Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(29)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(29)"

Transkript

1 Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(29) Dokument ID: Fastställandedatum: Giltigt t.o.m.: Upprättare: Maria E Svedjebrant Fastställare: Tova Marknell Vårdprogram Stroke Rehabilitering - Fysioterapi Innehåll 1. Syfte och omfattning Allmänt Ansvar och roller Beskrivning Kroppsfunktioner Psykiska funktioner Sinnesfunktioner och smärta Hjärt-kärlfunktioner, blodbildnings-, immunsystems- och andningsfunktioner Neuromuskuloskeletala och rörelserelaterade funktioner Funktioner i huden och därmed relaterade strukturer Kroppsstrukturer Strukturer i hjärt-kärlsystemet, immunologiska systemet och andningssystemet Strukturer som sammanhänger med rörelse Aktiviteter och delaktighet Förflyttning Personlig vård Viktiga livsområden Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Omgivningsfaktorer Produkter och teknik Sekundärprevention Information till patient och närstående Informationsöverföring Plan för kommunikation och implementering Dokumentinformation Referenser Syfte och omfattning Syftet med vårdprogrammet är att beskriva de rekommenderade fysioterapeutiska insatserna för patienter med stroke. Vårdprogrammet gäller inom Fysioterapi Specialistvård, Rehabiliteringsmedicin, Fysioterapi Aleris Bollnäs samt för fysioterapeuter inom Division primärvård. Vårdprogrammet ska kontinuerligt uppdateras i enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer och leda till likvärdig vård inom länet. 2. Allmänt Detta dokument baseras på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 (SoS NRS) (1) och ingår i Region Gävleborgs Vårdprogram Stroke Rehabilitering (2).

2 Vårdprogram 2(29) Arbetsgruppen har bestått av fysioterapeuter som arbetar med strokepatienter inom Region Gävleborg. Avsikten har varit att hitta riktlinjer och evidens för fysioterapeutiska insatser för patienter med stroke och avser specialist- och primärvård. Litteratursökning har utförts under perioden november 2007 t.o.m. november 2009 i Cochrane, Pubmed, EBM Guidelines, Pedro, Amed, Cinahl, Medline, Swemed+ och Google Scholar. Befintliga vårdprogram och behandlingsriktlinjer inom andra landsting har utgjort ett stöd i arbetet. Ytterligare litteratursökning och revidering genomfördes När evidens inte funnits bygger rekommendationerna för utredande och behandlande åtgärder på beprövad erfarenhet/klinisk praxis inom Region Gävleborg. För dessa rekommendationer finns konsensus i arbetsgruppen. Terminologin och strukturen i dokumentet utgår från Internationell klassifikation av funktionshinder och hälsa (ICF) (3). 3. Ansvar och roller Samtliga fysioterapeuter inom Fysioterapi Specialistvård, Rehabiliteringsmedicin, Fysioterapi Aleris Bollnäs samt fysioterapeuter inom Division primärvård ansvarar för att följa denna rutin vid omhändertagande av patienter med stroke. 4. Beskrivning Målet med de fysioterapeutiska insatserna är att bidra till att patienter med stroke ska uppnå så god rörelse-, funktions- och förflyttningsförmåga som möjligt. Detta för att uppnå största möjliga delaktighet och oberoende i vardagslivet. Utifrån professionen ska stöd och handledning ges till patienter, vårdpersonal och närstående. Tabell 1. Prioritetsordning avseende några rekommendationer i de nationella riktlinjerna för strokesjukvård som är aktuella för fysioterapeuter. Prioritet (1-10) 1 Rekommendationer Vård på strokeenhet (med multidisciplinärt team). Bedömning av funktion och aktivitet tidigt i förloppet, tidig påbörjad rehabilitering och mobilisering, sätta upp mål tillsammans med patient och närstående är bland annat nyckelkomponenter med påvisad god effekt. 1 2 ADL-träning i hemmet efter utskrivning vid nedsatt ADL-funktion. Vård på teambaserad rehabilitering i slutenvård, hos patienter med

3 Vårdprogram 3(29) stroke som efter akutfasen har kvarvarande rehabiliteringsbehov Träning med fysioterapeut vid nedsatt balans och gångförmåga efter stroke. Behandling vid konstaterat trycksår vid stroke. Riskbedömning och vid behov förebyggande åtgärd vid risk för trycksår vid stroke. Råd om livsstilsförändringar (sekundärprevention). (I kombination med blodtryckssänkning med ACE-hämmare och diuretika) Fallriskbedömning och förebyggande åtgärder. Det finns idag ingen evidens för att någon specifik träningsmetod är mer effektiv än någon annan. Vid nedsatt motorisk förmåga vid stroke förbättrar uppgiftsspecifik träning förmågan i specifika uppgifter eller aktiviteter. Tidig utskrivning med teambaserad rehabilitering i hemmet. Fortsatt rehabilitering under det första året efter stroke. I nationella riktlinjerna (1) betonas vikten av multidisciplinära insatser, vilket inte är specificerat under varje avsnitt i detta program utan förutsätts löpa som en röd tråd genom hela rehabiliteringsprocessen. Vad gäller rehab plan, målformulering och fortsatt rehabilitering efter utskrivning från strokeenhet, se Vårdprogram Stroke Rehabilitering (2) Kroppsfunktioner Psykiska funktioner Övergripande och specifika psykiska funktioner Perceptuella funktioner Definition enligt ICF (3): Specifika psykiska funktioner för att känna igen och tolka sinnesstimuli. Perceptuella störningar innebär en nedsatt förmåga att uppfatta och tolka stimuli från någon av eller alla sensoriska organ (syn, hörsel, smak, lukt och känsel) (4). Perceptionsstörningar påverkar allvarligt såväl rehabilitering som vardagsliv. Vid perceptuella störningar kan sjukdomsinsikten vara nedsatt och symtomen förnekas (1).

4 Vårdprogram 4(29) Taktil perception Definition enligt ICF (3): Psykiska funktioner som ingår i att genom beröring urskilja skillnader i textur, som till exempel strävt eller lent. Taktil perception undersöks genom att låta patienten identifiera ytstrukturer eller grundformer i handen utan syn, t.ex. en kub, en kula, strävt eller lent. Taktil gnosis kan sägas vara förstadiet till stereognosis där även tolkningen av ett föremål ingår. Taktil stimuli. Träna kompensatoriska strategier och använda intakta funktioner, t ex synen. Visuospatial perception Definition enligt ICF (3): Psykiska funktioner involverade i att med synen urskilja föremåls relativa position i omgivningen eller i relation till sig själv. För patienten innebär detta bl.a. svårigheter med avståndsbedömning och kroppens relation till omgivningen. Neglekt, även benämnt unilateralt neglekt (5,6), är vanligt förekommande efter stroke och är en samlingsterm för flera symtom som är svåra att definiera och gruppera. Det innebär oförmåga att tolka stimuli inom eller på kroppen eller i den närmaste omgivningen på motsatt sida till skada i hjärnan (7). Denna oförmåga kan inte förklaras med varken sensoriska eller motoriska bortfall. Graden av neglekt kan variera från totalt förnekande till endast lite nedsatt uppmärksamhet (5,6). Perceptionsnedsättningar inklusive neglekt upptäcks ofta genom att observera hur patienten hanterar sig i förhållande till omgivningen. En långvarig, svår neglekt är vanligast efter högerhemisfärisk skada (7). Vid mer uttalad neglekt ses vissa typiska kännetecken: Patienten vrider ofta huvudet åt höger. Det är svårt att få ögonkontakt om man står på patentens vänstra sida. Patienten har ofta svårt att hitta rätt i lokaler eftersom han missar information från vänster och krockar ofta med föremål på vänster sida (5,6). Perception utreds i första hand av arbetsterapeut, neuropsykolog och logoped. Ta del av deras bedömning. Se respektive kliniska riktlinjer i Vårdprogram Stroke Rehabilitering (2). Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att styrka eller förkasta effektiviteten av neglektspecifika interventioner på funktionsnivå eller aktivitetsnivå (1). Följande utgör förslag till insatser som kan prövas:

