RÄTTVISANDE BILD Engelsk titel: "True and fair view"

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RÄTTVISANDE BILD Engelsk titel: "True and fair view""

Transkript

1 RÄTTVISANDE BILD Engelsk titel: "True and fair view" LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Företagsekonomi Kandidatuppsats Våren 2004 Författare: Saman Abdoka Haidar Sahib Mikael Sundell Handledare: Jörgen Dahlgren

2 Sammanfattning Inledning: Under de senaste decennierna har kapital- och aktiemarknaderna vuxit i omfattning och betydelse för både den globala och nationella ekonomin. Även för småsparare har dess betydelse ökat genom att allt fler investerar sitt sparkapital på aktie- och fondmarknaden. I skenet av detta har den finansiella information som företagen presenterar blivit ett viktigare redskap för investerare. Ur denna information skall de kunna gå att utläsa hur bolagens verksamhet och tillgångar hanteras, detta för att kunna göra rimliga framtidsbedömningar. Att det finns möjligheter att göra underbyggda och genomtänkta beslut är av största vikt för oss som aktieägare. Möjligheten att själva kunna välja den risknivå som passar vår individuella situation är viktig. Det är viktigt i vår globala värld att kapitalmarknaden fungerar tillfredställande detta för att säkerställa den nationella och privata ekonomin. Det är det synnerligen viktigt att informationen från företagen håller god kvalitet och inte ger en felaktig bild av verksamheten. Naturligtvis är det även viktigt att företagen inte håller inne med information som kan vara av betydelse för bolagets intressenter. Det finns ett flertal nationella begrepp som styr hur redovisningen skall upprättas, exempelvis god redovisningssed i Sverige och inzicht i Nederländerna. I och med att den inre marknaden utvecklats inom EU har följden blivit införandet av ett begrepp som skall styra redovisningen inom unionen. Detta har kommit att bli det brittiska "true and fair view". Syfte: Utifrån ovanstående har vi valt att studera begreppet "true and fair view". Begreppet finns i de bolagsdirektiv som antagits av EU och som skall införlivas i medlemstaternas nationella lagstiftning. Vårt mål är att försöka förklara begreppet och hur detta har implementerats i medlemsländerna. Metoden: Vi har valt att basera vår undersökning uteslutande på tillgänglig litteratur på området. Informationen vi sökt har varit i anknytning till studerat begrepp, både genom böcker, artiklar och rättsinformation. Ansatsen för studien är kvalitativ då den information som sökt uteslutande varit av litterär art. Undersökningen har inslag av studier både på djupet och bredden. Angående själva begreppet "true and fair view" kan studien karakteriseras som en intensiv, medan hur själva begreppet införlivats i nationell lag snarare är att karakterisera som bred. Slutsatser: Vi har under studien kommit fram till att det förmodligen är omöjligt att ge begreppet "true and fair view" en tydlig definition. Vad som däremot framkommit är att en ny EU-norm håller på att utvecklas. En norm som tar en lite mer restriktiv och legal hållning till begreppet än vad som ursprungligen varit fallet i Storbritannien. De gamla nationella begreppen gäller fortfarande i medlemsländerna och styr alltjämt redovisningen, med några få undantag. Begrepp som lägger tyngdpunkten på "korrekthet och verklighetstrogna bilder" av bolagen. Nyckelord: True and fair view, Override och Rättvisande bild. 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte Avgränsningar Metod Undersökningsansats Datainsamling Kvantitativ och kvalitativ ansats Primär och sekundär data En studies trovärdighet Validitet Reliabilitet Trovärdigheten i vår studien Metodkritik Källkritik Vår föreställningsram Mål med finansiell rapportering Grundläggande redovisningsprinciper Redovisningstraditioner Finansiella system Juridiska system Kulturella skillnader Internationell harmonisering Redovisningens reglering EU:s rättskällor Årsredovisningslagen God redovisningssed Normgivare Rättvisande bild "True and Fair View": historisk översikt/engelskt perspektiv Hur kom "True and Fair View" in i EU direktiven? EU:s perspektiv "True and Fair View" "Rättvisande bild" i ÅRL EU:s fjärde direktiv i andra europeiska länder Danmark Finland Norge Italien Frankrike Tyskland Nederländerna Östeuropa Analys Språklig tolkning Marknads/användarperspektiv

4 5.3 "True and Fair View" som en dynamisk process "True and Fair View" som ett legalt begrepp Implementering och override Slutsatser "True and Fair View" Implementering Egna reflektioner Litteraturförteckning Figur- och tabellförteckning Figur 3.1: Kvalitativa krav på redovisningen...19 Figur 3.2: Ägar/marknadskategorier...22 Figur 3.3: Anglosaxisk resp. kontinental redovisning...23 Figur 3.4: Redovisningsmässiga traditioner...26 Figur 3.5: Harmoniseringens olika grader...29 Figur 5.1: Nationella översättningar av "true and fair view"...54 Figur 5.2: "True" och "Fair" i olika språkliga betydelser...55 Tabell 1: Resultatet från implementeringen av "true and fair view" och override-regeln

5 1. Inledning I detta kapitel skall vi ge en bakgrund till vår studie samt de problemfrågor som denna leder fram till. Därefter beskrivs syftet med studien och de avgränsningar som vi gör. 1.1 Bakgrund Finansiell och ekonomisk information av olika slag har under de senaste årtiondena blivit alltmer vanlig och betydelsefull. Både samhällsekonomin såväl som hushållen påverkas av denna information som ges från finansmarknaderna. Penningströmmarna mellan, främst västvärldens länder, har ökat kraftigt under de senaste decennierna. Det handlar både om valutatransaktioner och om investeringar i ländernas näringsliv. Hur dessa investeringar kommer att fördelas mellan länderna bestäms av den information som finns tillgänglig avseende de investeringsobjekt som är aktuella. Investeringsobjekt kan vara både länder, företag och oavsett var det investeras i ett land eller företag kommer det att ge effekter som påverkar oss alla, via exempelvis räntorna 1. Aktiemarknaden har ökat sin omsättning mångdubbelt vilket har lett till att allt fler "vanliga människor" innehar aktierelaterade värdepapper i form av fonder, optioner och vanliga aktier. Det vanliga sparandet har med andra ord gått nya vägar och hushållens sparmedel placeras till stor del i de finansiella marknaderna. Det innefattar båda aktierelaterade och räntebaserade värdepapper. Det har fått till följd att den traditionella bankboken idag är borta och ersatt av andra sparformer. Hur aktiemarknaden utvecklas får således stor betydelse för hushållens ekonomi och deras förmögenheter. En gång om året "dimper" det ner ett orange kuvert i brevlådan, vilket flertalet numera vet vad det innehåller, nämligen en del av vår framtida pension. Denna del av pensionen är till övervägande del placerad på just aktiemarknaden. Vi som framtida pensionärer har möjligheten att själva bestämma var dessa pensionsmedel skall investeras. Vi har alltså blivit uppmuntrade av statsmakterna att ta risker med våra framtida pensioner 2. Hur skall vi då kunna göra alla dessa placeringar på aktiemarknaderna utan att utsätta oss för onödigt stora risker, eller rättare sagt hur skall vi kunna välja den risknivå på placeringarna som passar vår individuella situation? För att kunna välja risknivå krävs det att vi har viss information tillgänglig avseende investeringsobjekten. Innehållet i denna information är ofta av karaktären att den framhåller företagens prestationer av olika slag, normalt i form av olika nyckeltal. Vanligast av dessa är olika typer av resultat- och soliditetsmått. I media talas det ofta om resultat före 1 Det skulle här vara alldeles för omfattande att utveckla alla olika typer av effekter detta ger och eventuella följdeffekter men detta ger en mycket förenklad bild av finansmarknaden. 2 Det skall observeras att det enbart gäller en liten del av pensionen som kan placeras fritt. 5

