Tillståndsmätning Buss 2015 Teknisk rapport Version 1 Datum: Klass: -

Transkript

1 Tillståndsmätning Buss 2015 Teknisk rapport Version 1 Datum: Klass: - Statisticon AB Östra Ågatan 31, SE Uppsala Klara Södra Kyrkogata 1, Box 837, SE Stockholm +46 (0) , info@statisticon.se, Sweden Teknisk rapport 1 (25)

2 Tillståndsmätning Buss 2015 Teknisk rapport Kund Mottagare Projektnummer Författare Transportstyrelsen Mikael Kyller TS 4924 Gösta Forsman och Mats Nyfjäll Granskare Teknisk rapport 2 (25)

3 Tillståndsmätning Buss 2015 Teknisk rapport Innehållsförteckning 1 Inledning Population och urvalsplan Parameter och estimation Parameterdiskussion... 6 Estimation Resultat av fältarbetet Jämförelser mellan undersökningarna 2008, 2012 och Bilaga 1 Instruktioner för urvalsdragning av bussar i fält Bilaga 2 Målpunkter i respektive län Bilaga 3 Slumptalstabell Bilaga 4 ID-lista Bilaga 5 Blankett BILAGA 6 INSTRUKTIONSBLAD MED FÖRKLARINGAR TILL SVARSBLANKETTEN Teknisk rapport 3 (25)

4 1 INLEDNING Transportstyrelsen har tillsammans med Polismyndigheten fått i uppdrag av regeringen att följa upp och analysera regelefterlevnaden inom yrkestrafiken på väg. Inom områdena buss-, godsoch taxitrafik har separata undersökningar genomförts inom ramen för uppdraget. Denna rapport beskriver tekniska aspekter rörande den del i uppdraget som avser regelefterlevnad inom beställningstrafik med buss. Tidigare har sådana undersökningar genomförts 2008 (veckorna 7-10) och 2012 (veckorna 21-23) års undersökning har haft samma principiella upplägg som dessa. Undersökningen genomfördes under veckorna år 2015 i sju polisområden i Sverige. Antalet utvalda bussar uppgick till 382 varar 375 kunde kontrolleras. Svarsandelen är därmed 98,2 procent. Resultaten presenteras i en separat resultatrapport med kortfattad kommenterande text samt i en intern tabellrapport. I 2015 års undersökning har Transportstyrelsen, Polisen och Statisticon AB medverkat. Statisticon har bidragit med utformning av urvalsprinciper och även deltagit i fältarbetet. Statisticon har även producerat skattningar till resultat- och tabellrapporten. Därvidlag användes data som samlats in, bearbetats och rättats av Transportstyrelsen. Statisticon har även författat denna tekniska rapport 1. Dispositionen av rapporten är att i kapitel 2 redovisas vilken population som avses samt principerna för urvalsplanen. I kapitel 3 redovisas vilken parameter som skattas samt skattningsformler. Resultat av fältarbetet redovisas i kapitel 4 och i kapitel 5 diskuteras jämförbarheten mellan 2012 och 2015 års undersökningar. 1 Föreliggande rapport har författats av Gösta Forsman, Statisticon. Den bygger på tidigare tekniska rapporter från bussundersökningarna 2008 (författad av Forsman, då vid Vägverket) och 2012 (författad av Mats Nyfjäll, Statisticon). Teknisk rapport 4 (25)

