Social- och hälsovårdsväsendets

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Social- och hälsovårdsväsendets"

Transkript

1 KOKKOLA KARLEBY Social- och hälsovårdsväsendets ve rks a m h ets b e r ättels e 2014 Social- och hälsovårdsnämnden

2

3 lnnehållsförteckning Social- och hälsovårdsdirektörens allmänna översikt 3 1. lndikatoruppgifter om invånarnas hälsa och välfärd 5 2. Social- och hälsovårdsväsendets ekonomi Kvalitetsledning 3.1. Kvatitetssysfem io iioü",i- o,tn netsovàrdsväsendet i Kartebyr, 3.2. Ledningssyner Självutvärderingar och interna auditeringar Utveckling av processerna Klient- och patientsäkerhet Klientinflytande och responssystem Klient- och anhörigräd inom serviceboende och institutionsvàrd 5.2 Responssysfem Negativa händelser, klagomàl och anmärkningar lntern tillsyn och riskhantering Aldreomsorg Social- och handikappservice Hälsovårdstjänster 42 2

4 Social- och hälsovårdsdirektörens allmänna översikt Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsnämnden har agerat i enlighet med sina strategiska mål Centralt med tanke på stabiliseringen av ekonomin har varit förbättrad produktivitet hos tjänsterna, fungerande sätt att anordna tjänsterna på och kompetent personal. Samarbetet mellan primärvården och den specialiserade sjukvården har intensifierats i ytterst hög grad under verksamhetsåret. Med tanke på strukturreformen av social- och hälsovården har det bedrivits ett gott samarbete med den specialiserade sjukvården och affärsverket Peruspaveluliikelaitos Jyta (basservice). Det här arbetet har stärkts med hjälp av en utvecklingsenhet för primärvården och till den har personalresurser anvisats från social- och hälsovårdsväsendet i Karleby, affärsverket Peruspalveluliikelaitos Jyta och Mellersta Österbotten centralsjukhus. Som ett resultat av det goda samarbetet godkände man den första planen för ordnandet av hälso- och sjukvården i landskapet. Arbetet med att bredda den till en plan för ordnandet av social- och hälsovården pågår I slutet av året sattes som mål att integrera social- och hälsovården helt och hållet och ett arbete med att gestalta en målorganisation för integrationen har utförts i samarbete med olika aktörsinstanser. Modellen för målorganisationen stämmer överens med den nya socialvårdslagen och hela den strukturreform som man strävar efter inom social- och hälsovården. En elektronisk välfärdsberättelse har avfattats och social- och hälsovårdsväsendet kan dra nytta av resultaten av den vid planeringsarbetet. På så vis har social- och hälsovårdsväsendet kunnat optimera satsningar på ändamålsenliga objekt och öka genomslagskraften. Till utvecklingsobjekten på grundval av uppgifterna som ingår i välfärdsberättelsen hör att etablera välfärdsledning och att stärka förebyggande åtgärder och stöd på ett tidigt stadium framför allt i fråga om barnfamiljer och ungdomar. Utvecklingsenheten för primärvården och kompetenscentret för det sociala området producerade information som det gick att dra nytta av vid utvecklingen av tjänsterna och servicestrukturen. Målet inför framtiden är att inrätta en bredbasig forsknings- och utbildningsenhet för social- och hälsovården i landskapet i anslutning till det kommande produktionsområdet för social- och hälsovården. Aren 2012 och 2013 var utgiftsutvecklingen för social- och hälsovårdsväsendet i Karleby påtagligt måttfullare än det genomsnittliga i landet. Ar 2014 har utgiftsökningen emellertid varit snabbare än i resten av landet. Med anledning av detta gjordes det en utredning om dagsläget i fråga om social- och hälsovårdstjänsterna i Karleby och behoven av att reformera dem. Utredningen gjordes av Nordic Health Care Group. Utgiftsutvecklingen och svårigheterna med att iaktta budgeten berodde på ett ökat servicebehov på grund av ett ökat invånarantal och på ändringar i ålderstrukturen och lagstiftningen. I enlighet med fullmäktiges vägval tillhandahölls de nödvändiga tjänsterna i form av upphandlade tjänster. De nödvändiga tjänsterna tillhandahölls således inte genom att rekrytera personal. Ar 2014 utfördes på Karleby hälsocentral och inom äldreomsorgen en auditering för att vidmakthålla ett kvalitetscertifikat. Auditeringen utfördes av Qualitor Oy. Auditeringen resulterade i att social- och hälsovårdsväsendet i Karleby fick ett flertal J

5 specialomnämnanden på organisationsnivå. De utvecklingsrekommendationer som har lagts fram på basis av auditeringen behandlas och utifrån dem väljer man ut utvecklingsobjekvgör man upp utvecklingsplaner. I slutet av 2014 infördes ett elektroniskt klientresponssystem inom social- och hälsovårdsväsendet. Via systemet går det att sända anmälan om riskhändelser och ge respons (2417). Klienter gav respons via systemet 150 gånger. Arbetet med att göra riskbedömningar och identifiera risker på arbetsplatserna inom socialoch hälsovårdsväsendet fortsatte i samarbete med arbetsplatserna. I samarbete med företagshälsovården har det utförts grundläggande och inriktade arbetsplatsutredningar. Ett antal förhandlingar om arbetshälsa har också förts. Social- och hälsovårdsväsendet har reagerat på de uppmaningar som regionförvaltningsverket har framställt och på de inneluftsproblem som har uppdagats i samband med arbetsplatsutredningarna och gjort totalriskbedöm ningar. Arbetarskyddschefen har använt sin arbetstid till ett projekt vars mål är att minska antalet sjukfrånvarodagar. Cheferna har också aktiverats till att på ett mera effektiviserat sätt använda modellen för stöd på ett tidigt stadium. I samband med att en beredskapsplan gjordes upp för social- och hälsovårdsväsendet uppmärksammades också brandsäkerheten. För alla enheter inom social- och hälsovårdsväsendet har det gjorts upp en räddningsplan. Det har ordnats övningar i anslutning till planen och de ordnas även framöver. Arbetarskyddspersonalen har deltagit i de utrymningsövningar som har ordnats på arbetsplatserna. Brandsläckningsövningar har ordnats efter behov. (fusf útbnnøn social- och hälsovårdsdirektör 4

