Detta är en undersökning som visar Östergötlands Fotbollstränares inställning, attityd och intresse för fortbildning i ämnet mental träning.

Transkript

1 Sammanfattning Detta är en undersökning som visar Östergötlands Fotbollstränares inställning, attityd och intresse för fortbildning i ämnet mental träning. Undersökningen avser att ge en bild hur detta förhåller sig och samtidigt försöka se ett samband mellan utbildning och intresse. Efter en inledande litteraturgenomgång redovisas en enkätundersökning ställd till Östergötlands Fotbolltränargrupp samt en mindre samtalsundersökning av tränare i den gruppen. Resultatet av undersökningen visar att attityden och inställningen är god hos tränarna och att de visar ett klart behov av fortbildning. Svenska Fotbollförbundet har inga tankar på någon utökning av mental träningslära i sina utbildningar så där går förbundet emot tränarnas behov och vilja. För att ännu mer förstärka tränarnas positiva signaler vad gäller mental träning samt ytterligare utbilda de mindre intresserade i ämnet behövs mer fortbildning och kunskap. I och med den mentala träningslärans frammarsch i idrottsvärlden ligger ett stort ansvar på de utbildningsansvariga för att fotbollen inte ska tappa mark. 1

2 Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 1. Inledning Syfte 5 2. Mental träning En introduktion Mental rådgivning Mental rådgivning vs 7 idrottspsykolog Mental rådgivare vs 7 coach Varför försummas mental 8 träning av ledare/idrottare Några myter om mental träning Varför efterfrågar ledare/idrottare 9 mental träning. 2.2 Idrottspsykologiska inriktningar Beteendeperspektivet Biologiska perspektivet Kognitiva perspektivet Blandsyn Lars-Eric Uneståhl Teorin Metoden Sammanfattning Terry Orlick Orlicks 3 mentala områden Framgångshjulet Orlicks pedagogiska syn Johan Plate Balans mellan krav och förmåga Att ta befäl över sin egen prestation Självförtroende Den psykologiska redskapsboden Johan Plates egna svar 22 2

3 2.6 Willi Railo Allmänt Pluspsyke minuspsyke Prestationer Trygghetszonen Problemprecisering Metodbeskrivning Utformning av metod Kvantitativ undersökning Kvalitativ undersökning Undersökningsgrupp Kvantitativ metod Kvalitativ metod Genomförande Bearbetning Värdering av metod Reliabilitet Validitet Resultat Enkätredovisning Samtalsredovisning Slutsatser Diskussion 51 Litteraturförteckning Bilagor 3

4 1 Inledning. Hos ett foster växer celler i minuten En mänsklig hjärna producerar under sin livstid meddelanden Vi har ca en miljon miljarder synapser i hjärnan (synaps = kopplingsställe mellan sändar- och mottagarceller ) Det skulle ta 32 miljoner år att räkna alla neuronernas kopplingar om man räknade med tempot en koppling/sekund. (Plate, 1997, s 47) Med dessa små fakta i minnet om hjärnans kapacitet så undrar man varför ordet mental träning fortfarande hos vissa har en negativ betydelse och kopplingen till mentalsjukhus och psykiskt sjuka uppkommer. Sen många år tillbaka har toppidrottsmän praktiserat mental träning för att öka sin prestationsförmåga och det är först på senare år som ledare och aktiva på breddnivå upptäckt den mentala träningen och vinsten med detta. Fler och fler börjar att inse att det inte räcker med att träna sina fysiska egenskaper. Jag hoppas att detta arbete kan visa hur fotbollstränarna i Östergötland använder sig av mental träning samt vilken inriktning och attityd som finns. Vidare hoppas jag kunna se vilka utvecklingsmöjligheter de vill ha eftersom utbildningen i Svenska Fotbollförbundets regi är begränsad i just mental träning. Svenska Fotbollförbundet jobbar med Johan Plates teorier i sina utbildningar och jag hoppas även få svar på varför och om de avser att fortsätta med det. Enligt översikten med högskole- och universitetsutbildningar med idrottsanknytning 2001/2002 finns det 138 olika utbildningar runt om i Sverige (SISU RF, 2001) varav ett 30- tal med rent idrottspsykologiskt innehåll, så möjligheter finns att studera ämnet. Tanken är dock att belysa intresset i Östergötland och kanske finns det underlag att starta någon lokal utbildningsvariant i mental träningslära inom fotbollen. I framtiden kommer det att krävas aktiva och tränare som är öppna för nya tankar och kunskaper i det mentala perspektivet. Fysik, teknik, och taktik kommer sannolikt inte att räcka i konkurrens med de som har hela bilden klar för sig. Min förhoppning är att fånga intresset för och påvisa hur viktig den mentala träningen är och framförallt kommer att bli. 4

5 1.2 Syfte Arbetets syfte är att låta Östergötlands fotbollstränare komma till tals och ge sina synpunkter och kunskaper i ämnet mental träning. Är den mentala träningen eftersatt eller tycker de att den ligger på en bra nivå? Mitt syfte är också att se tränarnas utbildning i dagsläget samt undersöka vad mental träning betyder för just den enskilde tränaren. Svenska Fotbollförbundet har ju huvudansvaret för fotbollsutbildningen i landet och jag kommer även att undersöka hur tränarna tycker att Svenska Fotbollförbundet tar sitt ansvar vad gäller den mentala träningsläran samt hur de valt litteratur. 2 Mental träning Mycket av dagens mentala träningsmetoder grundar sig i den asiatiska kulturen sedan tusentals år. Det var i USA som begreppet mental practise dök upp i början av 1900-talet. Ungefär samtidigt utvecklades olika metoder för avslappning. I Europa utvecklades en form av mental träning som sedan även i Sverige till en början kallades för autogen träning. Den grundade sig på en träning i avslappning och kroppskännedom. Det var i slutet av 60-talet som Lars-Eric Uneståhl började med benämningen mental träning. Många kritiska röster hördes över namnet mental träning eftersom det naturligt till en början kopplades ihop med mentalsjukhus och deras behandling, men så småningom blev begreppet accepterat. Den mentala träningen började växa i Sverige under 70-talet men det var mest inom idrotten och då framförallt elitidrotten som den var mest förekommande. Under talet hade dock Sverige som till en början var ett föregångsland halkat efter och ett tecken på det var att Sverige till skillnad mot många andra länder vid Olympiaderna 1988 i Seoul och 1992 i Barcelona ej hade med någon mental tränare i truppen (Uneståhl, 1996). Nu däremot är mental träning på stark frammarsch och då inte bara i elitidrotten utan även på breddnivå där man bedömer att träningen kan vara meningsfull. 5

6 2.1 En introduktion Under många år har de psykologiska eller mentala aspekterna vid idrottsutövning fångat människors intresse. I takt med att utvecklingen i de fysiska och tekniska/taktiska färdigheterna gradvis närmat sig ett övre tak har den mentala biten allt mer nämnts som ett viktigt område. Även inom motionsidrotten har man observerat ett ökat intresse, vilket gör att den vanlige motionsidrottaren inte sällan pratar om avslappningsträning, stresshantering och livskvalitet. Idrottspsykologi härstammar från den allmänna psykologin och många modeller och teorier är hämtade därifrån. Områden som ofta förekommer inom den mentala träningen (MT) är stresshantering, koncentrationsförmågan och motivationsträning men nyare och mer sofistikerade ämnen är på stark frammarsch som t ex. det pedagogiska samtalet och psykologin vad gäller idrottsskador. MT är ofta en kombination av sunt förnuft och allmän idrottspraxis (praktisk kunskap) blandat med en systematisk och objektiv hållning (vetenskaplig kunskap). Lyckas man kombinera dessa saker så är möjligheten att förändra sitt beteende stor samtidigt som man får ett ökat välbefinnande och med det förhoppningsvis en ökad prestation. (U. Johnson red., 1999) Fysik/Kost Taktik/Teknik Psykologi Relationen mellan fysik/kost, teknik/taktik samt psykologi vid idrottsprestationer (U. Johnson red., 1999) Mental rådgivning Mental rådgivning är en utveckling där idrottaren och rådgivaren försöker hitta rätt balans mellan vilka krav som ställs på idrottaren och vilken förmåga som han besitter. Den mentala rådgivaren ska ha en bred faktagrund att stå på för det är viktigt att poängtera att det inte är något hokus pokus utan en del i en seriös satsning från både idrottare som rådgivare. Är man mental rådgivare har man också fördelen att ha den viktiga distansen till skillnad från föräldrar, kompisar och sambos m.m. 6

7 Saker som kännetecknar mental rådgivning: Försöker stötta den aktive på alla sätt för att denne ska nå sina mål. Rådgivaren stöttar med hjälp av erfarenhet och teoretisk kompetens. Rådgivaren har ofta en beteendevetenskaplig utbildning och alltid stor ledaroch prestationserfarenhet. Sysslar med psykisk friskvård och inte med psykisk ohälsa Bygger på frivillighet. Båda bör vara motiverade på uppgiften. Sätter individen och prestationen i centrum. Försöker att skapa motivation till nytänkande, utveckling av personligheten och ta eget ansvar. Försöker hela tiden få önskade förändringar i t ex. beteendet, tankesättet och sättet att styra och planera sitt agerande. (Plate, 2001) Mental rådgivare vs idrottspsykolog En viktig sak i sammanhanget är att klara ut att det är en skillnad mellan en mental tränare och en idrottspsykolog. Ofta använder man orden synonymt. Det kan nämnas att det inte finns (och har aldrig funnits!) någon utbildning till legitimerad idrottspsykolog i Sverige, som det finns i många andra länder. Ofta är det idrottsintresserade psykologer som kallar sig idrottspsykologer, men det är alltför många som inte har vare sig den formella eller informella kompetensen som kallar sig idrottspsykologer och då kan de göra mer skada än nytta. Jobbar man som mental rådgivare så är det viktigt att man inser att man är lekman på det psykologiska området och inte tror att man kan vara som en utbildad psykolog och försöka behandla t ex. ätstörningar eller psykoser med olika träningsmetoder. Skulle man komma i kontakt med personer med symptom som man inte känner sig säker på är det viktigt att man hänvisar vidare till en specialist. (Plate, 1997) Mental rådgivare vs coach Vad är det som skiljer mental rådgivning från coachens? Det finns några viktiga punkter att ta upp som skiljer sig väsentligt från coachens. 7

8 Rådgivare är obundna. De har ingen koppling till tränare ledning eller styrelse. Mentala rådgivare är inte laguttagare. Ofta har inte mentala rådgivare samma kunskap i den specialidrott man just nu jobbar i. Mentala rådgivare tycker att personlig utveckling är det viktigaste. Inte att vinna serien. (Plate, 2001) Varför försummas mental träning av ledare/idrottare? Många visar inte intresse eller tar initiativ för mental träning. Det finns ett flertal saker som man kan hitta vilka förklarar att ledare/idrottare helt enkelt struntar i mental träning. Man är osäker eftersom man saknar kunskapen om MT Man anser att man inte kan förändra personlighetsdragen utan att de är medfödda. Man saknar tid Prioritering av andra områden som t ex. fysisk träning eller taktisk träning sker. (Rosenberg, 1998) Några myter om mental träning En vanlig uppfattning om MT är att det bara är att lyssna på kassettband och avslappning. Studerar man ämnet mer ingående inser man att det är betydligt större än så. De vanligaste myterna är annars: Att MT bara är för aktiva med problem MT är bara för elitidrottare För MT krävs ingen kontinuitet utan man är fullärd på några lektioner. MT är bara flum och har ingen effekt. (Rosenberg, 1998) 8

9 2.1.6 Varför efterfrågar ledare/idrottare mental träning MT har haft en uppåtgående trend under senare år. Det kan bero på ett flertal olika faktorer. Bl. a kan orsakerna vara att fler och fler upptäckt anomalier 1, det vill säga man märker att allt inte står rätt till. Dessa anomalier kan t ex. vara Hur väl fysiskt och taktiskt/tekniskt förberedd man än är så får man inte ut sin inneboende kapacitet. Att man märker att det är lättare att prestera bra vid mindre betydelsefulla matcher/tävlingar. Man mår dåligt rent psykiskt vid matcher/tävlingar. Givetvis kan intresset för MT även bottna i upptäckten av att: Idrottare utstrålar mental styrka Aktiva berättar om sina mentala träningsmetoder Det kommer mer och mer litteratur i ämnet (Rosenberg, 1998) 2.2 Idrottspsykologiska inriktningar Likaväl som att tränare och ledare har olika filosofier vad gäller fysisk träning och taktisk träning har olika mentala tränare/rådgivare olika grundsyn vad som utmärker framgångsrik behandling och påverkan. (U Johnson red., 1999) Beteendeperspektivet Har man sin grundsyn i det beteendeinriktade perspektivet menar man att idrottaren mest påverkas av miljön runt omkring denne. Man fokuserar ganska lite på idrottarens tankar, känslor och perception (varseblivning genom våra sinnen). Idrottaren påverkas av yttre påverkan som pengar, beröm, priser samt förebilder för att styra utvecklingen. Genom belöning av individuella prestationer kan idrottaren förbättra sin prestationsnivå. (U Johnson red., 1999) 1 Betyder en iakttagen avvikelse, oregelbundenhet, motsägelse 9

