Nr 7 Juli/Augusti Biodlartips! Mot myror Ilskna bin. Avla vitala bin Biodlare i Luxor Lär barnen om bin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nr 7 Juli/Augusti 2008. Biodlartips! Mot myror Ilskna bin. Avla vitala bin Biodlare i Luxor Lär barnen om bin"

Transkript

1 Nr 7 Juli/Augusti 2008 Bitidningen Biodlartips! Mot myror Ilskna bin Avla vitala bin Biodlare i Luxor Lär barnen om bin Bitidningen

2 Hos oss finner Du det mesta till Din biodling Begär vår katalog, sändes fritt Flexikupan - nu även i HLS Annons Apistan Flexikupan, lättviktskupa tillv. i 120gr/ l, ingjutna förstärkningar i sargarna. Tak, nätbotten samt 2 ln-lådor 790: Skälderhuskupan, en rejäl kupa som tål tuffa tag. Apiguard Skyddskläder Skälderhusslöjan Anorak m.fl. Kvalitets handskar Tänk på brandrisken! från 90: Vad använder Du? Avtäckningsrulle 185: Rökpust eller rök på burk? Honungspressar stora o små. Självvändande slungare, lagervara, 4-r lågn / langstroth, 6-r alla ramformat, 9-r lågn / langstroth, samt 39-r radial. Ring för pris. Honungsslungare, 2- o 3-ramars, med eller utan ben. Honungsslungare, 2-, 3-, 4-, 6-, 9-, 39-ramars. Joel Svenssons Vaxfabrik, Skälderhus, Munka-Ljungby Tel: , Fax: Hemsida: E-post: 2 Semesterstängt: v.30 o 31 samt Lördagar i Juli Frakt o exp.avgi tillkommer

3 Ledaren Utmaningar och möjligheter Bo Lindahl styrelseledamot Det hör numera till vanligheten att man gärna och ofta ordar om det förändrade klimatet, inte sällan med en viss domedagsstämning. Jag brukar dock räkna mig till tvivlarna! Men i år kan vi notera ett ovanligt rekord, för min del har jag aldrig upplevt att börja slunga honung redan i slutet av maj. Det är rapsen som slår rekord i tidig blomning. I skrivande stund (22/5) har många fält redan blommat slut här i Skåne. Orsaken till detta är naturligtvis det för växterna gynnsamma klimatet. Till en viss del kan tilläggas att nyare sorter även är tidiga i sin utveckling. En stor ökning av rapsarealen kan man även notera. Det är den höstsådda rapsen som är helt dominerande för Skånes del. Samtidigt kan man märka att vårrapsen har minskat starkt vad gäller arealen och ersatts av stora spannmålsarealer. Orsaken är prisökningen på spannmål, men även raps har ökat i pris. Höstrapsens dominans orsakas av att avkastningen är högre än på vårraps. För oss biodlare i dessa områden innebär det problem, att få upp bistyrkan till maxnivå vid så tidig blomning. Vidare kommer problem med påföljande drag, då endast spannmålsfält finns kvar. Vidare har en stor del trädor brutits. Dessa har inneburit ett gott tillskott med blommor för bina. Vi måste därför börja tänka på hur vi skall driva biodlingen. Hur skall vi göra för att få fram en stark bimassa till det tidigare drag som vi nu upplever, och som vi måste förlita oss på för en stor del av vår skörd. Det är nödvändigt att vid kurser och utbildningar föreslå metoder som kan hjälpa oss att få stor bistyrka tidigt. Skall vi kanske leta efter bin som har egenskapen att tidigt utveckla sig på våren? Är detta möjligen något att tänka på i avelsarbetet.? När jag började med bin i sent 60-tal fanns det biodlare som hade i stort samma läge dragmässigt. En av våra större yrkesodlare hade metoden att övervintra nästan lika många avläggare som produktionssamhällen. Avläggarna förenades med produktionssamhällena på våren för att förstärka dessa. Det tål att diskuteras om detta är en bra metod. Det är också viktigt att äldre erfarna biodlare hjälper till med råd till nybörjare. Att vandra med bina är även en möjlighet. Paradoxalt nog hade det varit bra om vi hade fått plats med dem inne i stad och tätort. Det är där vi har de stora dragmöjligheterna under högsommaren. Men kanske är det tillfälligt med den gäckande väderleken. Vi får väl se positivt på framtiden. Jag hoppas att vi får en fortsatt varm och skön sommar, omväxlande med några ordentliga svalkande nattregn. Med varm sommarhälsning! Årgång 107 Redaktion: Bäckaskog 663, Hallsberg Redaktör: Erik Österlund Telefon: , E-post: Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före aktuell månad. Material- och annonsinformation: Sid 36, 38. Manusstopp den första i månaden, knappt en månad före utgiv nings dagen. Tryck: VTT Grafiska, Vimmerby Trycks på miljövänligt papper. ISSN Ansvarig utgivare: Förbundsordförande Åke Sandquist, Topasstigen 3, Emmaboda. Telefon: , Epost: Sveriges Biodlares Riksförbund är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt, fackligt, socialt och innehållsmässigt. Förbundsexpedition: Trumpetarevägen 5, Mantorp. Telefon: se telefonlista på sidan 38. Fax: Plusgiro: Bankgiro: E-post: Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. Öppet: Mån-tors Fre Webbplats: 3

4 I detta nummer JULI/AUGUSTI 2008 Farfar med de många barnen 5 I bigården Förbered nästa år 6 Avla vitala bin 8 Fråga: Ilskna bin, gammal honung 10 Småföretagande kvinnor 11 Tips mot myror (och för avläggare) 12 De många svenska biarterna 13 Biodlingen ger energi 14 Bilagan Gör föreningsresor 19 Egyptisk biodlare i Luxor 20 Massdöd i Tyskland 22 Brev till redaktionen, Drottningtills. 23 Luftföroreningar förstör doften 24 Fototävlig Vi minns, Almanackan 26 HF-nytt 28 Nästa nummer (9) utkommer i slutet av augusti. Manusstopp: 1 augusti. Numret därpå (10) i slutet av september. Manusstopp: 1 sep Omslagsbilden: Enkel avläggarbildning och bra myrskydd. Foto: Erik Österlund i:et på omslaget påminner om att drottningen märkes röd iår. 4 Bitidningen

5 Farfar med de många barnen SVANTE KULLGREN Det är i Åtvidaberg i september Skolorna har börjat och även fritis har rullat igång för att ungarna ska ha någonstans att ta vägen när skoldagen är slut. Som tema för aktiviteterna har fritidsgrupperna Korallen, Pärlan och Skattkistan, i samförstånd med sina fröknar röstat fram sport, miljö, hälsa och må Bra och sammanhangen dem emellan. Då kommer ju inte en ansvarskännande ledare ifrån att dela ut ett varningens ord for light-läsk med konstgjorda färgämnen och sötningsmedel. Då säger en pojkröst: Min farfar har bin! Och när man dryftat en stund hur bra det är med honung, får pojken uppdraget att fråga sin farfar om han skulle vilja berätta lite om sina bin. Ja, gärna, sa farfar. Resultatet blev att det under tre dagar i september cirkulerade sammanlagt 120 barn, 6 till 9 år med 6 fröknar genom farfars trädgård. Det provades slöjor och handskar och pustades rök. Man granskade med förstoringsglas en demonstrationsbikupa, man lyfte på halmkupa och frigolitkupor,och plockade bland ramar utan bin för säkerhets skull. Och man fick sig till livs prima smakhonung och många lärorika sanningar om binas liv och biodlarens, allt framställt i bilder på en skärm. Farfar höll låda och hade god användning för sin pekpinne inte för att slå någon med, utan för att beskriva utvecklingen från ägg till bi samt hur bisamhället fungerar från vår till vinter. Dessa ungar, som nu har tillverkat eget smör och bakat hälsobröd med och utan honung, tror vi är en lovande grogrund för våra kommande biodlare den närmaste mansåldern. Fröna är sådda. Farfar och farmor heter Göran och Birgitta Lindgren. Själva incitamentet kom från barnbarnet David, 6 år. Sven-Olov Haraldsson tog bilderna. Bitidningen