6 finansnetto 3. Informationen kan även innehålla hur företagets aktier har utvecklats på börsen, hur förändringarna på omsättningen och företagets marknadsandelar. Denna information kommer från de flesta företagen kvartalsvis. Information som släpps från företaget får inte sällan effekt på företagens omsättning på börsen, oavsett om informationen var negativ eller positiv. Detta ställer naturligts krav på den information som släpps från företaget, d.v.s. den externa redovisningen. Som investerare måste jag naturligtvis kunna lita på information från företaget angående dess tillgångar och resultat. Det är på denna information som investeringsbesluten tas och då är det naturligtvis viktigt att denna är korrekt. Om den inte är korrekt kan detta få stora konsekvenser för investerarna som i värsta fall kan förlora hela investeringen. Hur skall en investerare kunna anpassa sin risknivå om han eller hon inte kan lita på den information som ges från företaget? Detta är knappast en inaktuell fråga, då de senaste åren har framkommit ett antal väldigt stora redovisningsskandaler. Vem har inte numera hört talas om företag som Enron, Prosolvia och Parmalat? 1.2 Problemdiskussion För att vi skall kunna lita på den information som levereras från företagen finns det vissa institutioner som reglerar redovisningen. I Sverige finns det vissa lagar på detta område, främst bokföringslagen och årsredovisningslagen. Sedan finns det några rådgivande organ som ger ut redovisningsrekommendationer som företagen normalt skall följa. Dessa är i dagsläget främst Bokföringsnämnden (BFN) och Redovisningsrådet (RR). Ytterligare ett organ bör nämnas och det är Förenade Auktoriserade Revisorer (FAR). Detta organ har dock i princip upphört med sin rådgivande verksamhet. Även RR:s roll som normgivare är osäker då det kommer att ske vissa förändringar från år 2005 när börsbolagen skall börja redovisa enligt International Accounting Standard Boards (IASB) rekommendationer. Naturligtvis måste företagen följa de lagar som finns och gäller angående redovisningen. Nu är det så att dessa lagar inte detaljreglerar hur företagen skall upprätta sin redovisning. Det skulle inte fungera praktiskt om så vore fallet. Lagstiftaren kan inte förutse alla tänkbara situationer som företagen kan hamna i och en sådan lag skulle bli omöjlig att tillämpa. Samtidigt skulle en sådan lag skapa utrymme för att utnyttja "luckor" i lagen. En mindre detaljerad och flexibel lag ger mindre möjligheter att utnyttja dessa luckor men samtidigt skapas det möjligheter att ur företagens perspektiv påverka hur tillgångar, skulder och resultat skall värderas och redovisas. Redovisningsrådet har till dags dato gett ut 29 rekommendationer som reglerar hur företagen skall upprätta sin redovisning. Rekommendationerna fokuserar enbart på extern redovisningen och de värderingsproblem som företag har att ta ställning till. Några rekommendationer handlar mer om koncernspecifik redovisning och intäktsredovisning. Till skillnad från lagrummen som reglerar redovisningen så tar 3 Resultat efter finansiella poster som exempelvis räntekostnader och -intäkter. 6

7 rekommendationerna ett vidare grepp om hur företagen skall redovisa och informera sina aktieägare om verksamheten. Detaljeringsgraden är inte nödvändigtvis högre i RR:s rekommendationer men behandlar betydligt fler områden som det är nödvändigt för företagen att beakta i sin redovisning. Problemet för Redovisningsrådet är att de inte har någon direkt sanktionsmöjlighet om företagen inte följer dess rekommendationer och det inträffar årligen att företag bryter mot rekommendationerna. (Rundfelt, 1999) Däremot finns det en indirekt sanktionsmöjlighet via företagens noteringsavtal med Stockholmsbörsen. Börsen kan om bolagen inte följer RR:s rekommendationer bryta noteringsavtalet och plocka bort företaget från börslistan. Denna åtgärd har aldrig utnyttjats så länge den funnits tillgänglig för börsen. Men det skall observeras att det är inte Redovisningsrådets beslut att ta tillbaka avtalet utan Stockholmsbörsen. Begrepp som lagrum och RR:s rekommendationer ofta hänvisar till är god redovisningssed och rättvisande bild". Problemet ligger i att det inte finns några entydiga definitioner på vad som menas med begreppen. När det gäller begreppet god redovisningssed finns det inte någon klar skriven definition, utan det hänvisas ofta till praxis. Vad gäller termen "rättvisande bild" är det ännu mer oklart vad som egentligen menas med begreppet. Det synsätt som normalt brukar gälla termen är att bolaget skall ge en "rättvisande bild" av företagets finansiella ställning och resultat. Men vad menas med det? Vagheten i begreppet är ju ändock stort och det är svårt att urskilja en klar definition. Detta leder ju naturligtvis till vissa problem med hur företagen skall förhålla sig till begreppen när det inte finns någon entydig definition. Än mer förvirrande blir det när Årsredovisningslagen (ÅRL) har båda begreppen med i lagstiftningen, vilket begrepp gäller primärt och skall styra redovisningen? Ett problem som Sverige delar med vissa andra länder inom unionen. I Sverige finns sedan tidigare god redovisningssed så vilket av begreppen har den primära funktionen som redovisningsbegrepp? Hur förhåller sig dessa begrepp till varandra, vilken relation finns mellan dem? De internationella organ som har inflytande på redovisningsområdet är främst IASB och International Organization of Securities Commissions (IOSCO). Ett stort internationellt inflytande har även det amerikanska redovisningsorganet Financial Accouting Standard Board (FASB) samt deras motsvarighet till finansinspektionen Securities Exchange Commission (SEC). De begrepp dessa organ använder liknar till sin karaktär och utformning "true and fair view", vilket det svenska begreppet rättvisande bild skall motsvara, men frågan är om så är fallet? I USA brukar en annan liknade term användas och det är att bolagen skall ge en bild av verksamheten enligt termen "presents fairly". (Zeff, Buijink & Camfferman, 1999) Inom EU har det engelska begreppet "true and fair view" införts men direktiven talar inte om begreppets innebörd. Trots detta har det tagits med i tvingande lagstiftning för medlemsländerna. Men även här finns det inga klara definitioner på vad som menas utan det verkar vara ett sunt förnuft som gäller när det gäller informationen och att inte ge en missvisande bild av bolagets verksamhet. 7

8 Hur skall då redovisningen upprättas i enlighet med "true and fair view"? Detta har naturligtvis betydelse om investerarna skall kunna göra goda bedömningar av företagen och framtida möjligheter till avkastning. Detta blir ju omöjligt om bolagen inte ger en bild av företaget som stämmer överens med verkligheten. Det är viktigt att trovärdigheten finns för företagens redovisning och den informationen de ger ut. Om inte kan det få ganska stora konsekvenser för både aktiemarknaden, bolagen och revisorsyrket. Det är också viktigt ur jämförelsesynpunkt. En anledning till att begreppet införts inom EU är att skapa möjlighet till jämförelser mellan bolag ifrån olika delar i unionen. Detta som en del i den inre marknad som skapas i Europa. Problemfrågorna som kommer att diskuteras, besvaras och definieras i studien är följande: Vad menas med begreppet "rättvisande bild"? Hur har implementeringen skett i Sverige? Hur har implementeringen gått i övriga europeiska länder? Hur har länderna (inkl. Sverige) förhållit sig till begreppet "true and fair view" i den nationella lagstiftningen samt den override-regel som finns i EU:s fjärde direktiv? 1.3 Syfte Studiens syfte är att ge begreppet "rättvisande bild" ett innehåll och visa på hur implementeringen i vissa europeiska länder av det fjärde direktivet har genomförts. 1.4 Avgränsningar Vi har valt att endast titta på begreppet "true and fair view" inom EU (inkl. Sverige) Anledningen härav är att den tidsbegränsning som finns till arbetet. Samtidigt är det uppenbarligen så att unionsarbetet fortgår och de normer som utvecklas där är naturligtvis även av betydelse för Sverige. En annan begränsning vi gjort är det antal länder som undersökts för att göra jämförelser om hur begreppet har implementerats och tolkats. Även här ligger tidsaspekten till grund för detta då det inte finns möjligheter att under de givna tidsramar undersöka alla EU-länder. Ytterligare en avgränsning vi blivit tvungna att göra handlar om begreppet god redovisningssed. För att riktigt på djupet hitta vad som styr redovisningen skulle det bli nödvändigt att utreda innebörden i god redovisningssed och dess motsvarighet i övriga EU-länder. Det är av naturliga skäl vi inte anser det möjligt att göra under den tidperiod vi har till förfogande. Således har vi blivit tvungna att på ett relativt kortfattat sätt beskriva vad som traditionellt menas med god redovisningssed och vad som styr detta. Naturligtvis är detta en stor brist med undersökningen men tyvärr har det inte varit möjligt att utreda båda begreppen. Effekten av detta på vårt arbete tror vi inte spelar en avgörande roll då det för vårt syfte har en underordnad betydelse. 8

