Lära, växa, förändra
|
|
- Ola Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lära, växa, förändra Den tredje folkbildningspropositionen på femton år presenterades i mars. Vilka likheter och skillnader finns mellan de tre dokumenten? Anders Ekman har läst och jämfört. I mars 2006 lades den tredje folkbildningspropositionen på de senaste femton åren på riksdagens bord. Den är häftad och försedd med ett omslag i fyrfärg där kunskapens träd växer upp ur en uppslagen bok. Symboliken är tydlig och understryks av att propositionen har försetts med titeln Lära, växa, förändra som visar den föredragande ministerns (Lena Hallengren) syn på vad folkbildningen betyder för samhälle och medborgare. Propositionen 1991, Om folkbildning, var också häftad men hade ett typografiskt omslag med röd färg som tonade ut mot en oviss (?) framtid hette propositionen enbart Folkbildning, var klamrad och utan särskilt omslag. Den här gången är ambitionerna och förväntningarna tydligt uttrycka redan på omslaget. Bakgrund Propositionen 1991 (presenterad av skolminister Göran Persson) lades fram mot bakgrund av en besvärlig ekonomisk situation både för folkbildningen och staten. Som underlag fanns Folkhögskolekommitténs betänkande Folkhögskolan i framtidsperspektiv, SÖ:s rapport Studieförbunden inför 90-talet och Folkbildningsförbundets reformprogram Studieförbunden under 90-talet. Propositionen innebar en reform genom att studieförbund och folkhögskolor samlades inom samma anslag, regelstyrningen ersattes av målstyrning och utvärdering och den nybildade ideella föreningen Folkbildningsrådet fick myndighetsuppgifter års proposition (som utbildningsminister Carl Tham överlämnade) grundades på den första statliga utvärderingen, SUFO 96. Den påverkade propositionen bl.a. genom att två nya syften med anslaget tillfördes och ytterligare en prioriterad målgrupp års proposition bygger på den andra statliga utvärderingen, SUFO 2, en utredning av ungdomars deltagande i folkbildningen Vem får vara med? och FBR:s av Utbildningsdepartementet begärda rapport Folkbildningens framsyn. Dessutom 10 Forskning om folkbildning 1/2006
2 fanns som underlag Riksrevisionens rapport om bl.a. statsbidrag till folkbildningen, där en bättre rapportering från regeringen till riksdagen efterlystes. Tilltro till folkbildningens betydelse I alla tre dokumenten uttalas en stark tro på folkbildningens betydelse för samhälle och individ var målstyrning en högaktuell företeelse och i ett avsnitt beskrevs statens mål för statsbidraget till folkbildningen. Målen sammanföll i stort med de mål folkbildningen redan hade för sin verksamhet. Propositionen 1991 har varit vägledande för de följande när det gäller den ideologiska ramen hade språkbruket ändrats och man talade om statens syfte med statsbidraget även om utgångspunkterna i stort var oförändrade. Även 2006 talas om syftet med statsbidraget. Det är, med ett undantag, oförändrat från 1998 men med ny inbördes ordning mellan delarna. Demokratisyftet (som lyftes in 1998) ligger nu först, följt av individperspektivet, utjämning av utbildningsklyftorna och breddning av intresset för kulturlivet. Syftet att prioritera vissa målgrupper har lyfts ut och ersätts av sju verksamhetsområden som i särskilt hög grad utgör motiv för statens stöd. Folkbildningen ska i fortsättningen själv identifiera vilka målgrupper som är relevanta. Den ideologiska synen Varje proposition har ett inledande ideologiavsnitt, som får ses som en spegling av sin tid och rådande ambitioner. Några punkter är tidlösa och finns i alla tre dokumenten. Exempel är att den fria och frivilliga folkbildningen ska främja demokrati, jämlikhet, jämställdhet, internationell och kulturell förståelse och utveckling trycktes särskilt på frihet och frivillighet, folkbildningens mål, utvärdering samt att folkbildningen kan styra sig själv (genom FBR) behandlade texten folkbildningen kring två sekelskiften, bl.a. vikten av ett aktivt medborgarskap under 2000-talet och konsekvenserna av EU-medlemskapet. Folkbildningens idé ansågs modernare än någonsin och dess flexibilitet låter sig väl förenas med den nya tekniken. Folkbildningen kan möta samhällets utmaningar genom att ge ökad insikt. Ett lyft för utbildning och kultur lyftes fram (som komplement till den femåriga satsningen på kunskapslyftet som inleddes 1997). Avsnittet avslutades med folkbildningens egen utmaning : utbudet får inte förflackas och nya arbetsformer måste prövas. Men det är bara folkbildningens organisationer själva som kan förverkliga sina möjligheter. Forskning om folkbildning 1/
3 2006 konstateras att statens stöd till folkbildningen bygger på insikten att folkbildningen tjänar samhällsnyttan. Inom tre områden är folkbildningen särskilt betydelsefull. Den stärker demokratin genom att bidra till att öka människors makt över sina liv, genom att bidra till samhällsutvecklingen, samt genom att folkrörelsen är grundstenen i folkbildningstraditionen. Livslångt lärande för alla är det andra området. Här lyfts fram folkbildningens förmåga att nå även dem som inte klarat av eller inte velat delta i det reguljära utbildningsväsendet. En ökad samverkan mellan olika delar av vuxnas lärande efterlyses. För det tredje stärks de enskilda individernas personliga utveckling. I en tillväxtorienterad ekonomi har inte folkbildningen som huvuduppgift att alla ska få kunskaper för att klara arbetsliv och samhällsliv. Folkbildningen ska stärka demokratin och bidra till ett livslångt lärande, men också ge alla deltagare möjlighet till personlig utveckling. Det sägs också att folkbildningen ger ett mervärde som i princip inga andra aktörer i samhället kan ge. Den måste vara så pass omfattande, ha en kostnad och en inriktning så att alla har reell möjlighet att delta. Bedömning av verksamheten 1998 gjorde regeringen bedömningen, helt i enlighet med SUFO 96, att verksamheten överensstämt med syftena med statsbidragsgivningen och väl motsvarat statens förväntningar. Folkbildningen borde ges fortsatt statligt stöd. SUFO 2 drog en liknande slutsats och ansåg att det fanns starka skäl för ett fortsatt statligt stöd till folkbildningen. Regeringen instämmer i detta, men anser att det finns utrymme för en del förändringar och förbättringar. Den sammanfattande bedömningen är att syftena med statens bidrag till folkbildningen i väsentlig mån (min kursivering) uppfyllts. Ett fortsatt statligt stöd anses motiverat. Det finns alltså områden där bidragsmottagarna bör skärpa sina insatser. De sju verksamhetsområdena Årets proposition innebär att aktörerna själva bestämmer vilka målgrupper som är angelägna. Sedan 1970-talet har prioriteringar av olika ämnen och grupper styrt inriktningen på verksamheten ansågs att invandrare skulle särskilt uppmärksammas och att handikappade var en viktig målgrupp bekräftades detta, även om benämningen handikappade nu hade bytts ut mot deltagare med funktionshinder. Arbetslösa tillfördes som en prioriterad grupp. Utöver de båda prioriterade grupperna lyftes 1991 inte några särskilda områ- 12 Forskning om folkbildning 1/2006
