Regelverket för Journalen. Konferens 15 mars 2016

Transkript

1 Regelverket för Journalen Konferens 15 mars 2016

2 Agenda förmiddagen Introduktion Sofie Zetterström, vvd Inera Journalen verktyg för delaktighet, kvalitets- och verksamhetsutveckling Daniel Forslund, innovationslandstingsråd, Stockholms läns landsting Den digitala vägen till morgondagens vård och omsorg Patrik Sundström, programansvarig e-hälsa Sveriges Kommuner och Landsting Regelverket i Uppsala Mats Holmberg, jurist, Landstinget i Uppsala län Vilka blir effekterna av patienternas tillgång till journalen? Åsa Cajander, forskare, Uppsala universitet Rose-Mharie Åhlfeldt, forskare, Högskolan i Skövde Gemensam diskussion Lunch kl 12-13

3 Agenda eftermiddagen Kl fem parallella gruppdiskussioner Hur ska vi hantera känsliga frågor? Grupp 1 lokal 451 Mia Pettersson, Brita Nilsson-Engström, Jenny Juremalm Grupp 2 lokal 453 Mikael Johansson, Ewa Jerilgård, Maria Brunzell Hur kan ett nationellt regelverk se ut? Grupp 3 lokal 351 Manolis Nymark, Jessica Nord, Tomas Ahl Grupp 4 lokal 359 Mats Holmberg, Anne Rajala, Emine Onatli Grupp 5 lokal 361 Petter Könberg, Madeleine Marklund, Mats Löfström Kl Kaffe Kl Summering och avslutning

4 Introduktion Sofie Zetterström, Inera

5 Målbild i handlingsplan Varje individ kan nå alla uppgifter om sig själv och aktivt medverka i sin vård och omsorg. Individen når sina uppgifter på ett flertal olika sätt beroende på vad som passar personen bäst själv. Vårdgivaren tar ansvar för de uppgifter som avser respektive vårdgivares verksamhet, men individen som berörs har full tillgång till dem var som helst, hur som helst och när som helst ska alla invånare kunna ta del av all journalinformation från vård och omsorg via 1177 Vårdguiden

6 Invånartjänsterna var starten på samarbetet

7 Drivkraften bakom e-hälsotjänsterna Patientens behov Patienten i centrum Patienten i teamet

8 Etablera kontakt Avslut Hälsointresserad Akut sjuk Vårdgivarbedömning Kroniskt sjuk Närstående Blivande förälder Åtgärder utförs, följs upp Vårdplan

9 Journalen Över användare Anslutna Uppsala Skåne Jönköping Västmanland Kalmar Östergötland Halland Kronoberg Västerbotten Blekinge 2016 Alla övriga landsting och regioner!

10 Positiv respons från patienter till stor hjälp för oss i vår förståelse och dialog med vården....har uppmärksammat felaktigheter i mina personuppgifter hos vårdgivaren, som jag nu kan rätta till HELT FANTASTISKT BRA!!! Tjänsten är enastående, revolutionerande, patientcentrerad när det är som bäst. bra att kunna komma ihåg tidigare besök och ta del av information som man tidigare fått muntligt men nu har glömt bort Om ni kunde jobba för att få med Sahlgrenska i Journalen skulle vi bli jätteglada. Hoppas hela Sverige ansluter sig, det hade varit toppen! Så smidigt att slippa allt krångel med brevutskick. det är intressant att i lugn och ro kunna sätta sig in i vad som sagts och gjorts och eventuella provsvar genom att läsa journalen fick jag veta det diagnostiska namnet på mitt problem, denna information fick jag aldrig vid läkarbesöket.