9 2. Metod I detta kapitel kommer vi att beskriva hur vi gått tillväga när studien genomförts samt ge kritik mot metodvalen och källorna. 2.1 Undersökningsansats När en undersökning skall göras måste ett beslut tas angående vilken typ av undersökning som avses göras. Det finns flera typer av undersökningar såsom ett första val bör det bestämmas om undersökningen är extensiv eller intensiv 4. Vår undersökning kan karakteriseras till stor del som en intensiv studie. Det innebär att vi främst kommer att gå på djupet angående valt undersökningsobjekt. Vår informationsinsamling kommer att inhämtas angående begreppet "true and fair view", detta för att försöka skapa en djupare förståelse för begreppet. Motsatsen är en extensiv undersökning där målet istället är att skaffa sig en bredare förståelse för ett fenomen. (Jacobsen, 2002) Vi anser i vårt fall att vi till viss del gör en extensiv undersökning. Vi kommer att undersöka hur olika europeiska länder behandlat begreppet "true and fair view" i sin nationella lagstiftning, men denna del av arbetet kommer inte att undersökas intensivt. Vi kommer i det fallet enbart inhämta information från ett fåtal källor som beskriver hur dessa länder gått tillväga vid implementeringen. Normalt är undersökningar antingen deskriptiva eller förklarande. Det skall dock sägas att en förklarande undersökning innehåller deskriptiva inslag. Detta för att det är svårt att förklara ett fenomen utan att ha beskrivit hur det utvecklats över en tidsperiod (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2001). Undersökningen vi genomför kommer att bestå av en deskriptiv och en förklarande del. Anledningen till detta är att innan en förklarning av begreppet "true and fair view" kan göras, måste bl.a. den historiska utvecklingen av begreppet beskrivas. Det gäller även att beskriva redovisningen och dess utveckling för att nå fram till vårt mål med studien. Att en undersökning är deskriptiv innebär att den försöker skapa bättre insikt av det studerade fenomenet. Om undersökningen är förklarande försöker den ge en bättre bild och förståelse av fenomenets uppkomst och betydelse. (Jacobsen, 2002) Genom att studera dess uppkomst och utveckling över tiden kommer vi att kunna skapa en större förståelse av dess innebörd idag. Undersökningens målgrupp är främst andra ekonomer som har ett intresse för det givna ämne som valts för undersökningen. Det innebär att det krävs en viss förkunskap angående ekonomi och gärna redovisning är att rekommendera för att till fullo förstå undersökningens innehåll. Det innebär dock inte att det krävs en ekonomisk examen för att förstå arbetet. 4 En fallstudie kan även kallas en intensiv studie och en tvärsnittstudie kallas ibland en extensiv studie. 9

10 2.2 Datainsamling Det finns olika typer av information samt metoder för att insamla data för undersökningen. De ansatser som kan väljas angående insamlingsmetoden är kvalitativ eller kvantitativ ansats. Kvantitativ informationsinsamling hämtas normalt från olika typer av databaser eller från egna enkätundersökningar. Den kvalitativa ansatsen innebär att informationen normalt inhämtats i form av intervjuer, litteratur, artiklar m.m.. Den information som insamlas är antingen primär eller sekundär data. Primärdata är information som insamlas och bearbetas för första gången och sekundärdata är andrahandsinformation Kvantitativ och kvalitativ ansats Vid varje datainsamling görs en avvägning mellan kostnad, kvalitet och tillgänglighet (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2001). Hur denna avvägning görs får naturligtvis betydelse för undersökningens kvalitet och dess trovärdighet. Den optimala informationsinsamlingen är den som åstadkommits till den lägsta kostnaden, högsta kvaliteten och den snabbaste insamlingen. Nu är förmodligen detta en utopi men det är ändock något att sträva efter. Vi kommer inte att ha någon större omkostnad men vi kommer ändock att ta hänsyn till kvalitet och tillgängligheten i datainsamlingen. Det är viktigt att skaffa rätt information vid rätt tillfälle eftersom vi har vissa begränsningar, både i tid och rum. Inom vetenskapen brukar man skilja mellan två metoder för informations insamling nämligen kvalitativ eller kvantitativ metod. Metoden har stor betydelse för resultatet av uppsatsen och även för förståelsen av metoden. Vi har valt att använda den kvalitativa metoden eftersom det är lämpligast för vår problemställning och tillgängligheten i den information som vi behöver för arbetet. Inom den kvantitativa metoden, söks oftast efter tillgängliga och kostandseffektiva databaser med hård data vilken är kvantifierbar och statistisk data, normalt numerisk information som kan presenteras i siffror, diagram, tabeller och figurer (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2001). Den kvantitativa metoden kan enligt Lundahl och Skärvad (1999) delas till tre faser; planerings-, datainsamlings- och analysfasen. I planeringsfasen bestäms hypotesformuleringen, undersökningsplaneringen och den teoretiska utgångspunkten. Datainsamlingen kopplas till begreppet validitet och reliabilitet och slutligen kan analysfasen delas till deskriptiva och analyserande delar. Analysfasen fungerar även som ett stöd åt det empiriska materialet och stöder den angivna hypotesen. Metoden har objektiv syn på verkligheten och slutledningen blir då induktiv. Innebörden är att slutsatser kan dras från materialet som insamlats utifrån de redan befintliga teorier som finns tillgängliga. (Jacobsen, 2002) Kvalitativa undersökningar utgår i från vad som sagts, skrivits, tänkts och gjorts. Dessa undersökningar är inriktade på tolkningar om vad vi beslutar, hur vi handlar och vilka värderingar samt symboler vi formar. Informationen är normalt av kvalitativ art och kan inte presenteras i form av diagram m.m.. Kvalitativa studier genomförs ofta i form av fallstudier och passar väl för att studera processer och förlopp. (Lundahl & Skärvad, 1999) Vår undersökning passar väl in på den beskrivningen då 10

11 den kommer att fokusera på ett begrepp och dess utveckling. Kvalitativ data baseras på mjukdata vilket är data om kvalitativa uppgifter, t ex. arbetstrivsel, god funktion o.s.v. (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2001). Ofta finns det subjektiva värderingar som riskerar att styra undersökningen i en viss riktning vilket denna typ av studier ofta kritiseras för. Detta innebär att forskningsansatsen och slutledningen blir deduktiv Primär och sekundär data Vi har främst använt oss av primärdata som har samlats in genom att leta efter artiklar och böcker som är skrivna om vårt ämne. Både Jacobsen (2002) och Lundahl & Skärvad (1999) betraktar denna typ av data som vi har samlat in d.v.s. tidningsartiklar, böcker som sekundärdata. Med primärdata menas den data som vanligtvis samlas in av forskaren själv. Detta innebär att forskaren samlar in information och upplysningar för första gången d.v.s. att forskaren går direkt till den primära informationskällan. Ett syfte med primärdata är ofta att forskaren vill komplettera sina sekundärdata. (Lundahl & Skärvad, 1999) Med sekundära data avses data och information som samlas in av andra d.v.s. data som inte är insamlad av forskaren själv. Jacobsen (2002) menar att sekundära data ofta är insamlad för ett annat ändamål och/eller är data som är dokumenterat för ett annat syfte. Vidare anser Jacobsen (2002) att en forskare/utredare bör vara extra noggrann vid insamlingen av sekundärdata eftersom han/hon inte har kontroll över hur dessa data har samlats in. Vidare vet inte forskaren vilka mätapparater eller insamlingsmetoder som har använts och vem som har registrerat informationen. Exempel på sekundärdata är böcker, tidningsartiklar, årsredovisningar, kontrakt, budget, styrelseprotokoll m.m.. (Lundahl & Skärvad, 1999) Vi anser att de artiklar och böcker som använts i arbetet är skrivna för ett liknande syfte som det vi har för vårt arbete. Därför betraktar vi dessa data som primärdata och inte som sekundärdata eftersom den till övervägande del inte har insamlats till ett annat ändamål. Vi har även använt oss av sekundärdata, vilka vi har samlat in genom att leta på hemsidor och böcker som är skrivna till annat ändamål än rättvisande bild. Den primärdata vi har samlat in är hämtat från bibliotekets databas vid Linköpings universitet vilken främst består av tidskriftsartiklar. En stor del av de primärdata som vi har använt är av offentlig karaktär d.v.s. att de har använts som underlag för lagstiftning t.ex. statens offentliga utredning i Sverige (SOU) eller är hämtat från väl kända tidskrifter som European Accounting Review. 2.3 En studies trovärdighet Vid den typ av studie som vi gör finns det alltid risk för att information som insamlats och det urval som gjorts, inte uppvisar de kvaliteter som krävs för att korrekta slutsatser skall kunna dras av materialet. (Thurén 2003) Det är naturligtvis viktigt att kunna påvisa att den studie som gjorts är trovärdig, annars kommer de slutsatser som dras av studien förlora sitt värde. Innebörden blir att det måste kunna påvisas att studien uppvisar en hög grad av validitet och reliabilitet. 11

