Kommunfullmäktiges Beredning Trivsel, trygghet och bärkraft

Transkript

1 Kommunfullmäktiges Beredning Trivsel, trygghet och bärkraft Rapport Nr 11 Problem och hantering av missbruk och därmed relaterade trygghetsfrågor Arvika kommun, Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: Telefon: E-post: Org.nr:

2 Innehållsförteckning 1. Beredningens uppdrag Uppdragets genomförande 3 3. Sammanfattning 4 4. Minnesanteckningar från seminarium Kommuens förebyggande arbete Kommunens arbete med missbruksvård 9 5. Redovisning av synpunkter från allmänheten Synpunkter framförda av folk på Storgatan på mârtenslördan Medborgarpanelens synpunkter Redovisning av fokusgrupper Arvika kommuns drogpolitiska program Statistik Bilagor

3 1. Beredningens uppdrag Fullmäktigeberedningarna ges uppdrag av kommunfullmäktiges presidium. För hösten 2008 har Beredningen Trivsel, trygghet och bärkraft två uppdrag. Det ena är att Kontinuerligt utveckla kunskapen om hur man kan utveckla medborgardialogen i Arvika Det andra är Att sammanställa en rapport kring problem och hantering av missbruk i Arvika kommun och därmed relaterade trygghetsfrågor. 2. Uppdragets genomförande I dialog med medborgarna har Beredningen arbetat på olika sätt för att samla information och kunskap om denna idag och för framtiden så viktiga fråga. I samband med Arvikamârten fanns Beredningens ledamöter utanför Konsthallen men en skylt med frågan: Hur skall vi hantera missbruks- och trygghetsfrågor i Arvika kommun? En sammanställning över de synpunkter som lämnades redovisas under punkt 5. Fokusgrupper har genomförts på Arvikas gymnasieskolor och på seminariet på Sjövinden. Sammanställning över dessa redovisas under punkt 4 och 6. Ett seminarium anordnades på Sjövinden den 20/11. Minnesanteckningar från seminariet redovisas under punkt 4. Beredningens ledamöter har också tagit del av rapporter, undersökningar och enkäter som statistiskt beskriver användandet av alkohol och droger bland ungdomar. Delar av dessa redovisas i punkt 8. 3

4 3. Sammanfattning Beredningens uppdrag, att sammanställa en rapport kring problem och hantering av missbruk i Arvika kommun och därmed relaterade trygghetsfrågor är ett mycket omfattande uppdrag. Beredningen har tagit sig an uppdraget såsom det beskrives i punkt 2. Uppdraget är mycket omfattande och det som Beredningen åstadkommit under hösten är egentligen bara en mindre belysning av denna problematik. Det har varit enklare att få fram tankar och synpunkter om problematiken kring olika former av missbruk, men det har varit knepigare att ta sig an frågeställningen om trygghet. Genom de olika kontakter och de olika aktiviteter som genomförts har Beredningens ledamöter väsentligt ökat sina insikter och kunskaper inom området. På mârtenslördan var folk på gatan mycket öppna och idérika och framförallt så tyckte de att det var väldigt värdefullt att frågan belystes och togs upp till diskussion. Den redovisning som finns under punkt 5.1 ska ses utifrån den situation de lämnades, ett snabbt samtal i vimlet på mârtenslördan. De redovisas också i den form som de framfördes, utan redigering eller sortering. De synpunkter som Medborgarpanelen lämnat, som finns under punkt 5.2 innehåller mer av funderingar och tankar på åtgärder och insatser. Medborgarpanelen, som fick möjlighet att skriftligen framföra synpunkter och många gjorde så, är en värdefull grupp för oss i vår fortlöpande dialog med medborgarna. Ökad kunskap om problematiken kring missbruk fick vi också av de genomgångar som personalen inom Lärande och stöd gav oss om hur det förebyggande arbetet bedrivs och om missbruksvården i kommunen. För många var det en ny insikt att så mycket verkligen görs. Det är många insatser som genomförs på många fronter. Många olika grupper och projekt är igång och den breda utbildning om olika metoder av förebyggande arbete, som bedrivs bland skolans personal, ger ett intryck av att denna uppgift tas på största allvar. Den information som ges från Karlstads Universitets fleråriga studie av ungdomars användande av alkohol och droger visar på en positiv utveckling, dvs en minskning av användandet de senaste åren bland ungdomarna i årskurs 9 i vår kommun. Denna utveckling har vi även sett i andra undersökningar. Sannolikt har det intensiva arbete som bedrivits i förebyggande syfte, bland annat med mycket information till föräldrar och de handböcker om hur man ska arbeta, som finns för de olika verksamheterna, har gett visst resultat. 4