11 Negativa synpunkter från patienter det saknas vitala delar av min kompletta journal.. Mina uppgifter börjar i höstas. Finns, eller kommer det att finnas, uppgifter längre tillbaka i tiden? Journalen var helt tom, det vet jag att den inte är varför syns inte psykjournalerna vid mina vårdkontakter? har väntat på provsvar i två veckor nu. De påstår att de har skickat resultatet men vi har inte fått dem. Vi börjar bli desperata! jag borde väl ha rätt till hela min journal om det ska finnas någon vits med att den finns där. Vad mer döljs? vissa journalanteckningar är inte signerade och då kan man inte läsa dem. Jag kommer inte åt informationen fastän det är 7 månader sen. Jag förmodar att journalen aldrig kommer att bli signerad. Måste inte journalanteckningar signeras? Journalen är en katastrof!!! Hur ska jag komma åt mina labbvärden?

12 Nationellt regelverk för direktåtkomst Obligatoriskt: Från 18 år har man tillgång till sin egen journal Vårdnadshavare har tillgång till barns journal till 12 år Möjlighet att utse ombud (över 18 år) Möjlighet att försegla journalen Möjlighet att läsa åtkomstlogg

13 Nationellt regelverk för direktåtkomst Valbart: Visning av osignerad/ovidimerad information 14 dagars fördröjning (så kallat rådrum) Undantag för vissa verksamheter eller yrkeskategorier Undantag för information som kategoriserats med Tidiga hypoteser eller Våldsutsatthet Tidpunkt för tillgängliggörande

14 Anslutna landsting/regioner Anteckningar Vårdkontakter BVC tillväxtkurvor Diagnoser Klinisk kemi Förlossningsdata Mikrobiologi Vaccinationer Journalspärr Konsultremiss Remisstatus Läkemedel Mödravård Röntgen Frikort Uppmärksamhetsignal Loggar EKG Uppsala Skåne Västmanland Jönköping Kalmar Östergötland Halland Kronoberg Västerbotten Blekinge

15 Kommande anslutningar Anteckningar Vårdkontakter BVC tillväxtkurvor Diagnoser Klinisk kemi Förlossningsdata Mikrobiologi Vaccinationer Journalspärr Konsultremiss Remisstatus Läkemedel Mödravård Röntgen Frikort Uppmärksamhetsignal Loggar EKG Gävleborg Halland Sörmland VGR Värmland Västernorrland Örebro Norrbotten Dalarna Jämtland/Härjedalen Stockholm

16 Bortfiltrerade enheter Uppsala Vuxenpsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Ungdomsmottagning Ungdomshälsan Kvinnofridsenheten Barnskyddsteamet Klinisk genetik Folktandvården Skåne Barn- och ungdomspsykiatri Ungdomsmottagning Västmanland Ungdomsmottagningarna Barn- och ungdomspsykiatri Vuxenpsykiatri Rättspsykiatri Jönköping Kalmar Onkogenetisk mottagning Psykiatri Barnpsykiatri Barnahus Habiliteringscentrum Psykiatrin Östergötland Psykiatrisk vårdkuratorer samt beroendevården Information från psykologer och kuratorer Genetiska utredningar Smittspårning, inklusive sexuellt överförda sjukdomar Donation Reproduktion/provrörsbefruktning Onkogenetisk mottagning Ungdomsmottagning Barnahus Abortmottagning TS- mottagningen (transsexuella) Blekinge Kvinnokliniken Psykiatri Habilitering Ungdomsmottagning Könsmottagning Folktandvården Västerbotten Rättspsykiatri Vuxenpsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk genetik Barn- och ungdomshabilitering Ungdomsmottagningar. Kronoberg Journaltabell och översiktsdokument från mödravården Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Rättspsykiatriska regionkliniken Kommunerna Flyktingpsykiatrin Folktandvården

17 Bortfiltrerade roller Uppsala Kurator Psykolog Skåne Inga Västmanland Inga Jönköping Kurator Psykolog Kalmar Psykolog Kurator Psykoterapeut Socionom Behandlingsassistent Östergötland Psykolog Kurator Psykoterapeut