12 2.3.1 Validitet "Vi definierar validitet som ett mätinstruments förmåga att mäta det som man avser att det ska mäta". (Eriksson & Weidersheim-Paul 1999 s.38) Det är naturligtvis viktigt att den information som framkommit i undersökningen, har kommit fram genom metoder som innebär att dess trovärdighet inte kan ifrågasättas. Insamlingen av information bör således ske på ett sådant sätt att dess relevans för det studerade fenomenet säkerställs. Det mätinstrument som används för studien måste kunna mäta det fenomen som avses i studien. (Eriksson & Weidersheim-Paul, 1999) Med det menas att den information vi har samlat in angående begreppet "true and fair view" måste kunna svara upp mot det syfte vi har för studien. Det får med andra ord inte finnas några trovärdighetsproblem i det insamlade artikelmaterialet. (Lundahl & Skärvad 1999) Det insamlade datamaterialet måste vara representativt för fenomenet som skall undersökas. Att undersöka allt det material som finns angående fenomenet är sällan möjligt. Detta urval måste således ha gjorts på goda grunder så att trovärdigheten om studieobjektet säkerställs Reliabilitet Ett krav som är viktigt för trovärdigheten i studien är att det föreligger reliabilitet. Innebörden i begreppet är att det inte skall ha någon betydelse för studien och dess resultat vem som utför studien (Eriksson & Weidersheim-Paul, 1999). Detta är ett viktigt krav men det förutsätter ju att andra forskare utför undersökningen med samma förutsättningar. Om ett annorlunda mätinstrument eller andra ekonomiska resurser finns tillgängliga finns det viss risk att andra resultat kommer att uppnås. När olika resultat uppnås under samma förutsättningar, vilken studie skall då gälla och vem skall man tro på? Det är viktigt att studien uppvisar stabilitet och tillförlitlighet i resultaten, annars blir det svårt att dra några vettiga slutsatser. Slumpen skall inte få styra resultatet i undersökningen. (Lundahl & Skärvad, 1999) Trovärdigheten i vår studien I vår undersökning är utgångspunkten den litteratur som finns angående det studerade begreppet. Denna innehåller information som är relevant för att försöka få en bild av det abstrakta begreppet. Rättvisande bild är till stora delar ett teoretiskt begrepp vilket naturligtvis innebär att mycket information enbart hittas i skrifter som författats av teoretiker, professionella revisorer och jurister. Under de förutsättningar som gäller för studien anser vi att det är svårt att få information från exempelvis intervjuer som avviker från den litteratur som finns på området. Förvisso skulle det finnas fördelar med att söka information genom intervjuer av revisorer som arbetar praktiskt med begreppet men frågan är om dessa har bättre förklaringar till rättvisande bild än de författare och teoretiker som redan skrivit om begreppet. Av den anledningen tycker vi att en hög validitet förligger då det vi primärt vill åt när det gäller information angående begreppet finns tillgängligt i skriftlig form. Kommer de resultat vi får från undersökningen att kunna svara på de problem och fenomen som är syftet med undersökningen? Våra förutsättningar är ju att vi kan 12

13 undersöka den skriftliga information som finns och ur denna försöka ge begreppet "rättvisande bild" visst innehåll. Vi menar att detta är möjligt då denna information till övervägande del är sådan information som normalt ligger till grund för hur begrepp som detta skall tolkas. Teori, praxis och rekommendationer är viktiga verktyg för att studera "true and fair view" och denna typ av information skapar möjligheten att ge begreppet en viss innebörd. Resultatet som kan dras från ett sådant material anser vi ger en trovärdig bild av hur begrepp med sådan abstraktionsnivå kan tolkas. Samtidigt är begrepp likt detta om skall ge riktlinjer för hur det praktiskt bör användas. Riktlinjer och målsättningar för detta hittas normalt i litteratur, förarbete, lagar, direktiv m.m.. Den undersökningsmetod som vi använder oss av anser vi borgar för en hög grad av reliabilitet och den litteratur vi insamlar ger oss en bild av begreppet. Informationen är även tillgänglig för alla, så oavsett vem som gör undersökningen borde denne komma fram till liknande resultat. Detsamma gäller det regelverk som finns angående hur redovisningen skall upprättas enligt begreppet. Vi har inte använt oss av några icke standardiserade undersökningsmetoder, d.v.s. intervjuer eller dylikt som karaktäriseras mer av samtal, som skulle kunna ge några andra resultat. Detta gör att vi anser att undersökningen sammantaget kan ges en hög trovärdighet. 2.4 Metodkritik Vår undersökning innehåller inga intervjuer, vilket kan ses som ett problem. Vi är väl medvetna om denna svaghet detta kan medföra men vi har ändock gjort den bedömningen att inte göra några intervjuer. Den litteratur vi tillgodogjort oss anser vi är tillräckligt omfattande och de involverar de synpunkter och tolkningar av det studerade begreppet som behövs för att göra en litteraturstudie. Eventuellt tilltänkta intervjuobjekt hade varit personer som redan författat den litteratur som vi har läst vilket gjorde att vi ansåg intervjuer mindre nödvändiga. Att intervjua personer med mer praktisk erfarenhet av redovisning kändes inte heller riktigt tillfredställande p.g.a. vår studies syfte som har varit på det teorietiska planet, inte på det praktiska. Även den litteratur 5 som vi tidigt läste gav oss bilden att begreppets betydelse på det praktiska planet var väldigt låg vilket då inte skulle tillföra alltför mycket till vårt arbete. Ytterligare kritik som kan riktas mot vårt arbete är det faktum att vi inte undersökt alla europeiska länder. Vidare har ingen riktig urvalsmetod använts för att ange vilka länder som skall undersökas. Istället har vi varit beroende av den del av tillgänglig litteratur som finns på engelska. Detta har varit ett problem för oss och är ett problem för arbetet. Dock anser vi nog att den litteratur som finns är av en tillräckligt god kvalitet att det inte borde innebära ett stort problem. Litteraturen är i dessa fall hämtad från en synnerligen välrenommerad tidskrift 6 inom redovisningsområdet. 5 En uppsats som skrevs på Linköpings Universitet 2003 samt en artikel av Nobes som gjorde en undersökning av revisorer i England, där resultaten av dessa undersökningar var att det inte ansågs att begreppet hade någon större praktiskt betydelse i deras arbete. 6 European Accounting Review 13

14 Ett problem i anslutning till ovanstående problem att de länder som undersöks, inte undersöks på djupet. Vi avser endast att undersöka hur implementeringen av det s.k. fjärde bolagsdirektivet har gjorts och ländernas förhållande till override-regeln som finns i direktivet. För det syftet har litteraturen fungerat tillfredställande. Samtidigt skulle det ha varit omöjligt att undersöka flertalet europeiska länders nationella lagstiftning på området p.g.a. tidsbristen som har funnits under arbetets gång. 2.5 Källkritik Då vi till uteslutande del har använt oss av litteratur så är dess tillförlitlighet naturligtvis viktigt för hela studiens trovärdighet. Vidare är det inte oviktigt vad informationens egentliga syfte, d.v.s. informationen som insamlats kanske var avsedd för ett annat syfte än det vår undersökning skall svara på. Det har inte varit ett stort problem för oss. Gällande begreppet "true and fair view" har den insamlade informationen varit avsedd för att försöka förklara begreppet, vilket passar bra för vårt syfte. Annan litteratur som använts för att förklara fenomen och begrepp, har använts i dess egentliga syfte. Vi har även använt oss av Internet källor samt en magisteruppsats. Detta kan påverka den interna giltigheten men vi anser inte att det är ett problem då användningen av dessa källor varit sparsam. Internetkällorna har endast använts för att hitta information av grundläggande karaktär om exempelvis organisationer. Vidare har rättsfall hämtats från EU:s databaser. Informationen är av det slaget att det inte torde utgöra något trovärdighetsproblem för dessa. Magisteruppsatsen har endast använts vid ett par tillfällen och då inte i någon direkt för vårt arbete vitalt område utan bara för att hitta viss bakgrundsinformation. 14

15 3. Vår föreställningsram I detta kaptitel kommer en beskrivning att ges angående den föreställningsram som finns beträffande redovisningens upprättande och de teorier som skall hjälpa till att svara på det syfte vi har för studien. 3.1 Mål med finansiell rapportering Bolagens redovisningar är ett verktyg för investerare att skapa sig en kunskapsbas om ett företag, det gäller då naturligtvis främst de finansiella aspekterna. Dock är det så numera att företagen blir allt mer komplexa och i stort sett ingår alla börsbolag på något sätt i koncerner vilket gör redovisningen ganska svåröverskådlig. Detta leder naturligtvis till problem med appliceringen av termer som "true and fair view". Termer av en mer abstrakt natur och som till stor del är riktlinjer än klara regler och rekommendationer. I dag är det mest professionella investerare, revisorer m.m. som använder sig av årsredovisningar och annan finansiell information. Även synen hos professionen verkar till stor del vara att det är de själva som är de primära användarna av informationen (Johansson & Thorén, 2003). Detta är ett synsätt som har sin grund i USA. Den primära målsättningen för finansiella rapporter är att de skall ligga till grund för beslutfattande och på så vis underlätta allokeringen av ekonomiska resurser 7. Informationen vänder sig främst till bolagens aktieägare vilka har ett behov av insyn i företagens verksamhet. Det förväntas även att användarna har viss kunskap angående upprättandet av finansiella rapporter. I Storbritannien har synen på användaren av finansiell information, generellt sätt varit bredare. Redovisningen skall vända sig till en bredare allmänhet, offentliga institutioner och myndigheter o.s.v. 8. Företagen ses som en del av samhället och dess funktion så därför skall informationen förstås av en större del av samhället. (Deegan, 2000) Traditionellt har redovisningen setts som en intern funktion som skall hjälpa företagsledningen till bättre beslut. Finansiella rapporter har således varit ett viktigt styrinstrument för att leda företaget. Det innebär bl.a. budgetering, planering, resultatuppföljning är viktiga delar i styrprocessen (Riahi-Belkaoui, 2000). I delar av Europa har rapporterna också varit avsedda till att informera kredit- och långivare till företaget, detta för att försäkra dessa om bolagets finansiella ställning och kreditvärdighet. Exempelvis var finansiella rapporter en ovanlig företeelse i Nederländerna långt in på 1960-talet (Zeff, Buijink & Camfferman, 1999), vilket även följer det borgenärstänkande som har varit starkt i Europa. Denna syn har förändrats och idag är marknadsperspektivet 9 väl accepterat som målsättning för redovisningen. (Deegan, 2000) 7 Trueblood report (USA) enligt Deegan (2000) 8 Corporate report (U.K) enligt Deegan (2000) 9 Perspektivet handlar bl.a. om teorin om effektiva marknader som kommer att beskrivas mer senare i arbetet. 15

