall en medicinsk bedömning följa, inklusive fysiskt och psykiskt status, och därefter i stort sett alltid sanering av läkemedel med tänkbar ogynnsam effekt. Åtgärder skall övervägas med avseende på närhet/ fysisk kontakt, meningsfull sysselsättning, rörlighet/aktivitet, fungerande mag-tarmfunktion och vattenkastning, vikt, nutrition och sömn. Omgivande miljö och interaktionsmönster med personal och andra boende skall ses över. Och sist, men icke minst, skall av effekten av genomförda åtgärder utvärderas, regelbundet, och med samma kartläggningsinstrument som man använde från början. Kartläggning måste ske regelbundet, eftersom symptomen fluktuerar och inte kan åtgärdas en gång för alla, och för att uppmärksamma eventuella biverkningar i symptomfloran. Det är intervention enligt ovan som är det som verkligen kan ta skruv för att reducera, och förebygga, BPSD! Läkemedelsbehandling vid symptom inom klustret är inte alls utesluten, men skall ha

9 SIDAN 9 NR ett bestämt fokus. Vid affektiva symptom bör SSRI prövas. Vid vissa psykossymptom som hallucinationer kan kolinesterashämmare vara bäst. Vid farliga symptom kan en kortvarig behandling med antipsykosmedel vara lämpligast. Vid symptom på hyperaktivitet eller apati kan det lika gärna ge bäst effekt att sanera befintlig medicinering och prova smärtlindring. Konfusion utgör alltid differentialdiagnos vid snabbt förändrade symptombilder och då bör orsaken åtgärdas. *Demens är ett syndrom med stadigvarande nedsättning av kognitiva funktioner såsom minne och andra intellektuella förmågor (orientering, språk och tankeförmåga) och med en varierande symptomkonstellation av neuropsykiatriska symptom. BPSD kommer att börja utmönstras till förmån för begreppet NPSD (NeuroPsykiatriska Symptom vid Demenssjukdom) men BPSD är fortfarande det begrepp som används. ** BPSD-registret Marie Holmberg Clausen Geriatriker, Minnesmottagningen MSE och Sammankallande Samarbetsgruppen äldre och läkemedel Kom i håg! Mellansvenskt läkemedelsforum 5-6 februari 2014 i Västerås Programmets huvudrubriker är: Äldre och läkemedel (Demens -aktuella och framtida läkemedel, BPSD, Depressioner hos äldre) Infektion (Borrelia, Tularemi zoonoser. Vaccinationer nytta kontra risk) Läkemedel under graviditet och amning samt riktlinjer vid osteoporos Astma/KOL (Syrgasbehandling, Astmabehandling hos barn, KOL-diagnostik och behandling) Antikoagulantia (Förmaksflimmer och strokeprofylax, DVT) Dessutom: Pandemier apokalyps eller tomma hot? Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar i Uppsala samt känd ornitolog och expert på antibiotikaresistensens utbredning till alla hörn på vår jord. Han är tillika författare till boken Pandemi. Läkemedelskommittéerna i Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Uppsala län, Värmland, Västmanland och Örebro arrangerar gemensamma utbildningsdagar för läkare i regionen, ej företagssponsrade. Läkemedelskommittén bjuder länets AT-läkare på anmälningsavgiften. Program Mellansvenskt Läkemedelsforum 2014 Anmälan via Sista anmälningsdag 6 december 2013!

10 NR SIDAN 10 Temadag Mycket LUTS och lite LUST? Den 24 oktober arrangerade Expertgruppen för gynekologi och urologi temadag på temat Mycket LUTS och lite LUST? på Safiren i Katrineholm. Ca sjuttio personer närvarade och syftet var att belysa problematiken kring LUTS och LUTS från flera olika håll. Dagen inleddes med en föreläsning om läkemedelsbehandling av LUTS av Jan- Erik Damber, professor och överläkare vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Värt att notera är att benign prostatahyperplasi är vanligt förekommande och att läkemedelsbehandling av prostataproblem generellt har relativt blygsam effekt. Följsamheten till behandlingen är dålig, framför allt något år in i behandlingen. Därefter fortsatte Sonny Schelin, specialist i urologi och kirurgi i Kalmar, att prata om invasiva behandlingsmetoder med fokus på minimalinvasiva metoder. Vid användning av dessa metoder kan patienten ofta gå hem relativt snart efter ingreppet och riskerna är mindre än vid öppenkirurgiska ingrepp. Vid uppföljning ett år efter behandling förefaller effekten av minimalinvasiva ingrepp vara ungefär likvärdiga med andra kirurgiska metoder. Före lunchen presenterade Torsten Lindeborg, överläkare vid urologen på Mälarsjukhuset, ett antal patientfall med anknytning till förmiddagens föreläsningar som även kommenterades av Jan- Erik och Sonny. På eftermiddagen tog Helena Cewers, barnmorska och sexolog från Skåne universitetssjukhus, över med sin uppskattade föreläsning Lust att ha lust. Hon pratar om lust och problem associerade till detta utifrån vardagliga situationer. Hennes syfte är att få publiken att känna igen sig själva, men också att tänka till kring denna problematik som alltför sällan berörs vid mötet med våra patienter. Dagen avslutades med att Ann Blom, inkontinenssamordnare och sektionschef för Vesicacentralen, presenterade Sörmlands vårdprogram för urininkontinens som blev klart under Cecilia Olvén, Apotekare För expertgruppen Gynekologi och urologi

11 S I DA N 1 1 N R Diabetesforum 2013 D en 24 oktober anordnades det årliga Diabetesforum i Sörmland. Denna gång var det förlagt till Åsa folkhögskola i Sköldinge. Cirka 70 personer aktiva inom diabetesvården i vårt landsting deltog. Temat för årets forum var Kvalitet i diabetesvården. Ämnen som belystes var bl.a. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens initiativ Diabetesprocessen och diabetesfotomhändertagandet i länet, pedagogisk utbildning för diabetessköterskor med syfte att kunna bedriva gruppverksamhet för diabetiker. Hans-Åke Lanthén redogjorde för Landstingets ledningssystem, där diabetes är ett pilotområde. Statistik från NDR (Nationella DiabetesRegistret) redovisades. En positiv och uppmuntrande nyhet är att diabetesvården i den sörmländska primärvården tillhör den bästa i landet. Det visar en rapport från Sveriges kommuner och landsting. Tydliga satsningar och tydliga vårdprogram som är lika i hela länet är delar av framgången. Det firade vi alla med tårta förstås! Majoriteten av deltagarna lämnade in en utvärdering, vilket ger en bra återkoppling. Många kloka samt tänkvärda kommentarer. Vi som arrangerar dessa träffar tackar för och tar till oss era synpunkter och gläder oss åt övervägande positiva omdömen om dagen som helhet. Vi ser att det årliga diabetesforumet är mycket uppskattat och är viktigt för erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan olika yrkesutövare i diabetesvården i Sörmland. Lars Steen och Diabetessamordnarna Diabetesrådet och Diabetesprocessen

12