18 Bortfiltrerade sökord Uppsala Tidiga hypoteser Våldsutsatthet i hemmet Våld i nära relation Skåne Tidiga hypoteser Västmanland Tidiga hypoteser Våld i nära relation Bortfiltrerade mallar Abort Donation information relaterad till donation Multidisciplinär konferens Sexuellt överförda sjukdomar Genetiska utredningar Tredje person (barn som närstående) Övrigt (känslig information) Jönköping Tidiga hypoteser Våldsutsatthet Kalmar Tidiga hypoteser Våldsutsatthet Multidisciplinär konferens Onkogenetisk utredning Sexuellt överförda sjukdomar (smittspårning) Östergötland Tidiga hypoteser Våldsutsatthet Tredje man Bortfiltrerade mallar Abort Donation information relaterad till donation Multidisciplinär konferens Sexuellt överförda sjukdomar Genetiska utredningar Tredje person (barn som närstående) Övrigt (känslig information)

19 Uppsala, Västerbotten, Skåne Rådrum/ inte rådrum: patienten kan välja Psykiatrijournaler obligatoriskt rådrum på 28 dagar (Skåne) Signerat/Osignerat: visar osignerat Vidimerat/ovidimerat: visar ovidimerat

20 Västmanland, Kalmar, Jönköping, Kronoberg och Blekinge, Östergötland Rådrum/ inte rådrum: inget obligatorisk rådrum Signerat/Osignerat: Endast signerade anteckningar visas. Efter 14 dagar visas autolåsta osignerade anteckningar.

21 Information om olikheterna

22 Information när man går in i tjänsten

23 98% väljer att läsa osignerat

24 Uppdrag från styrelsen En ny version av regelverket som alla sjukvårdshuvudmän kan ansluta sig till Ska diskuteras vid landstingsledningsseminarium 3 maj Arbetsgrupp bildad av Inera och SKL Hypotes: Inga valbara regler Arbeta med målbild i stället för regelverk Processteg för att uppnå målbilden

25 Vi vill ha er input Hur ska ett nationellt regelverk se ut för att alla sjukvårdshuvudmän ska kunna ansluta sig till det? Osignerat / ovidimerat? Fördröjning av information / rådrum? Information bakåt i tiden? Bortfiltrerad information? Hur ska vi hantera känsliga frågor? Föräldrars tillgång till barns journal? Ungas tillgång till egen journal? Att få obehagliga besked? Våldsutsatta kvinnor? Tillgång till psykiatrijournalen?

26 Innovationsroteln, Liberalerna i SLL Journalen verktyg för delaktighet, kvalitets- och verksamhetsutveckling! Daniel Forslund (L) Innovationslandstingsråd Stockholms läns landsting

27 Innovationsroteln, Liberalerna i SLL Problembilden: Nya utmaningar kan inte lösas med gamla lösningar! Ge kvalitativ och modern vård till en växande och åldrande befolkning Erbjuda verktyg för mer informerade och involverade patienter Avlasta vårdpersonalen från onödig administration Öka förtroendet för vården Skapa nya förutsättningar för samverkan mellan vård och patient Göra vården tillgänglig i vardagen.

28 Innovationsroteln, Liberalerna i SLL Ny ersättningsmodell från 1 jan 2016: Incitament för ehälsa! Primärvården i SLL har fått en ny ersättningsmodell som: ger bättre förutsättningar för innovation och nya vårdformer ger mindre fokus på besök, mer fokus på värdeskapande för patient skärper kraven på införande av ehälsotjänster belönar införande av ehälsotjänster utöver de som krävs i avtal pilot med samma ersättningsnivå för videobesök som för fysiska besök utvärdering under

29 Innovationsroteln, Liberalerna i SLL Några viktiga framsteg under 2015: webben allt viktigare för vårdkontakter! 1177.se har ökat från 73 till 82 miljoner besök mellan 2014 och 2015! 32 miljoner webbesök bara inom SLL under 2015! Färre ringer, fler loggar in på säkra e-tjänster. Webbtidsbokning den populäraste tjänsten har använt Journalen.