5 Vårdprogram 5(29) Göra patienten medveten om sin vänstra sida och öka uppmärksamheten åt vänster sida. Detta kan ske genom taktil, auditiv, visuell och/eller kinetisk feedback. Exempelvis låta patienten hitta negligerad arm/hand med sin friska hand och beröra i distal riktning, låta patienten söka av rummet och berätta vad som finns där. Försöka förstå patientens livs-/världsupplevelser möta patienten där han/hon är. För att över huvudtaget nå patienten vid grav neglekt bör han/hon bemötas från den sida där dennes värld finns, oftast på höger. Använda välkända aktiviteter med mål och mening i bekanta miljöer. Träna i lugn miljö och inte under för långa pass. Ta pauser ofta. Minimera störande stimuli/sinnesintryck. Ofta är insikten begränsad och kraven bör ligga på en rimlig nivå. Resonera om de situationer där svårigheter uppkommer. Hjälp individen att själv uppmärksamma och få förståelse för problematiken. Använd om möjligt kognitiva resurser som minne och logik. Försök stödja patientens upptäcktsprocess och ge tydlig feedback, gärna med videoinspelning av utförd aktivitet, när detta är möjligt. Planera gärna in tid före och efter träningsaktiviteten för sådana resonemang. För att underlätta vid störning av rums- och kroppsuppfattning kan du hjälpa patienten genom att: Skapa lugn miljö, så att störande sinnesintryck minimeras, t ex stänga av radio, stänga dörrar, enskilda rum. Ställa frågor och resonera logiskt runt det patienten gör, t ex Du ska sätta dig. Blir det lagom här, står stolen bra? Dela upp uppgiften, det vill säga skapa delmoment. Skapa riktmärken, t ex markera dörrar med klisterlappar i olika färger. Ge gott om tid. Öva många gånger på samma sätt och med samma moment. För att underlätta vid störning av visuell perception kan du hjälpa patienten genom att: Tala om för patienten vem du är. Ta bort onödiga saker och störande intryck (t ex undvika alltför mönstrade dukar på matbordet, skapa lugn miljö). Skapa ordning och reda runt patienten samt ordna med fasta rutiner. Träna kompensatoriska strategier och använda intakta funktioner, t ex känsel. Högre kognitiva funktioner Definition enligt ICF (3): Specifika psykiska funktioner särskilt relaterade till frontalloberna, inklusive komplext målinriktat beteende såsom beslutsfattande, abstrakt tänkande, planering och utförande av planer, mental flexibilitet och att

6 Vårdprogram 6(29) fatta beslut om vilket beteende som är påkallat under vilka omständigheter, ofta benämnda exekutiva funktioner. Kognition bedöms i första hand av arbetsterapeut och neuropsykolog. Se respektive kliniska riktlinjer i Vårdprogram Stroke Rehabilitering (2) Psykisk funktion att ordna sammansatta rörelser i följd Definition enligt ICF (3): Specifika psykiska funktioner vad avser att organisera och samordna sammansatta målinriktade rörelser. Apraxi kan definieras som en störd förmåga att utföra viljemässiga motoriska handlingar, där orsaken inte är förlamning, bristande språkförståelse eller visuospatiala störningar (7,8). Apraxi indelas ofta i motorisk, ideomotorisk och ideatorisk apraxi. Motorisk apraxi medför en fumlighet, minskad snabbhet samt klumpighet i motoriken. Med ideomotorisk apraxi menas en oförmåga att utföra viljemässiga handlingar på verbal instruktion och/eller oförmåga att imitera finger- och handpositioner. Ideatorisk apraxi kännetecknas av en oförmåga att använda redskap rätt (t ex sax, tandborste, kam) (7,9). Bedömning av apraxi sker oftast genom observation när patienten utför uppgifter. Apraxi blir ofta tydliga i ADL-situationer och en mer noggrann bedömning utförs därför ofta av arbetsterapeut. Se arbetsterapeuternas kliniska riktlinjer i Vårdprogram Stroke Rehabilitering (2). Det finns inga tydliga rekommendationer för behandling av apraxi. I en Cochraneöversikt (10), där syftet var att undersöka vilka terapeutiska interventioner som bör användas för att reducera apraxi, visade denna på otillräcklig evidens för specifika behandlingsmetoder. Enligt EBRSR (7) finns stark evidens för att strategiträning och kompensatorisk träning är effektiva åtgärder vid rehabilitering av patienter med apraxi. Med strategiträning menas här struktur och planering för att utföra dagliga aktiviteter. Det verkar som effekten är kvarstående. Enligt nationella riktlinjer (1) saknas tillräcklig forskning avseende effekten av fysioterapeutiska insatser vid apraxi, men klinisk erfarenhet har lett fram till förhållningssätt och strategier som kan användas vid träning, se nedan: När en funktion skall tränas, se då till att uppgiften inte samtidigt kräver andra funktioner som också är skadade, t ex vid samtidig afasi, uppmärksamhetsstörning eller agnosi. Välj uppgiftsspecifik träning som känns meningsfull för patienten. Uppgifterna bör ha samband med varandra. Begränsa muntliga instruktioner. Om patienten inte hittar rätt redskap eller rörelse för ändamålet, visa. Det är ofta lättare att härma eftersom synen ger information. Sätt redskapen i handen

7 Vårdprogram 7(29) på patienten, känseln ger ytterligare information. Om patienten gör fel, bryt och guida. Påbörja träningen på den nivå där patienten upplever problem, börja med det som för den aktuella patienten är lättast. Gå gradvis vidare till det som är svårare Sinnesfunktioner och smärta Syn och därmed sammanhängande funktioner Synfältsbortfall är vanligt förekommande vid stroke (7). Ofta är patienterna delvis eller helt omedvetna om skadan och dess påverkan. Ibland kan det ske spontan förbättring gällande synen (11). Synfunktioner Definition enligt ICF (3): Sinnesfunktioner avseende att förnimma närvaro av ljus och synintryckets form, storlek, utformning och färg. Donders test (9). Mer utförlig undersökning utförs av annan yrkesgrupp. Inlärning av kompenserande strategier. Övriga sinnesfunktioner Sensorisk påverkan förekommer ofta efter en stroke, till exempel förändrad proprioceptionsförmåga, beröringsfunktion samt påverkan på andra sinnesfunktioner som temperatur, vibration och tryck. Forskning visar att sensorisk påverkan signifikant begränsar förmågan att använda övre extremitet efter stroke. Utveckling av sekundära komplikationer så som sår och skuldrahandsyndrom har förknippats med sensorisk påverkan. Det finns även samband mellan sensorisk påverkan och utvecklandet av skuldersmärta och subluxation. Det finns begränsad evidens gällande effekt av behandling på sensorisk påverkan (12). Proprioceptiv funktion Definition enligt ICF (3): Sinnesfunktioner för att förnimma kroppens och kroppsdelars inbördes läge och relation till varandra. Bedömning av patientens sinnesfunktion och eventuella nedsättningar av sinnesfunktionen (1). Till exempel genom: Spegling undersökaren för patientens påverkade extremitet i olika riktningar och till olika positioner och låter patienten spegla med den andra sidans extremitet utan att använda synen.

8 Vårdprogram 8(29) Led för led undersökaren för leden fram och tillbaka, stannar i ett läge och patienten ska ange läget. Finger-nästest, häl-knätest. (9) Inspektion i aktivitet. Belastningsövningar. Inlärning/kompensation via synen. Beröringsfunktion Definition enligt ICF (3): Sinnesfunktioner att känna ytor och deras struktur eller kvalitet. Bedömning av patientens sinnesfunktion och eventuella nedsättningar av sinnesfunktionen (1). Till exempel genom: Beröring, lätt strykning över huden med handen eller något mjukt material t ex bomullstuss. Utsläckning, testas genom bilateral samtidig stimulering. Vilopositioner, genom att ligga på den påverkade sidan stimuleras känselreceptorerna. Stimulera känseln genom att beröra patienten, låta patienten uppleva olika underlag, samt uppmuntra patienten att beröra sin påverkade sida. Strykningar på huden med olika material. Guidning att använda båda sidor av kroppen i aktivitet. Sensorisk stimulering kan vara ett användbart rehabiliteringsredskap eftersom det kan användas på olika sätt, till exempel passiva rörelser (7). Inlärning/kompensation via synen. Strukturerad information och utbildning till patient, anhöriga och personal för att undvika sekundära komplikationer (1). Taktil stimulering Sinnesfunktioner som hänger samman med temperatur och andra sinnesintryck Definition enligt ICF (3): Sinnesfunktioner att uppfatta temperatur, vibration, tryck och skadligt sinnesintryck. Bedömning av patientens sinnesfunktion och eventuella nedsättningar av sinnesfunktionen (1).

9 Vårdprogram 9(29) Till exempel genom: Temperatur, undersöks genom att beröra huden med kallt och varmt föremål. Smärta, undersöks genom lätta nålstick. Vibrationskänsel testas genom att använda stämgaffel mot malleolerna (9). Strukturerad information och utbildning till patient, anhöriga och personal för att undvika sekundära komplikationer (1). Inlärning/kompensation via synen. Smärta Smärta är ett vanligt problem hos patienter med stroke. Vanligast är smärta från muskuloskeletala systemet, av nyinsjuknande strokepatienter har 75 % smärta i den funktionsnedsatta skuldran under det första året efter insjuknandet. Omhändertagandet och förebyggande av smärta i skuldran bör ingå i vårdprogrammet som genomförs av det multidisciplinära teamet på strokeenheten. En liten del av patienterna med stroke utvecklar central smärta, det vill säga en smärta som har sin direkta orsak i hjärnskadan och tycks vara förknippat med påverkad känsel (1). Smärtförnimmelse Definition enligt ICF (3): Förnimmelse av obehaglig känsla som tyder på tänkbar eller faktisk skada i någon del av kroppens struktur. Smärtutredning/-analys kan ske tillsammans med flera professioner, till exempel genom: Smärtanamnes Smärtintensitet, kan mätas med hjälp av Visuell analog skala(vas) (14) eller Borgs symtomskala (0-10) (15). Smärtteckning. Smärtande hemiplegisk skuldra: Systematiska litteraturöversikter med god kvalitet och väl genomförda randomiserade kontrollerade (RCT) studier har inte kunnat ge tydlig evidens för rekommendation av specifika åtgärder för att förebygga eller behandla smärtande skuldra (1,7). Det saknas evidens för att vilopositioner förebygger komplikationer som till exempel kontrakturer, smärta och tonusökning men arbetet utgör klinisk praxis (1,7). Det finns begränsad evidens gällande effekt av skulderortoser (1,7).