6 1. lndikatoruppgifter om invånarnas hälsa och välfärd I det som följer redogörs för allmänna indikatorer som beskriver invånarnas hälsotillstånd. Det redogörs noggrannare för invånarnas välfärd och hälsa i Karleby stads välfärdsberättelse 2013 och den årliga välfärdsberättelsen för Ungdomars hälsa och välfärd Enligt enkäten Hälsa i skolan 2013 har ungdomarnas hälsa och välbefinnande till många delar uppenbart förbättrats. Det finns fortfarande rum för förbättringar men man verkar vara på väg i rätt riktning. Både hos eleverna inom den grundläggande utbildningen och studerande vid gymnasierna har alkoholintaget per vecka och regelbundet drickande i berusningssyfte minskat från början av 2000{alet. Andelen nyktra uppgår till 60 procent av eleverna i både klass åtta och nio i Kronoby och Karleby. Trots att levnadsvanorna har förbättrats bör man även i fortsättningen ta till tals grundläggande saker, såsom näring, vila, motion och sexuell hälsa. l,l.1l5(}y, rr{ir r:liv,r.lk tl o( lr t r firr ödrkolrrì K{t l..lry Irrl.rlltt ll.rlr,r r rlr Lrtr lol I 40 l" 1(, l.r 3 +Motr(,n.'r.il tor l 1.-'t *lovr' r.ìl{l r{jt rrtilr{lr(',irì q ](, It tfl {i IG I ty) t.j,t, l1 d a,t; ì ]t(lal ol I l{}l I lì o -t-l;tlprr lr,rrrrllrr lr rl ëllt.t vrrt {l.rlqrrr.a l.rri.tì,)r fll('r fit.:l un t.. r,rrtlj q - Ftrk',f rl,rl:l r',rrr lr(,r{ rrltr'l r l!rr,,t r!il l:.lrrrt r Ii,1lr.t{,lrn -Or(1.'r ll!et --- PrùÌ.rt r rrrll cl f:,ltt/- ;.1-1, l',1 r y-,r rl ur -r' H lsov nor elrve r ák I oclt 9 r rund:kolan ÍronobV Énh lt,n l-l ir i rkof n 2Gl J 60 tt),10 ì0 5] 7 t9 *ltlolrorrr:r.rr lûr l,trt +5o?úr vjrd,rg.rr mrrr<trr: ltr I I rril!ìt.1r -#Içdrn lr n for lv'o cllrr vrrl rf lorrr { lrrtntjf r-llct rìt, f YJr C? fdjg û lll -Rú.rfr tf,} lfr 1rrr t0 o 20ú7 rû! t01 I I l.l J01l I ; : - *Prrlr.' l Ordr.ltlrÊl {)Cr r!5jd ûìún!t Ltr'! ;-'rn r nrjrr;dtrr rní tl +rt 1,lrt p.l ol,t lr.r dr * ir'r 5

7 Barnskydd Antalet barnskyddsanmälningar låg på samma nivå som Antalet barnskyddsanmälningar uppgick till 1296 àr 2014, anmälningarna gällde 715 barn. Antal bärnrkvddsanmälningar och klicnter i barnskydds öppenvârd I Xarleby 2009"2014 4ûû 05, l rål tl 1.lR t0 ú t 60t 114 6ry) 6'll Gt'l rr (J 1ûtJ r 7t5 + Arl.tl b, r n rlldtlr;rrnl"rlnr n,:r * \nl l b,rrrr oèì,r l l..ì b,rr rtsll dtl rjrtnt,t l,trt orl + Ê øn o(h u!ìfi.ì torn v.tr l kf lrr lrr r l. rri',kyddcl : Or p+rtv.lrd O. I /.lrrrlrl r 0û û lfi){t lú10 2ûtt l0l t0 I t0l1 Antal barnskyddranmälnin3ar och klienter i barnskyddr öpperwård i l(ronoby t 7,] to 60 5t t5 6] -+ Årìt.} b,lr rì sk y(l{l t n rï,ì ln[ì ;!r JO l0 ll l6 37 J4 4l 2ô 5 * lnl" l b rrr r- tl vrlkj b.lt rtrl Trltf urr rtr,rl.:n 61orl --t- tùfrt otlt r*ga lcrrìl?jtrt hhcntrr r lr;t r rr>tyrldt!: ùljl.ir'l'ri rd 0 I.1, r rl :Jr û 20tû t0lo lot I oì I :or l Hälsa och välfärd hos personer i arbetsför ålder På kommunnivå finns det inte uppgifter om hela vuxenbefolkningens hälsotillstånd på samma sätt som enkäten Hälsa i skolan producerar uppgifter om ungdomar. Vuxenbefolkningens hälsa följs bl.a. via sjuklighetsindex och arbetsoförmåga samt brukade hälsovårdstjänster. Genom standardisering kan ålders- och könsstrukturens inverkan på indextalet elimineras och därmed är det möjligt att göra regionala jämförelser 6

8 oavsett de skillnader i ålders- och könsstrukturen som förekommer mellan de olika regionerna. I THL:s sjuklighetsindex har man beaktat sju olika sjukdomsgrupper och fyra olika viktningssynvinklar ur vilka sjukdomarnas betydelse uppskattas. lndexet innehåller sjukdomsgrupperna cancer, kranskärlssjukdom, cerebrovaskulära sjukdomar, sjukdomar i muskuloskeletala systemet, psykiska problem, olycksfall och demens. I indexet viktas förekomsten av varje sjukdomsgrupp utifrån den aktuella sjukdomsgruppens betydelse med tanke på befolkningens dödlighet, arbetsoförmåga, livskvalitet och kostnader för hälso- och sjukvård. Kronobys sjuklighetsindex är väsentligt lägre än Karlebys. Sjukliehetsindex (TH L) () 50 1(l(, 150 sjuktt(ìhr- tstß I-x 108,Ð Carrcerindex 99,4 lrdex för kranskär ssjukdorn,(, I r- dex fär cerebrov sku l.i r sju kdo nla r lndex för sjukdomar i mr-rsku loçkeletal systemet lndex för mental l'älsa 102,7 7 i.l-4,8 r Karleby I Kronoby lndex för olycksf;ll x03,7 lnrler for cerrens 1,25 Av folksjukdomarna är speciellt hjärt- och kranskärlssjukdomarna vanliga. Många kroniska sjukdomar kan förebyggas med sunda levnadsvanor såsom med hälsosam kost och med motion. Möjligheterna att med kost och motion förebygga sjukdomar gäller särskilt hjärtoch blodkärlssjukdomar, diabetes, åtskilliga cancersjukdomar och sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. Enligt WHO:s beräkning kan upp emot 90 procent av typ 2-diabetes förebyggas genom tillräcklig fysisk aktivitet och hälsosam kost. Sjukligheten framgår av antalet personer som får invalidpension. I Karleby är antalet större än i Kronoby och resten av landet. Antalet personer som får invalidpension har emellertid börjat sjunka. Den största sjukdomsgruppen som föranleder arbetsoförmåga är psykiska störningar och beteendestörningar. I Karleby går man i pension i snitt vid 58,9 års ålder. 7

9 25-O<-årtga lnvalldpenslonstegðrer 96 av befolknlngen I samma ålder 9 I a Karleby O Kronoby O Hela landet r0 11 t2 13 L4 Äldres hälsa och välfärd (tabellerna har uppdaterats) Den åldrande befolkningen medför utmaningar för social- och hälsovården. I Karleby och Kronoby har resurser anvisats för ett förebyggande arbete. Målet är att hänvisa äldre personer till förebyggande verksamhet och påverka de äldre personernas välfärd, hälsa, förmåga att klara sig på egen hand och funktionsförmåga. Enheterna för hälsovård för seniorer i Karleby och Kronoby kallar alla kommuninvånare som fyller 67 och 74 àr till ett förebyggande hälsovårdsbesök. lnom äldreomsorgen görs förebyggande hembesök hos personer som har fyllt 80 år och som bor hemma. Det förebyggande arbetets syfte är att inverka positivt på den äldres livskvalitet och självständighet samt att stödja möjligheterna att bo kvar hemma. Samarbetet mellan idrottsväsendet, hälsovårdstjänsterna och äldreomsorgen har lett till resultat vad gäller stödet för äldres funktionsförmåga och hälsa. I två servicehus för äldre finns det gymutrustning som är designad för seniorer. På gymmen finns aktiva motionsgrupper som leds av personer som genomgått utbildningen Vertaisveturi. Verksamheten är mycket populär och varje vecka deltar över 500 personer. I framtiden blir den demografiska försörjningskvoten i Karleby och Kronoby en allt större utmaning. Med tanke på ordnandet av tjänster måste man se till att tjänsterna inriktas enligt behov, att kriterierna för erhållandet av tjänster iakttas och att personalresurserna utnyttjas optimalt. Demografisk försörjningskvot (Barn och äldre per 100 personer i arbetsför ålder) 8