5 2 POPULATION OCH URVALSPLAN Den population som är av intresse i undersökningen är bussar som används i beställningstrafik inom Sveriges gränser, både svensk- och utlandsregistrerade bussar. Linjelagd trafik ingår inte. Mätningarna utfördes under veckorna år 2015 vilket innebär att bussar som utför beställningstrafik under denna period ingår i målpopulationen. I princip är hela Sverige intressant att mäta men av praktiska skäl har mätningarna begränsats till sju polisområden 2 : Stockholm, Skåne, Västra Götaland, Dalarna, Norrbotten, Västmanland och Jönköping. De fem först nämnda områdena (dåvarande polisdistrikten) deltog i mätningarna år 2008 och Undersökningen är upplagd så att resultaten formellt sett endast kan generaliseras till de sju polisområdena. Generalisering av resultaten till hela riket får göras på andra grunder än strikt stickprovsteoretiska. Urval av bussar genomfördes av poliser i fält. Instruktioner kring hur urvalet av bussar skulle väljas finns i bilaga 1. En viktig aspekt är att urvalsplanen skulle gå att implementera i fält av poliser som normalt sett arbetar på ett helt annat sätt. Polisens normala rutin är ju inte att stoppa bussar slumpmässigt utan tvärtom välja ut sådana bussar som ser misstänkta ut. För att ändå se till att urvalet av bussar liknar ett slumpmässigt urval fanns instruktionen i bilaga 1 att tillgå. Denna instruktion presenterades och diskuterades vid en utbildningsdag med representanter för de olika polisområdena någon vecka före mätstart. Dessutom deltog en statistiker i fält första mätdagen i respektive län för att se till att urvalsinstruktionerna följdes. Urvalet av bussar drogs enligt följande princip: Steg 1: Först identifierades ett antal målplatser 3 för beställd busstrafik inom respektive län. Detta gjordes av poliser i länet. Se en förteckning av målplatser i bilaga 2. Steg 2: Man försökte uppskatta antalet bussar som en normal dag anlände till respektive målplats. Summan av alla bussar på samtliga målplatser samt målplatsens relativa andel av alla bussar kunde då beräknas. Om exempelvis målplats A uppskattas ha 5 bussar under en dag och summan av bussar vid samtliga målplatser är 100 bussar utgör målplats A:s andel målplatsens relativa andel av beställd busstrafik i länet. = 0,05 d.v.s. en tjugondel. Detta antas vara Steg 3: Besiktningar gjordes under veckorna år 2015 enligt ett arbetsschema som gjordes av respektive polismyndighet. Bussarna valdes i fält enligt ett särskilt protokoll (se bilaga 1). Inom varje län har det erhållna urvalet vid beräkningarna av procenttal och osäkerhetstal behandlats som ett så kallat obundet slumpmässigt urval från alla bussar som framfördes på avsnittet under tidsperioden. Detta är en förenklad modell av urvalsprocessen som möjliggjort att relativt enkla skattningsformler kunnat användas. Man bör därför notera att de erhållna skattningarna och de tillhörande osäkerhetstalen är approximativa. 2 Polisområdena sammanfaller här med län. Till och med 2014 kallades dessa områden för polisdistrikt. I den nya polisorganisationen som sjösattes delas Sverige in i sju polisregioner. Varje sådan region består av ett antal län. De sju län som ingår i tillståndsmätningarna 2015 tillhör var sin polisregion. 3 Även kallade målpunkter eller mätplatser. Vanligen är det målet för en resa såsom sportanläggning eller museum men kan också vara rastplatser längs större vägar där fordon kan vinkas in. Teknisk rapport 5 (25)