16 I Sverige är aktieägandet väldigt brett ur ett internationellt perspektiv. Det är få länder där en så stor del av allmänheten äger finansiella instrument, såsom aktier, fonder etc. Trovärdigheten i redovisningen för aktieägare är naturligtvis viktig då flertalet inte i allmänhet har några större kunskaper i redovisning. Trots spridningen i aktieägandet är inflytandet i svenska bolag relativt koncentrerat till ett fåtal ägare. Enligt Bokföringsnämnden är det behovet hos användaren som skall styra innehållet i de finansiella rapporterna vilka främst är kapitalplacerare, finansanalytiker, anställda och finansiella rådgivare. (FAR, 2003) Under senare decennier har det även uppkommit att redovisningen kan användas för andra syften än de allmänt vedertagna om styrning och informativa syften. Att välja exempelvis värderingsprinciper för att tillfredställa organisationens eller ledningens egna syften har blivit alltmer uppmärksammat. Enligt Deegan (2000) presenterade Watts och Zimmerman i en undersökning tre orsaker till varför ledningen i bolag valde vissa värderingsprinciper framför andra. Dessa var: management compensation hypothesis, debt hypothesis och political cost hypothesis. Innebörden i dessa är således att genom val av olika redovisningsmetoder kommer ledningen att påverka företagets resultat och finansiella ställning som passar dess syften. Detta ger konsekvenser vid upprättandet av finansiella rapporter. Det självintresse som ofta ligger bakom detta beteende ger att redovisningen inte kommer att spegla den realitet som företaget befinner sig i. Olika sociala- och ekonomiska överväganden ligger bakom företagens rapporter vilket då får konsekvenser på om redovisningen är upprättad enligt "true and fair view" (Deegan, 2000). Detta gäller även de olika hypoteser som Watts och Zimmerman presenteras. Management compensation hypothesis I detta fall kommer ledningen att välja redovisningsmetoder som är konsistenta med hur företagets bonusplaner är utformade. Det har blivit allt vanligare att på detta sätt avlöna ledande personer i bolagen. När dessa personer sedan kan påverka sin egen bonus genom sitt inflytande över redovisningen ökar naturligtvis risken att så sker. Att agera i självintresse är ingen ny företeelse utan snarare mer normalt än tvärtom. (Deegan, 2000) Debt hypothesis Om skuldsättningsgraden är hög i företagen kommer ledningen att försöka påverka resultatet positivt. Visar företagen goda vinster kommer detta påverka skuldsättningsgraden genom att eget kapital ökar. På detta vis kan företagen behålla kreditvärdigheten utan att drastiskt minska skuldbördan. (Deegan, 2000) Political cost hypothesis Framför allt större företag kan genom att rapportera mindre vinster, minska sina s.k. politiska kostnader. Anledningen är att alltför stora vinster kan påverka politiker att genom ny lagstiftning försämra bolagets situation. Detta kan exempelvis ske genom starkare konkurrenslagstiftning, förändrad skattelagstiftning. (Deegan, 2000). Ovanstående hypoteser som är presenterade av Watts och Zimmerman kommer från en forskningsgren som kallas "postive accoutning theory" (Deegan, 2000). Detta är en 16

17 gren i företagsekonomisk forskning som har blivit allt mer vanligt och erkänd. Grundstenarna är hämtade från nationalekonomin och bygger på teorin om den rationella beslutsfattaren eller som den ibland kallas "economic man". Denna teori bygger på att individer är nyttomaximerare d.v.s. maximera intäkter och minimera kostnader. En förlängning på denna teori är den s.k. agentteorin. Grunden för denna är att frivilliga kontrakt mellan parter är den mest effektiva lösningen då parterna bör anses ha maximerat sin nytta, annars borde inte kontrakten ha uppkommit. Har parterna då kunnat minimera sina transaktionskostnader har nyttan blivit ännu bättre. (Riahi-Belkaoui, 2000) Två teorier som kommit att få betydelse för utformningen på redovisningen är CAPM-modellen och teorin om effektiva marknader (EMH). Dessa härrör sig också från nationalekonomin och den positiva teori utvecklingen. Vad CAPM-modellen 10 säger är att avkastningen är en funktion av riskpremien på aktien och den risk företaget är utsatt för. Teorin om effektiva marknader handlar om hur informationsgivningen från bolaget påverkar marknaden och börsvärdet på företaget. (Brealey & Myers, 2003) Detta är inte helt oviktigt när det gäller hur resursallokeringen, som nämndes ovan, påverkas av hur ledningen väljer att redovisa sitt resultat. Om rapporterat resultat är högt tenderar aktiekursen att stiga vilket innebär mera handel med aktien. I det fallet är det naturligtvis viktigt att rapporten är trovärdig och inte innehåller felaktigheter, annars kommer allokeringen av riskkapital inte att fungera effektivt. "true financial position of the company should be honestly disclosed to shareholders." (Bryer 1993 från Ekholm & Troberg, 1998 s.7) Teorins anhängare menar att priset på det finansiella instrumentet, exempelvis aktier, reflekterar all den tillgängliga information som finns på marknaden. Det skulle i såfall innebära att priset på instrumentet är en måttstock på värdet företaget anses ha. Gällande att teorin håller är således priset i jämvikt, d.v.s. att företagets verkliga värde överensstämmer med priset på aktien (Brealey & Myers, 2003). Innebörden skulle då enligt teorins anhängare, givet informationsinnehållet, att priset är "fair" (Ekholm & Troberg, 1998). Detta innebär att investerarna betalar ett pris på instrumentet som måste anses vara "fair" givet informationen som finns ute på marknaden. Informationsinnehållet är då naturligtvis av väsentlig betydelse för om detta "fairkoncept" skall hålla. Enligt Fama (Ekholm & Troberg, 1998) bör informationen innehålla prognoser om hur företagets framtida resultatutveckling kommer att se ut och de riskmoment som finns framöver. Förhållandet mellan begreppen "true och fair" ger enligt Ekholm & Troberg (1998) att informationen kan vara sann men samtidigt ge en dålig bild av verksamheten, dock inte tvärtom. Ett annat fenomen som uppmärksammats under senare tid är "income smoothing". Innebörden är att företaget, genom redovisningen, jämnar ut inkomster över en längre 10 r = r f + β (r m - r f ) CAPM-formel som gäller för förväntad avkastning på värdepatpper. 17