10 Demo gra fi s k fö rsörjnln gskvo t a Karleby O Kronoby O Hela landet L4 Befolkníngsprognos 2072 Den dernogref ske försörjningskvoten ãols A ?oLL 20L5 ZA Hela - - Karleby landet Kronoby Främjande av hälsa och välfärd Enligt hälso- och sjukvårdslagen, som trädde i kraft 2011, ska en kommun bevaka kommuninvånarnas hälsa och välfärd och de faktorer som påverkar dessa inom varje befolkningsgrupp och observera effekterna av de åtgärder inom den kommunala servicen som sätts in för att svara mot kommuninvånarnas välfärdsbehov. Karleby stads första omfattande välfärdsberättelse godkändes av stadsfullmäktige den 18 november En välfärdsberättelse för 2014 godkändes av stadsfullmäktige den 26 januari

11 lnsatsområden för välfärdsplanen för och preciseringar för 2015 Systemet för välfärdsledning etableras o Främjandet av välfärden införs som en del av planeringen, genomförandet och utvärderingen av kommunens verksamhet och ekonomi och kopplas till upprättandet av budgeten. o Användningen av förhandsbedömning av konsekvenserna etableras. Uppgifterna som framgår av välfärdsberättelsen har legat till grund för välfärdsplanerna. Att använda uppgifterna som framgår av välfärdsberättelsen som ett instrument för ledning och planering kräver dock fortfarande inlärning och handledning. Användningen av uppgifterna som ingår i välfärdsberättelserna ska relateras till anvisningarna om ekonomiplanering. Förutsättningarna för kommuninvånarnas välfärd förbättras - Riskgruppernas delaktighet, välfärd och hälsa ökar; Förebyggande arbete och tidigt stöd har effekt. o Förebyggande verksamhet och tidigt ingripande effektiviseras.. lnvånarnas eget ansvar stärks och invånarnas delaktighet i tjänsterna förbättras. Folksjukdomarna minskar. Psykiska störningar, hjärt- och blodkärlssjukdomar, typ 2 -diabetes och alkoholsjukdomar förebyggs och deras förekomst minskar. o Levnadssätt som främjar hälsan stärks. Med främjande av hälsa avses all verksamhet som syftar till att förbättra hälsan och funktionsförmågan och att minska hälsoproblemen och skillnaderna i hälsa mellan befolkningsgrupperna. Detta innebär att man systematiskt påverkar förutsättningarna för hälsa och välfärd, såsom levnadssätt, levnadsförhållanden och livsm i ljö samt ti I lgång ti ll funktionsdug liga tjänster. De åtgärder som social- och hälsovårdstjänsterna har planerat med avseende på insatsområdena framgår av välfärdsplanen för i anknytning till välfärdsberättelsen. 2. Social- och hälsovårdsväsendets ekonomi 2014 Allmänt Stadsstyrelsen godkände dispositionsplanen för budgeten för social- och hälsovårdsväsendet för 2Q14. Ar 2013 har det inletts ett omfattande anpassningsprogram för i syfte att se till att ekonomin hålls inom de strama ramarna. Verksamheten ikarleby I Karleby uppgick den totala ökningen av kostnaderna till euro, d.v.s. + 4,1 procent, och den fördelade sig på följande sätt: personalutgifter euro, upphandling av tjänster euro, understöd euro och övriga verksamhetskostnader euro. I fråga om kostnadsslaget material, förnödenheter och varor uppgick besparingarna till euro. lntäkterna ökade från året innan med sammanlagt 11752Q2 euro, d.v.s. med 7,6 procent. Karlebys nettobudget underskreds med euro. Tack vare de anpassningsåtgärder som vidtogs och återbäringarna från den specialiserade sjukvården i slutet av året var resultatet 1,6 miljoner euro bättre än prognosen. I Karleby ökade verksamhetskostnaderna med 4, I procent. l0

12 Administration - Verksamhetsintäktsutfallet motsvarade det förväntade. Anslagen för verksamhetskostnaderna överskreds med ca euro. Kostnaderna för administrationen minskade med över 10 procent fràn2013. Socialarbete - lnflödet av intäkterna överskred målen på grund av de ökade intäkterna för utlänningsverksamhet i förhållande till året innan. Verksamhetskostnaderna överskreds inom utkomststödet med ca euro. Kostnaderna för utlänningsverksamheten har påtagligt ökat på grund av att nya flyktinggrupper togs emot. För utlänningsverksamheten användes ett belopp som var euro större än året innan. Staten ersätter kostnaderna nästan helt och hållet. Det allmänna ekonomiska läget har ökat behovet av utkomststöd. Det ursprungliga anslaget för kommunandelen för arbetsmarknadsstödet var euro lägre än bokslutet för Det höjdes dock med ett tilläggsanslag på euro. Handikappse vice Målet för inkomstutvecklingen nåddes inte helt. Verksamhetskostnaderna har ökat med nästan 10 procent. Ökningen berodde på boendeservice och ökat ekonomiskt stöd. Behovet av personlig assistans och stödtjänster har alltjämt ökat. Ätdreomsorg lntäkterna har stigit från foregående àr med ca euro. Verksamhetskostnaderna steg från året innan med 3 procent. De största bristerna påträffades inom boendeservicen och stödtjänsterna. En övergång till s.k. lättare tjänster med hjälp av servicehandledning betonas ständigt och det innebär att omfattningen av s.k. tunga tjänster kan minska. Hemvård och stöd för närståendevård - Verksamhetsintäktsutfallet var gott. Okningen uppgick till över 6 procent. Verksamhetskostnaderna har hållits nästan på samma nivå som Utvecklingen följer äldreomsorgsstrategin. Servicehandledningen har vida re utvecklats och ytterl i g a re effektivise rats. Primärvård - lnkomstutvecklingen var nöjaktig. lnom framför allt öppenvården underskreds emellertid de beräknade inkomsterna till följd av att exempelvis antalet läkarbesök minskade. En del av inkomstförändringen beror på att intern fakturering för röntgen infördes under året. Verksamhetskostnaderna ökade med totalt 2,5 procent. Ökningen var störst inom de gemensamma hälsovårdstjänsterna till följd av att kedjebildade anställningsförhållanden inom personalpoolen omvandlades till ordinarie anställningsförhållanden (26 personer). Kostnaderna för öppenvården steg från fjolårets nivå med euro. På vårdavdelningarna sjönk kostnaderna. Vårens epidemier försvårade också verksamheten. lnom mun- och tandvården kan som orsaker till de ökade utgifterna nämnas att extraarbete har utförts för att förkorta köerna. Specialiserad sjukvård - Kostnadsutvecklingen för den specialiserade sjukvården var ytterst god till följd av att slutet av året var gott. Utgifterna för den specialiserade sjukvården exkl. prehospital akutsjukvård ökade endast med ca 3 procent. Kostnaderna för tjänsterna har minskat på ett flertal sektorer men framför allt inom psykiatrin har kostnaderna ökat. Ansvaret för den prehospitala akutsjukvården överfördes vid ingången av 2013 på sjukvårdsdistriktet. Kostnaderna för den prehospitala akutsjukvården i Karleby ökade under 2Q14 med över hälften ijämförelse med Verksamheten i Kronoby I Kronoby minskade kostnaderna med ca i jämförelse med Utfallet fördelade sig på följande sätt: personalutgifter Q0 euro, upphandling av tjänster euro, material och förnödenheter euro, understöd euro och övriga verksamhetskostnader euro. Aven intäktsbeloppet sjönk något från året innan. 1l