30 Innovationsroteln, Liberalerna i SLL Några viktiga framsteg under 2015: kraftig ökning av användningen av ehälsotjänster! Förändring i användning 2015 i jämförelse med 2014 inom SLL.

31 Innovationsroteln, Liberalerna i SLL Växande förväntan om modern tillgänglighet och hög servicenivå Journalen mer än bara journalanteckningar! Innehåller informationsmängder som kan frigöra en dynamisk tjänsteutveckling, exempelvis: Diagnos Vårdkontakt Vaccinationer Mödravård Undersökningsresultat (Klinisk kemi) Bilddiagnostik Remisstatus efrikort och högkostnadsskydd Införandet av journalen en murbräcka för en bredare satsning på digital tillgänglighet i vården!

32 Innovationsroteln, Liberalerna i SLL Journalen tydligt värdeskapande för vård och patient! Elektronisk direktåtkomst till den egna journalen bidrar till att: göra patienten mer delaktig i sin egen vård! stärka förutsättningarna för en informerad dialog! bygga förtroende och tillit mellan vårdpersonal och patienter! öka kvaliteten i dokumentationen! stärka känslan av kontinuitet och överblick över alla vårdkontakter!

33 Innovationsroteln, Liberalerna i SLL Politiska utgångspunkter för införandeprocessen i SLL Öppenhet och transparens grundprinciper: patienten avgör själv vad man vill läsa, inte vården! så många informationsmängder som möjligt publiceras! journalinformation tillgänglig utan onödig tidsfördröjning! historisk information tillgänglig från start! möjlighet för elektroniskt utlämnande till HälsaFörMig! Trygg införandeprocess för både vårdpersonal och patienter: samverkan med vårdpersonalens fackliga företrädare. bred förankring hos berörda förvaltningar och vårdgivare. bygga på erfarenheter från införanden i andra landsting. Anslutning obligatorisk för samtliga vårdgivare med finansiering från SLL!

34 Innovationsroteln, Liberalerna i SLL Tidplan för införande av Journalen i SLL December 2015: tekniskt vägval igångsättning av införandeprojekt Våren 2016: utarbetande av regionalt regelverk tekniska anpassningar tekniska tester förankring 13 september 2016: beslut i landstingsfullmäktige Hösten/Vintern 2016/17 breddinförande och anslutning

35 Innovationsroteln, Liberalerna i SLL Uppskattning av journalsystem inom SLL Journalsystem Andel av Andel av slutenvården primärvården TakeCare 90 % 70 % Journal3 0 % 28 % Cosmic 8 % 0,5 % *Övriga 2 % 1,5 % * Innefattar uppskattningsvis över 30 olika system

36 Innovationsroteln, Liberalerna i SLL Utvecklingsbehov: Behov av ett enhetligt regelverk över landet Likabehandling måste gälla även journalåtkomst! Bedömningar av integritetsskydd och medicinska aspekter måste rimligtvis vara samma oavsett landsting/region. Många länsgränser inom en större arbetsmarknadsregion får orimliga konsekvenser vid Journalåtkomst. 3R Sussa Cosmic Övriga Omfattande arbete pågår för att ensa informatik, standarder och teknik varför inte också regelverk för journalåtkomst?

