Social- och hälsovårdsväsendets

Transkript

1 KOKKOLA KARLEBY Social- och hälsovårdsväsendets ve rks a m h ets b e r ättels e 2014 Social- och hälsovårdsnämnden

2

3 lnnehållsförteckning Social- och hälsovårdsdirektörens allmänna översikt 3 1. lndikatoruppgifter om invånarnas hälsa och välfärd 5 2. Social- och hälsovårdsväsendets ekonomi Kvalitetsledning 3.1. Kvatitetssysfem io iioü",i- o,tn netsovàrdsväsendet i Kartebyr, 3.2. Ledningssyner Självutvärderingar och interna auditeringar Utveckling av processerna Klient- och patientsäkerhet Klientinflytande och responssystem Klient- och anhörigräd inom serviceboende och institutionsvàrd 5.2 Responssysfem Negativa händelser, klagomàl och anmärkningar lntern tillsyn och riskhantering Aldreomsorg Social- och handikappservice Hälsovårdstjänster 42 2

4 Social- och hälsovårdsdirektörens allmänna översikt Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsnämnden har agerat i enlighet med sina strategiska mål Centralt med tanke på stabiliseringen av ekonomin har varit förbättrad produktivitet hos tjänsterna, fungerande sätt att anordna tjänsterna på och kompetent personal. Samarbetet mellan primärvården och den specialiserade sjukvården har intensifierats i ytterst hög grad under verksamhetsåret. Med tanke på strukturreformen av social- och hälsovården har det bedrivits ett gott samarbete med den specialiserade sjukvården och affärsverket Peruspaveluliikelaitos Jyta (basservice). Det här arbetet har stärkts med hjälp av en utvecklingsenhet för primärvården och till den har personalresurser anvisats från social- och hälsovårdsväsendet i Karleby, affärsverket Peruspalveluliikelaitos Jyta och Mellersta Österbotten centralsjukhus. Som ett resultat av det goda samarbetet godkände man den första planen för ordnandet av hälso- och sjukvården i landskapet. Arbetet med att bredda den till en plan för ordnandet av social- och hälsovården pågår I slutet av året sattes som mål att integrera social- och hälsovården helt och hållet och ett arbete med att gestalta en målorganisation för integrationen har utförts i samarbete med olika aktörsinstanser. Modellen för målorganisationen stämmer överens med den nya socialvårdslagen och hela den strukturreform som man strävar efter inom social- och hälsovården. En elektronisk välfärdsberättelse har avfattats och social- och hälsovårdsväsendet kan dra nytta av resultaten av den vid planeringsarbetet. På så vis har social- och hälsovårdsväsendet kunnat optimera satsningar på ändamålsenliga objekt och öka genomslagskraften. Till utvecklingsobjekten på grundval av uppgifterna som ingår i välfärdsberättelsen hör att etablera välfärdsledning och att stärka förebyggande åtgärder och stöd på ett tidigt stadium framför allt i fråga om barnfamiljer och ungdomar. Utvecklingsenheten för primärvården och kompetenscentret för det sociala området producerade information som det gick att dra nytta av vid utvecklingen av tjänsterna och servicestrukturen. Målet inför framtiden är att inrätta en bredbasig forsknings- och utbildningsenhet för social- och hälsovården i landskapet i anslutning till det kommande produktionsområdet för social- och hälsovården. Aren 2012 och 2013 var utgiftsutvecklingen för social- och hälsovårdsväsendet i Karleby påtagligt måttfullare än det genomsnittliga i landet. Ar 2014 har utgiftsökningen emellertid varit snabbare än i resten av landet. Med anledning av detta gjordes det en utredning om dagsläget i fråga om social- och hälsovårdstjänsterna i Karleby och behoven av att reformera dem. Utredningen gjordes av Nordic Health Care Group. Utgiftsutvecklingen och svårigheterna med att iaktta budgeten berodde på ett ökat servicebehov på grund av ett ökat invånarantal och på ändringar i ålderstrukturen och lagstiftningen. I enlighet med fullmäktiges vägval tillhandahölls de nödvändiga tjänsterna i form av upphandlade tjänster. De nödvändiga tjänsterna tillhandahölls således inte genom att rekrytera personal. Ar 2014 utfördes på Karleby hälsocentral och inom äldreomsorgen en auditering för att vidmakthålla ett kvalitetscertifikat. Auditeringen utfördes av Qualitor Oy. Auditeringen resulterade i att social- och hälsovårdsväsendet i Karleby fick ett flertal J

5 specialomnämnanden på organisationsnivå. De utvecklingsrekommendationer som har lagts fram på basis av auditeringen behandlas och utifrån dem väljer man ut utvecklingsobjekvgör man upp utvecklingsplaner. I slutet av 2014 infördes ett elektroniskt klientresponssystem inom social- och hälsovårdsväsendet. Via systemet går det att sända anmälan om riskhändelser och ge respons (2417). Klienter gav respons via systemet 150 gånger. Arbetet med att göra riskbedömningar och identifiera risker på arbetsplatserna inom socialoch hälsovårdsväsendet fortsatte i samarbete med arbetsplatserna. I samarbete med företagshälsovården har det utförts grundläggande och inriktade arbetsplatsutredningar. Ett antal förhandlingar om arbetshälsa har också förts. Social- och hälsovårdsväsendet har reagerat på de uppmaningar som regionförvaltningsverket har framställt och på de inneluftsproblem som har uppdagats i samband med arbetsplatsutredningarna och gjort totalriskbedöm ningar. Arbetarskyddschefen har använt sin arbetstid till ett projekt vars mål är att minska antalet sjukfrånvarodagar. Cheferna har också aktiverats till att på ett mera effektiviserat sätt använda modellen för stöd på ett tidigt stadium. I samband med att en beredskapsplan gjordes upp för social- och hälsovårdsväsendet uppmärksammades också brandsäkerheten. För alla enheter inom social- och hälsovårdsväsendet har det gjorts upp en räddningsplan. Det har ordnats övningar i anslutning till planen och de ordnas även framöver. Arbetarskyddspersonalen har deltagit i de utrymningsövningar som har ordnats på arbetsplatserna. Brandsläckningsövningar har ordnats efter behov. (fusf útbnnøn social- och hälsovårdsdirektör 4

6 1. lndikatoruppgifter om invånarnas hälsa och välfärd I det som följer redogörs för allmänna indikatorer som beskriver invånarnas hälsotillstånd. Det redogörs noggrannare för invånarnas välfärd och hälsa i Karleby stads välfärdsberättelse 2013 och den årliga välfärdsberättelsen för Ungdomars hälsa och välfärd Enligt enkäten Hälsa i skolan 2013 har ungdomarnas hälsa och välbefinnande till många delar uppenbart förbättrats. Det finns fortfarande rum för förbättringar men man verkar vara på väg i rätt riktning. Både hos eleverna inom den grundläggande utbildningen och studerande vid gymnasierna har alkoholintaget per vecka och regelbundet drickande i berusningssyfte minskat från början av 2000{alet. Andelen nyktra uppgår till 60 procent av eleverna i både klass åtta och nio i Kronoby och Karleby. Trots att levnadsvanorna har förbättrats bör man även i fortsättningen ta till tals grundläggande saker, såsom näring, vila, motion och sexuell hälsa. l,l.1l5(}y, rr{ir r:liv,r.lk tl o( lr t r firr ödrkolrrì K{t l..lry Irrl.rlltt ll.rlr,r r rlr Lrtr lol I 40 l" 1(, l.r 3 +Motr(,n.'r.il tor l 1.-'t *lovr' r.ìl{l r{jt rrtilr{lr(',irì q ](, It tfl {i IG I ty) t.j,t, l1 d a,t; ì ]t(lal ol I l{}l I lì o -t-l;tlprr lr,rrrrllrr lr rl ëllt.t vrrt {l.rlqrrr.a l.rri.tì,)r fll('r fit.:l un t.. r,rrtlj q - Ftrk',f rl,rl:l r',rrr lr(,r{ rrltr'l r l!rr,,t r!il l:.lrrrt r Ii,1lr.t{,lrn -Or(1.'r ll!et --- PrùÌ.rt r rrrll cl f:,ltt/- ;.1-1, l',1 r y-,r rl ur -r' H lsov nor elrve r ák I oclt 9 r rund:kolan ÍronobV Énh lt,n l-l ir i rkof n 2Gl J 60 tt),10 ì0 5] 7 t9 *ltlolrorrr:r.rr lûr l,trt +5o?úr vjrd,rg.rr mrrr<trr: ltr I I rril!ìt.1r -#Içdrn lr n for lv'o cllrr vrrl rf lorrr { lrrtntjf r-llct rìt, f YJr C? fdjg û lll -Rú.rfr tf,} lfr 1rrr t0 o 20ú7 rû! t01 I I l.l J01l I ; : - *Prrlr.' l Ordr.ltlrÊl {)Cr r!5jd ûìún!t Ltr'! ;-'rn r nrjrr;dtrr rní tl +rt 1,lrt p.l ol,t lr.r dr * ir'r 5