6 I bigården Nästa år i sikte Ta vara på ljungen Jag har skrivit om att på våren låta drottningen vara ifred till den 15 maj. Nu skriver jag att låta drottningen vara ifred efter den 15 juli. Observera att jag inte letar någon drottning och utsätter henne därmed inte för risken att jag ska skada henne genom att lyfta på ramarna i yngelrummet mellan den 15 juli och 15 maj året därpå. Detta kan förklara att jag sällan har någon drottningsförlust. Drottningen har haft 20 ramar (sveaformat) att lägga yngel på sedan mitten av april och det behöver hon bl a för att inte svärma. Efter den 15 juli behöver hon inte mer än 10 ramar därför att svärmingstiden är över. En kupa före skifte av yngellådorna. Spärrgallret ligger över låda 2 (vita lådan). Jag är 62 år och började biodlingen Tillsammans med mina 4 vuxna barn och barnbarn har jag 60 bisamhällen i Hjorted söder om Västervik. Skifta yngellådor Då skiftar jag yngellådorna så att den översta senaste lådan med fina ramar placeras nedtill och jag lägger sedan spärrgall- Walle Johansson Hjorted Nu är underlådan placerad åt sidan och låda 2 (vit låda) placerad på bottnen. En pollenram är flyttad till vita lådan. Drottningen är uppletad och placerad i vita lådan (Om den var i den gröna). Spärrgallret ligger nu över den nya nedersta lådan. Den tidigare nedersta ledan på spärrgallret och sedan övrig/-a låda/-or. ret ovanpå den lådan. Den gamla yngellådan kommer väl till pass när ljungdraget kör igång i augusti och då får jag en hållbar ram som tål misshandel med perforator etc och håller för trycket i slungan då jag slungar ljungen. 6 Bitidningen

7 Ljungen är rik och kraftfull nektarkälla. Men honungen är speciell, både att utvinna och i smaken. Den bästa säger de som älskar den. Foto: Bo Lundberg. När jag skiftar lådor så ser jag till att det finns två pollenramar i kanterna i nedesta lådan och jag flyttar ned nya äggramar för att förhindra att bina bygger drottningceller ovanför spärrgallret. Det gäller ju förstås att man hittar drottningen och då är det viktigt att man har märkt drottningarna så att de är lätta att se. Om man inte hittar drottningen kan man efter att man placerat den översta lådan på bottnen skaka ner den understa lådans bin, ram för ram, ner i den nya bottenlådan och sedan placera den över spärrgallret. Det finns en liten risk med det att man skakar drottningen vid sidan. För säkerhets skull kan man ha en tomlåda på lådan man skakar ner bina till, eller lägga en landgång till flustret, om man inte har det redan, och skaka bina framför flustret. Då blir inte bina uppretade heller, om de skulle ha en tendens till det. Det brukar ta några dagar mellan 15/7 30/7 att flytta ned drottningar och skifta lådor på 60 bisamhällen. Svärmkontroll Jag har koll på bisamhällena var 10:e dag mellan dessa datum 15/5 15/7. Men jag upptäcker att vissa bisamhällen är svärmtröga och då hoppar jag över kontrollen. Några bisamhällen är hopplösa och drar upp mycket viceceller hela tiden. Då kan jag utnyttja det samhället till drottningodling eller att göra en avläggare ifrån. Då brukar de lugna ner sig. Bitidningen Ljunghonungen Det började 1986 tror jag då mina då 15 bisamhällen i fuktig åskvärme drog in ett ton ljunghonung på 14 dagar och jag var jättelycklig. Jag försökte slunga på vanligt sätt, hade 25 fulla svealådor med ljung i slungrummet. Klockan hade jag endast lyckats slunga en låda och allt var som en enda degklump i slungan och jag gav upp. Jag frågade en erfaren biodlare, Hans Elofsson i Västervik, om råd och han sa att jag skulle köpa en perforator och en insats till slungan att sila med. Detta gjorde jag genast och sedan har det inte varit några problem längre med ljungen. Jag sålde lyckligt ljunghonungen då i många affärer i Västervikstrakten. Efter några veckor ringde de och berättade att det bubblade över i hyllorna. Jag gav en burk till min hustrus bror i Borås och han sa: Vilken bra honung, jag äter av den varje dag och nästa dag är det lika mycket i burken, den tar ju aldrig slut. Pinsamt jag hade inte kunskapen om vattenhalten då, men sedan köpte jag en vattenhaltmätare och har inga problem med jäsning längre. Man måste se till att torka honungen innan slungning, ev blanda med torrare honung till lämplig vattenhalt under 20%. Låg druvsockerhalt ger fördröjd kristallisering. Smaken är karakteristisk, konsistensen är tixotrop, dvs klumpar sig i cellen. Det gör att vid slungning smäller det mot slungväggen och honungen är svår att utvinna ur kakorna. Någon form av perforator är nödvändig för att lyckas slunga ljungen. Vattenhalten kan vara hög varför en luftavfuktare är bra att ha i slungrummet gående hela tiden. Kolla vattenhalten. Ljungblomman John Green biodlare i Hjorted sa till mig som ny biodlare på 80-talet att ljungen blommar samtidigt över hela Sverige och den börjar alltid den 5 augusti. Detta har jag kollat i många år och det stämmer i stort. Pollen: De åtta ståndarknapparna i ljungblomman producerar pollen av mycket stort biologiskt värde för bina. Fodringsförsök har visat att ljungpollenet tillhör den grupp av pollensorter som ger den bästa yngelutvecklingen. Färgen är ljusgrå med mycket svag skiftning åt skärt. Honung: I varje ljungblomma bildas i medeltal 0,5 mg nektar per dygn med genomsnittlig sockerhalt av 24%. Vid riklig blomning, fukt och värme ger detta stora mängder honung, vilket vi upplevde förra året (2007). 7

8 Avla vitala bin ERIK ÖSTERLUND Svensk Biavel hade kallat till avelskonferens i Nässjö 19 april. Drygt 40-talet biodlare hade hörsammat inbjudan och lyssnade uppmärksammat på Kerstin Ebbersten, doktor i bigenetik och ansvarig för bifrågor på Jordbruksverket då jag kom insläntrande lite sent pga att första tåget för dagen inte behagade komma i tid. Kerstin Ebbersten, Agr D och biansvarig på Jordbruksvrket, talade om speciella förhållanden i bisamhället och dess strävan att maximalt undvika inavel och söka genetisk variation. Vilket kan stå i motsats till avelsarbete, som innebär utväljande av endast några individer som får föra arvet vidare. Det innebär en minskning i den genetiska variationen, vilket ofta är själva idén med avel. Man skall alltså inte bara selektera utan även fokusera på att stimulera vidmakthållande av genetisk bredd samtidigt. Det gör man genom att den population som omfattas av selektionen hålls så stor som möjligt. Här är utbyte mellan småpopulationer ett redskap, vilket innebär att hela den inblandade populationen kan omfatta stora geografiska områden. Dessutom skall man inte vara fokuserad på att odla efter några få drottningar och placera döttrar till dessa i alla sina bisamhällen. Fokus skall istället ligga på att endast byta drottningar i de sämsta bisamhällena, kanske den sämsta fjärdedelen, eller tredjedelen. Kerstin talade också om speciella egenheter hos bina som kan vara viktigt att känna till. Bisamhället kan liknas vid en slags superorganism där bina är som cellerna som hålls ihop framför allt av drottningens doftämnen, feromoner. Bisamhällena samverkar med varandra och med sin omgivning. Hon påpekade också Föreläsarna vid Svensk Biavels konferens i Nässjö den 19 april, fr v Kaspar Bienefeld, Kerstin Ebbersten och Ingemar Fries. Foto: Erik Österlund. vikten av dokumentation, anteckningar av olika karaktäristika om bisamhällena. Det kan betyda mycket för att hjälpa till att utreda olika förhållanden i samband med bin. Ingemar Fries, professor vid SLU i Uppsala, talade om ständigt pågående förändring och anpassning som biet som art är utsatt för. Denna anpassningsförmåga är vital för artens långsiktiga överlevnad. För detta krävs variation i arvsmassan. Utan variation blir det ingen långsiktig överlevnad. Avel betyder begränsning av variationen. Avel utan närvaro av en patogen, sjukdomsalstrare, kan innebära att man råkar välja ut och förstärka känslighet mot patogenen. För honungsbin och andra steklar är den genetiska variationen mer betydelsefull än för andra arter. Problemet med avelsarbete av bin är just avelsarbetet. Rasavel begränsar den genetiska variationen, liksom isolerade parningsstationer och inseminering. Vildbipopulationer bidrar till att vidmakthålla genetisk variation. Ingemar påpekade att det inte finns några kraftfulla argument för att avdöda vildbin. Vildbin har mycket mindre med bisjukdomar att göra, t ex amerikansk yngelröta, än biodlares bin. Reducerad genetisk variation i ett bisamhälle ökar mottagligheten för sjukdomar. Försvaret mot sjukdomar hos bin är ej lika mycket koncentrerat på individernas immunförsvar som hos solitärt levande insekter. Hos bina finns samhällsfunktioner i immunförsvaret. Utrensning av sjukdomsangripet yngel är centralt. Av den här informationen kan man nästan tro att man ska låta bli med avelsarbete. Men han beskrev ett slags exempel på annorlunda avelsarbete, även om det inte var tänkt som ett avelsarbete från början. Det gäller det s k Bondförsöket på Gotland, där ursprungligen 150 bisamhällen fått anpassa sig nästan på egen hand 8 Bitidningen

9 i förhållande till varroakvalstret. Ett tiotal bisamhällen fortlever i någon slags balans med kvalstret. Inga andra bin finns i närheten. Angreppsgraden av kvalster ligger klart lägre än i början av försöket. Bina har förändrats och klarar situationen som population bättre än initialt, men till priset av en reducerad genetisk variation naturligtvis. Inriktningen framöver är att uppföröka antalet samhällen i Bondgruppen, försöka bevara vad man uppnått och utveckla stammen och på något sätt öka den genetiska variationen igen kan man förstå. Kaspar Bienefeld, professor vid Länderinstitut für Bienenkunde i Hohen Neuendorf i Tyskland, redogjorde för ett genetiskt utvärderingssystem som används bland många husdjur och nu också använts i ett antal år i Tyskland på bin. Förkortningen på systemet är BLUP. Tysklands befolkning är nästan 10 ggr så stor som Sveriges och antalet biodlare likaså, både hobbyodlare och yrkesodlare. För hobbyodlarna är genomsnittet för antalet bisamhällen per odlare 9,5 vilket är aningen mer än i Sverige. 95% har Carnica, 5% Buckfast och några har Mellifera mellifera. Kaspar Bienefeld poängterade tre grundläggande regler vid avel: 1) Utvärderingstest av många bisamhällen. 2) Selektion av få bisamhällen att avla efter. 3) Säker parning av de odlade drottningarna med utvalda drönarlinjer. Han jämförde avkastningen mellan ett antal olika husdjursslag. Här är avelsframgången minst för honungsbin. Det kan förklaras bl a av att honungsskörden är så beroende av vädret. Ju fler egenskaper man väljer på ju långsammare blir framstegen i avelsarbetet. Bienefeld nämnde tre karaktärer som var mest aktuella idag binas temperament, honungsproduktion och varroamotståndskraft. I BLUP-systemet länkas all genetisk information på arbetsbi- och drottningsidan och bearbetas av datorn. Man kompenserar också för inavelsgraden när man beräknar avelsvärdet av en drottning. Svensk Biavel har inlett ett samarbet med Kaspar Bienefeld för att få sina data bearbetade i Tyskland enligt BLUP-systemet. Bienefeld visade också att produktionsökningen bland de inblandade samhällena i BLUP-systemet skett snabbare än innan man använde sig av detta system. Bitidningen En av de figurer och bilder som Bengt Andreasson visade under sin genomgång av de olika delarna i uppbyggnaden av Svensk Biavels avelssystem. Man kan läsa om detta utvärderingssystem här: www. beebreed.eu BLUP omfattar idag ca bisamhällen, mest i Tyskland och Mellaneuropa och de flesta bisamhällena är av carnicaras. Kaspar Bienefeld berättade också lite om sitt avelsprogram för varroamotståndskraft som utnyttjar drönare från äggläggande arbetsbin som innan visat egenskapen att rensa ut varroainfekterat yngel. Det anses vara en mycket viktig toleransegenskap för bina. Han har nått framgång i arbetet men dock inte fått fram bisamhällen som klarar sig helt på egen hand. Bengt Andreasson, huvudperson i Svensk Biavel AB, SBR:s och Biodlingsföretagarna gemensamma avelsprojekt, beskrev uppbyggnaden av avelssystemet i Svensk Biavel som en uppochnedvänd pyramid med den hårdaste selektionen i spetsen. I ett antal avels- och drottningodlingssteg med ökande genetisk variation i de resulterande bisamhällena blir de drottningar som sedan säljs till biodlarna av högsta bruksvärde. Biodlaren i Skåne fick rätt Agreb AB, Carl George Lie och hans pappa, biodlare i Norra Varalöv har byggt nya lokaler för sin planerade och utökade honungsproduktion på sin jordbruksfastighet. Kommunen tyckte inte att de kunde betraktas som jordbruksbyggnader och krävde bygglov och stora avgifter. Agreb AB överklagade och har nu fått rätt hos länsstyrelsen. Byggnader för honugsproduktion i bulk kan alltså betraktas som jordbruksbyggnader och på jordbruksfastighet krävs i så fall inget bygglov. Yrkesmässig biodling kan alltså klassas som jordbruksverksamhet. På grund av kommunens agerande har bygget försenats i nästan två år. Carl George Lie funderar på om de ska kräva ersättning av kommunen. Red 9

10 JANNE MÅRTENSSON Konsulent Frågelådan FRÅGA: Vad jag ska göra med mina illbattingar? Ett samhälle som är jättestarkt, friskt och duktigt har plötsligt blivit ilskna. De är sura redan nu, endast gudarna vet vilket humör de kommer att ha till hösten.../kristina. SVAR: Arga bin är en styggelse som kan förpesta tillvaron för både biodlaren och grannskapet beroende på hur hög grad av försvarsvilja, som bina i samhället uppvisar. Inte bara hos oss kan det finnas besvärliga bin. De afrikaniserade s k mördarbina i Nord- och Sydamerika kan t ex uppvisa en mycket stor försvarsvilja innebärande att boet oprovocerat försvaras mot upplevda inkräktare på många tiotals meters avstånd. Ett beteende som är sällsynt och extremt, men som sagt, det finns grader även i underjorden. En förhöjd försvarsvilja är ur bisamhällets synvinkel något positivt. Det håller lättare inkräktare borta från att plundra samhället på dess förråd av honung, yngel etc. Den som i regel först reagerar på och observerar ett otillfredsställande humör hos ett bisamhälle är just biodlaren. När omgivningen börjar få problem med försvarande bin, då är det illa. ( Se också Frågelådan i BT juni). Drottningen parar sig, som bekant, med många drönare. Hur många tvistar de lärde om och endast drottningen vet säkert. Men att samhället plötsligt blivit ilsket kan tyda på att drottningen vid parningen träffat på några drönare, som tillsammans med hennes eget arv ger en högre försvarsvilja hos just deras avkommor. Chansen finns givetvis att dessa bin är i minoritet totalt sett bland alla avkommor som kan födas från just denna drottning. Problemet kan då komma att försvinna med tiden. Det finns också rapporter om att besprutning med kemiska bekämpningsmedel i området kan utlösa aggressivitet hos bina. Högspänningsledningar över bigården kan ge liknande symptom. (Det senare brukar dock inte dyka upp plötsligt.) Upplevs det nuvarande beteendet som obehagligt för dig som biodlare bör du göra något åt problemet. Ett sätt är att flytta hela samhället till en plats där endast du kommer i kontakt med försvararna. Det ger omgivningen frid från attackerna och dig och samhället möjlighet. Nackdelen är ett antal tunga lyft. Har du stora trågkupor kan det vara en omöjlighet rent praktiskt. Alternativ nummer två innebär ett byte av drottningen i samhället. Drottningtillsättning i ett samhälle, som är besvärligt att arbeta med pga försvarande bin, görs lämpligen i flera steg. Kontakta allra först en drottningodlare och beställ en parad drottning eller en kläckfärdig drottningcell. Dagen innan leverans av drottning eller cell gör du följande: Placera kupan med samhället på en ny plats, 4-5 meter åt sidan räcker. På den ursprungliga platsen sätter du en ny kupa med botten, ramar osv. Dragbina kommer under dagen att flyga tillbaka till den gamla platsen. Här tillsätter du den nyköpta drottningen. Går bra med den bur hon levererats i, se bara till att bina kommer åt att äta ut henne. Hon kommer att bli väl mottagen i 99 fall av 100. Med alla dragbin borta ur illbattingsamhället kan du nu lättare leta upp och ta bort den gamla drottningen = mamman till de arga bina. Därefter förenar du samhällena igen (när du konstaterat att den nytillsatta drottningen blivit antagen på sin plats) eller tillsätter en ny drottning även i det ursprungliga samhället. (Mer om Drottningbyte i aggressivt samhälle kan du läsa på sid. 39 i Min andra sommar som biodlare.) Sammanfattning: 1. Beställ en ny drottning (ev. kläckfärdig cell) 2. Flytta arga samhället åt sidan 3. Placera en ny kupa på den gamla platsen 4. Tillsätt nya drottningen i den nya kupan på den gamla platsen 5. Ta bort den gamla drottningen i det flyttade samhället 6. Förena till ett samhälle igen eller utöka din bigård och tillsätt en drottning även i gamla samhället. Välkommen med nya frågor till nästa nr av BT, som ni kan skicka på följande sätt till undertecknad. E-post: Vanlig post: Janne Mårtensson, Körsbärsvägen 17, Pelarne, Vimmerby. FRÅGA: Kan honung bli för gammal och i så fall efter hur lång tid? Om den kan bli för gammal är det ändå ok att äta? /En som gillar honung - Hans. SVAR: Vi kontaktade Torbjörn Karlsson, Kvalitetsansvarig på Svensk Honungsförädling. Sammanfattningsvis svarar han följande: Förvaras honungen i en tät förpackning på ett mörkt och svalt ställe blir honungen inte för gammal. Vid rumstemperatur (och tät förpackning) skiktar sig honungen däremot med tiden och kommer förr eller senare att jäsa. Öppen förpackning och normal luftfuktighet ger förhöjd vattenhalt i honungen med jäsning som följd. Honungen är hygroskopisk, dvs den tar upp fuktighet från luften. Temperatur, sockerartsfördelning, vattenhalt och luftfuktighet är avgörande för den tid detta tar. Kan vara från några månader till flera år. Jäst honung luktar och smakar inte speciellt gott, men är knappast farlig att äta. Smaken förändras efter hand även i honung som inte jäser. Bekant är också att honung funnen i de egyptiska pyramiderna efter flera tusen år fortfarande var ätlig. 10 Bitidningen

11 GUNILLA IVEHAG KARINA KARLSSON BIRGITTA BENGTSSON SBR:s kvinnliga nätverk Lönsamhet i småföretag Älvsborgs norra biodlaredistrikt kvinnliga nätverk hade tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götaland en utbildningsdag den 24 maj i Väne - Åsaka bygdgård. Föreläsare var Lisbeth Almark, föreläsare, rådgivare i ekonomiska frågor och författare. Hon har en av Sveriges största privatägda besöksträdgårdar Örtagården Mon. Lite mer än fyrtio kvinnor kom, alla med olika bakgrund. Enligt reglerna för hobbyverksamhet går inte gränsen vid 15 bisamhällen som man ofta kan höra bland äldre biodlare, utan verksamhetens omfattning är avgörande. Även hobbyverksamhet ska bokföras, dock med enkel bokförning. Att bilda en enskild firma för sin biodling är ingen kostsam historia, men Lisbeth rekommenderade att man registrerar sitt företag. För handelsbolag höjdes det ett varningen finger. Skattemyndigheten är bra på att ge svar på många frågor som man ställer angående detta ämne. Honung är det mest naturliga sötningsmedlet som finns och dagens marknadstrender handlar om naturliga livsmedel, hälsa, och miljö, något biodlare bör tänka på i sin marknadsförning. Produktens historia är också värdefull, bl a för att den är lokalt producerad. Det gäller här att ha kunskap om vilka lagar som gäller vid produktion och försäljning av varor framställda av honung, vax, pollen och propolis. Honung, bisamhällen och utbildning. Ja, många bäckar små blir en stor å då det gäller förtjänsten. Det gäller att ha så små omkostnader som möjligt. En möjlig väg är att samverka om t ex inköp. Att bilda en ekonomisk förening kan vara en bra lösning Vad var mer lämpligt efter en faktafylld dag än en tur i Örtagård Mon. GI Bitidningen Nätverkare hos Marita Delvert i Enabygden Nätverksträff i Enabygden Kvinnliga nätverket i Uppsala län hade sitt andra möte på Koholmen utanför Enköping hos Marita Delvert, Enabygdens Bf. Tolv kvinnor från tre av våra föreningar hade nappat på erbjudandet att komma och äta en lunch och dela ett bisamhälle i sällskap med andra biodlarkvinnor. Inte många plusgrader och en pinande snålblåst gjorde att temat för dagen, delning av ett bisamhälle, istället fick avhandlas i teorin. Birgitta Hagström var nyss hemkommen från en Frankrikeresa. Det var spännande att höra en färsk reseberättelse om honungskulturen på franska landsbygden. Vi fick också provsmaka bl a acaciahonung, kastanjehonung, lavendelhonung och ekhonung. Drog våra egna bin på ek? Det kunde vi inte tänka oss. Efter kaffe och kaka gick vi ut i snålblåsten för att i alla fall få se Maritas bikupor. Något enstaka bi hade vågat sig ut på flustret. Dagen efter mötet, en solig ganska varm dag, den första på länge hör jag ett fasligt surrande från en ek vi har på tomten. Jag tittar upp och vad ser jag, jo MAS- SOR av bin i eken. Livet är fullt av konstiga sammanträffanden. Bäst jag står där och lyssnar på bina och tittar upp i lövverket seglar en fiskljuse förbi, precis ovanför mig. Livet är härligt. KK Lotta Fabricius Tel: E-post: Birgitta Bengtsson Tel: E-post: Marita Delvert Tel: E-post: Birgitta Hagström Tel: E-post: Invandrare kan bli biodlare! Landsbygdsnätverket och Hushållningssällskapet inbjöd i samverkan med Skövde kommun, Röda korset, företagarna, Studieförbundet vuxenskolan, samt med medel från Europeiska jordbruksfonden, till en kraftfull konferens i Skövde 22 maj för att inspirera oss att på olika sätt medverka till att skapa förutsättningar för en bra integration av våra utlandsfödda. Många, 54 personer, fanns på anmälningslistan. Hur man kan ta emot en asylsökande som praktikant var en av alla saker som frågades om. Vii i vår verksamhet i nätverket har mötet som metod. Det är av största vikt inte bara för att få fler biodlare, utan även för att kvinnorna genom dessa möten med nätverken runt om i landet kan medverka till stöd och en bättre integration. En fråga som inte bara gäller kvinnorna utan distriktet generellt är hur vi når de utlandsfödda. Niklas Vennberg föreläste om Stad och Land i en stadsnära odling. Han hade inventerat hur man kunde använda gröna ytor i Göteborg för odling och menade att vi nu efterfrågar mer än någonsin närproducerat och ekologiskt, vilket kunde vara en ingång till odlande för många fler stadsbor, även invandrare. En höjdpunkt blev Sutip Austad, en thailändskas beskrivning av alla de svårigheter hon mött när hon envist önskade få stöd för att bli odlare på sin köpta gård. När hon inte ansågs klara detta gick hon med enorm egen kraft ändå vidare. Hon har ensam och för hand grävt sig genom ca 1 ha obrukad jord, läst böcker om jord och odling och kan nu efter många år och mycket prövingar, utan bidrag försörja sig på sina odlingar. BB 11

12 Tips mot myror (och för avläggare) ERIK ÖSTERLUND Jag hälsade på hos Maggie och Ronald Säll (1 juni) och hjälpte dem göra en avläggare från ett av deras två Sveasamhällen. Vi tog helt enkelt den översta av de två hellådorna Svea under spärrgallret och satte på en ny bänk bredvid den andra bänken. Vi letade inte upp drottningen. Det behövs inte. Efter 4-5 dagar får bina tala om var drottningen är. Där det finns ägg och inga viseceller, där är drottningen. Är hon på gamla platsen får dessa en ny låda under spärrgallret att göra vad de vill med, lägga ägg i eller honung eller bådadera. Är hon på nya platsen får den gamla kupan en halvlåda skattlåda ytterligare över spärrgallret. Då blir det inte så mycket yngel att föda upp där så bina samlar all honung de tar in då de har en massa flygbin (de flyger tillbaka från avläggaren). Sen får bina göra sin egen drottning. Det är enklast och fungerar tillräckligt bra för Sälls. Trakten domineras av samma sorts bin som de har så parningen blir bättre än på en parningsstation. Det blir bred genetisk bas med bra anlag. Alla dåliga samhällen i trakten sorteras bort så snart de dyker upp. Myror ja. 24 myrstackar hade de runt huset. Stod man still för länge på samma plats var man än stod på tomten började myrorna klättra upp på fötterna. Det finska tipset räddade dem, ett plastskynke på bipallen. Ronald säger att det är viktigt att lägga lister på kritiska ställen så plasten lyfts upp från pallen och att man håller rent från gräs runt pallen. Plasten måste bytas varje år då den blir strävare med tiden. Då kan myrorna gå också uppochner på den. De närmaste stackarna runt huset är borttagna, så nu kan man t o m sitta en liten stund på gräsmattan vid huset utan att myror kryper upp på kroppen. Från kupan längst till vänster flyttade vi låda två under spärrgallret till en ny pall till höger. Kupan i mitten fick en skattlåda till av Ronald. Foton: Erik Österlund. Det är viktigt att extra lister placeras vid behov som här i ändarna på den här pallen för att lyfta upp plasten så att den inte ligger emot någonstans. Plasten fästes sedan vid listen. Håll undan gräs som myrorna kan klättra på. Plasten måste bytas varje år. 12 Bitidningen

13 Vilka är de svenska bina? MAGNUS LARSSON, artexpert Länsstyrelsn i Kalmar län Med bin menar vi både tambin (släktet Apis inom vilket vi finner vår enda svenska art av tambin: honungsbiet Apis mellifera) och vildbin. Vildbina omfattar både humlor (40 arter i Sverige) och solitärbin som i Sverige räknar ungefär 255 arter. Solitärbina är den grupp som har störst variation inom form, färgteckning, storlek och ekologi. Bland solitärbina hittar vi till exempel hallonbiet Panurginus romani som endast använder skogshalllon som födoresurs. Hallonbiet är helsvart, slankt och endast 5 mm långt. Guldsandbiet Andrena marginata och väddsandbiet Andrena hattorfiana (Figur 1) använder istället pollen från väddväxter och är därför anpassade till att leva under hög- och sensommaren. Både guldsandbiet (10 mm) och väddsandbiet (14 mm) har typisk rödfärgad bakkropp och är därför lätta att känna igen. Viktiga pollinatörer Bin fyller generellt en viktig funktion som pollinatörer även om effektiviteten varierar mycket mellan arterna (Larsson 2006). Många växter såsom blåbär, lingon, guckosko, vickrar, käringtand och stormhatt är helt beroende av vildbin för att sätta frön och fortplanta sig. Även många odlade växter som gurka, klöver, äpple, kaffe och melon måste besökas upprepade gånger av bin för att sätta frukt. Det bör dock nämnas att vissa arter av bin kan vara negativa för pollinationen eftersom de gör att färre frön bildas än om andra insekter hade besökt den blomman. I synnerhet gäller detta för högspecialiserade solitärbin som effektivt skördar pollen från ett fåtal växtarter utan att lämna särskilt mycket pollen på blommornas märken. Även honungsbiet, som i högsta grad är generalist, kan verka negativt då det besöker blommor som inte är anpassade för storleken, formen och beteendet som honungsbiet har. Till exempel kräver vissa äppelsorter andra bin än honungsbin för att sätta rikligt med frukt eftersom blommorna är anpassade för större och mer behårade bin. Tusentals arter Det finns i dag cirka arter av bin beskrivna från världen över. Det finns en rad karaktärer som utmärker bin och flera av dessa är kopplade till den process som påbörjades under tidig kritaperiod då binas förfäder var predatorer på andra insekter men började livnära sig på pollen. Till exempel är flerspetsad kroppsbehåring och förstorad första bakre tars karaktärer som bara påträffas hos bin. Bin härstammar från rovsteklar (Sphecoidea) som i dag finns representerade av en rad familjer världen över. Till rovsteklarna hör bland andra bivargen (Philantus triangulum) som har specialiserat sig på att fånga tambin och mata sina larver med dem. Bivargen är vanlig i södra Sverige och finns spridd upp till trakterna av Gävle. Kolonier av bivarg kan i sällsynta fall omfatta tiotusentals honor och en sådan koloni skattar närliggande bikupor avsevärt. Många arter av vildbin har gått tillbaka på grund av odlingslandskapets förändringar. Orsaken till detta är kopplat till förändringar av två viktiga habitatkomponenter: tillgången på blommor och boplatser. Vissa resurser, som pollen från ett antal specifika växter, är helt avgörande för att vildbina ska överleva. Många hotade arter ArtDatabanken ansvarar i Sverige för rödlistan som särskilt uppmärksammar de arter som hotas eller är nära att hotas i vårt land. Bland bina hittar vi 98 rödlistade arter vilket är mer än 30% av den totala artstocken av bin. De flesta av de rödlistade biarterna är kopplade till odlingslandskapet och ofta har de specialiserade arterna det svårast att klara sig i dag. Specialisering kan innebära att födovalet är starkt begränsat som det är hos de tre arter som nämnts ovan. Specialisering kan också innebära alldeles särskilda krav på bosubstratet, till exempel måste sanden där bona byggs vara av en viss kvalitet för vissa arter. Räddningsprogram För att rädda några av våra viktigaste och minskande arter har Naturvårdsverket initierat ågärdsprogram för hotade arter. I dessa åtgärdsprogram, som tas fram särskilt för varje art eller grupp av arter, föreslås vilka åtgärder som måste vidtas för att vända en negativ trend. Åtgärdsprogrammen löper vanligtvis under en femårsperiod och bland bina hittar vi följande åtgärdsprogram: Stortapetserarbi Megachile lagopoda Svartpälsbi Anthophora retusa Humlepälsbi Anthophora plagiata Havsmurarbi Osmia maritima Hotade bin på Salix omfattar Andrena morawitzi busksandbi, Andrena batava batavsandbi, Andrena bimaculata rapssandbi och Andrena nycthemera flodsandbi Vildbin på ängsmark omfattar Andrena hattorfiana väddsandbi, Andrena marginata guldsandbi, Andrena humilis slåttersandbi, Dasypoda suripes guldbyxbi, Nomada armata väddgökbi och Nomada argentata silvergökbi Insekter på stäppartad torräng omfattar Andrena gelriae väpplingsandbi, Andrena labialis läppsandbi, Bembix rostrata läppstekel, Dufourea halictula monkesolbi, Halictus leucaheneus stäppsandbi, Melitta tricincta rödtoppebi, Nomada fuscicornis mörkgökbi, Nomada similis ölandgökbi och Sphecodes cristatus kölat blodbi Steklar i sandtallskog omfattar Andrena argentata silversandbi Belomicrus borealis en rovstekel och Cyrtopogon luteicornis gulhornad rovfluga De flesta av dessa åtgärdsprogram är ännu inte fastställda men några är redan löpande och dessa kan gratis laddas ned från Naturvårdsverkets hemsida Referenser Larsson, M To Bee or Not to Be: Critical Floral Resources of Wild-Bees. Avhandling vid Uppsala universitet. Bitidningen Figur 1. Hona av guldsandbiet Andrena marginata (a) i färd med att samla pollen på ängsvädd Succisa pratensis och en hona av väddsandbiet Andrena hattorfiana (b) samlar pollen på åkervädd Knautia arvensis 13

14 Biodlingen ger energi! MATS CARLSSON Han driver tillsammans med sin fru Anita en framgångsrik kakelbutik i Vimmerby. Han är storkonsument av honung sedan barnsben blev han sin egen biodlare. Möt naturälskaren Jöran Andersson. En annan biodlare köpte kakel hos oss och vi pratade en hel del om biodling varje gång han var inne i butiken. Han tyckte jag skulle prova på det. Sommaren 2005 gick jag en kurs hos föreningen i Pelarne. En toppenkurs med intressant upplägg och duktiga kursledare. Sedan framåt hösten fick jag mina första bisamhällen, berättar Jöran. En speciell honungsskörd Jöran har fem kupor i sin trädgård i Mjöhult, som ligger cirka en mil utanför Vimmerby. Omgivningarna består av mycket odlad mark, en del öppen terräng, ängar och både barr- och lövskog. Bina har med andra ord mycket valmöjligheter när de samlar in sin nektar. Redan första året fick Jöran uppleva en alldeles speciell honungsskörd, en skörd som många biodlare drömmer om. Så här gick det till: Sommaren 2006 i Småland var en av de torraste och varmaste i mannaminne. Blomningen i naturen var över på kort tid. Därefter översvämmades skogen av bladlöss. Jöran Andersson resonerar gärna om problem som kan finnas och ger goda råd. Jöran Andersson i sin butik. Tydligen hade mina bin hittat en stor koloni bladlöss i en ekdunge, så de tog tillvara på bladlössens sockerrika honungsdagg. Det här gav en mörk ekhonung med speciell smak. Jag har fortfarande några burkar kvar och en av mina bekanta har denna sort som sin favorit. Han brukar fråga mig efter den där honungen som smakar whisky!. 40 kg honung varje år! Som många andra biodlare har Jöran en egen historia när det gäller bin och honung. När han var barn hade hans morfar, Carl Sjögren, hela 35 bikupor i Skillingarums skola. Morfar var lärare och berättade målande om bina och den underbara honungen för lille Jöran. Jag kommer väl inte ihåg allt han sa, men jag minns i alla fall känslan att gå där med morfar bland de surrande bina. Varje höst kom han sedan med två 20-kilos kaggar till min familj och det var lyxigt. Vi åt mängder och det har jag fortsatt med. Ibland undrar jag om jag inte äter för mycket honung. Varje morgon blir det minst en honungssmörgås och sedan äter jag gärna honungen som den är. Ska utöka bigården Jöran har letat fram morfars gamla rökpust som han använder till sina bin, för känslans skull, som han säger. Liksom morfar har Jöran också sina egna tankar när det gäller biodling. Han planerar bland annat att till nästa säsong utöka bigården. Biodlingen tar inga tider om man gör det rationellt och enkelt. Jag har fått ta över några kupor från äldre biodlare och jag ska se om jag kan fylla dem med bin från mina egna samhällen. Jöran tror att många blir biodlare för att de älskar naturen. Han tar många promenader i skogen och följer intresserat årstidsväxlingarna. Visst ger biodling en nära känsla till naturen. Jag tycker jag fått en ökad förståelse för växter och djur. Rena meditationen Ibland när det har varit mycket på jobbet och det surrar som i en bikupa i huvudet, då är det rena meditationen att komma hem, gå ut i trädgården till bina och bara pyssla. Det känns som man får energi av att vara nära kuporna. Och Anita hjälper till?, frågar jag Nej, hon tycker varken om bin eller honung! Jag får ha den här hobbyn helt för mig själv, skrattar Jöran. 14 Bitidningen

15 Bilagan Bitidningen

16 Bilagan 16 Bitidningen

17 Bilagan Bitidningen

18 Bilagan 18 Bitidningen

19 Gör föreningsresor ROLAND EDÉN Tranåsortens Biodlarförening är Tranås kommuns näst äldsta förening, bara en idrottsförening är några månader äldre. Föreningen bildades 1912 och fyllde 95 år förra året. Tranås Bf har ca 30 medlemmar och som de fl esta andra föreningar har vi fått uppleva en tillbakagång av medlemsantalet. Som mest har föreningen haft 110 medlemmar och det var under andra världskriget. Det hade säkert en viss betydelse att biodlare då fick mer tillgång till socker än andra medborgare. Föreningen har egen föreningsbigård där vi under detta år haft en del nybörjare som vi träffat och hjälpt så vi hoppas och tror att det skall tillföra nya medlemmar. Linderås Biodlarförening har 12 medlemmar och är ca 85 år gammal. Medelåldern drogs ner betydligt i den föreningen när Martin Andersson 10 år gammal blev medlem och skaffade sig egna bin. De har han fortfarande kvar trots att han kommit i tonåren. Dessa två föreningar gjorde i slutet av Tranås och Linderås BF:ar på besök hos en biodlare som gärna delar med sig av erfarenheter, Anders Berg i Ryssby. juli -07 en gemensam resa till Ryssby för att titta på storbiodlare Andes Berg biodling, ett tjugofemtal biodlare med fruar. Anders tog oss med till ett par av sina bipaviljonger, där han visade oss hur han arbetade med bl a hjälp av travers för att spara ryggen. Att Anders är officer till yrket förstod man mycket väl, när han visade oss sin bigård med kupor. Så rakt i linje kan säkert bara en man med ett sådant yrke få sina kupor. Något som vi alla kunde se var att alla bikupor var så fint skötta, målade och väl underhållna, något för oss alla att ta efter. För en biodlare är det ganska nyttigt att komma ut och få se hur andra kollegor arbetar med sina bin, alltid ger det något att ta vara på när man kommer hem till den egna bigården. Gamla paviljongkupor Det förekommer ofta trevliga och vackra bilder på bipaviljonger och bihus i denna tidning. Här är raritet av äldre modell. Inköpta av min morfar omkring Mina första bin 1963 höll väl till godo. Gick ganska snart över till mer lättarbetade trågkupor. Kortet är taget min andra säsong, Kurt Svensson Lang Bitidningen

20 En egyptisk biodlare i Luxor BO-GÖRAN ANDERSSON Min gode vän Adele som bor i Luxor hade undersökt var det fanns biodlare. Enligt honom fanns det en som vi kunde besöka. Denne biodlare skulle ha en honung som var mörkare än normalt i Egypten. Troligen beroende på en annan typ av grödor där han hade sina bin. Den taxichaufför vi skulle haft och som hittade fick förhinder. Med en ny taxi och ny förare blev det en halvtimmes letande. Vi fick möjlighet att studera befolkning och bebyggelse på landsbygden i Egypten. Det var en upplevelse trots våra 8 besök i landet. Annorlunda bigård Bland sockerrör och annan grönska ligger biodlingen. På ett fält intill arbetar några män. En av dem kommer fram till oss och vi får uppfattningen att det är han som är biodlaren. Jag ser mig omkring och räknar till 88 kupor på en låda vardera. Där finns alla typer av flusteröppningar, vissa breda över hela öppningen andra med förminskad gång och ett litet hål i ena sidan, Många bikupor tillsammans skyddade mot det värsta solskenet. några med ett uppbrutet hål i masoniten Jag tar många bilder på det jag tycker är av intresse att jämföra med svensk biodling. Som nybliven odlare med ett samhälle är allt av intresse. När vi är klara och ska gå kommer en annan man med sin åsna och en vagn ner på den lilla vägen mellan fälten. 4-5 kg per samhälle Det visar sig snart att det är han som är biodlaren och nu får jag svar på mina frågor. Jag frågar Adele på engelska han frågar på arabiska och översätter svaret till mig på engelska. Nu är det en låda (i april ) men på sommaren är det 3 lådor på varje samhälle. Enligt mr Ashra Abdel, som biodlaren heter får han 4-5 kg från varje samhälle. Jag har ett nr av Bitidningen med som jag visar honom. Han tittar intresserat och ser att våra kupor är ganska lika. På en sida finns en bild av en svärm i ett träd som odlaren försöker ta ner. Då En enkel handvevad slunga klarar biodlarens behov. blir han entusiastisk och förklarar att han tog ner en svärm igår. Han pekar på taket där den satt. Och ner på lådan där den finns nu. Vilka möjligheter att diskutera biodling i andra länder om man bara har Bitidningen med sig. Medicin Han visar mig även slungrummet i ett litet stenskjul. Slungan är handdriven med 3 korgar fastsatta på ett sådant sätt att när veven ändrar riktning vänder korgarna andra sidan mot väggen. När vi skall gå frågar jag om han kan lyfta lite lätt på en hörna till taket av en av kuporna. Där finns inga täckbräder upptäcker jag. De tidigare så snälla bin jag fotograferat och studerat blir lite irriterade och ett av dem sticker mig genom byxan. Skrattande översätter min tolk vad mr Ashra säger: Medicin, medicin. Efter denna avslutning tackar jag min kollega och ger honom en liten burk svensk honung. Han tittar på den, öppnar och smakar. Av ansiktsuttrycket ser jag att det inte är den smak han är van vid. Han frågar genast vilka blommor den kommer 20 Bitidningen

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu Avläggarproduktion - för utökning och avsalu Inledning Det finns många anledningar till att vilja förmera sina bisamhällen, som kompensation för vinterförluster, för att öka antalet bisamhällen för egen

Läs mer

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! www.biodlarna.

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! www.biodlarna. Välkommen till SBR Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något led

Läs mer

Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar!

Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar! Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar! I min artikel i förra numret talade vi en hel del om hur vi med hjälp av nordiska bidrottningar med bred genetisk bas kunde skapa verktyg för en potentiellt

Läs mer

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen -

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen - Föreningsbigården - navet i biodlarföreningen - Av SBR: s ca 300 biodlarföreningar så är det ungefär 100 som har en föreningsbigård i någon form. Det finns även ett antal informationsbigårdar runt om i

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag Foto: Hans Jonsson Bli biodlare utveckla ditt företag Jordbruksinformation 14 2011 1 Biodling kan utveckla ditt lantbruk Text: Mats Mellblom BI OCH GÄSS sågos i myckenhet vid alla de gårdar här i Västergötland,

Läs mer

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Stenungsunds Biodlareförenings styrelse 2007: Ordförande: Gösta Hjelm 0303-77 90 97, 0705-77 90 96 Vise ordf.: Bengt Gustavsson 031-12

Läs mer

Välkommen till Biodlarna

Välkommen till Biodlarna Välkommen till Biodlarna Grattis! DU är nu en av drygt 11000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något

Läs mer

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling Jordbruksinformation 3 2013 Starta eko Biodling 2 Börja med ekologisk biodling Text: Thomas Rafstedt Foto: Johann Lang När jag står på marknad och säljer min ekologiska honung får jag ofta frågan All honung

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

ÅRSPROGRAM Årets färg är röd

ÅRSPROGRAM Årets färg är röd ÅRSPROGRAM Årets färg är röd 2013 1 Gott nytt år alla Biodlarvänner! Ett nytt biodlarår har börjat och den nyvalda styrelsen tackar för det förtroende årsmötet givit oss att leda föreningen det kommande

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Bitidningen. Riksförbundsmötet 2013. Biallergi Bisamhället som vägrade dö Avelsurval Biprodukter för kropp och själ

Bitidningen. Riksförbundsmötet 2013. Biallergi Bisamhället som vägrade dö Avelsurval Biprodukter för kropp och själ Nr 6 Juni 2013 Bitidningen Riksförbundsmötet 2013 Biallergi Bisamhället som vägrade dö Avelsurval Biprodukter för kropp och själ 1 Vi har laddat upp inför säsongen med både stort & smått. Du är välkommen

Läs mer

Bitidningen. Avelskonferens om varroatolerans. HF planeras att säljas För en lyckad övervintring Plantera biväxter GMO-pollen vad gäller?

Bitidningen. Avelskonferens om varroatolerans. HF planeras att säljas För en lyckad övervintring Plantera biväxter GMO-pollen vad gäller? Nr 5 Maj 2011 Bitidningen Avelskonferens om varroatolerans HF planeras att säljas För en lyckad övervintring Plantera biväxter GMO-pollen vad gäller? Bitidningen 5 2011 1 Vi har laddat upp inför säsongen

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Personligt meddelande från Honungsforskarna i Lund till Sveriges alla biodlare.

Personligt meddelande från Honungsforskarna i Lund till Sveriges alla biodlare. Personligt meddelande från Honungsforskarna i Lund till Sveriges alla biodlare. Hej, Vi skulle vara väldigt tacksamma om ni kunde förmedla informationen i detta brev till biodlarna i er förening och det

Läs mer

Biodlarna lyfter blicken över problemen

Biodlarna lyfter blicken över problemen Rikskonferensen Allt om bin och Riksförbundsmötet 2013 avhölls denna gång på Scandic Hotel i Örebro. Det var många deltagare på båda arrangemangen. Foton Erik Österlund. Biodlarna lyfter blicken över problemen

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Tändvätska för att hitta din glöd privat och på jobbet! Att ge varandra tändvätska innebär att vi ger varandra rätt energi. Då får vi

Läs mer

Odla drottningar! Parningsplatser Drottningklubbar

Odla drottningar! Parningsplatser Drottningklubbar Nr 5 Maj 2008 Bitidningen Odla drottningar! Parningsplatser Drottningklubbar Se upp med svärmningen Biodling en livsstil Aktiviteter i föreningar Bitidningen 5 2008 1 1-års jubileum i Skälderhus 2008 -

Läs mer

Bitidningen. Länsstyrelse ordnade Tysklandsresa

Bitidningen. Länsstyrelse ordnade Tysklandsresa Nr 7 Juli/Augusti 2012 Bitidningen Länsstyrelse ordnade Tysklandsresa Bitillsynen koncentreras till sju län Svärmhämtningsäventyr Drottnindodling i skattlådan Konferens John Harbo om VSH-bin Bitidningen

Läs mer

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Värdet av honungsbins pollineringstjänster i kommersiella grödor är 1,4-2,8 gånger så högt som värdet av honungsproduktionen i Sverige.

Läs mer

Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20

Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20 Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten söder Thorsten.Pedersen@jordbruksverket.se Program Viktigaste resultat Fältundersökningens uppbyggnad

Läs mer

Kvalitetsarbete Myran

Kvalitetsarbete Myran Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

Bitidningen. SBR:s fototävling 2008. Binas betydelse Integration 3000 år gammal bigård

Bitidningen. SBR:s fototävling 2008. Binas betydelse Integration 3000 år gammal bigård Nr 3 Mars 2009 Bitidningen SBR:s fototävling 2008 Binas betydelse Integration 3000 år gammal bigård Bitidningen 3 2009 1 Vaxinlämning Assertorps Vaxen Assertorps Gård Mörarp Vaxinlämning 1 okt - 31 mars

Läs mer

7 Etologi hur gör djur?

7 Etologi hur gör djur? 7 Etologi hur gör djur? 7.1 1 En etolog studerar beteenden 2 Studera ett husdjur 3 Även små djur beter sig 4 Rädda sig den som kan 5 Vart flyttar fåglarna? OH1 Fåglarnas flyttningar 6 Olika typer av beteenden

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

En biodlares liv under 35 år

En biodlares liv under 35 år En biodlares liv under 35 år ERIK ÖSTERLUND Min mamma tog mig till en biodlare när jag var 5. Jag blev inte en biodlare då. Men det lämnade minnen. Och honung fanns på bordet. Pappor kan vara smarta också.

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar.

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Så byggde man förr Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Att söka i landskapet I denna handledning möter du Mårten Sjöbeck och tre av de byggnader han inventerade,

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda.

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda. Syfte: Skapa förståelse för odlingens grundprinciper och ge en känsla av att kunna bidra till en hållbar utveckling genom egna handlingar, samt väcka ett intresse för odling hos barnen Mål: Att jämföra

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

B I I O O D I P U K T E R. Joachim Petterson. Foto Roland Persson Illustrationer SaraMara. Bonnier Fakta

B I I O O D I P U K T E R. Joachim Petterson. Foto Roland Persson Illustrationer SaraMara. Bonnier Fakta O M B I N B I O D L I N G C O H B I P R O D U K T E R Joachim Petterson Foto Roland Persson Illustrationer SaraMara Bonnier Fakta Ett stort gäng arbetsbin har samlats vid kupans ingång. Med gemensam kraft

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Bitidningen. Ruben 10 år biodlare. Foderkoll på våren Smakfull honungsdag Konferenser om varroa, yngelröta, pesticider och pengar

Bitidningen. Ruben 10 år biodlare. Foderkoll på våren Smakfull honungsdag Konferenser om varroa, yngelröta, pesticider och pengar Nr 3 Mars 2014 Bitidningen Ruben 10 år biodlare Foderkoll på våren Smakfull honungsdag Konferenser om varroa, yngelröta, pesticider och pengar Bitidningen 3 2014 1 Erbjudande i Mars Månadens vara - Skälderhusjackan

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. Målsättningar 2019 och aktiviteter 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN. Målsättningar 2019 och aktiviteter 2015-2017 14. a) VERKSAMHETSPLAN Målsättningar 2019 och aktiviteter 2015-2017 Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) består av medlemmar och bygger på deras engagemang. Våra långsiktiga målsättningar och den

Läs mer

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze Vem vinkar i Alice navel av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Guldäpplet till SBR!

Guldäpplet till SBR! Nr 1/2 Januari/Februari 2008 Bitidningen Äppelmarknaden i Kivik: Guldäpplet till SBR! Planera och reparera Hur får jag slät honung? Binas stora värde som pollinatörer Bitidningen 1/2 2008 1 2 Bitidningen

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Bitidningen. Olika sätt att göra avläggare. Omvälvande riksförbundsmöte Slipp svärmar Parningsstationerna 2012 Bihusesyn 2012

Bitidningen. Olika sätt att göra avläggare. Omvälvande riksförbundsmöte Slipp svärmar Parningsstationerna 2012 Bihusesyn 2012 Nr 5 Maj 2012 Bitidningen Olika sätt att göra avläggare Omvälvande riksförbundsmöte Slipp svärmar Parningsstationerna 2012 Bihusesyn 2012 Bitidningen 5 2012 1 125-års Jubileum! 1887-2012 5-år i nya butiken

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Ramp -- svenska som andraspråk

Ramp -- svenska som andraspråk På span efter vårt dagliga bröd (sas) AV-nummer: 31404tv 11 /Vinjettbilder på programledarna: Lina Zacharias och Lincoln Robbin Coker./ Det har funnits i alla tider. Man kan göra det hemma om man vill.

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Rissa von Hult. Tina Persson Hälsoinspiratören www.friskoteket.eu

Rissa von Hult. Tina Persson Hälsoinspiratören www.friskoteket.eu Rissa von Hult Det var en dag i april år 2000 jag var ute på min postrunda och stannade som vanligt till på fårfarmen i Hult för att lämna post. Den här dagen kom vi in på att jag gärna skulle vilja ha

Läs mer

En bra kompis. - sagan om den goda förpackningen

En bra kompis. - sagan om den goda förpackningen En bra kompis - sagan om den goda förpackningen FRUKT 1 Det här är William och Ellen. Idag är de med sin farmor och farfar i affären. I affären är det fullt av människor och många hyllor med varor. Det

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

TEMA: BYT till EKO! Det är MILJÖVÄNLIGA VECKAN. FRÅGA 1: FRUKT VUXEN I vilken frukt har man hittat flest bekämpningsmedel? 1 banan

TEMA: BYT till EKO! Det är MILJÖVÄNLIGA VECKAN. FRÅGA 1: FRUKT VUXEN I vilken frukt har man hittat flest bekämpningsmedel? 1 banan 4 23 60 89 TEMA: BYT till EKO! Det är MILJÖVÄNLIGA VECKAN SNF har komponerat fem-sex frågor i ämnet. FRÅGA 1: FRUKT VUEN I vilken frukt har man hittat flest bekämpningsmedel? 1 banan citrusfrukter 2 vindruvor

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum 33333333333333333333333333 Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013 Aktuella datum 4-5/6 Storströvarläger 11/6 Linsboloppet kl 10 11/6 Skabersjöloppet

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Rita och Krokodil IGELKOTTEN

Rita och Krokodil IGELKOTTEN Rita och Krokodil IGELKOTTEN af SIRI MELCHIOR ANDERS SPARRING JANNE VIERTH Version 20 April 2011 Director Siri Melchior Kontakt Producer Lennart Ström Auto Images AB Monbijougatan 17E SE-21153 Malmö E-post.

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

Bitidningen. Tema: Pester och parasiter. Verksamheten vid SLU 2008 Påskmiddag med honung Distriktsbilagor i BT

Bitidningen. Tema: Pester och parasiter. Verksamheten vid SLU 2008 Påskmiddag med honung Distriktsbilagor i BT Nr 4 April 2009 Bitidningen Tema: Pester och parasiter Verksamheten vid SLU 2008 Påskmiddag med honung Distriktsbilagor i BT Bitidningen 4 2009 1 Vi flyttar till Norge! Liten gård och biodlingsföretag

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

ÅRSMÖTE 2011, RAGUNDA BIODLARFÖRENING

ÅRSMÖTE 2011, RAGUNDA BIODLARFÖRENING Årsmöte 2011 2011-11-14. HA Justerat per mail ÅRSMÖTE 2011, RAGUNDA BIODLARFÖRENING Plats: Gevågs bystuga Närvarande: Uno Werner, Harriet Augusén. Thomas Mårtensson, Börje Nilsson, Sture Wennerberg. Laila

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

ÅRSPROGRAM. Årets färg är gul

ÅRSPROGRAM. Årets färg är gul ÅRSPROGRAM Årets färg är gul 2012 1 Gott nytt år alla Biodlarvänner! Den nyvalda styrelsen tackar för det förtroende årsmötet gav oss att leda föreningen det kommande året. Det verksamhetsår som gått var

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det Kapitel 1 -Hej Hej jag heter Minna. Min skola heter Santaskolan. Jag är 11 år. Min bästa kompis heter Smilla. Hon och jag har länge undrat över en dörr på skolan den tycker vi är märklig. Den ligger i

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Bitidningen. Ta hand om svärmningen. Regler för ekologisk biodling Förbered parningskuporna Rabarber på honungen Presentation av styrelse och personal

Bitidningen. Ta hand om svärmningen. Regler för ekologisk biodling Förbered parningskuporna Rabarber på honungen Presentation av styrelse och personal Nr 6 Juni 2012 Bitidningen Ta hand om svärmningen Regler för ekologisk biodling Förbered parningskuporna Rabarber på honungen Presentation av styrelse och personal 1 Vi har laddat upp inför säsongen! Du

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Bitidningen. Tema: Material, tips och tricks. SBR:s grafiska profil Odla drottningar! SBR:s statistik

Bitidningen. Tema: Material, tips och tricks. SBR:s grafiska profil Odla drottningar! SBR:s statistik Nr 5 Maj 2009 Bitidningen Tema: Material, tips och tricks SBR:s grafiska profil Odla drottningar! SBR:s statistik Bitidningen 5 2009 1 Buckfastdrottningar efter testade och stambokförda mödrar. Var ute

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika noga längre. Och sedan Pricknallen flyttat in fanns

Läs mer

Biets roll i ekosystemet och varroakvalstrets effekt på bisamhället

Biets roll i ekosystemet och varroakvalstrets effekt på bisamhället Biets roll i ekosystemet och varroakvalstrets effekt på bisamhället Författare: Ida Arvidsson 3:3 Ämne: Plats: Kunskapsgymnasiet År: 2007 Innehållsförteckning Besvarade frågor 5 Inledning 5 Sammanfattning

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA Till dig som arbetar i förskolan med barn 1-5 år! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med frukt och grönsaker. Syftet är att alla barn ska äta tillräckligt mycket frukt

Läs mer