13 Nettomålet för budgeten underskreds med euro. Till detta räknas kostnaderna för flyktingverksamheten ( euro) och Kronobys andel av avskrivningarna av anskaffade anordningar, program och materiel ( euro). Nettoöverskridningen för verksamheten i egentlig mening uppgick således till euro. Resultatet var bättre än det som hade prognostiserats. Förvaltning - Verksamhetskostnaderna sjönk något från året innan. Nettomålet för budjeten nåddes nästan. Socialarbete - Det inflöt knappt inga intäkter alls under året. lnkomsterna för flyktingverksamheten betalas direkt till kommunen. Verksamhetskostnaderna stannade på så gott som samma nivå som föregående år. Aven i Kronoby ökade utgifterna för utkomststöd påtagligt. Den största ökningen påträffades inom det grundläggande utkomststödet. Handikappservice - lnflödet av intäkter nådde inte budgetmålet. I fråga om kostnaderna överskreds den totala budgeten något. Beloppen för ekonomiskt stöd ökade. Kostnaderna för öppenvården och boendeservicen utvecklades nästan i enlighet med budgeten. Aldreomsorg, hemvård och stöd för närståendevård - lntäktsinflödet motsvarade inte budgeten. Verksamhetskostnaderna sjönk med nästan 11 procent, de budgeterade kostnadsposterna iakttogs på ett bra sätt och anslagen sjönk. Den sjunkande kostnadsutvecklingen förklaras med att en vårdavdelning inrättades i Terjärv. Till den överfördes en del av resurserna för äldreomsorgen. Primärvård - lntäktsutfallet överskred påtagligt budgeten. lntäktsinflödet uppgick till endast 104,3 procent. Verksamhetskostnaderna för öppenvården ökade från året innan och överskreds (utfall 106,1 procent). Okningen berodde på att kostnaderna för avtalen om upphandlade tjänster och för lokalerna ökade. Den totala ökningen av utgifterna för primärvården berodde i hög grad på den vårdavdelning som inrättades på Terjärv vårdcenter och utgifterna för den bokfördes på primärvården. Utgifterna för mun- och tandvården ökade och överskreds med 5,6 procent. Aven intäkterna ökade. Specialiserad sjukvård - Kronobys bruk av och kostnader för den specialiserade sjukvården minskade kännbart med 9,9 procent. Bruket av Malmska sjukhuset har minskat. Kostnaderna för prehospital akutsjukvård ökade i Kronoby med cirka hälften. Sammanfattning I Karleby ändrades nätverket för verksamhetsställena inom bland annat rådgivningsverksamheten genom att Halkokari rådgivningsbyrå flyttade ihop med Mariegatans rådgivningsbyrå. Man har stävjat personalutgifterna genom att t.ex. påverka vikariekostnaderna och dra nytta av personalpoolen. I Kronoby var resultat gott iförhållande till budgeten. Såväl i Karleby som i Kronoby överskred utgifterna för utkomststöd och arbetsmarknadsstöd budgetmålen. 12

14 1. Verksam hetsintäkter 8G2014 BS20l4 Tot.-% OverJunderskott BS 2013 Andring Andring To VerksamheUlGrleby F0nêltning Socialt arbete Handikappservice Socialt arbete och handikappservice totalt Àdreomsorg Hemvård Aldreomsorg totalt Primänárd Special iserad sjukvård Socialt arbete totalt H åls oé rd s väs en det tota lt Katleby totaft 345 r ' lo} I l ,0 % 122,5 Yo 90,3 % 115,2 o/o 103,5 o/o 113,6 Yo 105,3 % 92,3 o/" 0,0 % 108,4Yo 92,3Yo ,7 vo t õ90 sz I ', ,4 0/o 23,20/o -13,8 % 14,5% 7,9% 5,5 0/o 7,4% 4,6% 0,0 Yo 8,6 % 4,6 0/o 15 5öU CZZ ZUZ /,ö5 70 Verksamhet/Kronoby Fönaltning Socialt arbete Handikappservice Socialt arbete och handikappsenice totalt Àdreomsorg Hemvård Aldreomsorg totalt Primärvård Special iserad sjukvård Socialt arbete totalt H äl s ovå rd s väs en d et tota lt tlronooy þarlt Social- och hälsovårds nä m nden tota lt ' ,0 % 53,4 0/o 85,1 0/o 82,7 Yo 97,2Yo 83,7 0/o 92J Yo 99,0 % 0,0 % 91,4% 99,0 % I ,0% ll I ' '#JAKo/o! 195,4 0/o -7,9Yo -4,6 to -11,1 0/o -13,01o -11,80/o 73,0 o/o 0,0 % -11,4 Yo 73,0 Yo ,09% Fönêltning Socialt arbete Handikappservice Socialt arbete och handikappservice totalt Aldreomsorg Hemvård Aldreomsorg totalt PrimäMrd Specialiserad sjukvård Socialt arbete lotalt H å I s ovå rds väs en det tota lt I ,0 % 122,3 a/o 89,9 % 114,5 Yo 102,8 0/o 105,3 % 103,3 0/o 93,1 Yo 0,0 % 106,6 % 93,1 % ', Nämnden totalt I I I ,4Yo 23,3Yo -13,3 o/o 14,1 To 5,41o 0,7 0/o 4,41o 10,5 o/o 0,0 % 6,4 0/o 10,5 0/o ,6% t,50 70 Ekonomiîötvaltni ng/soi I i Fri i s l3

15 2, Verksamhetskostnader BG20l4 BS 2014 Tot. -% Över-/underskott BS 2013 Andring Andring % VerksamheUKarleby Fönaltning Socialt arbete H and ika ppservice Socialt arbete och handikappservice totalt Aldreomsorg Hemvård Aldreomsorg totalt Primänard Specialiserad sjuklard Socialt arbete totalt Hälsovå rd s väsendet totalt I 't ,3 % 104,5 % 109,8 % 107,0 o/o 103,8 % 103,2 0/o 103,6 % 100,2 0/o 98,1 % 101,4 0/o 98,9 % Karleby totalt ,0 % VerksamheUKronoby I I l I 0t l {0 926 I I ,9 % 14,0 0/o 7,6% 10,8 % 3,0% 6,8 % 4,3% 1,6 Yo 5,0 % 6,2 0/o 3.7 % ,81 % Fönaltning Socialt arbete H and ika ppservice Socialt arbete och handikappservice totalt Aldreomsorg Hemvård Aldreomsorg totalt Primänard Specialiserad sjukvård Socialt arbete totalt Hàlsovå rds väsendet totalt 't I 't I t t ,2 0/o 102,7 0/o 102,8 o/o 102,8% 96,7 % 96,4% 96,6 % 104,2 0/o 97,3 0/o 95,0 % 100,5 % Kronoby totalt s ,5 % '1 10 I l ,7 % 8,7 % 11,4 0/o 10,4 0/o -8,7 0/o -4,4 0/o -7,4 o/o 7,B% -8,7 o/o 10,3 Yo 7,9 0/o {,63 % Social- och hälsovårdsnämnden totalt Fönaltning Socialt arbete H and ika ppservice Socialt arbete och handikappservice totalt Aldreomsorg Hemvård Aldreomsorg totalt Primärvård Specialiserad sjukvård Socialt arbete totalt Hälsovårdsväsendet totalt I I I l ,9 % 104,4 % 109,0 % 106,6 % 102,4 o/o 102,0 o/o 102,2% 100,7 0/o 98,0 % 100,5 % 99,1 % I l6l l Nâmnden totalt ,9 % Bokdut I t I ,4 0/o 13,7 0/o 8,0 % 10,8 % 0,5 % 4,8 0/o 1,9 0/o 2,3 0/o 3,3 0/o 3,7 0/o 4,2 o/o ,10 0/. Ek onomilötva t tni nglsoi I i F t i i s t4