18 tidsperiod. Varför detta sker finns det flera orsaker till, bl.a. för att inför aktieägare uppvisa jämn tillväxtstakt som en kompensation för eventuellt framtida inkomstminskningar och säkerställa anställningar (Riahi-Belkaoui, 2000). Även detta får konsekvenser för om företaget redovisar i enlighet med "true and fair view" och skulle kunna förvilla intressenter till bolaget. 3.2 Grundläggande redovisningsprinciper När det gäller redovisning och hur den presenteras i form av olika finansiella rapporter, finns det flera grundläggande krav på redovisningen (Deegan, 2000). Utgångspunkten för dessa är användaren av informationen, dennes kunskaper och behov av redovisningen. Det är viktigt att användaren kan förstå den information som presenteras. Bolagen har en skyldighet mot användarna att göra informationen förståelig och begriplig. Annars finns det ingen användning för dessa rapporter (Deegan, 2000). Rapporterna skall ligga till grund för beslutsfattande genom resursallokering av riskkapital. Detta är naturligtvis ett viktigt krav på redovisningen. Förutom det övergripande målet med användbarhet och begriplighet krävs även att informationen har en hög tillförlitlighet (reliability) samt att informationen är relevant (relevance) för dess användare och syftet som dessa har med rapporten. (Riahi- Belkaoui, 2000) Tillförlitlighet (Reliability) Med tillförlitlighet menas att informationen i rapporterna skall kunna utgöra ett användbart underlag i beslutsprocessen hos exempelvis en investerare. Som investerare måste det gå att lita på den information som släpps från bolaget. SFAC no.2 11 fastställer att informationen, för att den skall kunna vara tillförlitlig, skall uppvisa en frånvaro från överdrivna felaktigheter. (Deegan, 2000) Samma uttalande från FASB identifierar även tre andra egenskaper som tillförlitligheten är en funktion av: verifierbarhet, neutralitet samt trovärdighet. Kravet på verifierbarhet innebär att informationen skall kunna härledas, m.a.o. vara korrekt eller sann. Om olika individer använder samma mät- eller insamlingsmetoder skall dessa få fram liknande information ur företagets räkenskaper, d.v.s. att den skall vara reproducerbar. (Riahi-Belkaoui, 2000) Detta kommer från att alla transaktioner ett företag gör, skall registreras. Även lagligen skall detta göras för att informationen skall finnas tillgänglig om det skulle behövas (Ljung, Nilsson & Olsson, 1998). Informationen skall även presenteras på ett trovärdigt sätt utan att på något sätt ge en felaktig bild av de affärshändelser som ägt rum under perioden. Försiktighetsprincipen är traditionellt ett viktigt verktyg och argument för att redovisningen inte skall uppvisa en alltför missvisande bild av verksamheten (Deegan, 2000). Den finansiella information som bolagen släpper skall vara neutral, d.v.s. att rapporterna inte är upprättade med ett förutbestämt resultat. Det skulle innebära att redovisningen manipulerats för att ett visst resultat skall uppvisas (Riahi- Belkaoui, 2000). 11 Statement of Financial Accounting Concepts som utges av FASB. 18

19 Decision-makers and thier characteristics Understandibility Decision usefullness Relevance Reliability Predictive value Feedbackvalue Verifiability Representational faithfullness Timeliness Neutrality Comparibility Figur 3.1 Kvalitativa krav på redovisningen. Fritt efter Riahi-Belkaoui (2000). "For information to meet the standard of relevance, it must bear on or be usefully associated with the action it is designed to facilitate or the result it is desired to produce." (Riahi-Belkaoui, 2000 s.139) Relevans (Relevance) Den finansiella information som produceras och offentliggörs måste innehålla viss grad av relevans för dem som skall använda informationen. Målet med denna typ av rapporter är att besluttagare i olika positioner skall vara hjälpta av denna. Användarna av informationen måste kunna se rapporterna som ett redskap i sina beslutssituationer. Samtidigt skall informationen vara av den karaktär att den kan utgöra skillnaden mellan olika beslutsalternativ. För att den skall vara det måste den vara relevant i denna beslutssituation. (Deegan, 2000) För att informationen skall kunna ses som relevant, måste den innehålla ett visst informationsvärde. Prognosvärde, feedbackvärde samt aktualitet är dessa värden. Ett informationsinnehåll som inte hjälper till att skapa de prognoser som krävs för exempelvis en investerare är inte relevant för denne. Samtidigt skall det vara möjligt att få feedback av informationen, detta för att lärandeprocessen skall kunna fortgå och 19

20 se vilka misstag eller framsteg som gjorts. Naturligtvis måste informationen vara aktuell annars gör den inte mycket nytta i beslutsprocessen. (Riahi-Belkaoui, 2000) Jämförbarhet (Comparibility) Ett viktigt krav som ställs på redovisningen är att den skall uppvisa jämförbarhet, både mellan företag och över tiden. Innebörden är att de redovisningsprinciper som används, exempelvis värdering av tillgångar, inte får ändras utan vidare (Riahi- Belkaoui, 2000). Sker förändringar måste detta tydligt framgå av redovisningen (FAR 2003). Anledningen härav är naturligtvis att investerare på finansiella marknader skall kunna göra jämförelser mellan företag för att kunna avgöra var investeringen skall göras. Vidare är det viktigt för användaren av informationen att se hur utvecklingen över en viss tidsperiod ser ut, även detta för att kunna underlätta sitt beslutsfattande. För att uppnå kraven på relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet finns det ett antal redovisningsprinciper som viktiga verktyg för detta. Riahi-Belkaoui (2000) räknar upp tio olika redovisningsprinciper 12 som alla har stor betydelse för redovisningen. Bland dessa märks försiktighetsprincipen, matchningsprincipen och intäkts- och kostnadsredovisning, d.v.s. realisationsprincipen. Försiktighetsprincipen postulerar att viss försiktighet skall iakttagas vid redovisningen främst p.g.a. att inte tillgångar skall bli övervärderade och skulder undervärderade. Matchningsprincipen innebär att intäkter matchas med de kostnader som har givit upphov till intäkterna samt att intäkterna och kostnaderna skall hänföras till den period som de uppkommit. Vidare innebär realisationsprincipen att intäkter och kostnader endast skall redovisas när dessa anses till summa och tidpunkt säkra. Denna princip blir allt mer viktig, delvis på försiktighetsprincipens bekostnad. (Alexander & Schwencke, 2003) 3.3 Redovisningstraditioner Varje grupp av individer behöver ett speciellt fackspråk för att kunna uttrycka sina tankar om ett speciellt område och detta är även fallet på redovisningsområdet. Språket inom redovisningen har utvecklats under lång tid och idag består det av våra redovisningsbegrepp och redovisningstraditioner samt praxis. Redovisningen kan spåras tillbaka till ca 2300 år före Kristus i den gamla Babylonien. Då bestod redovisningen enbart av minnesförteckningar. (Artsberg, 2003) I början av 1000-talet tog utveckling inom redovisningen en ny fart och konton för fordringar och skulder förutom minnesförteckningar började användas. Längre fram i millenniet utvecklades tekniken med den dubbla bokförningen. Detta ledde till att handeln och marknader utvecklades mellan medelhavsländerna. Därför var det viktigt för företagen att hålla reda på vem var skyldig vem och i vilket sammanhang. Det finns flera olika redovisningstraditioner i världen vilka har utvecklats genom den ekonomiska utvecklingen. I dag är det två kända redovisningstraditioner som de flesta länder anses tillhöra, den anglosaxiska traditionen eller den kontinentala traditionen. I 12 Dessa är: cost principle, revenue principle, matching principle, objectivity principle, consistency principle, full disclousure principle, conservatism principle, materiality principle, uniformity principle, comparibility principle. 20

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG

BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG DECEMBER 2013 BÖRSHANDLADE PRODUKTER BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG BUILDING TEAM SPIRIT TOGETHER RISKINFORMATION VEM BÖR INVESTERA? Bull & Bear-produkter är lämpade för svenska sofistikerade

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

POLICY FÖR FINANSIELL RAPPORTERING

POLICY FÖR FINANSIELL RAPPORTERING POLICY FÖR FINANSIELL RAPPORTERING Policy för Projektengagemang i Stockholm AB:s information till kapitalmarknaden Denna informationspolicy godkändes av Projektengagemang i Stockholm AB den 1 oktober 2015

Läs mer

IFRS 3 (R) Mer relevant och jämförbar än IAS 22?

IFRS 3 (R) Mer relevant och jämförbar än IAS 22? ISRN: LIU-IEI-FIL-A--10/00771--SE IFRS 3 (R) Mer relevant och jämförbar än IAS 22? IFRS 3 (R) More relevant and comparable than IAS 22? Emil Myrberg Andreas Pergefors Vårterminen 2010 Handledare: Rolf

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0007N Företagsanalys Datum Material Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Beatrice Beskriva processen med att

Läs mer

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation (Ju2012/7472/L1)

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation (Ju2012/7472/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 14 juni 2013 Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Christian Andreasson Björn Bengtsson. Verkligt Värde. Magisteruppsats 15 högskolepoäng Företagsekonomi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Christian Andreasson Björn Bengtsson. Verkligt Värde. Magisteruppsats 15 högskolepoäng Företagsekonomi Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Christian Andreasson Björn Bengtsson Verkligt Värde En rättvisande eller missvisande bild av ett fastighetsbolags faktiska verklighet? Fair value A correct

Läs mer

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012 Fortnox International AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 212 Fjärde kvartalet 212 Nettoomsättningen uppgick till 41 (453) tkr Rörelseresultatet uppgick till 9 65 (1 59) tkr Kassaflödet från den

Läs mer

Att läsa och förstå bokslut. Presentation hos Civilekonomerna i Stockholm den 26 november 2014 Kjell Sandin

Att läsa och förstå bokslut. Presentation hos Civilekonomerna i Stockholm den 26 november 2014 Kjell Sandin Att läsa och förstå bokslut. Presentation hos Civilekonomerna i Stockholm den 26 november 2014 Kjell Sandin Grundläggande. Vid all presentation av finansiell information ska utgångpunkten alltid vara att

