Resultat från enkäten om delprojekt år 2005

Transkript

1 Resultat från enkäten om delprojekt år 2005 Enkäten om 2005 års verksamhet skickades ut till Miljösamverkans alla kontaktpersoner i början av februari. Senast den 12 mars skulle enkäten besvaras. Efter detta datum har en påminnelse skickats ut. Nu har 30 miljökontor svarat, samt en av Länsstyrelsens branschgrupper (kemi). Här följer en sammanställning av dessa 31 enkätsvar. Fråga 1 Poängsättning av delprojekt 0-3 (där 0 = ointressant och 3 = mycket intressant, vi kommer att delta i projektet). Poängsättningen innebär vad som är intressant/ointressant utifrån vilka delprojekt man sannolikt kommer att prioritera/delta i. Delprojekten presenteras här i en annan ordning, det delprojekt som fått mest poäng står först o.s.v. H B Delprojektförslag Enskilda avlopp Mall till policy för enskilda avlopp fanns med som delprojekt 2001 och I augusti 2002 gick en remissversion av projektgruppens vägledning (underlag för policy) ut. Det hanns sedan inte med att slutföra projektet och ge ut en färdig vägledning. Avsikten är dock att detta ska göras nu under våren Men det kan även med detta dokument klart och som ett stöd för miljökontorens arbete finnas behov av andra insatser som kan passa i verksamhetsplanen Exempel kan vara information om enskilda avlopp, utbildning av entreprenörer, tillämpningen av Naturvårdsverkets nya allmänna råd (som väntas komma), Fler förslag på inriktning är välkomna. Tillsyn förorenad mark vid pågående verksamheter Miljösamverkan har tidigare avstått ifrån insatser på området förorenade områden eftersom Länsstyrelsen jobbar så aktivt med det. Nu har frågan väckts om tillsyn vid pågående verksamheter gällande förorenad mark inom ytbehandlingsindustri. Länsstyrelsens branschgrupp för förorenade områden har jobbat med denna fråga speciellt inom vissa branscher, men anser att det är viktigt inom fler. Vi tror därför att det nu kan vara intressant med ett samarbetsprojekt mellan Miljösamverkan och Länsstyrelsen, som inriktar sig på tillsynsfrågor avseende förorenad mark vid pågående verksamhet inom olika branscher (inte bara ytbehandling). Skriv gärna era önskemål om inriktning under kommentarer nedan, t.ex. om ni önskar att även andra frågor inom området tas upp i delprojektet, om ni önskar en tillsynskampanj eller enbart ett serviceprojekt m.m. Medelpoäng 2,5 21 treor 0 nollor (31 svar) 2,1 13 treor 1 nolla (31 svar) 1

2 G C I D A F E Tillsyn avloppsreningsverk Tillsynsprojekt med inriktning på avloppsreningsverk, med tyngdpunkt på de anmälningspliktiga. Energifrågor i tillsyn, prövning och fysisk planering Service- och eventuellt tillsynsprojekt i vilket man går igenom hur energifrågor behandlas vid tillsyn, prövning och i samband med yttranden i fysisk planering. Verkar vi t.ex. i tillräcklig omfattning för att förnyelsebara energikällor i första hand används, och att man hushåller med energiresurserna? Hur kan man spetsa till arbetet för att uppfylla miljöbalkens mål om hållbarhet? Inomhusmiljö Inomhusmiljö har varit med i Miljösamverkans alla verksamhetsplaner. Det har varit efterfrågat av miljökontoren alla år. Den stora enkät som genomfördes 2003 (rapport 2004) visade att Miljösamverkans stöd fungerar, men samtidigt och dessvärre att mycket ännu återstår innan man kan anse att det finns ett fungerande och bra innemiljöarbete såväl hos många av miljökontoren som hos verksamhetsutövarna. Det verkar inte sannolikt att detta ska kunna rättas till redan under innevarande år, och därför kan det finnas behov av att fortsätta delprojektet också Ge gärna förslag på närmare inriktning. Hygienlokaler Tillsynskampanj i vilken man inriktar sig på ur smittskyddssynpunkt särskilt känsliga verksamheter (risk för blodsmitta) som tatuering, piercing, fotvård m.m. Man bör då, även om urvalet görs på hygienisk grund, ta ett helhetsgrepp utifrån hela miljöbalken så att bl.a. kemikalieval och avfallshantering också kommer med. Tillsyn/prövning inom områden med skydd Ett serviceprojekt om vilka hänsyn som bör tas i Natura 2000-områden, biotopskydd, naturreservat, strandskydd m.m. i miljökontorens tillsyn och prövning, samt i information till verksamhetsutövare m.fl. Uppföljning bränder och utsläppsberedskap Delprojektet Bränder och utsläppsberedskap har genomförts under åren En vägledning har tagits fram, utbildningar har genomförts och man har försökt arbeta för en ökad samverkan mellan exempelvis de lokala myndigheterna. I ett uppföljningsprojekt bör man se över vilka uppdateringar av material som behövs med tanke på att det händer mycket på området, samt följa upp lokal samverkan m.m. för att inte tappa bort frågan utan istället verka för att det sker en ytterligare utveckling. Tillfälliga boenden Serviceprojekt i vilket man lyfter fram vilka krav ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt som kan vara relevanta att ställa på tillfälliga boenden av typen Bed & breakfast, Bo och Rid och andra säsongsboenden. 2,0 13 treor 6 nollor (31 svar) 1,9 11 treor 3 nollor (31 svar) 1,9 8 treor 1 nolla (27 svar) 1,8 6 treor 3 nollor (30 svar) 1,5 5 treor 5 nollor (29 svar) 1,4 ingen trea 3 nollor (29 svar) 1,2 5 treor 9 nollor (29 svar) 2

3 Kommentarer till fråga 1: A (tillsyn/prövning inom områden med skydd) - Tips! Kolla upp NV:s kursutbud målgrupp. - Intressant, kanske att vi klarar vara med om det blir av, men det är inte säkert. - Intresserad av en faktasamling: lagar, tillsynsmyndigheter, skyddsavstånd osv. - Poängsättningen förutsätter att vattenskyddsområden finns med bland de skyddade områden som behandlas. B (förorenad mark) - Av intresse att veta vilka krav man kan ställa på VU vad gäller inventeringar, undersökningar och dylikt. - Intressant om det gäller hamnområden. - Ett serviceprojekt duger gott! - Vad det gäller förorenade områden kan det finnas ett visst behov av utbildning. När en fastighetsägare ringer och frågar om det finns förorenade områden på den fastighet som de ämnar köpa, Vad ska göras? Hur ska man svara? För en tid sedan fick vi från en konsult, som genomfört en utredning av en industritomt, ett förslag på skrivelse från en miljönämnd där företaget helt friskrevs från ansvar. Vi brukar resonera så att det är viktigt att inte friskriva någon från ansvar men att slå fast att det i den utredning som utförts inte hittat något förorenat område. Huruvida detta ska ligga till grund för ett projekt eller inte vill vi inte gå in på. Däremot känner vi att det kan finnas skäl att höja kompetensen på detta område generellt i mindre kommuner så att man inte behöver hamna i en lätt brydsam situation den dagen frågan hamnar på bordet. - Vi har mycket arbete kvar att göra i Borås. Projektet får gärna ha en praktisk inriktning och bli en hjälp vid handläggning, en "kokbok". De ärenden vi har innehåller ofta problem/komplikationer som Länsstyrelsens handbok inte kan hjälpa oss med. - Som ett första steg önskar vi oss ett serviceprojekt och ett stöd för tillsynen framöver. Ev tillsynskampanj senare. - Hur bör kontroll av förorenad mark integreras i egenkontrollen? Tillsynsvägledning för tillsyn vid småskruttar som ofta inte har något företag. Nedskräpning/förorening. Se även kommentar Fråga 3. - Med manual som tar upp hur man går tillväga med mindre verksamheter fokuserat på Rimliga krav. - 1:a hand service, hur gör vi tillsyn vid olika typer av branscher? Glöm inte kemtvättar! - Förslag skjutbanor. - Vi anser att första steget bör vara ett serviceprojekt. C (energifrågor i tillsyn, prövning och fysisk planering) - Serviceprojekt önskas. - Mycket diskussioner pågår, kanske en inriktning mot i första hand planeringen. - Vi välkomnar ett sådant projekt. Det känns som om det är ett eftersatt område. Vilka möjligheter har man att påverka med stöd av PBL och miljöbalken? Tillsyn eller samhällsplanering eller både och? - Energifrågor i tillsyn och prövning är viktiga och måste prioriteras i tillsynen etc. I Mariestad har vi försökt i ett antal ärenden att driva energihushållningskrav och krav på övergång till förnybara bränslen dock med varierande resultat. Men det går. Det vore dock bra att få en lathund med bra bakgrundsmaterial och att ev. pröva denna strategi gemensamt under en viss period 2005 på lite olika objekt. - Poängsättningen gäller för serviceprojekt. - Serviceprojekt 2005, tillsyn D (hygienlokaler) - Vi avser att utföra denna tillsyn under Hygienlokaler har vi precis gjort ett projekt på och besökt samtliga verksamheter. Vi har tagit fram såväl rutiner som informationsmaterial. Blir projektet av kommer vi inte att delta, men bidrar gärna med material (Uddevalla). - Vi vill betona att helhetssynen är viktig, dvs. att också kemikalieval och avfallshantering kommer med. - Kan vara intressant några år senare, med den prioritering som beskrivs i projektet. 3

4 E (tillfälliga boenden) - Känns väldigt prioriterat. Svårt att omvandla kraven som finns på hotell till exempelvis Bo på lantgård. - Saknar projekt om tillsyn hotell, pensionat som också utgör tillfälligt boende men kanske inte ingår under denna punkt. - Tillfälliga boenden, känns inte som att det är så stora problem och därmed inte så angeläget. - Kraven på tillfälliga boenden kanske kommer att klarna i och med att Socialstyrelsen enligt uppgift håller på med revidering av gamla råd inom området. Prioriteringen av detta projekt är delvis beroende av vad Socialstyrelsen kommer fram till. - Det skulle egentligen vara intressantare att ta med ALTBO-verksamheter mm dvs tillfälliga boenden för hemlösa, missbrukare mm. Även mindre hotell borde ingå i denna grupp. Städfrågor och ventilation är bla intressant att närmare titta på. - Socialstyrelsen håller på att se över äldre allmänna råd som gäller tillfälliga boenden, lämpligt att avvakta dem? - Ridläger och annan verksamhet särskilt riktad till barn. - Någon gång under de närmaste åren. F (uppföljning bränder och utsläppsberedskap) - Vi var inte så aktiva i den förra kampanjen och behöver finna formerna på hemmaplan först. - Vi uppskattar om det blir en uppföljning Vi kommer att arbeta mycket med vattenskyddsområdet Öresjö. Utsläpp av släckvatten i skyddsområdet (som är stort) kan få stora konsekvenser. Vi har arbetat en del med frågorna, men uppskattar ytterligare insatser från Miljösamverkan. - Vi tänker träffa räddningstjänsten lokalt för att starta uppföljning på detta. Behöver inte vara i MVG:s regi. - Vi ser främst ett behov av riktlinjer för när man ska ställa krav på möjligheter att ta om hand släckvatten. Och vad man ska göra med släckvattnet när det samlats upp. G (tillsyn avloppsreningsverk) - Ett exempel på att det hade varit bra med ökad långsiktighet i arbetet. Vi håller precis på och arbetar med detta, så det är inte intressant under nästa år (Uddevalla). - Projektet bör belysa alla C-objekt dvs även gemensamhetsanläggningar med markbäddar o dyl. Vilken provtagning är rimlig att kräva osv. I så fall tycker vi att det projektet är 3. Annars 2 dvs vi tar gärna del av materialet men deltar inte säkert. - PÅ avloppsreningsverk skulle det vara kul med inriktning egenkontroll, t.ex. mh-avd bjuder in VU (C- och U-anläggningar) och informerar om egenkontroll i början av Sen följer vi upp det i slutet av 2005 eller början av 2006 med systemtillsyn. Bra med serviceprojekt, få info från MVG, tips på upplägg av kursdagen, egenkontroll med inriktning avloppsrening. Kanske lite bra mtrl i PowerPoint. Vi har fixat sådan dag för andra C-anläggningar och det mottogs bra, lättare med tillsyn efter en sådan kursdag. H (enskilda avlopp) - Infomaterial om ekologiska avlopp föreslås. - Intressant, vi deltar gärna. Vi har redan använt oss mycket av konceptet. Eftersom konceptet handlar mycket om att ställa krav på att återvinna resurserna så vore det intressant och se hur man praktiskt kan lösa detta. Hushållningssällskapet kan hjälpa till. Erfarenhet från andra kommuner. Mycket kring den praktiska hanteringen vid alternativa avlopp är intressant. Även utbildning av entreprenörer och krav på hydrogeologiska utredningar, vilka krav kan man ställa och vad får det kosta. - Vi önskar att gemensamt göra en provtagning och tillsyn av enskilda minireningsverk som börjar bli vanliga. Ibland hör man att de skulle fungera dåligt och att det är viktigt med service. MSV kunde ta fram hur vi ska provta (så alla gör lika) och en checklista för tillsyn och sammanställa resultatet. Det skulle ge en bättre bild av hur det egentligen fungerar, om man får många provresultat. T ex hur många kommuner kräver in serviceavtal. - SNV:s kommande allmänna råd kan finnas anledning att gå igenom och försöka få en samsyn på vad gäller tillämpningen. Hjälp behövs för att finna metoder för att utvärdera och bedöma äldre avloppsanläggningar. Vilka funktionskrav kan vi ställa i praktiken? - Stort behov av utbildning av grävare och entreprenörer. Behov av kunniga konsulter på avloppsområdet. Önskemål om gemensamma läggningsanvisningar för hela länet. 4

5 - Poängsättningen gäller om projektet inriktas på kretsloppsanpassning. Hur driver man frågorna, bygger upp en fungerande organisation, etc? - Entreprenörs- och fastighetsmäklarutbildning särskilt angelägen. - Efter 2005 när NV:s AR kommit. Ett förslag: varför inte ha återkommande besiktningar var 15:e år på avloppsanläggningar av ackrediterad firma (typ cisterner). - Kanske nästa år. I (inomhusmiljö) - Intressant, vi är med, inget förslag på inriktning ännu, eftersom vi ligger efter i detta arbete. - Inomhusklimatet i förskolor och skolor. Utöver tekniska lösningar med t.ex. ventilation kan det vara intressant att ta upp vad verksamheterna själva kan göra för att skapa en bättre inomhusmiljö. Städprogram, uppläggning av verksamheterna, antal personer i lokalerna mm. - Tillsynsprojekt vårdboende (äldreboende, annat omsorgsboende). - Med inriktningen hälsoskadligt buller på daghem och förskolor och i samarbete med arbetsmiljöverket är vi mycket intresserade av ett projekt. - Elektromagnetiska fält/strålning. Var går gränsen för vad man kan acceptera i olika sammanhang med hänsyn till riktvärden, teknisk möjligt, kostnader och försiktighetsprincip? Var/när behöver man mäta? Hur mäter man? Någon form av strategi och handlingsplan? Eller är det ett överdrivet problem och vi bör lägga tillgängliga resurser på annat? Vilka är då argumenten? Vad händer på byggsidan? Lågfrekvent buller. - Förskolor: Få Socialstyrelsen att ge svar på antal barn/yta och barn/lekyta. Hur många modulbyggen skall det finnas? Förutom inomhusmiljön är de ofta dåligt ljudisolerade samt energislukande. - Vi kommer att prioritera andra områden nästa år, men kanske senare. - Vore bra om vi kan ta fram ett utbildningskoncept, för utbildning av de personer som representerar fastighetsförvaltare och verksamhetsutövare vid våra systemtillsynsbesök. Allmänna kommentarer: - Hälsoskydd är mycket eftersatt och handledning inom alla områden är mycket angeläget. - Poängsättningen är mycket osäker pga. förändringar i personalstrukturen vid en ev. ihopslagning med närliggande kommun. - Som Ni ser har vi satt många tvåor, dvs vi tycker att flera projekt är intressanta men vi kan inte i dagsläget säga om vi kommer att delta eller inte. Vi brukar dock prioritera MVGs delprojekt i vår verksamhetsplan och delta i viss mån, speciellt vid tillsynskampanjer. Fråga 2 Vi har även fått förslag till delprojekt som vi av olika skäl bedömer är mindre lämpliga, se kommentarer. Om ni ändå tycker att något/några av de lämnade förslagen känns angelägna, hjälp oss med nya infallsvinklar, precisering av inriktning, arbetssätt m.m. så kanske vi kan ompröva lämpligheten. Skriv i rutan nedanför. Övriga framförda förslag på delprojekt Områdesskydd och då speciellt strandskydd, informationsprojekt om tillämpningen av undantag och dispens och vad förbudet innebär. Det handlar om tydliggörande av att det i grund och botten handlar om ett förbud. Projektet bör rikta sig mot såväl handläggare på kommunerna och Länsstyrelsen som mot politikerna främst på kommunal nivå. MKB-förfarandet, informationsprojekt om handläggning av miljökonsekvenser såväl inom miljöbalken som inom Kommentarer Arbetsgruppen tycker att det är lite perifert med tanke på att många miljökontor inte alls jobbar med dessa frågor, och för att målgruppen delvis ligger utanför Miljösamverkans område. Delprojektförslag A ovan avser dock närstående frågor, men med en något annorlunda inriktning. Arbetsgruppen tycker att för få miljökontor berörs av detta. Visserligen yttrar sig miljökontoren över ärenden i fysisk planering, 5

6 väglagen och plan- och bygglagen. Syftet är att klargöra hur MKB-förfarandet borde gå till. Ett problem är när tolkningen ska vara betydande miljöpåverkan och när ett utökat samråd ska genomföras. Det är sannolikt också oklart (i alla fall för handläggarna på kommunerna) när en MKB ska tas inom ramen för t.ex. detaljplanering och hur en sådan MKB ska se ut. Mottagare av informationen borde vara handläggare på kommunerna, Länsstyrelsen, Vägverket m.fl. men målgruppen blir delvis utanför Miljösamverkans område. Länsstyrelsen genomför under 2004 ett eget MKB-projekt som syftar till att höja kunskapsnivån och möjliggöra mer likvärdiga bedömningar av MKB:er. Resultatet av detta kan förstås även miljökontoren ta del av när det blir klart. Kommentarer som lämnats till fråga 2. Förslag A (tillsyn/prövning inom områden med skydd) mer allmängiltig/bred inriktning ett bra serviceprojekt! Strandskydd berör alla kommuner. Alla vattendrag har strandskydd. Områdesskydd och då speciellt strandskydd: En problemställning miljökontoren ofta konfronteras med (om de hanterar strandskyddsärenden) är vad väsentlig försämring av livsvillkoren för djur- och växtarter. Lista på åtgärder som kan innebära detta. Om/när mer prövning hamnar hos kommunerna kan det vara bra med en inblick i MKBförfarandet. MKB intressant men OK att at del av Länsstyrelsens projekt. Mest intresserade av projketet 2004 vattenskyddsområden. MKB - vi tycker att Länsstyrelsen får lära oss. MKB-förfarandet: Något förvånande att inte alla miljökontor skulle vara berörda av detta. Det borde anses mycket angeläget att så långt möjligt förebygga miljöproblem genom aktivt deltagande i olika planeringsprocesser, i stället för korrigering genom tillsynsåtgärder. Eftersom länsstyrelsen är en part i Miljösamverkan varför körs inte deras projekt inom den ramen? Områdesskydd och då speciellt strandskydd/mkb-förfarandet. Vi känner att just det att det är få kommuner där dessa frågor hanteras på miljöförvaltningarna är en bra anledning att bedriva detta inom MVG eftersom behovet kan vara stort för detta fåtal personer att få stöd i dessa frågor. Vår kommunekolog (som finns här på förvaltningen) har stort behov av båda dessa delar i sitt dagliga arbete. Vi arbetar inte med dessa frågor på vårt kontor, så detta är inte intressant för oss. Här har vi synpunkter, särskilt från vår naturvårdshandläggare/kommunbiolog. Vi håller inte riktigt med arbetsgruppen. I princip alla miljökontor är berörda av områdesskydd, strandskydd och miljökonsekvensbedömningar. Ambitionsnivåerna varierar i olika kommuner, men vår uppfattning är att vi måste flytta fram positionerna. Kommunernas spetskompetens (i de här frågorna) finns oftast på miljökontoren. Det är synd att inte fler kontor utnyttjar möjligheten att delta aktivt i beslutsprocessen. Vi kan inte ta för givet att någon annan i kommunen bevakar de här frågorna på ett tillfredsställande sätt. Även om viljan skulle finnas saknas många gånger de nödvändiga kunskaperna. Eftersom förslagen kommer från oss, så tycker vi kanske att Arbetsgruppens bedömning att det är perifera frågor inte är helt korrekt. När det gäller strandskydd så ha Miljö och hälsoskyddsnämnderna numera överklagningsrätt och får också ofta ärendena på remiss från Miljödomstol m.fl. Därför är det också viktigt att klargöra regelverkets aktuella rättsverkan. Det finns fortfarande en relikt tolkning om att det utan vidare går att detaljplanera bort strandskyddet. Det kan tyckas att Länsstyrelsen borde driva utbildningsfrågan såsom varande tillsynsvägledare, men då det inte verkar hända så tycker jag att Miljösamverkan är ett bra alternativ. När det gäller MKBförfarandet så är detta under luppen på central nivå om jag förstått rätt. Det innebär att regelsystemet sannolikt kommer att ändras inom kort. Därför kan det räcka med att Länsstyrelsen i denna fråga sköter folkbildningen. 6

7 Instämmer. Strandskydd kan bli intressant, om kommunerna ges möjlighet att via ÖP differentiera strandskyddet. Tre miljökontor håller med om det som skrivits i fråga 2. Fråga 3 Egna förslag till trepoängare: Konkretisering av miljömålsarbetet hur få ner det i tillsynsarbetet. Ett kemikalieprojekt kan alltid ligga med. Det är svårt, omfattande och kräver kontinuerligt arbete och kompetensutveckling. Kemikalietillsyn bör nog fortsätta, kanske då och då, tex en månad per år, med något miljöfarligt ämne varje gång. Alternativa avloppslösningar är mycket intressanta. Att informationsmaterial samt sammanställningar utformas utifrån de nya allmänna råden för avloppslösningar. Avfall, intressant om nya regler är på gång. Något om det nya vattendirektivet. Vilken roll har det lokala samverkansorganet och vilken roll har kommun, miljö- och hälsoskydd i den biten? Underlag och upprättande av vattenskyddsområden (samfällda större vattenanläggningar). Avloppsrör från tandvårdsmottagningar. Förvaltningen (Tibro kommun) har under de senaste åren bedrivit ett egenkontrollprojekt tillsammans med näringslivet, arbetsmiljöinspektionen och där även räddningstjänsten medverkade på ett hörn. Det är bara att konstatera att systematiken bakom egenkontrollen har tillämpats under ganska lång tid på arbetsmiljöverket som har hunnit skaffa sig mycket kunskap som var mycket nyttiga för oss i projektet. Frågan uppstod under processen om det inte kunde vara aktuellt att lära sig mer om ISO som hela systematiken grundar sig på. Samtidigt är de kurser som hålls på området dyra och avsedda för att skaffa sig miljö- eller kvalitetsrevisorskompetens vilket innebär att det aldrig kommer att bli aktuellt i vår kommun. Finns det någon möjlighet att driva ett kompetensutvecklingsprojekt där syftet är att lära känna systematiken bakom ISO systemen inom ramen för miljösamverkan? Policy efterbehandling av täkter (snarare låta bli att "överefterbehandla" - täkter skapar varierande miljöer, biotoper, artrikedom - omfattande efterbehandling kan förstöra värdefulla biotoper som skapats som en biprodukt av verksamheten) Skyddsföreskrifter vattentäkt - tillsyn i praktiken - vad gör man utöver "det vanliga" Tillsynsplaner (absolut inte en uppräkning av antal objekt, tillsynsintervall, timmar o.d utan istället inriktad på att uppnå något (koppling till miljömål?) med tillsynen - vad vill vi åstadkomma med tillsynen? Vad för slags nyttigheter "produceras"? Informationsprojekt - hemsidorna blir allt viktigare för att sprida information om de områden miljökontoren arbetar med. Kvalitén på hemsidorna varierar. Det krävs en hel del tid för att bygga upp bra och informativa hemsidor, men vi tror (vet) att bra information uppskattas och att även vi i längden sparar tid. Projektet skulle kunna vara till hjälp för alla kontor men kanske mest för de resurssvaga. Det borde gå att ta fram neutral information som kan passa i vilken kommun som helst. Övrigt som vårt kontor funderat på: Uppföljning dagvatten 7

8 Bräddning - möjligheter att minimera Snötippar (koppling till dagvatten?) Tillsynshandledning för hur vi kan bedriva tillsyn enligt gamla skötsellagen dvs miljöbalken kap 12. Hur går man till väga praktiskt i tillsynen och vad ska vi kräva för t ex vinterbevuxen mark, skyddszoner mot vattendrag, spridning av gödsel, spridningsareal i förhållande till djurantal. Det är något vi inte tittat på tidigare men som vi vill börja med och är viktigt för att klara miljökvalitetsmålet om Ingen övergödning. Det har kommit nya regler för lagring och spridning av stallgödsel, Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket och SJVFS 2003:66, som omfattar delar av Västra Götaland. En projektidé är att ta fram underlag för information och tillsyn. En datum som är aktuell i sammanhanget är den 1 juli 2005 då kravet på minst 6 månaders lagringskapacitet kommer att gälla alla jordbruk med mer än 10 djurenheter. Gödselvårdsanläggningar, även små, med anledning av ändringar i reglerna. Tillsynshandledning och ev ett tillsynsprojekt för strålning från transformatorer i byggnader. Troligen strålar dessa relativt mycket. Hur hittar vi dem, hur bedrivs tillsynen och vad ska vi kräva mm. Kommer vi att få hjälp från naturvårdsverket med tolkningen av den nya förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd som kom vid årsskiftet? Våra frågor handlar bl a om de nya paragraferna 24 a och b ( förprövningen för vissa verksamheter för att avgöra om de är anmälningspliktiga eller ej). Hur ska vi arbeta med dessa verksamheter rent praktiskt. Kan ev vara ett serviceprojekt för MSV. Vi har fått en hel del klagomål om grumling av vattendrag i samband med borrning för bergvärme. Det är svårt att avgöra miljöskadan och ev åtalsanmälan eller ej. Ska vi kräva bättre reningsteknik än bara avslamning i vanlig container som tar de grova partiklarna eller är det ingen fara att släppa ut det grå vattnet i en bäck? Kanske en fortsättning på värmepumpsprojektet. Det underlag som Svenska Kommunförbundet tagit fram för avgiftsfinansiering av miljöbalkstillsynen (inkl. prövningen) är inte en fulländad produkt, tvärtom. Taxan borde kunna bli enklare i sin utformning utan att för den skull bli en ren timtaxa. Önskemålet är alltså att Miljösamverkan driver ett projekt i syfte att ta fram en förenklad taxemodell som uppfyller kraven på god finansiering av tillsynen och som har förutsättningar att få en god acceptans såväl hos handläggare som avgiftsbetalare. Målet är också att få en konkurrenskraftig modell som Svenska Kommunförbundet ska kunna ta till sin barm. Hur hanteras småskruttar som sysslar med bilreparationer. Nedskräpning, kemikaliehantering, bilskrotningslagen. EU s ramdirektiv för vatten, hur berör det Miljökontoren? Uppföljning vattenskyddsområdes-projektet. Vi önskar att miljösamverkan tillskriver miljödepartementet med krav på att det införs nationella tvingande bestämmelser för att förbjuda vedeldning i omoderna anläggningar som ger oacceptabla utsläpp. Således bör det beslutas om en tidplan för att avsluta all vedeldning i t.ex. kombipannor utan ackumulatortank inom tätbebyggt område. Dessa frågor får inte vara utlämnade till politiska tyckanden och hänsynstaganden som leder till olika bedömning i olika kommuner. Genomgång och förnyelse av informationsblad i de olika tidigare projekten. Komplettera med olika informationsblad till allmänheten (t.ex. vad skall man tänka på när man bor i ett vattenskyddsområde). Helt enkelt ett smörgåsbord av infoblad! GIS inom miljöarbetet: vilka frågor är lämpliga att hantera med hjälp av GIS. 8

9 Dagvatten Gör färdigt VOC Gör färdigt Egenkontroll i små verksamheter hjälpmedel för verksamhetsutövare Kosmetiska och hygieniska produkter. Ny lagstiftning enl EU:s kosmetikadirektiv. Taxor och avgifter för tillsyn och prövning principer, storlek, samsyn Nya dricksvattenföreskrifter vilka som berörs, inventering och informationsmaterial ( kanske utanför Miljösamverkans område?) Samarbete och regionalt informationsmaterial om närodlade/närförädlade livsmedel ( Agenda 21-projekt). Erfarenhetsutbyte och handledning för genomdrivande av kommunala skyddsområden. Följa upp PCB (en hel del kvar), inomhusmiljö skolor (10 st). Följa upp fordonstvättar (vi gör ganska stort projekt av det i år 2004). Policy efterbehandling av täkter (snarare att låta bli att överefterbehandla täkter skapar varierande miljöer, biotoper, artrikedom omfattande efterbehandling kan förstöra värdefulla biotoper som skapats som en biprodukt av verksamheten. Fordonsreparationslackerare (kemikalier, principiella skillnader mellan olika lacksystem, avfall, VOC-tröskelvärde eller reduktionsplan?, filter?) Fråga 4 Kommentarer som lämnats om annat att beakta i verksamhetsplanen för år 2005: Gärna fortsatt uppföljning av äldre projekt, uppdateringar m.m. Naturligtvis är mer resurser alltid önskvärt, då vi i de mindre kommunerna alltid behöver backup då vi arbetar inom alla områden. Fungerar bra som det gör! Bredda miljösamverkan till att även omfatta djurskydd, naturvård, livsmedel. Dvs miljökontorens samverkan istället för Miljösamverkan Överväg att även ta med djurskydd och livsmedelstillsyn i MVG. (Vi kan nog tänka oss att betala lite mer än nu.) MVG:s policyprojekt bör följas upp med undersökning av hur resp policy antagits och tillämpas i kommunerna. Vi vill att alla dokument som läggs ut på hemsidan även läggs ut som word-dokument. Det är ett mycket starkt önskemål. 9

10 Fråga 5 Kommentarer om särskilda delprojekt som man är intresserade av från år 2006 och framåt, som ett underlag för en eventuell mer långsiktig planering av Miljösamverkan? Energiproduktion: fjärrvärmeverk (flis-, pellets-, oljeeldade verk). Kemikalieprojekt. Miljötillsyn lantbruk, någon inriktning. Förfarande vid konkurser. Avfallsområdet kommer att fortsätta utvecklas, har dock inget konkret förslag till delprojekt. Rivningsavfall (bl.a. förorenade byggnader, avlopp från tandvård, riktigt omhändertagande av tryckimpregnerat trä från rivningar.) Policy, krav och handledning för ärendehantering av gamla soptippar. Det beror på vilka ändringar i lagstiftning som kommer, vilket man idag inte vet. Bassängbad. I år är det badmässa i Göteborg. Nya anvisningar och regelverk kan komma från Socialstyrelsen i år eller nästa år. Vore bra med en gemensam uppryckning vad gäller badvattenkvalite, arbetsrutiner, provtagningsfrekvens, parametrar, städning, kemikaliehantering, provtagningsrutiner mm. En gemensam syn på badvattenkvalitén och inspektionsrutiner vore bra inom Miljösamverkan. GIS inom miljöarbetet: vilka frågor är lämpliga att hantera med hjälp av GIS. Tillsynsprojekt kosmetika Vad medför de ökande nederbördsmängder och vattenflöden som är att vänta p g a klimatförändring inom vårt arbetsområde? Hur förbereder vi oss? Kan PIK ingå i MVG? Djurskyddet? Vad innebär Vattendirektivet för kommunerna? Hur fördelas arbetet inom en kommun? Kanske något om vattendirektivet och vad det innebär för kommunerna. Jag är i så fall intresserad av att medverka (Färgelanda). Fråga 6 Intresse av seminarium samt kommentarer och idéer om Egenkontroll och systemtillsyn: Det är 21 kommuner som besvarat frågan. Av dessa skulle 18 stycken delta på ett seminarium, 2 stycken inte. Kommentarer/idéer: Som åhörare är det intressant men se även Tibros kommentar till fråga 3 (eget projekt som drivits). Det finns en hel del kvar att göra med de mindre verksamheterna. Vi har konstaterat stora brister i egenkontrollen. Vi kommer att arbeta med egenkontroll i år och då med särskild inriktning på kemikaliehanteringen. Vi välkomnar seminarier under Vi vill ha modeller för hur vi ska agera mot ett litet företag. Vad är rimligt att kräva av dem? Vi vill ha olika praktiska exempel för olika typer av verksamheter (U-objekt och hälsoskyddslokaler) så att vi kan vara konkreta mot dem. 10

11 Vi är självklart intresserade av detta med egenkontroll i mindre verksamheter inkl. inom det s.k. hälsoskyddsområdet. Det vore bra med en redovisning av lyckade exempel på egenkontroll och systemtillsyn. Vi tror att ett seminarium är bra och kan lära oss en del nytt. Även att det behövs för att komma igång. På seminariet bör man ha en del där man träffas i små grupper (blandat deltagande, dels folk med erfarenhet av systemtillsyn och dels de som saknar erfarenheter av systemtillsyn) Ja vi vill delta och få tips och råd om hur man följer upp besöken och ger företagen stöd i det fortsatta arbetet. Vi kommer! Vilka erfarenheter har de som arbetat med det? Goda ex? Dåliga ex? Hjälpmedel för verksamhetsutövare bör tas fram av MVG. Ja, vi deltar. Eftersom vi inte har deltagit i tillsynskampanjen är vi intresserade av all erfarenhet och alla synpunkter som andra fått genom besöken! Ja, vi vill delta i det seminarium som tar upp detta. Intressant att ta upp: metodbeskrivning, mkt erfarenheter av vad som varit bra samt vad som skulle utförts bättre. Detta är mycket värdefullt för oss som skall ut i framtiden. Vi är intresserade av ett seminarium men har inga synpunkter på inriktning. Vi har inte deltagit i projektet eller jobbat på detta sätt. Jättebra, 1-2 skulle delta från Vara kommun. Gruppdiskussioner, workshop. Ett seminarium skulle vara en uppstart för att ta tag i och börja med systemtillsynen. Egenkontroll på små/mindre företag är viktigt. Ett seminarium med diskussionsgrupper efteråt kanske är en idé. Ja, det låter bra! Gärna att många konkreta exempel kommer fram på sådant som kommit upp under tillsynsbesöken. Vi skulle delta förutsatt att sem.inte läggs under maj-aug då vi har högrush med annat. Intressant med egenkontroll/systemtillsyn för mindre verksamheter. Troligtvis kommer vi inte att hinna med att delta. Vi skulle troligen inte delta eftersom vi bedömer att vi inte har resurser att arbeta med projektet. Ja, vi skulle säkert delta i ett sådant seminarium, särskilt om det inkluderar inomhusmiljö. Sammanställt av Cecilia Lunder den 25 mars 2004, (med några tillägg den 31 mars). 11