16 3. Verksamhetsbidrag 8G2013 BS20'13 fot.-% OverJunderskott. BS Andring Andring % VerksamheUKarleby Fönaltning Socialt arbete Ha ndi kappservice Socialt arbete och handikappservice totalt Aldreomsorg Hemvård Aldreomsorg totalt Primärvård Specialiserad sjukvård Socialt arbete totalt Hälsovårdsvåsendet tota lt Karleby totalt ,3 % ,9 % ,QYo ' ,9 % -r ,9 % ' r1 3r1 ssl 102,1% ,2% ,6 % ,1 % I ,1 % ,2o/o ,6 % I ,8 To 11,9% 8,9 % 10,3 0/o 1,3% 7,0Y0 3,5% 1,1 to 5,0 % 5,8 0/o 3,7 Yo.'t ,51 % VerksamheUKronoby Fönaltning Socialt arbete Handikappservice Socialt arbete och handikappservice totalt Aldreomsorg Hemvård Aldreomsorg totalt Primärvård Specialiserad sjukvård Socialt arbete totalt Hälsovårdsväsendet totalt r ,2Yo 103,0 0/o 103,6 % 103,4 0/o 96,6 % 99,2% 97,4% 105,2 0/o 97,3 0/o 95,5 % 100,6 % Krcnoby totalt ,0 % t r ' I ,7 lo 8,4% 12,3 0/o 10,9 % -8,3 % -2,6% -6,6 % 0,8 % -8,7 Yo -10,21o 5,5 0/o ,27 % Social- och hälsovårdsnämnden totalt Fönaltning Socialt arbete Handikappservice Socialt arbete och handikappservice totalt Aldreomsorg Hemvård Aldreomsorg totalt Primärvård Specialiserad sjukvård Socialt arbete totalt H ä lsovårdsväs endet totalt ffiffitffiffi l ,3 % 101,0 % 110,1 Yo 105,7 % 102,2"/o 101,6 % 102,0% 102,0 % 98,0 % 99,4 Yo 99,4 Yo r Nämnden totalt ,6 % s 'l r ,8 % 11,7 0/o 9,2Yo 10,4 Yo -1,0% 5,3Y0 1,3Y0 1,1 Yo 3,3% 3,2% 3,9 % t,740/o Ek onomiförva I tni ngen/ja r i Saa r i nen t5

17 Social- och hälsovårdsväsendewerksamhetsintäkter I I N imnden t Kadebytotalt Kronobytotalt tr BS I trbc I totalt Sociaf - och hälsovårdsväsendewerksamhetskostnader 20' Karleby totalt Krcnobytotalt Nämnden totalt tr tr BG a 8s2014 I t6

18 Sociaf- och hälsovårdsväsendewerksamhetsbidrag Kadebytotalt Krcnobvtotalt Nämnden totalt tr a Bc a 8s Socia l- och hä lsovå rdsväsen dewerksam hetsbid ragets avvikelse från budgeten totalt Nämndentotalt l7

19 3. Kvalitetsledning Enligt 8 $ i hälso- och sjukvårdslagen ska en offentlig verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården göra upp en plan för kvalitetsledningen och för hur patientsäkerheten tillgodoses. I planen ska samarbetet med serviceproducenterna inom socialvården beaktas i syfte att främja patientsäkerheten. Enligt 47 S i den nya socialvårdslagen ska en verksamhetsenhet inom socialvården eller en annan aktör som ansvarar fór den samlade verksamheten göra upp en plan för egenkontroll för att säkerställa socialvårdens kvalitet, säkerhet och ändamålsenlighet. Planen ska vara offentligt framlagd, förverkligandet av den ska följas upp regelbundet och verksamheten utvecklas utifrån respons som regelbundet samlas in från klienterna och verksamhetsenhetens personal Kvaliteússysfem för social- och hälsovârdsväsendet i Karleby Man fortsatte systematiskt med kvalitetsarbetet inom social- och hälsovårdstjänsterna. En årsplan för kvalitetsarbetet med en tidsplan för de åtgärder som är viktiga med tanke på kvalitetsledningen har varit ett stöd för cheferna. En auditering utfördes för att förnya kvalitetscertifikatet för äldreomsorgen och hälsovårdstjänsterna i Karleby Vid den upprepade auditeringen för kvalitetscertifikatet utvärderades hur villkoren för kvalitetscertifikatet har nåtts och läget i fråga om kvalitetsledningen på organisationsnivå. Auditeringen resulterade i att social- och hälsovårdsväsendet i Karleby fick ett flertal specialomnämnanden på organisationsnivå. Till dem hörde exempelvis:. Klient- och patientorientering och respekt för självbestämmanderätt har betonats i verksamheten. o Aktivt samarbete har bedrivits i området.. Servicestrukturen för äldreomsorgen har utvecklats i enlighet med de rikstäckande rekommendationerna. o Främjandet av hälsa har utvecklats.. Utvecklingsrekommendationer som har getts på basis av ledningssynerna har tagits med i utvecklingsplanerna för enheterna. Permitteringarna har planerats på ett bra sätt i samarbete med personalen. o. lntroduktionspraxisen har avancerat och ett introduktionskort för chefer och en personalguide används.. Genom JET-utbildning har man främjat en positiv inställning till utbildning och även ledarskap. o lnsatser har gjorts för att främja personalens välbefinnande i arbetet och antalet sjukfrånvarodagar har minskat. Enheterna har brukat och dragit nytta av utvecklingsplaner.. D agnoser har registrerats till rentav 80 procent. r Användningen av Haipro har effektiviserat patientsäkerheten och användningen och nyttjandet har breddats. Auditeringen resulterade i att kvalitetscertifikatet förnyades för hälsovårdstjänsterna och äldreomsorgen i Karleby till att gälla under de tre kommande åren Ledningssyner Sexton ledningssyner förrättades enligt planen for kvalitetsledningen. De förrättades på följa nde en heter/verksam hetsställen : Social- och handikappservice: Solgården, boendeenheten på Runebergsgatan, Karleby vårdhem, verksamhetscentret Kompassen, hemservice för barnfamiljer, handledning för familjer på rådgivningsbyråerna, servicecentret för arbetskraft. l8