6 3 PARAMETER OCH ESTIMATION 3.1 Parameterdiskussion Den statistiska parameter som skattats kan formuleras på följande sätt: Andel bussar i beställningstrafik som har en viss egenskap av alla bussar i beställningstrafik. Egenskaperna utgörs här av olika resultat av polisens kontroller av förare, företag och fordon, till exempel kör- och vilotider utan anmärkning eller hastighetskontroll föranleder ordningsbot. Denna parameter kan ses som naturlig men den har den egenheten att alla bussar räknas lika mycket oavsett hur långt de kör i beställningstrafik. Det är inte självklart att detta är den intressantaste parametern. Man skulle också kunna vara intresserad av andel trafikarbete som sker med bussar i beställningstrafik med en viss egenskap av allt trafikarbete som sker med bussar i beställningstrafik. I den senare parametern får de bussar som kör långt en högre vikt än de som kör kort. För att föreställa sig den nu aktuella parametern kan man tänka sig att man identifierar alla bussar som under veckorna utövat beställningstrafik i det aktuella länet (vi börjar med att betrakta ett enskilt län). Dessa bussar utgör populationen på länsnivå i undersökningen. De bussar som kontrolleras i undersökningen antas utgöra ett obundet slumpmässigt urval från denna population. I praktiken får man sedan ha överseende med att inklusionssannolikheterna egentligen är olika för de utvalda bussarna (de är rimligen ungefär proportionella mot tiden i beställningstrafik). Ovanstående koppling till stickprovsteorin görs inom län. Om approximationen inte leder till något större fel kan resultaten för ett län generaliseras från urvalet till populationen (fortfarande inom län). Det primära intresset gäller dock parameterns värde för hela riket. Eftersom länen valts subjektivt (ett län från varje polisregion) finns det inget givet sätt att väga ihop resultaten från respektive län till en gemensam skattning för de sju länen. Vi har valt att vid hopvägningen med polisens hjälp uppskatta andelen trafikarbete i beställningstrafik i respektive län under de aktuella veckorna och låta andelen trafikarbete utgöra vikt. Man får därigenom en skattning som gäller för de sju länen sammantaget. Huruvida denna skattning sedan kan generaliseras till hela riket måste bedömas på subjektiva grunder. 3.2 Estimation Vi återgår nu till parametern i punktsatsen i avsnitt 3.1 ovan. Vi kallar den för och betraktar den för de sju länen sammantaget. För att skatta betraktar vi varje utvalt län som ett stratum Teknisk rapport 6 (25)

7 och använder gängse formler för stratifierat urval med obundet slumpmässigt urval inom stratum (se nedan). Förutom att skatta önskas även resultat uppdelat på två redovisningsgrupper; svensk- respektive utlandsregistrerade bussar. Den parametern beteckas där subindex står för domän (redovisningsgrupp). Nedan redovisas hur parametrarna och skattas. Vi inför följande beteckningar h Löpindex för län (som alltså här betraktas som stratum), h=1,, med = 7. Index för buss =1 om buss i län h har en viss egenskap, = 0 i övrigt Antal undersökta bussar i län h Ovägd skattning av andelen bussar med en viss egenskap i län h Ovägd skattning av andelen bussar med en viss egenskap i län h avseende domän I skattningsuttrycken som presenteras nedan antas att bortfallet av bussar skett slumpmässigt. Bortfallets storlek var som nämnts 1,8 procent vilket innebär att ett eventuellt bortfallsfel i skattningarna är begränsat. Skattningen av andel bussar med en viss egenskap i samtliga områden ges av = 1 = där vikten h är uppskattad andel trafikarbete för beställda bussar i län h. Vikterna h har valts subjektivt på följande sätt: (1) Medelkörsträckan inom länet för bussar i beställningstrafik har uppskattats av polisen i respektive län. Se tabell 1 nedan. Antal bussar i länen en normal vardag kl 12 i länet under mätperioden har uppskattats av polisen i respektive län. Att uppskatta antalet bussar i beställningstrafik en vardag i hela länet är ingen lätt uppgift. I vissa fall har ett intervall angetts. För att få ett antal att utgå från har i dessa fall mittpunkten i intervallet använts, se kolumnen Mittpunkt för antal bussar. Baserat på mittpunkten kan kolumnen Andel bussar beräknas. Kolumnen är en uppskattning av de relativa flödena av beställnings-busstrafiken i de aktuella länen och för den aktuella undersökningsperioden Teknisk rapport 7 (25)

8 Medelkörsträcka och andel bussar multipliceras för att ge det Relativa trafikarbetet som sedan normeras så att summan blir 1 i kolumnen Vikt. Denna kolumn utgör vikten h vilken används i skattningsuttrycken för att vikta samman de olika länen. Tabell 1. Vikter för sammanvägning av länsskattningar Län Medelkörsträcka inom län (km) Antal bussar en normal vardag kl 12 i länet Mittpunkt för antal bussar Andel bussar Relativa trafikarbetet Dalarna st 20 0,05 4,74 0,0373 Jönköping st 80 0,19 18,42 0,1449 Norrbotten st 30 0,07 24,42 0,1921 Skåne st 45 0,10 8,37 0,0659 Stockholm st 100 0,23 26,74 0,2104 Västmanland st 17,5 0,04 5,09 0,0400 Västra Götaland ,5 0,32 39,33 0,3094 Vikt 430 1,00 127,12 1,0000 Skattningen av andelen bussar med en viss egenskap i samtliga län i redovisningsgrupp ges av = 1 = (2) I tabellrapporten och resultatrapporten redovisas skattningarna tillsammans med ett konfidensintervall. För beräkning av konfidensintervallet har följande variansskattning använts för skattning på totalnivå för de sju länen ()= (1 ) 1 (3) För att skatta variansen i en domän har följande uttryck använts ( )= (1 ) 1 (4) Ett 95 procentigt konfidensintervall för har därefter beräknats enligt ±3$() (5) Man kan notera att stickprovsteorin föreskriver att, vid den antagna urvalssituationen (obundet slumpmässigt urval), används konstanten 1,96 vid 95 procents konfidens i stället för, som här, Teknisk rapport 8 (25)

9 3. Vi får här alltså ett bredare osäkerhetsintervall än teorin föreskriver. Konstanten 3 har valts subjektivt för att markera den osäkerhet som finns när det gäller det undersökta stickprovets generaliserbarhet till hela populationen av bussar. Detta förfarande användes även i 2008 och 2012 års mätningar. Ett 95 procentigt konfidensintervall för ges analogt av ±3$( ) (6) Anmärkning: Vid skattning av procentandelar på fråga 2g om gemenskapstillstånd var det så att i flera län (Stockholm, Västmanland, och Dalarna) fanns det inga svenska bussar med gemenskapstillstånd. Detta betyder att det saknas data från dessa stratum avseende redovisningsgruppen svenska bussar. Detta betyder i sin tur att summan av vikterna i tabell 1 inte blir 1 för denna redovisningsgrupp. För fråga 2g och redovisningsgruppen svenskregistrerade bussar har därför vikterna justerats så att de ingående länens vikter summerar till 1. Denna justerade vikt har använts för punkt- och variansskattningen i (2) respektive (3). 4 RESULTAT AV FÄLTARBETET Målsättningen var i utgångsläget att 60 bussar skulle kontrolleras i varje län. För Västmanland och Norrbotten sågs dock inte detta som realistiskt varför målet justerades till minst 30 bussar för dessa län. I tabell 2 visas fältarbetsresultatet. Bortfall uppkommer om en vald buss av någon anledning inte kan kontrolleras. Till exempel om en vald buss saknar förare och denna inte dyker upp under arbetspasset. Tabell 2. Fältarbetsresultat länsvis Län Urval Kontrollerade bussar Bortfall Stockholm Skåne Västra Götaland Dalarna Norrbotten Västmanland Jönköping Totalt Teknisk rapport 9 (25)

10 5 JÄMFÖRELSER MELLAN UNDERSÖKNINGARNA 2008, 2012 OCH 2015 Tillståndsmätningarna genomförs med några års mellanrum med syftet att man ska kunna följa utvecklingen av de undersökta parametrarna över tid. Det är därför viktigt att förutsättningarna för undersökningen är desamma varje omgång om detta är möjligt. I Statisticons uppdrag ingår inte att redovisa jämförelser mellan olika undersökningsomgångar. Vi redovisar dock här i korthet några förändringar i undersökningarna som man bör beakta vid jämförelser mellan undersökningsomgångarna. I tabell 3 anges hur undersökningsperioden, de medverkande länen och basen för beräkningarna av vikterna ändrats. Tabell 3. Några skillnader i förutsättningar mellan undersökningsomgångar År Undersökningsperiod Vecka 7-10 Vecka Vecka Medverkande polisdistrikt/områden (sammanfaller med län) Stockholm Skåne Västra Götaland Dalarna Norrbotten Stockholm Skåne Västra Götaland Dalarna Norrbotten Stockholm Skåne Västra Götaland Dalarna Norrbotten Västmanland Jönköping Vikterna baserade på bedömningar avseende V 7-10, 2008 V 7-10, 2008 V 21-23, 2015 Vi noterar att fem län medverkat alla undersökningsomgångar och att ytterligare två län tillkom Undersökningsperioden ändrades 2012 från vecka 7-10 till veckorna Denna förändring påverkar olika län på olika sätt när det gäller beställningstrafik med buss. Vid hopvägning av länsskattningar användes samma vikter 2008 och 2012 men de räknades om 2015 baserat på nya bedömningar av antal bussar och medelkörsträckor. Även blanketten har genomgått förändringar vilket naturligtvis påverkar jämförelser mellan undersökningsomgångar. Vi rekommenderar därför att man jämför ordalydelsen fråga för fråga när jämförelser görs mellan år. Exempelvis har svarsalternativet ej tillämplig tillkommit 2015 till flera frågor. Konsekvenserna av denna förändring diskuteras närmare i resultatrapporten. Förändrade instruktioner och utbildningsinsatser kan också påverka jämförelser mellan undersökningsomgångar. Ett exempel: Inför 2015 års undersökning distribuerades till samtliga polisområden ett instruktionsblad (se bilaga 6) med syfte att förtydliga olika begrepp och därmed underlätta för fältarbetspersonalen att göra enhetliga bedömningar i samtliga län. Något sådant instruktionsblad distribuerades inte Teknisk rapport 10 (25)

11 BILAGA 1 INSTRUKTIONER FÖR URVALSDRAGNING AV BUSSAR I FÄLT Gösta Forsman Bussundersökningen: Mätplatser, urvalsstorlekar och urvalsdragning vid mätplatserna Urval av bussar, allmänt Denna PM innehåller information om hur bussar skall väljas till undersökningen. Reglerna är utformade så att urvalet så långt som möjligt efterliknar ett slumpmässigt urval av bussar. Vi strävar därför efter att få en spridning av bussarna i tid och rum. Bussurvalet samlas in vid ett antal förbestämda mätplatser. Om fler än en buss finns inom räckhåll vid en mätplats skall normalt slumpen välja vilken som undersöks. Listor med slumptal för detta ändamål kommer att delas ut till fältpersonalen. Vilka bussar ska mätas? Vi skall undersöka beställningstrafik med buss, dvs sådan yrkesmässig trafik för persontransporter med buss som inte är linjetrafik. Skillnaden mellan linje- och beställningstrafik kan beskrivas så här: Vid linjetrafik har transportören bestämt en viss väg som de följer. Passageraren kan kliva på bussen var han/hon vill och stiga av var han/hon vill. Vid beställningstrafik utför transportören resan utifrån vad beställaren och resenären vill. Ex till en teater, köpcentra eller skidort, m.m. Undersökningsperiod Vecka 21-23, Teknisk rapport 11 (25)

12 Mätplatser En mätplats är en plats där bussar stannar och kan undersökas utan att resan blir försenad för passagerarna. Vanligen är det bussresans mål men det kan också vara en annan plats där bussar stannar. En förteckning över mätplatser ska upprättats i samarbete med polisen i respektive län. Varje mätplats måste i regel kopplas till en lämplig tidpunkt. Tidpunkten bestäms i princip av fältpersonalen men under iakttagande av vissa regler. Urvalsstorlekar Den totala urvalsstorleken (totalt antal bussar i urvalet) är i viss mån flexibel. Målet är 60 bussar per län. Den totala urvalsstorleken har delats upp på länets mätplatser i proportion till busstrafikens fördelning på dessa mätplatser. Denna fördelning är inte känd utan en bedömning görs (150507) av polis och statistiker. Fördelningen har angivits i procent eftersom det totala antalet bussar ej är känt i förväg. Urval av bussar vid mätplatserna Bussar som skall undersökas väljs ut i fält i omedelbar anslutning till datainsamlingen. Detta ställer krav på att vissa regler följs. Dessa regler syftar till att vi ska få ett bussurval som så långt som möjligt fungerar som ett slumpmässigt urval. Vi har följande tre olika situationer: 1. Det kanske vanligaste urvals-/undersökningssituationen är att man kommer till en plats innan den första bussen kommit och sedan väljer bussar allteftersom de kommer in. Välj då bussar enligt följande: vänta en minut och välj den första bussen som kommer. När den är klar, vänta en minut och välj den första som kommer därefter, osv. Om två arbetslag gör besiktningar på samma plats tillämpar varje lag denna regel oberoende av det andra laget. Vi kallar denna regel för minutregeln. Teknisk rapport 12 (25)