10 Vårdprogram 10(29) Det finns begränsad evidens gällande avlastande hjälpmedel för armen i kombination med försiktigt handhavande för att förebygga smärta i skuldra (1). Tejpning kan fördröja smärtdebut (1,7). Sensorisk stimulering, det finns visst vetenskapligt underlag att massage kan leda till att smärtan i skuldran skattas lägre (1). Försiktigare rörelseträning är att föredra (7). Det finns beprövad erfarenhet att behandling med Transcutan elektrisk nerv stimulering (TENS) eller akupunktur kan ha effekt på smärtande skuldra (1). Funktionell elektrisk stimulering (FES) vid smärtande skuldra har ingen effekt på smärtincidensen, smärtintensiteten, återhämtningen av motorisk funktion eller spasticitet men positiv effekt på smärtfritt rörelseomfång samt minskning av subluxation i skuldran (1,7). Skulderträning enligt Neuracmetoden i sluten kinetisk kedja i kombination med instabilt underlag har i en studie med experimentella single-case studier (16) visat på minskad axelsmärta men det behövs större studier för att generella slutsatser ska kunna dras. Skulder-handsyndrom Tillståndet innefattar flertalet förändringar i det perifera och centrala nervsystemet. Även om fysioterapi betraktas som en hörnsten i behandlingen har ingen forskning utförts för att utvärdera effekten av behandlingen (7). Spegelterapi har stark evidens gällande smärtreducering (7). Det finns begränsad evidens att passiv rörelseträning kan förhindra utvecklandet av skulder-handsyndrom (7). Central smärta Vid god beröringskänsel kan TENS provas (1). Dessa behandlas bäst med tricykliska antidepressiva (1) Hjärt-kärlfunktioner, blodbildnings-, immunsystems- och andningsfunktioner Övriga funktioner och förnimmelser i hjärt-kärlsystemet och andningssystemet Funktioner relaterade till tolerans för fysiskt arbete Definition enligt ICF(3): Funktioner som hänger samman med den respiratoriska och kardiovaskulära kapacitet som krävs för att tåla fysisk ansträngning. Det är flera orsaker till att personer med stroke har en låg syreupptagningsförmåga. Både primära effekter efter en övre motorneuronskada med t.ex. pares och sensoriskpåverkan och sekundära effekter som muskelatrofi och metalbola förändringar i muskulaturen påverkar syreupptagningsförmågan (17).

11 Vårdprogram 11(29) Fysisk aktivitet i akutfasen Tidigt påbörjad rehabilitering och mobilisering är en av nyckelkomponenterna i vården vid en strokeenhet. All vårdpersonal har ett ansvar att detta sker under hela dygnet. Mobilisering ur säng till sittande och stående/gående är en centralt förebyggande åtgärd mot komplikationer och bör påbörjas så snart det medicinska tillståndet tillåter (1). Patientens allmäntillstånd och eventuella restriktioner avgör val av bedömning och eventuellt bedömningsinstrument. Tidig mobilisering och fysisk aktivering efter patientens allmäntillstånd och funktionsförmåga (1). Fysisk aktivitet i subakut fas och senare skede Efter en stroke har ett stort antal patienter en varierande grad av funktionshinder vilket påverkar deras förmåga att vara fysiskt aktiva. Den påtvingade inaktiviteten gör att de får en nedsatt syreupptagningsförmåga (17). Forskning tyder på att nedsatt syreupptagningsförmåga och fysisk inaktivitet efter en stroke inte bara bidrar till en sämre funktionsnivå utan även är en riskfaktor för en ny stroke eller annan hjärtkärlsjukdom (18). Det är viktigt att personer med stroke får hjälp att fortsätta vara fysiskt aktiva långt efter insjuknandet. Nedsatt syreupptagningsförmåga påverkar också gångfunktionen negativt (19,20,21). Standardiserat submaximalt cykelergometertest, Åstrands test (22) (OBS! För personer som använder betablockerare eller har förmaksflimmer kan Åstrands test ej utföras!) Skattad subjektiv ansträngning enligt Borgs RPE-skala (15). Funktionella uthållighetstest: o Steptest o Tå-hälhävning (23) o Chair stands test.(24) Funktionell gångförmåga: 6 minuters gångtest (25) Konditionsträning Nationella riktlinjerna för stroke (1) konkluderar att konditionsträning förbättrar gångförmåga och att visst vetenskapligt underlag finns för att aeroba kapaciteten förbättras vid konditionsträning. Det finns stark evidens för att konditonsträning förbättrar syreupptagningsförmågan och gångfunktionen, men det är osäkert om det samtidigt resulterar i en bättre ADL förmåga (7).

12 Vårdprogram 12(29) Ett recept på fysisk aktivitet (FaR) ökar motivationen hos patienten. Det finns evidens för att FaR förbättrar följsamheten till träning med upp till 65 % efter 3,6 och 12 månader. (26) Tabell 2. Konditionsträning vid stroke, riktlinjer enligt FYSS (13) Aktivitet Intensitet Frekvens Duration Promenader 60-80% av max 2-5 ggr/vecka min/gång hjärtfrekvens Stavgång Cirkelträning Cykling ergometer Arm/bencykel Gång på rullband Trappgång Bassängträning Dans Rullstolskörning i ansträngningsgrad enl. Borgs skala Lätt till måttligt andfådd 4-6 månader--- hela livet Ventrombos Ventrombos är mycket vanligt efter stroke. Det råder bristande evidens för specifika fysioterapeutiska insatser vid djup ventrombos (1). Symtom så som svullnad och smärta uppmärksammas och tas upp i teamet. Mobilisering (1). Aktiva ben-/fotrörelser. Andningsfunktioner Definition enligt ICF (3): Funktioner att andas in luft i lungorna, gasutbyte mellan luft och blod samt utandning. Pneumoni är en vanlig komplikation och dödsorsak hos de strokepatienter som är sjukast (27). Uppmärksamma andningsfrekvens, andningsmönster, sekretansamling, andfåddhet (28).

13 Vårdprogram 13(29) Behandlade åtgärder: Förebyggande behandling vid immobilisering (28). Tidig mobilisering (28). Lägesändringar (28). Motståndsandning: sluten läppandning, behandling med positive expiratory pressure (PEP) t ex PEP-pipa, PEP-mask (28). Huffing och hostteknik (28). För att undvika/minska risken för aspirationspneumoni är det viktigt med en upprätt sittställning under måltiderna (29, 30) Neuromuskuloskeletala och rörelserelaterade funktioner Muskelfunktioner Muskelkraftsfunktioner och muskeluthållighetsfunktioner Definition enligt ICF (3): Funktioner vad avser den styrka som genereras vid sammandragning av en muskel eller muskelgrupper. Funktioner vad avser att upprätthålla muskelsammandragning under erforderlig tid. Träning av muskelstyrka har positiva effekter i såväl tidigt som sent skede och kan följa samma principer som i allmänhet rekommenderas för friska, det vill säga progressiv ökning av belastning. Större effekt kan ses om programmen även omfattar excentrisk träning (23). Styrketräning är en effektiv träningsform för att öka muskulär styrka efter stroke (31), och bör ingå i allmän fysisk träning och friskvård precis som för alla personer (13). Observation av patienten i aktiviteter, t ex förflyttningar och gång. Noggrann undersökning och bedömning av de muskler som deltar i en aktivitet och urskilja de muskler som tycks ha en svaghet som påverkar aktivitetens utförande (23). Manuellt muskeltest enl. Janda (0-5-skalan). (32) Isometriska test. Sidoskillnad bedöms. Exempel på funktionella test av muskulär uthållighet: o Tå-hälhävning (23) o Chair stands test (24) Styrketräning, riktlinjer enligt FYSS (13) Muskulär uthållighetsträning, riktlinjer enligt FYSS (13) Muskeltonusfunktioner Definition enligt ICF (3): Funktion vad avser den spänning som finns i muskler i vila och det motstånd muskler bjuder vid passiva rörelser.