5 Synnerligen givande var, enligt vad många uttryckte, det seminarium som anordnades på Sjövinden i november. De berättelser som då framfördes från personer som verkligen visste vad det handlade om, att vara beroende av droger, var mycket engagerande och beskrivande. Beroendet, missbruket leder ju till ett liv, som de menade var fullständigt ovärdigt och det ledde också till kriminalitet och personliga tragedier. Men att det ändock, vilket deras berättelser vittnade om, var möjligt att komma ifrån detta missbruk. De underströk också den betydelse som exempelvis frivilligorganisationerna, nykterhetsföreningarna har i denna strävan. Seminariet avslutades med intensiva diskussioner, s.k. fokusgrupper som Beredningens ledamöter ledde. De resultat som fokusgrupperna kom fram till överensstämmer i mycket med de tankar som fördes fram från allmänheten på mârten och även från Medborgarpanelen, nämligen att en begränsning av tillgängligheten av alkohol är viktig, att de vuxnas roll är betydelsefull, de vuxnas agerande som förebilder för de unga samt att det finns aktiviteter på fritiden som är bra och som är fria från alkohol och droger. Beredningens arbete har lett till en fördjupad kunskap om denna viktiga samhällsuppgift, att minska missbruk och att därmed öka tryggheten. Det har också lett till funderingar hur vi ska ha det i vår kommun i framtiden. Exempelvis har det framförts tankar om att vi faktiskt till fullo borde leva upp till det som lagen föreskriver, nämligen att ungdomar under 18 år ej skall dricka alkohol. Kunde vi fullfölja det i verkligheten, att vi alla vuxna gemensamt toge ansvar för att våra unga verkligen avhåller sig från alkohol till dess att de är 18 arton, då skulle vi få en kommun vars problematik inom detta område skulle vara mycket mindre. Det skulle leda till att betydligt färre hamnade i missbruksproblem, kriminalitet och brottslighet och det skulle också öka känslan av trygghet i vår kommun. 5

6 4. Minnesanteckningar från seminarium på Sjövinden 20/11 Närvarande var 55 personer, varav 7 som ingår i Medborgarpanelen, 9 ledamöter i Arvika Kommunfullmäktige och 12 personer som arbetar inom olika verksamheter i Arvika kommun. Inledning av Nils-Gunnar Andersson ordförande i Beredningen Trivsel, trygghet och bärkraft, som informerade om Beredningen och om det uppdrag som Beredningen har, nämligen att till Kommunfullmäktige ta fram en rapport om problematiken kring missbruk, droger och alkohol och därmed relaterade trygghetsproblem. Morgan Kjellin och Torbjörn Karlsson inledde med att berätta om sina erfarenheter av att vara i missbruk och att komma ur missbruket. Deras berättelser var mycket öppna, engagerande och tankeväckande. Representanter från - IOGT / NTO, Torbjörn Karlsson, Marita Eriksson och Bengt Bengtsson - Länkarna, Kjell Olsson - LP-kontakten Bosse Tång informerade om den verksamhet som de bedriver i Arvika och om den betydelse dessa organisationer har haft i många människors kamp att komma ifrån sitt missbruk. Ingela Robsahm, Patricia Söderberg, Ann-Charlott Hedenskog informerade om det förebyggande arbetet som Arvika kommun bedriver, och presenterade aktuell statistik från den senaste undersökningen om ungdomars användande av alkohol och narkotika. Åge Zetterberg informerade om kommunens missbruksvård. Kent Gustavsson från polisen informerade om deras arbete kring denna problematik. Fikapaus Efter fikapausen genomfördes så kallade Fokusgrupper, där man trängde in i frågeställningar om orsaker till att ungdomar hamnar i problem med alkohol och droger, som ofta också leder till kriminalitet och otrygghet både för ungdomarna själva och människor i dess närhet. Diskussionerna ledde fram till en rad insatser som bedömdes som viktiga för att unga människor inte skall hamna i dessa svårigheter. 6