4 den fram medan det 1998 presenterades några centrala utvecklingsområden. Det handlade om ett lyft för kultur och bildning i bred bemärkelse, naturvetenskap och teknik ansågs behöva ökad uppmärksamhet. Vidare framhölls folkbildningens roll för kulturen och för personer med funktionshinder. Nya områden var folkbildningens roll i integrationsarbetet, IT sågs som ett viktigt område, samt arbetet med att forma ett ekologiskt hållbart samhälle. De sju områden, som nu framhålls, samlade under rubriken Demokrati, lärande och personlig utveckling, är den gemensamma värdegrunden, det mångkulturella samhällets utmaningar, den demografiska utmaningen, det livslånga lärandet, kulturverksamhet, personer med funktionshinder samt folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. Några teman har funnits med tidigare, men presenteras mer uppfordrande. Det är värdegrunden, demografin och det livslånga lärandet. Helt nytt är väl egentligen bara att folkhälsoperspektivet ges ökad uppmärksamhet. De sju verksamhetsområden, som i hög grad utgör motiv för statens stöd, innehåller ett flertal (ut)maningar. Motiv för förändringen är att utpekandet av vissa målgrupper har begränsat folkbildningens potential. Alla varken kan eller bör bedriva en verksamhet som passar alla beroende på huvudmännens ideologiska profil och att behoven skiljer sig mellan regioner och grupper och över tid. Folkbildningen ska även i fortsättningen sträva efter att nå dem med kort och ofullständig utbildning eller som på andra sätt är utsatta. Den gemensamma värdegrunden Det demokratiska perspektivet handlade 1991 bl.a. om att de ideella folkrörelserna visat tecken på försvagning och att samhällsutvecklingen, enligt Maktutredningen, kännetecknades av medborgerlig vanmakt. Uppgiften för folkbildningen måste därför vara att förnya och vitalisera demokratin. Folkbildningen borde ha sin förankring i ett demokratisk kunskapsarbete i nära relation till idérörelser och stå fri i förhållande till staten och starka ekonomiska intressen. Den utbildning som bedrevs inom folkbildningen skulle när det gällde rekrytering, form och arbetssätt utgöra ett alternativ till utbildningen inom det offentliga skolväsendet och högskolan. För studieförbunden togs detta villkor bort redan 1992 (på förslag av skolminister Beatrice Ask) och för folkhögskolan Under rubriken Demokratins kultur sades 1998 att folkbildningens betydelse är en fråga om att försvara, vitalisera och utveckla demokratin. Dess överlev- Forskning om folkbildning 1/
5 nad och vitalitet måste bygga på en demokratins kultur med samtal, diskussion och delaktighet som viktiga ingredienser. Genom att folkbildningen ges möjlighet att utvecklas kan den demokratiska kulturen stärkas och klyftor kan motverkas i kunskaps- och informationssamhället. Till den demokratiska uppgiften lades jämställdheten. Kvinnor deltar oftare än män både i folkbildningen och vuxenutbildningen. Folkbildningen är därför viktig för att stärka kvinnors position i samhället. Syftet med statsbidraget tillfördes formuleringen att det ska bidra till att stärka och utveckla demokratin är texten om den gemensamma värdegrunden mer inriktad på folkbildningens inre demokrati. Folkbildningen ska slå vakt om de grundläggande demokratiska värderingarna och ta ansvar för att dessa återspeglas i valet av verksamheter och i innehållet, i verksamhetsformerna och i organisationernas uppbyggnad. Principerna om allas lika värde och jämställdheten mellan könen har inte fått genomslag i ledande funktioner inom folkbildningen. Frånvaron av kvinnor, personer med funktionshinder och personer som inte är födda i Sverige är påfallande. De beslutande nivåerna får givetvis inte domineras av svenskfödda, välutbildade, medelålders män. Det mångkulturella samhällets utmaningar Termen mångkulturell användes inte 1991, inte heller sägs något om integrationsfrågor. Invandrare skulle särskilt uppmärksammas men torde underförstått räknats till de grupper som av olika skäl har begränsade möjligheter att delta i studier och kulturverksamhet. Integrationsfrågorna var viktiga Folkbildningen uppmanades att fortsätta sina ansträngningar att genom kultur- och bildningsarbete underlätta en integration mellan invandrare och svenskar. I avsnittet om de mångkulturella utmaningarna sägs 2006 bl.a. att folkbildningen ska främja en interkulturell dialog, bidra till ökad integration mellan dem som bott i landet länge och dem som nyligen invandrat. Metoder för uppsökande verksamhet behöver utvecklas. Det kan knappast anses tillräckligt att andelen invandrare i folkbildningens verksamhet inte är högre än i befolkningen i allmänhet, sett mot bakgrunden att detta har varit en prioriterad uppgift sedan Engagemanget behöver öka för kompletterande svenskundervisning. 14 Forskning om folkbildning 1/2006
6 Den demografiska utmaningen Verksamhetens inriktning på olika åldersgrupper behandlades tämligen begränsat Det framhölls att en stor del av kulturprogrammen vänder sig till barn och ungdom och att det är betydelsefullt. Inte heller 1998 var den demografiska utvecklingen i fokus. På kulturområdet nämndes att rockcirklar innebär ett viktigt socialiserande och kulturskapande arbete med ungdomar är situationen annorlunda. Det faktum att den stora 1940-talsgenerationen inom några år kommer att ha lämnat arbetslivet samt att en stor grupp unga födda under 1990-talet blir en aktuell målgrupp för folkbildningen ger frågan aktualitet. Den demografiska utmaningen innebär att folkbildningen ska kunna möta nya generationers behov utan att glömma de äldre. För att kunna göra det behövs en mångfald både i utbud och kontaktvägar för att möta olika intressen och behov. Det livslånga lärandet Livslångt lärande som term användes knappast 1991, men betydelsen av återkommande folkbildningsinsatser uttrycktes t.ex. genom att dessa behövs till följd av