7 Barnskydd Antalet barnskyddsanmälningar låg på samma nivå som Antalet barnskyddsanmälningar uppgick till 1296 àr 2014, anmälningarna gällde 715 barn. Antal bärnrkvddsanmälningar och klicnter i barnskydds öppenvârd I Xarleby 2009"2014 4ûû 05, l rål tl 1.lR t0 ú t 60t 114 6ry) 6'll Gt'l rr (J 1ûtJ r 7t5 + Arl.tl b, r n rlldtlr;rrnl"rlnr n,:r * \nl l b,rrrr oèì,r l l..ì b,rr rtsll dtl rjrtnt,t l,trt orl + Ê øn o(h u!ìfi.ì torn v.tr l kf lrr lrr r l. rri',kyddcl : Or p+rtv.lrd O. I /.lrrrlrl r 0û û lfi){t lú10 2ûtt l0l t0 I t0l1 Antal barnskyddranmälnin3ar och klienter i barnskyddr öpperwård i l(ronoby t 7,] to 60 5t t5 6] -+ Årìt.} b,lr rì sk y(l{l t n rï,ì ln[ì ;!r JO l0 ll l6 37 J4 4l 2ô 5 * lnl" l b rrr r- tl vrlkj b.lt rtrl Trltf urr rtr,rl.:n 61orl --t- tùfrt otlt r*ga lcrrìl?jtrt hhcntrr r lr;t r rr>tyrldt!: ùljl.ir'l'ri rd 0 I.1, r rl :Jr û 20tû t0lo lot I oì I :or l Hälsa och välfärd hos personer i arbetsför ålder På kommunnivå finns det inte uppgifter om hela vuxenbefolkningens hälsotillstånd på samma sätt som enkäten Hälsa i skolan producerar uppgifter om ungdomar. Vuxenbefolkningens hälsa följs bl.a. via sjuklighetsindex och arbetsoförmåga samt brukade hälsovårdstjänster. Genom standardisering kan ålders- och könsstrukturens inverkan på indextalet elimineras och därmed är det möjligt att göra regionala jämförelser 6

8 oavsett de skillnader i ålders- och könsstrukturen som förekommer mellan de olika regionerna. I THL:s sjuklighetsindex har man beaktat sju olika sjukdomsgrupper och fyra olika viktningssynvinklar ur vilka sjukdomarnas betydelse uppskattas. lndexet innehåller sjukdomsgrupperna cancer, kranskärlssjukdom, cerebrovaskulära sjukdomar, sjukdomar i muskuloskeletala systemet, psykiska problem, olycksfall och demens. I indexet viktas förekomsten av varje sjukdomsgrupp utifrån den aktuella sjukdomsgruppens betydelse med tanke på befolkningens dödlighet, arbetsoförmåga, livskvalitet och kostnader för hälso- och sjukvård. Kronobys sjuklighetsindex är väsentligt lägre än Karlebys. Sjukliehetsindex (TH L) () 50 1(l(, 150 sjuktt(ìhr- tstß I-x 108,Ð Carrcerindex 99,4 lrdex för kranskär ssjukdorn,(, I r- dex fär cerebrov sku l.i r sju kdo nla r lndex för sjukdomar i mr-rsku loçkeletal systemet lndex för mental l'älsa 102,7 7 i.l-4,8 r Karleby I Kronoby lndex för olycksf;ll x03,7 lnrler for cerrens 1,25 Av folksjukdomarna är speciellt hjärt- och kranskärlssjukdomarna vanliga. Många kroniska sjukdomar kan förebyggas med sunda levnadsvanor såsom med hälsosam kost och med motion. Möjligheterna att med kost och motion förebygga sjukdomar gäller särskilt hjärtoch blodkärlssjukdomar, diabetes, åtskilliga cancersjukdomar och sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. Enligt WHO:s beräkning kan upp emot 90 procent av typ 2-diabetes förebyggas genom tillräcklig fysisk aktivitet och hälsosam kost. Sjukligheten framgår av antalet personer som får invalidpension. I Karleby är antalet större än i Kronoby och resten av landet. Antalet personer som får invalidpension har emellertid börjat sjunka. Den största sjukdomsgruppen som föranleder arbetsoförmåga är psykiska störningar och beteendestörningar. I Karleby går man i pension i snitt vid 58,9 års ålder. 7

9 25-O<-årtga lnvalldpenslonstegðrer 96 av befolknlngen I samma ålder 9 I a Karleby O Kronoby O Hela landet r0 11 t2 13 L4 Äldres hälsa och välfärd (tabellerna har uppdaterats) Den åldrande befolkningen medför utmaningar för social- och hälsovården. I Karleby och Kronoby har resurser anvisats för ett förebyggande arbete. Målet är att hänvisa äldre personer till förebyggande verksamhet och påverka de äldre personernas välfärd, hälsa, förmåga att klara sig på egen hand och funktionsförmåga. Enheterna för hälsovård för seniorer i Karleby och Kronoby kallar alla kommuninvånare som fyller 67 och 74 àr till ett förebyggande hälsovårdsbesök. lnom äldreomsorgen görs förebyggande hembesök hos personer som har fyllt 80 år och som bor hemma. Det förebyggande arbetets syfte är att inverka positivt på den äldres livskvalitet och självständighet samt att stödja möjligheterna att bo kvar hemma. Samarbetet mellan idrottsväsendet, hälsovårdstjänsterna och äldreomsorgen har lett till resultat vad gäller stödet för äldres funktionsförmåga och hälsa. I två servicehus för äldre finns det gymutrustning som är designad för seniorer. På gymmen finns aktiva motionsgrupper som leds av personer som genomgått utbildningen Vertaisveturi. Verksamheten är mycket populär och varje vecka deltar över 500 personer. I framtiden blir den demografiska försörjningskvoten i Karleby och Kronoby en allt större utmaning. Med tanke på ordnandet av tjänster måste man se till att tjänsterna inriktas enligt behov, att kriterierna för erhållandet av tjänster iakttas och att personalresurserna utnyttjas optimalt. Demografisk försörjningskvot (Barn och äldre per 100 personer i arbetsför ålder) 8