7 Fokusgrupperna leddes av Beredningarnas ledamöter och i varje grupp deltog cirka tio personer. Här redovisas resultatet av de olika fokusgrupperna. Fokusfråga: Vad är viktigt att göra för att minska unga människors alkoholkonsumtion? Resultat grupp 1: 1 Begränsa tillgängligheten 2 Meningsfull fritid 3 Bra skola 4 Bygga upp individens självförtroende 5 Vuxna på stan 6 Information till föräldrarna Resultat grupp 2 1 Bra kontakt, bra förebilder, föräldrar, vuxna 2 Begränsa tillgången 3 Positiv fritid 4 Stärka individen Resultat grupp 3 1 Familjens roll 2 Stärka individen 3 Bra skola 4 Bra kamrater Fokusfråga: Vad är viktigt att göra för att minska kriminaliteten bland ungdomar? Resultat 1 Bra skola / utbildning 2 Kontroll alla vuxna och polisen 3 Rationella och fungerande sanktioner 4 Goda vuxna förebilder 5 Bra kamrater och fritidsaktiviteter Fokusfråga: Vad är viktigt att göra för att öka känslan av trygghet i Arvika centrum fredags- och lördagskvällar? Resultat: 1 Fler synliga poliser 2 Fler vuxna på stan då 3 Stänga krogarna tidigare 4 Bra stadsplanering, inga mörka vrår 7

8 Sammanfattningsvis kan vi notera att det var en mycket innehållsrik, lärorik och värdefull kväll. De inledande anförandena som Morgan Kjellin och Torbjörn Karlsson hölls väckte många tankar. Så även när representanter från nykterhetsorganisationerna informerade och berättade om deras verksamhet och personliga erfarenheter. De avslutande diskussionerna i fokusgrupper blev synnerligen livfulla och engagerade och de hade säkert kunnat pågå långt in på kvällen. Men när klockan blev samlade vi ihop och redovisade resultaten av diskussionerna och avslutade kvällen. En sammanfattande slutsats är att detta arbete är oerhört viktigt för människorna och framtiden i vår bygd och att det är allas ansvar. Det duger inte att lasta över ansvaret på någon annan. Vi måste alla hjälpas åt, var och en på sitt håll. 4.1 Kommunens förebyggande arbete Vid seminariet på Sjövinden informerade Ingela Robsahm, Patricia Söderberg och Ann-Charlott Hedenskog om det förebyggande arbetet. Inom Lärande och stöd finns Förebyggarenheten. Arbetet leds av enhetschefen, inom enheten finns också kommunens drogsamordnare. Ambitionen är att främja det förebyggande arbetet, så att unga människor inte ska hamna i situationer som kan leda till missbruk. Det handlar om att arbeta efter evidensbaserade metoder som i möjligaste mån eliminerar de riskfaktorer som finns och istället förstärker de skyddsfaktorer som finns. Ett omfattande arbete bedrivs i våra skolor enligt särskilt framtagna handböcker och där skolans personal utbildas i olika metoder för förebyggande arbete. De olika metoderna är, SET social och emotionell träning, Skol-komet, ÖPP- Örebropreventionprogram, MIT-Motiverande intervjuteknik Nära skolans arbete bedrivs också verksamheten på Arvika Ungdomsgård, med mycket av aktiviteter och särskilda satsningar speciella helger. Ungdomsgården har killgrupper och tjejgrupper och man har speciella temaveckor. Särskilda helger som Arvikamârten, Valborg och vid skolavslutningen har man också samverkan med Föreningen Nattvandrarna, socialtjänsten, polisen och frivilligorganisationer. Det handlar också om att utveckla föräldrastödet, att ge föräldrar information och att stärka dem i deras viktiga roll som förebilder för sina barn. Detta sker i en rad projekt, Familjeverkstan i samverkan med NBV, Föräldrakomet, Förstärkt föräldrakomet, Föräldrastegen, Nattvandring och ÖPP. Ett led i detta arbete är också att i samverkan med Landstinget utveckla en familjecentral, en fortsättning av öppna förskolans verksamhet. Där finns socialtjänsten, barnhälsovård och barnmorskemottagning under samma tak och det 8

9 är enklare för föräldrar att få det stöd man behöver. Särskilda satsningar görs också, som en pappagrupp i syfte att stödja nyblivna pappor i föräldrarollen. I samverkan med kyrkan bedrivs Ljuspunktens barngruppsverksamhet för barn och tonåringar som lever i familjer med missbruk eller psykisk ohälsa. Ljuspunkten har grupper för 7-11åringar, 12-14åringar och åringar. Viktigt är också det samverkansarbete som sker i samverkansgruppen, där representanter från olika institutioner som skola, social, polis och landsting träffas och drar upp gemensamma riktlinjer för arbetet. AUM att upptäcka missbruk är ett viktigt led i samverkan mellan skola, socialtjänst, förebyggargrupp och polis. För att få framgång i detta arbete krävs att alla drar åt samma håll utifrån vars och ens utgångspunkter, roller och förutsättningar. Ingen kan klara det själv, utan det är tillsammans som de anställda inom offentlig verksamhet, de förtroendevalda, det civila samhället och föreningslivet kan nå framgång och åstadkomma förändring. Det handlar om att jobba med opinionsbildning, att bygga nätverk, att etablera värdefulla kontakter med olika samverkanspartners och det handlar om att begränsa tillgängligheten av alkohol och droger. Kan vi klara detta uppdrag på ett bra sätt, då kommer det att innebära samhälleliga, ekonomiska och mänskliga vinster i framtiden. 4.2 Kommunens arbete med missbruksvård På seminariet på Sjövinden informerade Åge Zetterberg chef för avdelningen försörjning och lärande inom Lärande och stöd om hur kommunen arbetar för att stödja människor som är beroende av droger och försöka att få dem att komma från sitt missbruk. Arbetet bedrivs inom Vuxenenheten och deras viktigaste uppgift är att tidigt bryta människors beroende av droger och i närmiljön skapa möjligheter till vård. Exempelvis bedrivs öppenvårdsverksamheten Lycke och stödboendet Karlsborgsvägen. Vuxenenheten drivs av en enhetschef, socialsekreterare och assistenter och samverkan sker med landstinget. När vårdinsatsen är av den arten att den inte kan genomföras inom den egna verksamheten sker det på olika institutioner på andra orter. En viktig del i detta arbete är också den samverkan man har med, frivilligorganisationerna som gör en mycket stor insats. Föreningsbidrag ges till Föräldraföreningen Mot Narkotika, Länkarna, Verdandi, IOGT-NTO, Kvinnojouren i Arvika, Brottsofferjouren och LP-kontakten. 9

10 5. Redovisning av synpunkter från allmänheten Här följer en sammanställning av alla de synpunkter som lämnades när Beredningen Trivsel, trygghet och bärkraft var ute på Storgatan under mârtenslördan och frågade folk. Frågan som ställdes var: Hur skall vi hantera missbruks- och trygghetsfrågor i Arvika kommun? I sammanställningen ingår också de synpunkter som medlemmarna i Medborgarpanelen skickat in. Synpunkterna redovisas här utan redigering eller sortering, så som de framförts. 5.1 Synpunkter framförda av folk på Storgatan på mârtenslördan. - Se till att det finns aktiviteter så ungdomarna ej dras in i missbruket. - Stödja ungdomsverksamheterna, såsom idrotten. - Det ska finnas bra aktiviteter för ungdomar. - När det gäller barnen så ska man lägga tillbaka ansvaret till föräldrarna. - Vi vuxna måste vara goda förebilder. - Det är för lätt att få tag på alkohol. - Det borde vara hårdare straff för langare. - Mer belysning i stan ger större trygghet. - Mer poliser på stan. - Mor- och farföräldrar på stan. - Mera poliser. - Upplysning om droger och alkohol i skolan för barn och föräldrar - Observera och stödja små barn som lever i missbruksfamiljer. 10

11 - Ta tag i ungdomarna och få med föräldrarna, börja tidigt. - Kuratorer och psykologer i skolan. - Gå tillbaka till familjerna. - Vi vuxna måste se till mänskliga värden och inte till det materiella. - För mycket ökade krav samhälleligt, exempel ur idrotten. - Effekt av det tuffare klimatet. - Långa glapp mellan beställare utförare - Individcentreringen - Mer vuxna på stan - Pågår redan mycket arbete, och mycket ligger i startgropen - Poliser ska synas, finnas ute på gatorna - Attityder måste förändras, det är inte gjort i en handvändning - Hårdare tag, inget dalt - Samarbete polis skola socialen - Vi vuxna ska vara goda förebilder - Nattvandrare, bra om nyktra är ute och syns - För att komma till rätta med fylleriet krävs bl a fler patrullerande poliser på stan. - Polisen måste i än högre grad komma fram till lämpliga åtgärder, för att komma till rätta med bråket och våldet. - Ökat föräldraansvar, mammor och pappor bör vara ute på stan under kvällar och förnätter. - Ungdomarna bör få lära sig etiska regler både hemmavid och i skolan. - Rättsväsendet är alldeles för frikostigt med åtalseftergift för busiga ungdomar. De måste även i unga år lära sig att ta eget ansvar. - Polisen vet ganska väl vilka bråkstakarna är; punktmarkera dessa vid publika tillfällen. - Äldre bör uppträda på samma sätt som de vill att ungdomarna skall uppföra sig, dvs städat och nyktert. Ungdomarna tar gärna efter de äldre, i synnerhet av föräldrarnas beteende. 11

12 - Förbjud MC-gängen att etablera sig i Arvika. - Se till att stävja supandet, för att därmed komma till rätta med narkotika missbruket. - Invandringen är för stor på kort tid. Se till att inte alla grupperar sig i de större städerna. - Restauranger med utskänkningstillstånd bör stänga sina lokaler tidigare på kvällarna. - Låt bli att skräpa ner på gator och torg. Lägg skräpet i papperskorgarna som borde vara fler. - Jag är inte rädd för att gå ut på kvällarna, jag känner mig m.a.o. inte hotad, men det förstås, jag väljer mina promenadtider. - Större föräldraansvar, inklusive större föräldra- och lärarauktoritet 4.2 Medborgarpanelens synpunkter - Aktiviteter och upplysningar till dessa ungdomar, föräldrar och andra vuxna som är villiga att deltaga i kvälls- och nattvandringar, vuxna föregå med gått exempel. - Alla tillsammans, vår plikt att skapa ett narkotikafritt samhälle för kommande generationer, alla har ett ansvar, små barn i stora kroppar behöver trygga vuxna att lita på. - Öppna fler ställen där 15-åringar och uppåt kan vara, fler poliser på gatorna, strängare straff för de som säljer droger och langar sprit. - Är inte så insatt i dessa frågor, men tror att här har skolan och föräldrar en viktig uppgift. Tryggheten skapas tidigt hos våra barn, därför är föräldrarna viktiga i detta sammanhang. En trygg uppväxt ger troligen en trygg framtid. Men samhällets olika funktioner måste fungera tillsammans med föräldrarna. Förskolan och senare skolan är jätteviktig, kompisarna kanske viktigast. - Därför tror jag att kommunen bör satsa mycket på att tidigt försöka upptäcka missbruk och trygghetsfrågorna, det senare kanske den svåraste uppgiften. Tror att polisen måste få mer möjligheter att medverka i dessa frågor. - En fundering, det dras ner på fritidsaktiviteter och personal inom fritid, är detta rätt när samhället ser ut som det gör på helger. Bygg upp mer fritidsaktiviteter för våra unga åringar och uppåt. 12

13 - Följa gällande lagstiftning. Arbeta med kunnig personal med rätt utbildning. Samarbeta med lämpliga ideella föreningar. Samarbeta med lokala polisen och skolan. - Både inne i stan och ute på landsbygden behövs ett större antal synliga poliser. Redan i grundskolan lägga grunden till ett etiskt tänkande och respekt för andra människor både vad gäller person och egendom. Men det är inte bara skolans uppgift utan framförallt föräldrarnas. Sociala myndigheterna bör vara mer tuffa, tidigt ta tag i missbruks/ sociala problemen. Skolpersonal vara lyhörd för olika problem hos elever och medverka i att åtgärder vidtages. - Utveckla samarbetet gällande vården av missbrukare med Landstinget. - Rensa upp i miljöer där det är känt att orosmoment befinner sig. Socialfall ska ej utan vidare ges bostad i svåruthyrda lokaler, ofta på landsbygden, utan att de följs nogsamt upp. Väg- och gatubelysningar fyller en viktig uppgift för att folk saka känna sig någorlunda trygga i mörker. - Drogfritt vid alla evenemang i kommunens regi, exempelvis vid personalfester, för att föregå med gott exempel och hjälpa de som har problem genom att minska tillfällena. - Lyssna på den kompetens som finnas i kommunen, de har redan många konstruktiva förslag på förbättringar. Vuxna ska föregå med gott exempel och påverka ungdomars attityder, och involvera ungdomar mer i förebyggande och utbildande. - Viktigt med någon form av boende, där vi kräver absolut drogfrihet. Vuxna i allmänhet och politiker i synnerhet ska föregå med gott exempel för våra barn och ungdomar. - När det gäller missbruk, så har det gått så långt att det måste till professionella insatser av läkare, socialvård och polis. - När det gäller den yttre tryggheten ger en tätare stad med fler bostäder en större närvaro. Med en större beredskap till iakttagelser och rapporter borde en del kunna vinnas. Arbetet med medborgarinflytande borde kunna vara en hjälp härvidlag. Det måste dock ske med stöd av att polis och ev. socialvård finns synlig på stan även utanför normal arbetstid. - Den inre tryggheten som skulle minska risken för skadegörelse och missbruk innan den befästs måste i första hand åvila föräldrarna. Men även föräldrar behöver stöd och samtalsgrupper som försöker nå även de föräldrar som verkligen har problem kunde vara en väg. Ett aktivt och personligt arbete från dagis och skolan borde kunna vara en väg att nå föräldrarna. Allmänna utskick och informationer räcker nog inte här. - Tryggheten kan dock aldrig ges av institutioner utan bara av människor. Att skapa personliga möten mellan generationer kunde vara en möjlighet. Det gäller inte att försöka ersätta kompisrelationer utan snarare att ersätta far- och morföräldrarelationer, där trygga sådana saknas. Åtskilliga pensionärer skulle 13

14 kanske kunna finna en meningsfull sysselsättning i att finnas som resurspersoner i skolor även i högre klasser, på fritidsgårdar och andra mötesplatser. Närvaro och beredskap till samtal för den som vill vore en möjlighet. - Jag vet inte hur Arvika kommun hanterar missbruk och alkoholproblemen nu, därför kan jag inte svara på denna fråga, men att det finns problem är klart. - När det gäller trygghetsfrågor skulle jag gärna se fler poliser som går genom stan, och inte köra bil från stan så fort som möjligt. Förslag skulle vara att kartlägga alla problem och se var och när vissa problem uppstår, så att man kan komma med en bra lösning. - Stimulans till ett större ansvarstagande från föräldrarnas sida så att barn och ungdomar känner krav och belöningar för sitt agerande. Kanske i form av föräldraträffar där företrädare för ungdomsorganisationer, polis och pedagoger medverkar. - Fler patrullerande poliser, återkommande tillslag mot kända langare, formaliserad samordning mellan olika berörda myndigheter i missbruksfrågor, samarbete mellan kommun och olika föräldragrupper i missbruks- och våldsfrågor, fler föräldrar på stan, nattvandrare, nykterhetskontroller på stan helgkvällar för ungdomar. - Missbruksfrågorna ska ventileras av experter på området, bottnar i trygga familjer. - Redan 1958, för femtio år sedan var mina föräldrar som bodde på Torggatan 6, rädda för att gå ut på kvällen i Arvika. Trygghetsfrågan är alltså femtio år gammal. Det säger allt om ett samhälle som ej är kapabla att ha arbetat med denna fråga. Jag och jämnåriga väninnor, år, vågar ej gå ut på gatorna på kvällen. - Stäm i bäcken! Börja med preventiv och uppfångad verksamhet på BVC, dagis och grundskola. Ha ett brett stödprogram och uppföljning, se hela familjerna. Extra lärar- och socialt stöd till elever när de har svårt att klara skolan sambandet mellan misslyckad skolgång och missbruk sägs vara stort. - Ställ krav på föräldrar och föreningsliv man har ett ansvar att vara förebild, gripa in och se och synas även för barn och ungdomar som inte är ens egna. Jobba med attityder i alla åldrar och sociala grupper. - När någon väl åkt dit, som barn, ungdom eller vuxen, knussla inte med behandlingen, ger hopp och goda chanser. - Angående allmänna tryggheten bör kommunen verka för en anständig bemanning av polisen på orterna och över dygnet. Mer levande stadskärna, mer folk i rörelse. Befolka Sågudden- gruppboenden, studentbostäder, men igen och framförallt, satsa på människorna från att de är små, skaffa Sveriges dyraste och överlägset bästa skola om så behövs. De pengarna kunde bli kommunens bästa investering i dessa frågor. 14

15 6. Redovisning av fokusgrupper För att ytterligare fördjupa dialogen med medborgarna och för att öka förståelsen för hur ungdomar resonerar har två fokusgrupper genomförts med elever på våra gymnasieskolor. Fokusgrupperna leddes av ledamöter i Beredningen Trivsel, trygghet och bärkraft. Den gemensamma fokusfrågan var: Vad är viktigt att göra för att minska unga människors alkoholkonsumtion? Fokusgrupp 1 Taserudsgymnasiet 5 pojkar ur Energiprogrammet åk 3 och 5 flickor ur Barn och fritidsprogrammet åk 3 deltog. Fokusgruppen genomfördes av Ingela Jonsson och Camilla Axelsson Resultat: 1 Aktiviteter/Nöjen 1 Tillgänglighet 2 Umgänget 3 Föräldrar Fokusgrupp 2 Solbergagymmnasiet 2 pojkar och 8 flickor ur årskurs 3 Estetiska programmet deltog. Fokusgruppen genomfördes av Ingela Jonsson och Camilla Axelsson Fokusfråga: Ange tre saker som Du tror är viktiga för att minska unga människors alkoholkonsumtion. Resultat: 1. Alkoholfria aktiviteter 2. Samhällets kontroll 2 Information 4 Tillgänglighet 4 Föräldrars roll De fokusgrupper som genomfördes vid seminariet på Sjövinden redovisas under punkt 3. 15

16 Sammanfattningsvis kan man konstatera att tankarna om hur man begränsar alkoholkonsumtionen bland ungdomar är tämligen överensstämmande i de olika grupperna. Exempelvis är man ense om att en begränsning av tillgängligheten av alkohol är viktigt. Samstämmig är också uppfattningen att de vuxnas roll är betydelsefull. Det handlar om att man som vuxen är en god förebild för de unga, att man inte bara säger, man gör också som man säger. Gymnasieungdomar menade också att det är betydelsefullt att man har bra aktiviteter på sin fritid, aktiviteter som engagerar och som genomförs utan alkohol. 7. Arvika kommuns drogpolitiska program Våren 2007 utarbetades och fastställdes i kommunfullmäktige Arvika kommuns drogpolitiska program. Det utgår från det alkoholpolitiska program som tidigare fanns, men en del revideringar gjordes. Programmet har också en nära koppling till de nationella mål och även till det alkohol- och drogpolitiska länsdokument för Värmland som antagits av Region Värmland, Länsstyrelsen och Landstinget. I programmet anges följande mål; - Arvika ska vara en narkotikafri kommun - minska totalkonsumtionen av alkohol - höja debutåldern för tobak och alkohol - öka föräldrarnas medvetenhet om vikten av deras egna värderingar, attityder och handlingar gällande alkohol i relation till sina barn - minska antalet dopinganvändare - ingen ska sniffa För att uppnå dessa mål anges nio olika strategier och som ett konkret stöd för arbetet i kommunen har tagits fram handböcker i alkohol- och drogförebyggande arbete för - förskola, förskoleklass, grundskola åk grundskola åk gymnasieskolan - fritidsverksamheten inom Förebyggande och stöd - socialtjänsten inom Förebyggande och stöd Arvika är också med i den nationella satsningen Små kommuner mot narkotika. Arvika deltar också i ett projekt med andra kommuner i landet, där samtliga lärare inom grundskolan och gymnasieskolan utbildas i olika metoder av förebyggande arbete. Det drogpolitiska handlingsprogrammet bilägges denna rapport. 16

17 8. Statistik Här följer några utdrag ur den undersökning som Karlstads universitet i många år bedrivit om alkohol- och drogvanor hos eleverna i årskurs 9 i Värmland. Sammanfattningsvis kan konstateras - att alkoholkonsumtionen bland årskurs 9 elever i länet är högre än i övriga landet - att alkoholkonsumtionen bland årskurs 9 elever i Arvika är i samma nivå som i hela länet - att andelen flickor och andelen pojkar är ungefär lika stor vid senaste mätningen år 2008, så var det inte för 20 år sedan - att alkoholkonsumtionen ökade från 1988 fram till år 1998, därefter har den minskat - att andelen som använt narkotika har minskat sen 1998, och att minskningen varit särskilt tydlig de senaste tre åren, vilket är mycket positivt Andel pojkar i år 9 som under l äsåret druckit stark öl, vin eller sprit minst en g ång i mån Karlstad 27,2 34,4 33,4 39,6 33,7 31,0 Kil 30,3 41,4 43,0 46,4 40,9 42,7 Forshaga 20,2 40,4 37,2 41,4 29,8 31,4 Säffle 32,5 33, ,9 43,2 47,0 Storfors 22,7 29,2 38,6 32,8 41,7 18,8 Hagfors 25,1 29,5 44,9 40,6 50,0 45,9 Eda 33,0 35,8 46,3 49,3 53,3 35,6 Hammar ö 16,7 19,4 34,3 36,9 30,9 23,0 Kristinehamn 25,7 31, ,9 44,4 29,4 Sunne 41,0 37,1 29,4 58,7 40,5 51,2 Årjäng 32,7 52,5 49,1 41,9 39,8 46,1 Munkfors 21,1 50,0 45,5 38,3 58,9 52,1 Grums 23,0 40,7 45,7 40,7 29,0 34,0 Torsby 43,5 38,4 46,2 42,7 44,5 50,3 Filipstad 29,0 50,8 52,0 49,6 46,6 44,6 Arvika 32,5 38,3 38,3 43,0 42,2 40,6 Förebyggarenheten L ärande o Stöd 17

18 Andel flickor i år 9 som under l äsåret druckit stark öl, vin eller sprit minst en g ång i mån Karlstad Kil Forshaga Säffle Storfors Hagfors Eda Hammar ö Kristinehamn Sunne Årj äng Munkfors Grums Torsby Filipstad Arvika 27,9 35,1 31,4 40,3 32,9 29,5 30,2 39,6 53,0 36,8 44,6 46,4 13,8 43,5 41,3 39,5 27,7 30,8 39,5 34, , 42,7 49, ,7 17,3 43,1 34,8 52,3 44, ,0 15,9 38,5 38,2 26,4 22,2 27,2 28, ,5 40,3 29,4 36,6 37,3 27,1 56,9 37,2 55, ,5 46,4 42,2 38,3 36,4 14,3 44,3 36,4 36,4 42,9 34,2 51,6 38,3 45,0 61,8 40,7 44,8 42,9 25,0 40,6 33,3 44,6 47,8 39,6 ö b h ä d öd Andel elever i år 9 som under l äsåret använt narkotika Karlstad Kil Forshaga Säffle Storfors Hagfors Eda Hammar ö Kristinehamn Sunne Årjäng Munkfors Grums Torsby Filipstad Arvika 7,8 7,1 9,0 5,6 3,4 6,8 4,0 7,8 11,7 8,7 3,8 14,9 13,6 6,4 5,2 7,4 5,6 5,3 8,3 8,1 8,4 12,4 6,6 5,5 5,6 4,3 6,0 4,5 5,6 3,4 6,9 6,5 9,3 9,2 8,2 4,7 4,5 6,9 3,6 10,4 2,0 3,9 8,4 8,6 15,5 9,9 6,9 5,9 Förebyggarenheten L ärande o Stöd 18

19 Alkoholintag motsvarande minst en halvflaska sprit (s k kvarting) eller en helflaska vin eller fyra stora flaskor stark cider eller fyra burkar stark öl eller sex burkar folk öl Dricker inte alkohol Någon gång i veckan Ett par ggr/månad Någon gång i månaden Några ggr/år M er sällan Aldrig Ej svar Pojkar Flickor Förebyggarenheten L ärande o Stöd Ålder vid f örsta berusningstillf ället (för de som varit berusade) år < 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Ej svar Pojkar Flickor Förebyggarenheten L ärande o Stöd 19

20 Bjuden på alkohol hemma av f öräldrar Nej, blir aldrig bjuden hemma Ja, får sm aka ur m ina fö rä ld ra rs g la s Ja, enstaka glas Ja, m er än enstaka glas Ej svar 1 0 Pojkar Flickor Förebyggarenheten L ärande o Stöd 20

21 Här följer två sammanställningar rörande Arvika Eda och Årjängs kommuner Starköl, vin eller sprit minst en gång i månaden i % Eda 33,0 35,8 46,3 49,3 53,3 35,6 38,5 Årjäng 32,7 52,3 49,1 41,9 39,8 46,1 32,4 Arvika 32,5 38,3 38,3 43,0 42,4 40,6 32,6 Någon gång använt narkotika i % Eda 4,0 5,6 3,4 5,8 Årjäng 3,8 4,5 6,9 5,9 Arvika 7,4 6,9 5,9 6,0 21

22 9. Bilagor Beredningesn uppdrag Arvika kommuns drogpolitiska program 22