kunskapsutvecklingen och förändringar i arbetslivet och samhället i övrigt. En viktigt uppgift var att belysa och diskutera aktuella problem och introducera nya kunskapsområden eftersom kunskapsutvecklingen sker så snabbt att det en gång inlärda lätt blir föråldrat. Som exempel på nya frågor nämndes miljöförstöringen, den europeiska integrationen och den ökade invandringen ansågs folkbildningen bidra till det livslånga lärandet och diskuterades i relation till vuxenutbildningen och högskolan. Folkbildningen ansågs ha en stor och viktig uppgift i det livslånga lärandet, men uppgiften borde skilja sig från den som ligger på det offentliga skolväsendet och högskolan konstateras att folkbildningens roll i det livslånga lärandet är under omvandling. Den idémässiga förankringen hos olika huvudmän är ett särdrag och en styrka. Samtidigt är folkbildningen en del av det livslånga lärandet. Starkare än tidigare betonas att studieförbund och folkhögskolor har en viktigt roll inom hela vuxenutbildningsområdet. Valideringsbegreppet förs in för första gången. För folkbildningen, som står för ett informellt lärande, har det en central betydelse att validering erkänns som Forskning om folkbildning 1/
7 metod och vinner acceptans inom utbildningssystemet och på arbetsmarknaden. Det underlättar för ett erkännande av det lärande som skett inom folkbildningen. Folkhögskolan uppmanas att slå vakt om den unika ställningen att ha en egen ingång till högskolan genom en särskild urvalsgrupp. Den kräver stor omdömesgillhet för att upplevas som legitim. Kulturverksamhet 1991 ansågs det främsta kulturpolitiska motivet för stödet till folkbildningen vara att den ska bredda kulturintresset i samhället och vidga deltagandet i kulturlivet. Även om ministern ansåg att studiecirklarna bör vara tyngdpunkten i studieförbundens verksamhet betonade han vikten av deras kulturverksamhet. Betydelsen för amatörernas kulturverksamhet poängterades. Den 1996 framlagda kulturpropositionen färgade texten Där tryckte man på den fördelningspolitiska uppgiften både geografiskt och socialt genom att verksamheten når ut även till orter som saknar statligt stödda kulturinstitutioner och till grupper som inte får del av samhällets övriga kulturutbud. Funktionen som mötesplats och som arbetsmarknad för kulturarbetare framhölls. Hantverkscirklarnas betydelse betonades särskilt framhålls att folkbildningen ska vara en lokal och regional drivkraft för den folkliga kulturen. Ytterligare ansträngningar efterlyses, t.ex. för att i kulturverksamheten få med deltagare med kortare formell utbildning och nya grupper, också de som ligger utanför folkbildningens etablerade nät av föreningskontakter. Det bör vara naturligt för folkhögskolor och studieförbund att på ett ännu bättre sätt bjuda in amatörkulturens organisationer till ett tätare samarbete. För sin fortsatta utveckling behöver amatörkulturens centrala organisationer ett starkare statligt stöd. Statens kulturråd bör tillföras ytterligare medel för detta ändamål. Det går inte att peka ut ett enskilt nationellt politikområde som ensamt kan bära det politiska ansvaret för amatörkulturen. Regeringen utlovar en fördjupad analys av samspelet mellan dessa olika politikområden och deras respektive ansvar för amatörkulturen. Personer med funktionshinder Ministern framhöll 1991 att det var väsentligt att folkbildningen fortsatte att sträva efter att möjliggöra deltagande för funktionshindrade. För studieförbunden betonades vikten av att utveckla handikappades färdigheter, att informera om 16 Forskning om folkbildning 1/2006
8 olika sorters funktionshinder och att ge medlemmar i handkapporganisationer en bättre utbildning för att kunna tillvarata sina intressen i samhället. En viktigt uppgift för det nybildade Folkbildningsrådet var att verka för att folkhögskolorna tog ansvar för att personer med funktionshinder av skilda slag kan delta i undervisningen uppmanades folkbildningen att fortsätta sina ansträngningar att undanröja studiehinder och tillgodose utbildningsbehov för människor med funktionshinder. Folkhögskolorna ansågs kunna ta ett särskilt ansvar att anordna behörighetsgivande utbildning på uppdrag av kommuner framhålls också vikten av att verksamheten är öppen för personer med funktionshinder och att alla deltagare erbjuds lika möjligheter till studier och att påverka utformningen av verksamheten. En ökad medvetenhet behövs om tillgänglighet, bemötande och individuella anpassningar. Det kräver en kontinuerlig vidareutbildning och kompetensutveckling av cirkelledare och lärare, men också av all personal som möter människor och planerar verksamhet. Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa Miljöfrågorna ägnades inte någon särskild uppmärksamhet i propositionen Som exempel på att det inlärda snabbt blir föråldrat nämndes miljöförstöringen var situationen förändrad. Folkbildningen borde fortsätta sina ansträngningarna att bidra till en kunskapsutveckling hos alla medborgare kring vad som krävs för att ställa om Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle. Livsstilen borde ändras så att den blev mer resurseffektiv och kretsloppsanpassad lyfts folkbildningens roll i det lokala folkhälsoarbetet fram. En god folkhälsa ses som en del i förutsättningarna för en hållbar utveckling. För en hållbar utveckling gäller det att utmana gängse uppfattningar om hur naturtillgångarna ska användas. Insikten om vikten av förändrade värderingar och levnadsvanor ska öka genom folkbildningens insatser. Insikten behöver öka om att det med gemensamma ansträngningar går att påverka framtiden. Folkbildningen kan inom Sverige öka kunskapen om och förståelsen för förhållanden i andra länder och kulturer. Under de närmaste åren bör medel avsättas till FBR för att stimulera och utveckla arbetet med frågor som rör internationell solidaritet och samhällets omställning till hållbar utveckling. Forskning om folkbildning 1/
9 Självständighet och ansvar Folkbildningens självständiga förhållande till stat och marknad är en röd tråd genom de tre propositionerna betonas att bidragen från samhället förutsätter ett grundläggande förtroende för de mottagande organisationerna och deras vilja och förmåga att förverkliga den bildningstanke de säger sig stå för. Om de ska åtnjuta detta förtroende är främst beroende av dem själva. Liknande resonemang förs Folkbildningen ska styras av sin egen idé, sätta sina egna mål, vara oberoende av politiska och ekonomiska maktgrupper. Bidragsgivningen ska inte styra folkbildningens inriktning och den ska inte fogas in i det allmänna utbildningsväsendet. Stödet syftar till att bevara och utveckla folkbildningens egenvärde friheten, frivilligheten, idéstyrningen och självständigheten. Det ligger i folkbildningens idé att verksamheten lokalt i hög grad formas av deltagarna själva, sägs det Ett långtgående deltagarinflytande är ett av folkbildningens kännetecken. En centralstyrd folkbildning utgör på så sätt en självmotsägelse. Konkret är det de slutliga mottagarna av statsbidraget, som har ansvar för verksamhetens relevans och kvalitet. Huvudansvaret ligger alltså på den enskilda folkhögskolan och den lokala studieförbundsenheten. Den gällande ansvarsfördelningen mellan staten och folkbildningen medför att frågan om hur FBR fullgör sitt uppdrag får stor betydelse inte minst när det gäller i vilken mån statens syften med statsbidraget uppfyllts. Kvalitet Kvalitetsarbetet inom folkbildningen behandlades 1991 utifrån vad bidragsgivaren behöver veta om folkbildningen. Det handlade om det fördelningspolitiska perspektivet: att resurserna främst ska användas för att nå ut till och aktivera de grupper som av olika skäl har begränsade möjligheter att delta i studier och kulturverksamhet. Statsbidraget ska användas till den typ av aktiviteter som det är avsett för. Folkbildningen själv måste reagera och vidta åtgärder internt om det visar sig att viss verksamhet inte fyller villkoren för statsbidrag. Av intresse är också hur studieförbund och folkhögskolor profilerar sin verksamhet. Genom ett nytt bidragssystem ska verksamhetens innehåll och kvalitet sättas i centrum. Samma grundsyn fanns även 1998 men uttalades lite stramare. Folkbildningens organisationer behöver ägna uppmärksamhet åt sitt inre liv så att arbetsformerna 18 Forskning om folkbildning 1/2006
10 inte tillåts stelna. Verksamheten får inte förflackas till ett utbud, som inte kan särskiljas från kommersiella utbildningsanordnares. Det är statens ansvar att vara tydlig i fråga om vad regering och riksdag vill uppnå genom bidragsgivningen. Uppnås inte dessa syften kan inte heller motivet för att ge statsbidrag kvarstå. De fördelningspolitiska syftena upprepades. Vidare påpekades att det är särskilt allvarligt om den folkrörelse- och idéburna verksamheten uttunnas så att det inte är möjligt att se skillnad mellan olika folkbildningsorganisationers verksamhet. Kvalitetsarbetet behöver ske systematiskt på alla nivåer och vara inriktat på såväl administration som verksamhetsformer och innehåll, sägs det Utgångspunkten ska vara folkbildningens egna mål och de kvalitetskriterier som man själv utvecklar. Samtidigt måste kriterierna inbegripa en bred syn på kvalitetsbegreppet. Ansvaret ligger inte på FBR utan på aktörerna själva. För FBR bör det vara en prioriterad uppgift att medverka till att arbetet sker. Grundläggande för synen på vad som är god kvalitet inom folkbildningen är, enligt propositionen, att verksamheten uppfyller statens syften med statsbidraget. Andra kriterier är att verksamheten genomsyras av en ideologisk profil och att verksamheten kan bedrivas i hela landet. En fokusering på kvalitetsfrågorna borde leda till en systematisk omprövning och ytterst avveckling av verksamheter som inte är folkbildningsmässiga. Om FBR sägs vidare att rådet ska dra operativa slutsatser av den information som rådet samlar in. Eftersom all folkbildningsmässig verksamhet måste bära vissa grundelement bör fbr utarbeta metoder som möjliggör jämförelse i kvalitet mellan olika verksamheter. Det är rimligt att modellerna för bidragsfördelning inte uteslutande baseras på kvantitativa data. Folkbildningsrådet FBR ägnades stort utrymme 1991, då SÖ avvecklades och rådet bildades. Frågor om fördelning av statsbidrag, uppföljning och utvärdering överfördes till FBR, som självt genom sina stadgar skulle organisera sin verksamhet bedömdes att rådets ställning och arbetsuppgifter borde vara oförändrade. Regeringen var medveten om att rådets båda uppdrag att vara myndighetsutövare och folkbildningens samarbetsorgan ställde stora krav på styrelse och anställda att kombinera dessa roller. Det ansågs viktigt att FBR även i fortsättningen hade styrkan och integriteten att fatta beslut till nytta för hela folkbildningen. FBR hade hanterat sina myndighetsuppgifter på ett kompetent sätt. Forskning om folkbildning 1/
11 2006 är tonen kärvare. Det finns för närvarande (min kursivering) inte några avgörande skäl för att ompröva grunderna för den ordning som tillkom genom 1991 års reform. En svaghet är att styrelsen indirekt sitter på mandat från de organisationer som är mottagare av statsbidragen. Det kan medföra risk för lojalitetskonflikter och kollegiala hänsyn. Konstruktionen kan hämma FBR i dess agerande. Legitimiteten beror av hur väl man kan hantera denna balansgång. Myndighetsrollen stärks genom att FBR ges rätt att återkalla och omfördela statsbidrag till verksamhet som inte uppfyller statens villkor. FBR bör bedöma livskraften i existerande verksamheter i förhållande till behovet av att skaffa utrymme för nya verksamheter och grupper. Möjligheten att omfördela resurser mellan olika verksamheter bör utvecklas. Utvärdering I riksdagsbeslutet 1991 ingick att staten utöver FBR:s utvärderingar skulle göra egna utvärderingar vart tredje år. Den första statliga utvärderingen låg till grund för propositionen Där föreslogs att utvärderingarna borde genomföras vart femte år, vilket också blev riksdagens beslut års proposition bygger bl.a. på den andra statliga utvärderingen. Nu föreslår regeringen att utvärderingarna ska göras som tätare återkommande studier av mer begränsad omfattning. En anledning till ändringen är att det med stora utvärderingar blir långa mellanrum mellan utvärderingarna och att de bara kunnat belysa ett urval av frågor. Vid behov kan de tätare återkommande studierna kompletteras av mer sammanfattade analyser. Några stora utvärderingar liknande SUFO prioriteras alltså inte i fortsättningen. Tätare, gärna årliga, utvärderingar ska medverka till en förbättrad rapportering till riksdagen. Forskning Ett fortlöpande utvecklingsarbete ansågs 1991 vara en absolut förutsättning för att intentionerna med reformerna skulle kunna förverkligas. SÖ:s medel för centralt utvecklingsarbete inom folkbildningen överfördes till det samlade statsbidraget. Ministern utgick från att FBR skulle ta initiativ till och finansiera FoU-arbete inom folkbildningsområdet framhölls att en fristående och kvalitativt bra forskning om folkbildning är av betydelse för folkbildningens utveckling. En sådan forskning borde komma till stånd vid sidan av den statliga utvärderingen och ge kunskap om vilken bety- 20 Forskning om folkbildning 1/2006