14 Vårdprogram 14(29) Hos en nyinsjuknad patient uppstår ofta en onormalt låg tonus, hypotonus, vilket medför nedsatt möjlighet att aktivera musklerna. Efter hand kan en förhöjd muskelspänning, hypertonus eller spasticitet, utvecklas i vissa muskler samtidigt som hypotonus kvarstår i andra. Denna obalans leder många gånger till att rörelser inte blir ändamålsenliga och att de sker med stor ansträngning. Spasticitet är ett dynamiskt fenomen som hos den enskilde patienten varierar avsevärt med kroppsställning, försök till viljemässig rörelse och passiv belastning på muskulaturen (9). Konsekvenser av spasticitet som är negativa för patienten är de som bör föranleda åtgärd. Observation och undersökning av muskeltonus i aktivitet och vila. Modifierad Ashworth. (33) Fysioterapeutiska interventioner bör i första hand inriktas på att förhindra perifera sekundära komplikationer i form av muskel- och ledkontrakturer, felställningar, kompensatoriska rörelsemönster och smärta (34). Vilopositioner används för att förebygga tonusökning. Saknar vetenskapligt stöd men arbetet utgör klinisk praxis. (1) Belastande övningar. Att variera kroppsställning kan för stunden påverka muskeltonus. Eftersträva symmetri i kroppsställningar för tonusnormalisering, t ex hållning och viktfördelning. Stimulera till aktivitet i den svaga sidan vid förflyttningar och övriga aktiviteter. Kontrakturprofylax (rörelseträning). Instruktion till omvårdnadspersonal. Försök åtgärda faktorer som förvärrar tonusökning eller spasticitet t.ex. smärta, dålig sittställning, mm. Muskeltöjning (9). Funktionell träning och styrketräning (13). Belastning av skelettet, i form av dagligt stående eller allmän fysisk aktivering kan bidra till att reducera spasticitet (9). Stimulering av känsel och uppmärksamhet kring målinriktade rörelser. Funktionell Elektrisk Stimulering (FES) kan vara en potentiell metod men det saknas fortfarande studier som visar tydlig evidens (1). Fysioterapi i kombination med Botulinumtoxin. (35)

15 Vårdprogram 15(29) Rörelsefunktioner Funktioner för icke viljemässiga rörelsereaktioner Definition enligt ICF (3): Funktioner för icke viljemässiga sammandragningar i stora muskler eller hela kroppen framkallade av kroppsställning, balans och hotande stimuli. Innefattar: funktioner för posturala reaktioner, såsom upprätnings-, jämvikts-, balans- och skyddsreaktioner. Posturala reaktioner Balanssinnet innebär en komplex interaktion mellan sensoriska och muskuloskeletala system som koordineras och integreras i centrala nervsystemet för att kunna svara mot interna och externa miljöförändringar (36). Vid stroke kan olika funktionsnedsättningar medföra försämrad balans. Kognitiva problem, pares, nedsatt proprioception och sensibilitet är vanliga orsaker (1). Observation i sittande, stående och gående samt komplettering med något eller några av nedanstående instrument. TIS (37) M-MAS (38) GMF (38) Rombergs prov (38) Bergs balansskala (38) BDL balansskala (38) FBG (38) TUG (38) Stops walking when talking (38) Olika sensoriska förhållanden, t ex kroppskännedomsövningar, titta, blunda, olika underlag, kognitiva uppgifter i samband med balansträning. Tyngdöverföringsträning, t ex stå på vågar, matcha lodrät tejp på mage och på spegel. Variera understödsyta, t ex sitta med korsade ben, stå med fötterna ihop, stå på ett ben. Förflyttningar Hinderbana Bollspel Träning i naturlig miljö med ökande svårighetsgrad

16 Vårdprogram 16(29) Pushing Pushing innebär att patienten använder sin icke-paretiska arm och ben för att trycka sig mot sin paretiska sida. Patienten kan trycka sig till en så instabil position att han/hon faller mot den paretiska sidan. Pushing är särskilt uttalat i kombination med svår kroppslig och rumslig neglekt, taktil utsläckning, nedsatt sensorik och vid förnekande av sjukdom. Pushing är i akutskedet lika vanligt hos patienter med höger- som vänstersidiga hjärnskador (40). Undvik att passivt korrigera patientens position i sittande och stående då detta ökar graden av pushing. (39, 40, 41, 42) Uppgiftsspecifik träning i kombination med visuella, verbala och taktila stimuli verkar vara det som är mest effektivt kliniskt. (39, 40, 41, 42) Träna på att utforska omgivningen och kroppens förhållande till omgivningen med synen, för att därefter lära sig att inta en upprätt position. Träna på att bibehålla denna position även under aktivitet. (39, 40, 41, 42) Arbeta i rum med många vertikala strukturer (t ex dörrkarmar, fönster, spegel, gardiner och andra lodräta föremål) som visuellt kan underlätta för patienten att se om han behåller en upprätt position. (39, 40, 41, 42) Att aktivt sträcka sig efter föremål åt båda sidor och med hjälp av visuella ledtrådar och feedback återfå normal lodlinje (43). Inrikta insatserna på att stimulera från starka sidan och med konkreta referenspunkter. (39, 40, 41, 42) Låta patienten få en fast referens mot icke afficierad sida t ex stå med höften mot brits, axel mot axel. Funktioner för kontroll av viljemässiga rörelser Definition enligt ICF (3): Funktioner som rör kontroll över och koordination av viljemässiga rörelser. Det finns många olika metoder att träna motorisk förmåga. Det finns dock få randomiserade kontrollerade studier med hög kvalitet som undersökt effekten av olika träningsmetoder. Det finns inget vetenskapligt stöd för att någon metod förbättrar den funktionella förmågan effektivare än någon annan metod (1). Finger-näs-test (9) Häl-knä-test (9) Diadokokinesi (9) Fingerspel (9) M-MAS (38) S-COVS (38)

17 Vårdprogram 17(29) Uppgiftsspecifik träning kan användas för att förbättra förmågan i specifika uppgifter eller aktiviteter (1). Koordination tränas i samband med den uppgiftsspecifika träningen, t ex träning i trappa, bollspel. Svårighetsgraden stegras genom ökad komplexitet och/eller hastighet. Funktionell elektrisk stimulering (FES) och/eller neuromuskulär elektrisk stimulering (NMES) med syfte att framkalla eller understödja viljemässiga muskelkontraktioner. Det finns få studier av hög kvalitet. Man kan överväga att använda elektrisk stimulering för att förbättra muskelkraft, styrka och funktion hos utvalda patienter, men man kan inte förvänta sig en kvarstående effekt efter avslutat behandling (1). Gångmönster Definition enligt ICF (3): Funktioner för rörelsemönster vid gång och löpning eller andra rörelser med hela kroppen. Nedsatt gångfunktion efter stroke karaktäriseras generellt av nedsatt gånghastighet och asymmetriskt gångmönster även om funktionsnedsättningen varierar stort beroende på skadelokalisation och skadeomfång (44). Bedömning av gångmönster sker oftast genom visuell analys av gångcykelns olika delar, jämförelse mellan påverkad och opåverkad kroppshalva samt avvikelser från normalt gångmönster. Onormalt gångmönster förekommer ofta även i icke påverkad kroppshalva i form av kompenserande rörelser i arm, bål, bäcken och ben (45). Nedsatt gångfunktion hos strokepatienter kan ha många orsaker, bl.a. förändrad sensibilitet, nedsatt viljemässig muskelaktivitet, muskelsvaghet och ofördelaktiga ko-kontraktioner (46). Bedömning av stabilitet i bål, höft, knä och fot i den hemiplegiska sidan. Behovsbedömning av gånghjälpmedel görs i syfte att kompensera och normalisera gångmönstret. Gångförberedande träning av delkomponenter i olika positioner t ex tyngdöverföring, svängfas, fotavveckling i stödfas, bäckentippning, styrketräning av nedre extremitet (47). Guidning av patientens gång genom manuella, verbala, positionella eller rytmiska guidningstekniker kan förbättra gångmönstret hos patienten (47). Utprovning av fotledsortos vid behov (1).

18 Vårdprogram 18(29) Funktioner i huden och därmed relaterade strukturer Funktioner i huden Hudens skyddsfunktioner Definition enligt ICF (3): Hudens funktioner för att skydda kroppen från fysiska, kemiska och biologiska hot. Trycksår Trycksår kan uppstå på grund av nedsatt rörlighet, känsel, cirkulation och nutritionsförmåga. Dessa kan medföra lidande för patienten, förlängda vårdtider samt förlångsamma/förhindra förbättringar och framgångsrik rehabilitering (1). Riskfaktorer uppmärksammas och tas upp i teamet. Mobilisering. Vilopositioner och vändschema för tryckavlastning (1). Använda förflyttningshjälpmedel för minskad friktion. 1.2 Kroppsstrukturer Strukturer i hjärt-kärlsystemet, immunologiska systemet och andningssystemet Handödem Risk att utveckla svullen hand finns hos strokepatienter med nedsatt motorik och sensorik, nedsatt uppmärksamhet och/eller insikt. Olika studier visar att 12,5-27 % av patienter med stroke drabbas av en svullen och smärtande hand. Eftersom % av patienterna drabbas av skuldersmärta är det statistiskt möjligt att de som drabbats av en svullen hand oftare än inte alls också har en smärtande skuldra (48). Se Arbetsterapeuternas kliniska riktlinjer i Vårdprogram Stroke Rehabilitering (2) Inspektion. Vid behov ta kontakt med arbetsterapeut för fördjupad bedömning. Uppmärksamma och ta av t ex ringar och armbandsklocka på arm/hand med funktionsnedsättning. Se över positioner i liggande och sittande så att venöst återflöde underlättas. Tänk på att bålens position påverkar återflödet. Upprätthåll handleden i ett dorsalflekterat läge. Lär patienten att försiktigt massera handen. Aktiv rörelseträning är att föredra framför passiv, gärna i högläge.

19 Vårdprogram 19(29) Aktivering av muskulatur i arm och hand i samband med vardagliga aktiviteter Strukturer som sammanhänger med rörelse Muskel- och ledkontrakturer Patienter med halvsidiga funktionsbortfall, kan behöva hjälp med att förebygga inskränkt rörlighet genom aktiv, aktivt avlastad eller passiv kontrakturprofylax (rörelseträning). Undersökning av aktiv och passiv ledrörlighet, inklusive bålen. Bedömning av neglekt, känsel, tonus, motorik och spasticitet. (1) Behandlade åtgärder: Instruktioner till patient, vårdpersonal samt vid behov till närstående om åtgärder för att i första hand förebygga ledkontrakturer (1). Tidig mobilisering (1). Daglig aktiv/passiv uttag av ledrörlighet (1). Det är viktigt att patienten har en god utgångsställning så att eventuell tonusökning kan normaliseras. Vilopositioner för att uppnå en lägesändring i lederna (1). Subluxerad axel Vid stroke kan skuldrans muskelkorsett tappa sin funktion helt eller delvis och leden blir instabil. Risken för subluxation, smärtande skuldra och svullen hand ökar. Den mest beskrivna formen av subluxerad axel benämns som inferior subluxation och uppstår ofta tidigt i sjukdomsförloppet. Armens tyngd drar armen distalt och töjer på ledkapseln. Det uppstår ett palpabelt mellanrum mellan acromion och caput humeri. Ofta ses även en inåtrotation av axelleden (7). En subluxerad axel är inte smärtsam till sin grund men den kan lätt skadas (7). Smärta i skuldran kan bidra till generellt försämrad återhämtning av funktionsförmågan (1). Inspektion av bålens, scapulas, axelledens och armens position. Palpation av skuldran för att identifiera graden och typ av subluxation. Test av ledrörlighet och muskelfunktion i och kring skuldran. Observation av hållning. Instruktion, information och handledning till patient, närstående och personal angående tekniker/lämpliga strategier vid ADL och förflyttningar (1). Stötta under armbågen vid förflyttningar. Dra aldrig i den svaga armen och greppa

20 Vårdprogram 20(29) aldrig i armhålan. Undvik att flektera axelleden med samtidig rotation och abduktion. Undvik rörelseuttag i ytterläge och iaktta försiktighet vid passiva rörelser i påverkad axelled. Vilopositioner. Försök placera och stabilisera skuldran i neutralläge. I sittande understöds armen med t ex bord eller rullstolsbord (1). Återupprätta skuldrans naturliga position genom att korrigera positionen av bålen, scapula och humerus, det vill säga hitta en bra alignment. Skulderortos, en mitellaliknande axelslynga eller annan avlastning, t ex kinesiotejp, kan användas vid gång och förflyttning för patienter med hypoton muskulatur, nedsatt kognition eller grav känselnedsättning (1). Om mitella används, tas den bort när förflyttningen är slutförd. Tidig belastning av armen i sluten kedja t ex stödja på armbågen vid uppresning från liggande och stödja på handen i sittande. För att lättare hitta muskelaktivitet i skuldran kan det hjälpa att börja träna excentriskt. Aktivering av bål-/skulder-/armmuskulatur i smärtfritt rörelseomfång t ex träning på brits, vid bord, funktionella rörelser mm. Stegra via aktivt avlastade övningar i delar av rörelsebanan till aktiva rörelser i hela rörelsebanan och senare till övningar med motstånd. Evidens har visat att behandling med funktionell elektrisk stimulering (FES) gav minskad subluxation. Behandlingen hade däremot ingen effekt på muskulär återhämtning, minskning av spasticitet eller smärta (1, 49). 1.3 Aktiviteter och delaktighet Förflyttning Att ändra grundläggande kroppsställning. Att bibehålla en kroppsställning. Att förflytta sig själv. Definitioner enligt ICF (3): Att inta eller ändra kroppsställning och att förflytta sig från en plats till en annan såsom att resa sig ur en stol för att lägga sig på en säng, att lägga sig på knä eller sätta sig på huk och åter resa sig. Att vid behov förbli i samma kroppsställning såsom att förbli sittande eller att förbli stående i arbete eller skola. Att göra en överflyttning från en yta till en annan såsom att glida längs en bänk eller flytta sig från säng till stol utan att ändra kroppsställning. Träning av förflyttningar bör ske i vardagliga situationer och i olika miljöer där patienten förstår syftet med träningen, dvs. uppgiftsspecifik träning. Patientens tidigare förflyttningsvanor kan vara av värde att känna till. En bra utgångspunkt är att patienten är så aktiv som möjligt och att eftersträva ett naturligt rörelsemönster. Det finns olika aspekter på förflyttningar, dels säkra förflyttningar i vardagen dels träning av förflyttningsförmåga och ökning av svårighetsgrad successivt. Bl.a. kognitiva aspekter och miljöfaktorer påverkar förmåga, grad av självständighet och val av förflyttningssätt. Innan förflyttning påbörjas görs en

21 Vårdprogram 21(29) riskbedömning utifrån patientens förmågor. Därefter planeras lämpligt förflyttningssätt (1). M-MAS (38) GMF (38) S-COVS (38) I akut skede påbörjas ofta förflyttningsträning i säng och upp till sängkant. Efter patientens förmåga fortsätter förflyttning till/från säng/stol/rullstol, upp till stående och gång. Målsättningen bör vara att stegra graden av självständighet och minska kompensatoriska hjälpmedel allt eftersom patienten förbättrar sin förflyttningsförmåga. Patienten handleds och instrueras utifrån det naturliga rörelsemönstret. Symmetrisk aktivitet eftersträvas. Guida verbalt och/eller ickeverbalt. Uppgiftsspecifik träning genom olika delmoment i förflyttningen (1). Instruktioner till patient, vårdpersonal samt vid behov till närstående i säkra förflyttningar (1). Planera förflyttningen, inklusive hjälpmedel. Förbered patienten och skapa trygghet. Ge patienten den tid som behövs för optimal egenaktivitet. Om två eller flera personer medverkar, bestäm vem som ska ge instruktionerna. Att gå och röra sig omkring Att gå Definition enligt ICF (3): Att förflytta sig till fots längs en yta, steg för steg, där en fot alltid är i marken såsom att promenera, flanera, gå framlänges, baklänges eller i sidled. Att gå är en komplex aktivitet som ställer krav på många olika kroppsfunktioner såsom förmåga till rörelse i önskad riktning, postural kontroll och förmåga att anpassa sig till ändringar i uppgift och miljö (36). Förbättrad gångförmåga är det mål som patienter med stroke oftast anser som viktigast för rehabiliteringen. Forskning har visat att det finns ett samband mellan gånghastighet och aktivitetsförmåga och delaktighet i sociala sammanhang (1). Gånghastighet anses vara ett tillförlitligt mått på gångförmåga (50). Självvald gånghastighet 10m (38) TUG (38) 6-minuters gångtest (38) Gång framåt, bakåt, sidledes.

22 Vårdprogram 22(29) Gång på ojämnt underlag, i olika miljöer, över hinder, hinderbana, olika hastigheter, i kombination med andra aktiviteter. Gång på löpband (7). Trappgång. Balansträning. Konditionsträning. Styrketräning av nedre extremiteter (13). Instruktion till övrig personal och anhöriga. Fallrisk Fall är en vanlig komplikation efter stroke. De patienter som fallit under sjukhusvistelsen har också en ökad fallrisk efter att de kommit hem (51). Påverkan på muskelstyrka, rörelseförmåga och muskelspänning, ledrörlighet, smärta, känsel och syn samt varseblivning (perception) kan tillsammans eller var och en för sig leda till försämrad balans och risk för fallolyckor. Patienter med neglekt, nedsatt sjukdomsinsikt, depression, yrsel och förvirring har högre risk för att falla (1, 51). Ställa frågorna har du ramlat? och är du rädd för att ramla? (51) Downton Fall Risk Index (38) Stops walking when talking (38) Bergs balansskala (38) Falls Efficacy Scale (38) MiniBESTest (52) TUG (38) BDL (38) FBG (38) Short Physical Performance Battery (SPPB-S) (38) Tidig mobilisering med ståträning för belastning och stimulering av balansreaktioner. Träning av balans, muskler och gående i individuellt program (1). Säker sittställning. Säkra förflyttningar. Utprovning av hjälpmedel, t ex rollator (51). Information till patient, personal och närstående om fallrisken samt hur fall kan undvikas (1). Praktisk handledning till närstående (1).

23 Vårdprogram 23(29) Fallriskbedömning i hemmet och vid behov åtgärder för att minska risken för fall (1). Att förflytta sig med hjälp av utrustning Definition enligt ICF (3): Att förflytta hela kroppen från plats till plats, på vilket underlag eller avstånd som helst med hjälp av specifika hjälpmedel som utformats för att underlätta förflyttning eller som ger andra sätt att förflytta sig såsom att åka skridskor, skidor eller apparatdykning eller att förflytta sig längs gatan i en rullstol eller med rollator. Gånghjälpmedel De viktigaste funktionerna med gånghjälpmedel är att främja fysisk aktivitet och öka tryggheten. Vanliga hjälpmedel är käpp, rollator, betastöd och fyrpunktsstöd. I mer akut fas kan även gåbord eller RA-rollator användas. Utprovning av gånghjälpmedel inkluderar överväganden kring val av hjälpmedel i relation till patientens funktionstillstånd och förmåga att hantera hjälpmedlet. Fotledsortos Vissa patienter med nedsatt aktiv dorsalflexion i fotleden kan ha nytta av en fotledsortos. Syftet är att bibehålla fotledens dorsalflexion, minska spasticiteten och förbättra gångmönstret och säkerheten vid gång (1). Dictusband och toe-off är vanliga fotledsortoser. Förflyttning med rullstol Nationella riktlinjer nämner att snara åtgärder för att möjliggöra för patienten att sitta upp samt om möjligt stå och gå efter insjuknandet, är viktiga (1). En väl utprovad rullstol ger bl.a. förutsättningar för en större självständighet för patienten samt förebygger fallrisk. En sittanalys bör utföras tillsammans med arbetsterapeut som är utprovare/förskrivare av rullstolar. Se Arbetsterapeuternas kliniska riktlinjer i Vårdprogram Stroke Rehabilitering (2) Personlig vård Att äta Definition enligt ICF: Att genomföra samordnade uppgifter och handlingar för att äta mat som serveras, att föra maten till munnen och konsumera den på ett kulturellt acceptabelt sätt, skära eller bryta maten i bitar, öppna flaskor och burkar, använda matbestick, äta sina måltider till fest och vardags. Strokepatienter med dysfagi (ät-sväljsvårigheter) löper risk för aspirationsproblem och utveckling av pneumoni. Se Arbetsterapeuternas kliniska riktlinjer och logopedernas riktlinjer i Vårdprogram Stroke Rehabilitering (2)

24 Vårdprogram 24(29) Bedömning av postural kontroll (inkl. huvudkontroll) i sittande, skulder-/arm- /handfunktion och öga-hand-koordination. Träna postural kontroll (inkl. huvudkontroll) i sittande Träna skulder-/arm-/handfunktion och öga-hand-koordination. Träna motståndsandning och hostteknik. Tillsammans med arbetsterapeut optimera förutsättningarna för patientens sittställning vid måltiderna: använda köksstol, karmstol, arbetsstol, rullstol, komfortrullstol, äta i sängen, komplettera med olika typer av stöd. Utbilda/handleda patient, närstående och vårdpersonal om åtgärder i samband med måltid samt träningsinsatser (1) Viktiga livsområden Arbete och sysselsättning Se Vårdprogram Stroke Rehabilitering (2) Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Rekreation och fritid Se Vårdprogram Stroke Rehabilitering (2). 1.4 Omgivningsfaktorer Produkter och teknik Bostad/närmiljö Hem- och arbetsplatsbesök Hem- och arbetsplatsbesök kan göras i olika faser av rehabiliteringen (1). Syftet är att få en uppfattning om hur patienten klarar av förflyttningar och aktiviteter i bostaden och/eller på arbetsplatsen. Besöken planeras tillsammans med patient, närstående och med andra teammedlemmar. Efter akutskedet kan anpassning av bostaden vara en förutsättning för att patienten ska kunna komma hem. En översyn av bostadens utformning, bedömning av hjälpmedelsbehov samt råd om möblering kan behövas för att underlätta hemgång och minska fallrisk. Bedömning och eventuell träning i hemmiljö underlättar planering och samordning av fortsatta öppenvårdsinsatser. 1.5 Sekundärprevention Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ger rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom (53). Levnadsvanor som tas upp är:

25 Vårdprogram 25(29) Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Grunden för alla åtgärder är någon form av rådgivning eller samtal (53). Fysioterapeuten ansvarar för att informera om vikten av fysisk aktivitet kopplat till livsstilsfaktorer och utifrån den individuella patientens funktionsförmåga. Patienten kan ofta behöva stöd för att finna lämpliga egenaktiviter. Ett recept på fysisk aktivitet (FaR) ökar motivationen hos patienten (26), liksom stegräknare eller aktivitetsdagbok (53). Enligt Nationella riktlinjer för strokesjukvård bör råd om livsstilsförändringar finnas med som en del i sekundär preventionen (1). 1.6 Information till patient och närstående Nationella Riktlinjer (1) ger rekommendation 4 för strukturerad information och utbildning riktad till närstående (evidensstyrka 1). Emotionella reaktioner är vanliga efter stroke, som depression, extrem trötthet, blödighet och irritabilitet. Information till närstående om alla dessa dolda handikapp är synnerligen angeläget (1). 1.7 Informationsöverföring Informationsöverföring till nästa vårdnivå sker enligt gällande rutin på respektive enhet. 5. Plan för kommunikation och implementering Denna rutin kommuniceras genom mail från Platinainläggare till alla medarbetare inom Fysioterapi Specialistvård. Inom Rehabiliteringsmedicin kommuniceras rutinen via vårdenhetschefer. Medarbetare inom Aleris informeras via extra uppföljare inom Aleris. Inom primärvården i Region Gävleborg kommuniceras rutinen genom mail via fysioterapeuternas yrkessamordnare. 6. Dokumentinformation Dokumentet är upprättat av Maria Svedjebrant, Maria Parck, Johan Sohtell, Johnny Norling, Ingrid Hedberg, Monica Bergström, Carolina Carlsson och Sonja Lundqvist samtliga legitimerade fysioterapeuter.

26 7. Referenser Vårdprogram 26(29) Dokumentnamn Plats 1. Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för strokesjukvård stöd för styrning 2009/ och ledning. Stockholm; Vårdprogram Stroke Rehabilitering Jobba_med_oss/vardgivarportalen/ Stroke/Vardprogram_stroke_rehabilitering.pdf 3. Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa-icf. Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009-stöd för styrning och ledning. Stockholm; Bowen A, Knapp P, Gillespie D, Nicolson DJ, Vail A. Nonpharmacological interventions for perceptual disorders following stroke and other adultacquired, non-progressive brain injury 5. Bowen A, Lincoln NB. Cognitive rehabilitation for spatial neglect following stroke / /sidor/default.aspx Cochrane Database of systematic Reviews 2011(4):DO The Cochrane Library 2008, Issue 2 6. Swan L. Unilateral Spatial Neglect Physical Therapy 2001;81: Teasell R, Foley N, Salter K. Evidence-based Review of Stroke Rehabilitation 8. Donkervoort M, Dekker J, Deelman BG: Sensitivity of different ADL measures to apraxia and motor impairments Hemsida på Internet London, Ontario, Canada; Tillgänglig på: Clinical Rehabilitation 2002;16: Fagius J, Aquilonius SM. Neurologi Stockholm: Liber; West C, Bowen A, Hesketh A, Vail A. Interventions for apraxia following stroke. Issue Grunda T, Marsalek P, Sykorova P Honomymous hemianopia and related visual defects: Resoration of vision after a stroke 12. Doyle S, Bennett S, Fasoli SE, McKenna KT Interventions for sensory impairment in the upper limb after stroke (review) 13. FYSS. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling Cochrane Database of Systematic Reviews 2008, Acta Neurobiol Exp 2013, 73: The Cochrane Library 2010, Issue 6 Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA) Statens Folhälsoinstitut, rapport nr 228:4, Stockholm, 2008

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi

Läs mer

Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat

Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat MOTOR EVALUATION SCALE FOR UPPER EXTREMITY IN STROKE PATIENTS BEDÖMNINGSPROTOKOLL Svensk version Patientens namn: Test datum - tid: Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min Hänthet höger/vänster Stöd

Läs mer

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen

Läs mer

Hjärtoperation med sternotomi, Fysioterapi Specialistvård

Hjärtoperation med sternotomi, Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-73727 Fastställandedatum: 2015-02-11 Giltigt t.o.m.: 2016-02-11 Upprättare: Anna M Janson Fastställare: Tova Marknell Hjärtoperation med sternotomi,

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,

Läs mer

Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)

Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Information Detta träningsprogram användes i en forskningsstudie vid Skånes universitetssjukhus i Lund där personer med svår artros

Läs mer

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Dokument ID: 09-45701 Fastställandedatum: 2016-02-17 Giltigt t.o.m.: 2017-02-17 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Parkinsons sjukdom, Fysioterapi

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Stroke - sjukgymnastiska åtgärder

Stroke - sjukgymnastiska åtgärder Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Vårdprogram Division Hälsa, habilitering och rehabilitering 2 39 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jan Hultbäck, divisionschef

Läs mer

Axelträning program i tre steg

Axelträning program i tre steg Axelträning program i tre steg Det här är ett träningsprogram som särskilt är tänkt att användas av personer som använder rullstol eller går med kryckkäppar. Upplägget är en successivt stegrad träning

Läs mer

ALT OM SPASTICITET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALT OM SPASTICITET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALT OM SPASTICITET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR SPASTICITET? Musklerna i kroppen bibehåller det som kallas normal muskeltonus, en nivå på muskelspänning som gör det möjligt för oss

Läs mer

Att leva med Spasticitet

Att leva med Spasticitet Att leva med Spasticitet Fakta Vad är spasticitet? Förmågan till förflyttning, händernas finmotorik och kommunikation med mimik och gester, är grundläggande funktioner i våra vardagsliv. Störningar i rörelseförmåga

Läs mer

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet 1 av 5 Häloperation på grund av Bakgrund Hälsenan, även kallad för akillessenan, är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från

Läs mer

Handkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö. Känselträning Sensory re-education efter nervreparation

Handkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö. Känselträning Sensory re-education efter nervreparation Handkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Känselträning Sensory re-education efter nervreparation Vad händer när en skadad nerv är reparerad? Efter en nervskada får man problem med handens

Läs mer

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa

Läs mer

Nivåbeskrivningar, funktionstillstånd (FK 7270) Nivåbeskrivningar för bedömning av funktionstillstånd medicinska förutsättningar för arbete 1 (11)

Nivåbeskrivningar, funktionstillstånd (FK 7270) Nivåbeskrivningar för bedömning av funktionstillstånd medicinska förutsättningar för arbete 1 (11) 1 (11) Nivåbeskrivningar, funktionstillstånd (FK 7270) Nivåbeskrivningar för bedömning av funktionstillstånd medicinska förutsättningar för arbete Här finns nivåbeskrivningar för de aktiviteter som anges

Läs mer

Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(29)

Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(29) Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(29) Dokument ID: 09-147582 Fastställandedatum: 2016-12-07 Giltigt t.o.m.: 2018-12-07 Upprättare: Maria E Svedjebrant Fastställare: Roger Olof Nilsson Vårdprogram

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2 Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det

Läs mer

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen Om detta är första CPUP-bedömningen ersätts sedan föregående bedömningstillfälle med under senaste året Personnummer Efternamn Förnamn Boendeform Assistent Tolk

Läs mer

5 Relationer mellan individens utvecklingsnivå, olika verktyg och användning av olika produkter

5 Relationer mellan individens utvecklingsnivå, olika verktyg och användning av olika produkter 5 Relationer mellan individens utvecklingsnivå, olika verktyg och användning av olika produkter Individens utvecklingsnivå har stor betydelse för hur han beter sig med, undersöker eller använder ett verktyg.

Läs mer

Att göra rätt från början

Att göra rätt från början Att göra rätt från början Hur undvika onödiga tolkningssvårigheter i dina sjukintyg Johan Alinder, öl RehabMedKlin, US Disposition Förstå beslutssituationen Modellen/begreppsapparaten för att beskriva

Läs mer

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM OMSORG, REHABILITERING OCH VÅRD Enl. ICF med fokus på Multidiscipliner bedömning och praktisk tillämpning ReArb Institutet Boden-Luleå Werner Jäger

Läs mer

Fysioterapi vid ALS. Susanne Littorin Specialistsjukgymnast inom Neurologi Fysioterapikliniken, Neurosektionen, ALS-teamet

Fysioterapi vid ALS. Susanne Littorin Specialistsjukgymnast inom Neurologi Fysioterapikliniken, Neurosektionen, ALS-teamet Fysioterapi vid ALS Susanne Littorin Specialistsjukgymnast inom Neurologi Fysioterapikliniken, Neurosektionen, ALS-teamet Karolinska Universitetssjukhuset Solna Förekomst Hela världen, fler män än kvinnor

Läs mer

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos INTEGRERAD PSYKIATRI... 4 PSYKISKT FUNKTIONSHINDER... 4 ATT KOMMA IGÅNG... 4 ARBETSALLIANS... 4 CASE MANAGER... 5 RESURSGRUPP... 5 DELAT BESLUTSFATTANDE/BRUKARMAKT...

Läs mer

Du är gjord för att röra på dig

Du är gjord för att röra på dig Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad

Läs mer

Stroke - Arbetsterapeutiska åtgärder och bedömning

Stroke - Arbetsterapeutiska åtgärder och bedömning Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Vårdprogram Division Hälsa, habilitering och rehabilitering 2 35 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Kerstin Kåwe Jan Hultbäck 2014-01-01

Läs mer

Kognition i aktivitet

Kognition i aktivitet Kognition i aktivitet Ann Björkdahl Leg Arbetsterapeut, Docent 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Arbetsterapi och Fysioterapi, Rehabiliteringsmedicin 2 Ersta Sköndal Högskola, Campus Bräcke 3 Sahlgrenska

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra

Läs mer

Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri

Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri Page 1 of 5 PUBLICERAD I NUMMER 4/2015 TEMAN Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri Jari Arokoski istock/choja Fysiatrin erbjuder smärtpatienter flera behandlingsmetoder utan läkemedel. Det gemensamma

Läs mer

GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna!

GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna! GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna! Broschyr_A5_generell.indd 1 2015-10-23 16:10 n o i t o M ÄR DEN BÄSTA MEDICINEN Vi människor är gjorda för rörelse.

Läs mer

Grupp F1 Utdrag ur Socialstyrelsens blankett SOSFS2012:17 Läkarintyg vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning:

Grupp F1 Utdrag ur Socialstyrelsens blankett SOSFS2012:17 Läkarintyg vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning: Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård/bedömning tandvård bedomningstandlakare@lj.se Grupp F1 3.1 Svår psykisk funktionsnedsättning b 164 Kognitiva funktioner d 2102 d 2301 d 240 Att hantera psykologiska

Läs mer

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se 33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad

Läs mer

Grundprinciper för skonsamma förflyttningar

Grundprinciper för skonsamma förflyttningar Grundprinciper för skonsamma förflyttningar Innehåll Kursöversikt... 2 Inledning... 6 Syfte och mål... 7 Belastningsskador... 8 Hur väl rustad är du för ditt jobb?... 10 Kroppshantering... 11 Kroppens

Läs mer

ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception

ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION Barbro Ivars-Àroch Överläkare BUP Umeå/ Umeå Universitet Perception! Den grundläggande funktion genom vilken vi människor håller oss informerade om vår omgivning.!

Läs mer

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens

Läs mer

Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD

Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

att koncentrera sig, att bibehålla uppmärksamheten, att minnas osv., som orsakades av att så mycket energi gick åt till att bearbeta den förändrade

att koncentrera sig, att bibehålla uppmärksamheten, att minnas osv., som orsakades av att så mycket energi gick åt till att bearbeta den förändrade att koncentrera sig, att bibehålla uppmärksamheten, att minnas osv., som orsakades av att så mycket energi gick åt till att bearbeta den förändrade situationen, ledde till en reflexion över hur vuxna som

Läs mer

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Välkommen till Lärandeseminarium 1 Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Samtycke till sammanhållen journal och NPÖ dokumenteras i fliken Sammanhållen journal.

Samtycke till sammanhållen journal och NPÖ dokumenteras i fliken Sammanhållen journal. Beskrivning av förändringar i nytt sökordsträd 2016-05-02 Sökord 1 Sökord 2 Sökord 3 Hjälpfrastext Frastext Beskrivning förändring Allmänna uppgifter SSK / SG / AT / husläkare Egenvård Hälso och sjukvård

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

Fyss & FaR Fysisk aktivitet på recept

Fyss & FaR Fysisk aktivitet på recept Fyss & FaR Fysisk aktivitet på recept Åse Blomqvist leg fysioterapeut FaR-teamet centrala och västra Göteborg FaR som behandlingsmetod Nationella riktlinjer 1. Tobak 2. Alkohol 3. Ohälsosamma matvanor

Läs mer

Rutin vid bältesläggning

Rutin vid bältesläggning Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Hjälpmedelsrekommendationer på produktnivå. för kommuner inom Samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor i Skåne

Hjälpmedelsrekommendationer på produktnivå. för kommuner inom Samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor i Skåne Hjälpmedelsrekommendationer på produktnivå för kommuner inom Samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor i Skåne Februari 2016 1 Hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning över 20 år Hjälpmedelsrekommendationer

Läs mer

BESTest av DYNAMISK BALANS Balance Evaluation Systems Test Fay Horak, Ph.D. Copyright 2008

BESTest av DYNAMISK BALANS Balance Evaluation Systems Test Fay Horak, Ph.D. Copyright 2008 BESTest av DYNAMISK BALANS Balance Evaluation Systems Test Fay Horak, Ph.D. Copyright 2008 Patient: Datum: Klockslag: Testledare: Skor: Barfota: Kommentar: 1. Patienten bör utföra övningarna i skor med

Läs mer

Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta?

Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta? Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta? SPK Stockholm 18 mars 2016 Lena Nylander, läkare, vuxenpsykiatri Helene Ahnlund, logoped, vuxenhabilitering Region Skåne Vuxenhabiliteringens

Läs mer

Upp och stå FUNKTION OCH ANVÄNDNING AV UPPRESNINGSHJÄLPMEDEL. Kicki Reifeldt. www.hmcsverige.se

Upp och stå FUNKTION OCH ANVÄNDNING AV UPPRESNINGSHJÄLPMEDEL. Kicki Reifeldt. www.hmcsverige.se FUNKTION OCH ANVÄNDNING AV UPPRESNINGSHJÄLPMEDEL Kicki Reifeldt www.hmcsverige.se , 2014 Författare: Kicki Reifeldt, leg. arbetsterapeut Illustrationer: Kicki Reifeldt, leg. arbetsterapeut Publikationen

Läs mer

Mindfull STÅENDE Yoga

Mindfull STÅENDE Yoga Mindfull STÅENDE Yoga Tack min kollega Leg psykolog och MBSR-lärare Åshild Haaheim som fotograferat rörelserna på Garrison Institute. Intention & Yogafilosofi Intentionen med mindfull yoga är att utforska

Läs mer

Lathund för sjukskrivningar

Lathund för sjukskrivningar Försäkringsmedicinska kommittén Lathund för sjukskrivningar Denna lathund for sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-kla ssifikation av funktion, aktivitet och delaktighet.

Läs mer

MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK. BL motor assessment

MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK. BL motor assessment Institutionen för neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik Uppsala Universitet MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK BL motor assessment Sammanställd av Birgitta

Läs mer

GUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING

GUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING GUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING Det är dags att ta fysisk aktivitet på allvar och Fundera över hur/var/på vilket sätt vi vill att barn och vuxna ska utöva den Fysisk inaktivitet är numera en av vårt

Läs mer

Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg

Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (5) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills

Läs mer

CORE 7 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL

CORE 7 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL CORE 7 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL IMY Medicinsk Yoga utgår från ett energitänkande som säger att de flesta obalanser, krämpor och sjukdomar vi drabbas av har sitt ursprung i präglingar och blockeringar

Läs mer

Förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18

Förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18 , leg sjuksköterska Syfte: Att förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård avd 18. Mål: Inga patienter ska falla under vistelsen på avd 18. Processmål: 100 % följsamhet till obligatoriska

Läs mer

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och

Läs mer

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen Idrott och Hälsa A-kurs Teori Anatomi Läran om kroppen Anatomi Skelettet Hur många ben har du i din kropp Vilket är det största / minsta Tillväxtzoner Håligheter där benmärgen bildas www.1177.se Anatomi

Läs mer

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa Åldrande och fysisk 1 aktivitet Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut Avdelningen för barns & äldre hälsa Varför bör samhället prioritera ett hälsosamt åldrande Argument 1 Andelen äldre ökar

Läs mer

Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit

Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit Regional medicinsk riktlinje Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 1-2015) giltigt till januari 2017 Utarbetad av: sektorsrådet i reumatologi

Läs mer

Fysioterapeutens viktiga roll

Fysioterapeutens viktiga roll Fysioterapeutens viktiga roll vid KOL Andre Nyberg, PhD, leg fysioterapeut Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi Institut universitaire de cardiologie et de pneumologie de Québec

Läs mer

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-44019 Fastställandedatum: 2015-08-18 Giltigt t.o.m.: 2016-08-18 Upprättare: Elin O Martinsson Fastställare: Anna Gustavsson Benamputerade, Fysioterapi

Läs mer

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET.  Solutions with you in mind ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Hos patienter med multipel skleros (MS), definieras förlorad rörlighet som varje begränsning av rörlighet som orsakas

Läs mer

Man behåller ett antal basövningar för att underhålla bålstabiliteten. Detta för att inte tappa basen eftersom all träning är en färskvara.

Man behåller ett antal basövningar för att underhålla bålstabiliteten. Detta för att inte tappa basen eftersom all träning är en färskvara. HEKDEEK KONCEPTET HEKDEEK konceptet är framtaget framför allt för idrotter där tyngdpunkten är på ett ben i taget. De flesta idrotter jobbar med ett ben, en arm i taget, samtidigt är det många diagonala

Läs mer

Till dig som arbetar i hälso- och sjukvården

Till dig som arbetar i hälso- och sjukvården Denna folder ingår i Stockholms läns landstings TUFF-satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande för att motverka skador och främja hälsa. art nr 0903001 TUFF står för trycksår-,

Läs mer

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,

Läs mer

Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell

Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell Metoden för vårdbehovsmätning är tänkt att spegla de resurser som behövs för att erbjuda den enskilde god vård i särskilt boende för äldre personer. Aktivitetsförmågan

Läs mer

Ortopedidagen 120919. Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling. Ingrid Hultenheim Klintberg

Ortopedidagen 120919. Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling. Ingrid Hultenheim Klintberg Ortopedidagen 120919 Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling September 2012 Axelns/skuldrans funktion är till stor del beroende av mjukdelar muskler och collagen vävnad (ledband och ledkapsel)

Läs mer

Manual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen

Manual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen 1 (7) Manual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen Denna manual är framtagen för att ge vägledning att fylla i Anmälan till Sittgruppen. Strukturen/rubrikerna följer Anmälningsformulärets

Läs mer

Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet

Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet (Information till patienter som skall opereras för en främre korsbandsskada i knäleden.) Januari 2014 Knäleden är kroppens största

Läs mer

MPS i Vardagen 2011-10-18

MPS i Vardagen 2011-10-18 MPS i Vardagen Elke Schubert Hjalmarsson Leg Sjukgymnast, specialist i pediatrik Ellen Odéus Leg Arbetsterapeut 2011-10-18 MPS Team Under uppbyggnad Ca 1 gång/år Gör tester för att följa barnet Teamgenomgång

Läs mer

Processbeskrivning klinisk process Strokerehabilitering, Värnamo sjukvårdsområde

Processbeskrivning klinisk process Strokerehabilitering, Värnamo sjukvårdsområde Processbeskrivning klinisk process Strokerehabilitering, Värnamo sjukvårdsområde Basenhet: Samrehab, Kommun och Primärvård i GGVV Processteam: Anne-Sofie Linderum (arbetsterapeut, Vaggeryds kommun), Carina

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Gemensamt språk och ICF

Gemensamt språk och ICF Gemensamt språk och ICF Catharina Broberg, Leg sjukgymnast MSc Projektledare Gemensamt språk Gemensamt språk för säkrare vård och rehabilitering ICF-projektet Syftet är att genom ICF bidra till utvecklingen

Läs mer

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats VERKTYGSLÅDAN För en hälsofrämjande arbetsplats ARBETSGRUPPEN Gruppövning / Hälsokorset Hälsokorset är bra att fundera runt när man pratar om hälsa och vad det är. Linjen från vänster till höger symboliserar

Läs mer

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM Vi är specialister inom DBT och vårt mål är att ge individen en inre emotionell balans och en meningsfull tillvaro. OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern

Läs mer

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,

Läs mer

Lokal tillämpning av Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009

Lokal tillämpning av Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Akademiska sjukhuset Fysioterapin 2016 09 12 M Florvall, A Hedlund, Y Johansson, U-B Larnemark, C Pettersson. Lokal tillämpning av Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Denna lokala tillämpning

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

Fysioterapeutiskt perspektiv

Fysioterapeutiskt perspektiv Fysioterapeutiskt perspektiv Ingalill Larsson leg. sjgym.univ.lektor, PhD VARFÖR VILKA FYSIOTERAPI VAD VAR HUR VAR finns fysioterapeuter? 1 Akutsjukvård Primärvård Hemsjukvård Kommunal hälso- och sjukvård

Läs mer

INSTRUKTIONER INTYG FÖR F-TANDVÅRD. Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning

INSTRUKTIONER INTYG FÖR F-TANDVÅRD. Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning INSTRUKTIONER INTYG FÖR F-TANDVÅRD Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning F-tandvårdsintyget ska utfärdas till personer som har stora svårigheter

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Smärta. Palliativa rådet

Smärta. Palliativa rådet Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar

Läs mer

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Bättre hälsa: antagande

Bättre hälsa: antagande VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion

Läs mer

Mun-H-Center. Munmotoriska aspekter - Down syndrom. Munnen och DS. Leder till: Varannan person med sällsynt diagnos har orofacial dysfunktion

Mun-H-Center. Munmotoriska aspekter - Down syndrom. Munnen och DS. Leder till: Varannan person med sällsynt diagnos har orofacial dysfunktion Mun-H-Center Munmotoriska aspekter - Down syndrom Oralmotorisk behandling och sällsynta diagnoser med fokus på aktuell forskning och evidens Nationellt orofacialt kunskapscenter för sällsynta diagnoser

Läs mer

Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1

Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1 Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1 "Box Position Mät ut med hjälp av pinnen: lite mer än axelbrett mellan fötterna, pinnen ska gå i linje med fotens inre sida och axelns yttre sida. Aktiv Sidoböjning

Läs mer

BERGS BALANSSKALA MANUAL

BERGS BALANSSKALA MANUAL 1 BERGS BALANSSKALA MANUAL Instruktion Visa och förklara för patienten före varje moment som han/hon ska utföra. Det är det första försöket som ska poängsättas.det är därför mycket viktigt att patienten

Läs mer

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...

Läs mer

Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd

Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd Rehabiliteringsprogram Specialiserad rehabilitering Rehabiliteringsmedicin VO neurologi och rehabiliteringsmedicin SUS 2015 Inledning

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Sfinkterskada hos obstetriska patienter

Sfinkterskada hos obstetriska patienter Sfinkterskada hos obstetriska patienter Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Att inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en

Att inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en Att inte förstå - trots att man intelligens för det - Om Aspergers syndrom en kognitiv funktionsnedsättning Föreläsare: Kerstin Alm Aspergers syndrom En vanlig funktionsnedsättning Fler pojkar än flickor

Läs mer

Att Irene görs delaktig i momenten i syfte att på sikt återfå sin motivation och rutin gällande mathållningen och kan bereda måltider på egen hand.

Att Irene görs delaktig i momenten i syfte att på sikt återfå sin motivation och rutin gällande mathållningen och kan bereda måltider på egen hand. Motala 2015 02 17 Beställning Beställning av Hemtjänst för Irene Panik, 19280804T5948 Handläggare i ärendet Matilda Hjalmarsdotter Falk Biståndshandläggare Tel: E post: Beviljad Period 2014 08 05 2015

Läs mer

Stark inför kirurgi stark för livet

Stark inför kirurgi stark för livet Stark inför kirurgi stark för livet Kunskapsstöd om levnadsvanor och tillämpning av fysisk träning och andningsträning för patienter som ska genomgå bukkirurgi www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor Juni

Läs mer

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer