Spasticitet i hand och ortosbehandling - Arbetsterapeutiska åtgärder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Spasticitet i hand och ortosbehandling - Arbetsterapeutiska åtgärder"

Transkript

1 Vårdprogram 1(15) arbetsterapeutiska åtgärder Division Hälsa, habilitering och rehabilitering Utgåva: 1 Godkänd av: Eva Möllberg Verksamhetschef Utarbetad av: Anna Palm Persson Lena Wetterheim Legitimerade arbetsterapeuter Revisionsansvarig: Maria Klässbo Forskningsledare Centrum för klinisk forskning Eventuellt diarienummer: Spasticitet i hand och ortosbehandling (15)

2 2 (15) Sammanfattning Spasticitet är ett av flera symptom hos personer med skador i hjärna och ryggmärg som påverkar utförandet av dagliga aktiviteter. Konsekvenserna av ökad spasticitet i handen kan vara nedsatt aktivitets- och rörelseförmåga med risk för kontrakturer och smärta. Kostnaderna för spasticitet är stora för samhället. Ortosbehandling vid spasticitet i handen är en del av de multiprofessionella åtgärder som behövs och används i både behandlande och förebyggande syfte. Syftet med vårdprogrammet är att ge en sammanställning av teoretisk grund och förslag på ortoser vid spasticitet i hand då denna behandling är komplicerad. Behandlingen av patienter med spasticitet kräver ett helhetsperspektiv. Målet med programmet är att underlätta för arbetsterapeuter som möter dessa patienter. Programmet innehåller förslag på olika ortoser och när de kan användas. Ortosbehandling vid botulinum toxin injektion i hand ingår också som en del i programmet eftersom det används i kombination med ortoser. Det saknas idag vetenskaplig evidens för ortosbehandling för denna patientgrupp, men i praxis för den enskilde patienten kan resultat ses. Spasticitet orsakar kontrakturer och erfarenheten säger att ortoser kan hjälpa till i behandlingen vilket tyder på att vi ändå bör överväga denna behandlingsform. Kompetensen inom detta område tar tid att bygga upp och behöver hela tiden uppdateras både vad gäller den praktiska ortostillverkning och aktuell forskning. Inledning Handen är en viktig del av människan som betyder mycket i relation till omgivningen. Fin avvägning i olika sinnen och muskler gör det möjligt att både klättra i berg och hålla ett spädbarn. Normalt sett är det inget vi behöver tänka på utan det sköts automatiskt vilka muskler som kontraheras och vilka som slappnar av i varje given rörelse [1]. Vid en skada i hjärna eller ryggmärg kan denna automatik förändras vilket kan leda till en överaktivitet i muskelgrupper som t ex böjer i handen (flexorer), i kombination med underaktivitet i sträckmusklerna (extensorer). Den naturliga balansen förändras och så även de krafter som verkar över de olika lederna i armbåge och hand [2]. I arbetet som arbetsterapeut ingår att förebygga risk för nedsatt aktivitetsförmåga, förbättra eller vidmakthålla aktivitetsförmåga och att kompensera för nedsatt aktivitetsförmåga [3]. Eftersom spasticitet påverkar handens och armens position i utförande av vardagliga aktiviteter [4,5] och då Utförandet av meningsfulla uppgifter som personen vill eller måste utföra i sitt vardagliga liv är viktiga för människan och ökar hennes möjligheter att bo kvar i sitt hem och vara delaktig i samhället [6, sidan 5], är det viktigt att reducera spasticitet. Reducerad spasticitet kan öka passiv rörlighet, vilket kan underlätta till exempel hygien, påklädning och att äta [7]. Spasticitet kan även maskera viljemässig muskelfunktion vilket även det kan vara en anledning till att försöka reducera spasticiteten [5]. Vår erfarenhet säger oss att alla patienter med spasticitet är unika och en individuell bedömning måste göras inför varje behandling. Det finns idag ingen övertygande evidens att ortosbehandling vid spasticitet patient reducerar EMG aktivitet [8]. Det är även svårt att hitta evidens för utformning av vilken typ av ortos och hur den ska användas vad det gäller tid mm [2]. Dock finns det studier som påvisar att ortosbehandling har signifikant effekt på hypertonus och på att minska tonus [9]. Elovic et al anser att ortosbehandling spelar en betydande roll för att kontrollera spasticitet både akut och postakuta efter traumatiska hjärnskador. Målet för oss har således varit att försöka söka bekräftelse för 2

3 3 (15) de teorier som finns kring spasticitet, kontrakturer och ortosbehandling. Det är av största vikt att man vid dessa unika patienters problem följer upp och drar egen erfarenhet av behandlingen och resultat [8]. Enligt litteraturen finns det inga rekommendationer avseende vilken ortos eller material som ska väljas utan det är upp till erfarenheten av tidigare utprovningar hos den enskilde yrkesutövaren. Således blir bedömningen subjektiv men behandlingsriktlinjerna kommer att gå in på vissa generella utgångslägen [4]. För vilken patientgrupp programmet gäller Behandlingsriktlinjerna avser patienter med förändrad muskeltonus i hand orsakat av en övre motorneuronskada. Arbetsgrupp och hur programmet kommit till Projektmedel har tilldelats från Maria-pengar 2007/2008 då stor del av arbetet med vårdprogrammet gjordes. Arbetet är utfört av två arbetsterapeuter, en med erfarenhet av neurologisk rehabilitering och spasticitet och en med erfarenhet av ortopedisk rehabilitering och ortostillverkning. Under senaste året har författarna gått på olika utbildningar kring denna problematik, det vill säga Handrehabilitering Spasticitet, kontrakturer och svullnad Atronova, Utbildningadagar Svensk förening för handrehabilitering och läkemedelsföretaget Allergans Botoxworkshop. Vi har sökt via Internet efter behandlingsriktlinjer för ortosbehandling vid spasticitet i händer men inte funnit några. Litteratur har sökts i databaser med hjälp av sjukhusbiblioteket i Karlstad fram för allt Amed, Cinahl och Medline. Referenslistor har också varit en källa till litteratur skrev Anna Palm Persson, en C-uppsats Effekt av statiska ortoser på spasticitet i hand och detta har gjort att programmet utvecklats. Anna ingår även i spasticitetsteamet på neurolog och Rehabkliniken, CSK samt i nationellt nätverk för arbetsterapeuter kring spasticitet. Behandlingsriktlinjerna har under arbetets gång förankrats i handgruppen i Värmland. Syfte och mål med framtagande av programmet Syftet är att upprätta behandlingsriktlinjer som stöd vid förändrad muskeltonus i hand med målet att underlätta och kvalitetssäkra behandlingen av detta symtom. På Rehabiliteringsenhetens Arbetsterapeutmottagning, Centralsjukhuset Karlstad, har det inte funnits riktlinjer för behandling med ortos vid förändrad muskeltonus i hand, till exempel spasticitet. Det har vid flera tillfällen funnits oklarheter vilken position ortosen ska hålla handen i, hur länge den ska användas per dag och vem som ska ordineras en ortos. För att göra detta klarare söktes pengar för att finna svar på en del frågor och stödja behandlingen på referenser. Cochrane Collaboration har i ett protokoll från 2002 [10] ställt liknade frågor, men har ännu inte redovisat något resultat. 3

4 4 (15) Bakgrund Orsaker Spasticitet orsakas av en skada i centrala nervsystemet (hjärna och/eller ryggmärg), så kallad övre motorneuronskada. Beroende på var skadan sitter, dess utbredning och tid efter insjuknandet uppstår pareser av olika omfattning [11]. Spasticitet är en motorisk störning som karaktäriseras av en hastighetsberoende ökning av muskeltonus med ökade senreflexer, orsakat av en hyperexcitabilitet av sträckreflexen, som en komponent av det övre motorneuronsyndromet [12]. Motorisk nervcell, α-motorneuron i ryggmärgen bildar tillsammans med muskelfibrerna en motorisk enhet. γ- motorneuronen, även de i ryggmärgen, reglerar muskelspolarnas känslighet för sträckning av muskeln. Kopplingen mellan aktivitet i α- och γ-motorneuronen är det som styr mekanismen som kontrollerar muskeltonus. De övre motorneuronen har en hämmande effekt på α- och γ- motorneuronen. När en skada inträffar förändras denna hämmande reglering så att en hyperaktivitet sker i de av neuronen innerverade områdenas sträckreflexer [11]. Symtom Spasticitet eller ökad muskeltonus känns som ökat motstånd av passiv rörlighet. Den kan variera från att bara yttra sig som en fördröjning/seghet i muskel vid rörelseuttag, till att inte kunna ta ut någon passiv rörlighet alls. Spasticiteten yttrar sig ofta ffa vid stroke i typiska mönster i antingen flexion eller extension. Det typiska mönstret i övre extremitet vid stroke är: - Skulderbladet retraherad och skuldergördel i depression - Skuldran är adducerad och inåtroterad - Flexion i armbåge och pronation av underarmen. - Handleden volarflekterad med lite ulnardeviation. - Fingrarna flekterade och aducerade. - Tummen flekterad och aducerad [13]. I handen kan flera olika spastiska mönster yttra sig och ofta i kombination med varandra; pronerad handled, flekterad handled, knuten hand, tumme inne i handen, intrinsic plus. Se vidare bilaga 1 för vilka muskler som är involverade. Spasticiteten är i allmänhet mer uttalad i flexorer i armen och extensorer benet, dvs. muskler som verkar mot tyngdkraften. Spasticiteten är hastighetsberoende, det vill säga ökat motstånd vid snabbare rörelseuttag i rörelsebanan [11]. Spasticitet kan orsaka muskelstramhet och förkortning, kontrakturer. Det kan innebära att lederna blir kontrakta med en minskad ledrörlighet som följd. Den nedsatta rörligheten kan i sin tur ge ytterliggare ökad tonus [8]. Ökad tonus som ger en felaktig ställning på handen under längre tid gör att agonisterna blir förkortade och antagonisterna blir i ett uttänjt läge. Det sker en fysiologisk och strukturell förändring i muskeln [5]. Spasticiteten går att påverka genom att ihållande ge muskeln sträckning och bibehålla rörlighet [8]. En konstant töjning av den spastiska muskeln kan påverka muskelspolen, vilket i sin tur resulterar i att muskelspolen blir mindre känslig för sträckning [6]. Ortos kan vara ett sätt att påverka spasticiteten då det gäller övre extremiteten [8]. Därför är det oerhört viktigt med viloortoser som positionerar handen och förhindrar uttänjning av exempelvis extensonerna i handen. 4

5 5 (15) Spasticitet är ett komplext syndrom som påverkas av många olika faktorer. Exempel på sådana är värme och kyla, infektioner, smärta, förstoppning. En god sittställning och viloposition kan reducera spasticitet liksom andra omgivnings faktorer [8,7]. Viljemässig ansträngning kan öka det spastiska motståndet men vid lindrig spasticitet kan det ha ett omvänt mönster, det vill säga att den viljemässiga rörelsen minskar tonusen [14]. Det är vid behandling av spasticitet därför viktigt att se hela personen och inte bara handen. Om inte patienten själv kan redogöra för sina behov och kan uttrycka sig är det väldigt viktigt att det finns med en person som känner personen väl. Richardsson [15] menar att minskad spasticitet och förbättrad muskelkontroll kan ge en ökad funktion. Då spasticitet kan maskera viljemässig muskelfunktion kan syftet med intervention vara att eventuellt kunna öka aktivitetsförmågan [8]. Spasticitet påverkar handens och armens position och funktion i utförande av vardagliga aktiviteter [8,12]. Reducerad spasticitet kan öka passiv rörlighet, vilket kan underlätta till exempel hygien, påklädning och att äta [16]. Vid en kontraktur i handleden, spasticitet i underarmsflexorerna eller vid slapp pares är det vanligt att handleden volarflekteras kraftligt. Det finns då en överhängande risk att dels ge nervus medianus ett tryck och utveckla Carpaltunnelsyndrom, och dels att flödet försämras i handen med svullnad, ödem, som följd. Det i sin tur gör handen mer smärtsam, stelare och svårare att använda [17]. Kliniska fynd Det är viktigt när man gör sin analys av handen att man tar reda på om stramheten sitter i ledstrukturer eller i muskelvävnaden eftersom man kan få motsatt effekt av behandlingen om man töjer för mycket i fel typ av vävnad. Den mjuka bindväven finns i bland annat skinn och muskler. Denna vävnad är elastisk. Den hårda bindväven som finns i t ex senor, ligament och fascia är inte alls lika töjbar utan har som uppgift att stabilisera leder etc. Om man töjer för mycket på denna typ av vävnad kan små microrupturer i vävnaden uppstå med inflammation som följd. Inflammationen kan i sin tur leda till fibrotisering. Kontrakturen kan i detta fall bli värre än vad den var innan [1]. Åtgärdsmål Mål med arbetsterapeutisk årgärder är ökad aktivitetsförmåga och att underlätta dagliga aktiviteter, till exempel påklädning och hygien [7]. Målsättningen sätts utifrån dagliga aktiviteter. Mål är också att minska spasticitet och öka rörlighet för att minska eventuell smärta och förhindra kontraktur eller progress av manifest kontraktur. Dessutom vill vi eliminera risk för svårigheter att sköta hygienen inne i handen. Prioriteringar Patienter med hygien- och smärtproblematik bör prioriteras. Vid spasticitet i handen där risk finns för obalans mellan agonister och antagonister och en risk för förkortning av strukturer inne i handen behövs en ortos. Vid låg tonus i handen kan en stödjande ortos behövas för att förhindra uttänjning av strukturer och förebygga ödem och felställningar. Patient och/eller närstående måste vara motiverad och införstådda med syftet och målet med behandlingen. Vid botolinum injektioner i handen måste en ortos finnas med i behandlingen då det annars kan uppstå grava felställningar av den instabilitet i handen som uppkommer. Innan botulinum injektion är det bra att vänja sig vid att använda en ortos då detta är en del av behandlingen. Det är även bra att prova att 5

6 6 (15) använda ortos under en period innan för att se om patienten/närstående är motiverad [18]. I förekommande fall har även ortosen i sig effekt på spasticiteten. Åtgärder Utredande åtgärder, diagnostik, klassifikation Bedömningsinstrument Aktivitets-delaktighetsnivå: ADL-taxonomin [19], COPM [3]. Funktionsnedsättningar i kroppsfunktioner: Smärta: VAS-skala [20], Aktivt och passivt rörelseomfång [21]. Man kan ta kort och mäta på kortet. Filma är ett bra sätt att kunna se före och efter en åtgärd när det på annat sätt är svårt att mäta. Förebyggande åtgärder På ett tidigt stadium identifiera riskpatienter som har nedsatt aktivitetsförmåga och risk för kontraktur utveckling. Patienter med nedsatt känsel, uppmärksamhet och kognitiva svårigheter löper större risk att drabbas av komplikationer [22]. Förebygga svullnad. Bibehålla rörlighet. Förhindra uttänjning och förkortning av strukturer i handen. Vid funktion och spasticitet i handen är det viktigt att försöka hitta balansen i den spastiska muskulaturen så att man kan kontrollera den viljemässiga aktiviteten. Det är vikigt att träna de muskler som ska bibehålla rörligheten och balansen mellan agonister och antagonister i handen, ex extensorerna i handleden. När ingen aktiv funktion finns i handen är det viktigt att ta ut rörligheten i de tonusökade muskelgrupperna [5]. Sedvanlig arbetsterapi och sjukgymnastiska åtgärder och rörelser och positionering för att minska ökad muskelspänning. Behandlande åtgärder Det finns idag olika mediciner för att minska spasticitet. En del mediciner påverkar kroppen generellt medan andra injiceras lokalt i muskeln (Botulinum toxin typ A, preparat Botox, Dysport eller Xeomin). Det är viktigt att veta om patienten har någon pågående behandling för spasticiteten som kan påverka status. Ortosbehandling generella principer En behandlings ortos för handen är, enkelt uttryckt, en yttre anordning, applicerad för att understödja läkningsprocessen vid sjukdom eller skada, eller åtminstone fördröja en progredierande försämring [23]. Vid tillverkning av en ortos är det vikigt att man vet ortosens syfte och utformar den efter patientens särskilda behov. Ortosen ska vara lätt att ta av och på samt vara lätt att rengöra. Det är vikigt att den är väl utformad för att fördela tryckytan jämt och inte orsaka lokala tryck. Den får heller inte förhindra 6

7 7 (15) rörlighet i andra delar av armen, t ex pronation/supination i underarmen [24]. Vid förskrivning av ortoser är det viktigt att den aktivitetsförmåga patienten har idag inte försämras [25]. I en normalposition i handen enligt Brand [1] är underarmen i neutrallägen mellan pronation och supination (B), handleden i ca 10 extension (C), alla fingerleder är flekterade i 45 (D). Tummen vilar mot mellanfalangen på pekfingret (E). Tummens nagel är 90 i förhållande till handflatan (F). A, armbågen i 120 extension. Detta är en position att sträva mot, se bild nedan, men det är något man får bedöma i det enskilda fallet då det är viktigt att handen ligger avslappnad i ortosen för att inte orsaka smärta och för kraftig töjning. Brand; Clinical mechanics of the hand (1) Fig Ortos vid kontraktur Vid kontrakturer är syftet med en ortos att korrigera en felställning [24]. För att kunna påverka en kontrakt led måste ortosen användas tillräckligt lång tid i sträck för att vävnaderna ska växa sig längre. Man kan egentligen ha på ortosen dygnet runt om man är noga med att ta av den och göra passivt rörelseuttag flera gånger per dag [26, 27]. Dock bör man ha ortosen på sig i minst 6 timmar, gärna upp till 12 i sträck för att få effekt [2,18, 28]. Initialt om man ska behandla en kontraktur kan man använda ortosen upp till 22 timmar per dag med två pauser där rörligheten tas ut. När man väl fått ut kontrakturen räcker det med att använda ortosen på natten för att underhålla det nya läget. För att inte hindra eventuell funktion i handen används ortosen på natten då handen ändå är i vila. Det är viktigt för att handen ska få möjlighet att ta tillvara den rörlighet som finns och inte immobiliseras dagtid för att inte förhindra dagliga aktiviteter [29]. Enligt litteraturen handlar det egentligen inte om att stretcha eller tänja ut strukturerna, utan att få dem att växa sig längre. Det tar dagar eller veckor för cellerna att förstå att de ska börja växa. Med just tillräcklig kraft når man bättre och snabbare resultat [4,30]. Med för mycket tänjning är risken stor att istället skada muskelfibrerna i form av bristningar [1, 27]. Långvarig töjning är tonusinhiberande [14]. Man vill då kunna påverka muskelspolens längd [6]. 7

8 8 (15) Med en statisk ortos har vävnaderna möjlighet att vila i ett läge där de är något utsträckta för att ge signaler om att de ska växer sig längre, de anpassar sig att bli längre efter det läget som ortosen ger. Ortosen måste justeras eller bytas efterhand som vävnaderna blivit längre. På så sätt kan man påverka en kontraktur [27]. Muskler strävar efter att hitta ett viloläge för både agonister och antagonister. Då man ska påverka en kontraktur tänjer man på vävnaderna som då växer sig längre för att möjliggöra att kunna komma i ett vilsamt läge som alltså inte är maximalt rörelseuttag [1, 29]. Muskeln anpassar sig till det rörelseuttag som sker till vardags. Om en rörelse inte används anpassar sig muskeln till det och vise versa. Det är därför muskeln kan anpassa sig till den nya längden vid ortosbehandling [5, 30]. Ortos vid spasticitet Idén med att reducera spasticitet med hjälp av en ortos bygger på adaptionsteorin där man menar att man med hjälp av långsam töjning ändrar muskelspolarnas känslighet för uttänjning. Receptorerna anpassar eller adapterar sig till muskelns nya längd och tröskeln för att spasticiteten kommer att utlösas blir högre [6, 18, 31]. Olika typer av ortoser Vi har valt att dela upp i olika problemområden vid val av typ av ortos och behandling. De mönster som anges är etablerade i Handgruppen i Värmland. 1). Kontraktur i fingrar och/eller handled med spasticitet. 2). Spasticitet med bibehållen rörlighet i fingrar och handled. 3). Hypotonus i hand. 4). Ortos efter botulinum injektion i fingrar/handleds muskler. 5). Ortos efter botulinum injektion i muskler som pronerar eller supinerar underarmen. 1). Kontraktur i fingrar och/eller handled med spasticitet. Sitter kontrakturen i leden eller i muskeln? Det första man ska försöka att påverka när man har en stramhet i både fingrar och handled är fingrarna till viloläge enligt bild från Brand. Därefter prioriteras extensionen i handleden före fingerextension. Börja med att få upp handleden i ett neutralläge, ca 20, därefter kan man sträcka mer i fingrarna. För att töja ytterligare ökas vinkeln i handleden då också finger flexorerna sträcks [1]. Det är viktigt att behandlingen inte orsakar smärta [27]. Exempel på lämpliga ortoser: Volar viloortos mönster 1D med tumme som används på natten minst 6-8 timmar i sträck och den kan även användas stunder dagtid om det är bekvämt. Det är en avvägning hur mycket den ska användas dagtid då den inte får hindra aktivitet. Ortosen kan gärna vara polstrad då spasticiteten kan öka av kyla, man kan även använda en tubigrip strumpa på armen. Band sydda av fabrifoam gör att fingrarna ligger mer still i ortosen. Spektra handledsstöd med eller utan rulle dagtid. Pucci Hand Air short, 403 från Mediroyal om kontrakturen är mycket svår. 2). Spasticitet med bibehållen rörlighet i fingrar och handled. Exempel på lämpliga ortoser: Volar viloortos med tumme mönster 1D nattetid. Spektra handledsstöd med eller utan rulle dagtid. Tumslynga i fabrifoam mönster 5E dagtid. Pro/supinationsdrag i farbrifoam mönster 5Db dagtid. 8

9 9 (15) 3). Hypotonus i hand. Vid oförmåga till aktiv extension i handleden utan spasticitet kan ett handledsbandage provas ut för att förhindra dels nervkompression och dels för att undvika ödem, men även för att förhindra uttänjning av strukturer i handen. Däremot finns inte alltid behovet att i detta skede använda en ortos som även involverar fingrarna [32]. Exempel på lämpliga ortoser: Handledsbandage Spektra nattetid alternativt viloortos om det finns tendens till svullnad. Handledsbandage Spektra dagtid, eventuellt rulle för fingrarna. Tumslynga i fabrifoam mönster 5E dagtid Pro/supinationsdrag i fabrifoam mönster 5Db dagtid. Det är viktigt att bedöma helheten kring patienten och vara vaksam på att förändringar kan ske snabbt t ex kan handledstödet i vissa fall ge stas. 4). Ortos efter botulinum injektion i fingrar/handleds muskler Botulinum toxin type A På är det oftast överläkare (rehabiliteringsläkare) Kristina Lindgren som sprutar botolinum, men även läkare från ortopeden gör detta. Vid botolinum behandling börjar man att kunna se effekt timmar efter injektion. Maximal effekt efter ca 2 veckor. Nya injektioner kan ges efter 3 månader, [8]. Enligt Margareta Persson är det viktigt att öva in ortosanvändning innan botulinum injektion för att få ut maximalt av behandlingen [18]. Målsättningen med botolinumbehandling är viktig att göra tillsamman med patienten. Det kan röra sig om smärtlindring, möjliggöra ortos användning vid kontraktur risk, ökad aktivitets förmåga samt ökad delaktighet [33]. Finns dold muskelfunktion bakom spasticiteten? Behandling fungerar bäst med arbetsterapeutiska och sjukgymnastiska insatser tillsammans. Det är bra att träffa patienten innan injektionen för att för att göra en analys och kunna vara med att påverka vilka muskler som ska behandlas. Påbörja ortosbehandling med långsam töjning efter ca 2-3 veckor efter injektion. Alltid viloskena på natten för att få rätt postionering på handen och förhindra felställningar!. Det kan vara så att det inte finns någon aktiv extension i handleden och det finns risk för att handleden ligger volarflekterad dygnet runt. Exempel på lämplig ortos: Volar viloskena med tumme mönster1d på natten. På dagen kan man ha handledsbandage (Spektra) för att stödja upp handleden alternativt tumslynga i fabrifoam 5E. När spasticiteten har minskat, efter 2-3 veckor efter injektionen, kan man påbörja arbetet med att töja på de tidigare spastiska musklerna med en ortos men även träna antagonisterna. Detta för att de sedan ska kunna reducera spasticiteten och förstärka den normala rörligheten och positionen [7]. Uppföljning regelbundet, var 3: dje vecka eller efter behov, och justering av ortosen under de 3 månader som botolinum har effekt. 9

10 10 (15) Utvärdering uppföljning efter 6 månader från injektionen med måluppfyllelse och t ex COPM och/eller att mäta ledrörlighet. 5). Ortos som pronerar eller supinerar underarmen. Pro/supinationsslynga i fabrifoam mönster 5D. Om patienten fått botolinum i t ex pronator teres är det viktigt med stretching flera gånger dagligen. Prefabricerade ortoser finns på marknaden t ex Pucci ortoserna från De Royal som kan användas som ett alternativ. Användning av ortos. Då man ska börja använda en nytillverkad ortos är det vikigt att successivt träna in att använda den. Till en början måste man vara mycket vaksam för tryck, skav och smärta. Uppstår detta ska man omedelbart kontakta förskrivaren. Om syftet med ortosen är att använda den nattetid ska man börja använda den dagtid under någon/några timmar för att se att det inte uppstår några problem. Om inga problem uppstår kan tidsintervallet ökas på [24]. Tillverkning En egentillverkad eller specialanpassad ortos ska individmärkas, enligt lagen SOSFS 1994:20, för att kunna spåras och identifieras. Information till patient/närstående. Patient och närstående ska ges muntlig och skriftlig information om ortosens syfte, när den ska användas och i vilken omfattning. Ortosen ska individmärkas för spårbarhet. Informationen ska även innehålla vart man vänder sig vid eventuella komplikationer. På arbetsterapin CSK finns rutiner för detta sedan 2000 där man vid utprovning av en specialanpassad ortos alltid bifogar en skriftlig instruktion. Uppföljning Regelbunden uppföljning och kontroll av ortosen är nödvändig då patientens handstatus snabbt kan förändras [24]. Beroende på spasticitetens svårighetsgrad, patientens funktionsnivå och val av ortos är uppföljningsrutinerna olika. Vid utprovning av ny ortos bör uppföljning göras inom 1-2 veckor. Muntlig och skriftlig information lämnas till patienten att hör av sig innan dess vid smärta, skav, tryck eller annat obehag. Uppföljning sker till dess att ortosen fungerar, därefter kan uppföljning ske i kommunen var 6: e månad eller efter behov. Patienten eller närstående ska vara informerad om vart de kan vända sig om de behöver hjälp eller om ortosen inte längre fungerar. Kommunens arbetsterapeuter kan med fördel involveras i själva utprovningen av ortosen t ex viloortos och gör då uppföljning av ortosen samt instruerar eventuell personal och närstående kring patienten i kommunen. Om kommunens arbetsterapeut inte är involverad vid tillverkningen bör uppföljning ske av förskrivaren. 10

11 11 (15) För att öka erfarenheten av ortosbehandling är uppföljning vikig [25]. Man har sett att det är bättre resultat på yngre personer jämfört med äldre då man använt ortos för att minska spasticitet vilket troligen har att göra med att äldre personer generellt har något högre normaltonus [9]. För att kunna mäta ett resultat av kontraktur behandling är det viktligt att mäta ledrörligheten för att kunna utvärdera [18]. Komplikationer Om ortosen klämmer någonstans ger det tryck på huden som kan leda till sår. Det kan även ge skav och smärta som i sin tur kan ge ökad tonus. Tonusen kan också öka genom att ortosen upplevs kall och/eller obekväm. Om tänjningen blir för kraftlig kan man istället för att tänja på strukturerna (tillväxt) få dem att bli hårdare och starkare vilket i detta fall är negativt [1]. Prognos Om inget görs? Vad händer då? Evidens är motsägelsefull men vågar vi att inte göra något? Utvärdering Se bedömningsinstrument. Viktigast är måluppfyllelsen för patienten. Om man har svårigheter att uppnå resultat med ortosbehandlingen kan man skriva en remiss till spasticitetsteamet vid Neurologmott, Centralsjukhuset för vidare bedömning angående eventuell medicinsk behandling. Om man har provat alla möjliga behandlings vägar och hygienproblemen är stora, och/eller sår inne i handflatan, kan man behöva ta kontakt med ortopeden för ställningstagande till operation. Dokumentation, utöver journal De egentillverkade ortoserna individmärks med nummerserie för att vara spårbara och dokumenteras i både journal och separat bokförning på respektive enhet. Patientmedverkan och information till patienter och anhöriga Patienten måste vara motiverad till behandling och anhöriga/närstående bör kunna hjälpa till om behandling med ortos ska kunna ske. I de fall patienten inte kan svara för sig behöver anhöriga (närstående) vara motiverade till behandlingen [14]. Information angående ortoser ges enligt utarbetade riktlinjer. Hälsoekonomiska aspekter Spasticiteten i sig kan leda till ett ökat hjälpbehov då individen inte klarar delar av sin vardag självständigt. Spasticiteten kan orsaka smärta och på sikt om inget görs avseende ledrörlighet kan det leda till kontrakturer som kan bli så svåra att ett hygienproblem uppstår inne i handen med svampväxt och infektioner som följd. Det kan vara svårt att hålla efter naglar på fingrar som trycker hårt inne i handen vilket kan leda till sår [34]. En person som insjuknar i stroke med spasticitet som följd kostar fyra gånger så mycket under första året jämfört med en utan spasticitet [35]. Referenser 1) Brand PW. Clinical mechanics of the hand. St. Louise: Mosby,

12 12 (15) 2) Glasgow C, Wilton J, Tooth L. Optimal daily total end range time for contracture: Resolution in hand splinting. Journal of Hand Therapy 2003: ) Canadian Occupational Performance Measure. Svensk version. Nacka: Förbundet Sveriges arbetsterapeuter, ) Flowers K. A proposed decision hierarchy for splinting the stiff joint, with an emphasis on force application parameters. Journal of Hand Therapy 2002: ) Edwards S. Neurological Physiotherapy. 2 nd edition. Philadelphia: Churchill Livingstone, ) Trombly C A. Occupational therapy for physical dysfunction. 3 rd edition. Baltimore: Williams & Wilkins, ) Albany K. Physical and Occupational therapy considerations in adult patients receiving botulinum toxin injections for spasticity. In: Simpson DM, Mayer MH. Spasticity: Etiology, evaluation, management and the role of Botulinium toxin. We Move, ) Elovic E, Zafonte RD. Spasticity management in traumatic brain injury. Physical Medicine and Rehabilitation 2001;15: ) McPherson J J, Kreimeyer D, Aalderks M, Gallagher T. A Comparison of dorsal and volar resting hand splints in the reduction of hypertonus. The American Journal of Occupational Therapy 1982;36: ) Kent RM, Gilbertson L, Geddes JML: Ortotic devices for abnormal limb posture after stroke or non-progressive cerebral causes of spasitcity (Protocol) The Cochrane Collaboration. 11) Aquilonius SM, Fagius J, red. Neurologi. Fjärde upplagan. Falköping: Liber AB, ) Lance JW. The control of muscle tone, reflexes, and movement: Robert Wartenberg Lecture. Neurology 1980;30: ) Davies PM. Steps to follow. A guide to the treatment of adult hemiplegia. Berlin Heidelberg New York: Springer-Verlag, ) Höök O. Rehabiliteringsmedicin. Värnamo: LiberAB, ) Richardson D. I Sheean G, editor. Spasticity Rehabilitation. London: Churchill Communications, ) Mayer N H, Simpson D M editor. Spasticity Etiology, evaluation, management and the role of botulinium toxin. We Move, ) Runnquist K, Cederlund R, Sollerman C. Handens rehabilitering. vol 2 Lund: Studentlitteratur, ) Persson M. Kursmaterial Artronova. Handrehabilitering Spasticitet, kontrakturer och svullnad. Örebro september

13 13 (15) 19) Törnquist K, Sonn U: ADL-taxanomi en bedömning av aktivitetsförmågan. Nacka: Förbundet Sveriges arbetsterapeuter, ) Huskisson EC. Measurement of pain. Lancet 1974;9: ) American academy of ortopaedic surgeons. Joint Motion. Method of Measuring and Recordling. Philadelphia: Churchill Livingstone, ) Ward A, Workshop. Örebro 2010 maj. 23) Moberg E, Hagert C-G, Nordenskiöld U, Traneus-Nillius M. Ortoser i handterapi. 2 uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell, ) Runnquist K, Cederlund R, Sollerman C. Handens rehabilitering. Vol 1. Lund: Studentlitteratur, ) McKee P, Rivard A. Othoses as enablers of occupation: Client-centers splinting for better outcomes. Canadian Journal of Occupational Therapy 2004;71(5): ) Mackin E J, Callahan A D, Skriven T M, Schneider L H, Osterman A L, Hunter J M. Rehabilitation of the hand and upper extremity, ed 5, vol. 2, chapter 12. Principles and methods of splinting for mobilization of joints; p ) Wong J M W. Management of stiff hand: an occupational therapy perspective. Hand Surgery 2002;7(2): ) Arner M, Himmelmann K, Pontén E, Stankovic N, Hansson T, Dahlin L B. Botulinumtoxinbehandling av övre extremiteter vid cerebral pares. Behandlingsriktlinjer nu första steget mot nationell samordning. Läkartidningen 2008;43(105): ) Brand W B. Biomechanics of balance in the hand. Journal of Hand Therapy 1993: ) Brand P W. Mechanical factors in joint stiffness and tissue growth. Journal of Hand Therapy 1995: ) Rose V, Shah S. A comparative study on the immediate effects of hand orthoses on reduction of hypertonus. Australian Occupational Therapy Journal 1987; 34(2): ) Natascha A, Lannin N, Cusick A, McCluskey A, Herbert RD. Effects of splinting on wrist contracture after stroke; a randomized controlled trial. Stroke 2007;38: ) Wissel J, Ward A, Ertzgaard P, Bensmail D, Hecht M, Lejeune T, Schnider P. European consensus table of the use of botulinumtoxion type A in adult spasticity. J Rehab Med 2009; 41: ) Mayer NH, Esquenazi A, Childers MK. Common patterns of clinical motor dysfunction. Spasticity: Etiology, evaluation, management and the role of Botulinium toxin. We Move, September

14 14 (15) 35) Lundström E, Smits A, Borg J, Terént A. Four fold increase in direct costs of stroke survivors with spasticity compared with stroke survivors without spasticity. The first year after the event. Stroke 2010;412: Bilagor Bilaga 1: Muskler involverade i olika spastiska mönster 14

15 15 (15) Bilaga 1 Muskler involverade i olika spastiska mönster: Pronerad handled: Flekterad handled: Knuten hand: Tumme inne i handen: Intrinsic plus: Flekterade MCP, extenderade PIP, flekterade DIP Pronator teres Pronator quadratus Flexor digitorum profundus Flexor digitorum superficialis Flexor carpi radialis Flexor carpi ulnaris Flexor digitorum profundus Flexor digitorum superficialis Intinsic Flexor pollicis longus Flexor pollicis brevis Adduktor pollicis brevis Tenar muskulaturen dvs opponens pollicis Interosseér, lumbricaler. (Mayer NH, Esquenazi A, Childers MK. Common patterns of clinical motor dysfunction. Spasticity: Etiology, evaluation, management and the role of Botulinium toxin. We Move, September 2002) 15

Behandlingsriktlinje. Radialispares

Behandlingsriktlinje. Radialispares 2012 Behandlingsriktlinje Radialispares Behandlingsriktlinjer Radialispares INLEDNING I uppdrag av specialitetsgruppen arbetsterapi har ett nätverk bildats med namngivna personer för att utveckla handrehabilitering

Läs mer

Behandlingsriktlinje. Mb de Quervain

Behandlingsriktlinje. Mb de Quervain 2012 Behandlingsriktlinje Mb de Quervain Behandlingsriktlinjer för Mb de Quervain INLEDNING I uppdrag av specialitetsgruppen arbetsterapi har ett nätverk bildats med namngivna personer för att utveckla

Läs mer

Innehåll. Sammanfattning... 3 1. Introduktion... 3. 2. Metod och Material... 4 3. Resultat... 5 4. Diskussion... 5 Referenser:... 6 Bilagor...

Innehåll. Sammanfattning... 3 1. Introduktion... 3. 2. Metod och Material... 4 3. Resultat... 5 4. Diskussion... 5 Referenser:... 6 Bilagor... FoU-centrum Arbetsterapi och sjukgymnastik i samband med Botulinum Toxin injektion för patienter med spasticitet. Författare: Marie-Louise Fredriksson Lena Fröstrand Handledare: Ingrid Snellman Innehåll

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Ortoser för hand & arm

Ortoser för hand & arm Ortoser för hand & arm mediroyal.se 2 Ortoser för hand & arm 403 Art. 403, Pucci Hand Air Short Denna behandlingsortos tillåter en fortskridande lätt passiv töjning till en hand med kontrakturer genom

Läs mer

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand o rto p e d i s k a k l i n i k e n h ä s s l e h o l m - k r i st i a n sta d - ysta d Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand Det är viktigt att du följer dessa råd om vad du ska göra och hur

Läs mer

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan

Läs mer

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD Till dig som brutit handleden och behandlas med gips Handledsfraktur Fraktur (benbrott) vid handleden är en mycket vanlig skada. Ibland

Läs mer

MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning

MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Bruksanvisning Kontaktpersoner vid Arbets- och miljömedicinska kliniker: AMM Lund: Jenny Gremark Simonsen 046 173185, Jenny.Gremark-Simonsen@skane.se

Läs mer

Mb de Quervain. Arbetsterapi program

Mb de Quervain. Arbetsterapi program Mb de Quervain Arbetsterapi program Arbetsterapiprogram Morbus de Quervain Primärvården Region Skåne 2005-03-09 Författare: Christina Nordström Vårdcentralen Staffanstorp, Sonja Tixell-Kaufman Vårdcentralen

Läs mer

Rehabilitering efter Bankarts operation

Rehabilitering efter Bankarts operation Rehabilitering efter Bankarts operation Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt över huvudet

Läs mer

Det är mycket omdiskuterat vilken eller vilka metoder som är bäst och det finns argument för och emot de flesta metoderna

Det är mycket omdiskuterat vilken eller vilka metoder som är bäst och det finns argument för och emot de flesta metoderna STRETCHING Fakta om stretching. Rörlighet är förmågan att röra leder. Begreppen stretching eller töjning är synonymer. Att töja eller stretcha innebär en töjning av bindväv, muskler och andra vävnader

Läs mer

MANUAL Till uppföljningsprogram CPUP arbetsterapeuter formulär version 10, 140214 (nyheter i version 10 är rödmarkerade)

MANUAL Till uppföljningsprogram CPUP arbetsterapeuter formulär version 10, 140214 (nyheter i version 10 är rödmarkerade) 1 MANUAL Till uppföljningsprogram CPUP arbetsterapeuter formulär version 10, 140214 (nyheter i version 10 är rödmarkerade) Vid första bedömningstillfället någonsin, skall frågor som innehåller sedan föregående

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Spisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun

Spisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-02-17 Gäller för: Arbetsterapeuter Karlstad kommun Utgåva: 1 Godkänd av: Utarbetad av: Kristina Grubb Karin Bjurbäck, Maria Carlsson

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

till dig som har en Överarmsfraktur

till dig som har en Överarmsfraktur till dig som har en Överarmsfraktur Överarmsfraktur Fraktur (benbrott) på överarmen. Behandlingsmetod bestäms utifrån frakturens läge och utseende. Behandlingsmetod Armen i mitella eller slynga. Axellås

Läs mer

2014-01-13 MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Personnummer: Datum: Undersökare:

2014-01-13 MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Personnummer: Datum: Undersökare: 2014-01-13 MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Namn: Personnummer: Datum: Undersökare: 1 MEBA är uppdelad i två delar, nacke och axlar samt armbåge och handleder/händer. Vardera del

Läs mer

Artroskopisk rotatorkuffsutur

Artroskopisk rotatorkuffsutur Artroskopisk rotatorkuffsutur Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst

Läs mer

Handledsfraktur. Information och träningsprogram för dig som har brutit handleden

Handledsfraktur. Information och träningsprogram för dig som har brutit handleden Handledsfraktur Information och träningsprogram för dig som har brutit handleden Tid för rehabilitering inom en vecka Inom en vecka efter att handleden har behandlats ska du få träffa sjukgymnast (fysioterapeut)

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Handledsbrott. - Patientinformation

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Handledsbrott. - Patientinformation ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Handledsbrott - Patientinformation Information till dig som fått ett handledsbrott Allmän information Handledsbrott uppkommer när man ramlar och tar emot sig med

Läs mer

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning Arbetsterapi: introduktion till den arbetsterapeutiska processen, 3 hp ARB011 Vårterminen

Läs mer

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken Fysisk aktivitet vid MS MS-mottagningen Sjukgymnastiken Vikten av fysisk aktivitet Det är lika viktigt för personer med multipel skleros (MS), som för den friska befolkningen, att bibehålla muskelaktivitet,

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten

Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten Bakgrund Växjö kommun har ansvar för hemsjukvård inklusive rehabiliterande och habiliterande insatser i den enskildes hem, i särskilda boendeformer och

Läs mer

Utrapport till CPUP-deltagare

Utrapport till CPUP-deltagare Mina vårdkontakter Utrapport till CPUP-deltagare Nulägesrapport 2014-10-20 Krav från SKL Kvalitetsregistren ska presentera resultatdata för patienterna. Sammanfattning i årsrapporten är tillgänglig på

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

MARIANNE ARNER, NENAD STANKOVIC,

MARIANNE ARNER, NENAD STANKOVIC, rapport läs mer Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Botulinumtoxinbehandling av övre extremiteterna vid cerebral pares Behandlingsriktlinjer nu första

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta

Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta Fredrikstad, Norge 20110926 Ingrid Hultenheim Klintberg, RPT, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Impingement

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF Rotatorcuffsutur Anatomi Rotatorcuffen består av ff a fyra st muskler som omger axelleden. Dessa fäster in som senor runt överarmens ledhuvud. Dessa muskler/senor har som funktion att dels att hålla överarmens

Läs mer

Hässleholms sjukhusorganisation

Hässleholms sjukhusorganisation Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Axelledsluxation Patientinformation Till dig som ska opereras för axelledsluxation Innehåll Axelleden 3 Operation 4-5 Smärtlindring

Läs mer

Examinationsuppgift Rehabilitering inom Handkirurgi 10p, HT04/VT05 Handkirurgi, Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö Lunds Universitet

Examinationsuppgift Rehabilitering inom Handkirurgi 10p, HT04/VT05 Handkirurgi, Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö Lunds Universitet Examinationsuppgift Rehabilitering inom Handkirurgi 10p, HT04/VT05 Handkirurgi, Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö Lunds Universitet Fingerfrakturer Marie Gäfvert, leg. sjukgymnast, Blekingesjukhuset

Läs mer

Förebygga förslitningsskador hos tjänstehund

Förebygga förslitningsskador hos tjänstehund Polisutbildningen vid Umeå universitet Vårterminen, 2005 Moment 4:3 Fördjupningsarbete Rapport nr. 215 Förebygga förslitningsskador hos tjänstehund Sammanfattning Jag ville skriva detta arbete för att

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 9 ARBETSTERAPIPROGRAM HÖFTFRAKTUR ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin

Läs mer

Text: Anna Wänerhag leg. sjukgymnast, cert idrottssjukgymnast, spec. i ortopedisk medicin, medlem i SKF:s medicinska kommitté

Text: Anna Wänerhag leg. sjukgymnast, cert idrottssjukgymnast, spec. i ortopedisk medicin, medlem i SKF:s medicinska kommitté Text: Anna Wänerhag leg. sjukgymnast, cert idrottssjukgymnast, spec. i ortopedisk medicin, medlem i SKF:s medicinska kommitté Det finns ca 5 miljoner utövare av klättring i världen, inkluderat både utomhusoch

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT

ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT Ägare: Specialitetsgrupp arbetsterapi Framtaget av (förf) Arbetsgrupp för generellt arbterprogram Gäller för: Arbetsterapeuter i landstinget Dalarna Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Axelledsluxation

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Axelledsluxation Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Axelledsluxation Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se Idrottsskador Många är väl de som har ådragit sig skador i en form eller en annan. Klassisk sjukdomshistorik är att man är för dåligt tränad, stretchat för lite, tar i för hårt, får ONT, vägrar vila, söker

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET. Ortoser. Fördelar och Nackdelar

LUNDS UNIVERSITET. Ortoser. Fördelar och Nackdelar LUNDS UNIVERSITET Ortoser Fördelar och Nackdelar Elisabeth Bäck, Svante Friberg, Anette Georgsson, Marcus Gustavsson, Malin Holmberg, Maria Ouchterlony 2014-12-03 Innehåll Sida 1. Regionala skillnader

Läs mer

SPASTICITET. mellan spänning och vila försvinner. Kan ge olika grad av förlamning, uttröttbarhet, försämrad känsel och risk för komplikationer.

SPASTICITET. mellan spänning och vila försvinner. Kan ge olika grad av förlamning, uttröttbarhet, försämrad känsel och risk för komplikationer. SPASTICITETSMOTTAGNINGEN VID NEUROREHAB SÄVAR GENOMFÖR KARTLÄGGNING, BEHANDLING OCH REHABILITERANDE INSATSER MED ICF- STRUKTUR 1 2014-03-28 Carina Lindfors SPASTICITET. En motorisk rubbning orsakad av

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Bankarts operation. Axelleden. Bankart-skada

Bankarts operation. Axelleden. Bankart-skada Bankarts operation Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst av fyra korta

Läs mer

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational

Läs mer

INTRATEKAL BAKLOFENBEHANDLING FÖR BARN OCH UNGDOMAR. Gunnar Ahlsten Barnneurologi och habilitering Akademiska barnsjukhuset FBH-dagen 2014

INTRATEKAL BAKLOFENBEHANDLING FÖR BARN OCH UNGDOMAR. Gunnar Ahlsten Barnneurologi och habilitering Akademiska barnsjukhuset FBH-dagen 2014 INTRATEKAL BAKLOFENBEHANDLING FÖR BARN OCH UNGDOMAR Gunnar Ahlsten Barnneurologi och habilitering Akademiska barnsjukhuset FBH-dagen 2014 Spasticitet Ökad reflexaktivitet på spinal nivå på grund av en

Läs mer

Läs om sub-klassificeringsmodeller :

Läs om sub-klassificeringsmodeller : Läs om sub-klassificeringsmodeller : O Sullivan P. Diagnosis and classification of chronic low back pain disorders: maladaptive movement and motor control impairments as underlying mechanism. Manual Therapy

Läs mer

Muskeltonus. Definition, undersökning och behandling. Forskning pågår Redaktör: Birgit Rösblad birgit.rosblad@lsr.se. Tonus.

Muskeltonus. Definition, undersökning och behandling. Forskning pågår Redaktör: Birgit Rösblad birgit.rosblad@lsr.se. Tonus. Forskning pågår Redaktör: Birgit Rösblad birgit.rosblad@lsr.se sammanfattning Muskeltonus beskrivs som det upplevda motståndet mot passiv sträckning av en muskel och anses bero på en kombination av stelhet

Läs mer

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård Arbetsterapiprogram för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra Bodens primärvård Inom primärvårdens arbetsterapi utreds och erbjuds patienter interventioner i sin närmiljö. Distriktsarbetsterapeuten

Läs mer

Att lägesändra och avlasta med positioneringsdynor. Praktiska råd och instruktiva bilder

Att lägesändra och avlasta med positioneringsdynor. Praktiska råd och instruktiva bilder Att lägesändra och avlasta med positioneringsdynor Praktiska råd och instruktiva bilder Att positionera För en sängliggande patient är det viktigt att regelbundet ändra ställning. Klarar patienten inte

Läs mer

STRETCHING AV MIKAEL DAHLSTRÖM. När man fått behandling är det mycket viktigt att man gör vissa hemuppgifter för att uppnå en smärtfri vardag.

STRETCHING AV MIKAEL DAHLSTRÖM. När man fått behandling är det mycket viktigt att man gör vissa hemuppgifter för att uppnå en smärtfri vardag. STRETCHING AV MIKAEL DAHLSTRÖM När man fått behandling är det mycket viktigt att man gör vissa hemuppgifter för att uppnå en smärtfri vardag. Ända sedan stretching blev ett begrepp har det tvistats om

Läs mer

INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI

INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI Arbetsterapeuten inriktar sig i första hand på personens aktivitetsförmåga och förmåga att vara delaktig i samhället, till skillnad från andra yrkesgrupper

Läs mer

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt

Läs mer

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten

Läs mer

ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM Solutions with you in mind www.almirall.com VILKA ÄR DE? Urinblåseproblem definieras som alla symtom som orsakas av bristande funktion av urinblåsan. Två typer av urologiska problem

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Ibuprofen ratiopharm Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Du ska inte använda Ibuprofen ratiopharm: Om du har astma eller tidigare fått allergiska reaktioner av smärtstillande medel.

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.

Läs mer

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad Axelledsluxation Patientinformation om operation för urledglidning av axelleden (axelledsluxation)

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad Axelledsluxation Patientinformation om operation för urledglidning av axelleden (axelledsluxation) ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad Axelledsluxation Patientinformation om operation för urledglidning av axelleden (axelledsluxation) Broschyren är utformad och faktagranskad av överläkare Sten

Läs mer

Förskrivning av TENS-stimulator för personer med långvariga eller akuta smärttillstånd

Förskrivning av TENS-stimulator för personer med långvariga eller akuta smärttillstånd Dokumenttyp Rutin Dokumentägare Christina Norlén, Lena Steffner Starrin Ansvarig verksamhet Division HHR och Smärtcentrum 1 Fastställare Revision Giltig fr.o.m. Antal sidor 7 Giltig t.o.m. Jan Hultbäck

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Gratis tejptips & VIP-rabatt

Gratis tejptips & VIP-rabatt OM SPORTTEJPNING Idrott är en del av det moderna samhället. De senaste 15 åren har inneburit mycket stora förändringar av hur elitidrott bedrivs. Antalet träningar och tävlingar har ökat, samtidigt som

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Ut och gå. 30 60 minuter per dag!

Ut och gå. 30 60 minuter per dag! Ut och gå! Ut och gå Vi mår bra av dagliga raska promenader. Det är inte bara konditionen som blir bättre, också benstommen förstärks, lederna mjukas upp, muskelstyrkan i benen förbättras och balansen

Läs mer

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05 1 av 5 Hälsenan Achillessenan är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från vadmuskeln och den fäster i hälbenet. Senan överför

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Att leva med. Polyneuropati

Att leva med. Polyneuropati Att leva med Polyneuropati Att leva med polyneuropati Det är trist att så få känner till sjukdomen Samhällsfrågor har alltid varit viktiga i Hellen Ohlins liv, uppvuxen som hon är i en familj där både

Läs mer

HAND- OCH HANDLEDS- SKADOR

HAND- OCH HANDLEDS- SKADOR 2014-06- 14 Vad skall Pe5er prata om? HAND- OCH HANDLEDS- SKADOR Idro5smedicinkursen i Visby 13/6-14 Pe5er Gustavsson Ortoped Visby lasare5 Ortopedisk synvinkel på handbesvär Fall mot öppen hand Fingerdistorsioner

Läs mer

information till dig om Acromioplastik

information till dig om Acromioplastik information till dig om Acromioplastik Axelleden Anatomi Axelleden består av ett ledhuvud i överarmen och en ledpanna som är formad i skulderbladet. Skuldran är ett samlingsnamn på flera olika leder; axelleden,

Läs mer

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen.

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Upprätthåller din hunds rörlighet för att få ut det mesta av livet. En guide från din veterinär och Nestlé Purina. Ledmobilitet GAD (dog UPPRÄTTHÅLLER HÄLSAN

Läs mer

Välkommen till Osteopat Akuten!

Välkommen till Osteopat Akuten! Välkommen till Osteopat Akuten! Osteopat Akuten ligger centralt i Kungälv och erbjuder osteopatiska och massageterapeutiska behandlingar. Osteopati bygger på att kroppen är en enhet och att alla delar

Läs mer

information till dig om Rotatorkuffsutur

information till dig om Rotatorkuffsutur information till dig om Rotatorkuffsutur Axelleden Axelleden består av ett ledhuvud i överarmen och en ledpanna som är formad i skulderbladet. Skuldran är ett samlingsnamn på flera olika leder; axelleden,

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Om din behandling med Xiapex

Om din behandling med Xiapex PATIENTINFORMATION PATIENTINFORMATION Om din behandling med Xiapex Dupuytrens kontraktur Dupuytrens kontraktur är en bindvävssjukdom som ibland även kallas vikingasjukan eftersom den är vanligare i Skandi

Läs mer

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk

Läs mer

Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom.

Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom. Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom. Beskrivning av delegationen METODER Strategi för diagnostiken enligt gällande

Läs mer

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer

Läs mer

Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik

Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik Se manual till de olika avsnitten. Personnummer: Flicka Pojke Namn: Datum för bedömning: Sjukgymnast: MUSKELSTYRKA nedre extremiteter

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Startprogram version 3

Startprogram version 3 Startprogram version 3 Så här kan du börja din träning i gymet. Du kan skriva ut sidorna och ha som stöd när du börjar träna. OBS!!: Börja med lägsta antalet rörelser och låg belastning. Ta det lätt de

Läs mer

Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com

Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip Träning & Rehabilitering RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip ger dig en möjlighet att utvecklas genom att träna de muskler och rörelser som

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

SOMS konferens i Tranås 2007

SOMS konferens i Tranås 2007 SOMS konferens i Tranås 2007 Konferensen i Tranås inleddes av Mats Granlund leg. Psykolog och beteendeterapeutföreläsningen. Mats Granlunds föreläsning hette "Funktionshinder ett hinder för vad?" Mats

Läs mer

Arbetsterapi B, Teori och metodik, 30 högskolepoäng Occupational Therapy, Theory and Application, Intermediate Course, 30 higher education credits

Arbetsterapi B, Teori och metodik, 30 högskolepoäng Occupational Therapy, Theory and Application, Intermediate Course, 30 higher education credits 1(6) Kursplan Hälsoakademin Arbetsterapi B, Teori och metodik, 30 högskolepoäng Occupational Therapy, Theory and Application, Intermediate Course, 30 higher education credits Kurskod: AT1401 Utbildningsområde:

Läs mer

IDROTTSSKADOR Att undvika idrottsskador Att förebygga överbelastnings- skador Träna långsiktigt

IDROTTSSKADOR Att undvika idrottsskador Att förebygga överbelastnings- skador Träna långsiktigt IDROTTSSKADOR Att undvika idrottsskador Som idrottsaktiv kan du råka ut för skador av olika slag. Skador innebär alltid träningsavbrott och oftast går det en tid innan du är tillbaka och kan träna och

Läs mer