37 Innovationsroteln, Liberalerna i SLL Reformer under 2016: Stärkt integritet och dataskydd Informationssäkerhet en rad beslut fattade för ökat fokus på integritetsskydd, driftsäkerhet och robust säkerhet! ny handlingsplan på plats utbildning av all vårdpersonal spåra onormala aktiviteter i vårdens nätverk Strategi för innovation och digitalisering samlat styrdokument som kraftfullt höjer ambitionsnivån för landstingets samtliga verksamheter! beslut i landstingsfullmäktige i sept 2016

38 Innovationsroteln, Liberalerna i SLL Vill du veta mer? facebook.com/liberaldaniel linkedin.com/in/danielforslund twitter.com/liberaldaniel instagram.com/liberaldaniel

39 Den digitala vägen till morgondagens vård & omsorg Patrik Sundström, programansvarig för ehälsa Center för esamhället, Avdelningen för digitalisering

40 Några utgångspunkter Journal via nätet en del av en större helhet Ehälsa = verktyg för bättre hälsa, vård och omsorg - Ökad trygghet, självständighet och delaktighet för individen - Bättre arbetsförhållanden för vård- och omsorgspersonal Digitalisering är en strategisk ledningsfråga

41 Välfärdssektorn behöver anställa medarbetare under perioden 2010 till nya medarbetare behövs i vården och omsorgen fram till 2023 om inga förändringar görs i arbetssätt och bemanning.

42 Att finansiera välfärden år 2035 motsvarar 13 kronor mer i skatt

43 Kroniska sjukdomar, patientsäkerhet, jämlik vård 44% har kroniska sjukdomar och står för 80-85% av kostnaderna - Vi behöver designa vårt system inkl. digitala lösningar efter de som har störst behov Var tionde patient drabbas av undvikbar vårdskada beräknas leda till extra vårddygn (motsvarar ca 5,7 miljarder kronor) - Orsaken är ofta bristande rutiner i hygien, läkemedelshantering m.m. men många fel beror på bristande eller otydlig information Jämlik hälsa, jämlik vård och omsorg - Fortfarande stora skillnader, förklaringsfaktorerna är många, men en handlar om de kunskapsstöd medarbetare har tillgång till - Varierande innehåll, svåranvända format, inte anpassade efter en digital kontext

44 Ren fakta 89 procent av de äldre med hemtjänst är nöjda eller mycket nöjda Över 90 procent är nöjda eller mycket nöjda med sina barns förskola Mycket eller ganska stort förtroende för vårdcentral har 63%, för sjukhus 69% Barngruppernas storlek har inte ökat, tvärtom ökar andelen barn i grupper med färre än 15 barn Man satsar mer än någonsin på svensk skola, och lärartätheten har ökat med åtta procent under talet

45

46

47

48

49 Globalt uppkopplade människor och verksamheter förväntar sig tillgång till information och digitala tjänster

50 och Sverige har de bästa av förutsättningar

51 men tappar när det gäller offentliga tjänster på nätet

52 Så Mer resurser än någonsin satsas i reala termer på välfärden inom vård, skola och omsorg Man är hyfsat nöjd med den välfärd som levereras Nöjdheten minskar löpande inom skola, vård och äldreomsorg De som jobbar inom området uppger att de mår sämre och sämre för varje år sedan 2010 Glappet mellan människors förväntningar på digital service och vad det offentliga faktiskt levererar ökar

53 Analogstress

54 Människors förväntningar digitalt när det är möjligt, fysiskt när det behövs Tillgänglighet (fortfarande främst fysiskt eller analogt) Självständighet (fortfarande små möjligheter till eget ansvar) DIGITALT FÖRST! Trygghet (fortfarande i stor utsträckning genom gamla sätt) Personcentrering att utgå ifrån individens behov och förutsättningar ( alla arbetar med det, men sällan hela vägen) Vara en aktiv medskapare (fortfarande små möjligheter) Inte rimligt 2016 att en person med t.ex. en kronisk sjukdom måste gå till vårdcentralen för att få ett kvitto på sitt hälsotillstånd

55 SKL och regeringen: Vision ehälsa 2025 År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet

56 Så, Journal via nätet Är en del av en större helhet Ger oss möjlighet att ändra våra arbetssätt och möta människors behov och förväntningar - Här är vi bara i början av en spännande resa Handlar mindre om juridik och regelverk, mer om en politisk värdering och målsättning med välfärden - Viss lagstiftning behöver dock justeras/förtydligas: - Sekretessen mot patienten själv - Patientens rätt att själv förfoga över sin åtkomst

57 Tack! Hör gärna av er med frågor och inspel Patrik Sundström

58 Landstingets ledningskontor Mats Holmberg Landstinget i Uppsala län

59 En vuxen myndig person ska själv kunna ta ansvar för om hon eller han vill veta vilka medicinska uppgifter som finns antecknade i journalen. Att självsvåldigt undanhålla uppgifter för patienten i andra fall än de som framgår av gällande rätt är inte acceptabelt. Patientmaktsutredningen rekommenderar att regeringen uppmärksammar och i dialog med sjukvårdshuvudmännen stävjar en sådan utveckling. En promemoria från Patientmaktsutredningen ( ) Landstingets ledningskontor

60 OSL 12 kap 1 Sekretess i förhållande till den enskilde När det gäller sekretess som gäller till skydd för den enskilde själv är det i och för sig tänkbart att den enskilde kan ta skada av att ta del av uppgifter om sig själv. Det har dock inte ansetts komma i fråga att annat än i rena undantagsfall genom särskilda föreskrifter undanhålla den enskilde uppgifter om sig själv, se OSL 25 kap 6 (till men för vård och behandling) och 25 kap 7 (utsaga av tredje man) Landstingets ledningskontor

61 Regelverket Föräldrars åtkomst till barnens journal Barns tillgång till sin egen journal Patienter i utsatt position Val av fördröjning/ ej fördröjning Tidiga hypoteser och Våld i nära relation Exkludering av vissa enheter Ombudsfunktionen Landstingets ledningskontor

62 Vilka blir effekterna av patienternas tillgång till journalen? Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde rose-mharie.ahlfeldt@his.se Åsa Cajander, Uppsala universitet asa.cajander@it.uu.se 15 mars 2016

63

64 Rapport om kunskapsläget på gång 11 studier om införandet av Journalen på nätet i Sverige. Effekter på patienter och vårdpersonal. Översikt av kunskapsläget. Underlag för landsting som inför tjänsten.

65 Vad säger patienterna?

66 Studier patientperspektiv 1. Enkät patienter som begärt ut sin pappersjournal 2. Enkät patienter som läst sin journal via nätet (pilot) 3. Intervjustudie med patienter på onkologen Akademiska Sjukhuset 4. Analys av användardata

67 Därför vill patienten läsa journalen Nyfiken på innehållet vill veta som står. Ha kontroll över information och vårdsituation. Snabbt kunna ta del av provsvar. Förbättrad kommunikation med vården. Minnesstöd. Följa vårdprocessen genom kontroll av logglistan.

68 Patienters användning av tjänsten Det går att förstå journalen. Positiva till att dela information med närstående. Vill ta del av negativa besked. Känner sig välinformerade. Ifrågasätter inte säkerheten.

69 Betydelse av att kunna läsa sin journal via nätet? Förberedelse förbättrad kommunikation och ökat deltagande. Minskade väntetider - får beskeden snabbare. Minnesstöd inför nästa besök. Trygghet.

70 Klarar vi av att ha alla de här cancersjukdomarna så klarar vi nog av att läsa om det. Alltså provsvaren det är en oerhörd skillnad, det betyder jättemycket för mig. Att jag får det på en gång så man inte behöver gå och vänta. Det är ju så jobbigt att vänta, antingen det är dåligt eller bra så är det väldigt bra att veta.

71 När man är på ett läkarbesök blir de flesta ganska blockerade, man kommer inte ihåg. Här har jag möjlighet utifrån vad jag läst på nätet skriva ner de frågor som tänkt ställa, annars kanske jag inte kommer på dem just när jag sitter där. Även om det är dåligt så är det bättre att få veta det hemma än om man är på sjukhus, det är lättare att bryta ihop hemma.

72 Vad säger professionen?

73 Vårdpersonal och ledning Enkät till läkare Intervjuer med läkare Intervjuer med ledning och politiker Enkät till vårdförbundets medlemmar Mediestudie Enkät till psykiatri och akutvård Enkätstudie till vårdpersonal i Örebro

74 Mycket oroade för patienterna Blir oroade i onödan. Oroas och kan inte fråga någon. Misstolkningar. Vad händer med de patienter som inte kan eller vill vara delaktiga?

75 Journalen är ett arbetsverktyg för vårdpersonalen Måste kunna ha tidiga hypoteser. Dokumentationen måste vara effektiv. Viktig för kommunikation inom vården. Förändrad dokumentation medför risker studier visar att sättet att dokumentera har förändrats. Kommer vi i vården att bli ännu mer försiktiga med vad vi gör och skriver? Kan det bli så att vi utesluter vissa delar?

76 Förändringar i väl etablerade och fungerande arbetssätt Tidsstressande. Minskad möjlighet till förberedelse. Ökad risk för felbedömningar.

77 Allvarliga besked bör ges av läkare Läkare har utbildning för att lämna dessa besked. Kräver omsorgsfull förberedelse. Patienter behöver bästa möjliga stöd.

78 Kontroll, misstro och övervakning Ökad transparens ger minskad autonomi. Del av en allmän trend. Ökad administration.

79 Andra frågor än förr Enligt sjuksköterskor läser patienter information på nätet, ställer sina egna diagnoser och ger förslag på behandling.

80 Enkäter till läkare och sjuksköterskor Läkare som varit patienter är mer positiva. Sjuksköterskor i Uppsala mer positiva än resten av landet. Yrkeserfarenhet och ålder påverkar inte synen på systemet.

81 Empowerment - egenmakt!

82 Patient empowerment (Ünver & Atzori, 2013)

83 Effekter av patientens egenmakt Ökad upplevelse av delaktighet i vården. Ökad kunskap om sin hälsosituation. Viss ökad kontroll över sin vårdsituation. Avsaknad av support från professionen. Förväntad oro av tjänsten från professionen har inte identifierats, som att: patienterna inte förstår vad som står i journalen, patienterna kan ta illa upp eller lida men av att läsa innehållet, fler kontakter och samtal på grund av nya frågeställningar, men viss oro finns avstår att läsa på grund av aktuellt sjukdomsläge, integritets- och säkerhetsfrågor.

84 Effekter av patientens egenmakt Synen på journalen förändras hos vårdpersonalen är inte bara ett arbetsredskap. Attityder förändras profession som själv varit patient mer positiva till tjänsten. Arbetsmiljön påverkas oro över vad förändringen innebär.

85 Några avslutande reflektioner: Patienternas upplevelser måste spridas till vårdpersonal. Patienterna förstår inte regelverket för Journalen. Vårdpersonalens arbetsmiljö har påverkats. Fler studier behövs för att se de långsiktiga effekterna för både patienter och vårdpersonal.

86 Tack!

87 Diskussion

88 Agenda eftermiddagen Kl fem parallella gruppdiskussioner Hur ska vi hantera känsliga frågor? Grupp 1 lokal 451 Mia Pettersson, Brita Nilsson-Engström, Jenny Juremalm Grupp 2 lokal 453 Mikael Johansson, Ewa Jerilgård, Maria Brunzell Hur kan ett nationellt regelverk se ut? Grupp 3 lokal 351 Manolis Nymark, Jessica Nord, Tomas Ahl Grupp 4 lokal 359 Mats Holmberg, Anne Rajala, Emine Onatli Grupp 5 lokal 361 Petter Könberg, Madeleine Marklund, Mats Löfström Kl kaffe Kl Summering och avslutning