10 2.2.2 Biologiska perspektivet Det biologiska perspektivet har sin utgångspunkt i hur främst hjärnan påverkar den fysiska aktiviteten. Ofta studerar man hjärtmuskelslagen och hjärnaktiviteten och ser hur dessa styr beteendet och prestationsutvecklingen. Till exempel har man forskat i ämnet avspänd teknik med Elektromyografi EMG (Janson, 1995), där man mäter musklernas aktivitet med hjälp av elektroder och därigenom se precis hur mycket anspänning som finns inne i en muskel. Detta studerar man för att försöka få mer avspända antagonistmuskler (de muskler som motverkar en önskvärd rörelse) och därigenom få en mer avspänd teknik. (U Johnson red., 1999) Kognitiva perspektivet I det här perspektivet finns de flesta av de mentala tränare/rådgivare som är verksamma i dag i Sverige. De menar att såväl de miljömässiga faktorerna som tränare, ledare, föräldrar m.m. som varje individs särdrag som självförtroende och öppenhet påverkar idrottarens utveckling. Man mäter ofta individens stämningsläge, självförtroende och tävlingsmotivation. (U Johnson red., 1999) Blandsyn Oftast hämtar mentala tränare/rådgivare sin inspiration från andra perspektiv än sitt grundperspektiv. Därav pilarna i figuren. (U Johnson red.,1999) Miljö/situation Arv/person Beteendepsykologi Biologiska Kognitionspsykologi Skillnader mellan olika perspektiv vad utmärker behandling och påverkan (U Johnson red., 1999). 10

11 2.3 Lars-Eric Uneståhl Lars-Eric Uneståhl blev 1973 filosofie doktor vid Uppsala Universitet. Hans forskning har varit inriktad på hypnos av olika slag och idrottsliga och kreativa prestationer. Han har givit ut ett antal böcker och forskningsrapporter. Han bedriver även distansutbildning av mental träning. Uneståhl har även producerat ett stort antal kassettband med mental träning som bl a säljs på apotek. Hans modell av mental träning är väl spridd över Sverige men även utomlands. Han är även rektor vid Skandinaviska Ledarhögskolan, samt jobbat med företag och organisationer över hela världen. Olympiska kommittéer i olika länder har också tagit del av hans tjänster. (Holmgren Rosenberg, 1994) Eftersom Lars-Eric Uneståhl var en föregångare inom den mentala träningen och hans idéer har fått sådan spridning i Sverige med följd att många anammat hans sätt att se på MT har jag valt att beskriva hans teori lite mer ingående. Den svenska modellen som Uneståhl var föregångare till kallades IMT som stod för Inner Mental training. Men på senare år har uttrycket börjat användas som ett samlingsnamn för alla metoder där mentala processer ingår och med anledning av det har Uneståhl bestämt att gå över till beteckningen Integrerad Mental Träning (IMT) Teorin IMT är en teori med en genomarbetad metod för självutveckling som till stor del stöds av forskning. Teorin bygger på att kropp, sinne, själbilder, inlärning, personlig utveckling och framtid hör ihop och att nyckeln till framgång ligger i att integrera mental och fysisk träning. Uneståhl menar att mentala processer påverkar kroppen positivt eller negativt och det är därför viktigt att metoderna utvecklas med hjälp av vetenskapliga undersökningar. Som jag tidigare nämnt är Uneståhl själv lektor vid högskolan i Örebro och disputerade vid Uppsala Universitetet redan 1973 i ämnet hypnos och posthypnotiska suggestioner. Teorin bakom den integrerade mentala träningen baseras delvis på principer i den asiatiska kulturen under tusentals år men också på modernare tankegångar från framför allt idrottspsykologin. Själva metoden har dock vuxit fram ur Uneståhls egen forskning och genom ett aktivt arbete med människor under de senaste åren. Uneståhl betonar att den mentala träningen ska integrera kropp och sinne och att IMT bygger på en långsiktig träning och att förändringarna sker i långsam takt och på så sätt integreras i personligheten på ett naturligt sätt. Uneståhl säger att det inte är självklart att man själv märker sin förändring eftersom det sker i så långsam takt utan ofta är det omgivningen som först lägger märke till att man har förändrats. Avslappning är en av hörnstenarna i IMT. Under avslappning lär sig individen att hitta till det mentala rummet, ett självhypnotiskt tillstånd. I det mentala rummet 11

12 programmeras först självbilder och sedan målbilder in och tanken med det är att bilderna ska fortsätta att verka även när individen vaknar upp. För att t ex. utveckla en bra teknik kan man integrera bilder från någon som annan som är teknisk överlägsen och detta bör ske i det mentala rummet och bygga på upplevelse. En annan aspekt i Uneståhls teori är att IMT inte bygger på självinsikt utan på målinsikt. Han säger att människan inte är ett resultat av historien utan en orsak till framtiden. IMT bygger inte på tidigare erfarenheter utan skapas genom framtidsmålen. En viktig del är alltså att "skapa minnen av framtiden. (Uneståhl, 1996) Metoden Själva metoden är utformad som 5 månaders daglig träning i form av att lyssna till förinspelade band kombinerat med uppgifter som ska lösas. Avsikten är att träningen ska integreras och så småningom bli ett automatiskt handlande. Upplägget med självlyssnande gör ju att man kan göra träningen när man själv vill. Tanken är att man ska bli expert på sig själv och genom det lägga upp sin egen träning. Banden är framställda så att man startar med en muskelavslappning för att sedan slappna av mentalt, där man går ner i sina mentala rum. Det är i det mentala rummet som träningen sker och det med hjälp av föreställningar och affirmationer. Sedan ingår också en uppvakningsfas för att avsluta träningen. ( Uneståhl, 1996) Vad är typiskt för IMT: Pågår dagligen under minst 5 månader Det finns en utvecklingsplan I grundträningen utvecklar man det mentala rummet som är grunden för utvecklingen. I IMT blir var och en sin egen tränare och expert på sig själv. Det är en fördel att starta tidigt i karriären. Riktar sig till alla människor Utvecklingen automatiseras och integreras på ett naturligt sätt. De 7 faser som ingår i programmet är: 1. Muskulär avslappning - syfte att sänka grundspänningen och reglera olika spänningar i kroppen 2. Mental avslappning - syfte att lära dig att koppla av, träna in triggers, bygga upp ett mentalt rum. 12

13 3. Självbildsträning - syfte att bygga en inre trygghet, utveckla självförtroendet och självkänsla. 4. Målbildsträning - Syfte att lära sätta mål, programmera målbilder i det mentala rummet, låta automatiken styras av målbilderna 5. Koncentrationsträning - Syfte att lära kontrollera koncentrationen genom triggers, koppla bort allt onödigt, lära att växla mellan bred och smal, inre och yttre utifrån situationen. 6. Mental tuffhetsträning - Syfte att lära dig ta emot störningar utan att tappa koncentrationen, lära dig av misstagen, träna in positivt tänkande, se det positiva i allt. 7. Livskvalitetsträning - Syfte att lära dig sträva efter kvalitén i idrotten och livet, öka kvalitetsträningen, skratta mer, utveckla en inre glädje i idrotten och livet. (Uneståhl, 1996) Sammanfattning Uneståhl har i sin teori en humanistisk livssyn där man strävar efter självförverkligande. Syftet är ju att individen ska utveckla sig själv och lära känna sig själv inifrån. Ser man rent idrottsligt på det så är syftet att prestera ett så bra resultat som bara är möjligt men för vanligt folk så är syftet ett annat nämligen att utnyttja sina resurser för att må så bra som möjligt. Uneståhls intresse för hypnos märks tydligt i hans teorier eftersom det mest kännetecknande på IMT är det hypnotiska tillståndet som är grunden för all träning. Vidare menar Uneståhl att en mycket viktig ingrediens för att lyckas är ett bra självförtroende och en hög motivation plus att kontrollera sina känslor i olika sammanhang. IMT är ett program som riktar sig till alla människor och det ska vara lätt att ta till sig. Det är utformat så att det inte är individuellt utan det är stöpt i samma form eftersom det är förinspelat material som är lika för alla. (Holmgren-Rosenberg, 1994) 13

14 2.4 Terry Orlick Terry Orlick är från Kanada och är professor och forskare inom området idrottspsykologi vid Universitetet i Ottawa. Han har skrivit ett 10-tal böcker. Har varit mental träningskonsult sedan tidigt 70-tal. Har arbetat med olympier och världsmästare världen över. Terry Orlicks teori är inte format från några teoretiska modeller utan hans koncept har vuxit fram genom att han samtalat, jobbat och forskat med och om aktiva idrottare och tränare. Han menar att hans teori inte är någon skrivbordsprodukt utan att den är hämtad från verkligheten. Syftet med Orlicks teori är att människan ska lära känna sig själv och genom det leva ett rikare liv. (Holmgren Rosenberg, 1994) Orlicks 3 mentala områden. 1. Lära känna sig själv självinsikt I självinsikten menar Orlick ingår frågor som rör våra inre möjligheter som tron på sig själv, vår allmänna inställning till livet och hur vi själva tolkar tillvaron, koncentrationsförmågan och vårt målsättningsarbete (både kortsiktiga och långsiktiga). 2. Kunna utveckla sig själv strategier För att kunna utveckla sig själv och nå framgång måste man känna sig själv inifrån. Man måste veta hur man reagerar i olika situationer, hur man klarar av alla krav som kan komma från olika håll samt att man verkligen vet vad man vill och vill uppnå. I att hitta sig själv ingår att hitta strategier eller metoder som passar varje individ på bästa sätt. Orlick menar att det finns ett antal metoder som han funnit vara de mest effektiva att använda i mental träning. Att ta kontroll Att kunna kontrollera sina känslor och därmed kontrollera sin kropp i svåra lägen, när man till exempel utsätts för stress, oro m.m. 14

15 Mentala bilder Att hitta förmågan att se vad man ska göra inifrån och försöka använda alla sinnen för att träna t ex. ett skott. Avslappning Genom förmågan att kunna slappna av kan man öka koncentrationsförmågan, sova bättre samt reglera spänningsnivån i kroppen Störningskontroll Förmågan att hitta tillbaka till koncentrationen när man tappat den på grund av olika störningsmoment. Simulering Förbättrar man genom att träna matchlikt i alla situationer men även genom att härma andra som utför en prestation bra. Zen-teknik Genom meditation är meningen att man ska hitta till en känsla av flow (flyt). Orlick menar att detta tillstånd kan liknas vid idrottsprestationer där man tycker att allt flyter och allt går automatiskt. Denna känsla kan man framkalla med hjälp av sk. triggers (påminnare). Självhypnos För att hitta de dolda krafterna som finns inom oss alla. Detta sker genom en form av avslappning rent fysiskt och sedan en mental repetition av rörelser eller händelser som man vill programmera in i kroppen. Detta gör sedan att kroppen styrs automatiskt att följa dessa order. Mentala planer Orlick menar att en mental plan inför träning och match är viktig. Det gör att osäkerhetskänslan inför träning och match försvinner eftersom man vet vad man ska göra i olika sekvenser. Det kan vara t ex vid match att man går igenom uppvärmningen och själva matchen precis så som man vill ha det. Sedan är det viktigt att vara förberedd på eventuella störningsmoment som kan dyka upp så man kan återvinna koncentrationen på ett bra sätt om den försvinner. 15

16 3. Kunna hantera svårigheter livshantering Det tredje området Orlick tar upp är livshantering och det innefattar svårigheter man kan stöta på både under och efter idrottskarriären. Under karriären kan det vara att hantera olika personliga problem man har med eventuella tränare och lagmedlemmar. Att kunna ta en förlust på ett bra sätt är viktigt för den mentala styrkan menar Orlick. Sedan efter tävlingskarriären är det viktigt att kunna hantera alla känslor som kan komma och kunna hantera den situationen på ett bra sätt. (Rosenberg,1998) Framgångshjulet Terry Orlick är även känd för sitt framgångshjul. Det innehåller de 7 element som han tycker vara de mest viktiga för att nå framgång. Varje element är oberoende men även beroende av varandra. I mitten ligger hängivelse och tro som ett nav. Elementen som utgör ekrarna har till uppgift att överföra tron/hängivelsen till handling. Hängivelsen (commitment) Att nå framgång,- att bli så bra som möjligt, - att göra allt Tron (belief) Tro på sin egen förmåga, - på sina medarbetare m.m. Koncentration (full focus) På uppgiften, - låta kroppen styra Positiva bilder (positive images) Prestera sitt bästa, - tro på sig själv genom positivt tänkande, - känna flytet Mental beredskap (mental readiness) Koppla av när det går, - följa en plan i sin idrott, - träna med full intensitet och koncentration Störningskontroll (distraction control) Bibehålla koncentrationen, fort återvinna koncentrationen Utvärdering (constructive evaluation) Analys vad som var bra respektive dåligt, lära av misstagen (Holmgren Rosenberg, 1994) 16

17 Terry Orlicks framgångshjul (Orlick T, ) Orlick menar att koncentrationen är den viktigaste biten i den mentala färdigheten. Han menar att den är en förutsättning för att de andra delarna i hjulet ska fungera på ett bra sätt. Koncentrationen påverkar också spänningsnivån i kroppen och förmågan att slappna av. (Holmgren Rosenberg, 1994) Orlicks pedagogiska syn Enligt Orlick är det den idrottande individen som ska få välja hur dennes mentala träning ska gå till och vad den ska innehålla. Detta ska fungera genom att idrottaren ska få utbildning och idrottspsykologisk konsulthjälp för att forma sin mentala träning. Man berättar vad som går bra och vad som går dåligt och på så sätt använder idrottaren sina egna erfarenheter till att forma en praktisk träning. För att allt ska fungera menar Orlick att ett bra samarbete mellan konsult och aktiv är en förutsättning. Vidare har Orlick sin syn klar vad gäller psykologiska test. Han anser att de inte fyller någon funktion utom i undantagsfall. Han går så långt att han till och med menar att i ett inledande samarbete kan testen påverka de aktiva negativt. (Rosenberg, 1998) 17

18 2.5 Johan Plate Född 1961 och bor i Mariefred. Jobbar som professionell mental rådgivare främst inom elitidrotten, både med individuella idrottare och lagidrottare. Studerat pedagogik och psykologi sedan Doktorand och medlem av forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur vid Idrottshögskolan i Stockholm. Han är beteendevetare som jobbat som lärare på Riksidrottsförbundets utvecklingsinstitut. Var initiativtagare till att starta Forskningsgruppen för idrottspsykologi i Stockholm. Han har skrivit flera böcker med inriktning på prestationspsykologi och mental träning. Många av böckerna har han skrivit ihop med olika personer t ex. Möta motstånd med Thomas Fogdö, Topp och bredd med Tommy Söderberg och även ett par med sin bror Anders Plate Knopp och kropp och Mental Rådgivning. Han driver även sedan 1985 en konsult och utbildningsverksamhet i egen firma "Mind your head AB Balans mellan krav och förmåga Johan Plate menar att ha en balans mellan upplevda krav och egen förmåga är en förutsättning för att prestera bra. När man upplever den balansen känner man trygghet och harmoni. Genom att ha kontroll över kraven och förmågan kan man sträva mot nya högre mål. En förutsättning för detta är att den aktive själv känner att han har kontrollen. Krav som den aktive inte känner delaktighet i leder ofta till obalans. Plate menar att om man har denna balans så finns det ingen gräns för mänsklig prestation. Man kan ständigt förskjuta kurvan uppåt och prestera bättre. (Plate, 2001) Förmåga Krav (Plate, 2001) Vi människor reagerar på stress mycket olika. Plate säger att den som är mest känd är den så kallade kamp- flyktreaktionen. När detta sker startar processer i vår kropp för att välja just kamp eller flykt. Vi har som regel kontroll över vår situation så vi 18

19 kan välja mellan dessa alternativ. Vare sig det gäller fysisk eller psykisk stress kan vi kämpa eller fly. Kroppens reaktioner blir att snabbt förbereda sig för bästa möjliga prestation. Detta sker genom att blodcirkulationen ökar, pulsen stiger, sinnena skärps m.m. Detta kan hända t. ex när man ska uppträda inför publik, tävla eller på en anställningsintervju. Om däremot stressen upplevs för kraftig tappar vi kontrollen över situationen och vi får en annan reaktion. Man kan drabbas av passivitet, handlingsförlamning eller panikkänslor. När nu stressen upplevs för kraftig blir kroppsreaktionerna inriktade att hålla kroppen på sparlåga och prestationsförmågan sjunker. Att kunna styra dessa funktioner till en lagom nivå är enligt Plate något av det mest grundläggande och viktigast inom prestationspsykologin. Att i olika situationer hitta den rätta balansen mellan krav och förmåga. (Plate, 2001) Att ta befäl över sin egen prestation Plate menar att mål och motivation har en stor betydelse för hur den egna prestationen formas. Inte bara prestationsmål (att vinna en tävling) utan även känslomål (jag presterade mitt bästa, jag hade full kontroll). För det är inte självklart att det är de stora segrarna som känns bäst utan det kan vara när man känner att man uppnår sitt känslomål där allt flöt och man inte kunde prestera bättre. Plate har även en massa tips för att jobba aktivt med sin målsättning: Man kan skapa en kick off och visa att man nu börjar jobba mot ett bestämt mål. Titta på andra, t ex. den som är bäst. Hur spelar den? Hur spelar du själv när du är som bäst? Gör en lista och sätt mål för att nå dit. Jobba aktivt med visualisering (inre målbilder), ditt självförtroende, koncentration (genom avslappning och motivation) m.m. Plate menar att målen ska vara Specifika Mätbara Positiva Justerbara Realistiska Tidsbestämda Känslostyrda (Plate, 2001) 19

20 2.5.3 Självförtroende Plate menar att även om du har ett dåligt självförtroende som grundlagts tidigt så finns alla möjligheter att förändra eller förbättra det. Detta kan man göra genom att helt enkelt våga prova och träna på de saker som man anser sig dålig på. Väldigt få är duktiga på saker de aldrig eller sällan provat. Plate säger också att man inte ska jämföra sig med andra utan ha sig själv som måttstock.. Man ska njuta av att man presterar på topp fast någon kanske är bättre. Plates råd för bättre självförtroende: Visa att du mår bra. Bete dig som en vinnare. Har du problem. Gör något! I de flesta fall kommer du att lyckas och det ger bättre självförtroende. Påminn dig själv om dina framgångar. Var nyfiken och våga anta utmaningar. Våga stå för din åsikt. Det inger respekt både hos dig själv som hos andra. Våga ta kritik. Skyll inte ifrån dig. (Plate, 2001) Den psykologiska redskapsboden Plate använder mycket tips och övningar i sina böcker. Han menar att ett pragmatiskt 2 tankesätt där kopplingen mellan praktik och teori alltid ska vara tydlig. Han menar även att det är målet och inte ramarna som ska styra utvecklingen Redskapsboden ska ge idrottaren (både tävlings eller motionsidrottare) konkreta tips som ska bidra till en bättre prestation. Här kommer en kort presentation av en av Plates redskapsbodar. 1. Fysisk träning Plate menar att man inte ska glömma den fysiska träningen. Ju mer du tränar, ju mer vältränad blir du. Det påverkar självförtroendet positivt. 2. Svarta lådan Tanken är att man ska skriva ner sina bekymmer och det som oroar på ett papper och stoppa det i en svart låda. Allt detta ska man göra i tanken med slutna ögon och verkligen ta sig tid med allt från känslan i pennan till vilken färg det är på skriften. Sedan när träningen/tävlingen är slut ska man öppna lådan och titta vad man skrivit och se om problemet fortfarande är aktuellt. Meningen är att man ska lägga sina problem åt sidan och koncentrera sig på uppgiften för stunden. 2 resultatinriktat 20

21 3. Tankestopp När man kommer på sig med negativa tankar som kommer att hindra en från att göra sitt bästa ska du försöka stoppa dessa tankar. Det gör du genom att ha en klar signal som talar om det. T ex. kan det vara att skrika STOPP inombords, knyta näven i fickan eller dylikt. Sedan ska man ersätta de destruktiva tankarna med i förväg intränade konstruktiva tankar. 4. Mental time-out Ta mentala timeout med jämna mellanrum. Detta för att koppla bort tankarna från matchen/tävlingen framförallt tätt inpå tävlingen. T ex. är det direkt ogynnsamt att ha taktikgenomgång 1-2 timmar före match. Ofta blir man ännu mer nervös som idrottare. Man kan även ha mentala timeout under matchen s.k. mikropauser. Hjälper till att hålla skärpan under en hel match. 5. Mjuka muskler Alltför spända muskler hämmar din prestationsförmåga. För att lyckas måste du lära dig konsten att behärska dina muskler så de blir avslappnade under påfrestning. Man kan skynda på inlärningen med hjälp av yoga, meditation och andra muskelavspänningsövningar. 6. Träna tävlingslikt Att träna tävlingslikt är en viktig ingrediens för att prestera bra. Undvika att tävlingen/matchen blir en ovan situation och försämra prestationen. För att vänja kroppen innan man fått rutin så kan man träna så kallad visualiseringsträning (eller modellträning) där man tänker sig in i situationer Det fina med det är att den mänskliga hjärnan inte kan skilja en tänkt händelse från en verklig. 7. Optimera nuet Lär dig en gång för alla: gjort är gjort. Man kan inte hur gärna man än vill skriva om historien. Man ska heller inte tänka alltför mycket vad som ska hända. Man kan bara ytterst marginellt påverka det som ska hända i framtiden. Många presterare tänker för mycket bakåt och framåt, men det är bara nuet du kan påverka! 8. Ha alltid två mål. Ha ett prestationsmål. Ha ett känslomål. 9. Bilderna styr En tanke tänkt i trygghet, upprepade gånger, har en tendens att bli verklighet. 21

22 10. Träna målgester Ersätt ett vanligt träningspass där ni tränar olika typer av målgester. Det har man stor psykologisk nytta av. (Plate, 1994) Johan Plates egna svar Eftersom Svenska Fotbollförbundet har valt att använda sig av Plates litteratur och tankar i sin fotbollsutbildning tyckte jag att det skulle vara intressant att höra vilka funderingar han har om mental träning. Jag tyckte också att det skulle vara intressant att veta vem han inspirerats av och hur hela hans koncept vuxit fram. Jag mailade frågor till Johan och här är hans svar: 1. Vilken tycker du är den viktigaste mentala färdigheten för att lyckas? Jag brukar säga att den viktigaste mentala träningstekniken är den fysiska träningen. Om jag tvingas välja en enda faktor så får det bli den fysiska träningen. Om du vet att du springer fortast, skjuter hårdast, orkar mest och är starkast fysiskt så behöver du oftast inte fundera så mycket på mental träning. Om du som idrottsman inte känner igen dig i denna beskrivning är självförtroendeträning den viktigaste mentala träningen enligt mitt förmenande. 2. Har du själv inspirerats av någon i ditt arbete med mental träning? Jag har inspirerats av många idrottsledare och tränare. De mest namnkunniga är Tommy Söderberg (som för övrigt är en god vän), hockeytränaren Ulf Taavola (Luleå Hockey), författaren och psykologen James Loehr, min bror Anders Plate (läkare och medförfattare) samt forskaren Daniel Gould. 3. Vilka tekniker eller strategier har du kommit fram till vara de mest effektiva att använda i den psykiska träningen? Se ovan fråga 1, plus att jag rekommenderar dig att titta i böckerna Prestationspsykologi i praktiken och sans och Balans. De 50 redskap som beskrivs där är ett urval av de metoder jag jobbat med och tyckt vara bra. 4. Hur har ditt koncept vuxit fram? Vetenskap- forskning- samtalerfarenheter? Finns det någon röd tråd du kan berätta om? En kombination av ovanstående. Jag är både forskare, utbildare (idrottslärare) och tillämpare sedan många år. Den teoretiska grunden är influerad av kognitiv psykologi. Utbildningsfilosofin hämtar jag från skolans värld där jag jobbat som idrottslärare i många år på 80-talet. Tillämpningen förfinas varje dag i jobbet med de tre elitlag, fyra landslag och 12 individuella aktiva som jag jobbar med 22

23 dagligen. En bra modell finns också beskriven på sidan 148 i boken Mental rådgivning din väg till målet. ( Plate, ) 2.6 Willi Railo Allmänt Willi Railo är en mental rådgivare som kommer från Norge och skrev redan 1982 bestsellern Bäst när det gäller. Här i Sverige har han nog blivit mest känd genom att vara den som hjälpte Torbjörn Nilsson att lyckas som fotbollsspelare. Han har även ett nära samarbete med Sven-Göran Svennis Erikson. Railo har sin tes klar att eftersom de fysiska skillnaderna mellan idrottsmän blir allt mindre så avgör de mentala olikheterna. Av detta bestäms vilka som blir ettor respektive tvåor. Railo menar att framtidens vinnare måste bygga sitt psyke lika noggrant som sin fysik. Att ha ett barriärbrytande tankesätt är viktigast av allt för att kunna nå stora framgångar. Railo ger som exempel Bob Beamons fantastiska världsrekord på 8.90 i längdhopp. Carl Lewis och Mike Powell (som hoppat längre) skulle aldrig ha hoppat så långt om inte Beamon gjort det först. Ingen har ju varit i närheten sedan dess. Railo menar att för många i de nordiska länderna är kulturella fångar. Med det menar han att man följer traditioner och gör som man alltid har gjort. Det är bara några få som bryter ny mark och skapar mål som bryter barriärer. Sedan följer naturligtvis fortsatt hårdträning men också mycket tankekraft och psykisk energi. (Railo, 1992) Pluspsyke minuspsyke Railo menar att det finns något som kallas plus- eller minuspsyke. Han menar att det är ett motsatspar som beskriver hela riktningen hur psykisk energi används. Det handlar om tankens styrningskraft i olika situationer. Hans uppfattning är att det är människans psykiska tillstånd som i slutändan är det avgörande hur prestationen blir i förhållande till resurserna. Hur man gör för att vända psyket från minus till plus är en process som är mycket individuell men Railo pekar på några gemensamma saker: Att minska spänningen, men ända ha full tändning. Ej ha prestationsångest och ha självförtroende. Att kämpa i stället för att fly, gå till angrepp i stället för flykt. Att känna frihet i stället för tvång. 23

24 Railo säger att det går att träna upp pluspsyket, precis som din fysik. Man ska ständigt vara uppmärksam på hur man reagerar i olika situationer. Är det flykt eller kamp? Man kan tänka olika plusmeningar under avslappning som: jag känner mig lugn jag är offensiv jag är koncentrerad osv. (Railo, 1992) För att bygga upp psykisk energi ger han följande råd: Koppla bort tävlingen mellan koncentrationerna. Börja först ett par timmar innan tävlingen att mobilisera den psykiska energin. Om något pressar dig. Tala om det. Var inte gravallvarlig i förberedelserna. In med lite humor. (Petterson, 1992) Prestationer Railo menar att när vi ska prestera i en viktig tävling pågår det en brottningsmatch inom oss. Brottarna är Ambition (som vill att vi ska lyckas så bra som möjligt) och Prestationsångest (tror hela tiden att man ska misslyckas). Den brottningsmatchen är ofta avgörande hur bra vi lyckas i en tävling eller match. Förhållandet mellan Ambition och Prestationsångest bestämmer hur väl vi kan utnyttja våra resurser. Ambition = positiv kraft Prestationsångest = negativ kraft Styrkan på dessa två krafter ligger delvis i personligheten och har formats genom många års uppfostran och hur omgivningen reagerat på oss i olika situationer. För att lyckas optimalt är det viktigt att ha en hög ambitionsnivå och inte vara så rädd för att misslyckas. Det viktiga är att din tränare och lagkamrater bidrar till att skapa en sådan miljö att Ambition vinner över Prestationsångest. Railo har några råd som han ger för att du ska lyckas med detta: Oavsett resultatet, acceptera dig själv Dölj inte nervositeten prata om den. Det är en naturlig sak att vara nervös. Strunta i förväntningar och yttre krav. Bidra själv till atmosfären i laget så det är accepterat att misslyckas. (Railo, 1992) 24

25 2.6.4 Trygghetszonen Willy Railo har efter många års arbete med idrottare kommit fram till en modell som verkar gälla för de mesta människor (Bild 1). Maximiprestation Övre mental gräns Trygghetszon ( Railo, 1992) Minimiprestation Undre mental gräns Alla har ett absolut maximum. Om vi lyckas ta ut precis allt vad vi har skulle vi nå dit. Vi har också ett minimum. Om det går riktigt, riktigt dåligt hamnar vi där. Men Railo menar att de mest intressanta gränserna är de som vi sätter för oss själva. De mentala gränserna, övre gränsen och undre gränsen. Det är nästan jämt dessa gränser som begränsar oss när vi presterar. Det är då vi som presterare känner oss som mest trygga. Han menar att när vi misslyckas totalt i en prestation blir vi otrygga men också när vi presterar bättre än vi accepterar känner vi oss inte helt trygga. Mellan de mentala gränserna finns en zon, trygghetszonen. Railo säger att för våra prestationer ska bli bättre måste vi vidga zonen både genom att sänka den Undre gränsen och att höja den Övre Gränsen. Ofta hamnar vi under den Undre Gränsen och upplever stor otrygghet. T ex i fotboll kan man säga Minst en poäng måste vi klara. Många har sin Undre gräns för högt, för att de är rädda att misslyckas och göra fel, och en konsekvens av det är 25

26 att man då även har den Övre Gränsen för lågt. Risken är då stor att den trygghetszon man skapat blir ännu mindre och i princip som en prestationsbur (se bild 2). När man är fångad i buren är rädslan så stor att man inte vågar utnyttja sina inneboende resurser. Storleken på buren beror på bl.a. personligheten och den sociala miljön. Slutsatsen blir alltså för att höja sin prestation och höja sin Övre gräns så är första steget att sänka sin Undre Gräns. Sedan kan man även höja sin Övre Gräns. Då vidgar man sin trygghetszon både uppåt och nedåt. För att kunna göra något bra måste du våga göra fel. Att våga förlora är att våga vinna. Maximiprestation Övre mental gräns Trygghetszon Undre mental gräns (Railo, 1992) Minimiprestation Railos råd: Arbeta med att utvidga din trygghetszon Acceptera att de flesta människor har större kapacitet än de lyckas utnyttja. Använd bra mål, såväl trygghetsmål som realistiska mål och barriärbrytande mål, för att spränga gränser. Spräng gränser i dina egna tankar så ofta du kan Tänk: Jag vill, jag vågar, jag kan. (Railo, 1992) 26

27 2.8 Problemprecisering Mental träning blir allt viktigare och viktigare i idrottsvärlden och så även i fotbollen där den fysiska träningsmängden snart nått sin topp. Då kommer de mentala kvalitéerna att ha en allt mer avgörande roll. Mental träning är ju en förhållandevis ny företeelse vad gäller lagidrott, och då jag uppfattar fotbollen som en ganska konservativ sport där man ogärna vill göra för stora förändringar i sitt träningsupplägg, skulle det vara intressant att veta hur fotbollstränarna i Östergötland jobbar med mental träning. Jag har en allmän genomgång av mental träning i min litteraturgenomgång. Där redovisas olika mentala tränares teorier om hur man bäst tillämpar den mentala träningen. Det visar sig att de har olika syn på hur man ska tillskansa sig den mentala styrkan på bästa sätt. Med detta som bakgrund så har jag kommit fram till dessa frågeställningar som jag hoppas få fram i min undersökning: Vilken inställning och attityd har fotbollstränarna i Östergötland till MT? Jag vill få fram tränarnas attityd och syn på vad de anser mental träning är. Vilken inställning har de att praktisera mental träning på sina utövare? Vilken mental träningsteori är vanligast förekommande? Har de en teoretisk inriktning i sin mentala träning? Är det någon speciell rådgivare/teori som är speciellt vanlig? Vill fotbollstränarna ha en utveckling rent utbildningsmässigt i ämnet? Tycker de att utvecklingsmöjligheterna är goda eller vill de ha en vidareutveckling i ämnet? Finns det underlag i Östergötland att ha fortbildning i ämnet? 27

28 I vilken utsträckning har tränarna utvecklat en egen filosofi? När man varit i tränaryrket ett tag skaffar sig många en egen filosofi vad gäller fysik och taktik. Mitt arbete ger även tränarna möjlighet att delge sin egen mentala filosofi, och på så sätt visa hur och på vilket sätt de arbetar. Jag vill poängtera att mitt huvudsakliga syfte med arbetet inte är att komma fram med färdiga förslag på metoder att jobba med. Istället hoppas jag att det väcker ett intresse kring de faktorer som styr och kan lägga en grund för vidare forskning om vad som borde göras. 3 Metodbeskrivning 3.1 Utformning av metod För att få fram svar på min problemprecisering har jag använt mig av både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning Kvantitativ undersökning För min kvantitativa undersökning, statistiska bearbetnings- och analysmetoder, Patel & Davidsson (1994), valde jag att göra en enkätundersökning (se bilaga 1). Den var konfidentiell för att man på det sättet får ärligare svar. Man behöver inte anpassa sina svar för att framstå i en bättre dager. Eftersom denna enkät delvis testar tränarnas attityd till ämnet är det viktigt att de uttrycker precis vad de känner. Enkäten bestod av 16 frågor där de flesta hade en hög grad av standardisering och strukturering. Övriga frågor var öppna där struktureringen var lägre. Jag försökte även ha en variation på svarsalternativen så att personen som svarade skulle behålla sin motivation. Jag använde dessa tekniker på mina fasta svarsalternativ. Jag visar även ett exempel för varje alternativ från min enkät. Svarsalternativ som anger antingen eller. Har du någon annan utbildning i Mental träning (MT) än den som finns i Svenska Fotbollsförbundets Ledarskapsutbildning? 28

29 Ja Nej Svarsalternativ med en lista alternativ. Vilken tränarutbildning har du? Grundkurs Steg 1 Steg 2 Ledarskap Träningslära Steg 3 Steg 4 U1 U2 U3 Annat Svarsalternativ som innehåller en graderad inställning. Hur viktig tycker du att den mentala träningen är i jämförelse med den fysiska träningen? Svara var i graderingen du befinner dig. Oviktig Lika viktig Viktigare. (Patel & Davidsson, 1994) Vad mitt syfte var med varje fråga hänvisar jag till bilaga 2 där jag har en genomgång och motivering av frågorna Kvalitativ undersökning För att ytterligare fördjupa bilden av hur Östergötlands tränare ser på MT har jag även gjort ett antal kvalitativa intervjuer. Personerna har även här varit anonyma eftersom man även i intervjuer får ärligare svar då. Detta i kombination med den kvantitativa metod jag använt hoppas jag ge en bra bild av Östergötlands tränarkår. En enkel jämförelse mellan kvalitativ- och kvantitativ metod är att den första kommunicerar med ord och den andra med siffror. (Patel & Davidsson, 1994) Intervjuerna jag gjort har varit samtal som är ganska ostrukturerade om man jämför med en intervju med färdiga frågor. Dessa samtal har istället byggt på teman (bilaga 3) som jag tagit fram med hänsyn till vad jag vill få ut av samtalen. 29

30 Fördelen med detta är att intervjupersonen inte styrs i någon riktning utan han/hon får ta upp det som anses viktigast i hans/hennes synvinkel. Sedan formas frågorna ur svaren som han/hon ger. De olika teman jag använt har varit: Svenska Fotbollförbundets utbildning avseende MT. MT för dig. Hur jobbar du praktiskt med det. Framtidsvision utbildning i MT. 3.2 Undersökningsgrupp Eftersom antalet fotbollstränare på olika nivåer i Östergötland är enormt valde jag att koncentrera min undersökning på en sammanslutning som Östergötlands Fotbollförbund startat som kallas Östergötlands Fotbolltränargrupp (ÖFTG). Sammanslutningen startade år 2000 och är en grupp för tränare på alla nivåer i Östergötland. Syftet är att utveckla fortbildningen för samt ha en samverkan och erfarenhetsutbyte mellan tränare i länet. Alla fortbildningar och föreläsningar som sker i ÖFTG: s regi är ett komplement till de utbildningar Svenska Fotbollförbundet står för. För planering av verksamheten i ÖFTG finns en styrgrupp Kvantitativ metod Min tanke var att i en sådan grupp finns alla kategorier samlade och de som är medlemmar är tränare som förhoppningsvis är engagerade och målmedvetna och har tankar om sitt tränarskap. Antalet medlemmar vid mitt undersökningstillfälle var 70 stycken. Min population blev alltså ÖFTG där jag gjorde en totalundersökning. Svarsfrekvensen blev 83 % eftersom bortfallet var 12 stycken enkäter. Detta trots påminnelse per telefon! Kvalitativ metod Här var tanken att först helt slumpmässigt välja tre tränare ur gruppen för att ha ett lite djupare samtal med dem. Men jag ändrade mig. Mitt slutgiltiga val blev, eftersom MT mest praktiseras på vuxna personer, valde jag bort de tränare som bara sysslade med ungdomsfotboll. Sedan för att tränarna skulle kunna ge sina synpunkter på hur utbildningen är i dag valde jag de som genomgått kursen Ledarskap där den mentala biten ingår. Populationen blev till slut de i ÖFTG som genomgått kursen Ledarskap och högre (39 st) och bland dem valde jag slumpmässigt ut 3 personer. 30