Läs mer

Övervakning av regelbunden finansiell information

Övervakning av regelbunden finansiell information Rapport enligt FFFS 2007:17 5 kap 18 avseende år 2007 Övervakning av regelbunden finansiell information Inledning Nordic Growth Market NGM AB ( NGM-börsen ) har i lag (2007:528) om värdepappersmarknaden

Läs mer

C-UPPSATS. Immateriella tillgångar

C-UPPSATS. Immateriella tillgångar C-UPPSATS 2007:233 Immateriella tillgångar Vad svenska företag och revisorer anser om IAS 38 Ellenor Aronsson Christian Rönnberg Luleå tekniska universitet C-uppsats Företagsekonomi Institutionen för Industriell

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB bildades 2008 och skall utveckla och nyttja teknik för produktion av SNG (Substitute Natural Gas). G o B i G a s BILD INFOGAS HÄR SENARE INNEHÅLL INNEHÅLL Förvaltningsberättelse

Läs mer

Självregleringen på den svenska värdepappersmarknaden

Självregleringen på den svenska värdepappersmarknaden Självregleringen på den svenska värdepappersmarknaden Självregleringen på den svenska värdepappersmarknaden äringslivet har ett starkt intresse av att bidra till en god etik på värdepappersmarknaden.

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-06-18 Preliminär bedömning till följd av ändringar i IAS 32 och IAS 1 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. ÄNDRING I IAS 32 3 2. ÄNDRING I IAS 1 5 Kontaktperson

Läs mer

Sammanfattningen på sidan 5, punkt B.12 får följande lydelse:

Sammanfattningen på sidan 5, punkt B.12 får följande lydelse: Stockholm, 5 juni 2015 TILLÄGG 2015:1 TILL GRUNDPROSPEKT AVSEENDE ATRIUM LJUNGBERG AB (PUBL) MTN-PROGRAM Tillägg till grundprospekt avseende Atrium Ljungberg AB (publ) ( Atrium Ljungberg ) MTNprogram,

Läs mer

FIENTLIGA BUD TEORIERNA, MAKTSPELET, KORTSIKTIGHETEN. Presentation för SNS Sophie.nachemson-ekwall@hhs.se 20 mars 2014. Nachemson-Ekwall 1

FIENTLIGA BUD TEORIERNA, MAKTSPELET, KORTSIKTIGHETEN. Presentation för SNS Sophie.nachemson-ekwall@hhs.se 20 mars 2014. Nachemson-Ekwall 1 FIENTLIGA BUD TEORIERNA, MAKTSPELET, KORTSIKTIGHETEN Presentation för SNS Sophie.nachemson-ekwall@hhs.se 20 mars 2014 1 MILJÖN: SVENSKA BOLAG KÖPS UPP eller når aldrig börsen Page 2 FRÅN AVHANDLING TILL

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN?

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 Bakgrund Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning utan att förvissa

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter. 103 33 Stockholm

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter. 103 33 Stockholm 2008-02-20 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter 103 33 Stockholm Kommissionens förslag till ändring av Direktiv 2006/112/EG avseende hanteringen av

Läs mer

VD:s Ersättningar När Ägaren Själv Får Välja

VD:s Ersättningar När Ägaren Själv Får Välja VD:s Ersättningar När Ägaren Själv Får Välja Henrik Cronqvist McMahon Family Chair in Corporate Finance & George R. Roberts Fellow Robert Day School of Economics and Finance Claremont McKenna College Claremont,

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

36 Säkringsredovisning

36 Säkringsredovisning Säkringsredovisning, Avsnitt 36 339 36 Säkringsredovisning 36.1 BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta trädde i kraft

Läs mer

Tio gyllene regler för aktieinvesteringar. En samling insiktsfulla pärlor

Tio gyllene regler för aktieinvesteringar. En samling insiktsfulla pärlor Tio gyllene regler för aktieinvesteringar En samling insiktsfulla pärlor Förord Tio gyllene regler för aktieinvesteringar Aberdeen har arbetat med placeringar i mer än 30 år. Under den tiden har marknadscykler

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland

Läs mer

Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering

Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering En hjälp för Forum Syds handläggare samt för svenska och lokala organisationer Frågeställningarna utgår från regelverket som

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

Stockholm den 1 september 2014

Stockholm den 1 september 2014 R-2014/0870 Stockholm den 1 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/2963/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Genomförande

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2011 - juni 2012 Nettoresultat av valutahandel: 95 tkr. Resultat före extraordinär kostnad: -718 tkr Extraordinär kostnad har belastat resultatet före

Läs mer

Checklista för särredovisning inom VA-branschen

Checklista för särredovisning inom VA-branschen Checklista för särredovisning inom VA-branschen Denna checklista är upprättad av Mattias Haraldsson vid Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund på uppdrag av Svenskt Vatten. Senast uppdaterad

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Litteraturinspektion på det inledande teoriavsnittet (7,5 hp)

Litteraturinspektion på det inledande teoriavsnittet (7,5 hp) MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Redovisning & Revision (AV) Peter Öhman 2011-05-06 Litteraturinspektion på det inledande teoriavsnittet (7,5 hp) För godkänt krävs 25 poäng av 50 (använd

Läs mer

De internationella redovisningsstandarderna IFRS/IAS

De internationella redovisningsstandarderna IFRS/IAS Örebro universitet Institutionen för Ekonomi, Statistik & Informatik Företagsekonomi C, uppsats 10 poäng Handledare: Lars-Göran Thornell Examinator: Olle Westin HT 06/ 2007-01-10 De internationella redovisningsstandarderna

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Granskning av årsredovisningar i engelska fotbollsklubbar

Granskning av årsredovisningar i engelska fotbollsklubbar Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Magnus Gustavsson Selma Rizvanovic Fredric Waern Granskning av årsredovisningar i engelska fotbollsklubbar A review of English footballclubs annaul reports

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2012 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2012-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

+ 3 150 % 2002 2012. Ett resultat av genuint hantverk

+ 3 150 % 2002 2012. Ett resultat av genuint hantverk +3 150% + 3 150 % 2002 2012 Ett resultat av genuint hantverk Diskretionär aktieförvaltning av småbolag Consensus aktieförvaltning inriktar sig på att placera i oupptäckta ValueGrowthbolag på de mindre

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september 2000

Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september 2000 Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september Omsättningen ökade under januari-september med 62 procent till 90 (56) miljoner kronor. Rörelseresultatet steg med 72 procent till 36 (21) miljoner

Läs mer

Nöjda och trygga kunder konsumentinformation inom försäkring

Nöjda och trygga kunder konsumentinformation inom försäkring Särtryck ur Svensk Försäkrings rapportserie 2013:2 Nöjda och trygga kunder konsumentinformation inom försäkring En sammanfattning Denna sammanfattning utgör ett särtryck ur rapporten Nöjda och trygga kunder

Läs mer

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM { skatt } KONTANTPRINCIPEN Huvudregeln i inkomstslaget tjänst är att intäkter ska tas upp till beskattning då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer en skattskyldig till del; kon- Skatteregler

Läs mer

Svar till ÖVNING 4. SVAR

Svar till ÖVNING 4. SVAR Svar till ÖVNING 4. 1. Förklara varför en lagstiftning om att arbetsgivaren inte får fråga en arbetssökande om dennes eventuella föräldraledighet torde vara meningslös. SVAR: Arbetsgivaren vill hellre

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2008

Delårsrapport januari - mars 2008 Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*

Läs mer

Värdering av onoterade innehav i finansiella rapporter

Värdering av onoterade innehav i finansiella rapporter Värdering av onoterade innehav i finansiella rapporter Nordiska Värdepappersregistret AB (publ) It is a trueism that the value of any asset depends on the benefits derived from ownership. It is equally

Läs mer

Kommunala aktiebolags redovisning vilken normgivning följer de och varför?

Kommunala aktiebolags redovisning vilken normgivning följer de och varför? Institutionen för ekonomi Kandidatuppsats, Redovisning Kurs: FEK 790 VT 2003 Kommunala aktiebolags redovisning vilken normgivning följer de och varför? Handledare: Torbjörn Tagesson Författare: Anette

Läs mer

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

PRI OCH IAS 19 / IFRS

PRI OCH IAS 19 / IFRS PRI OCH IAS 19 / IFRS IAS 19 / IFRS ett nytt sätt att beräkna och redovisa pensionsåtaganden Det svenska redovisningsrådets rekommendation RR 29 som grundar sig på IAS 19 / IFRS infördes vid årsskiftet

Läs mer

RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN REDOVISNINGSRÅDET JULI 2002 Innehållsförteckning Sid. SYFTE 3 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 3 DEFINITIONER 3 REDOVISNING OCH VÄRDERING 4 Händelser efter balansdagen som skall beaktas

Läs mer

FlexLiv Överskottslikviditet

FlexLiv Överskottslikviditet FlexLiv Överskottslikviditet 2 5 Förvaltning av överskottslikviditet Regelverket för fåmansföretag i Sverige begränsar nyttan av kapitaluttag genom lön och utdelning. Många företagare väljer därför att

Läs mer

När Riskkontroll är viktigare än Vinstmaximering

När Riskkontroll är viktigare än Vinstmaximering När Riskkontroll är viktigare än Vinstmaximering Ability Hedge Aktieförvaltning med uppgift att skydda kapitalet och generera avkastning oavsett börsriktning Consensus är ett Göteborgsbaserat bolag

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2012 - juni 2013 Nettoresultat av valutahandel: 15 tkr. Resultat före skatt: -183 tkr Resultat per aktie före skatt: -0.07 kr. VD: s kommentar FXI kan

Läs mer

SYFTE Kursens syfte är att ge fördjupade kunskaper inom området extern redovisning

SYFTE Kursens syfte är att ge fördjupade kunskaper inom området extern redovisning KURSPLAN AUKTORISATIONSUTBILDNING STEG 2 EXTERN REDOVISNING MOTSVARANDE 10 HP SYFTE Kursens syfte är att ge fördjupade kunskaper inom området extern redovisning LÄRANDEMÅL efter genomgången kurs ska följande

Läs mer

REKRYTERING OCH KOMPETENSUTVECKLING PÅ REVISIONSBYRÅER

REKRYTERING OCH KOMPETENSUTVECKLING PÅ REVISIONSBYRÅER Företagsekonomiska institutionen REKRYTERING OCH KOMPETENSUTVECKLING PÅ REVISIONSBYRÅER Magisteruppsats i företagsekonomi Extern redovisning och Företagsanalys Vårterminen 2007 Handledare: Ulla Törnqvist

Läs mer

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Rolf Skog har tidigare kortfattat redogjort för innebörden av den primära och subsidiära företrädesrätten. I den kommande

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras.

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras. Följande dokument är en sammanställning av de remissyttranden som inkommit med anledning av utkastet till rekommendation om redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Den vänstra kolumnen

Läs mer

Förvaltning ska tillförsäkra en långsiktig godtagbar tillväxt av kapitalet.

Förvaltning ska tillförsäkra en långsiktig godtagbar tillväxt av kapitalet. Placeringspolicy Inledning Hörselskadades Riksförbund, HRF, väljer från fall till fall om gåvor i form av fonder eller aktier ska säljas direkt eller vara kvar som långsiktig placering. Primärt arbetar

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2010 AUDIT TAX ADVISORY Inledning KPMG har genomfört en studie av de incitamentsprogram som föreslagits i svenska börsbolag under

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Proformaredovisning avseende Lundin Petroleums förvärv av Valkyries Petroleum Corp.

Proformaredovisning avseende Lundin Petroleums förvärv av Valkyries Petroleum Corp. Proformaredovisning avseende Lundin s förvärv av. Bifogade proformaredovisning med tillhörande revisionsberättelse utgör ett utdrag av sid. 32-39 i det prospekt som Lundin AB i enlighet med svenska prospektregler

Läs mer

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

PÅ VÅR ARENA MÖTER VÄXANDE BOLAG NYA INVESTERARE. Din kompletta börsarena

PÅ VÅR ARENA MÖTER VÄXANDE BOLAG NYA INVESTERARE. Din kompletta börsarena PÅ VÅR ARENA MÖTER VÄXANDE BOLAG NYA INVESTERARE Din kompletta börsarena TILLSAMMANS SKAPAR DE VÄLMÅENDE BOLAG RUSTADE FÖR FRAMTIDEN FOKUS PÅ TILLVÄXT välkommen till din börsarena Alla är överens om att

Läs mer

Viktig information till dig som är kund i Swedbank eller i Sparbanken. Nu blir det ännu tryggare att spara och placera

Viktig information till dig som är kund i Swedbank eller i Sparbanken. Nu blir det ännu tryggare att spara och placera Viktig information till dig som är kund i Swedbank eller i Sparbanken Nu blir det ännu tryggare att spara och placera Från 1 november 2007 blir ditt kundskydd ännu starkare Den 1 november 2007 får vi nya

Läs mer

Fondsparandet i Europa och Sverige

Fondsparandet i Europa och Sverige Fondsparandet i Europa Fondbolagens Förening 8124 Fondsparandet i Europa och Sverige Nyligen publicerade EFAMA (European Fund and Asset Management Association) Fact Book 28 som innehåller en sammanställning

Läs mer

Se upp för kulturkrockar vid internationella investeringar

Se upp för kulturkrockar vid internationella investeringar Se upp för kulturkrockar vid internationella investeringar (Artikel publicerad i Fastighetsvärlden) Mötet mellan den svenska fastighetsbranschen och utländska finansiella placerare har på grund av olika

Läs mer

Nordic Secondary AB. Kvartalsrapport december 2014

Nordic Secondary AB. Kvartalsrapport december 2014 Nordic Secondary AB Kvartalsrapport december 2014 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 Portföljöversikt 7 2 Kvartalsrapport december 2014 Huvudpunkter Aktiekursen

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

Viktiga frågor för fondbolagen

Viktiga frågor för fondbolagen ANFÖRANDE Datum: 2015-06-04 Talare: Martin Noréus Möte: Fondbolagens förening Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

STÄVRULLEN FINANS AB (PUBL) 1 http://www.stävrullen.se

STÄVRULLEN FINANS AB (PUBL) 1 http://www.stävrullen.se STÄVRULLEN FINANS AB (PUBL) 1 Delårsrapport för perioden 2011-01-01 till 2011-03-31 Försäljning och resultat - Ur värdepappersportföljen har under perioden försäljningar skett motsvarande en omsättning

Läs mer

Värdering av förvaltningsfastigheter efter införandet av IAS 40 i noterade företag

Värdering av förvaltningsfastigheter efter införandet av IAS 40 i noterade företag KANDIDATUPPSATS (41-60P) I FÖRETAGSEKONOMI VID INSTITUTIONEN FÖR DATA OCH AFFÄRSVETENSKAP 2007: KF36 Värdering av förvaltningsfastigheter efter införandet av IAS 40 i noterade företag Maliza Matovu Sara

Läs mer

Dustin Group fastställer slutligt pris i börsintroduktionen till 50 kronor per aktie handel på Nasdaq Stockholm inleds idag

Dustin Group fastställer slutligt pris i börsintroduktionen till 50 kronor per aktie handel på Nasdaq Stockholm inleds idag DETTA PRESSMEDDELANDE FÅR INTE DISTRIBUERAS ELLER PUBLICERAS, DIREKT ELLER INDIREKT, INOM ELLER TILL USA, AUSTRALIEN, KANADA ELLER JAPAN ELLER NÅGON ANNAN JURISDIKTION DÄR SÅDAN DISTRIBUTION ELLER PUBLICERING

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Svar på remiss avseende kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3) Dnr 07-30

Svar på remiss avseende kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3) Dnr 07-30 Bokföringsnämnden Stockholm 2012-10-22 Box 7849 103 99 STOCKHOLM Svar på remiss avseende kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3) Dnr 07-30 Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF,

Läs mer

RR 23 UPPLYSNINGAR OM NÄRSTÅENDE

RR 23 UPPLYSNINGAR OM NÄRSTÅENDE RR 23 UPPLYSNINGAR OM NÄRSTÅENDE REDOVISNINGSRÅDET OKTOBER 2001 1 2 Innehållsförteckning Sid. TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 DEFINITIONER 6 NÄRSTÅENDEPROBLEMATIKEN 6 UPPLYSNINGAR 8 IKRAFTTRÄDANDE 11 ÖVERENSSTÄMMELSE

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Stockholm mars 2014 1(3) Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder med hög kvalitet. Det innebär att vi kontinuerligt

Läs mer

Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag.

Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag. 1(7) 2011-10-25 Ert Dnr Fi2011/2588/S3 SO Dnr 177/11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm registrator@finance.ministy.se Yttrande från SO över: Månadsuppgift snabbt och enkelt (SOU 2011:40) Arbetslöshetskassornas

Läs mer

Placeringspolicy för KTH:s donationskapital 2012-05-28

Placeringspolicy för KTH:s donationskapital 2012-05-28 KUNGL TEKNISKA HÖGSKOLAN Placeringspolicy för KTH:s donationskapital 2012-05-28 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Ansvarsfördelning och organisation... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Övergripande mål...

Läs mer

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2004 ÅRSREDOVISNING Styrelsen och verkställande direktören för Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB org. nr 556634-8222, avger härmed redovisning för verksamhetsåret 2004-01-01--2004-12-31

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 13-2866 Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR

URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags finansiella rapporter inte beskrivas

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2012 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer