Näringsliv. Förslag till statsbudget för Innehållsförteckning. 1 Förslag till riksdagsbeslut...11

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Näringsliv. Förslag till statsbudget för 2003. Innehållsförteckning. 1 Förslag till riksdagsbeslut...11"

Transkript

1 Näringsliv 24

2

3 Förslag till statsbudget för 2003 Näringsliv Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut... 2 Näringsliv Omfattning Skatteavvikelser Näringspolitik Omfattning Utgiftsutveckling Mål Politikens inriktning Kapitalförsörjning Insatser Resultatbedömning Information, rådgivning och kompetensutveckling Insatser Resultatbedömning Regler, tillstånd och tillsyn Insatser Resultatbedömning Forskning och utveckling Insatser Resultatbedömning Statistik, uppföljning och utvärdering Insatser Resultatbedömning Regional näringspolitik Insatser Resultatbedömning Statliga insatser utanför politikområdet Revisionens iakttagelser Budgetförslag : Verket för näringslivsutveckling: Förvaltningskostnader :2 Näringslivsutveckling m.m :3 Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvaltningskostnader :4 Turistfrämjande

4 :5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m :6 Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning m.m :7 Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar m.m :8 Patentbesvärsrätten :9 Patent- och registreringsverket: Finansiering av viss verksamhet (likvidatorer) :0 Upprätthållande av nationell metrologi m.m : Elsäkerhetsverket :2 Bidrag till standardisering och FoU inom experimentell teknik m.m :3 Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader :4 Rymdverksamhet :5 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien :6 Konkurrensverket :7 Konkurrensforskning :8 Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m :9 Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen :20 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m :2 Avgifter till vissa internationella organisationer Övrig statlig verksamhet Patent- och registreringsverket Revisorsnämnden Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande Omfattning Utgiftsutveckling Mål Politikens inriktning Insatser Insatser inom politikområdet Insatser utanför politikområdet Resultatbedömning Resultat Analys och slutsatser Revisionens iakttagelser Budgetförslag : Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet :2 Kommerskollegium :3 Exportfrämjande verksamhet :4 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning :5 Investeringsfrämjande :6 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen :7 Avgifter till internationella handelsorganisationer Exportkreditnämnden

5 5 Konsumentpolitik Omfattning Utgiftsutveckling Politikens inriktning Mål, villkor och resultatindikatorer Mål som resultatbedömningen bygger på Politikens inriktning Insatser Insatser inom politikområdet Insatser utanför politikområdet Resultatbedömning Resultat Analys och slutsatser Revisionens iakttagelser Budgetförslag : Marknadsdomstolen :2 Konsumentverket :3 Allmänna reklamationsnämnden :4 Fastighetsmäklarnämnden :5 Åtgärder på konsumentområdet :6 Bidrag till miljömärkning av produkter Politikområde Forskningspolitik under utgiftsområde 6 Utbildning och universitetsforskning Budgetförslag : Verket för innovationssystem: Förvaltningskostnader :2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling

6 Tabellförteckning Anslagsbelopp Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet Härledning av ramnivå , Utgiftsområde 24 Näringsliv Skatteavvikelser netto Utgiftsutveckling inom politikområdet ALMI:s utlåning Såddfinansiering Startlinjen Nya ansökningar/belopp inom det geovetenskapliga forskningsanslaget Anslagsutveckling Härledning av anslagsnivå för 38: Verket för näringslivsutveckling: Förvaltningskostnader Anslagsutveckling Härledning av anslagsnivå för 38:2 Näringslivsutveckling m.m Anslagsutveckling Uppdragsverksamhet Härledning av anslagsnivå för 38:3 Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvaltningskostnader Anslagsutveckling Härledning av anslagsnivå för 38:4 Turistfrämjande Anslagsutveckling Offentligrättslig verksamhet Uppdragsverksamhet Härledning av anslagsnivå för 38:5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m Anslagsutveckling Härledning av anslagsnivå för 38:6 Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning m.m Anslagsutveckling Härledning av anslagsnivå för 38:7 Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar m.m Anslagsutveckling Härledning av anslagsnivå för 38:8 Patentbesvärsrätten Anslagsutveckling Härledning av anslagsnivå för 38:9 Patent- och registreringsverket: Finansiering av viss verksamhet (likvidatorer) Anslagsutveckling Härledning av anslagsnivå för 38:0 Upprätthållande av nationell metrologi m.m Anslagsutveckling Offentligrättslig verksamhet

7 3.3 Härledning av anslagsnivå för 38: Elsäkerhetsverket Anslagsutveckling Härledning av anslagsnivå för 38:2 Bidrag till standardisering och FoU inom experimentell teknik m.m Anslagsutveckling Härledning av anslagsnivå för 38:3 Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader Anslagsutveckling Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Härledning av anslagsnivå för 38:4 Rymdverksamhet Anslagsutveckling Härledning av anslagsnivå för 38:5 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien Anslagsutveckling Härledning av anslagsnivå för 38:6 Konkurrensverket Anslagsutveckling Härledning av anslagsnivå för 38:7 Konkurrensforskning Anslagsutveckling Härledning av anslagsnivå för 38:8 Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m Anslagsutveckling Härledning av anslagsnivå för 38:9 Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen Anslagsutveckling Härledning av anslagsnivå för 38:20 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag Anslagsutveckling Härledning av anslagsnivå för 38:2 Avgifter till vissa internationella organisationer Offentligrättslig verksamhet Uppdragsverksamhet Utgiftsutveckling inom politikområdet Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande Anslagsutveckling Budget för avgiftsbelagd verksamhet - Ackreditering Härledning av anslagsnivå , för 39: Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Anslagsutveckling Härledning av anslagsnivå , för 39:2 Kommerskollegium Anslagsutveckling Härledning av anslagsnivå , för 39:3 Exportfrämjande verksamhet Anslagsutveckling Härledning av anslagsnivå , för 39:4 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning Anslagsutveckling Härledning av anslagsnivå , för 39:5 Investeringsfrämjande Anslagsutveckling Härledning av anslagsnivå , för 39:6 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen Anslagsutveckling...8 7

8 4.6 Härledning av anslagsnivå , för 39:7 Avgifter till internationella handelsorganisationer Budget för avgiftsbelagd verksamhet Utgiftsutveckling inom politikområdet Anslagsutveckling Härledning av anslagsnivån , för 40: Marknadsdomstolen Anslagsutveckling Råd & Röns utveckling Varuprovning på uppdrag Härledning av anslagsnivån , för 40:2 Konsumentverket Anslagsutveckling Härledning av anslagsnivån , för 40:3 Allmänna reklamationsnämnden Anslagsutveckling Intäkter i form av ansöknings- och årsavgifter från fastighetsmäklare Härledning av anslagsnivån , för 40:4 Fastighetsmäklarnämnden Anslagsutveckling Härledning av anslagsnivån , för 40:5 Åtgärder på konsumentområdet Anslagsutveckling Härledning av anslagsnivån , för 40:6 Bidrag till miljömärkning av produkter Anslagsutveckling Härledning av anslagsnivå för 26: Verket för innovationssystem: Förvaltningskostnader Anslagsutveckling Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Härledning av anslagsnivå för 26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling

9 Diagramförteckning 3. Antal nystartade företag fördelade på näringsgren Antalet och ytan av beviljade undersökningstillstånd

10

11 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen. bemyndigar regeringen att under 2003 för ramanslaget 38:4 Rymdverksamhet ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst kronor efter 2003 (avsnitt 3.3.4), 2. bemyndigar regeringen att bilda ett av staten helt ägt aktiebolag för viss exportkreditgivning i syfte att ge svenska exportföretag likartade förutsättningar som andra länders exportföretag (avsnitt 4.8.4), 3. bemyndigar regeringen att under 2003 ikläda staten betalningsansvar intill ett belopp av kronor för exportkreditgarantier (avsnitt 4.8.8), 4. bemyndigar regeringen att för 2003 ikläda staten betalningsansvar intill ett belopp av kronor för investeringsgarantier (avsnitt 4.8.8), 5. bemyndigar regeringen att för 2003 besluta att Exportkreditnämnden får obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för skadeutbetalning (avsnitt 4.8.8), 6. bemyndigar regeringen att ändra reglerna för de investeringsgarantier som Exportkreditnämnden utfärdar till att omfatta trepartslån, merfinansiering, utfärdande av garantier i utländsk valuta och täckande av kommersiella risker vid trepartslån (avsnitt 4.8.8), 7. bemyndigar regeringen att under 2003 för ramanslaget 26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst kronor under (avsnitt 6..2), 8. för budgetåret 2003 anvisar anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt följande uppställning:

12 Anslagsbelopp Anslag Anslagstyp 26: Verket för innovationssystem: Förvaltningskostnader ramanslag :2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling ramanslag : Verket för näringslivsutveckling Förvaltningskostnader ramanslag :2 Näringslivsutveckling m.m. ramanslag :3 Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvaltningskostnader ramanslag :4 Turistfrämjande ramanslag :5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet ramanslag m.m. 38:6 Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning ramanslag :7 Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar ramanslag m.m. 38:8 Patentbesvärsrätten ramanslag :9 Patent- och registreringsverket: Finansiering av viss verksamhet ramanslag (likvidatorer) 38:0 Upprätthållande av nationell metrologi m.m. ramanslag : Elsäkerhetsverket ramanslag :2 Bidrag till standardisering och FoU inom experimentell teknik ramanslag m.m. 38:3 Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader ramanslag :4 Rymdverksamhet ramanslag :5 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien obetecknat anslag :6 Konkurrensverket ramanslag :7 Konkurrensforskning ramanslag :8 Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. ramanslag :9 Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen obetecknat anslag :20 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ramanslag ägda företag m.m. 38:2 Avgifter till vissa internationella organisationer ramanslag : Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet ramanslag :2 Kommerskollegium ramanslag :3 Exportfrämjande verksamhet ramanslag :4 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning ramanslag 4 39:5 Investeringsfrämjande ramanslag :6 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen ramanslag :7 Avgifter till internationella handelsorganisationer ramanslag : Marknadsdomstolen ramanslag :2 Konsumentverket ramanslag :3 Allmänna reklamationsnämnden ramanslag :4 Fastighetsmäklarnämnden ramanslag :5 Åtgärder på konsumentområdet ramanslag :6 Bidrag till miljömärkning av produkter obetecknat anslag Summa

13 2 Näringsliv 2. Omfattning I utgiftsområde 24 Näringsliv ingår politikområdena Näringspolitik (N), Utrikeshandel, exportoch investeringsfrämjande (UD) och Konsumentpolitik (Fi). Inom utgiftsområdet ingår även delar av politikområdet Forskningspolitik. Tabell 2. Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet Miljoner kronor Utfall 200 Anslag Utgiftsprognos Förslag anslag 2003 Beräknat anslag 2004 Forskningspolitik Näringspolitik Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande Konsumentpolitik Totalt för utgiftsområde 24 Näringsliv Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för Politikområdet hör till utgiftsområde 6 Utbildning och universitetsforskning. Tabell 2.2 Härledning av ramnivå , Utgiftsområde 24 Näringsliv Miljoner kronor Anvisat i 2002 års statsbudget Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning Beslut 5 54 Övriga makroekonomiska förutsättningar Volymer Överföring till/från andra utgiftsområden 2 0 Övrigt Skatteavvikelser Förutom de stöd till ett visst utgiftsområde som redovisas via anslag på statsbudgetens utgiftssida förekommer även stöd på statsbudgetens inkomstsida i form av olika särregler i skattelagstiftningen. Dessa stöd brukar kallas saldopåverkande skatteavvikelser. Det handlar om avvikelser från en enhetlig beskattning, t.ex. att en viss grupp omfattas av skattelättnad i förhållande till en enhetlig norm, vilket kan uppfattas som en skatteförmån. I det följande redovisas skatteavvikelser som hänför sig till utgiftsområde 24 Näringsliv. Ny ramnivå

14 Tabell 2.3 Skatteavvikelser netto Miljarder kronor Löneunderlag aktiva delägare i fåmansaktiebolag 0,38 0,38 Kvittning av underskott i aktiv näringsverksamhet 0,02 0,02 Nedskrivning av lager och pågående arbete 0,8 0,87 Skadeförsäkringsföretag 0,58 0,6 Överavskrivningar avseende inventarier 2,08 2, Periodiseringsfonder 3,94 4,32 Nedsättning inriktning mindre företag 6,25 6,47 Rumsuthyrning 0,83 0,88 Bränsleförbrukning inom industrin, energiskatt,7,78 Elförbrukning inom industrin 0,9,29 Nedsättning av koldioxidskatt som utgår på bränslen inom energiintensiv industri 0,9 0,9 Summa 27,70 28,92 Löneunderlag aktiva delägare i fåmansaktiebolag Genom reglerna i 3 2 mom. SIL för beskattning av aktiva delägare i fåmansaktiebolag och närstående till dessa, beskattas viss avkastning på arbetskraft i inkomstslaget kapital. Avkastning på arbete är lön, som bör beskattas i inkomstslaget tjänst. Avvikelsen består i skillnaden mellan tjänste- och kapitalinkomstbeskattningen. Kvittning av underskott i aktiv näringsverksamhet Underskott av aktiv näringsverksamhet får kvittas mot tjänsteinkomster under de fem första verksamhetsåren. Avdragsrätten är belagd med olika restriktioner för att förhindra handel med avdragsrätt och att avdragsrätt för samma näringsverksamhet kan uppkomma för flera femårsperioder. Nedskrivning av lager och pågående arbete Enligt en alternativregel kan lager (gäller ej fastigheter och värdepapper) tas upp till 97 procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet. Olika bestämmelser finns för pågående arbeten som utförs på löpande räkning och arbeten som utförs till fast pris. För arbeten på löpande räkning kan samma alternativregel som ovan användas. Skatteavvikelsen utgörs av ränteeffekten på den skattelättnad som lagernedskrivningen medför. Eftersom räntan på krediten inte är förmånsgrundande skall den utgöra underlag för särskild löneskatt. Skadeförsäkringsföretag I vissa fall har skadeförsäkringsföretag möjlighet att göra extra avsättningar till säkerhetsreserven. Skatteavvikelsen utgörs av ränteeffekten på skillnaden i skatt som det extra avdraget medför. Överavskrivningar avseende inventarier Den bokföringsmässiga avskrivningstiden bestäms av tillgångens livstid i bolaget, medan den skattemässiga avskrivningstiden bestäms enligt lag. Detta innebär att bokföringsmässiga och skattemässiga avskrivningar endast undantagsvis överensstämmer. Skatteregeln medger att en tillgång skrivs av snabbare än vad som är ekonomiskt motiverat. Skatteavvikelsen avser ränteeffekten på skattekrediten. Eftersom denna inte är förmånsgrundande skall den ligga till grund för beräkning av särskild löneskatt. Periodiseringsfonder Periodiseringsfond är en vinstanknuten reserveringsmöjlighet där näringsidkaren/bolaget kan reservera medel under högst 6 år (före inkomståret 999 var tiden 5 år). Inkomståret 996 medgavs avsättning med högst 25 procent. Avsättningstaket sänktes till 20 procent inkomståret 997. Avsättningstaket för enskilda näringsidkare och för fysiska personer som är delägare i HB återställdes inkomståret 998. Fr.o.m. inkomståret 200 är avsättningstaket 25 procent för aktiebolag och övriga juridiska personer och 30 procent för enskild näringsidkare och fysiska personer som är delägare i HB. Reserveringsmöjligheten innebär en skattekredit på det reserverade beloppet. Nedsättning inriktning mindre företag Vid beräkning av arbetsgivaravgifter får en arbetsgivare göra ett avdrag med 5 procent av lönesumman upp till ett visst tak. Den maximala 4

15 lönesumman som medgav nedsättning uppgick år 997 till kr per år. Fr.o.m. år 998 har den maximala lönesumman som medger nedsättning höjts till kr. Till denna avvikelse har även förts motsvarande avdrag för egenavgifter för enskilda näringsidkare. Rumsuthyrning Skattesatsen är 2 procent. Bränsleförbrukning inom industrin, energiskatt Industrisektorn är skattebefriad för all användning av fossila bränslen. Normen utgörs av full skattesats på dessa bränslen. Elförbrukning inom industrin Industrisektorn är skattebefriad för all användning av elektrisk kraft. Normen utgörs av normalskattesatsen på el. Nedsättning av koldioxidskatt som utgår på bränslen inom energiintensiv industri Fr.o.m. den juli 997 får den energiintensiva sektorn en nedsättning till 2 procent av den koldioxidskatt som överstiger 0,8 procent av det enskilda företagets omsättning. Företag inom cement-, kalk-, glas- och stenindustri är dock skattebefriade för koldioxidskatten på kol och naturgas över,2 procent av omsättningen. 5

16

17 3 Näringspolitik 3. Omfattning Politikområdet Näringspolitik omfattar verksamhetsområdena: Kapitalförsörjning, Information, rådgivning och kompetensutveckling, Regler, tillstånd och tillsyn, Forskning och utveckling, Statistik, uppföljning och utvärdering samt Regional näringspolitik. Verksamhetsområdet Regional näringspolitik har fr.o.m slagits samman med politikområdet Regionalpolitik inom utgiftsområde 9 Regional utjämning och utveckling och bildat ett nytt politikområde: Regional utvecklingspolitik inom utgiftsområde 9 Regional utjämning och utveckling. Avsnittet 3.4 Politikens inriktning är uppdelat enligt förslag till ny indelning av verksamheten. Inom politikområdet ryms fr.o.m företagsutveckling, innovationsutveckling, regelförenkling, konkurrensfrämjande arbete, turistfrämjande samt immaterial- och associationsrättsliga frågor. Vidare ingår undersökning av och information om landets geologi och mineralhantering, tillstånd och tillsyn enligt minerallagen samt miljösäkring. Därutöver ingår bidrag till forskning och utveckling inom bl.a. metrologi samt bidrag till rymdverksamhet. Ytterligare områden är ansvar för teknisk provning och kontroll, legal mätteknik och ädelmetallkontroll, bidrag till riksmätplatserna, ansvar för säkerhetsfrågor inom elområdet samt bidrag till svenska standardiseringsorganisationen. Inom politikområdet verkar myndigheterna Verket för näringslivsutveckling (NUTEK), Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), Turistdelegationen, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Bergsstaten, Patentbesvärsrätten (PBR), Patent- och registreringsverket (PRV), Konkurrensverket, Elsäkerhetsverket, Rymdstyrelsen, Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och Revisorsnämnden. Andra statliga aktörer inom politikområdet är ALMI Företagspartner AB (ALMI), Sveriges Rese- och Turistråd AB, AB Göta kanalbolag, Sveriges provnings- och forskningsinstitut AB (SP), Sveriges Standardiseringsråd (SSR), Stiftelsen Industrifonden, Stiftelsen Innovationscentrum (SIC), Stiftelsen fonden för svensk-norsk industriellt samarbete, Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID) samt Teknikbrostiftelserna. 7

18 3.2 Utgiftsutveckling Tabell 3. Utgiftsutveckling inom politikområdet Miljoner kronor Utfall 200 Anslag Utgiftsprognos Förslag anslag 2003 Beräknat anslag 2004 Anslag inom politikområde Näringspolitik 38: Verket för näringslivsutveckling: Förvaltningskostnader 25,8 232,5 208,8 207,7 20,3 38:2 Näringslivsutveckling 69,8 53, 240,8 29,6 229,6 38:3 Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvaltningskostnader 62,8 67,2 68,2 72,5 74, 38:4 Turistfrämjande 82,2 9,3 90,5 9, 93,2 38:5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. 38:6 Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning 38:7 Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelager m.m. 53,7 70,7 68,8 66,8 70,5 5,3 9, 2,5 9,2 5,3 47,3 4,0 58,4 27,0 27,0 38:8 Patentbesvärsrätten 4,8 4,2 5,4 4,6 4,9 38:9 Patent- och registreringsverket (likvidatorer) 7,8 0,0 8,4 8,0 8,0 38:0 Upprätthållande av nationell metrologi 8,6 25, 26,2 26,8 26,8 38: Elsäkerhetsverket 36,3 39,5 42,2 40,2 4, 38:2 Bidrag till standardisering och FoU inom experimentell teknik m.m. 79,4 73,8 72,8 70,4 72,0 38:3 Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader 9,0 2,0 20,8 2,3 2,8 38:4 Rymdverksamhet 54,3 58,2 563,5 52,9 545,3 38:5 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademin 5,4 5,4 5,4 5,4 5,4 38:6 Konkurrensverket 76,3 75,8 78,9 79,9 8,7 38:7 Konkurrensforskning 8,4 6,4 7, 6,5 6,6 38:8 Täckande av förluster vid viss garantigivning m.m. 38:9 Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift 38:20 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda bolag 2,7 2,0 2,2 2,0 2,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 44, 5,0 24,7 25,0 25,0 38:2 Avgifter till vissa internationella organisationer 6,7 6,5 7,0 6,5 6,5 Fortsatt program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt (äldre anslag) 65, 0,0 39,8 0,0 0,0 Summa 2 677,7 582,7 777,3 628,2 682,0 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. 8

19 3.3 Mål Målet för politikområdet Näringspolitik är att främja en hållbar ekonomisk tillväxt och en ökad sysselsättning genom fler och växande företag. 3.4 Politikens inriktning Regeringens ambition är att det under perioden startas minst nya företag och att minst personer är företagare i slutet av perioden. För att uppnå ett sådant resultat för nyföretagande krävs det i genomsnitt företagsstarter om året under den närmaste fyraårsperioden. År 200 startades företag och personer var företagare. Om målet uppfylls beräknas andelen företagare i arbetskraften öka från 8, procent 200 till cirka 8,5 procent De här redovisade indikatorerna för nya företag och andelen företagare är viktiga i ett tillväxt- och sysselsättningsperspektiv och har därför särskilt lyfts fram. Det skall dock framhållas att även andra indikatorer såsom tillväxt i befintliga företag, utveckling av förädlingsvärde i näringslivet m.m. är väsentliga i sammanhanget. Ökat företagande är av stor betydelse för den svenska tillväxten och sysselsättningen. Tyngdpunkten i näringspolitiken är att skapa goda förutsättningar och incitament för att starta företag och för tillväxt och lönsamhet i etablerade företag. Långsiktig tillväxt kräver utvecklingskraft och förnyelse, såväl i näringslivet som i den offentliga sektorn. En effektiv kompetensförsörjning är av stor betydelse för en väl fungerande arbetsmarknad som kan tillgodose efterfrågan av arbetskraft inom både privat och offentlig sektor och ge ökad ekonomisk tillväxt. Regeringen lägger i sin politik stor vikt vid att utveckla gynnsamma förutsättningar för företagandet, både för att öka nyföretagandet och för att få redan etablerade företag att växa. En stor del av tillväxten förväntas ske inom tjänstesektorn. Samtidigt är det viktigt att det sker fortsatt hög tillväxt genom ökad förädling och nya innovationer inom andra näringar inklusive traditionell basindustri. Statens roll är att verka för att Exklusive näringsgrenarna jordbruk, skog och fiske. det finns ett väl fungerande ramverk för företagande. Insatser som särskilt kommer att prioriteras inom näringspolitiken är entreprenörskapsfrågor, skatter, kapitalförsörjning, väl fungerande marknader, enkla/ändamålsenliga regler och utveckling av en innovationsstrategi. Näringspolitiken skall bidra till uppfyllandet av den regionala utvecklingspolitikens mål. Företrädare inom Näringspolitiken skall inom ramen för de kommande tillväxtprogrammen bidra till att målet uppnås. Kunskapsutveckling och innovativ verksamhet i kombination med entreprenörskap är av avgörande betydelse i ansträngningarna att säkra Sveriges framtida konkurrenskraft. Staten har en viktig roll när det gäller att uppmuntra och befrämja sådan verksamhet. Riksdagen har tagit ställning till förslagen i propositionerna FoU och samverkan i innovationssystemet (prop. 200/02:2, bet. 200/02:NU5, rskr. 200/02:64) och En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop. 200/02:4, bet. 200/04:NU4, rskr. 200/02:8). Propositionerna innehåller bl.a. förslag till åtgärder för att utveckla innovationssystem och kluster. Regeringen har också tagit initiativ till en process med näringsliv, arbetsmarknadens parter och universitet/högskola för att diskutera och formulera en offensiv innovationsstrategi. Det huvudsakliga syftet med en sådan strategi är att ny kunskap från universitet och högskola, näringsliv samt offentlig sektor i högre utsträckning omsätts i nyföretagande och hållbar tillväxt och därigenom social välfärd. Regeringen ser det som angeläget att antalet kommersialiserade innovationer ökar i Sverige. Regeringens ambition är att andelen kunskapsintensiva företag och företag som är baserade på immaterialrättsliga tillgångar, främst patent, ökar under perioden Därför avser regeringen att arbeta med att ta fram mål och mätmetoder avseende kunskapsbaserat företagande och kommersialiserade, hållbara innovationer under år Företagens utveckling i Sverige Svenska företag växer snabbare än genomsnittet i Europa Den europeiska företagarorganisationen Growth Plus har sammanställt en lista över de 500 europeiska företag som skapat flest arbetstillfällen de 9

20 senaste fem åren. Tjugosex svenska företag finns med på listan och har tillsammans skapat nya arbetstillfällen mellan åren 996 till 200. Dessa företag har tillsammans under femårsperioden fyrdubblat antalet anställda. Jämförbar samlad siffra för de övriga europeiska företagen på listan är en tredubbling av nya arbetstillfällen. Cirka 70 procent av de snabbast växande svenska företagen hade färre än 00 anställda 996. Tjänsteföretagen dominerar såväl i Sverige som i övriga Europa. Nedgång i nyföretagandet under 200 Antalet nystartade företag 200 uppgick till företag, vilket motsvarar en minskning med 8 procent jämfört med 2000 då antalet nya företag uppgick till Senast nyföretagandet minskade var mellan 997 och 998. Även då uppgick nedgången till 8 procent. 2 Diagram 3. Antal nystartade företag fördelade på näringsgren Tjänstenäringar Industrinäringar Även 200 startades det fler nya företag i tjänstesektorn jämfört med industrisektorn, 84 respektive 6 procent. Antalet nya företag ökade inte i någon bransch. Stockholm fortsätter att vara det län där det startas flest företag per 000 invånare i åldern 6 64 år. Var tredje nytt företag 200 startades i Stockholms län. Även Skåne och Uppsala län hade en etableringsfrekvens som översteg riksgenomsnittet. I endast två län, Jämtlands och Gävleborgs, ökade nyföretagandet mellan 2000 och ITPS rapport Nyföretagandet i Sverige 2000 och 200 S2002:008. Med nyföretagande avses företag där verksamheten är helt nystartad eller har återupptagits efter ha varit vilande i minst två år. Statistiken omfattar inte företag som nyregistrerats eller nyaktiverats på grund av ägarbyte, ändring av företagsform eller annan företagsombildning. De nya företagen 200 sysselsatte tillsammans personer, vilket är en minskning med 23 procent jämfört med Trots 200 års nedgång har antalet sysselsatta i nystartade företag ökat med cirka 37 procent sedan 993. Män dominerar nyföretagandet. Av de nystartade företagen 200 leddes 62 procent av enbart män och 28 procent av enbart kvinnor, vilket är ungefär samma andel som 999 och Andelen nystartade företag med kvinnlig ledning har dock ökat sedan början av 990-talen då den låg runt 20 procent. Genomsnittsåldern på en företagare 200 var knappt 39 år. Cirka 20 procent av nyföretagen startades av en person med utländsk härkomst. Konkurser 200 Under 200 fattade tingsrätterna beslut om konkurser varav avsåg företag och 450 avsåg privatpersoner. Det var en ökning med 0 procent för företagskonkurser jämfört med år 2000, men en minskning med 4 procent för privatpersoner. I genomsnitt gick 30 företag i konkurs per arbetsdag. Motsvarande antal för rekordåret 992 var 85 stycken per arbetsdag. Antalet anställda som berördes av dessa företagskonkurser under 200 uppgick till , vilket är en ökning med 4 procent jämfört med Inte sedan 994 har lika höga siffror uppmätts. Stockholm var det län där antalet anställda i konkursföretag var flest. I Blekinge och Norrbottens län uppmättes de kraftigaste ökningarna vad gäller antalet anställda i företag i konkurs. Stockholms och Norrbottens län hade högst andel konkurser av det totala antalet företag i länen,,3 respektive procent. Några av de värst drabbade branscherna var detaljhandel och parti- och agenturhandel (ej motorfordon) samt byggindustri. Flest antal anställda som berördes av konkurser fanns inom branschen Datakonsulter och dataservicebyråer. Antalet drabbade inom denna bransch fyrdubblades jämfört med Drygt hälften av 997 års nystartade företag var fortfarande verksamma tre år efter start Av de företag som startades 997 var 56 procent fortfarande verksamma tre år senare. På regional nivå var överlevnadsgraden högst i Stockholms län och Kalmar län där tre av fem företag fortfarande var verksamma tre år efter start. I vart tredje län hade företagen, oavsett bransch, en överlevnadsgrad som var lägre än genomsnittet 20

21 för landet (Uppföljning av 997 års nystartade företag, ITPS, S2002:003). Av de företag med kvinnlig ledning som startades 997 var knappt hälften fortfarande verksamma tre år senare. Detta kan jämföras med företag med manlig ledning där överlevnadsgraden var 60 procent. Högst överlevnadsgrad hade dock företag med gemensam ledning. Dessa företag hade en överlevnadsgrad på 66 procent. Tjänsteföretagen hade en lägre överlevnadsgrad jämfört med företagen inom industrisektorn (55 procent jämfört med 66 procent). Högst överlevnadsgrad, drygt 70 procent, uppvisades inom byggbranschen, medan lägst överlevnadsgrad noterades inom varuhandel, hotell- och restaurangverksamhet. Av dessa var hälften fortfarande verksamma tre år efter start. Sammanfattande kommentar De snabbast växande företagen i Sverige hade mellan åren en högre tillväxttakt än övriga europeiska företag, som ingår i listan över 500 snabbast växande. Sysselsättningsökningen i de svenska företagen skedde främst inom företag med färre än 00 anställda 996. Antalet nystartade företag sjönk 200 jämfört med toppåret 2000 samtidigt som antalet konkurser steg. Flest företag startades i Stockholm samt de övriga storstadsregionerna. Företag inom tjänstesektorn var 200 liksom tidigare år klart dominerande bland de nystartade företagen. Förutsättningarna för att starta och driva företag påverkas av flera politikområden såsom bl.a. skatte-, arbetsmarknads-, utbildnings-, regional utvecklings- och forskningspolitik. Näringspolitiken syftar i huvudsak till att underlätta företagandet i praktiken. Inriktning inom respektive delområde Redovisningen i detta avsnitt följer förslag till ny indelning av verksamheten inom politikområdet Näringspolitik. Redovisningen av insatser och resultat längre fram i kapitlet struktureras dock enligt de verksamhetsområden som gäller t.o.m Förslag på ny indelning av verksamheten är: N Kapitalförsörjning N Entreprenörskap, information, rådgivning och kompetensutveckling N N N N Enkla och ändamålsenliga regler, tillstånd och tillsyn Väl fungerande marknader Forskning och utveckling Omvärldsanalys, utvärdering och statistik Framöver avser regeringen att utforma mål för respektive delområde samt i möjligaste mån identifiera relevanta resultatindikatorer. Kapitalförsörjning En effektivt fungerande kapitalmarknad är en grundförutsättning för skapandet av nya företag och tillväxt i befintliga företag. Kapitalmarknaden är ett område inom vilket huvudsakligen privata aktörer står för verksamheten. Det finns dock brister i marknadens utbud av kapital och stora geografiska skillnader. Bristerna kan bl.a. bero på svårigheter med riskbedömningen i samband med lån till nya och små företag eller bristande lönsamhet för lån av ringa storlek. Svårvärderade realsäkerheter i vissa regioner och branscher kan vara andra anledningar liksom bristande erfarenheter i samband med hanteringen av lån till vissa grupper. För att motverka dessa brister, och i vissa skeden också bidra till att utveckla marknaden, bör staten ha ett antal instrument för att komplettera marknaden. Staten kan påverka småföretagens kapitalförsörjning genom främst riskkapital, lånekapital och bidrag. Även skattelagstiftningen har betydelse för företagens kapitalförsörjning. För att öka utbudet av kapital till nya, tillväxtinriktade företag som grundar sin verksamhet på ny teknik har staten sedan en längre tid erbjudit så kallad såddfinansiering (vanligtvis villkorslån). NUTEK, som tidigare i huvudsak hanterade dessa ärenden, och ALMI Företagspartner AB (ALMI) träffade under året en överenskommelse med den statliga Stiftelsen Industrifonden om samverkan kring denna form av finansiering. Samarbetet innebär att stödet får en stabil och kraftfull finansiering samtidigt som statens utbud av kapital till företag i tidig utvecklingsfas samordnas. Regeringen följer noga det samarbete som inletts och avser att skapa goda förutsättningar för att samarbetet skall kunna fortsätta och utvecklas. Regeringen anser att den statliga kapitalförsörjningen i större utsträckning bör fokuseras till dessa tidiga utvecklingsfaser. 2

22 Den statliga Stiftelsen Innovationscentrum (SIC) beviljar ekonomiskt stöd till innovationer i tidiga utvecklingsstadier i huvudsak till enskilda uppfinnare. Verksamheten upphör För att säkerställa att motsvarande verksamhet finns kvar även i framtiden, påbörjade ALMI och SIC under året ett arbete med att samordna SIC:s verksamhet med ALMI:s rådgivnings- och finansieringsverksamhet. På sikt bör innovationsverksamheten fullt ut integreras med övrig statlig rådgivning och finansiering och ses i ljuset av att en ny innovationsstrategi utformas. Bland nystartade företag är majoriteten s.k. levebrödsföretag med en lokal marknad. Företagen har i de flesta fall relativt små finansieringsbehov men kan ändå ha svårt att få nödvändig finansiering på kapitalmarknaden. Svårigheterna med anskaffning av små krediter har tidigare bedömts vara ett problem för huvudsakligen kvinnor, invandrare och ungdomar. Efterfrågan har av ALMI och andra aktörer dock bedömts vara hög i hela gruppen nyföretagare och småföretagare. Därför inför regeringen under hösten 2002 ett system med generella företagarlån som administreras av ALMI. Det är dock angeläget att de tidigare prioriterade grupperna, kvinnor och ungdomar ges fortsatt prioritet, eftersom företagandet bland dessa grupper är lågt. Statliga lånegarantier är ett alternativ till direkta statliga lån och har ibland hävdats vara ett mer effektivt sätt att förbättra kredittillförseln till småföretag. Ett garantisystem bygger på att staten garanterar banklån, och delar risktagandet med banken eller något annat privat låneinstitut. En fördel med ett sådant system kan t.ex. vara att utbudet av privata aktörer som erbjuder lånefinansiering till företag ökar genom banksektorns engagemang. Eventuellt skulle ett utvecklat lånegarantisystem kunna ersätta några av statens kapitalförsörjningsinsatser. Regeringskansliet bereder för närvarande ett förslag att ALMI skall administrera ett utvecklat lånegarantisystem fr.o.m Regionala kreditgarantiföreningar är en ny form av organisation för finansieringslösningar i Sverige. I framför allt södra Europa har kreditgarantiföreningar funnits sedan länge. En kreditgarantiförening ställer garantier för lån och andra krediter som småföretagare har behov av för sin rörelse. Verksamheten är tänkt att bygga på privat finansiering från lokala företagare. Regeringen anser att det är viktigt att främja framväxten av lokala initiativ inom detta område. Särskilda medel anslås inom utgiftsområde 9 Regional utjämning och utveckling under perioden till information om kreditgarantiföreningar. Den januari 200 påbörjades en integration mellan NUTEK och ALMI. Regeringens avsikt är att integrationen skall fullföljas. Därigenom möjliggörs en samordning av insatser och resurser för företagsutveckling på central nivå. Behovet av samordning och effektivisering av de insatser och organisationer som verkar för företagsutveckling på regional nivå är dock fortsatt mycket stort. Regeringen har därför tillsatt en utredare som skall lämna förslag till inriktning, effektivisering och organisering av statens insatser för företagsutveckling på regional nivå (Insatser för tillväxt och företagsutveckling på regional nivå, dir 200:03). Utredaren skall lämna sitt betänkande till regeringen senast den november I avvaktan på ställningstaganden har avtalen mellan ALMI Företagspartner AB och de regionala delägarna förlängts ett år. Entreprenörskap, information, rådgivning och kompetensutveckling Ökat entreprenörskap Ett mått på den entreprenöriella nivån i ett land är andelen i arbetskraften som driver ett företag. Enligt SCB består 8, procent av den svenska arbetskraften av företagare. Denna andel har ökat sedan börjat av 990-talet, men ligger idag på ungefär samma nivå som 995. År 990 var andelen 6,86 procent och 995 var andelen 8,28 procent. 3 Sverige placerar sig i mitten vid en jämförelse med andra EU-länder. Enbart 26 procent av företagarna i Sverige är kvinnor. Av de länder som ingår i jämförelsen, är det bara Irland, Danmark och Grekland som har en lägre andel kvinnliga företagare. Detta kan jämföras med USA och Kanada där ca 40 procent av företagarna är kvinnor (Benchmarking av näringspolitiken 2002, Ds 2002:20). 3 Till företagare räknas de som i Arbetskraftsundersökningen uppger att de är företagare. Även anställda i eget aktiebolag som uppger att de är företagare ingår. 22

23 Med tanke på den höga andelen kvinnor i den svenska arbetskraften är den låga andelen kvinnliga företagare anmärkningsvärd. För att förbättra möjligheterna för kvinnor och invandrare att starta och driva företag avsätts 42 miljoner kronor under åren till åtgärder som främjar kvinnors och invandrares företagande. Regeringen ökar också stödet till kooperativ företagande med 30 miljoner kronor under samma period. Utöver dessa särskilda satsningar krävs ytterligare åtgärder som allmänt främjar företagandet i Sverige. Det är regeringens uppfattning att intresset för att starta och driva företag i hög utsträckning handlar om människors inställning till företagande. Det handlar om att individen skall kunna se företagande som alternativ till anställning och om att samhället skall ha en positiv attityd till företagande och entreprenörskap. Regeringen avser att under hösten 2002 fatta beslut om ett nationellt entreprenörskapsprogram med särskild inriktning mot ungdomar. Programmet skall bedrivas under perioden För att ytterligare stimulera ungdomars intresse för teknik och företagande påbörjades 2002 en försöksverksamhet med kommunala entreprenörskaps- och teknikskolor. Intresset från kommunerna har varit mycket stort och några kommuner har redan påbörjat en uppbyggnad av verksamheten. Tillgängligare information till företagare Den första oktober 200 lanserades Företagarguiden. Företagarguiden är en s.k. Internetportal där relevant information till etablerade och blivande företagare är samlad. Ett tjugotal myndigheter ingår i samarbetet som leds av NUTEK. Regeringen kommer även 2003 att ge särskilt stöd för att utveckla samt marknadsföra guiden. Utvecklingen av portalen är ett vikigt medel i regeringens strävan att underlätta för företagarna att inhämta företagsrelevant myndighetsinformation. Kompetensutveckling inom design- och miljöområdet Design av varor och tjänster får allt större betydelse för företagens tillväxt. Inom näringspolitiken har designbegreppet därför vidgats från industriell formgivning till att också omfatta design av tjänster och hela miljöer. Medveten design stärker näringslivets och det offentligas kvaliteter och utvecklingskraft. Därför föreslår regeringen att ytterligare medel avsätts för att stärka design som ett medel för näringslivsutveckling. Regeringen har uppdragit åt Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID) att i samarbete med Föreningen Svensk Form utarbeta ett förslag till nationellt designprogram för utvecklingskraft inom näringsliv och offentlig verksamhet. Programmet tar sin utgångspunkt i begreppet Sverige ger omtanken form. Nytänkande utifrån omtanke har varit centralt för exportsuccéer som Volvo och IKEA. Genom att bygga vidare på denna svenska tradition avses programmet att fokusera på ett antal symbolområden som knyter an till vårt samhälles tradition av innovativ omtanke. Visionen är att Sverige redan år 2006 skall vara världsledande på design. Det skall visa sig i varor, tjänster, miljöer och kommunikation som möter människors behov av nytta, hälsa, lust och en god miljö. Programmet skall bygga på samverkan mellan näringslivet och det offentliga och insatserna kommer att koordineras med andra initiativ, främst inom närings-, regionala utvecklings-, kultur-, utbildnings- och miljöpolitiken. Hänsyn till miljön har alltmer blivit ett konkurrensmedel för företagen. För att kunna bibehålla sin konkurrensförmåga gentemot de större företagen samt för att kunna konkurrera om uppdrag som underleverantörer till de stora företagen måste även de mindre företagen i ökad grad integrera miljöhänsyn i sin verksamhet. Under 2003 fullföljer NUTEK sitt program för miljödriven affärsutveckling som inleddes 200. Programmet syftar till att företagen till fullo skall kunna utnyttja marknadsmöjligheterna som ett miljöanpassat arbete ger bl.a. genom att arbeta med en livscykelbaserad ansats redan vid utformning av varan eller tjänsten. Andra aktörer Exportrådet, VINNOVA och SVID bedriver också projekt inom området hållbar utveckling. En kraftsamling på området bör åstadkommas genom en förbättrad samordning mellan dessa insatser. Stärkt turistnäring Ett viktigt område för att öka tillväxten i Sverige är turismen. I december 999 kom regeringen och Rese- och Turistindustrin i Sverige, RTS, överens om att initiera en process som via konkreta åtgärder skall öka Sveriges attraktionskraft som turistland och stärka tillväxten i svensk reseoch turistindustri. Arbetet förutsattes utmynna i en nationell strategi för den svenska turistnä- 23

24 ringen. En särskild grupp, den s.k. Framtidsgruppen, etablerades med representation från såväl staten som turistnäringen. I juni 200 överlämnade Framtidsgruppen sin slutrapport Framtidsprogrammet strategier för tillväxt i den svenska rese- och turistindustrin. Tillsammans tar staten och näringen ett ansvar för att successivt implementera Framtidsgruppens strategi och förslag på åtgärder utifrån en uppgjord ansvars- och rollfördelning. Denna process bedöms pågå under minst en treårsperiod och skall kontinuerligt följas upp och utvärderas. Arbetet bör koordineras med de regionala tillväxtavtalen där turism ingår som en viktig del i flertalet regioner och även med de kommande regionala tillväxtprogrammen. Det är viktigt att sträva efter att villkoren för företagen i den svenska rese- och turistindustrin så långt möjligt jämställs med vad som gäller i viktiga konkurrentländer. Likaså är det viktigt att villkoren är sådana att turistföretagen inte missgynnas jämfört med företag i andra branscher. Särskilt viktigt är detta när tjänstesektorn växer. Geologisk undersökning Ett annat område som har betydelse för utveckling och kvalitetssäkring av vissa verksamheter är kunskap och information om landets geologiska beskaffenhet. Regeringen anser att det är angeläget att samhället, via Sveriges geologiska undersökning (SGU), tillhandahåller geologiskt underlagsmaterial så att företag, myndigheter, kommuner och andra organisationer får tillgång till material om vårt lands geologi. Eftersom geologin är en av de grundläggande förutsättningarna för det ekologiska systemet är sådan kunskap också en viktig del i ett effektivt arbete för hållbar utveckling. Enkla och ändamålsenliga regler, tillstånd och tillsyn Enklare att starta och driva företag I en enkätstudie från 200, initierad av Europeiska kommissionen, fick företag inom EU ange det huvudsakliga hindret för företagande. Nästan en fjärdedel av de undersökta svenska företagen uppgav brist på kvalificerad arbetskraft som det största hindret, vilket är något högre än EU-genomsnittet. Sju procent ansåg att den administrativa bördan var det huvudsakliga hindret, vilket kan jämföras med EUgenomsnittet på 0 procent. I en rangordning efter andel företag som anger att det inte finns några hinder för företagande placeras Sverige på en fjärde plats av EU-länderna. ITPS har av regeringen fått i uppdrag att utveckla en metod som gör det möjligt att kvantitativt mäta och samla in statistik över den administrativa börda som uppstår i företagen till följd av olika regelverk. Mätmetoden kommer att tas fram i samarbete med näringslivet. Regeringen avser att redovisa mål och mätmetoder avseende detta under Samtidigt kommer ett handlingsprogram att tas fram med sikte på att nå det uppsatta målet. För att uppnå målet med regelförenklingsarbetet kommer granskningen inom Regeringskansliet av lagar och förordningar att fortsätta vara en prioriterad uppgift. Detsamma gäller utbildningsinsatser gentemot Regeringskansli, myndigheter och utredningsväsende. De områden som kommer att prioriteras är skatte-, miljö- och arbetsrättslagstiftningen. Ett hinder mot att starta företag är den tid som den administrativa processen tar. Europeiska kommissionen har gjort en studie som redovisar tidsåtgången för myndigheternas handläggningstider samt obligatoriska aktiviteter innan registeransökan kan lämnas in. Enligt denna studie har Sverige jämfört med många andra EU-länder en lång förberedelse- samt handläggningstid för att registrera företag (Europeiska Kommissionen, Benchmarking the Administration of Start-ups). För att underlätta registreringen av företag arbetar Patent- och registreringsverket (PRV) tillsammans med Riksskatteverket (RSV) sedan februari 999 med ett IT- projekt (Kontakt N), som skall resultera i att den blivande företagaren endast skall behöva vända sig mot en gemensam kontaktyta. Handläggningsrutinerna hos de två myndigheterna skall dessutom samordnas så att samtliga registreringar kan genomföras utan onödiga ledtider. Myndigheterna arbetar även med att så långt som möjligt samordna berörda myndigheters uppgiftskrav samt verka för en standardisering av företagens uppgiftslämnande. En första version av Kontakt N driftsattes den mars 200. PRV och RSV arbetar nu med att åstadkomma en helt igenom elektronisk ansökningsprocess. Regeringen anser att det är mycket viktigt att det inom en snar framtid kommer förändringar till stånd som underlättar registrering av företag 24

Förslag till statsbudget för 2004. Näringsliv. 1 Förslag till riksdagsbeslut... 11

Förslag till statsbudget för 2004. Näringsliv. 1 Förslag till riksdagsbeslut... 11 Näringsliv 24 Förslag till statsbudget för 2004 Näringsliv Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 11 2 Näringsliv... 13 2.1 Omfattning... 13 2.2 Utgiftsutveckling... 13 2.3 Skatteavvikelser...

Läs mer

Näringsliv. Förslag till statsbudget för 1999. Innehållsförteckning. 1 Förslag till riksdagsbeslut...7

Näringsliv. Förslag till statsbudget för 1999. Innehållsförteckning. 1 Förslag till riksdagsbeslut...7 Näringsliv 24 Förslag till statsbudget för 1999 Näringsliv Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut...7 2 Näringsliv...9 2.1 Omfattning...9 2.2 Utgiftsutvecklingen...9 2.3 Resultatbedömning...10

Läs mer

2007-05-10 N2007/4596/ENT (delvis) N2006/9663/ENT N2007/2432/ENT Verket för Näringslivsutveckling Liljeholmsvägen 32 117 86 Stockholm

2007-05-10 N2007/4596/ENT (delvis) N2006/9663/ENT N2007/2432/ENT Verket för Näringslivsutveckling Liljeholmsvägen 32 117 86 Stockholm Regeringsbeslut I 12 Näringsdepartementet 2007-05-10 N2007/4596/ENT (delvis) N2006/9663/ENT N2007/2432/ENT Verket för Näringslivsutveckling Liljeholmsvägen 32 117 86 Stockholm Program för att främja kvinnors

Läs mer

Avgiften till. Europeiska unionen

Avgiften till. Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2013 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

Läs mer

Avgiften till. 27 Europeiska unionen

Avgiften till. 27 Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2012 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

Läs mer

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Utbildning och. 16 universitetsforskning Utbildning och 6 universitetsforskning PROP. 2002/03: UTGIFTSOMRÅDE 6 Förslag till statsbudget för 2003 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut...9 2 Utgiftsområde

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag. Dir. 2007:169

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag. Dir. 2007:169 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag Dir. 2007:169 Beslut vid regeringssammanträde den 6 december 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska

Läs mer

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Utbildning och. 16 universitetsforskning Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statsbudget för 2002 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut...17 2 Utgiftsområde 16 Utbildning och

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

Kommittédirektiv. Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Dir.

Kommittédirektiv. Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Dir. Kommittédirektiv Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag Dir. 2012:116 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2012 Sammanfattning En

Läs mer

6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet

6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 125 . 126 6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 6.1 Utveckling av den ekonomiska styrningen I finansutskottets betänkande 1996/97:FiU20 (Del 1, sid 143 ff)

Läs mer

Utbildning och. universitetsforskning

Utbildning och. universitetsforskning Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statsbudget för 2006 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 19 2 Lagförslag... 23 2.1 Förslag till

Läs mer

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Utbildning och. 16 universitetsforskning Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statsbudget för 2001 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut...17 2 Lagförslag...21 2.1 Förslag till

Läs mer

Affärsplanen ditt sätt att planera företagsstarten

Affärsplanen ditt sätt att planera företagsstarten Affärsplanen ditt sätt att planera företagsstarten Affärsplanen ditt sätt att planera företagsstarten Affärsplanen Innehåll Affärsplanen 2 Produkten/tjänsten Marknaden och kunderna Konkurrenterna Strategi

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:73

Regeringens proposition 2008/09:73 Regeringens proposition 2008/09:73 Överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit samt åtgärder för förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB Prop. 2008/09:73

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utgiftsområde 24 Näringsliv Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3126 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Utgiftsområde 24 Näringsliv Sammanfattning Jobb skapas av företag som växer och anställer. Fler jobb i växande företag betyder

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Utbildning och. universitetsforskning

Utbildning och. universitetsforskning Utbildning och 6 universitetsforskning Förslag till statsbudget för 2005 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut... 9 2 Lagförslag... 23 2. Förslag till lag

Läs mer

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i Sverige exportvärdet har mer än fördubblats under åren från 2000. Näringen skapar årligen hundratusentals

Läs mer

Regeringens proposition 2010/11:38

Regeringens proposition 2010/11:38 Regeringens proposition 2010/11:38 Fördjupad samverkan inom forskning, utbildning och innovation hållbar energi Prop. 2010/11:38 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25

Läs mer

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utgiftsområde 24 Näringsliv Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3126 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Utgiftsområde 24 Näringsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Läs mer

Hallands näringsliv. Källa: SCB och Bisnode

Hallands näringsliv. Källa: SCB och Bisnode Hallands näringsliv Källa: SCB och Bisnode Interaktiv statistik Flera diagram i rapporten kan filtreras och är förfiltrerade. Uppe i vänstra hörnet på sidan visas vilket val som är förinställt. Klicka

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Femton punkter för fler växande företag i Örebro

Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro Örebro 2010-09-10 Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro behöver fler nya företag och att mindre företag växer och nyanställer. Därför måste Örebro kommun förbättra servicen och

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden.

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden. Regeringsbeslut 15 REGERINGEN 2003-12-18 Ju2003/10256 Justitiedepartementet Revisorsnämnden Box 24014 104 50 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden Riksdagen har beslutat

Läs mer

Utbildning och. universitetsforskning

Utbildning och. universitetsforskning Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statsbudget för 007 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 1 Lagförslag... 5.1 Förslag till lag

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Remissvar avseende betänkandet Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91)

Remissvar avseende betänkandet Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr N2015/0833/ITP Handelskammarens diarienummer 2016-0010 Stockholm den 13 maj 2016 Remissvar avseende betänkandet Digitaliseringens transformerande kraft vägval

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga

Läs mer

Fördjupad samverkan inom forskning, utbildning och innovation hållbar energi

Fördjupad samverkan inom forskning, utbildning och innovation hållbar energi Utbildningsutskottets betänkande 2010/11:UbU13 Fördjupad samverkan inom forskning, utbildning och innovation hållbar energi Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet proposition 2010/11:38 Fördjupad

Läs mer

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Jobs and Society NyföretagarCentrum och SEB har låtit 3 000 personer svara på frågor om hur de ser på det svenska företagsklimatet.

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Delårsrapport Almi Företagspartner

Delårsrapport Almi Företagspartner Delårsrapport Almi Företagspartner 1 januari - 31 mars 2014 Delårsrapport januari mars 2014 Almis vision är att skapa möjligheter för alla bärkraftiga idéer och företag att utvecklas. Målet är att fler

Läs mer

Småföretagande i världsklass!

Småföretagande i världsklass! Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist

Läs mer

Förslag till beslut. Företagsstödet 2016. 2015-11-27 D nr. Styrelsen

Förslag till beslut. Företagsstödet 2016. 2015-11-27 D nr. Styrelsen 2015-11-27 D nr Styrelsen Förslag till beslut Företagsstödet 2016 Förslag till beslut Styrelsen föreslås besluta i enlighet med arbetsutskottets förslag att redovisade principer ska gälla för företagsstödet

Läs mer

Forskningsresurser i högskolan

Forskningsresurser i högskolan , Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

MYNDIGHETSRANKING 2013. Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag

MYNDIGHETSRANKING 2013. Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag MYNDIGHETSRANKING 2013 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport Oktober 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Vilka myndigheter

Läs mer

Ålands innovationsstrategi

Ålands innovationsstrategi Ålands strategi för smart specialisering Landskapsregeringen 12.5.2015 Bilaga 6 Krav på en innovationsstrategi enligt den allmänna strukturfondsförordningen för finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Hälsovård, sjukvård. 9 och social omsorg

Hälsovård, sjukvård. 9 och social omsorg Hälsovård, sjukvård 9 och social omsorg Förslag till statsbudget för 2010 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 13 2 Hälsovård, sjukvård och social

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Etablering på arbetsmarknaden 2012. Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010

Etablering på arbetsmarknaden 2012. Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010 Etablering på arbetsmarknaden 2012 Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: MYH 2015/494 ISBN-nummer: 978-91-87073-31-1 Foton: Johner Bildbyrå Västerås 2015

Läs mer

Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation och design inom regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar

Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation och design inom regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar Mattias Esbjörnsson, +4684733293 Mattias. Esbj ornsson@ VINNOVA. se Projektnr Ert diarienr 1(2) N2009/8901/ENT (delvis) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation

Läs mer

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23)

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Arbetsgivaravgiftsväxling PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Henrik Sjöholm och Lars Jagrén november 2013 november 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Kommittédirektiv Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten Dir. 2009:5 Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Sammanfattning av uppdraget En utredare ska närmare analysera förutsättningarna

Läs mer

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker.