10 Demo gra fi s k fö rsörjnln gskvo t a Karleby O Kronoby O Hela landet L4 Befolkníngsprognos 2072 Den dernogref ske försörjningskvoten ãols A ?oLL 20L5 ZA Hela - - Karleby landet Kronoby Främjande av hälsa och välfärd Enligt hälso- och sjukvårdslagen, som trädde i kraft 2011, ska en kommun bevaka kommuninvånarnas hälsa och välfärd och de faktorer som påverkar dessa inom varje befolkningsgrupp och observera effekterna av de åtgärder inom den kommunala servicen som sätts in för att svara mot kommuninvånarnas välfärdsbehov. Karleby stads första omfattande välfärdsberättelse godkändes av stadsfullmäktige den 18 november En välfärdsberättelse för 2014 godkändes av stadsfullmäktige den 26 januari

11 lnsatsområden för välfärdsplanen för och preciseringar för 2015 Systemet för välfärdsledning etableras o Främjandet av välfärden införs som en del av planeringen, genomförandet och utvärderingen av kommunens verksamhet och ekonomi och kopplas till upprättandet av budgeten. o Användningen av förhandsbedömning av konsekvenserna etableras. Uppgifterna som framgår av välfärdsberättelsen har legat till grund för välfärdsplanerna. Att använda uppgifterna som framgår av välfärdsberättelsen som ett instrument för ledning och planering kräver dock fortfarande inlärning och handledning. Användningen av uppgifterna som ingår i välfärdsberättelserna ska relateras till anvisningarna om ekonomiplanering. Förutsättningarna för kommuninvånarnas välfärd förbättras - Riskgruppernas delaktighet, välfärd och hälsa ökar; Förebyggande arbete och tidigt stöd har effekt. o Förebyggande verksamhet och tidigt ingripande effektiviseras.. lnvånarnas eget ansvar stärks och invånarnas delaktighet i tjänsterna förbättras. Folksjukdomarna minskar. Psykiska störningar, hjärt- och blodkärlssjukdomar, typ 2 -diabetes och alkoholsjukdomar förebyggs och deras förekomst minskar. o Levnadssätt som främjar hälsan stärks. Med främjande av hälsa avses all verksamhet som syftar till att förbättra hälsan och funktionsförmågan och att minska hälsoproblemen och skillnaderna i hälsa mellan befolkningsgrupperna. Detta innebär att man systematiskt påverkar förutsättningarna för hälsa och välfärd, såsom levnadssätt, levnadsförhållanden och livsm i ljö samt ti I lgång ti ll funktionsdug liga tjänster. De åtgärder som social- och hälsovårdstjänsterna har planerat med avseende på insatsområdena framgår av välfärdsplanen för i anknytning till välfärdsberättelsen. 2. Social- och hälsovårdsväsendets ekonomi 2014 Allmänt Stadsstyrelsen godkände dispositionsplanen för budgeten för social- och hälsovårdsväsendet för 2Q14. Ar 2013 har det inletts ett omfattande anpassningsprogram för i syfte att se till att ekonomin hålls inom de strama ramarna. Verksamheten ikarleby I Karleby uppgick den totala ökningen av kostnaderna till euro, d.v.s. + 4,1 procent, och den fördelade sig på följande sätt: personalutgifter euro, upphandling av tjänster euro, understöd euro och övriga verksamhetskostnader euro. I fråga om kostnadsslaget material, förnödenheter och varor uppgick besparingarna till euro. lntäkterna ökade från året innan med sammanlagt 11752Q2 euro, d.v.s. med 7,6 procent. Karlebys nettobudget underskreds med euro. Tack vare de anpassningsåtgärder som vidtogs och återbäringarna från den specialiserade sjukvården i slutet av året var resultatet 1,6 miljoner euro bättre än prognosen. I Karleby ökade verksamhetskostnaderna med 4, I procent. l0