20 Äldreomsorg: hemvårdsområde 1, hemvårdsområde 4, hemvårdsområde 7, Hopijakumpu, Kuusikumpu, Heimbo. Hälsovårdstjänster: mottagningsverksamheten, vårdavdelningarna, hälsocentralssjukhusets avdelning iterjärv, verksamhetsstället i Nedervetil. I ledningssynerna deltog social- och hälsovårdsdirektören och servicedirektören för enheten. I ledningssynerna deltog som företrädare för social- och hälsovårdsnämnden Roy Sabel, Markku Kallinen, Liane Byggmästars och Stefan Högnabba. Som företrädare för enheten/verksamhetsstället deltog de ansvariga personerna, cheferna och personalen på enheterna. Vid ledningssynerna diskuterades enhetens verksamhet, personalbehov, verksamhetsmål och problem. Under ledningssynerna bekantade man sig också med lokalerna för enheterna/verksamhetsställena och bristerna i dem samt behovet av lokaler. På basis av synerna tog man fram utvecklingsförslag och gjorde upp åtgärdsplaner. Observerade utveckli ngsobjekt: Vid ledningssynerna har man nu kunnat folja hur utvecklingsförslagen från tidigare syner har realiserats. Det har också konstaterats att enheterna har tagit itu med de utvecklingsförslag som har lagts fram. Cheferna på enheterna bär ansvar för genomförandet av de utvecklingsförslag som läggs fram i samband med ledningssynerna och de åtgärder som har vidtagits följs alltid vid de därpå följande synerna. Vid ett flertal syner kom det fram att man ytterligare bör satsa på att introducera personalen och komma ihåg att anställda som återvänder från en lång ledighet (vårdledighet, studieledighet) också bör få introduktion. En utvärdering av introduktionen bör dessutom göras i enlighet med planen och dokumenteras isystemet HRM. Vid ett flertal ledningssyner tog man också upp att utvecklingssamtal bör föras systematiskt. Aven av resultaten av en personalenkät framgick det att utvecklingssamtal inte förs i tillräcklig utsträckning. Den behållning som utvecklingssamtalen ger bör nyttjas i samband med att utbildningsplaner görs upp och det här bör effektiviseras också på enheterna. Det anses vara nödvändigt att ordna utbildning inom exempelvis följande delområden: ekonomisk kompetens och ergonomi. Aven vid de interna auditeringarna lade man märke till att personalen bör få ökade kunskaper i ekonomiförvaltning. På enheterna bör man också se till att det i budgeten för enheten har reserverats tillräckligt med pengar för fortbildning. Vid synerna uppmärksammade man att de dokument som gäller verksamheten på enheten (verksamhets- och ekonomiplan, verksamhetsberättelse, plan för egenkontroll, utvecklingsplan, arkivbildningsplan) bör göras upp och gås igenom tillsammans med personalen. Man bör även gå igenom den ekonomiska situationen med personalen regelbundet. Det saknas fortfarande regelbunden mötespraxis och regelbundna utvecklingsdagar på en del enheter och man bör satsa på de här. Aven genom att aktivt använda Tietopakki kan man främja en effektiv informationsgång. För att göra kontaktytorna inom vård- och servicekedjorna smidigare ansåg man att det är viktigt att enheterna håller gemensamma möten och att de under dem tar upp arbetsfördelningen och betonar ett undanröjande av överlappningar och smidiga processer. Viktiga externa samarbetskumpaner är exempelvis den specialiserade sjukvården, Beroendecentret Porten, Mannerheims Barnskyddsförbund MLL och övriga aktörer inom 19

Social- och hälsovårdsväsendets verksamhetsberättelse 2015

Social- och hälsovårdsväsendets verksamhetsberättelse 2015 KOKKOLA KARLEBY Social- och hälsovårdsväsendets verksamhetsberättelse 2015 Social- och hälsovårdsnämnden 18.5.2016 Innehållsförteckning 1. Invånarnas hälsa och välfärd... 4 2. Social- och hälsovårdsväsendets

Läs mer

Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby. Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015

Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby. Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015 Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015 Procedurbestämmelser Äldreomsorgslagen medförde inga subjektiva nya rättigheter

Läs mer

Föreskrift 1/ (9)

Föreskrift 1/ (9) Föreskrift 1/2014 1 (9) Föreskrift om planen för egenkontroll för privat socialservice och offentlig äldreomsorg: innehåll, uppgörande och uppföljning Bemyndigande Målgrupper Giltighetstid Lagen om privat

Läs mer

INSTRUKTION FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET 2015 2017

INSTRUKTION FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET 2015 2017 INSTRUKTION FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET 2015 2017 1 Innehåll 1. VERKSAMHETSIDÉ... 4 2. GRUND FÖR INSTRUKTIONEN... 4 3. SAMMANTRÄDES- OCH FÖRVALTNINGSFÖRFARANDE... 4 3.1. Tid och plats för sammanträde...

Läs mer

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster Stadsfullmäktige 84 27.10.2014 Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster FGE 84 Stadsstyrelsen 6.10.2014 476 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 och ekonomicheferna Stadsfullmäktige

Läs mer

Säkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun 2010 2015 GENOMFÖRANDEPLAN

Säkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun 2010 2015 GENOMFÖRANDEPLAN Säkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun 2010 2015 GENOMFÖRANDEPLAN INNEHÅLL 1. Målen för säkerhetsplanen, innehållet i åtgärdsprogrammet, de ansvariga personerna för

Läs mer

PATIENT- OCH KLIENTSÄKERHETSPLAN FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET I KARLEBY OCH KRONOBY 2015 2017

PATIENT- OCH KLIENTSÄKERHETSPLAN FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET I KARLEBY OCH KRONOBY 2015 2017 PATIENT- OCH KLIENTSÄKERHETSPLAN FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET I KARLEBY OCH KRONOBY 2015 2017 1 Innehåll 1. INLEDNING 4 2. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET I KARLEBY OCH KRONOBY 4 2.1 Social- och hälsovårdsväsendets

Läs mer

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008. RP 34/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 29 b i socialvårdslagen samt om ändring av folkhälsolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen

Läs mer

Socialombudsmannens utredning 2014

Socialombudsmannens utredning 2014 Sivu 1/13 Socialombudsmannens utredning 2014 Karleby, Kronoby och Affärsverket för social- och hälsovård Jyta Social- och patientombudsman Helinä Jokitalo Centria- ammattikorkeakoulu Hälsovägen 1 67200

Läs mer

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla Kaste-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade

Läs mer

Pargas stad Bokslut 2013 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD

Pargas stad Bokslut 2013 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD snämnden savdelningen Katariina Korhonen Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare samt brådskande vård till alla behövande. Barn-, mödra-, skol-, studerande- och företagshälsovård

Läs mer

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster till rimliga kostnader.

Läs mer

INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9)

INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9) Kristinestad Instruktion för vård- och omsorgscentralen 1 INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad 31.1.2011 ( 9) Samarbetsförfarande 7.12.2010 Vård- och omsorgsnämnd

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

1 (6) 30.12.2013 777/62/2014. Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER

1 (6) 30.12.2013 777/62/2014. Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER 1 (6) Promemoria Tukes diarienr 30.12.2013 777/62/2014 Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER Syftet med trygghetstjänster som ordnas

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ÄLDREOMSORGEN I KARLEBY OCH KRONOBY FÖR 2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ÄLDREOMSORGEN I KARLEBY OCH KRONOBY FÖR 2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ÄLDREOMSORGEN I KARLEBY OCH KRONOBY FÖR 2015 1 Verksamhetsplanen för för 2015 baserar sig på planen för från 2014 (lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och

Läs mer

Pargas stad Bokslut Social- och hälsovård

Pargas stad Bokslut Social- och hälsovård ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Gun Sirén, äldreomsorgschef Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord

Läs mer

KARLEBY STAD HANDIKAPPRÅDET I KARLEBY. Verksamhetsberättelse

KARLEBY STAD HANDIKAPPRÅDET I KARLEBY. Verksamhetsberättelse KARLEBY STAD HANDIKAPPRÅDET I KARLEBY Verksamhetsberättelse 2013 Innehållsförteckning Handikapprådets sammansättning 2013... 3 Sammanträden... 4 Utlåtanden, förslag, ställningstaganden, meddelanden och

Läs mer

Kriterier för hemvården fr. o. m

Kriterier för hemvården fr. o. m Kriterier för hemvården fr. o. m 1.1 2017 Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Kriterier för hemvården Funktionsförmåga Servicebehov Servicemängd Målsättning för servicen Serviceform

Läs mer

Grunder för beviljandet av stöd för närståendevård

Grunder för beviljandet av stöd för närståendevård KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD Grunder för beviljandet av stöd för närståendevård i Karleby och Kronoby Arbetsgrupp: Lena Aho-Rintamäki, Iiris Jurvansuu, Kaija Keski-Rahkonen, Eija Korkia-Aho och Hanna

Läs mer

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 4900 Nr 1241 Bilaga ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 1. Institutionsvård Vård som ordnas för en person är alltid institutionsvård då vården har ordnats

Läs mer

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker

Läs mer

Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och

Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2013:11 Vasa den 16.8.2013 Viveca Arrhenius Socialråd Andelen 75 år fyllda

Läs mer

SOCIALSEKTORN Administration 323 521 226 799 550 320 377 806 252 587 630 393 114,55 % 194 595-183 211 Socialarbete och handikappvård Socialarbete Missbrukarvård 23 000 0 23 000 21 087 0 21 087 91,68 %

Läs mer

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg PERSONALSTRATEGI VÄLUTBILDAD, ENGAGERAD OCH MOTIVERAD PERSONAL Kronoby kommun 2010 Godkänd av kommunfullmäktige 9.12.2010 Personalstrategin stöder och främjar genomförandet av Kronoby kommuns Strategi

Läs mer

Plan för egenkontroll inom den privata hälsovården

Plan för egenkontroll inom den privata hälsovården Plan för egenkontroll inom den privata hälsovården 1 (8) 1 Uppgifter om serviceproducenten Serviceproducentens namn Serviceproducentens FO-signum Verksamhetsställets namn Verksamhetsställets postadress

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby

Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby Social- och hälsovårdsnämndens svenska sektion 80 16.06.2015 Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby 423/02/08/00/04/2013

Läs mer

Uppföljning av ålderslagen - Kommunenkät

Uppföljning av ålderslagen - Kommunenkät Uppföljning av ålderslagen - Kommunenkät Skede 1 Information om uppgiftslämnaren 1. Information om uppgiftslämnaren * 2. Tjänstebeteckning * 3. E-post * 4. Telefon *. Information om Kommunen/*Samkommunen

Läs mer

1. Registrets namn Patientregister för Kronoby hälso- och sjukvård Abilita

1. Registrets namn Patientregister för Kronoby hälso- och sjukvård Abilita DATASKYDDSBESKRIVNING Personuppgiftslagen (523/99) 10 och 24 Upprättad: 30.7.2012 1. Registrets namn Patientregister för Kronoby hälso- och sjukvård Abilita 2.Registeransvarig Karleby stad Social- och

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 240/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre PROPOSITIONENS

Läs mer

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto

Läs mer

Patientsäkerhetsplan år 2015

Patientsäkerhetsplan år 2015 Patientsäkerhetsplan år 2015 0 Innehåll Innehåll... 1 1. Utgångspunkter för patientsäkerhetsarbetet... 1 2. Patientsäkerhetsarbetets ledning och ansvarspersoner... 3 3. Insatsområden i enlighet med patientsäkerhetsstrategin...

Läs mer

MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL

MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL ÅTGÄRDSFÖRSLAG 1. FÖREBYGGANDE ARBETE MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL 1.1 Effektivisera det förebyggande arbetet Åtgärderna indelas enligt åldern: 1) Spädbarn, 0 2 år 2) Barn i lekåldern, 3 5 år 3)

Läs mer

Skyddskläder och personlig skyddsutrustning enligt arbetarskyddslagstiftningen

Skyddskläder och personlig skyddsutrustning enligt arbetarskyddslagstiftningen CIRKULÄR Nr 10/2014 Handläggare Kommunala avtalsdelegationen Henrik Häggblom 2014-02-27 Datum Mottagare Kommunerna och kommunalförbunden på Åland Skyddskläder och personlig skyddsutrustning enligt arbetarskyddslagstiftningen

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord för åren 2011-2015 och godkänd av stadsfullmäktige 13.4.2011,

Läs mer

RP 154/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst

RP 154/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen

Läs mer

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Utkast till lag 21.12.2016: Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och

Läs mer

Lättläst. kvalitetshandbok

Lättläst. kvalitetshandbok Lättläst kvalitetshandbok Lättläst kvalitetshandbok Kårkulla samkommun 2015 Bearbetning: LL-Center Tryck: Oy FRAM Ab Om den korta kvalitetshandboken Det här är en kort, lättläst version av Kårkullas Kvalitetshandbok.

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG

Läs mer

Lag. om ändring av hälso- och sjukvårdslagen

Lag. om ändring av hälso- och sjukvårdslagen Lag om ändring av hälso- och sjukvårdslagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) 3 4 punkten, ändras 39 1 och 3 mom., det inledande stycket i 40 1 mom. och 1

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

Vad innebär valfrihet för mig

Vad innebär valfrihet för mig Vad innebär valfrihet för mig Enligt utkastet till lag om valfrihet 21.12.2016 1 21.12.2016 Valfrihet är en del av social och hälsovårdsreformen Syftet med social och hälsovårdsreformen är att se till

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar

Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar 27.6.2014 TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Ärende Bakgrund Allmänt Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar FDUV, eller Förbundet De Utvecklingsstördas

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Kontaktperson: Servicechefen för slutenvård och serviceboende Social- och hälsovårdsväsendet PB 43, 67101 KARLEBY 06-828 91 11 (växel)

Kontaktperson: Servicechefen för slutenvård och serviceboende Social- och hälsovårdsväsendet PB 43, 67101 KARLEBY 06-828 91 11 (växel) DATASKYDDSBESKRIVNING Personuppgiftslagen (523/1999) 10 och 24 Upprättad: 21.8.2012 1. Registrets namn Karleby äldreomsorgs datasystem Rai-LTC 2. Registeransvarig Karleby stad www.kokkola.fi 3. Registerärendenas

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 april 2011 377/2011 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

1. Inledning. Övergripande mål, enligt kvalitetsrekommendationen:

1. Inledning. Övergripande mål, enligt kvalitetsrekommendationen: 1. Inledning Eckerö kommun har en äldreomsorgsplan för 2010-2030 som fullmäktige har godkänt i januari 2010. Kvalitetsrekommendationen tjänster för äldre finns det önskemål om att alla kommuner skall ha

Läs mer

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget

Läs mer

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den 7.5.2012 60 VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY 1. Målsättningar och principer för riskhantering... 2 2. Begrepp för riskhantering... 2

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om främjande av idrott I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av idrottslagen (390/2015): 1 kap. Statens idrottsråd 1 Tillsättande av statens idrottsråd och dess sektioner,

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo RSK 677-2005 Utvärdering Enheten för asyl- och flyktingfrågor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Lars Palo Januari 2007 1. Förutsättningar Den 1 januari 1997 överfördes ansvaret för asylsökandes

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Klientombudsmannens redogörelse år 2011

Klientombudsmannens redogörelse år 2011 Klientombudsmannens redogörelse år 2011 Ålands landskapsregering Social- och miljöavdelningen Klient- och patientombudsman Marina Karlsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER...

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Revisionsverkets ställningstaganden

Revisionsverkets ställningstaganden Revisionsverkets ställningstaganden Användning av tekniska hjälpmedel vid servicen till äldre i hemmet Revisionen fokuserade på användning av tekniska hjälpmedel som en del av den servicehelhet som stöder

Läs mer

Kompletteringsutbildning på svenska

Kompletteringsutbildning på svenska Social- och hälsovårdsnämndens svenska sektion 58 26.05.2015 Kompletteringsutbildning på svenska 368/00/01/02/2015 Soh 58 Svenska sektionen 7.4 2015 42: Svenska sektionen beslöt ta upp till behandling

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan

Läs mer

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om skada, ådragen

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Språkprogram Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Arbetsgruppen för språkprogrammet Vasa centralsjukhus, Vasa 6.6.2011

Läs mer

hemtjänsterna i skick

hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick Vi har i Finland lyckats i vårt gemensamma mål, möjligheten ett njuta av allt längre liv med god hälsa och livskvalitet. Å andra sidan är vi den nation i europa

Läs mer

Inledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd... 2 Statistik...

Inledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd... 2 Statistik... Omfattande välfärdsberättelse för Korsholms kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Inledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd...

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

FÖRSLAG TILL FÖRFARINGSSÄTT I BORGÅ STAD BRÅDSKANDE SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD FÖR PERSONER SOM VISTAS OLAGLIGT I LANDET

FÖRSLAG TILL FÖRFARINGSSÄTT I BORGÅ STAD BRÅDSKANDE SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD FÖR PERSONER SOM VISTAS OLAGLIGT I LANDET FÖRSLAG TILL FÖRFARINGSSÄTT I BORGÅ STAD BRÅDSKANDE SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD FÖR PERSONER SOM VISTAS OLAGLIGT I LANDET PERSON SOM VISTAS OLAGLIGT I LANDET En person som inte har rätt att vistas i landet enligt

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Patientens rättigheter

Patientens rättigheter Patientens rättigheter 1 Patientens rättigheter Var och en som är stadigvarande bosatt i Finland har rätt till hälso- och sjukvård av god kvalitet. Patientens människovärde, övertygelse och integritet

Läs mer

Karleby stads välfärdsberättelse. Årsrapport för 2014. Plan för 2015

Karleby stads välfärdsberättelse. Årsrapport för 2014. Plan för 2015 Karleby stads välfärdsberättelse Årsrapport för 2014 Plan för 2015 1. Utvärdering av och rapport för innevarande år I den årliga välfärdsberättelsen granskas och utvärderas de mål som uppställdes för insatsområden,

Läs mer

Karleby stads välfärdsberättelse. Årsrapport för 2014. Plan för 2015

Karleby stads välfärdsberättelse. Årsrapport för 2014. Plan för 2015 Karleby stads välfärdsberättelse Årsrapport för 2014 Plan för 2015 1. Utvärdering av och rapport för innevarande år I den årliga välfärdsberättelsen granskas och utvärderas de mål som uppställdes för insatsområden,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Grundtrygghetsnämndens instruktion. Godkänd av stadsfullmäktige 3 / Grundtrygghetsnämndens verksamhetsidé och -område

Grundtrygghetsnämndens instruktion. Godkänd av stadsfullmäktige 3 / Grundtrygghetsnämndens verksamhetsidé och -område 1 (5) Grundtrygghetsnämndens instruktion Godkänd av stadsfullmäktige 3 / 21.1.2014 1 Grundtrygghetsnämndens verksamhetsidé och -område Grundtrygghetsnämndens verksamhetsidé är, att utveckla förhållandena

Läs mer

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK Bestämmelser, tillämpningar och reformförslag Gustav Wikström Grundskolans specialundervisning är lagstadgad GrUL 17 : Elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter

Läs mer

Vad innebär socialoch

Vad innebär socialoch Vad innebär socialoch hälsovårdsreformen för mig? Social- och hälsotjänsterna 2019 enligt utkastet till regeringens proposition 11/2016 1 Detta är social- och hälsovårdsreformen Social- och hälsovårdsreformen

Läs mer

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig?

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? VANLIGA FRÅGOR OM SAMARBETSLAGEN Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? Frågan gäller tillämpning av arbetsavtalslagen och hör till

Läs mer

Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola. Korsholms kulturhus

Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola. Korsholms kulturhus Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola Österbottens förbund den 21 september 2012 Korsholms kulturhus Innehåll De finska

Läs mer

De viktigaste observationerna vid revisionen och ställningstaganden

De viktigaste observationerna vid revisionen och ställningstaganden De viktigaste observationerna vid revisionen och ställningstaganden Integration inom social- och hälsovården Vid utgången av 2012 uppgick antalet utländska medborgare i Finland till 195 511, vilket utgör

Läs mer

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN Kriterier för beviljande av stöd för närståendevård och tillämpningsanvisningar inom äldreomsorgen. Stödet

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Patientens rättigheter

Patientens rättigheter Patientens rättigheter Valvira.fi @ValviraViestii Patientens rättigheter VARJE PATIENT HAR RÄTT TILL hälso- och sjukvård av god kvalitet. Patientens människovärde, övertygelse och integritet ska respekteras.

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015

Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015 Vård- och omsorgsnämnden 61 12.06.2014 Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015 Vård- och omsorgsnämnden 61 Kommunerna kan själva fastställa avgiftsgrunder

Läs mer

TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten

TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Tekniska centralens uppgift är att främja och upprätthålla stadsmiljöns funktionsduglighet, trivsamhet och säkerhet genom att styra och övervaka byggandet

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter

Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter Denna broschyr riktar sig till dig som vårdas eller har fått psykiatrisk vård oberoende av din vilja. Broschyren

Läs mer

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN 1 SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN BAKGRUNDSINFORMATION OM MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN (verksamhet från år 2017) - karta över regionen,

Läs mer

DETALJMOTIVERING. Lagförslag. Lag om produktion av social- och hälsotjänster

DETALJMOTIVERING. Lagförslag. Lag om produktion av social- och hälsotjänster DETALJMOTIVERING Lagförslag 3 Definitioner. Det föreslås att till paragrafen fogas som punkterna 6 och 7 definitioner av sjukhus och av tjänsteenhet för krävande socialvård. Definitionerna behövs för att

Läs mer

Anvisning 1/ (6)

Anvisning 1/ (6) Anvisning 1/2015 1 (6) Enligt sändlista Tillämpning av lagstiftningen om privat social- och hälsovård på social- och hälsovårdstjänster som produceras av privata utbildningsanordnare Bakgrund och anvisningens

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer