Energieffektiva och miljöanpassade kommersiella fastigheter klassningssystem och värdering

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energieffektiva och miljöanpassade kommersiella fastigheter klassningssystem och värdering"

Transkript

1 Energieffektiva och miljöanpassade kommersiella fastigheter klassningssystem och värdering Författare: Magnus Bonde Hans Lind Stellan Lundström KTH, Institutionen för Bygg- och Fastighetsekonomi 1

2 1. INLEDNING MILJÖKLASSNINGSSYSTEMEN DE OLIKA SYSTEMEN LEED BREEAM Green Star rating system Miljöklassad byggnad (ByggaBo-Dialogen) EU GreenBuilding JÄMFÖRELSE MELLAN SYSTEMEN ANALYS AV MILJÖKLASSNINGSSYSTEMEN HUR SER FASTIGHETSMARKNADENS AKTÖRER PÅ GRÖNA BYGGNADER I DAG? HYRESGÄSTER TRANSAKTIONSKONSULTERNA FASTIGHETSUTVECKLARE/FÖRVALTARE VÄRDERINGSMETODER ALLMÄNT TILLÄMPADE VÄRDERINGSMETODER VILKA EKONOMISKA VARIABLER PÅVERKAS AV BYGGNADENS GRÖNA PRESTANDA? HUR GRÖNA ASPEKTER KAN INTEGRERAS I OLIKA VÄRDERINGSMETODER Ortsprismetoden Kassaflödesmetoden UTVECKLINGEN FÖR GRÖNA BYGGNADER PÅ LÅNG OCH KORT SIKT: EN TEORETISK ANALYS ANALYS AV DEN EUROPEISKA MARKNADEN RESULTAT FRÅN ENKÄT MED FASTIGHETSVÄRDERARE AVSLUTNING OCH FORTSATT FORSKNING REFERENSER BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3 BILAGA 4 BILAGA 5 2

3 1. Inledning Under de senaste åren har klimatförändringarna fått ett allt större fokus bland den breda allmänheten. Majoriteten av oss inser att vi måste förändra vår livsstil, för att inte överbelasta jordens resurser. Byggnader och dess användande har en stor påverkan på miljön, då dessa konsumerar i storleksordningen en tredjedel av världens naturresurser. Exempelvis står byggnader för 40 procent av jordens totala energiförbrukning och årligen konsumerar byggsektorn tre miljarder ton råmaterial (Bondareva, 2005, s.12). Enligt IPCC (Intergovermental panel on climate change), FN:s klimatorgan, finns stor potential för bygg- och fastighetsindustrin att reducera utsläppen av växthusgaser (Hagart & Knoepfel, 2008, s.2). För att bygg- och fastighetssektorn skall bli mer miljövänlig måste det dock finnas ekonomiska incitament för att röra sig i den riktningen. Då det ofta kan medföra en ökad investeringskostnad för att bygga en grön byggnad, måste kostnadsökningen kompenseras med framtida vinster. Utöver detta måste byggnadens miljöprestanda vara enkel att förmedla till andra aktörer på marknaden, för att överhuvudtaget kunna ta ut en premie för denna. Detta har medfört en tröghet på marknaden, där anpassningen för att öka en byggnads miljöprestanda inte fått det genomslag som skulle kunna önskas. I litteraturen hänvisas ofta till en så kallad circle of blame, det vill säga att alla fastighetsmarknadens aktörer skyller på varandra. Konstruktörerna menar att de kan bygga mer miljövänliga byggnader, men att dessa inte beställs av fastighetsutvecklarna. Dessa menar att de skulle kunna beställa mer miljöeffektiva byggnader, men att de inte får betalt för den extra kostnad som kan uppstå från fastighetsinvesterarna. De å sin sida menar att de mycket väl kan investera i gröna byggnader, men att de inte efterfrågas av hyresgästerna. Hyresgästerna menar dock att de gärna skulle hyra gröna lokaler, men att det finns ett allt för litet utbud (Myers, Reed & Robinson, 2007, s. 3). Dock har utvecklingen bland nyproducerade byggnader varit positiv, där många nystartade projekt också innebär mer miljöeffektiva byggnader. Dock utgör nyproduktion en liten del av den totala stocken och därför är det viktigt att även den befintliga stocken uppgraderas till att bli mer miljöeffektiv. Detta skulle medföra stora miljövinster för samhället och miljön, både på lokal och global nivå. Syftet med denna förstudie är att: - Analysera och beskriva de system som används för att bedöma en byggnads energioch miljöprestanda. - Undersöka hur olika aktörer på fastighetsmarknaden tar hänsyn till en byggnads miljöprestanda. - Undersöka vilka aspekter i värderingsprocessen som eventuellt kan påverkas av byggnads miljöprestanda. 3

4 Metoden har i första hand utgjorts av en litteraturgenomgång, där främst internationella skrifter använts. Vidare har även svenska examensarbeten använts, för att erhålla information om situationen bland svenska aktörer. Därutöver har även en enkätundersökning bland svenska värderare genomförts, för att undersöka hur de beaktar en byggnads miljöprestanda idag och hur de tror utvecklingen kommer att se ut. 4

5 2. Miljöklassningssystemen I dagsläget finns ett flertal system för att klassa en byggnads miljömässiga egenskaper, som exempelvis det amerikanska LEED (Leadership in Energy and Environmental Design), brittiska BREEAM (Building Research Establishment Enviormental Assessment Method) samt det australiensiska Green Star. Utöver dessa har även många länder utvecklat egna miljöklassningssystem, vilket även skett i Sverige där ett system utvecklats inom ramen för ByggaBo-Dialogen. Dessa system har en gemensam utgångspunkt i att de analyserar en byggnads påverkan på miljön ur flera olika aspekter, exempelvis vilka material som använts och hur mycket energi byggnaden konsumerar. Utöver dessa system finns det enklare system, som bara bedömer en enskild aspekt, till exempel energiförbrukning eller inomhusmiljö. Exempel på sådana system är europeiska EU GreenBuilding eller svenska P- märkningen 2.1 De olika systemen LEED LEED är ett amerikanskt miljöklassningssystem som administreras av United States Green Building Council (cit USGBC). LEED introducerades på den amerikanska marknaden 1998 och har därefter spridit sig över världen. I dagsläget finns LEED-projekt i hela 91 länder, exempelvis Indien, Kanada, Tyskland, Brasilien och Mexico, och hittills (april 2009) har 2,476 byggnaders certifierats och 19,524 byggnader registrerats för certifiering (USGBC 2009 & USGBC 2009d). USGBC mål är att främja och påskynda utvecklingen av ett mer hållbart fastighetsbestånd, vilken i slutändan skall öka livskvalitén hos byggnadens användare (USGBC 2009a). I dagsläget finns följande LEED-verktyg för att bedöma olika byggnader: - New Commercial Construction and Major Renovation - Existing Building: Operations and Maintenance - Commercial Interiors - Core and Shell - Schools - Retail - Healthcare - Homes - Neighborhood Development (USGBC 2009d) Utöver dessa verktyg arbetar en kommitté med att utveckla ett verktyg för att kunna miljöklassa laboratorium (LEED for Labs) (USGBC 2007). I dagsläget har bara Kanada och Indien gjort lokala anpassningar av LEED-systemet. För övriga nationer måste därför hela certifieringsprocessen gå via USGBC, vilket innebär att amerikansk standard måste användas. Emellertid är arbetet igång med att anpassa systemet till skandinaviska förhållanden (Fastighetsnytt 2009). 5

6 I detta arbeta kommer jag att behandla LEED New Commercial Construction and Major Renovation v.3 (cit LEED NC) då detta verktyg är det mest använda vid en klassning av en kommersiell byggnad. LEED NC är anpassad för bedömning av nya kontorsbyggnader, men kan även användas för att klassa institutionsbyggnader (museum, bibliotek, kyrkor etcetera), hotell samt bostadsbyggnader med minst fyra våningsplan avsedda för boende (USGBC 2009, s.16). USGBC använder därför LEED-NC för att undersöka följande nyckelområden: - Om lokaliseringen av ny bebyggelse är hållbar - Om vattenanvändningen är varsam - Om byggnaden har en effektiv energianvändning - Vilka material som används vid konstruktionen - Om byggnaden har bra inomhusmiljö (USGBC 2009c) I USA används LEED inom hela fastighetskedjan, från utveckling av fastigheten till dess underhåll och drift (USGBC 2009b). Kategorier En byggnad bedöms i LEED NC-verktyget utifrån följande kategorier: - Sustainable sites Målet med denna kategori är att välja en plats som ej klassas som särskilt värdefull. Vidare bedöms projektets närhet till allmänna kommunikationsmedel, hur stora föroreningar projektet förorsakat samt hur mycket öppet landskap som finns på platsen. - Water efficiency I denna kategori bedöms hur väl projektet hushåller med vatten. Ytterligare ett bedömningsområde är vilken typ av vatten som används, där målet är att minska användning av drickbart vatten för exempelvis bevattning etcetera. - Energy and atmosphere Här utvärderas byggnadens energianvändning. Målen LEED har är bland annat att reducera energianvändning och utsläpp av ozon. Därutöver premieras användandet av förnyelsebar elektricitet. - Materials and resources Med denna kategori skall projektets materialanvändning utvärderas. LEED belönar avtändandet av lokalt tillverkade material (det medför kortare transporter), användandet av förnyelsebara material samt användandet av tidigare återanvänt material. Därutöver undersöks hur väl tidigare byggnadsmaterial tagits tillvara samt vilka åtgärder som vidtagits för att reducera användandet av konstruktionsmaterial. 6

7 - Indoor environmental quality LEEDs mål med denna kategori är att förbättra inomhusmiljön, vilket bland annat innebär att ventilationen är tillfredsställande samt att belysningen är rätt utformad. - Innovation and design Med denna kategori vill LEED-systemet uppmuntra lösningar som resulterar i att byggnaden erhåller egenskaper som går längre än de krav som ställs i LEED, alternativt behandlar ett miljöområde som ej behandlas i LEED-systemet (USGBC 2009c - Regional Priority USGBC regionala filialer har identifierat lokala miljöfrågor, vilka skiftar från delstat till delstat. Ett projekt kan emellertid max erhålla fyra poäng i denna kategori. Poängberäkning och betygssteg I LEED-systemet vikats inte kategorierna, utan istället har antalet poäng fördelats över de olika kategorierna i förhållande till deras respektive miljöpåverkan. Likt andra system finns för varje kategori (med undantag för innovation and design samt Regional priority ), vissa grundförutsättningar som måste uppfyllas för att kunna erhålla en certifiering. LEED v. 3 har 100 poäng som bas, men ytterligare tio bonuspoäng kan erhållas i kategorierna innovation and design samt Regional priority. Certifikaten fördelas enigt följande betygsgränser: poäng ger certifikatet Certified poäng ger certifikatet Silver poäng ger certifikatet Gold - > 80 poäng ger certifikatet Platinum (LEED 2009) BREEAM BREEAM utvecklades av Building Research Establishment (cit BRE) i Storbritannien och introducerades redan 1990, vilket gör systemet till ett av de äldsta miljöklassningssystemen (Saunders, 2008, s. 32). BREEAM är det dominerande systemet i Storbritannien och BRE har sedan ungefär ett år tillbaka ett samarbete med United Kingdom Green Building Council (cit UKGBC), som skall verka för att förbättra samt befrämja detta system (UKGBC 2009). BREEAMs mål är att: - Att göra marknaden uppmärksam på vilka byggnader som resulterar i minsta möjliga negativa miljöpåverkan. - Att stimulera byggherrar till att utveckla, ur miljösynpunkt, mer fördelaktiga lösningar för konstruktion, drift samt underhåll av byggnader. - Att arbeta för en högre standard än vad gällande byggnorm, förordning eller lagar kräver. - Att öka medvetandegraden hos marknadsaktörer om byggnaders negativa påverkan på miljön. - Att uppmuntra till en ökad medvetandegrad om miljöfrågor hos konstruktörer och beställare. 7

8 - Att möjliggöra för aktörer på fastighetsmarknaden att tillgodose behovet av miljövänliga byggnader, samt bidra till att utbudet av miljövänliga byggnader ökar. - Att oberoende sätta mål och standarder för att dessa ska bli trovärdiga. - Att reducera en byggnads långsiktiga negativa påverkan på miljön. - Att förbättra kvalitén på inomhusmiljön, vilket medför att bättre hälsa för brukare av fastigheten samt ett ökat välbefinnande (BREEAM 2008 s.9). Genom att betygsätta hur miljöeffektiviteten hos en byggnad är målet med BREEAM att denna enkelt skall kunna kommuniceras till marknaden, vilket kan medföra en byggnad blir mer attraktiv för investerare. De positiva effekterna utgörs främst av lägre drift- och underhållskostnader, längre ekonomisk livslängd samt större efterfrågan (BREEAM 2008). BREEAM är ett populärt klassningssystem där hela 115,000 byggnader redan har certifierats samt ytterligare 70,000 är registrerade för en BREEAM-bedömning (BREEAM 2008 s.9). BREEAMs verktyg för att bedöma en byggnad är framtagna för att tillämpas i Storbritannien (England, Scottland, Wales samt Nordirland). Utöver detta kan verktygen användas för bedömning av byggnader på den irländska marknaden, men med reservation att irländska regleringar samt byggstandard kan skilja sig från brittisk. För byggnader som saknar ett specifikt utvecklat verktyg kan BREEAM Bespoke användas. Exempel på sådana byggnader är laboratorier och hotell. För en bedömning av byggnader utanför de brittiska öarna finns tre olika alternativ: - Att använda BREEAM Bespoke (samma verktyg som används för att bedöma en byggnad för vilket det inte utvecklats något specifikt verktyg). Detta verktyg är inte anpassat för ett lands specifika förutsättningar. - Att använda något av de internationella verktygen BREEAM utvecklat (BREEAM International). I dagsläget finns verktyg anpassade för det kontinentala Europa samt Gulfregionen. - Att tillsammans med BRE utveckla och anpassa BREEAMs verktyg för den nationella marknaden, som då anpassas till nationens/regionens lokala förhållanden (BREEAM 2008c, s.19). BREEAM uppbyggnad BREEAMs klassningssystem analyserar en byggnads miljöpåverkan med utgångspunkt från följande aspekter: - Management En bra ledning av byggprojektet har en stor positiv påverkan på hela byggnadens livscykel, som exempelvis hur väl uppföljningsarbete implementeras i processen samt hur väl byggnadens underhållsmässighet utformats. - Hälsa och välbefinnande Eftersom en människa i genomsnitt spenderar ungefär 90 procent av sitt liv i olika byggnader, innebär det att inomhusmiljön har en stor inverkan på en människas livskvalité. I denna kategori bedöms byggnadens utformning av uppvärmning, belysning, luftkvalitet samt vilka åtgärder som vidtagits för att minimera störande ljud. 8

9 - Energi Mer än 50 procents av Storbritanniens koldioxidutsläpp kan härledas till driften av olika byggnader, vilket resulterat i att BREEAM fokuserar på detta område. Därför bedöms energibesparande åtgärder i byggnaden, vilket bland annat inkluderar användandet av lågenergilampor, energieffektiva vitvaror och hur väl byggnaden hushåller med energi. - Transport Transporter till och från byggnaden genererar koldioxidutsläpp och i denna kategori bedöms en byggnads förmåga att minska dessa. Vad som bedöms är byggnadens geografiska placering, tillgång till cykel- och bilparkeringar (få bilparkeringsplatser ger positivt omdöme), tillgång/närhet till kollektivtrafik samt serviceanläggningar i närområdet och hur resplaner implementerats i byggprocessen. - Vatten Vatten blir en allt större bristvara på flera platser i världen, vilket medför att vi måste hushålla med denna naturresurs. I denna kategori bedöms vilka åtgärder som vidtagits för att minska byggnadens vattenförbrukning, exempelvis användande av anordningar som är sparsamma med vatten (som vattensnåla WC-stolar), effektivt vattenmätningssystem, användandet av system som upptäcker vattenläckage samt regnvattentunnor. - Material och avfall Vid en bedömning av materialen som används vid uppförandet av en byggnad är det viktigt att inte bara undersöka vilka råvaror dessa består av, utan även undersöka under vilka förhållanden dessa producerats (exempelvis hur energikrävande produktionen är). I denna kategori undersöks vilka material som använts samt vilka råvaror och energiåtgång som krävts under dess framställning. Vidare ges positiva omdömen för byggnader som utnyttjat återanvänt byggnadsmaterial, använt redan befintliga byggnadsdelar (vid renovering ombyggnation etcetera) samt att avfall tas tillvara på ett ur miljösynpunkt effektivt sätt. - Markanvändning och ekologi Då världens städer växer i allt snabbare takt är det av yttersta vikt att icke-exploaterad mark sparas för framtida generationer. Här undersöks om byggnaden uppförts på råmark, redan bebyggd mark eller sanerad mark. Vidare undersöks hur byggnadens utformning bidrar till att värna om eller skydda närmiljön. - Föroreningar Föroreningars negativa påverkan på miljön visar sig på flera olika sätt, bland annat i form av sura regn, uttunning av ozonskiktet eller lokala utsläpp av kemikalier eller avfall. I denna kategori bedöms kemikalieanvändningen samt eventuella utsläpp från byggnaden. Egenskaper som bedöms är bland annat byggnadens uppvärmningssystem, byggnadens avrinningssystem, användandet av oljeupptagare/filter (BREEAM 2008a). Manualer (verktyg) I dagsläget har BRE utvecklat åtta manualer (verktyg) för att bedöma olika typer av byggnaders miljömässiga egenskaper. Dessa är: 9

10 - BREEAM Courts - BREEAM Education - BREEAM Industrial - BREEAM Healthcare - BREEAM Offices - BREEAM Retail - BREEAM Prisons - BREEAM Gulf (BREEAM 2008b) Betygsättning Det finns fyra olika faktorer som påverkar det slutgiltiga BREEAM-betyget: - Hur många poäng projektet erhåller i respektive kategori Beroende på byggnadens egenskaper får byggnaden en viss poäng i respektive kategori (för mer information om kategorierna, se ovan). Betygskalan i BREEAM är: Pass, Good, Very Good, Excellent samt Outstanding. Dessa fördelas enligt följande betygsgränser: Bild 1: Betygsgränser För att erhålla det högsta betyget outstanding krävs, utöver kravet på minst 85 procent de totala poängen samt uppnådda minikrav uppnås, att en fallstudie över projektet upprättas samt att samtliga materialval redovisas. Vidare måste även en In use Certification of Performance erhållas senast tre år efter att outstanding-betyget tilldelats byggnaden. Fullföljs inte dessa extra krav, sänks byggnadens omdöme från outstanding till excellent. 10

11 - Viktningen av poängen Varje kategoris poäng viktas beroende på vad som bedöms. För BREEAM Offices har den följande utseende: Bild 2: Viktning av kategorier - BREEAMs minimikrav För varje betygssteg finns särskilda minimikrav, som måste uppfyllas för att byggnaden skall kunna erhålla ett visst betyg. För BREEAM Offices finns följande minimikrav för respektive betyg: Bild 3: BREEAMs Minimikrav 11

12 - BREEAMs innovationspoäng Meningen med innovationspoäng är att uppmuntra byggherrar, arkitekter etcetera att utforma nya, mer mijöeffektiva, byggnadslösningar. Till skillnad från övriga kategorier viktas inte innovationspoängen, utan för varje poäng som erhålls adderas en procentenhet till den tidigare viktade poängsumman. På detta sätt vill BREEAM skapa incitament för nya byggtekniska lösningar, vilket gynnar hela fastighetsbranschen. Se mer information i bilaga (BREEAM 2008, s.27). Poängberäkning Byggnaden bedöms utifrån de nio kategorierna som nämnts ovan, och belönas i varje kategori med en viss poäng. Denna beräknas sedan om till en procentsats med antalet möjliga poäng i respektive kategori som bas. Därefter viktas poängen byggnaden erhållit i respektive kategori, för att sedan summeras ihop. Därefter adderas eventuella innovationspoäng och sedan kontrolleras om byggnad når upp till de minimikrav som ställs för respektive betygssteg. Se exempel nedan (BREEAM 2008, s.29). Bild 4: Exempel på poängberäkning 12

13 2.1.3 Green Star rating system Green Star rating system har utvecklats för den australiensiska marknaden och är det system som Green Building Council of Australia (cit GBCA) använder för att bedöma byggnaders miljöeffektivitet. Green Star baseras på BREEAM samt LEED och kom ut på marknaden 2003 (GBCA 2008, "introduction"). Med Green Star vill GBCA skapa en enhetlig definition av en grön byggnad samt verktyg för att kunna bedöma denna. Vidare vill GBCA främja en integrerade designlösningar för hela byggnaden, identifiera byggnaders livscykelpåverkan samt öka medvetandegraden på marknaden om fördelarna med gröna byggnader. Utöver dessa mål vill även GBCA belöna ledande fastighetsaktörer inom miljöområdet samt reducera byggnaders negativa påverkan på miljön (verktyg Office design). GBCAs definition på en Green Star byggnad är: En byggnad som genom sitt utförande, konstruktion och användande kraftigt reducerar eller eliminerar byggnadens negativa påverkan på miljön samt på dess användare (Bowman & Wills 2008, s.9). Eftersom byggnader har många olika användningsområden har GBCA utvecklat ett flertal verktyg för att kunna bedöma dessa på ett rättvisande sätt. Vilka verktyg som tas fram beror främst på vilken typ av verktyg som efterfrågas av fastighetsmarknaden. I dagsläget finns följande verktyg: - Green Star Retail Centre v1 - Green Star Education v1 - Green Star Office Design v3 - Green Star Office As Built v3 - Green Star Office Design v2 - Green Star Office As Built v2 - Green Star Office Interiors v1.1 Utöver dessa verktyg finns även följande pilotversioner: - Green Star Industrial PILOT - Green Star Multi Unit Residential PILOT - Green Star Mixed Use PILOT - Green Star Healthcare PILOT - Green Star Office Existing Building EXTENDED PILOT (GBCA 2008b) Skälet till att Australien valde att utveckla ett eget system, istället för att exempelvis använda det amerikanska LEED-systemet, berodde främst på att LEED inte var tillräckligt flexibelt. Vidare ansågs att ett nationellt framtaget system skulle få en större acceptans på den australiensiska fastighetsmarknaden. Ett exempel på LEED-systemets statiska uppbyggnad är att det belönar byggnader som har fönster i de delar som vetter söderut, med detta är inte fördelaktigt för byggnader som är belägna på södra halvklotet. Vidare är det mer fördelaktigt inom LEED-systemet att premiera energisparande åtgärder än vattensparande åtgärder, vilket ger en skev bedömning i ett land som Australien där det 13

14 råder stor vattenbrist. Utöver detta baseras LEED på amerikanska standarder och lagar, vilka inte överensstämmer med de australiensiska motsvarigheterna (Bondareva, 2005, s.72). Green Star har tagits emot väl av den australiensiska marknaden, där 50 byggnader certifierats fram till februari 2008 (Saunders 2008, s. 10), och har även implementerats i Nya Zeeland och Sydafrika. I implementeringsarbetet har GBCA haft en aktiv roll i att assistera de nationella GBC i respektive land att utveckla lokalt anpassade versioner av Green Starsystemet. Idag arbetar GBCA aktivt för att sprida Green Star-systemet och bistår i detta arbete med assistans när lokala anpassningar av systemen skall göras. Kategorier En byggnad bedöms med utgångspunkt ifrån nio olika kategorier, vilka alla anses ha en inverkan på miljön respektive inomhusmiljön. Dessa kategorier är: - Energianvändning I denna kategori bedöms byggnadens konsumtion av energi. Målet med denna kategori är att uppnå en mer energieffektiv användning av bygganden, minska utsläppen av växthusgaser samt uppmuntra konsumtion av elektricitet från förnybara källor, exempelvis vindkraft. Beroende på byggnadens geografiska läge tillåts ett maximalt värde för koldioxidutsläpp. - Utsläpp Här utvärderas hur byggnadens utsläpp påverkar närmiljön och atmosfären. Till utsläppen räknas medier som exempelvis ozon, avloppsvatten samt störande ljus. - Transporter Här analyserar den befintliga infrastrukturen i byggnadens närområde, där kollektiva lösningar förespråkas. Förutom närhet till kollektivtrafik undersöks tillgång till cykelparkeringar och omklädningsrum. - Material Denna kategori analyserar den materialtillgång som krävs för uppförandet av byggnaden samt i vilken grad återanvänt material använts i byggnadsprocessen. Utöver detta utvärderas vad för material som används i byggprocessen. Målet är att projektet skall använda återanvänt material, minimera användande av PVC samt uppförande av konstruktioner som enkelt kan förändras. - Vattenutnyttjande Utformningen av de sanitära systemen bedöms i denna kategori, där målet är att minska byggnadens vattenförbrukning. Utöver detta premieras användandet av alternativa vattenkällor, exempelvis regnvatten. - Markanvändning och ekologisk påverkan Här undersöks byggnadens påverkan på dess närområde. Det innebär att marken på vilken byggnaden är uppförd på utvärderas samt hur byggnaden påverkar det lokala ekosystemet. Systemet premierar byggnader som uppförs på redan bebygg mark, 14

15 alternativt mark som sanerats. Utöver detta bedöms åtgärder vars syfte är att minimera byggnadens negativa påverkan på det lokala ekosystemet. - Inomhusklimat I denna kategori utvärderas byggnadens inomhuskvalité, vilket bland annat behandlar luftkvalité och ljussättning. - Management Här analyseras hur de principer som finns för en hållbar utveckling konkretiseras inom områden som exempelvis design, utförande samt konstruktion. - Innovation I denna kategori undersöks om projektet exempelvis innefattar någon byggteknisk innovation som kan användas för att reducera byggnaders negativa påverkan på miljön. Vidare undersöks om byggnadens utförande reducerar en miljöfaktor som inte behandlats i Green Star-systemet. Till skillnad från övriga kategorier viktas inte denna kategori (GBCA 2008c). Poängberäkning Ett projekts slutgiltiga poäng baseras på hur väl byggnaden uppfyller de krav som ställs i respektive kategori. Beräkningen i respektive kategori beräknas som en procentsats med totalt antal möjliga poäng som bas: Kategoripoäng = (Antalet poäng projektet erhållet/maximalt antal poäng projektet kan erhålla)*100 % Exempel: Erhåller ett projekt åtta av totalt elva poäng i kategorin Transport blir poängen för den kategorin följande: (8/11)*100 % = 72,7 % För den slutgiltiga bedömningen av en byggnad viktats varje kategoris poäng, med undantag för innovationspoängen. Viktningen utformning baseras på en rad faktorer, exempelvis OECD:s rapport om hållbara byggnader, Australiens Greenhouse Office samt geografisk/regional variation. Den viktade kategoribedömningen tas fram enligt följande formel: Viktad kategoripoäng = Kategoripoäng(%)*Viktfaktor(%)/100 Exempel (med utgångspunkt från ovanstående exempel): Viktas transportkategorin med 10 procent innebär det att den viktade kategoripoängen blir: 72,7 % *10 % /100 = 7,3 (GBCA 2008c) I det slutgiltiga steget summeras projektets erhållna viktade poäng ihop till ett slutresultat. Den maximala poängen för de åtta viktade kategorierna är 100, vilken utgör basen för bedömningen, och utöver dessa kan fem innovationspoäng erhållas. I teorin kan alltså ett 15

16 projekt erhålla 105 poäng, alltså mer än 100 procent. Detta är emellertid väldigt svårt i praktiken. (Saunders 2008, s. 29) Green Star rating system har sex olika betygsteg, från en stjärna till sex stjärnor. Betygsskalan är följande: poäng ger en stjärna poäng ger två stjärnor poäng ger tre stjärnor poäng ger fyra stjärnor och certifikatet Best Practice poäng ger fem stjärnor och certifikatet Australian Excellence poäng ger sex stjärnor och certifikatet World Leadership För att byggnaden skall bli certifierad krävs alltså att minst 45 poäng erhålls, vilket motsvarar fyra stjärnor, samt att vissa tvingade krav är uppfyllda (se bilaga 3) (Saunders 2008, s. 29). I pilotversionen av Office Existing Building kan emellertid byggnaden erhålla certifikat i den lägre betygsskalan, enligt följande: en stjärna gav certifikatet Minimum Practice, två stjärnor gav certifikatet Average Practice och tre stjärnor gav certifikatet Good Practice (GBCA 2008f) Miljöklassad byggnad (ByggaBo-Dialogen) Miljövårdsberedning fick 1998 i uppdrag att utreda samt föreslå nya sätt att, tillsammans med näringslivet, främja arbetet för en mer hållbar samhällsutveckling. Detta resulterade bland annat i ByggaBo-Dialogen, vars syfte är att åstadkomma en mer hållbar bygg- och fastighetssektor. Tillsammans med Miljövårdsberedning arbetade 20 företag inom bygg- och fastighetssektorn samt tre kommuner fram en vision för år Denna vision sammanfattas med sju stycken mål, varav ett av dessa är att införa ett klassningssystem för byggnader (se bilaga 4 ). De områden som främst prioriteras är: - Sund inomhusmiljö - Effektiv energianvändning - Effektiv resursanvändning De delaktiga aktörerna samt miljöministern deklarerade år 2000 att arbetet skulle fortgå men målet att nå en överenskommelse. Den första överenskommelsen slöts 2003 mellan regeringen och 36 aktörer i bygg- och fastighetssektorn. Fram till idag har ytterligare aktörer anslutit sig till ByggBo-dialogen, medan ett antal valt att lämna samarbetet. Idag omfattar samarbetet 44 aktörer, inklusive regeringen (ByggaBo-Dialogen, 2008,s.15 & 42). Uppbyggnad ByggaBo s miljöklassningssystem har namnet Miljöklassad byggnad och är uppbyggt i fyra olika nivåer: område, aspekt, indikator samt klassningskriterier. De tre områdena som innefattas är energi, innemiljö samt kemiska ämnen. I vissa fall finns ett fjärde område, särskilda miljökrav, som tillämpas på byggnader med eget VA-system. Mätningen av 16

17 respektive aspekt sker med hjälp av en eller flera indikatorer. För varje indikator finns det klassningskriterier med betygsstegen GULD, SILVER, BRONS och KLASSAD. KLASSAD är lägsta betyg som innebär att byggnaden inte når upp till samhällets krav. Betyget BRONS innebär att byggnader uppnår samhällets krav, medan betygen SILVER respektive GULD innebär att byggnadens miljöprestanda överträffar samhällets krav för nya byggnader. Bild 5: ByggaBo-systemet uppbyggnad Områden De tre olika områdena innefattar följande aspekter samt medföljande indikatorer: Energi Området energi behandlar den energi byggnader använder samt det energibehov som byggnaden har: - Energianvändning baserat på köpt energi - Energibehov kalkylerat utifrån byggnadens fysiska utformning samt förekommande värmeåtervinning - Energislag, baserat på antal använda energislag Innemiljö Området innemiljö behandlar de hälsoproblem som härstammar från byggnadens innemiljö: - Ljudmiljön baserat på en bedömning alternativt en ljudklassning - Inneluftens kvalité, baserat på radonhalt, ventilation samt koncentration av kväveoxid - Termiskt klimat och dagsljus, vilka baseras transmissionsfaktor, solvärmefaktor samt dagsljus - Fukt baserat på eventuella fuktproblem - Vatten, vilken baseras på risken för förekomster utav legionella bakterier utifrån tappvarmvattnets temperatur Kemiska ämnen Detta område behandlar de kemiska ämnen som ingår i byggnaden samt dess byggnadsmaterial: - Förekomsten av farliga ämnen utifrån en inventering av byggnaden 17

18 - Dokumentation av byggvaror samt kemiska ämnen med hjälp av databas, loggbok etcetera - Utifrån dokumentation av utfasnings ämnen, identifiera de särskilt farliga ämnen som skall fasas ut Särskilda miljökrav Detta område skall behandla de byggnader med eget VA-system: - Små avloppsanordningar med hög reduktion av övergödande ämnen - God dricksvattenkvalité baserat på tester av tappvattnet från den egna brunnen (ByggaBo-Dialogen 2008c, s.5) Klassningsprocessen När byggnaden slutgiltiga miljöprestanda skall beräknas, genomförs denna process i tre steg. Emellertid är bara de två första stegen tvingande, medan det tredje är frivilligt. Alla resultat byggnaden erhåller bedöms enligt ovannämnda betygsskala GULD, SILVER, BRONS samt KLASSAD. 1. Från indikator till aspekter I detta första steg följs principen sämst betyg avgör. Exempel på miljöklassning av aspekt: Termiskt klimat Aspekt Indikator Miljöklass Klass för Termiskt klimat Termiskt klimat Termiskt klimat vinter SILVER Termiskt klimat sommar BRONS BRONS 2. Från aspekter till områden Då områden, som utgörs av ett flertal aspekter, skall bedömas sker detta genom en sammanslagning av dessa. Området erhåller det som överensstämmer med vad det betyg majoriteten av aspekterna erhållit tidigare. Exempel: Har två av klasserna i innemiljö betyg GULD men de tre övriga (mer än hälften) betyg BRONS erhåller området ett betyg BRONS. Aspekt Indikator Miljöklass Klass för Termiskt klimat Innemiljö Ljudmiljö GULD Luftkvalitet BRONS BRONS Termiskt klimat BRONS Dagsljus BRONS Fukt BRONS Legionella SILVER 18

19 3. Från områden till övergripande klassning för byggnaden (frivilligt steg) I detta steg används principen om att sämst betyg avgör, det vill säga samma som i steg ett (ByggaBo-Dialogen 2008c, s.6). Exempel: Då Innermiljön bara erhållit betyget BRONS kan inte byggnaden erhålla ett högre betyg än BRONS Område Miljöklass Miljöklassning för byggnaden Energi SILVER Innemiljö BRONS BRONS Material och kemikalier SILVER Ytterligare information Inom ByggaBo-Dialogens miljöklassningssystem (Miljöklassad byggnad) används bara ett verktyg för att bedöma alla typer av byggnader. Emellertid ställs i vissa fall varierande krav på olika typer av byggnader när dessa skall bedömas (Villa, kontors- respektive bostadshus) (ByggaBo-Dialogen 2008d). Vidare finns ingen möjlighet att klassa byggnaden i dess projekteringsfas, utan byggnaden skall ha varit stående i minst ett år före det att klassning kan genomföras. Dock finns det möjlighet för fastighetsutvecklare att i projekteringsstadiet använda sig av ByggaBo-Dialogens riktlinjer vid projektering av byggnaden, för att kunna försäkra sig om att byggnaden uppnår en viss klass. Miljöklassad byggnad inriktar sig bara på själva byggnaden och utelämnar därför exempelvis faktorer som tidigare markanvändning, transportmöjligheter till och från byggnaden, vattenanvändning etcetera, alltså faktorer som påverkas av användningen av byggnaden (ByggaBo-Dialogen, 2008c s.3) EU GreenBuilding Den Europeiska kommissionen startade arbetet med GreenBuilding-programmet år Programmets mål att är att på frivillig väg uppmuntra aktörer på den kommersiella fastighetsmarknaden i EU att förbättra sina byggnaders energieffektivitet samt öka användandet av förnyelsebara energikällor. Under pilotfasen av projektet, mellan åren , etablerades nationella kontor för att bistå organisationer som var delaktiga i projektet. I Sverige är det fastighetsägarna som sköter all administration gällande GreenBuilding-projektet. Till en början anslöt sig tio länder (Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Portugal, Slovenien, Sverige, Tyskland och Österrike) men år 2007 hade ytterligare två länder anslutit sig till projektet, nämligen Belgien och EUkandidaten Kroatien (EU-GreenBuilding 2009) Processen Ett företag som ansöker om att bli GreenBuilding Partner kan själv bestämma omfattningen av denna, där certifiering kan göras på allt ifrån enskild byggnaden till företagets hela fastighetsbestånd. Byggnaden som skall certifieras kan antingen vara befintlig byggnad, som 19

20 renoverats inom de senaste fem åren, eller nybyggnation. Att bli GreenBuilding Partner är kostnadsfritt. Det finns två nivåer för deltagande i GreenBuilding programmet: - Företagsnivå (äger fler än tio byggnader i Europa) Om över 30 procent av företagets fastighetsbestånd i Europa skall inventeras och ingå i den efterföljande åtgärdsplanen. - Fastighetsnivå Om företaget väljer att låta enstaka eller ett fåtal byggnader ingå inventeringen samt efterföljande åtgärdsplan. Det är emellertid möjligt att vid ett senare tillfälle inventera samt genomföra åtgärder på fler av sina byggnader för att på detta sätt övergå från fastighetsnivå till företagsnivå (Fastighetsägarna 2009). Riktlinjer för att bli certifierad enligt GreenBuilding är att byggnadens energianvändning efter renovering skall ha minskat med 25 procent, i jämförelse med energiförbrukningen före renoveringen. Saknas sådan data skall byggnaden efter renovering ha en energiförbrukning som är lägre än 25 procent i jämförelse med de krav som ställs i Boverkets byggregler (cit BBR). För nybyggnationer skall byggnaden ha en energiförbrukning som är 25 procent lägre än de krav som ställs i BBR (Fastighetsägarna 2009a, s. 6). Byggnader som sänker sin energianvändning ytterligare, 30 procent för befintliga eller renoverade byggnader respektive 50 procent för nybyggnationer, erhåller ett GreenBuilding plakat som kan sättas upp på byggnadens fasad (Fastighetsägarna 2009a, s.22) Jämförelse mellan systemen Jag kommer att börja med att jämföra det tre internationella miljöklassningssystemen LEED, BREEAM och Green Star mot varandra. Därefter kommer jag att jämföra dessa tre mot vårt svenska miljöklassningssystem inom ByggaBo-Dialogen. Skälet till detta förfaringssätt är att de tre internationella miljöklassningssystemen är mer lika i sitt utförande och ByggaBo- Dialogens miljöklassningssystem skiljer sig relativt mycket utifrån dessa, då det ej tar byggnadens användning i beaktande. EU GreenBuilding kommer inte att tas upp i denna del, då det endast bedömer en byggnads energiprestanda. Därför blir en jämförelse mellan övriga system och EU GreenBuilding bli tämligen intetsägande. En faktor för vilken hänsyn måste tas vid jämförelse mellan de olika miljöklassningssystemen är att USA, Australien respektive Storbritannien har olika byggstandarder/lagar. Då ett system skall användas utanför dess ursprungsland, kan det medföra att vissa krav enkelt kan uppfyllas bara genom att följa det landets lagstiftning/standard. Målet med samtliga miljöklassningssystem är emellertid att ställa hårdare krav än gällande lagstiftningen, vilket resulterar i en skevhet när ett system används för att bedöma byggnaders miljöprestanda i olika länder. Andra problem som uppkommer är exempelvis hur olika länders definierar miljöbil samt att tekniska lösningar måste vara godkända enligt ursprungslandets 20

21 standarder, vilket kan medföra ett kostnadsmässigt samt byråkratiskt hinder, då dessa inte stämmer överens med svensk byggstandard (Öhrling 2009, s.65). I dagsläget är transparensen mellan de olika internationella systemen låg, vilket innebär att det är svårt att jämföra deras resultat med varandra. Skälet till detta beror bland annat på de olika systemen behandlar olika frågor, då de baseras på olika bygg- och miljölagstiftning och normer. Utöver detta skiljer sig amerikansk standard, som LEED baseras på, från internationell standard (Öhrling 2009, s.65). Vidare blir transparensen låg då de olika systemen behandlar samma miljöfråga i olika kategorier, exempelvis behandlar Green Star legionella-frågan i kategorin Emissions, medan BREEAM och Miljöklassad byggnad behandlar frågan i kategorierna Health and Wellbeing respektive innemiljö. I LEEDsystemet behandlas inte legionella-problematiken över huvudtaget. Bland de tre internationella systemen är Green Star och BREEAM slående lika varandra, både gällande antal kategorier, viktning av dessa med mera. Detta är dock inte förvånande då BRE var involverade i utvecklingen av Green Star (Saunders 2008, s.27). Naturligtvis finns det skillnader mellan systemen, då de är tänkta att bedöma byggnader i länder med vitt skilda klimatförutsättningar, exempelvis medför bristen på vatten i Australien att denna faktor värderas högt. I och med utvecklingen av Green Stars verktyg har dock influenser tagits ifrån amerikanska LEED (Saunders 2008, s.27). En av de största skillnaderna mellan LEED och BREEAM/Green Star är att det i det förstnämnda systemet inte sker någon viktning av de olika kategorierna när slutresultatet skall beräknas. I LEED har istället poängen delats upp i förhållande till hur stor miljöbelastning kategorin utgör. Utmärkande för samtliga tre system är att de blivit det dominerande systemet för bedömning av byggnaders miljöprestanda i sina respektive hemländer. Skälen till detta är troligtvis att systemen utvecklats i samråd med ländernas respektive fastighetsbranscher, vilket utmynnat i produkter som efterfrågats av aktörerna. Ytterligare ett skäl till dess popularitet är att en tredje oberoende part är involverad i klassningsprocessen, vilket medför en trygghet i att allt gått rätt till. Dessutom förvaltas respektive system av en organisation med stort inflytande på ländernas respektive fastighetsbranscher. Som tidigare nämnts uppkommer svårigheter när en byggnads miljöpåverkan skall bedömas med ett system utanför dess ursprungsland. Ett försök gjordes dock av Thomas Saunders (2008), som genomförde följande test: Vilket BREEAM-certifikat erhåller en brittisk byggnad som byggts för att möta kraven från LEED respektive Green Star? Även det motsatta förhållandet undersöktes, det vill säga om en byggnad byggdes enligt BREEAMs krav, vilket betyg skulle den erhålla i LEED respektive Green Star? Test nummer ett visade att byggnader som byggts enligt kraven i LEED respektive Green Star erhöll ett lägre BREEAM betyg. Det omvända fallet, test nummer två, visade att en byggnad som byggts enligt BREEAMs krav erhöll högre LEED respektive Green Star betyg. Resultatet från det andra testet visas i tabellen nedan. Emellertid skall det poängteras att testerna utfördes med de äldre versionerna av systemen. Dessutom visar testet även det som framhölls tidigare, nämligen att använda ett system utanför dess ursprungsland kan leda till missvisande resultat. 21

22 Bild 7: Jämförelse BREEAM/LEED/Green Star I Sverige har vi utvecklat verktyget Miljöklassad byggnad för att bedöma byggnaders miljöpåverkan, inom samarbetet ByggaBo-Dialogen. En av de största skillnaderna mellan de tre internationella systemen och ByggaBo-Dialogens verktyg är att den sistnämnda ej bedömer hur användandet av byggnaden påverkar miljön. Skälet till detta är att systemet skall vara enkelt och transparent, vilket även medfört att det ej är krav på någon tredjepartsgranskning, till skillnad från de tre internationella systemen. Avsaknaden av en tredjepartsgranskning har kritiserats då detta enligt kritikerna kan resulterar i lägre trovärdighet för systemet. De främsta kritikerna finns inom de potentiella incitamentsgivarena: banker, försäkringsbolag samt stat/kommun. Ytterligare en skillnad är att Miljöklassad byggnad godkänner byggnader som är bygga enligt rådande lagstiftning, det vill säga inte går längre än lagen kräver (dessa erhåller betyget BRONS), medan de internationella systemen bara godkänner byggnader som har högre miljöambitioner än rådande miljölagstiftning (Öhrling 2009). I likhet med LEED kan ej någon klassning genomföras under projekteringsfasen av byggnaden, utan tidigast ett år efter att byggnaden uppförts kan en klassning erhållas. Detta beror bland annat på att byggnadens system efter denna tidsperiod anses intrimmande. Dock poängterar ByggaBo-Dialogen att verktyget kan användas som projekteringsmall för att uppnå ett visst betyg, vilket Jernhusen i dagsläget gör i Kungsbrohuset. Situationen i Sverige I Sverige finns i dagsläget ett stort antal system för att bedöma en byggnads miljöpåverkan, hela 37 stycken har identifierats (Sundkvist et al, 2006, s.36). Utöver mängden system har de oftast bara bedömt en eller ett fåtal aspekter hos byggnaden, exempelvis innemiljön, vilket gjort att systemen inte haft en helhetssyn på en byggnads miljöpåverkan. Vidare finns det miljömärkningar för verksamheten i en byggnad, exempelvis Svanenmärkning, vilket innebär att verksamhetens miljöpåverkan bedöms och inte själv byggnaden. Allt detta har skapat en förvirring på den svenska fastighetsmarknaden, vilket bidragit till svårigheter att kommunicera byggnaders miljöprestanda på den svenska fastighetsmarknaden. 22

23 I ett försök att skapa ett enhetligt miljöklassningssystem för den svenska fastighetsmarknaden har det skapats ett miljöklassningssystem inom samarbetsorganisationen ByggaBo-Dialogen, Miljöklassad byggnad. Detta system har testats under hösten 2008 och utvärderades under våren Emellertid efterfrågar många aktörer ett internationellt system, för att enklare kunna marknadsföra sina projekt mot internationella aktörer. Exempelvis har Vasakronan valt att LEED-certifiera en byggnad (Vasagatan 7), vilken även kommer att certifieras med EU GreenBuilding samt Miljöklassad byggnad (ByggaBo-Dialogens verktyg). Att svenska byggnader ofta erhåller bra betyg i dessa system, främst beroende på hög energieffektivitet, är ju väldigt positivt i marknadsföringssyfte (Öhrling 2009). Förutom Vasakronan har även Skanska valt att använda LEED för att certifiera sina framtida projekt, både kommersiella och bostäder (Fastighetssverige 2009). Vidare har även Citycon valt att använda LEED för att certifiera sitt köpcentrumprojekt i Liljeholmen, bland annat för att erhålla finansiering från Nordiska Investeringsbanken (Fastighetssverige 2009a). NCC Property Development har istället valt att använda det brittiska BREEAM för att certifiera sina projekt. I dagsläget finns en arbetsgrupp som arbetar med att, i samarbete med BRE, utveckla en nordisk version av BREEAM. Under våren 2009 har även de första stegen tagits för att etablera ett svenskt Green Building Council (Sweden Green Building Council), då en Core founding group etablerats. I dagsläget har Sweden GBC inte valt vilket system som det skall använda för att bedöma byggnaders miljöprestanda, men säger att de vill ta fram en internationellt gångbar standard för miljöklassning av byggnader (SEB 2009). En trolig utveckling för den svenska marknaden är att de mindre aktörerna, som främst har inhemska kunder, kommer att använda sig av Miljöklassad byggnad, medan företag som vill marknadsföra sina byggnader för internationella investerare och hyresgäster troligen kommer att använda de skandinaviska versionerna av LEED respektive BREEAM, alternativt de amerikanska och brittiska versionen. Ytterligare en utveckling är att flera aktörer följer Vasakronans exempel och certifierar sina byggnader med flera olika system. Emellertid kommer även incitamentsgivares som stat, kommuner, banker, försäkringsbolag etcetera att ha en inverkan på vilket system som blir det dominerande, vilket exempelvis påverkade Citycon val av LEED. Med stor sannolikhet kommer Sweden GBC under överskådlig tid att godkänna flera system för att bedöma en byggnads miljöprestanda, då den svenska marknaden med stor sannolikhet kommer att förbli diversifierad Analys av miljöklassningssystemen Från att ha varit i periferin har miljöklassningssystemen fått ett stort genomslag i och med den rådande klimatdebatten. Utöver de system som har behandlats i detta arbete finns en uppsjö av nationella system spridda över diverse länder. De tre internationella system som beskrivs i denna förstudie har fått den största internationella spridningen, vilket gett dem den störst uppmärksamhet i internationell press. Då systemens ursprungsländer har 23

24 många kapitalstarka aktörer resulterar det i att dess märkningar efterfrågas på den internationella marknaden, vilket ökar dess spridning samt benägenheten för byggherrar att certifiera sina projekt med dessa system. Denna utveckling skulle accelerera om exempelvis gröna fonder blev mer kapitalstarka och i och med det ta större marknadsandelar. Fördelar med att fler använder samma system, fast med lokala anpassningar, är att det blir lättare för investerare och hyresgäster att jämföra olika byggnaders miljöpåverkan. Emellertid är det viktigt att arbetet med att öka transparensen mellan systemen, för att enklare kunna jämföra systemens respektive certifikat mot varandra. För att öka transparensen mellan LEED, BREEAM och Green Star har ett samförståndsavtal tecknats mellan de ansvariga organisationerna, vilket innebär att en gemensam bedömningsmetod gällande koldioxidutsläpp skall arbetas fram (Kenneth 2009). Vissa menar emellertid att spridningen av de internationella systemen, trots lokala anpassningar, ändå innebär att ursprungslandets normer sprids, vilket inte alltid är en fördel i detta avseende. Professor Ray Cole betonade under årets ERES-konferens att aktörer på den internationella fastighetsmarknaden måste undersöka de tänkte investeringsländernas skattesystem, hyreslagstiftning etcetera. Att då även undersöka ett nationellt miljöklassningssystem kan i det sammanhanget inte inneböra allt för mycket extra arbete. Cole menade att ett lokalt framtaget system alltid kommer att vara det som är bäst anpassat till lokala förutsättningar, oberoende hur väl ett internationellt system anpassas. Emellertid menar andra att internationella standarder resulterar att ökad rörlighet för gröna fastighetsinvesteringar, vilket medför att dessa byggnader får en starkare marknadsposition. Detta resulterar i slutändan till en grönare global fastighetsmarknad. Utöver detta menar förespråkare att ökad transparens mellan miljöklassningssystemen bidrar till att dessa i större utsträckning utvecklas. Dock poängterar författarna att varje nations unika egenskaper måste beaktas, trots en standardisering av klassningssystemen. Vidare framhåller författarna att det i framtiden kan bli vanligare att en byggnad certifieras med flera olika system, vilket bland annat Vasakronan valt att göra gällande fastigheten Vasagatan 7 (se ovan) (Reed et al, 2009). På ERES-konferensen framhöll vidare professor Cole att miljöfaktorerna alltid måste vara det centrala i ett miljöklassningssystem, med vilket han menade att sociala och ekonomiska frågor inte skall inkluderas. Det råder dock delade meningar om detta, exempelvis behandlar det tyska miljöklassningssystemet DGNB de sociala och ekonomiska aspekterna. En faktor som på senare tid börjat uppmärksammas är att även driften av gröna byggnader måste behandlas. En byggnads miljöprestanda beror till stor del på verksamheten som bedrivs och vad den gör för att reducera sin miljöbelastning. En grön byggnads specifika egenskaper måste brukas på korrekt sätt, annars reduceras den gröna byggnadens miljöprestanda. Exempelvis används i Australien systemet NABERS för att bedöma driften av kontorsbyggnaders vattenanvändning, energiförbrukning, avfallshantering samt inomhusklimat (NABERS 2009). Det finns emellertid viss kritik mot miljöklassningsystemen, vilket bland annat uttrycks i artikeln LEED is broken, let s fix it, skriven av Auden Schendler och Randy Udall. Författarna pekar exempelvis ute ett systemfel, nämligen att en LEED-certifiering marknadsvärde sjunker 24

25 med antalet certifieringar. Detta kan motverka certifikatets syfte, nämligen att skapa en mer hållbara byggsektor. Denna kritik kan troligtvis appliceras på övriga miljöklassningssytem, och de låga antalet certifierade byggnader ger i viss mån författarna rätt i denna kritik (exempelvis har bara 2,476 byggnader certifierats med LEED sedan systemet lanserades i slutet av 90-talet. Ytterligare exempel är Green Star systemet, som i mars 2008 endast certifierat 50 byggnader från starten 2003). Författarna är även kritiska mot marknadsföringen av gröna byggnader, inklusive LEED-certifieringen, där de menar att de positiva effekterna överdrivs medan kostnaderna förringas. Gällande de ekonomiska fördelarna med gröna byggnader menar författarna att dessa ofta är svåra att kvantifiera, exempelvis högre produktivitet och lägre sjukfrånvaro, samt att dessa vinster ofta visar sig över en längre tidsperiod, medan de extra kostnaderna som grönt byggande, samt eventuell certifiering, medför blir de som belastar byggprojektets budget. Författarna menar att extrakostnaden för certifiering kan motverka gröna installationer, då dessa måste ratas för att projektets budget även måste täcka certifieringskostnaderna. Det har även resulterat i situationer då byggherrar valt att ej certifiera sina byggnader, för att istället satsa på fler gröna installationer. Ytterligare kritik som lyfts fram är att själva certifieringsprocessen är väldigt stelbent och byråkratiskt, vilket medför extrakostnader samt är tidskrävande. Det medför att byggherrar hoppar av certifieringsprocessen, då de anser att det helt enkelt inte är mödan värt. Författarna menar att processen måste bli smidigare, exempelvis genom att de certifierarna får större befogenheter att godkänna poäng samt att de olika verktygen i säg borde förenklas, istället för dagens system med en uppsjö av verktyg. Utöver detta framhåller författarna att miljöklassningssystemen måste utformas på ett sätt som motverkar risken att byggherrar bara fokuserar på att erhålla de enklaste poängen, istället för att fokusera på att bygga grönt. Detta kan främst motverkas genom att öka de minimikrav som ställs, samt att viktningen justeras till fördel för de åtgärder som medför en större miljövinst. Som exempel på en skevhet i tidigare version av LEED visar följande citat: We received one point for spending an extra 1,300,000 USD extra on a heat recovery system that will save about 500,000 USD in energy costs per year. We also got one point for installing a 395 USD bike rack. This must be corrected.. 25

Miljöklassningssystem - Implementering av Green Star i Sverige

Miljöklassningssystem - Implementering av Green Star i Sverige Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 452 Avd för Bygg- och fastighetsekonomi Miljöklassningssystem - Implementering av Green Star i Sverige Författare: Magnus Bonde Jonas Zakrisson

Läs mer

Hur värderas energieffektiva och miljöanpassade kommersiella fastigheter?

Hur värderas energieffektiva och miljöanpassade kommersiella fastigheter? Hur värderas energieffektiva och miljöanpassade kommersiella fastigheter? Magnus Bonde Hans Lind Stellan Lundström Institutionen för Fastigheter och Byggande Avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi,

Läs mer

Miljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC 14 2014-11-10 Session B1 Caroline Vilhelmsson

Miljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC 14 2014-11-10 Session B1 Caroline Vilhelmsson Miljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC 14 2014-11-10 Session B1 Caroline Vilhelmsson 1 B:1 Certifiera befintliga byggnader vilka är skillnaderna mellan systemen? - Introduktion Att certifiera nybyggda

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Catarina Warfvinge Sweden Green Building Council 1 Bygg- och fastighetsbranschen saknade verktyg för att klara de 16 miljökvalitetsmålen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk

Läs mer

Stor miljöpåverkan. Bygg- och fastighetssektorn har stor miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen miljoner ton vatten miljarder m 3 luft

Stor miljöpåverkan. Bygg- och fastighetssektorn har stor miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen miljoner ton vatten miljarder m 3 luft Stor miljöpåverkan Bygg- och fastighetssektorn har stor miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen 1 000 miljoner ton vatten 8 000 miljarder m 3 luft 15 % av växthusgaserna 15 % av avfallet Påverkan på

Läs mer

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn Certifieringssystem En miljöcertifiering är ett verktyg som möjliggör en objektiv bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Ett certifieringssystem ger

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader för hållbart byggande

Miljöcertifiering av byggnader för hållbart byggande Miljöcertifiering av byggnader för hållbart byggande En introduktion till Saint-Gobains arbete med miljöcertifieringssystemen BREEAM, LEED och Miljöbyggnad Emporia i Malmö Sveriges första miljöcertifierade

Läs mer

Miljöcertifiering Miljöcertifiering En miljöcertifiering är en bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Utifrån ett certifieringssystem får en byggnad ett certifikat som visar dess miljöprestanda.

Läs mer

3.2.1 LEED VAD GÄLLER?

3.2.1 LEED VAD GÄLLER? tre delar; BRE med arbete kring forskning, utbildning och rådgivning, BRE Global som arbetar med miljöfrågor och hanterar ansökningar om certifieringen samt BRE Ventures som utvecklar nya idéer kring byggteknik.

Läs mer

Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda

Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda 27 augusti 2009 Catarina Warfvinge, LTH och Bengt Dahlgren AB Upplägg Vad som menas med miljömässigt hållbart och vad som egentligen ingår i begreppet

Läs mer

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION 3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare nämnts lanserades GBCA 2002 och det första klassningssystemet Green Star Office introducerades 2003. GBCA är en nationell, icke vinstdrivande organisation

Läs mer

MILJÖBYGGNAD - KOMMUNIKATIONSPLATTFORM: FÖRDELAR, POSITIONERING OCH MÅLGRUPP

MILJÖBYGGNAD - KOMMUNIKATIONSPLATTFORM: FÖRDELAR, POSITIONERING OCH MÅLGRUPP WWW.SGBC.SE MILJÖBYGGNAD - KOMMUNIKATIONSPLATTFORM: FÖRDELAR, POSITIONERING OCH MÅLGRUPP INLEDNING 3 mars 2014 I detta dokument sammanställs hårda och mjuka fakta om Miljöbyggnad i form av en bruttolista

Läs mer

BYGGNADER RAKENNUSTEN YMPÄRISTÖLUOKITUKSET. 3 Frej Werner, kontorschef. Isa Melander, byggnadsingenjörsstuderande 3.3.2010

BYGGNADER RAKENNUSTEN YMPÄRISTÖLUOKITUKSET. 3 Frej Werner, kontorschef. Isa Melander, byggnadsingenjörsstuderande 3.3.2010 MILJÖKLASSIFICERING AV BYGGNADER RAKENNUSTEN YMPÄRISTÖLUOKITUKSET MILJÖMÄSSAN 3 Frej Werner, kontorschef Isa Melander, byggnadsingenjörsstuderande BYGGBESTÄMMELSER ENERGIEFFEKTIVITETSDIREKTIV FÖR BYGGNADER

Läs mer

2011-3. Styrning och övervakningens roll i Green Buildingcertifieringar. Hannes Lütz. Produktchef CentraLine c/o Honeywell GmbH. exemplifieras av LEED

2011-3. Styrning och övervakningens roll i Green Buildingcertifieringar. Hannes Lütz. Produktchef CentraLine c/o Honeywell GmbH. exemplifieras av LEED 2011-3 Hannes Lütz Produktchef CentraLine c/o Honeywell GmbH Styrning och Byggnader producerar stora mängder CO 2 -utsläpp under sin livscykel kan minskas avsevärt genom hållbara byggnadstekniska och energibesparande

Läs mer

Energieffektivisering av befintliga byggnader

Energieffektivisering av befintliga byggnader av befintliga byggnader Jörgen Wallin Tekn. Dr. Energiteknik 15-04-15 Inledning Bakgrund Jörgen Wallin Utbildning - Tekn. Dr. Energiteknik Energieffektivisering - M.Sc. Energiteknik - Kraft och värme -

Läs mer

Kv Nålskäran Miljöbyggnad Guld

Kv Nålskäran Miljöbyggnad Guld Kv Nålskäran Miljöbyggnad Guld Kv. Nålskäran 118 student bostäder En huskropp med 6 våningsplan Två lägenhetstyper. 24 m² respektive 36 m² Gemensamma balkonger, uteplatser, tvättstuga, förråd, cykelförråd,

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader B? A? C? Miljöklassning av byggnader Torbjörn Lindholm, Chalmers tekniska högskola Klassning av byggnader ett ByggaBo-åtagande Parterna i ByggaBo-dialogen - Regering - Företag - Kommuner har åtagit sig

Läs mer

Uppföljning av 3H projektets resultat

Uppföljning av 3H projektets resultat Roger Corner 2009-09-03 Uppföljning av 3H projektets resultat Utgångspunkter Underlagen för uppföljning av 3H är: 1. Beslut från MHN 2009-05-16, 10 2. Den sammanfattande rapporten Stockholms väg mot Hälsomässigt

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassning av byggnader Tove Malmqvist Avd för Miljöstrategisk analys (fms) Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad KTH, Stockholm E-post: tove@infra.kth.se Tove Malmqvist Environmental Strategies

Läs mer

Miljöcertifieringsverktyg i renoveringsprocessen hur kan det ge mervärden?

Miljöcertifieringsverktyg i renoveringsprocessen hur kan det ge mervärden? Miljöcertifieringsverktyg i renoveringsprocessen hur kan det ge mervärden? Tove Malmqvist Avdelningen för miljöstrategisk analys (fms), KTH tove.malmqvist@abe.kth.se Kommande års renoveringar betyder mycket

Läs mer

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB Visioner och handlingsplan Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB Lagstiftning Volatila energipriser Hyresgästers efterfrågan Varumärke Medarbetare Vad driver grönt? Gröna Fonder och Bankkapital Marknadsvärdet

Läs mer

Tule Plaza Sundbyberg - Kommentar till betygsbedömning Miljöbyggnad

Tule Plaza Sundbyberg - Kommentar till betygsbedömning Miljöbyggnad Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Terminalvägen 36, 171 73 Solna, Org.nr. 556655-7137, www.structor.se 2013-10-15, s 1 (2) Tule Plaza Sundbyberg - Kommentar till betygsbedömning Miljöbyggnad 1.1 Inledning

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Miljöledning inom staten, Waterfront 29 sep 2014 Tove Malmqvist KTH avd. för Miljöstrategisk analys - FMS tove.malmqvist@abe.kth.se Utvecklingen av miljöcertifiering av byggnader

Läs mer

Planeten ska med! Energianvändning i nyproduktion

Planeten ska med! Energianvändning i nyproduktion Planeten ska med! Energianvändning i nyproduktion Kort om Riksbyggen Kärnaffär Bygger fastigheter med bostadsrätt Skapar bostadsrättsföreningar Förvaltar fastigheterna åt bostads- rättföreningarna Antal

Läs mer

Miljöcertifiering i praktiken

Miljöcertifiering i praktiken Miljöcertifiering i praktiken Vad är miljöklassning? Varför ska man klassa? Vilka system finns? Kravnivåer? Skillnader mellan systemen Hur gör man? Vad kan man uppnå? Tillämpningsexempel! 1 Om mig Per

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassningssystemet en hjälp att förbättra miljön och människors hälsa samt att spara energi och pengar Miljöklassning av byggnader Bidra till en hållbar bygg- och fastighetssektor. Hushålla med energi,

Läs mer

Vägvisare i klassningsdjungeln. Under de senast 25 åren har det vuxit. Vad innebär egentligen miljöklassning?

Vägvisare i klassningsdjungeln. Under de senast 25 åren har det vuxit. Vad innebär egentligen miljöklassning? PER LILLIEHORN Arkitekt Lilliehorn Konsult AB Idrottshögskolan i Göteborg är klassad som miljöbyggnad Guld. Vägvisare i klassningsdjungeln Vad innebär egentligen miljöklassning? TEXT: PER LILLIEHORN. FOTO:

Läs mer

1:6. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:6. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:6 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

grön obligation Återrapportering av

grön obligation Återrapportering av Återrapportering av grön obligation Som första landsting i Sverige emitterade Stockholms läns landsting i maj 2014 en grön obligation. Obligationen finansierade två miljöinriktade investeringsprojekt:

Läs mer

En investering i framtiden

En investering i framtiden Med fokus på energi En investering i framtiden Intresset för hållbart företagande växer stadigt och klimatfrågan anses idag som vår tids största utmaning. Att klimateffektivisera sin fastighetsverksamhet

Läs mer

Miljöklassning av Fastighetsägarnas Hus

Miljöklassning av Fastighetsägarnas Hus Miljöklassning av Fastighetsägarnas Hus Theres Kvarnström Energikonsult Fastighetsägarna Stockholm AB 2012-01-31 Fastighetsägarnas Hus Byggnadsår 1956 Ombyggnadsår 2007/2008 Kontorslokal A temp 7 400 m

Läs mer

FÖR ETT FRAMTIDA, HÅLLBART BYGGANDE

FÖR ETT FRAMTIDA, HÅLLBART BYGGANDE FÖR ETT FRAMTIDA, HÅLLBART BYGGANDE Vi utvecklar miljöarbetet inom bygg- och fastighetssektorn Foto: Daniel Högberg/Folio sweden green building council är en ideell förening som ägs av medlemmarna. Föreningen

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassning av byggnader Kan man Svanen-märka byggnader? Presenterad av David Lindgren Ramböll Projektledning AB Syfte med miljöklassning Samhälle: Allt fler människor ställer krav på en ökad miljö-

Läs mer

Fastighetsrapporten. November 2010

Fastighetsrapporten. November 2010 Fastighetsrapporten November 2010 Innnehållsförteckning Förord 2 Fastighetsbolagen och ekonomin 9 Fastighetsbolagen och deras kunder 14 Miljö och energi 20 Intervjuade fastighetsbolag Sedan 2005 har Grant

Läs mer

Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland!

Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland! Miljönämndens program för Energieffektiva byggnader Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland! Etapp 2: 2011-2013 Sammanfattning Bostäder och lokaler använder en tredjedel av all energi i Sverige.

Läs mer

Energimyndighetens arbete med näranollenergibyggande

Energimyndighetens arbete med näranollenergibyggande Diarienr 2013-005779 Programbeskrivning för programmet Energimyndighetens arbete med näranollenergibyggande 2014-06-18 2017-06-30 Beslutsdatum 2014-06-16 2 (22) Innehåll T 1 Sammanfattning 4 2 Bakgrund

Läs mer

Lokala riktlinjer för byggnadens specifika energianvändning vid markanvisning och exploateringsavtal

Lokala riktlinjer för byggnadens specifika energianvändning vid markanvisning och exploateringsavtal Lokala riktlinjer för byggnadens specifika energianvändning vid markanvisning och exploateringsavtal Datum: 2011-05-17 Upprättad av: Sven-Erik Johansson Reviderad version: 2013-01-18 av Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Nr 1 2011 ETT NYHETSBREV FRÅN SVENSK VENTILATION. Imkanaler

Nr 1 2011 ETT NYHETSBREV FRÅN SVENSK VENTILATION. Imkanaler Imkanaler Antalet bränder i imkanaler har ökat, såväl i Sverige som utomlands. Hösten 2006 ägde en stor imkanalsbrand rum i Kista galleria och även i centrala Stockholm har flera restauranger eldhärjats

Läs mer

Vårt engagemang för miljön. www.formica.com

Vårt engagemang för miljön. www.formica.com Vårt engagemang för miljön www.formica.com Inledning Innehåll 1. Inledning och översikt 3. Carbon Reduction Label 4. GGREENGUARD och inomhusluftkvalitet Certifierat trä och FSC COC 5. REACH Green Building

Läs mer

Upphandlingsmyndighetens stöd inom samhällsbyggnadsområdet

Upphandlingsmyndighetens stöd inom samhällsbyggnadsområdet Upphandlingsmyndighetens stöd inom samhällsbyggnadsområdet 2015-12-08 Jens Johansson & Josefin Sporrong, Heini-Marja Suvilehto Ett samlat upphandlingsstöd Miljöstyrningsrådet, stöd i hållbarhetsfrågor

Läs mer

Ansvarsfullt fastighetsägande inom Folksam

Ansvarsfullt fastighetsägande inom Folksam En guide till ditt fondval 1 Ansvarsfullt fastighetsägande inom Folksam Folksam Fastigheter September 2015 2 Enguide till ditt fondval Innehåll Ett ansvarsfullt fastighetsägande...3 Ansvarsfullt fastighetsägandeinom

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Tekniska rådets tolkningar av Miljöbyggnads Manualer version tom 140323

Tekniska rådets tolkningar av Miljöbyggnads Manualer version tom 140323 Tekniska rådets tolkningar av Miljöbyggnads Manualer version tom 140323 Detta dokument är en sammanställning av Frågor och svar, dvs frågor som fått generella svar av Tekniska rådet i Miljöbyggnad sedan

Läs mer

KVALITETSPROGRAM Hovshaga Centrum Stadsutvecklingsprojekt Antagen av kommunstyrelsen 2012-06-05 196

KVALITETSPROGRAM Hovshaga Centrum Stadsutvecklingsprojekt Antagen av kommunstyrelsen 2012-06-05 196 KVALITETSPROGRAM Hovshaga Centrum Stadsutvecklingsprojekt Antagen av kommunstyrelsen 2012-06-05 196 INNEHÅLL 1. Inledning 2. Byggmaterial 3. Energi 4. Återvinning 5. Tillgänglighet 6. Utemiljö Inledning

Läs mer

Miljöklassning av befintliga byggnader.

Miljöklassning av befintliga byggnader. Daniel Edenborgh Stab 08-508 270 91 daniel.edenborgh@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2011-11-10 Miljöklassning av befintliga byggnader. Förslag till beslut 1. Fastighetsnämnden uppdrar åt kontoret

Läs mer

FÖR ETT FRAMTIDA, HÅLLBART BYGGANDE

FÖR ETT FRAMTIDA, HÅLLBART BYGGANDE FÖR ETT FRAMTIDA, HÅLLBART BYGGANDE Vi utvecklar miljöarbetet inom bygg- och fastighetssektorn Foto: Peter Carlsson/Etsabild AB sweden green building council är en ideell förening som ägs av medlemmarna.

Läs mer

MountEEs pilotprojekt

MountEEs pilotprojekt MountEEs pilotprojekt MountEEs pilotprojekt i Norrbotten och Västerbotten Nya Vegaskolan i Vännäs Nya Vegaskolan i Vännäs är en skola för årskurs 1-6, fritids, särskoleklasser och ortens nya huvudbibliotek.

Läs mer

Energinivåer och optionsmöjligheter vid nybyggnation av bostäder och lokaler i Lerums kommun

Energinivåer och optionsmöjligheter vid nybyggnation av bostäder och lokaler i Lerums kommun 1 (6) Samhällsbyggnad Bygglovsenheten Energinivåer och optionsmöjligheter vid nybyggnation av bostäder och lokaler i Lerums kommun Lerums kommun har sedan 2004/2005 ställt energikrav utöver Boverkets normer

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Riktlinjer för hållbar samhällsplanering och hållbart byggande i Lidköpings kommun

Riktlinjer för hållbar samhällsplanering och hållbart byggande i Lidköpings kommun Riktlinjer för hållbar samhällsplanering och hållbart byggande i Lidköpings kommun ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2013-05-29 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Omfattning... 3 Revidering...

Läs mer

En hållbar framtid med Gröna byggnader

En hållbar framtid med Gröna byggnader Institutionen för Fastigheter och Byggande och Centrum för Bank och Finans Nr 184 Examensarbete (15 hp) inom Kandidatprogrammet Fastighet och Finans En hållbar framtid med Gröna byggnader - En marknadsstudie

Läs mer

Klimatbokslut 2014 Maj 2015

Klimatbokslut 2014 Maj 2015 Klimatbokslut 2014 Maj 2015 FÖRORD Vi skapade 2050 för att bättre kanalisera vårt engagemang, vår kompetens och vårt driv i miljö- och klimatfrågorna med syftet att bidra till att skapa hållbara affärer

Läs mer

Fastighetsägare i framkant

Fastighetsägare i framkant Energi Fastighetsägare i framkant energieffektivisering för kommersiella lokaler 1 energieffektivisering för kommersiella lokaler Fastighetsägare i framkant är namnet på energieffektiviseringsprojektet

Läs mer

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål.

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål. Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål. Bengt Wånggren, Vd 131024 Sweden Green Building Council 1 Sweden Green Building Council hanterar miljösystemen för byggnader Ideell förening för företag

Läs mer

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner ANSÖKAN 1 (7) 2012-06-11 2011/123 Lena Åström Strategisk samhällsplanerare 0431-40 29 66 lena.astrom@engelholm.se Komplettering avseende ansökan om statligt stöd för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

Green Building och miljöklassificeringssystem

Green Building och miljöklassificeringssystem Institutionen för Fastigheter och Byggande Avd för Bygg- och Fastighetsekonomi Examensarbete nr. 490 Green Building och miljöklassificeringssystem Översikt och analys av miljöklassificerade fastigheter

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Hållbarhetsvision Torsplan Bli Outstanding!

Hållbarhetsvision Torsplan Bli Outstanding! HAGASTADEN/STOCKHOLM Hållbarhetsvision Torsplan Bli Outstanding! OUTSTANDING 2 Varför BREEAM och varför Outstanding? Hållbar utveckling handlar om att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande

Läs mer

Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101

Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101 Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101 1 Materialdokumentation är ett krav vid miljöcertifiering Miljöcertifiering av byggnader blir ett allt vanligare hjälpmedel för

Läs mer

Disposition. Åtgärder för ökad energieffektivisering. Globalt energibehov och -tillförsel. Arbetsgrupp:

Disposition. Åtgärder för ökad energieffektivisering. Globalt energibehov och -tillförsel. Arbetsgrupp: Åtgärder för ökad energieffektivisering i bebyggelsen Globalt energibehov och -tillförsel Global energy S upply and demand Demand constant efficiency Underlagsrapport till Boverkets regeringsuppdrag beträffande

Läs mer

En fasad på ett visningshus i Shanghai där balkongerna designats för att både vara estetiska och samtidigt utgöra solpaneler. Vinkeln kan justeras

En fasad på ett visningshus i Shanghai där balkongerna designats för att både vara estetiska och samtidigt utgöra solpaneler. Vinkeln kan justeras En fasad på ett visningshus i Shanghai där balkongerna designats för att både vara estetiska och samtidigt utgöra solpaneler. Vinkeln kan justeras beroende på solstånd och instrålning. 66 VVS-FORUM #9

Läs mer

MILJÖPOLICY. Fastställd av styrelsen den 6 december 2013

MILJÖPOLICY. Fastställd av styrelsen den 6 december 2013 MILJÖPOLICY Fastställd av styrelsen den 6 december 2013 Inledning I Förbos affärsplan anges bolagets affärsidé, mål och strategier för att nå visionen om att Förbo ska uppfattas som en av Sveriges bästa

Läs mer

En jämförelse av olika miljöcertifieringssystem för byggnader och dess framtida utveckling.

En jämförelse av olika miljöcertifieringssystem för byggnader och dess framtida utveckling. En jämförelse av olika miljöcertifieringssystem för byggnader och dess framtida utveckling. Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör ANGELICA WALLENTIN Institutionen för bygg- och miljöteknik

Läs mer

Vägledning för läsaren

Vägledning för läsaren OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många

Läs mer

BREEAM communities vs MKB Betraktelser och framtidsspaningar Åsa Norman

BREEAM communities vs MKB Betraktelser och framtidsspaningar Åsa Norman FÖR BÄTTRE SAMHÄLLEN BREEAM communities vs MKB Betraktelser och framtidsspaningar Åsa Norman Upplägg Kort om systemet Breeam communities Relation till MKB-processen likheter, skillnader Framtidsspaning

Läs mer

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker.

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker. Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 3 Länsutveckling... 5 Boxholms kommun... 6 Linköping kommun... 7 Övriga kommuner...8 Slutsatser och policyförslag... 9 Om Årets Företagarkommun...

Läs mer

Miljöcertifieringssystem för bostäder

Miljöcertifieringssystem för bostäder Miljöcertifieringssystem för bostäder Val av miljöcertifieringssystem för Byggbolaget i Värmland Environmental certification systems for residences Selection of environmental certification system for Byggbolaget

Läs mer

Remissinstans/uppgiftslämnare: Fastighetsägarna Sverige

Remissinstans/uppgiftslämnare: Fastighetsägarna Sverige Remissinstans/uppgiftslämnare: Fastighetsägarna Sverige Nr BBR Synpunkt 3:XX 1. 111 Boverket utvidgar begreppen tillgänglig och användbar till att avse också för personer med nedsatt orienteringsförmåga.

Läs mer

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad

Läs mer

Verkställande direktören för. Sweden Green Building Council och Building Green in Sweden AB. redovisar härmed

Verkställande direktören för. Sweden Green Building Council och Building Green in Sweden AB. redovisar härmed Verkställande direktören för Sweden Green Building Council och Building Green in Sweden AB redovisar härmed Program för verksamhetsåret 2016 Verksamhetsprogram Nuläge Sweden Green Building Council växer

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

Q4 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.

Q4 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower. Q4 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.se 26, Manpower Inc. All rights reserved. Innehåll Q4/6 Sverige 4

Läs mer

Hållbarhetsvision exlent Hyllie För ett förträffligt kontorsval i Malmö! EXCELLENT

Hållbarhetsvision exlent Hyllie För ett förträffligt kontorsval i Malmö! EXCELLENT H Y L L I E/ M A L M Ö Hållbarhetsvision exlent Hyllie För ett förträffligt kontorsval i Malmö! EXCELLENT 2 3 Varför BREEAM och varför Excellent? Hållbar utveckling handlar om att tillgodose dagens behov

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Miljö- och hållbarhetsarbete i fastighetsbranschen

Miljö- och hållbarhetsarbete i fastighetsbranschen HÖGAKTUELL KONFERENS Miljö- och hållbarhetsarbete i fastighetsbranschen Ekonomi Miljötänk Socialt ansvar Cederqvist & Jäntti arkitekter Så skapar vi klimatanpassade fastigheter Energieffektiva fastigheter

Läs mer

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Vi måste bli mer energieffektiva På sikt är både vi i Sverige och resten

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

R-32. Nästa generation köldmedium för luftkonditionering och värmepumpar

R-32. Nästa generation köldmedium för luftkonditionering och värmepumpar R-32 Nästa generation köldmedium för luftkonditionering och värmepumpar Daikin är det första företaget i världen som lanserat värmepumpar och luftkonditionering som är laddade med R-32. Detta köldmedium

Läs mer

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala Kommittédirektiv Styrmedel för att förebygga uppkomst av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi Dir. 2016:3 Beslut vid regeringssammanträde den 14 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

P-märket är SPs kvalitetsmärke

P-märket är SPs kvalitetsmärke KVALITET SPs P-märke har länge använts som kvalitetsmärke för exempelvis fabrikstillverkade småhus och fjärrvärmecentraler. Nu utvidgas användningen inom byggområdet. Varje produktområde har särskilda

Läs mer

Miljöcertifieringssystemet BREEAM

Miljöcertifieringssystemet BREEAM Institutionen för Fastigheter och Byggande och Examensarbete (15 hp) inom Kandidatprogrammet Fastighet och Finans Centrum för Bank och Finans Nr 182 Miljöcertifieringssystemet BREEAM En studie av processen

Läs mer

Policy för ny-, om- och tillbyggnad av kommunala lokaler

Policy för ny-, om- och tillbyggnad av kommunala lokaler Policy för ny-, om- och tillbyggnad av kommunala lokaler Ks/2015:532 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Policy för ny-, om- och tillbyggnad av kommunala lokaler Fastställd av

Läs mer

PROTOKOLLSUTDRAG Miljö- och samhällsnämnden. 2015-08-26 Dnr 1280-2015

PROTOKOLLSUTDRAG Miljö- och samhällsnämnden. 2015-08-26 Dnr 1280-2015 PROTOKOLLSUTDRAG Miljö- och samhällsnämnden 2015-08-26 Dnr 1280-2015 213 Remiss - rapporten Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader - Rapport 2015:26 M2015/2507/Ee Boverket har tagit

Läs mer

Marknadsöversikt av uppförda lågenergibyggnader

Marknadsöversikt av uppförda lågenergibyggnader Marknadsöversikt av uppförda lågenergibyggnader Åsa Wahlström, Lennart Jagemar, Peter Filipsson och Catrin Heincke CIT Energy Management LÅGAN Rapport 2011:01 2 Förord Föreliggande rapport är en sammanställning

Läs mer

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning

Läs mer

Tänk i mindre banor och förbättra byggandet, miljön och klimatet.

Tänk i mindre banor och förbättra byggandet, miljön och klimatet. Tänk i mindre banor och förbättra byggandet, miljön och klimatet. Think Less. Vi förenklar byggandet Hur kan det löna sig att tänka i mindre banor? För att mindre är mer. Speciellt när du använder Lindabs

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

Säsongslagring för tillvaratagande av spillvärme

Säsongslagring för tillvaratagande av spillvärme Naturvårdsverkets diarienummer 752-7499-06 Regionförbundets diarienummer 2006-369/400 Slutrapport Säsongslagring för tillvaratagande av spillvärme Åtgärdsbeskrivning, sammanfattning Åtgärden har lett till

Läs mer

Hur ser investerare på miljöcertifierade fastigheter?

Hur ser investerare på miljöcertifierade fastigheter? Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 495 Avd. för Bygg och fastighetsekonomi Hur ser investerare på miljöcertifierade fastigheter? Författare: Anna Reuterskiöld Lina Fröberg Stockholm

Läs mer

Inomhusklimatguiden. Om inomhusklimat, felanmälan och gränsdragning

Inomhusklimatguiden. Om inomhusklimat, felanmälan och gränsdragning Inomhusklimatguiden Om inomhusklimat, felanmälan och gränsdragning Inomhusklimatguiden vänder sig till dig som vistas och arbetar i lokalerna på KTH Campus. Guiden har tagits fram i samverkan mellan Akademiska

Läs mer

Mest stjäls det räknat i procent av butiksomsättningen i Indien, Mexico, Thailand, Sydafrika och Malaysia.

Mest stjäls det räknat i procent av butiksomsättningen i Indien, Mexico, Thailand, Sydafrika och Malaysia. Pressmeddelande 2008-11-12 Global undersökning om butiksstölder och snatterier visar: Stölderna i svenska butiker fortsätter öka svinnet betydligt högre i Sverige än i övriga Norden 630 kronor om året

Läs mer

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik

Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att senast

Läs mer

Kommittédirektiv. Ägarlägenheter i befintliga hyreshus. Dir. 2012:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012

Kommittédirektiv. Ägarlägenheter i befintliga hyreshus. Dir. 2012:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012 Kommittédirektiv Ägarlägenheter i befintliga hyreshus Dir. 2012:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå de författningsändringar som behövs för

Läs mer