13 2. Om man står vid en väg och stoppar bussar tillämpas minutregeln som ovan, alltså vänta en minut och välj den första bussen som kommer. När den är klar, vänta en minut och välj den första som kommer därefter, osv. 3. Om man kommer till en mätplats och det redan står bussar där kan man välja mellan två alternativ: Alt. 1: Bortse från de bussar som står och tillämpa minutregeln som ovan på de bussar som kommer in. Alt. 2: Om man inte väntar sig ett flöde av nya bussar kan man dra ett urval bland de bussar som står på plats på följande sätt: Om en buss står vid mätplatsen: välj den. Om två bussar står där: välj båda. Slumptalstabell: Om tre eller fler bussar står vid mätplatsen måste slumptal användas för att välja ut dem för besiktning. Det går till så här: Numrera bussarna från vänster till höger, gå in i en slumptalstabell (delas ut) och tag första lediga slumptal och stryk sedan över det. Välj den buss som har slumptalets nummer. Välj sedan nästa buss (när det finns ledig personal) så här: tag nästa lediga slumptal och välj den buss som har slumptalets nummer, osv. Om samma slumptal kommer upp en gång till, tag nästa slumptal. Om en buss visar sig vara en linjebuss som inte ska undersökas, tag nästa slumptal. Om någon buss i den ursprungliga gruppen hunnit köra iväg innan den dragits, tag nästa slumptal. Om en vald buss saknar förare och denna inte dyker upp under passet har vi ett bortfall. På blanketten finns det nu en ruta att kryssa i om det är ett bortfall. Samt utrymme att notera anledningen till bortfallet. Polisen ska alltså: Kryssa i rutan att det är ett bortfall, skriva anledning till bortfallet, notera övrig bakgrundsinformation som datum, tid, plats samt anteckna registreringsnummer på den separata registreringsnummerförteckningen kopplat till rätt id-nummer. Om alla bussar i den första gruppen klarats av och nya har tillkommit: Gör om ovan nämnda procedur med de nytillkomna bussarna. En slumptalstabell kommer att finnas tillgänglig för varje antal bussar mellan 3 och 15. Om man t ex har 4 bussar på mätplatsen så finns det alltså en speciell slumptalstabell som enbart innehåller talen 1, 2, 3 och 4 och som ska användas. Om fler än femton bussar finns så får man nöja sig med de femton första räknat från vänster när man kommer in i området och alltså använda tabellen för 15 bussar. Jourtelefon Ring under kontorstid till jourtelefonen med alla frågor kring undersökningen! Teknisk rapport 13 (25)

14 BILAGA 2 MÅLPUNKTER I RESPEKTIVE LÄN Nedan redovisas tabeller med målpunkter avseende respektive län. Tabell 4. Målpunkter Stockholm Nr Mätplatser för besiktning av bussar Uppskattat antal bussar vid Faktiskt antal målpunkt per dag/vecka undersökta bussar 1 Stadshuset 15st 15 2 Slottet 15 st 16 3 Wasamuseet 10 st 10 4 Cityterminalen. 10 st 5 Färjeterminaler* 5 st 6 6 Riddarholmen 5 st 4 7 Drottningholm slott ca 5 st 4 8 Fjällgatan ca 10 st 6 9 Eckerölinjen torsdagar vid 10-tiden ca 3 st 4 Bortfall 0 Totalt 65 * Värtan, Frihamnen och Stadsgården Tabell 5. Målpunkter Skåne Nr Mätplatser för besiktning av bussar Lämplig dag/tid för mätning Uppskattat antal bussar vid målpunkt per dag/vecka Mål för antal undersökta bussar per målpunkt 1 Öresundsförbindelsen, eftermiddag/kväll Malmö ( inkommande). 2 Trelleborgs hamn tidig morgon/sen kväll 5 3 (inkommande/utgående). 3 Långeberga E4 Helsingborg dag/ kväll st (norr/ södergående). 4 E6, Lomma kommun dag/ kväll Malmö arena (vid ev. kväll 3-5 st 5 evenemang). 6 Färjeläget Helsingborg tidig morgon / sen kväll 3-5 st 10 1 (inkommande/ avgående). 7 Malmö Opera Kväll Sofiero slott, Helsingborg Förmiddag 3-5 st 2 9 Fredriksdalsteatern, Förmiddag 3-5 st 3 Helsingborg Bortfall 1 Totalt Faktiskt antal undersökta bussar Teknisk rapport 14 (25)