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker. Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 3 Länsutveckling... 5 Boxholms kommun... 6 Linköping kommun... 7 Övriga kommuner...8 Slutsatser och policyförslag... 9 Om Årets Företagarkommun...

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN #4av5jobb Skapas i små företag. MÄLARDALEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner S2013/9137/SF Socialdepartementet Regelförenklingar inom pensionsförmåner 1 Förord Denna promemoria har tagits fram av en arbetsgrupp som har inrättats inom Socialdepartementet. Arbetsgruppen har tillsatts

Läs mer

Konsekvensutredning 1 (13)

Konsekvensutredning 1 (13) Konsekvensutredning 1 (13) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Anneli Eriksson och Ellinor Öjefelt Väg- och järnvägsavdelningen Enhet trafik och teknik Sektion infrastruktur Konsekvensutredning Transportstyrelsens

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2443 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Utgiftsområde 24 Näringsliv

Motion till riksdagen 2015/16:2443 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Utgiftsområde 24 Näringsliv Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2443 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Utgiftsområde 24 Näringsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Läs mer

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006 Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006 rapportering av sektorsansvaret 2006 INNEHÅLL 1 Bakgrund 3 2 Nuteks sektorsansvar 4 - Omfattning och ambitionsnivå 3 Nuteks rapportering

Läs mer

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet

Läs mer

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag

Läs mer

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 98 Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 6. SÄRSKILT OM FÖRETAGSBESKATTNING 99 6 Särskilt om företagsbeskattning

Läs mer

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Remissvar 2007-11-16 Remissens dnr N2007/7145/SAM Diarienummer 013-2007-3636 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Verket för näringslivsutveckling,

Läs mer

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society 1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen DALARNAS LÄN Juni 21 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

ag föret små om Smått

ag föret små om Smått Smått om små företag Om Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige. Vi främjar företagens gemensamma intressen, en fri företagsamhet, en väl fungerande marknadsekonomi och

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 3. Stark konkurrenskraft En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Innehållsförteckning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet.

Läs mer

STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012. STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1)

STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012. STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1) STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012 STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2012 STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

reflex livränta Reflex Livränta Gäller från 2011-04-01

reflex livränta Reflex Livränta Gäller från 2011-04-01 reflex livränta FÖRKÖPSINFORMATION Reflex Livränta Gäller från 2011-04-01 Så fungerar Reflex Livränta Reflex Livränta är en engångsbetald kapitalförsäkring som du kan komplettera med ett återbetalningsskydd.

Läs mer

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige p27suedesv 16/12/03 08:41 Page 1 Näringslivspublikationer Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige BÄSTA ANVÄNDNING AV EU:S MEDEL EU:s strukturfonder för små och medelstora företag och offentliga

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

FLERPARTIMOTION MOTION TILL RIKSDAGEN: 2014/15:M AV ANNA KINBERG BATRA M.FL. (M,C,FP,KD) MED ANLEDNING AV PROP. 2014/15:99

FLERPARTIMOTION MOTION TILL RIKSDAGEN: 2014/15:M AV ANNA KINBERG BATRA M.FL. (M,C,FP,KD) MED ANLEDNING AV PROP. 2014/15:99 FLERPARTIMOTION MOTION TILL RIKSDAGEN: 2014/15:M AV ANNA KINBERG BATRA M.FL. (M,C,FP,KD) MED ANLEDNING AV PROP. 2014/15:99 Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:M av Anna Kinberg Batra m.fl. (M,

Läs mer

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina

Läs mer

Hälsovård, sjukvård. 9 och social omsorg

Hälsovård, sjukvård. 9 och social omsorg Hälsovård, sjukvård 9 och social omsorg Förslag till statens budget för 2014 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 15 2 Lagförslag... 17 2.1 Förslag

Läs mer

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år.

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. 8 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t antal nystartade företag 1990 2005 Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. Källa: ITPS nystartade företag efter näringsgren 2005 Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Västerås Science Parks finansieringsdag Västerås Science Park verkar för att ge företagare och entreprenörer i Västmanland inblick i vilka finansieringsalternativ

Läs mer

Allmänna bidrag till. 25 kommuner

Allmänna bidrag till. 25 kommuner Allmänna bidrag till 25 kommuner Förslag till statens budget för 2014 Allmänna bidrag till kommuner Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Lagförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

Regeringens proposition 2002/03:73

Regeringens proposition 2002/03:73 Regeringens proposition 2002/03:73 Höjd åldersgräns för tandläkares och tandhygienisters rätt till offentlig ersättning Prop. 2002/03:73 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm

Läs mer

Kommittédirektiv. Språklag. Dir. 2007:17. Beslut vid regeringssammanträde den 8 februari 2007

Kommittédirektiv. Språklag. Dir. 2007:17. Beslut vid regeringssammanträde den 8 februari 2007 Kommittédirektiv Språklag Dir. 2007:17 Beslut vid regeringssammanträde den 8 februari 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utarbeta ett förslag till språklag, där svenska språkets

Läs mer

Regeringens proposition 1999/2000:121

Regeringens proposition 1999/2000:121 Regeringens proposition 1999/2000:121 Privat införsel av alkoholdrycker, m.m. Prop. 1999/2000:121 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25 april 2000 Lena Hjelm-Wallén Bosse

Läs mer

Byggbranschen behöver stabilitet och vill bekämpa svartjobben - förläng ROT-avdraget!

Byggbranschen behöver stabilitet och vill bekämpa svartjobben - förläng ROT-avdraget! Byggbranschen behöver stabilitet och vill bekämpa svartjobben - förläng ROT-avdraget! Byggbranschen har sedan början av nittiotalet haft en turbulent tid. Från 1991 till 1998 krympte branschen med ca 30

Läs mer

Hälsovård, sjukvård. 9 och social omsorg

Hälsovård, sjukvård. 9 och social omsorg Hälsovård, sjukvård 9 och social omsorg Förslag till statsbudget för 2009 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 13 2 Lagförslag... 15 2.1 Förslag

Läs mer

Innovations- och förändringsarbete i Dalarna

Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Näringslivsutveckling idag två spår: Paket som minskar hinder 30 000 nya bäddar Gruvor öppnas IKEA till Dalarna! ABB expanderar Spendrup expanderar Innovations-

Läs mer

Bilaga 2. Redovisningsprinciper för konsoliderad balansräkning, och finansieringsanalys

Bilaga 2. Redovisningsprinciper för konsoliderad balansräkning, och finansieringsanalys Bilaga 2 Redovisningsprinciper för konsoliderad balansräkning, resultaträkning och finansieringsanalys Bilaga 2 Redovisningsprinciper för konsoliderad balansräkning, resultaträkning och finansieringsanalys

Läs mer

Utlandsföddas företagande i Sverige

Utlandsföddas företagande i Sverige Utlandsföddas företagande i Sverige Fakta & statistik 2010 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Utvärderingar av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster. Vad säger dom om antalet jobb som skapats?

Utvärderingar av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster. Vad säger dom om antalet jobb som skapats? Utvärderingar av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster Vad säger dom om antalet jobb som skapats? 1 FÖRORD Visitas intensiva arbete med att påvisa att en likvärdig moms på mat oavsett var den

Läs mer

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik

Läs mer

Skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror

Skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror Mars 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

17 Näringsbidrag m.m.

17 Näringsbidrag m.m. 17 Näringsbidrag m.m. Näringsbidrag m.m. 1103 prop. 1973:190, bet. 1973:SkU71, Ds B 1981:17, prop. 1982/83:94, bet. 1982/83:SkU44 prop. 1989/90:110, bet. 1989/90:SkU30, SOU 1989:34 prop. 1996/97:12 s.46

Läs mer

Avgiften till. 27 Europeiska unionen

Avgiften till. 27 Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMR ÅDE 27 Förslag till statens budget för 2016 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde

Läs mer