12 Administration - Verksamhetsintäktsutfallet motsvarade det förväntade. Anslagen för verksamhetskostnaderna överskreds med ca euro. Kostnaderna för administrationen minskade med över 10 procent fràn2013. Socialarbete - lnflödet av intäkterna överskred målen på grund av de ökade intäkterna för utlänningsverksamhet i förhållande till året innan. Verksamhetskostnaderna överskreds inom utkomststödet med ca euro. Kostnaderna för utlänningsverksamheten har påtagligt ökat på grund av att nya flyktinggrupper togs emot. För utlänningsverksamheten användes ett belopp som var euro större än året innan. Staten ersätter kostnaderna nästan helt och hållet. Det allmänna ekonomiska läget har ökat behovet av utkomststöd. Det ursprungliga anslaget för kommunandelen för arbetsmarknadsstödet var euro lägre än bokslutet för Det höjdes dock med ett tilläggsanslag på euro. Handikappse vice Målet för inkomstutvecklingen nåddes inte helt. Verksamhetskostnaderna har ökat med nästan 10 procent. Ökningen berodde på boendeservice och ökat ekonomiskt stöd. Behovet av personlig assistans och stödtjänster har alltjämt ökat. Ätdreomsorg lntäkterna har stigit från foregående àr med ca euro. Verksamhetskostnaderna steg från året innan med 3 procent. De största bristerna påträffades inom boendeservicen och stödtjänsterna. En övergång till s.k. lättare tjänster med hjälp av servicehandledning betonas ständigt och det innebär att omfattningen av s.k. tunga tjänster kan minska. Hemvård och stöd för närståendevård - Verksamhetsintäktsutfallet var gott. Okningen uppgick till över 6 procent. Verksamhetskostnaderna har hållits nästan på samma nivå som Utvecklingen följer äldreomsorgsstrategin. Servicehandledningen har vida re utvecklats och ytterl i g a re effektivise rats. Primärvård - lnkomstutvecklingen var nöjaktig. lnom framför allt öppenvården underskreds emellertid de beräknade inkomsterna till följd av att exempelvis antalet läkarbesök minskade. En del av inkomstförändringen beror på att intern fakturering för röntgen infördes under året. Verksamhetskostnaderna ökade med totalt 2,5 procent. Ökningen var störst inom de gemensamma hälsovårdstjänsterna till följd av att kedjebildade anställningsförhållanden inom personalpoolen omvandlades till ordinarie anställningsförhållanden (26 personer). Kostnaderna för öppenvården steg från fjolårets nivå med euro. På vårdavdelningarna sjönk kostnaderna. Vårens epidemier försvårade också verksamheten. lnom mun- och tandvården kan som orsaker till de ökade utgifterna nämnas att extraarbete har utförts för att förkorta köerna. Specialiserad sjukvård - Kostnadsutvecklingen för den specialiserade sjukvården var ytterst god till följd av att slutet av året var gott. Utgifterna för den specialiserade sjukvården exkl. prehospital akutsjukvård ökade endast med ca 3 procent. Kostnaderna för tjänsterna har minskat på ett flertal sektorer men framför allt inom psykiatrin har kostnaderna ökat. Ansvaret för den prehospitala akutsjukvården överfördes vid ingången av 2013 på sjukvårdsdistriktet. Kostnaderna för den prehospitala akutsjukvården i Karleby ökade under 2Q14 med över hälften ijämförelse med Verksamheten i Kronoby I Kronoby minskade kostnaderna med ca i jämförelse med Utfallet fördelade sig på följande sätt: personalutgifter Q0 euro, upphandling av tjänster euro, material och förnödenheter euro, understöd euro och övriga verksamhetskostnader euro. Aven intäktsbeloppet sjönk något från året innan. 1l

13 Nettomålet för budgeten underskreds med euro. Till detta räknas kostnaderna för flyktingverksamheten ( euro) och Kronobys andel av avskrivningarna av anskaffade anordningar, program och materiel ( euro). Nettoöverskridningen för verksamheten i egentlig mening uppgick således till euro. Resultatet var bättre än det som hade prognostiserats. Förvaltning - Verksamhetskostnaderna sjönk något från året innan. Nettomålet för budjeten nåddes nästan. Socialarbete - Det inflöt knappt inga intäkter alls under året. lnkomsterna för flyktingverksamheten betalas direkt till kommunen. Verksamhetskostnaderna stannade på så gott som samma nivå som föregående år. Aven i Kronoby ökade utgifterna för utkomststöd påtagligt. Den största ökningen påträffades inom det grundläggande utkomststödet. Handikappservice - lnflödet av intäkter nådde inte budgetmålet. I fråga om kostnaderna överskreds den totala budgeten något. Beloppen för ekonomiskt stöd ökade. Kostnaderna för öppenvården och boendeservicen utvecklades nästan i enlighet med budgeten. Aldreomsorg, hemvård och stöd för närståendevård - lntäktsinflödet motsvarade inte budgeten. Verksamhetskostnaderna sjönk med nästan 11 procent, de budgeterade kostnadsposterna iakttogs på ett bra sätt och anslagen sjönk. Den sjunkande kostnadsutvecklingen förklaras med att en vårdavdelning inrättades i Terjärv. Till den överfördes en del av resurserna för äldreomsorgen. Primärvård - lntäktsutfallet överskred påtagligt budgeten. lntäktsinflödet uppgick till endast 104,3 procent. Verksamhetskostnaderna för öppenvården ökade från året innan och överskreds (utfall 106,1 procent). Okningen berodde på att kostnaderna för avtalen om upphandlade tjänster och för lokalerna ökade. Den totala ökningen av utgifterna för primärvården berodde i hög grad på den vårdavdelning som inrättades på Terjärv vårdcenter och utgifterna för den bokfördes på primärvården. Utgifterna för mun- och tandvården ökade och överskreds med 5,6 procent. Aven intäkterna ökade. Specialiserad sjukvård - Kronobys bruk av och kostnader för den specialiserade sjukvården minskade kännbart med 9,9 procent. Bruket av Malmska sjukhuset har minskat. Kostnaderna för prehospital akutsjukvård ökade i Kronoby med cirka hälften. Sammanfattning I Karleby ändrades nätverket för verksamhetsställena inom bland annat rådgivningsverksamheten genom att Halkokari rådgivningsbyrå flyttade ihop med Mariegatans rådgivningsbyrå. Man har stävjat personalutgifterna genom att t.ex. påverka vikariekostnaderna och dra nytta av personalpoolen. I Kronoby var resultat gott iförhållande till budgeten. Såväl i Karleby som i Kronoby överskred utgifterna för utkomststöd och arbetsmarknadsstöd budgetmålen. 12

14 1. Verksam hetsintäkter 8G2014 BS20l4 Tot.-% OverJunderskott BS 2013 Andring Andring To VerksamheUlGrleby F0nêltning Socialt arbete Handikappservice Socialt arbete och handikappservice totalt Àdreomsorg Hemvård Aldreomsorg totalt Primänárd Special iserad sjukvård Socialt arbete totalt H åls oé rd s väs en det tota lt Katleby totaft 345 r ' lo} I l ,0 % 122,5 Yo 90,3 % 115,2 o/o 103,5 o/o 113,6 Yo 105,3 % 92,3 o/" 0,0 % 108,4Yo 92,3Yo ,7 vo t õ90 sz I ', ,4 0/o 23,20/o -13,8 % 14,5% 7,9% 5,5 0/o 7,4% 4,6% 0,0 Yo 8,6 % 4,6 0/o 15 5öU CZZ ZUZ /,ö5 70 Verksamhet/Kronoby Fönaltning Socialt arbete Handikappservice Socialt arbete och handikappsenice totalt Àdreomsorg Hemvård Aldreomsorg totalt Primärvård Special iserad sjukvård Socialt arbete totalt H äl s ovå rd s väs en d et tota lt tlronooy þarlt Social- och hälsovårds nä m nden tota lt ' ,0 % 53,4 0/o 85,1 0/o 82,7 Yo 97,2Yo 83,7 0/o 92J Yo 99,0 % 0,0 % 91,4% 99,0 % I ,0% ll I ' '#JAKo/o! 195,4 0/o -7,9Yo -4,6 to -11,1 0/o -13,01o -11,80/o 73,0 o/o 0,0 % -11,4 Yo 73,0 Yo ,09% Fönêltning Socialt arbete Handikappservice Socialt arbete och handikappservice totalt Aldreomsorg Hemvård Aldreomsorg totalt PrimäMrd Specialiserad sjukvård Socialt arbete lotalt H å I s ovå rds väs en det tota lt I ,0 % 122,3 a/o 89,9 % 114,5 Yo 102,8 0/o 105,3 % 103,3 0/o 93,1 Yo 0,0 % 106,6 % 93,1 % ', Nämnden totalt I I I ,4Yo 23,3Yo -13,3 o/o 14,1 To 5,41o 0,7 0/o 4,41o 10,5 o/o 0,0 % 6,4 0/o 10,5 0/o ,6% t,50 70 Ekonomiîötvaltni ng/soi I i Fri i s l3

15 2, Verksamhetskostnader BG20l4 BS 2014 Tot. -% Över-/underskott BS 2013 Andring Andring % VerksamheUKarleby Fönaltning Socialt arbete H and ika ppservice Socialt arbete och handikappservice totalt Aldreomsorg Hemvård Aldreomsorg totalt Primänard Specialiserad sjuklard Socialt arbete totalt Hälsovå rd s väsendet totalt I 't ,3 % 104,5 % 109,8 % 107,0 o/o 103,8 % 103,2 0/o 103,6 % 100,2 0/o 98,1 % 101,4 0/o 98,9 % Karleby totalt ,0 % VerksamheUKronoby I I l I 0t l {0 926 I I ,9 % 14,0 0/o 7,6% 10,8 % 3,0% 6,8 % 4,3% 1,6 Yo 5,0 % 6,2 0/o 3.7 % ,81 % Fönaltning Socialt arbete H and ika ppservice Socialt arbete och handikappservice totalt Aldreomsorg Hemvård Aldreomsorg totalt Primänard Specialiserad sjukvård Socialt arbete totalt Hàlsovå rds väsendet totalt 't I 't I t t ,2 0/o 102,7 0/o 102,8 o/o 102,8% 96,7 % 96,4% 96,6 % 104,2 0/o 97,3 0/o 95,0 % 100,5 % Kronoby totalt s ,5 % '1 10 I l ,7 % 8,7 % 11,4 0/o 10,4 0/o -8,7 0/o -4,4 0/o -7,4 o/o 7,B% -8,7 o/o 10,3 Yo 7,9 0/o {,63 % Social- och hälsovårdsnämnden totalt Fönaltning Socialt arbete H and ika ppservice Socialt arbete och handikappservice totalt Aldreomsorg Hemvård Aldreomsorg totalt Primärvård Specialiserad sjukvård Socialt arbete totalt Hälsovårdsväsendet totalt I I I l ,9 % 104,4 % 109,0 % 106,6 % 102,4 o/o 102,0 o/o 102,2% 100,7 0/o 98,0 % 100,5 % 99,1 % I l6l l Nâmnden totalt ,9 % Bokdut I t I ,4 0/o 13,7 0/o 8,0 % 10,8 % 0,5 % 4,8 0/o 1,9 0/o 2,3 0/o 3,3 0/o 3,7 0/o 4,2 o/o ,10 0/. Ek onomilötva t tni nglsoi I i F t i i s t4

16 3. Verksamhetsbidrag 8G2013 BS20'13 fot.-% OverJunderskott. BS Andring Andring % VerksamheUKarleby Fönaltning Socialt arbete Ha ndi kappservice Socialt arbete och handikappservice totalt Aldreomsorg Hemvård Aldreomsorg totalt Primärvård Specialiserad sjukvård Socialt arbete totalt Hälsovårdsvåsendet tota lt Karleby totalt ,3 % ,9 % ,QYo ' ,9 % -r ,9 % ' r1 3r1 ssl 102,1% ,2% ,6 % ,1 % I ,1 % ,2o/o ,6 % I ,8 To 11,9% 8,9 % 10,3 0/o 1,3% 7,0Y0 3,5% 1,1 to 5,0 % 5,8 0/o 3,7 Yo.'t ,51 % VerksamheUKronoby Fönaltning Socialt arbete Handikappservice Socialt arbete och handikappservice totalt Aldreomsorg Hemvård Aldreomsorg totalt Primärvård Specialiserad sjukvård Socialt arbete totalt Hälsovårdsväsendet totalt r ,2Yo 103,0 0/o 103,6 % 103,4 0/o 96,6 % 99,2% 97,4% 105,2 0/o 97,3 0/o 95,5 % 100,6 % Krcnoby totalt ,0 % t r ' I ,7 lo 8,4% 12,3 0/o 10,9 % -8,3 % -2,6% -6,6 % 0,8 % -8,7 Yo -10,21o 5,5 0/o ,27 % Social- och hälsovårdsnämnden totalt Fönaltning Socialt arbete Handikappservice Socialt arbete och handikappservice totalt Aldreomsorg Hemvård Aldreomsorg totalt Primärvård Specialiserad sjukvård Socialt arbete totalt H ä lsovårdsväs endet totalt ffiffitffiffi l ,3 % 101,0 % 110,1 Yo 105,7 % 102,2"/o 101,6 % 102,0% 102,0 % 98,0 % 99,4 Yo 99,4 Yo r Nämnden totalt ,6 % s 'l r ,8 % 11,7 0/o 9,2Yo 10,4 Yo -1,0% 5,3Y0 1,3Y0 1,1 Yo 3,3% 3,2% 3,9 % t,740/o Ek onomiförva I tni ngen/ja r i Saa r i nen t5

17 Social- och hälsovårdsväsendewerksamhetsintäkter I I N imnden t Kadebytotalt Kronobytotalt tr BS I trbc I totalt Sociaf - och hälsovårdsväsendewerksamhetskostnader 20' Karleby totalt Krcnobytotalt Nämnden totalt tr tr BG a 8s2014 I t6

18 Sociaf- och hälsovårdsväsendewerksamhetsbidrag Kadebytotalt Krcnobvtotalt Nämnden totalt tr a Bc a 8s Socia l- och hä lsovå rdsväsen dewerksam hetsbid ragets avvikelse från budgeten totalt Nämndentotalt l7

19 3. Kvalitetsledning Enligt 8 $ i hälso- och sjukvårdslagen ska en offentlig verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården göra upp en plan för kvalitetsledningen och för hur patientsäkerheten tillgodoses. I planen ska samarbetet med serviceproducenterna inom socialvården beaktas i syfte att främja patientsäkerheten. Enligt 47 S i den nya socialvårdslagen ska en verksamhetsenhet inom socialvården eller en annan aktör som ansvarar fór den samlade verksamheten göra upp en plan för egenkontroll för att säkerställa socialvårdens kvalitet, säkerhet och ändamålsenlighet. Planen ska vara offentligt framlagd, förverkligandet av den ska följas upp regelbundet och verksamheten utvecklas utifrån respons som regelbundet samlas in från klienterna och verksamhetsenhetens personal Kvaliteússysfem för social- och hälsovârdsväsendet i Karleby Man fortsatte systematiskt med kvalitetsarbetet inom social- och hälsovårdstjänsterna. En årsplan för kvalitetsarbetet med en tidsplan för de åtgärder som är viktiga med tanke på kvalitetsledningen har varit ett stöd för cheferna. En auditering utfördes för att förnya kvalitetscertifikatet för äldreomsorgen och hälsovårdstjänsterna i Karleby Vid den upprepade auditeringen för kvalitetscertifikatet utvärderades hur villkoren för kvalitetscertifikatet har nåtts och läget i fråga om kvalitetsledningen på organisationsnivå. Auditeringen resulterade i att social- och hälsovårdsväsendet i Karleby fick ett flertal specialomnämnanden på organisationsnivå. Till dem hörde exempelvis:. Klient- och patientorientering och respekt för självbestämmanderätt har betonats i verksamheten. o Aktivt samarbete har bedrivits i området.. Servicestrukturen för äldreomsorgen har utvecklats i enlighet med de rikstäckande rekommendationerna. o Främjandet av hälsa har utvecklats.. Utvecklingsrekommendationer som har getts på basis av ledningssynerna har tagits med i utvecklingsplanerna för enheterna. Permitteringarna har planerats på ett bra sätt i samarbete med personalen. o. lntroduktionspraxisen har avancerat och ett introduktionskort för chefer och en personalguide används.. Genom JET-utbildning har man främjat en positiv inställning till utbildning och även ledarskap. o lnsatser har gjorts för att främja personalens välbefinnande i arbetet och antalet sjukfrånvarodagar har minskat. Enheterna har brukat och dragit nytta av utvecklingsplaner.. D agnoser har registrerats till rentav 80 procent. r Användningen av Haipro har effektiviserat patientsäkerheten och användningen och nyttjandet har breddats. Auditeringen resulterade i att kvalitetscertifikatet förnyades för hälsovårdstjänsterna och äldreomsorgen i Karleby till att gälla under de tre kommande åren Ledningssyner Sexton ledningssyner förrättades enligt planen for kvalitetsledningen. De förrättades på följa nde en heter/verksam hetsställen : Social- och handikappservice: Solgården, boendeenheten på Runebergsgatan, Karleby vårdhem, verksamhetscentret Kompassen, hemservice för barnfamiljer, handledning för familjer på rådgivningsbyråerna, servicecentret för arbetskraft. l8

20 Äldreomsorg: hemvårdsområde 1, hemvårdsområde 4, hemvårdsområde 7, Hopijakumpu, Kuusikumpu, Heimbo. Hälsovårdstjänster: mottagningsverksamheten, vårdavdelningarna, hälsocentralssjukhusets avdelning iterjärv, verksamhetsstället i Nedervetil. I ledningssynerna deltog social- och hälsovårdsdirektören och servicedirektören för enheten. I ledningssynerna deltog som företrädare för social- och hälsovårdsnämnden Roy Sabel, Markku Kallinen, Liane Byggmästars och Stefan Högnabba. Som företrädare för enheten/verksamhetsstället deltog de ansvariga personerna, cheferna och personalen på enheterna. Vid ledningssynerna diskuterades enhetens verksamhet, personalbehov, verksamhetsmål och problem. Under ledningssynerna bekantade man sig också med lokalerna för enheterna/verksamhetsställena och bristerna i dem samt behovet av lokaler. På basis av synerna tog man fram utvecklingsförslag och gjorde upp åtgärdsplaner. Observerade utveckli ngsobjekt: Vid ledningssynerna har man nu kunnat folja hur utvecklingsförslagen från tidigare syner har realiserats. Det har också konstaterats att enheterna har tagit itu med de utvecklingsförslag som har lagts fram. Cheferna på enheterna bär ansvar för genomförandet av de utvecklingsförslag som läggs fram i samband med ledningssynerna och de åtgärder som har vidtagits följs alltid vid de därpå följande synerna. Vid ett flertal syner kom det fram att man ytterligare bör satsa på att introducera personalen och komma ihåg att anställda som återvänder från en lång ledighet (vårdledighet, studieledighet) också bör få introduktion. En utvärdering av introduktionen bör dessutom göras i enlighet med planen och dokumenteras isystemet HRM. Vid ett flertal ledningssyner tog man också upp att utvecklingssamtal bör föras systematiskt. Aven av resultaten av en personalenkät framgick det att utvecklingssamtal inte förs i tillräcklig utsträckning. Den behållning som utvecklingssamtalen ger bör nyttjas i samband med att utbildningsplaner görs upp och det här bör effektiviseras också på enheterna. Det anses vara nödvändigt att ordna utbildning inom exempelvis följande delområden: ekonomisk kompetens och ergonomi. Aven vid de interna auditeringarna lade man märke till att personalen bör få ökade kunskaper i ekonomiförvaltning. På enheterna bör man också se till att det i budgeten för enheten har reserverats tillräckligt med pengar för fortbildning. Vid synerna uppmärksammade man att de dokument som gäller verksamheten på enheten (verksamhets- och ekonomiplan, verksamhetsberättelse, plan för egenkontroll, utvecklingsplan, arkivbildningsplan) bör göras upp och gås igenom tillsammans med personalen. Man bör även gå igenom den ekonomiska situationen med personalen regelbundet. Det saknas fortfarande regelbunden mötespraxis och regelbundna utvecklingsdagar på en del enheter och man bör satsa på de här. Aven genom att aktivt använda Tietopakki kan man främja en effektiv informationsgång. För att göra kontaktytorna inom vård- och servicekedjorna smidigare ansåg man att det är viktigt att enheterna håller gemensamma möten och att de under dem tar upp arbetsfördelningen och betonar ett undanröjande av överlappningar och smidiga processer. Viktiga externa samarbetskumpaner är exempelvis den specialiserade sjukvården, Beroendecentret Porten, Mannerheims Barnskyddsförbund MLL och övriga aktörer inom 19