15 Tabell 6. Målpunkter Västra Götaland Nr Målpunkt för besiktning av bussar Uppskattat antal bussar vid målpunkt per dag/vecka Mål för antal undersökta bussar per målpunkt 1 Göteborg, Liseberg Göteborg, Universeum Göteborg, Operan Göteborg, Shell, Statstjänaregatan Göteborg, Ullevi Göteborg, Stena Tyskland Borås, Djurparken Sandsjöbacka, E6 (norr) Sandsjöbacka, E6 (söder) Ljungskile, E6 (kontrollplatsen) E20, Rattugglan, Mariestad Lilla Edet, RV45 Edet rasta Skara, Sommarland Lidköping, Rörstrand 5 17 Borås djurpark 4 20 Borås Arena 6 21 Uddevalla, Torp Köpcenter 4 22 Läckö, slottsparkeringen 4 3 Faktiskt antal undersökta bussar Bortfall 1 Summa Tabell 7. Målpunkter Dalarna Nr Mätplatser för besiktning av bussar Lämplig dag/tid för mätning Uppskattat antal bussar vid målpunkt per dag/vecka Mål för antal undersökta bussar per målpunkt 1 Falu Koppargruva, Falun 2-3 per dag Carl Larssongården Sundborn 1-2 per dag Lugnet idrottsanläggningar Falun 1-2 per dag Äventyrsbadet Borlänge 1-2 per vecka 2 5 Sommarland Leksand 1-2 per vecka 2 6 Zornmuseet Mora 1-2 per vecka Rastplats Dalahästen 1-2 per vecka Björnparken Orsa 1-2 per vecka 2 9 Tjejruset, Falun 20/5 1-2 bussar 1 10 Blodomloppet Borlänge 25/5 1-2 bussar 1 6 Faktiskt antal undersökta bussar Extra målpunkter: Galaxen Borlänge 8 Lilltorpet Falun 1 Brovallen, Avesta 3 E45 Öje, Malung/Sälen 1 Ingvarsvägen, Falun 1 LV583 Lennheden, Borlänge 1 Teknisk rapport 15 (25)

16 OK Plattan, Rättvik 1 RV89 Mårtensberg, Rättvik 1 RV50 Skräddarbacken, Borlänge 1 Åsbo, Avesta 1 Bortfall 2 Totalt Tabell 8. Målpunkter Norrbotten Nr Mätplatser för besiktning av bussar Uppskattat antal bussar vid målpunkt per dag/vecka Faktiskt antal undersökta bussar 1 IKEA Haparanda 3 7 bussar 4 2 E4 Rastplatser inom länet 1 5 bussar 12 3 Piteå Havsbad 1 3 bussar 4 Teknikens hus, Luleå 1 3 bussar 10 5 Gammelstad kyrkby 1 3 bussar Extra målpunkter: 6 Luleå busstation 1 7 Luleå centrum 3 8 E10 Riksgränsen 2 Bortfall 1 Totalt 33 Tabell 9. Målpunkter Västmanland Nr Målpunkt för besiktning av bussar Uppskattat antal bussar vid målpunkt per dag/vecka 1 lv572, Götlunda, Arboga 1-3st 2 E20, Ekbacken, Arboga 1-3st 3 E20, Sätra trafikplats, Arboga 1-3st 26 4 E18, Eriksberg, Hallstahammar 1-3st 2 5 Centralstationen Västerås 1-3st 6 Rocklundaområdet, Västerås 1-3st 7 Silvergruvan, Sala 1-3st 8 Åsby Handelsträdgård, Hallstah:r 1-3st Faktiskt antal undersökta bussar Extra målpunkter: 9 Västerås 3 10 Skultuna messingsbruk 1 11 Kopparbergsvägen, Västerås 1 Bortfall 2 Summa 35 Teknisk rapport 16 (25)

17 Tabell 10. Målpunkter Jönköping Nr Mätplatser för besiktning av bussar Lämplig dag/tid för mätning Uppskattat antal bussar vid målpunkt per dag/vecka Mål för antal undersökta bussar per målpunkt 1 Elmia Mässan, Jönköping Dag 1-4 per dag Elmia Wood, Bratteborg Dag 6-10 per dag E4, Kontrollplats Krängsberg Hela dygnet per dag E4, Rastplatser Norr Jkpg Hela dygnet per dag E4, Rastplatser Söder Jkpg Hela dygnet per dag Jönköping Station Hela dygnet 1-5 per dag Nässjö Station Hela dygnet 1-2 per dag 1 8 Eksjö Stad Dag/kväll 1-5 per dag Gränna Stad Dag 4-6 per dag Stadsparken Jönköping Dag /kväll 1-2 per dag Värnamo Stad (Finnvedsvallen) Dag/kväll 1-2 per dag Axamo Flygplats, Jönköping Dag/kväll 1-4 per dag Lv 153, (Gekå s) Dag 3-6 per dag Rv 40, (Astrid Lindgrens värld) Dag 3-6 per dag 3 2 Faktiskt antal undersökta bussar Extra målpunkt: 15 Reserv: RV32, Eksjö 2 Bortfall 0 Summa Teknisk rapport 17 (25)

18 BILAGA 3 SLUMPTALSTABELL Instruktion: 1. Numrera bussarna vid ankomst till mätplats 2. Följ rätt kolumn uppifrån 3. När ett slumptal används så stryks slumptalet Antal bussar Teknisk rapport 18 (25)

19 Teknisk rapport 19 (25)

20 BILAGA 4 ID-LISTA Tabellen nedan är den ID-lista som användes i Stockholms län. Motsvarande lista togs fram för samtliga län. Principen för att skapa id-numret var att ta länsbokstaven och därefter ett löpnummer. Principen för hur listan användes framgår av texten i tabellen. Listan bestod av fler än 66 id-nummer med dessa visas inte här avutrymmesskäl. Tillståndsmätning Buss - Koppling mellan id.nr och regnummer. Stockholm AB-län Instruktion: Skriv in registreringsnummer på bussen som ska besiktigas i kolumnen RegNr Buss och för över motsvarande idnummer till blanketten. Den som genomför besiktningen skriver in sin signatur på rätt rad. Id.nr RegNr Buss RegNr ev Släp Signatur Id.nr RegNr Buss RegNr ev Släp Signatur AB01 AB34 AB02 AB35 AB03 AB36 AB04 AB37 AB05 AB38 AB06 AB39 AB07 AB40 AB08 AB41 AB09 AB42 Teknisk rapport 20 (25)

21 AB10 AB43 AB11 AB44 AB12 AB45 AB13 AB46 AB14 AB47 AB15 AB48 AB16 AB49 AB17 AB50 AB18 AB51 AB19 AB52 AB20 AB53 AB21 AB54 AB22 AB55 AB23 AB56 AB24 AB57 AB25 AB58 AB26 AB59 AB27 AB60 AB28 AB61 AB29 AB62 AB30 AB63 AB31 AB64 AB32 AB65 AB33 AB66 Teknisk rapport 21 (25)

22 BILAGA 5 BLANKETT Teknisk rapport 22 (25)

23 Teknisk rapport 23 (25)

24 BILAGA 6 INSTRUKTIONSBLAD MED FÖRKLARINGAR TILL SVARSBLANKETTEN Teknisk rapport 24 (25)

25 Teknisk rapport 25 (25)