12 delse folkbildningen har för samhället och dess utveckling. Det vore också värdefullt om folkbildning kunde beskrivas och värderas tvärvetenskapligt så att dess betydelse även för kultur-, fritids- och arbetsmarknadsområdena uppmärksammades. Viktigt var också att folkbildningen använder forskare och forskningsresultat i sin verksamhet. Det var angeläget att FBR även i fortsättningen hade en nära och frekvent kontakt med forskare och att rådet upparbetade en kvalitativt bra beställarkompetens i förhållande till forskare är bedömningen att det finns behov av en förstärkt forskning på folkbildningsområdet. Utrymme bör ges för folkbildningsforskning, som inte är nära knuten till utvärderingsprojekt. Metod och teoribildning bör utvecklas ytterligare för att nå en starkare vetenskaplig grund som kan öka kunskapen om folkbildningens betydelse. Inom ramen för statsbidraget bör medel avsättas till forskning inom folkbildningens område. Medlen ska disponeras av Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté. Forskningsinsatsen ska göras utöver det FoU-arbete som FBR bedriver. Bildningsarbete eller verksamhetsstöd? Relationen mellan bildningsverksamheten och folkrörelsearbetet uttrycktes 1991 som att folkbildningsarbetet bidrog till organisatorisk styrka och ideologisk utveckling. I dag behövs folkbildningen som en livgivande kraft inom de traditionella folkrörelserna och som ett stöd åt nya framväxande rörelser. Tongångarna var desamma 1998 då studieförbund och folkhögskolor förväntades bedriva verksamheter som syftar till att utveckla, förnya och befästa rörelsens egna värderingar och idéer, t.ex. genom att inskola, vidare- och fortbilda medlemmar och förtroendevalda. I den senaste propositionen ägnas frågan ett eget avsnitt. Det nära samarbetet med föreningslivet ses som ett betydelsefullt stöd till utveckling av medlemmarnas och funktionärernas förmåga att verka för organisationens syften. Statsbidraget får dock inte användas till att anordna en verksamhet i största allmänhet. Det får inte heller fungera som ett allmänt verksamhets- eller organisationsstöd, som kan användas av föreningar och organisationer för att finansiera den egentliga verksamheten och den egna organisationen. Dessa måste finansieras på annat sätt. Bakgrunden till denna tydliga markering till bidragsmottagarna finns i en delrapport från FBR:s undersökning av cirkeldeltagare Av den framgick att i vissa studieförbund anmärkningsvärt stor andel av de intervjuade deltagarna inte Forskning om folkbildning 1/
13 hade deltagit i någon cirkel under året. Regeringen tolkar resultatet så att rågången mellan studieverksamheten och den egentliga verksamheten inte hålls klar. Slutsatsens dras att det inom nuvarande ekonomiska ramar finns utrymme för betydande omprioriteringar. Idrottens utbildningsverksamhet Idrottens studieförbund SISU, som erhållit statsbidrag fr.o.m. 1986, omnämns inte särskilt vare sig 1991 eller tas emellertid stödet till idrottens utbildningsverksamhet upp. Bakgrunden kan sökas i den ovan nämnda deltagarundersökningen. Avgränsningen mellan vad som utgör bidragsberättigad studie- och bildningsverksamhet å ena sidan och vad som är en förenings eller organisations egentliga verksamhet aktualiseras särskilt när det gäller SISU. Det pekas på svårigheten att upprätthålla rågången mellan studie- och bildningsarbete respektive övning, träning och traditionella ledarutbildning. Därför bör det prövas om statens stöd till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet kan kanaliseras direkt till idrotten. I augusti 2006 presenterades ett förslag, som innebär att SISU Idrottsutbildarna får 140 mnkr årligen, dvs. en fördubbling av tidigare anslag, för att bedriva utbildnings- och ledarverksamhet samt verksamhet av folkbildningsliknande karaktär. Anslaget fördelas inte av FBR. Nyordningen är tänkt att gälla fr.o.m om SISU och riksdagen så beslutar. Pedagogik Pedagogiska frågor behandlades 1991 utifrån studiecirkeln i ett gruppdynamiskt perspektiv och cirkelledarens betydelse för att ge deltagarna största möjliga utbyte av deltagandet. Inte heller 1998 gavs pedagogiken något större utrymme, men nya arbetsformer måste prövas i syfte att engagera fler ungdomar och att nå män i de åldrar som var underrepresenterade i folkbildningen framhålls att arbetet med pedagogisk och metodisk förnyelse bör ges hög prioritet. Nya värderingsmönster, förändrad livsstil, förändrat arbetsliv och större kulturell och religiös mångfald kräver nya verksamhetsformer och ändrade prioriteringar. Folkbildningens kännetecken, ideologiska särdrag och verksamhetens huvudmän bör ges uttryck i lärprocessen och vara synliga för deltagaren. Flexibelt lärande Flexibelt lärande i dagens mening var inte någon angelägen fråga Några år 22 Forskning om folkbildning 1/2006
14 senare var IT en realitet och begreppet flexibelt lärande befäst ansågs folkbildningen kunna bidra på IT-området både genom att erbjuda utbildning kring IT och genom att utnyttja IT i utvecklingen av den egna verksamheten. Via KKstiftelsen ställdes medel till förfogande för IT-utveckling inom ramen för det utvecklingscentrum som blev Distum, idag CFL (och i morgon Myndigheten för vuxnas lärande?). Folkbildningen skulle spela en viktig roll för att öka tillgängligheten, både fysiskt och kunskapsmässigt, till den nya tekniken konstateras att it och it-baserade lösningar är etablerade i samhället och att studier med flexibla former är vanliga. Arbetet med att använda olika former av it-lösningar för att bl.a. utveckla verksamheten och göra den tillgänglig för fler bör fortsätta. I det snabbt digitaliserade samhället riskerar personer utan direkt anknytning till skola eller arbetsmarknad att hamna utanför. Det gäller inte minst äldre, som inte kommit i kontakt med datorer under sitt arbetsliv. Samtidigt poängteras vikten av att reflektera över vilken inverkan it-stödet har på lärsituationen och pedagogikens innehåll och villkor. FBR bör under 2007 och 2008 få uppdraget att genom särskilda insatser förbättra förutsättningarna för äldre, och andra berörda grupper, att använda den moderna tekniken. Folkbildningens ekonomi Gemensamt ansvar Det gemensamma ansvaret för folkbildningens ekonomi har betonats i alla tre propositionerna påpekades att bidragen från kommuner och landsting utgör en viktig del i finansieringen av folkbildningens verksamheter. Ministern utgick från att bidragen från kommuner och landsting minst skulle vara av samma omfattning som dittills slogs fast att folkbildningen är ett nationellt ansvar för såväl stat som kommuner och landsting. De senare har ett eget ansvar för att möjliggöra en god folkbildning. Staten varken kan eller bör åta sig att kompensera för inkomstbortfall från andra bidragsgivare. Grundsynen är densamma Folkbildningen har stor betydelse för att utbilda, mobilisera och engagera människor för ett demokratisk engagemang på gräsrotsnivå. Stödet till folkbildningen borde vara en första rangens angelägenhet för kommuner, landsting och regioner. Sveriges kommuner och landsting, SKL, framhåller i en skrivelse till regeringen att denna hållning är rimlig. Folkbildningsarbetet är ett väsentligt element i lokalt och regionalt bildningsarbete. Det är också rimligt att kommuner och landsting ansluter sig till den principiella syn Forskning om folkbildning 1/
15 på folkbildningens mål och inriktning som riksdagen formulerar. Överläggningar bör föras med SKL om bidragen till folkbildningen. Uppdragsverksamhet En verksamhet som utförs som uppdrag och finansieras på kommersiell bas får en annan karaktär än den som bärs upp av fri och frivillig folkbildning och stöds av samhälleliga bidrag, sägs det Uppdragsutbildning var inte någon stor fråga 1998 eftersom den inte nämns särskilt, kanske beroende på att en uppdragsutbildning redan pågick inom ramen för kunskapslyftet tas ämnet däremot upp. Det konstateras att uppdragsutbildning ingår i studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet, finansierad på andra sätt än genom samhällets allmänna stöd. Det är av stort värde för samhället att den kunskap och pedagogiska tradition som finns inom folkbildningen kan utnyttjas genom uppdragsverksamhet. När folkbildningen engagerar sig i sådan verksamhet är det viktigt att folkbildningens idé, dess metodiska kännetecken och huvudmannens ideologiska profil, när det är möjligt, - präglar verksamheten. Ett varningens finger höjs för att om uppdragsverksamhet tar överhanden äventyras möjligheterna att fullgöra folkbildningsuppdraget. Det statliga stödet Anslaget för 1991/92 beräknades i huvudsak på de resurser som folkbildningen sammantaget haft under 1990/91 plus några påslag. Mot bakgrund av arbetet med att begränsa de offentliga utgifterna gjordes en besparing på 100 mkr lämnades inget förslag om anslagets storlek. Folkbildningen var inte någon krisbransch i den meningen att det behövdes mer pengar för dess överlevnad på nuvarande nivå. Däremot behövdes det mer, inte mindre, folkbildning för att nå underpriviligierade grupper i samhället. Studieförbunden och folkhögskolorna behövde adekvata resurser för att fullgöra sina viktiga arbetsuppgifter. I vårpropositionen visade sig dessa resurser uppgå till 40 mnkr noteras att folkbildningen de senaste tio åren undantagits från de generella besparingsåtgärder som berört i stort sett all annan statligt finansierad verksamhet. Det konstateras att den ekonomiska situationen för många folkhögskolor och studieförbundsavdelningar är ansträngd. Tillgången på medel visade sig 24 Forskning om folkbildning 1/2006
16 vara god. I vårpropositionen förslogs en höjning av anslaget med 400 mkr, den största ökningen någonsin av det allmänna anslaget. Summering Det samlade intrycket vid en jämförelse av det tre propositionerna är att den senaste både är bredare och djupare. Den är också mer ifrågasättande och uttalar tydligare krav och förväntningar på bidragsmottagarna. Det kan förklaras av att propositionen 2006 har haft ett betydligt bredare underlag än de tidigare. Den bär tydliga spår av de bakomliggande rapporterna, men också av remissyttrandena. Propositionen kan tolkas som en hyllning av den verksamhet som studieförbund och folkhögskolor bedriver men också som en allvarlig uppmaning till aktörerna att prestera bättre. Den generösa ökningen av anslaget och de uppfordrade förväntningarna visar på en stark tro på folkbildningen. Alla de kritiska synpunkterna på de interna förhållandena inom studieförbund och folkhögskolor tyder på att bidragsmottagarna har en hel del att förbättra för att motsvara bidragsgivarens förtroende. Det går inte stirra sig blind på ökningen av anslaget, de kritiska synpunkterna måste tas på allvar, inte minst inför kommande utvärderingar. De tre propositionerna har lämnats av (s)-regeringar under valår och 2006 förlorade de valet beslutade den borgerliga regeringen om en minskning av anslaget med 300 mkr. Vad händer i 2007 års budgetproposition? I 2006 års proposition sägs för tre områden att regeringen återkommer med förslag i 2007 års budgetproposition: bidrag till centrala amatörkulturorganisationer, medel för en kontinuerlig utvärdering av folkbildningen och medel för folkbildningsforskning. Vad händer med dessa ambitioner i den tillträdanden regeringens budgetproposition? Anders Ekman Forskning om folkbildning 1/
FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28.
Lasse Magnusson 2001-02 - 28 FBR informerar Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen Allmänt Regeringspropositionen har till sitt innehåll en viss tyngdpunkt
Läs merDÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER
Mål och inriktning 2012-2017 DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Värdegrund Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet arbetar på helnykter och demokratisk grund, samt är i partipolitiska och religiösa frågor obunden.
Läs merFolkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart.
Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Studieförbundens verksamheter: Studiecirklar (664 000 deltagare) Annan folkbildningsverksamhet
Läs merFOLKBILDNING 1997/98:115
FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse
Läs merIntroduktionsutbildning för cirkelledare
Introduktionsutbildning för cirkelledare 1 Introduktion till utbildaren En gemensam introduktionsutbildning för cirkelledare som ska kunna användas av alla distrikt har tagits fram. Folkbildningsrådet
Läs mer2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman
2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling
Läs merFolkbildningens Framsyn. - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003.
Folkbildningens Framsyn - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003. Dokumenterat av Christina Holmqvist april 2003 1 Inledning
Läs merFörkortad fritidsledarutbildning på distans
Förkortad fritidsledarutbildning på distans Inledning Huvudmän för Valla folkhögskola är Sveriges 4H och Studiefrämjandet. Innehållet i fritidsledarutbildningen på Valla folkhögskola vilar på folkhögskoleförordningen,
Läs merFolkuniversitetets pedagogiska ramprogram
Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson
Läs merVision: God hälsa och tillväxt genom samverkan
1 (6) Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan Överenskommelse mellan Folkhögskolorna i Västerbottens län och Västerbottens läns landsting 2010-2012 1. Inledning Västerbottens läns landsting och
Läs merStudieplanering i organisationen
Studieplanering i organisationen 1 Syftet Vi vill tillsammans med våra medlems- och samarbetsorganisationer starta en process som handlar om att utveckla studieverksamheten. Genom att presentera ett antal
Läs merVision: God hälsa och tillväxt genom samverkan
1 (5) Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan Överenskommelse mellan Folkhögskolorna i Västerbottens län och Västerbottens läns landsting 2007 2009 1. Inledning Västerbottens läns landsting och
Läs mer2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy
2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan
Läs merI detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.
Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka
Läs merIdeell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)
Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Inledning Ideell kulturallians är inte utpekad som remissinstans
Läs merAvsiktsförklaring mellan Landstinget i Jönköpings län och statsbidragsberättigade studieförbund i Jönköpings län
MISSIV 1(1) Förvaltningsnamn Avsändare Regionala utvecklingsdelegationen Avsiktsförklaring mellan Landstinget i Jönköpings län och statsbidragsberättigade studieförbund i Jönköpings län En avsiktsförklaring
Läs merStudieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN
Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN TROLLHÄTTAN 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...
Läs merStudieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019
Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019 Härmed lämnar Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skåne sitt remissvar på förslaget
Läs merSnabbprotokoll från riksdagens kammare 21 maj 2002
Snabbprotokoll från riksdagens kammare 21 maj 2002 Anf. 23 Utbildningsminister THOMAS ÖSTROS (s): Fru talman! Willy Söderdahl har frågat vad jag avser att göra för att folkbildningens möjligheter att fullfölja
Läs merRöster om folkbildning och demokrati
F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från
Läs merProgramområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5
Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..
Läs merCarlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)
1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merUPPDRAG TILL AGNESBERGS FOLKHÖGSKOLA 2012-2014
1(5) KULTURNÄMNDEN Referens Datum Diarienummer Kultursekretariatet/JL 2011-10-19 KUN 6-2011 UPPDRAG TILL AGNESBERGS FOLKHÖGSKOLA 2012-2014 Regionens sju folkhögskolor har en samlad kompetens som ger förutsättningar
Läs merLärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande
KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar
Läs merRevisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv
Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...
Läs merSpela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)
1 YTTRANDE 2010-06-04 Dnr Ku2010/292/KV Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Sammanfattning och allmänt Svenska Tornedalingars
Läs merVerksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012
Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012 1 2 Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012 Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012 3 Verksamhetsidé SISU Idrottsutbildarna
Läs merVUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se
VUXENUTBILDNINGEN Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6 www.skolverket.se Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post:
Läs mersocialdemokraterna.se WORKSHOP
socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi
Läs merInnehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland
Innehåll Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 3 Vår berättelse... 3 Verksamhetsidé... 3 Vision... 3 Värdegrund... 3 Samverkan mellan SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet/Västergötlands
Läs merFoto: Mattias Johansson
Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten
Läs merLagar och regler för regionalt utvecklingsansvar
SKRIVELSE 1(8) Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar Detta är en sammanställning av några kortare texter som beskriver vilka lagar och regler som styr det regionala utvecklingsuppdraget som
Läs merSAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD
K KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AVDELNINGEN FÖRSLAG SID 1 (14) 2011-08-30 SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD INLEDNING Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till system för kulturstöd.
Läs merUNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET
UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET Ungdomens Nykterhetsförbund och Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 2011 Text och utformning: Jim Gustafsson (Baserad på Cirkelledare
Läs merKULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006
INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.
Läs merÖverenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun
Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs merREGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020
REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt
Läs merIdrottspolitiskt program för Falköpings kommun
Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Beachhallen Antaget av kommunfullmäktige den 30 mars 2015, 28 Innehållsförteckning Inledning... 3 Idrotten är en samhällsresurs... 4 Idrottsrörelsens verksamhetsidé...
Läs merEtt rödare och varmare Kristinehamn
1 Plattform för en valseger 2010 Ett rödare och varmare Kristinehamn Det finns en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk politik och den politik som borgarna för och det är synen på hur välfärds skol-,
Läs merVuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25)
Utlåtande 2005: RIV (Dnr 424-484/2000) Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
Läs merFörord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5
Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 1. Starkare demokrati 5 2. Ökat miljöansvar 6 3. Ökad mångfald 7 4. Bättre folkhälsa 8 5. Mer kultur till fler 9 Vår organisation 10 Samverkan
Läs merVerksamhetsinriktning för. SISU Idrottsutbildarna 2010-2011
Verksamhetsinriktning för SISU Idrottsutbildarna 2010-2011 Vi är där när idrotten lär! Det här är SISU Idrottsutbildarna Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation.
Läs merInternationell policy för Tranemo kommun
Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE
Läs merKvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH)
1(8) German Bender Tel: 782 91 85 German.bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH) Dnr 15-0024 TCO har på remiss från Utbildningsdepartementet erhållit
Läs merStockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass
SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg
Läs merElever med heltäckande slöja i skolan
Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda
Läs merUFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet
UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett
Läs merEtt Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden
Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län Tanken på det livslånga lärandet vilar på ett par principer: För det första att individens lärande inte avslutas i ungdomsåren, utan fortgår
Läs merBildningspolicyn är en viktig grund för Svenska Röda Korsets förenings- och verksamhetsutveckling.
Inledning Röda Korsets humanitära uppdrag och den stora utmaningen för hela rödakorsrörelsen är att förbättra situationen för och tillsammans med de mest utsatta. Röda Korsets kompetens speglas av förmågan
Läs merHällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport
Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier
Läs merVerksamhetsplan 2014-2016. Kompetens- och arbetslivsnämnden
Verksamhetsplan 2014-2016 Kompetens- och arbetslivsnämnden Kompetens- och arbetslivsnämnden, december 2013 Verksamhetsplan 2014 2016 Nämndens ordförande Förvaltningschef Ingvor Bergmann 070-648 35 77 ingvor.bergman@
Läs merVälkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer
Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer som du är anmäld
Läs merBildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.
Läs mer6 Sammanfattning. Problemet
6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merDetaljbudget 2014 Billströmska folkhögskolan. 1. Sammanfattning. 2. Verksamheten. 2.1 Verksamhetens övergripande uppdrag.
Sida 1(8) Detaljbudget 2014 Billströmska folkhögskolan 1. Sammanfattning De ekonomiska förutsättningarna blir något sämre för Billströmska folkhögskolan 2014, jämfört med de senaste åren. Statsbidraget
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs mer- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -
- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6
Läs merKriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål
Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,
Läs merInspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland
Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland Föreningar som var representerade: Gotlands Föreningsråd Studieförbundet Vuxenskolan Demokrati
Läs merRemissvar avseende promemorian Statligt stöd till civila samhället en översyn av fyra bidragsförordningar samt stödet till Exit, Ds 2015:38.
Remissvar avseende promemorian Statligt stöd till civila samhället en översyn av fyra bidragsförordningar samt stödet till Exit, Ds 2015:38. Stockholm 2015-09-13 I egenskap av företrädare för det samlade
Läs merUtveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans
Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.
Läs mer3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN
3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN STELLAN MALMER OCH PATRIK ZAPATA Finansieringsprincipen innebär att staten inte skall ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att de får möjlighet att
Läs merUtbildningsdepartementet Stockholm
Utbildningsdepartementet Stockholm Utredningsavd Thomas Furusten YTTRANDE 2002-04-16 En ny yrkeshögskoleutbildning inriktning, utformning och kvalitetskriterier. Slutbetänkande av Utredningen om kortare
Läs merRemissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411
BESLUT Datum 2015-06-09 Diarienummer 2015/SON0072 Sida 1(6) Sociala omsorgsnämnden Eva Claesson, Tfn 0734-32 70 20 Mottagare Kommunstyrelsen Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer:
Läs merBildningsstaden Borås
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bildningsstaden Borås Bildningsstaden 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter
Läs merUtbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6
Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna
Läs merPlan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Läs merBeslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.
Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun
Läs merVision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.
ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM Lycksele kommun Vision I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. Malin Ackermann Lennart Melin Inledning Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken
Läs merNuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen
Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi
Läs merPlan för systematiskt kvalitetsarbete
Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fastställd bun 20150901 77 dnr 2015/361-607 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2 Innehåll Utgångspunkt att öka barns och elevers måluppfyllelse. Kompetens för livet,
Läs merKostnad och kvalitet i förskolan Revisionsrapport
Revisionsrapport KPMG Antal sidor: 8 Antal bilagor: 5 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Uppdrag 2 1.2 Bakgrund 2 1.3 Revisionsmål 2 1.4 Genomförande 3 2. Resultat av granskningen 3 2.1 i Grästorps kommun
Läs merPekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet
STRATEGI Arbetsmarknad Dokumentets syfte Pekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet Dokumentet gäller för Arbets- och företagsnämnden Arbetsmarknadsstrategi
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun
1(5) BILDNINGSNÄMNDEN 2012-06-12 Dnr Maria Kjällström, Förvaltningschef 054-515104 maria.kjallstrom@hammaro.se Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den
Läs merABCD. Granskning av kommunens flyktingmottagande. Ronneby kommuns revisorer. Revisionsrapport. Antal sidor:10
ABCD Ronneby kommuns revisorer Granskning av kommunens Revisionsrapport Antal sidor:10 , Innehåll 1. Bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Avgränsning 3 4. Revisionskriterier 3 5. Metod 3 6. Ansvarig nämnd 3 7. Flyktingmottagning
Läs merHur ska Katolska kyrkan och Bilda arbeta tillsammans?
Hur ska Katolska kyrkan och Bilda arbeta tillsammans? Arbetsmaterial för pastoralrådssammanträdet den 10 oktober 2009 Marielund Detta arbetsmaterial är uppbyggt i två delar 1) Allmän information. Denna
Läs merCenterpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden.
Fem frågor till riksdagspartierna inför valet 2014 1. Anser ni att de studiemotiverande folkhögskolekurserna ska få fortsätta efter 2014 och därmed också satsningen på extra folkhögskoleplatser på allmän
Läs merSkola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv
Läs merModell för att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet i det svenska ramverket för kvalifikationer NQF
Modell för att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet i det svenska ramverket för kvalifikationer NQF Myndigheten för yrkeshögskolans återrapportering 2011 1 (10) Datum: 2011-09-01
Läs merStrategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018
Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats
Läs merFolkuniversitetets internationella ramprogram
Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson
Läs merBiblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018
Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en
Läs merGEMENSAM UTBILDNINGSPLAN FÖR FRITIDSLEDARUTBILDNING I SVERIGE
GEMENSAM UTBILDNINGSPLAN FÖR FRITIDSLEDARUTBILDNING I SVERIGE 2010 www.fritidsledare.se GEMENSAM UTBILDNINGSPLAN FÖR FRITIDSLEDARUTBILDNING I SVERIGE Styrdokument för lokal utbildningsplanering 2010 Fritidsledarskolorna
Läs merETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.
ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista
Läs merElever med heltäckande slöja i skolan
1 (9) Elever med heltäckande slöja i skolan Inledning Frågan om möjligheten för en elev att bära religiös klädsel i skolan i form av heltäckande slöja (burqa eller niqab) har aktualiserats i samband med
Läs mer- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt
På lika villkor SAMMANFATTNING - integration kan vara drama BAKGRUND delaktighet, självförtroende och engagemang På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt som pågår under tiden 1 april 2013-31 mars
Läs merYttrande angående EU-kommissionens förslag till en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (EQF)
Dnr 157u, 2005,07 2005-12-08 Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande angående EU-kommissionens förslag till en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (EQF)
Läs merRemissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88), Ku2015/02481/KL
Kulturdepartementet Stockholm 10 mars 2016 103 33 Stockholm Ert dnr Ku2015/02481/KL Vårt dnr 1-110/15 Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88),
Läs merFörskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015
Förskola 2013/2014 Hållbar utveckling Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga innehåll...
Läs merAtt bedöma. pedagogisk skicklighet
Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning
Läs merRemissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.
Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att
Läs merVerksamhetsplan Vuxnas lärande 2014
Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2014 Effektmål - Kompetens för tillväxt Vuxnas lärande ska bidra till Karlskoga-Degerfors kommuners utveckling och tillväxt. All verksamhet ska kännetecknas av hög kvalitet.
Läs merSocialdemokraterna i Mora
Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden
Läs merÅtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering
Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Sammanfattning Den vetenskapliga utvärderingen av Halmstads kommuns Klimp-program kommer att genomföras av högskolan i Halmstad, som också utvärderar kommunens Lokala
Läs merHur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?
Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt
Läs merBESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244
Malmö högskola / Gemensam förvaltning Jonas Alwall Arbetsgruppen för studentinflytandepolicy vid Malmö högskola 1(9) BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Studentinflytandepolicy för Malmö högskola Inledning
Läs mer