Årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2009

Transkript

1 Kyrkomötet Kyrkomötet Kyrkostyrelsens skrivelse 2010:2 Årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2009 Kyrkostyrelsen överlämnar denna skrivelse till Kyrkomötet. Uppsala den 21 juni 2010 Anders Wejryd Lars Friedner Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen läggs årsredovisningen för Svenska kyrkans nationella nivå år 2009 fram. Skrivelsen består av den tryckta Årsredovisning 2009 för Svenska kyrkans nationella nivå samt bilagorna Uppföljning av rambudget 2009 och Redogörelse för behandlingen av Kyrkomötets och SFRV:s ärenden.

2 Innehåll Skrivelsens huvudsakliga innehåll... 1 Kyrkostyrelsens förslag till kyrkomötesbeslut... 3 Årsredovisning för år Utdrag ur Kyrkostyrelsens protokoll... 4 Bilaga 1. Uppföljning av rambudget Redogörelse för behandlingen av Kyrkomötets och SFRV:s ombudsmötes ärenden

3 Kyrkostyrelsens förslag till kyrkomötesbeslut Kyrkomötet beslutar att fastställa årsredovisning och koncernredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år Årsredovisning för år 2009 Enligt särskilt tryck. 3

4 Utdrag ur Kyrkostyrelsens protokoll Utdrag ur protokoll fört vid Kyrkostyrelsens sammanträde den 21 juni Närvarande: Anders Wejryd, Levi Bergström, Sten Elmberg, Britt Louise Agrell, Margarethe Isberg, Iréne Pierazzi, Gunnar Prytz Leland, Staffan Holmgren, Nils Gårder, KristinaTöyrä, Annette Lundquist Larsson samt tjänstgörande ersättare Daniel Tisell, Olle Burell, Anna-Karin Westerlund och Erik Sjöstrand. Föredragande: Ekonomi- och finanschefen Helén Ottosson Lovén Kyrkostyrelsen beslöt att till Kyrkomötet lämna skrivelsen 2010:2 Årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år

5 Bilaga 1. Uppföljning av rambudget 2009 Inledning Hösten 2008 behandlade Kyrkomötet rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren Det första året i planperioden avrapporteras till 2010 års kyrkomöte genom årsredovisningen för Då denna är ett officiellt dokument som används i publika sammanhang och delges andra intressenter än Kyrkomötet finns i den ingen uttrycklig jämförelse mot rambudgeten. I följande rapport redovisas utfallet för året i relation till de begrepp som behandlades av 2008 års kyrkomöte. Belopp avser moderföretag där ej annat särskilt anges. Bilaga 1 Rambudgetuppföljning Sammanfattning Årets nettoresultat är +566 miljoner kronor, vilket är väsentligt bättre, +547 miljoner kronor i jämförelse med planen i rambudgeten. Avvikelsen beror främst på att värdepappersportföljen, som värderas till marknadsvärde, stigit i värde. Det som skulle kunna rubriceras som ett driftsresultat, raden Res. före finansförv. i tabellen nedan, är 17 miljoner kronor bättre än rambudget. På denna övergripande nivå kan noteras att resultatet är positivt, +10 miljoner kronor. Det innebär i likhet med åren att inget uttag ur kapitalet eller dess avkastning har behövt ske Allmän utjämningsavgift Generell utjämning Individuell utjämning Nationell finansiering Res. före finansförv Församl bidrag Finansförvaltningen Nettoresultat

6 Bilaga 1 Allmän utjämningsavgift Inkomsten från allmän utjämningsavgift har i stort sett motsvarat rambudget, med en avvikelse om endast +3 miljoner kronor. Tillväxten av avgiftsunderlaget har varit 4,0 procent, vilket avspeglar den förbättrade konjunkturen och sysselsättningen två år tidigare Allmän utjämningsavgift Öre 7,0 7,0 7,0 0,0 SKL:s prognos* 4,3% 5,6% 5,6% 0,0% Justering ** -1,8% -2,0% -1,6% 0,4% Årlig förändring 2,4% 3,6% 4,0% 0,4% * Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) lämnar som stöd för kommuners och landstings planering prognoser över utvecklingen av den kommunalt beskattningsbara inkomsten. ** Justeringen av SKL:s prognos görs för att ta hänsyn till effekten av minskande antal tillhöriga. Församlingar och stift påverkas varje år av slutavräkning av kyrkoavgiftsintäkterna, vars storlek varierar kraftigt och förstärker både uppgångar och nedgångar. Den nationella nivån däremot påverkas inte av slutavräkningen. Generell utjämning Den generella utjämningen har ökat något i omfattning jämfört med vad som antogs i rambudgeten. Genom att avgifter och bidrag följer varandra har den generella utjämningen ingen direkt inverkan på den nationella nivåns ekonomi Utjämningsavgifter Utjämningsbidrag Nettokostnad Individuell utjämning Kostnaderna för den individuella utjämningen har varit 31 miljoner kronor högre än planerat. Det är följden av låg utdelning från prästlönetillgångarnas förvaltning, där hälften utgår som särskild utjämningsavgift och avräknas mot stiftsbidragen. Den totala utdelningen från prästlönetillgångarna uppgick till 363 miljoner kronor (559 miljoner kronor föregående år). I tre stift Göteborg, Stockholm och Strängnäs skedde ingen utdelning. Inga extra utjämningsbidrag har beviljats under året Stiftsbidrag, brutto Avgår särsk utjämn avgift Stiftsbidrag, netto Extra utjämn bidrag S:a individ bidrag

7 Nationell finansiering Nationell finansiering är den nettokostnad som behöver finansieras sedan den nationella nivåns externa intäkter räknats av, som visas i följande tabell: Bilaga Extern finansiering Kollekter o gåvor Sida- o EU-bidrag Kyrkoantikvarisk ersättn Övrigt S:a extern finansiering Kostnader Förändr. dest. medel Nettokostnad Intäkter från kollekter och gåvor har varit lägre än ram. Den nedgång i gåvor som skett de senaste åren har planat ut medan minskningen av främst rikskollekter fortsatt. I jämförelse med 2008 är minskningen större, men beror på mycket höga testamentsintäkter Sidabidrag har varit något lägre än beräknat genom att projektinsatser inte gått upp till ram. Av samma skäl är posten Övrigt låg, då här i ramen ingick tänkt alternativ finansiering av katastrofappeller. Under 2009 har för andra året EUfinansiering erhållits till katastrofinsatser. Kyrkoantikvarisk ersättning redovisas med förbrukat belopp, 308 miljoner kronor. Från staten har erhållits 465 miljoner kronor. Av hittills från Kulturdepartementet erhållna miljoner kronor har miljoner kronor förbrukats, eller 81 procent. Av cirka kyrkor är drygt skyddade enligt Kulturminneslagen. Kostnaderna har varit låga genom att kyrkoantikvarisk ersättning inte nått upp till budget (-158 miljoner kronor), genom att katastrofinsatser varit 27 miljoner kronor lägre än planen som avspeglar organisationens kapacitet att handlägga insatser, genom att byggnationen på Olivberget inte kunnat påbörjas (-20 miljoner kronor), genom att kyrkoval och kyrkobokföring kostat mindre än planerat samt genom att en rad andra poster haft lägre kostnader än budgeterat. Avvikelserna per sekretariat/avdelning framgår av följande tabell där beloppet för den nationella finansieringen brutits ner per enhet efter Kyrkostyrelsens prioritering i detaljplaneringen för år ÄBs o GSs sekretariat Sekr teologi & ekumenik Kyrkoliv & samhällsansvar Internationella avd STI Utlandskyrkan Information Kyrkorätt Ekonomi- o finans Personal Totalt

8 Bilaga 1 Behovet av nationell finansiering har varit 45 miljoner kronor lägre än plan. Ärkebiskopens och generalsekreterarens sekretariat: Behovet av nationell finansiering har varit 2 miljoner kronor högre än beräknat. Sekretariatet har belastats med 15,4 miljoner kronor för nedskrivning av innehavet i Berling Media AB på grund av fortsatta förluster i bolaget. Utfallet i övrigt har däremot inneburit en lägre kostnadsnivå, bland annat till följd av lågt utnyttjande av Kyrkostyrelsens förfogandemedel och att det riktade stödet inte förbrukats i planerad omfattning. Sekretariatet för teologi och ekumenik: Finansieringsbehovet följer plan. Avdelningen för kyrkoliv och samhällsansvar: Låga kostnader inom utbildningsområdet genom att utbildningar inte genomförts i planerad omfattning samt lägre kostnader för samverkan mellan olika utbildningar medför en positiv avvikelse mot rambudget. Internationella avdelningen och utlandskyrkan: Se särskilda avsnitt längre fram. Informationsavdelningen: Finansieringsbehovet följer plan. Kyrkorättsavdelningen: Avdelningens kostnader är knappt 17 miljoner kronor lägre än budgeterat. Detta förklaras främst av lägre kostnader för kyrkovalet och lägre kostnader för drift och förvaltning av främst kyrkobokföringssystemet. Kostnaderna för kyrkoval 2009 har under perioden varit 76 miljoner kronor. Ekonomi- och finansavdelningen: Avdelningen har haft lägre kostnader till följd av vakanser som inte kunnat fyllas på grund av svårigheter att hitta rätt sökandeprofil. Drift och utveckling av de gemensamma IT-systemen har blivit billigare, bland annat genom att licensinköp hållits tillbaka. Personalavdelningen: Överskottet beror främst på några för kansliet generella budgetposter där utfall redovisas på respektive avdelning. Rekryteringskostnaderna har varit lägre än planerat och kostnader för företagshälsovård har sänkts. Utlandskyrkan Kostnaden för utlandskyrkan har varit högre än budgeterat, bland annat till följd av kronförsvagningen under året, varför mer nationell finansiering behövt tillföras. Uttag från Stiftelsen Svenska kyrkan i utlandet är högre än budgeterat genom högre kostnader på fastighetsområdet, främst avseende utrednings- och projekteringskostnader samt akuta underhållsåtgärder Extern finansiering Kollekter o gåvor Stiftelsen Övrigt Summa Nationell finansiering Kostnader Förändr destin medel Nettoresultat

9 Internationella avdelningen Kostnaderna är 73 miljoner kronor lägre än planerat bland annat genom att byggnationen på Olivberget (20 miljoner kronor) inte kommit igång, att vissa projekt blivit försenade eller inte kunnat genomföras och att finansiering till katastrofinsatser inte funnits. Det senare är också bakgrunden till avvikelsen för Sida/EU-bidrag och övriga intäkter. Insamlingsresultatet är lägre än budgeterat. Arbete med framtagande av en ny insamlingsstrategi har pågått under året. Förbrukningen av destinerade medel ligger på planerad nivå. Genom insamling via 90-konton är verksamheten underställd granskning av Svensk insamlingskontroll (SFI). Under en femårsperiod ska i genomsnitt 75 procent av intäkterna användas för ändamålet. Under hela 2000-talet har Svenska kyrkan legat väl över den nivån. För 2009 är utfallet 101 procent genom ianspråktagande av destinerade medel (tidigare insamlat). Kostnader för insamling och administration uppgår för 2009 till 19 procent av intäkterna. Bilaga Extern finansiering Kollekter o gåvor Sida- o EU-bidrag Övrigt Summa Nationell finansiering Kostnader Förändr destin medel Nettoresultat Inom avdelningen finns ansvaret för Svenska teologiska institutet i Jerusalem (STI). Kostnaderna har varit lägre än budgeterat, bland annat på grund av att fastighetsunderhåll inte kunnat ske i den omfattning som planerats genom den kulturminnesklassning som skett av byggnaden. Nationell finansiering har varit 3 miljoner kronor. Destinerade medel Destinerade medel ligger vid årsskiftet 29 miljoner kronor högre än ram. Det beror främst på att låga kostnader i det internationella arbetet 2008 gav en större balans än vad som bedömdes vid budgetarbetet. Under 2009 ligger användningen av destinerade medel på planerad nivå. Vad gäller Professorsfonden har förväntade gåvor från externa instutitioner och anslagsgivare inte erhållits Internationella avdelningen varav fria medel Utlandskyrkan STI Professorsfonden Övrig verksamhet Totalt

10 Bilaga 1 Finansförvaltningen Den kraftiga uppgången på aktiebörserna har inneburit att finansförvaltningen givit ett överskott på 756 miljoner kronor. Avvikelsen mot rambudget är +530 miljoner kronor. Avkastningen i kapitalförvaltningen är för året 18,2 procent, vilket är 6,3 procentenheter lägre än jämförelseindex, i huvudsak på grund av underviktning i aktier. Förvaltat kapital är 4,9 miljarder kronor. Inom likviditetsförvaltningen ryms förvaltningen av församlingars och stifts likviditet på kyrkkontot. Under året har förvaltningen möjliggjort en utbetalning av tilläggsränta om 1 procent utöver den ränta som löpande utgår på medlen. Vid årsskiftet fanns 2,5 miljarder kronor på kyrkkontot. Kostnaderna har varit lägre än budget, främst genom att ersättningen till externa förvaltare beräknats på en lägre kapitalbas än vad som antogs i budget Kapital & likv. förvaltning Kostnader Nettoresultat Förräntat kapital 31 dec Eget kapital Eget kapital i koncernen har stigit till miljoner kronor som följd av ökande värden på värdepappersportföljen och minskat med utbetalning av 200 miljoner kronor i församlingsbidrag. Kyrkomötet 2008 fastställde ett målkapital om 4 miljarder kronor som årligen indexuppräknas. Kapitalet vid årsskiftet ligger 875 miljoner kronor över målnivån Totalt eget kapital Målvärde Över/under mål Konsolidering 109% 124% 122% -3% Balansomslutning Soliditet 58% 61% 60% -1% Inflation 0,9% 2,0% 0,9% -1,1% Kostnader Kostnaderna har varit 234 miljoner kronor lägre än den ram som Kyrkomötet fastställde. Orsaken är framför allt att förbrukningen av kyrkoantikvarisk ersättning har varit låg, att Olivbergsprojektet inte kommit igång och att katastrofinsatser varit lägre än beräknat. På flera andra punkter har kostnaderna varit lägre än planerat. Däremot har kostnaden för stiftsbidrag varit högre än plan Totalt

11 Investeringar De totala investeringarna ligger på den planerade nivån. Datorprogram avser vidareutveckling av kollekt- och betalsystemet, främst clearingfunktionen. Investeringar avseende fastigheter inom utlandskyrkan avser ombyggnad av den inköpta kyrkofastigheten i Bryssel. Kostnader för möbler, datorer och kontorsmaskiner avser normala utbytesinvesteringar. Bilaga 1 Utfall Ram- Utfall Enhet: miljoner kronor budget Utlandskyrkan, Bryssel 3,2 3,7 Utlandskyrkan, övrigt 0,2 ÄB-gården, ombyggnad 0,6 Datorprogram 3,5 4,0 3,9 Datorer o kontorsmask 4,2 5,0 4,8 Möbler m.m. 2,7 4,0 1,3 Summa 14,2 13,0 13,9 Personal Rambudgeten räknade med 339 årsarbetare i Sverige och 165 i utlandet. Utfallet blev 325 årsarbetare i Sverige och 154 i utlandet. Personalomsättningen för Sverigeanställda har varit 3,9 procent. Sjukfrånvaron har sjunkit till 2,8 procent. 11

12 . Redogörelse för behandlingen av Kyrkomötets och SFRV:s ombudsmötes ärenden Kyrkostyrelsen lämnar i det följande en redogörelse för behandlingen av Kyrkomötets och tidigare Ombudsmötets ärenden. Alla fortfarande öppna ärenden samt ärenden som avslutats efter Kyrkomötet 2009 redovisas, även de ärenden som överlämnats till någon nämnd för handläggning. Detta är ett uttryck för Kyrkostyrelsens övergripande ansvar för verksamheten på Svenska kyrkans nationella nivå och avser att skapa en samlad överblick. För varje ärende redovisas Kyrkomötets respektive ombudsmötets uppdrag i sammanfattning, vad som skett eller planerats i ärendets handläggning samt om skrivelsen fortfarande är under behandling eller avslutats sedan föregående redogörelse lämnades. Följande är vägledande för när en skrivelse anges som slutbehandlad eller inte. En skrivelse är i första hand slutbehandlad när resultatet av vad Kyrkomötet begärt finns och i förekommande fall lagts fram för Kyrkomötet. Exempel på detta är när Kyrkomötet begär att Kyrkostyrelsen ska återkomma med ett utarbetat förslag i någon fråga. Skrivelsen är slutbehandlad när Kyrkostyrelsens förslag läggs fram för Kyrkomötet. Kyrkostyrelsen betraktar även en skrivelse som slutbehandlad när det uppdrag Kyrkomötet gett är omhändertaget i ett sammanhang som i sin tur har i uppdrag att göra en redovisning. Ett exempel är när Kyrkomötet begär att Kyrkostyrelsen ska tillsätta en utredning i en viss fråga. Då anses skrivelsen slutbehandlad i och med att utredningen tillsatts. Kyrkomötet kommer då i en framtid att få ta del av utredningens betänkande samt av eventuella förslag från Kyrkostyrelsen med anledning av den. Skrivelser där Kyrkomötet ger Kyrkostyrelsen något till känna är i regel avslutad när Kyrkostyrelsen tagit del av Kyrkomötets synpunkter och fört dem vidare till aktuell avdelning på den nationella nivån. Eftersom denna typ av skrivelser inte innebär något uttalat uppdrag och de konsekvenser som de kan medföra inte är budgetprövade i Kyrkomötets budgetutskott måste Kyrkostyrelsen anses ha frihet att själv prioritera bland uppdragen. Detta innebär att en sådan skrivelse inte återrapporteras till Kyrkomötet, men kan återspeglas i den årliga redovisningen eller andra skrivelser till Kyrkomötet. 12

13 Skrivelser från Kyrkomötet år 2009 Kyrkomötets skrivelse 2009:1 G 2009:1 Vigsel och äktenskap (Dnr Ks 2009:749) Kyrkomötet har med bifall till Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2009:6 Vigsel och äktenskap beslutat om ändringar i kyrkoordningen, om ett tillägg i Den svenska kyrkohandboken och att uppdra till Kyrkostyrelsen att hos Kammarkollegiet ansöka om vigselrätt för Svenska kyrkan. Svenska kyrkans bestämmelser SvKB 2009:2 om ändringar i kyrkoordningen har utfärdats och trädde i kraft den 1 november 2009 med undantag av bestämmelsen i 23 kap. 4 som ska fortsätta att gälla i den äldre lydelsen till dess Kyrkomötet fattar beslut om en ny kyrkohandbok. Ändringarna innebar att samkönade par kan vigas till äktenskap enligt Svenska kyrkans ordning. Vidare har Svenska kyrkan bestämmelser SvKB 2009:3 om kompletterande anvisningar till kyrkohandbokens ordning för vigselgudstjänst utfärdats. Beslutet trädde i kraft den 1 november Ändringarna innebar kompletterande anvisningar till gällande ordning för vigselgudstjänst i de fall makarna är av samma kön. Ett särtryck ur kyrkohandboken över Vigselgudstjänst för par av samma kön har tagits fram i sambete med Verbum Förlag AB och skickats till pastoraten. Kyrkokansliet har ansökt om vigselrätt för Svenska kyrkan hos Kammarkollegiet. Kammarkollegiet beslutade den 20 januari 2010 om tillstånd till att vigsel får förrättas inom Trossamfundet Svenska kyrkan av sådan befattningshavare som Kammarkollegiet särskilt förordnat till vigselförrättare. Skrivelsen är slutbehandlad. Kyrkomötets skrivelse 2009:2 och 2009:3 O 2009:1 Styrning och ledning (Dnr Ks 2009:750) Kyrkomötet har med bifall till Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2009:5 och med bifall till en motion beslutat om ändringar i kyrkoordningen och i arbetsordningen för Kyrkomötet samt att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att göra en skyndsam översyn av formerna för biskopsvalen och återkomma till Kyrkomötet med förslag till förbättringar. Svenska kyrkans bestämmelser SvKB 2009:4 om ändringar i kyrkoordningen har utfärdats och trädde i kraft den 1 november 2009 vad gäller 33 kap. 9 och i övrigt den 1 januari 2010 med undantag av 11 kap. 14 som träder i kraft den 1 januari Bestämmelsen i 33 kap. 9 ska fortsätta tillämpas i sin tidigare lydelse under mandatperioden för ledamot eller ersättare i ett direktvalt kyrkoråd. Ändringarna innebar ändrade bestämmelser rörande kyrkans förtroendevalda och anställda, biskopsval, Kyrkomötet och tillsyn. Svenska kyrkans bestämmelser 2009:5 om ändringar i arbetsordningen för Kyrkomötet utfärdats och trädde i kraft den 1 januari Ändringen innebar ändrade bestämmelser om ärendenas väckande och beredning samt om frågedebatten. Kyrkokansliet har utarbetat promemorian Val av biskop. Promemorian har skickats på remiss till stift och församlingar. Kyrkostyrelsens förslag läggs fram till Kyrkomötet i skrivelse KsSkr 2010:3 Ändringar i kyrkoordningen. Skrivelsen är slutbehandlad. 13

14 Kyrkomötets skrivelse 2009:4 med G 2009:1 Nyöversättning av trosbekännelser Kyrkomötet har beslutat att uppdra åt Kyrkostyrelsen att i Sveriges kristna råd (SKR) driva frågan om en gemensam nyöversättning av trosbekännelserna med början med den apostoliska. Ärendet har aktualiserats inom SKR. Där har konstaterats att möjligheten att få till stånd en ekumeniskt förankrad nyöversättning av trosbekännelserna är ytterst begränsad inom överskådlig tid. Frågan kommer att behandlas på nytt i SKR. Kyrkomötets skrivelse 2009:5 med G 2009:5 Öppet nattvardsbord för de odöpta Kyrkomötet har beslutat att uppdra åt Kyrkostyrelsen att teologiskt och pastoralt bearbeta frågan om de odöptas plats vid nattvardsbordet. Det har konstaterats att arbetet behöver samordnas med det arbete som påbörjats med ett kommande biskopsbrev rörande en teologisk reflektion kring dopet. Kyrkomötets skrivelse 2009:6 med B 2009:2 Årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2008 Kyrkomötet har beslutat att fastställa årsredovisning och koncernredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2008 och att bevilja Kyrkostyrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret Skrivelsen är lagd till handlingarna och därmed slutbehandlad. Kyrkomötets skrivelse 2009:7 med O 2009:2 Valfrågor Kyrkomötet har med anledning av en motion beslutat att uppdra till Kyrkostyrelsen att se över möjligheterna till kostnadsbesparingar inom nuvarande valsystem. Kyrkokansliet har utarbetat promemorian Kostnadsbesparingar inom nuvarande valsystem som styrelsen tagit del av. Kyrkostyrelsen avser fortsätta den påbörjade översynen av kyrkovalet med avsikt att minska dess kostnader. Kyrkomötets skrivelse 2009:8 med O 2009:8 Verksamhetsberättelse år 2008 för Svenska kyrkans valprövningsnämnd Skrivelsen är lagd till handlingarna och därmed slutbehandlad. Kyrkomötets skrivelse 2009:9 med TU 2009:1 Nationella minoriteter Kyrkomötet har med anledning av en motion beslutat att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda möjligheterna till en ändring av 57 kap. 5 punkt 3 i kyrkoordningen i enlighet med utskottets överväganden. 14

15 Kyrkokansliet har utarbetat promemorian Församlingens verksamhet på andra språk än svenska och rätten att i vissa fall använda nationella minoritetsspråk. Promemorian har skickats på remiss till stift, församlingar och organisationer som företräder minoritetsspråkliga grupper. Kyrkostyrelsens förslag läggs fram till Kyrkomötet i skrivelse KsSkr 2010:3 Ändringar i kyrkoordningen. Skrivelsen är slutbehandlad. Kyrkomötets skrivelse 2009:10 med TU 2009:6 Yttrande till en befattning som diakon Kyrkomötet har beslutat att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda möjligheterna till ändring av 34 kap. 14 i kyrkoordningen så att behörighetsprövningen blir lika för befattningar som präst och diakon. Kyrkokansliet har utarbetat promemorian Behörighetsprövning vid anställning av diakon. Promemorian har skickats på remiss till stift och församlingar. Kyrkostyrelsens förslag läggs fram till Kyrkomötet i skrivelse KsSkr 2010:3 Ändringar i kyrkoordningen. Skrivelsen är slutbehandlad. Kyrkomötets skrivelse 2009:11 med TU 2009:7 Kyrkoordningen och FN:s barnkonvention Kyrkomötet har beslutat att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utreda frågor om barns och ungdomars dop och kyrkotillhörighet i enlighet med vad utskottet har anfört. Beredning pågår av flera uppdrag med anknytning till barn och unga. Planeringen av detta uppdrag kommer inte att kunna påbörjas förrän tidigast under hösten Skivelsen är inte slutbehandlad. Kyrkomötets skrivelse 2009:12 med O 2009:8 Verksamhetsberättelse år 2008 för Svenska kyrkans överklagandenämnd Skrivelsen är lagd till handlingarna och därmed slutbehandlad. Kyrkomötets skrivelse 2009:13 med O 2009:8 Verksamhetsberättelse år 2008 för Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar Skrivelsen är lagd till handlingarna och därmed slutbehandlad. Kyrkomötets skrivelse 2009:14 med Kl 2009:1 Kommunikation kring dopet och medlemskapet Kyrkomötet har med bifall till en motion uppdragit till Kyrkostyrelsen att finna former för hur Svenska kyrkan på den nationella nivån kan lägga fokus på dopet. Frågan bereds för närvarande tillsammans med andra uppdrag rörande barn och unga. Tillsammans med stiften har ett arbete med analys, kunskapsuppbyggnad, teologisk reflektion, kommunikations- och metodutveckling inletts. Frågan bereds också i anslutning till arbetet med en ny kyrkohandbok och i arbetet med ett biskopsbrev om dopet. 15

16 Kyrkomötets skrivelse 2009:15 med Kl 2009:2 Svenska kyrkans närvaro på internet Kyrkomötet har med anledning av en motion beslutat att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att skyndsamt införa en öppen interaktiv mötesplats som Svenska kyrkan erbjuder och tar ansvar för. Vidare har Kyrkomötet med bifall till en motion beslutat uppdra till Kyrkostyrelsen att ta fram riktlinjer alternativt policy för att utveckla, stimulera och öka Svenska kyrkans närvaro online. Beredning pågår för närvarande. I slutet av 2010 beräknas Kyrkostyrelsen fatta beslut om strategi för medlemskommunikation. Utifrån denna kommer en strategi för Svenska kyrkans närvaro på internet formuleras. Denna kompletteras med en policy och riktlinjer som är bindande för den nationella nivån och erbjuds övriga nivåer. Kyrkomötets skrivelse 2009:16 med Kl 2009:3 Själavård och andlig vägledning Kyrkomötet har med bifall till en motion beslutat uppdra till Kyrkostyrelsen att kartlägga och utvärdera själavård och andlig vägledning inom Svenska kyrkan. Detta i syfte att undersöka det eventuella behovet av kompletteringar och förändringar i kyrkoordningen jämte det eventuella behovet av institutionellt stöd på nationell nivå. Frågan bereds och ett arbete för att skapa en samlad bild av de olika själavårdstraditioner och former för andlig vägledning som finns inom Svenska kyrkan kommer att påbörjas under hösten Kyrkomötets skrivelse 2009:17 med Kl 2009:4 Kristen tro i en ny situation Kyrkomötet har med anledning av en motion beslutat att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att planera och genomföra en satsning kring vuxnas väg till tro. En inventering av vad som redan gjorts i frågan har inletts. En rapport, Vuxenkatekumenatet i Svenska kyrkan, har tagits fram under våren Ett bokprojekt om levande teologi har påbörjats. Materialet kommer att lanseras vid en stiftsturné under våren En plan kommer sedan att tas fram för fortsatt beredning av ärendet. Kyrkomötets skrivelse 2009:18 med Kl 2009:6 Barnkonsekvensanalys Kyrkomötet har med bifall till ett par motioner beslutat att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utreda och återkomma till Kyrkomötet med förslag på en paragraf om barnkonsekvensanalys att införas i kyrkoordningen, samt att utarbeta ett arbetssätt så att det görs barnkonsekvensanalys inför beslut. Tillsammans med Barnombudsmannen och i samråd med stiften har en beredning påbörjats. Frågan bereds gemensamt med andra uppdrag som avser barn och unga. 16

17 Kyrkomötets skrivelse 2009:19 med Eu 2009:7 Omsorg om utsatta kristna minoriteter Kyrkomötet har med anledning av en motion beslutat att uppdra till Kyrko- $styrelsen att överväga förstärkta respektive nya insatser för hävdandet av religionsfriheten och för utsatta kristna minoriteter. Frågan om den kristna närvaron i Mellanöstern är högst på agendan hos de flesta av de kyrkor och organisationer som Svenska kyrkan samverkar med i Mellanöstern. Den har vidarebehandlats genom de partner- och projektstöd som Svenska kyrkan ger i syfte att stärka förutsättningar för kristna minoriteters situation i Mellanöstern och Asien. Som exempel kan nämnas att Svenska kyrkans humanitära arbete i Mellanöstern har intensifierats under året, inte mins med anledning av situationen i Gaza där behovet och efterfrågan av psykosociala insatser varit enormt stor. Ytterligare ett exempel är projektet på Olivberget i Jerusalem som är under fortsatt beredning. Frågor om utsatta kristna minoriteter har vidare behandlats inom ramen för den nationella nivåns arbete flykting- och migrationsfrågor. En rapport har presenterats för Kyrkostyrelsen i juni Frågan har vidare behandlats med utgångspunkt i situationen i Pakistan. Detta har skett dels genom stöd till projekt, dels genom att ett antal artiklar har publicerats. Skrivelsen är slutbehandlad. Kyrkomötets skrivelse 2009:20 med Kr 2009:1 Ändringar i kyrkoordningen Kyrkomötet har med bifall till Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2009:3 beslutat om ändringar i 4, 46 och, som vilande, 54 kap. i kyrkoordningen samt att ersätta ordet skall med ska i kyrkoordningen. Svenska kyrkans bestämmelser SvKB 2009:6 om ändringar i kyrkoordningen har utfärdats och trädde i kraft den 1 januari 2010 utom vad gäller 4 kap. 24 som trädde i kraft den 1 december Ändringarna innebar ändrade bestämmelser rörande kyrkvärdar samt prästlönetillgångar. Ändringen av skall till ska har verkställts. Skrivelsen är slutbehandlad. Kyrkomötets skrivelse 2009:21 med Kr 2009:2 Instruktion för Nämnden för internationell mission och diakoni samt ändringar i kyrkoordningen Kyrkomötet har med bifall till Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2009:7 beslutat att anta Kyrkostyrelsens förslag till Instruktion för Nämnden för internationell mission och diakoni och om ändringar i 12 kap. i kyrkoordningen. Svenska kyrkans bestämmelser SvKB 2009:7 om Instruktion för Nämnden för internationell mission och diakoni har utfärdats och trädde i kraft den 1 januari Svenska kyrkans bestämmelser SvKB 2009:8 om ändringar i kyrkoordningen har utfärdats och träder i kraft den dag 2010 när Kyrkomötet väljer ledamöter och ersättare i Nämnden för internationell mission och diakoni. Ändringen gällde antalet ledamöter i Nämnden för internationell mission och diakoni. Arbetet med att göra nödvändiga revideringar av instruktionerna för nämnderna på nationell nivå pågår. 17

18 Kyrkomötets skrivelse 2009:22 med B 2009:1 Verksamhet och ekonomi för den nationella nivån åren Kyrkomötet har med bifall till Kyrkostyrelsens skrivelse 2009:1 fastställt inriktning, ramar och planeringsramar för verksamheten på den nationella nivån för åren Kyrkomötet har också beslutat ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att för 2011 och 2012 betala ut 100 miljoner kronor per år att användas för strategiska insatser inom församlingarna och 100 miljoner kronor per år att användas till åtgärder som leder till ökad samverkan mellan församlingar i syfte att uppnå bestående förändringar och verksamhetseffektivisering. Verksamhet och detaljbudet för 2010 har fastställts av Kyrkostyrelsen i enlighet med Kyrkomötets beslut. Skrivelsen är slutbehandlad. Kyrkomötets skrivelse 2009:23 med EE 2009:5 Kyrkoavgift och avdragsrätt för gåvor Kyrkomötet har beslutat att ställa sig bakom Kyrkostyrelsens yttrande i fråga om avdragsrätt för privatpersoners gåvor till ideella organisationer. Skrivelsen är lagd till handlingar och därmed slutbehandlad. Skrivelser från Kyrkomötet år 2008 Kyrkomötets skrivelse 2008:2 med O 2008:2 Icke-territoriella församlingar Kyrkomötet har med bifall till en motion beslutat att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att utfärda bestämmelser om ändringar i 35 kap. 5 första stycket i kyrkoordningen. Kyrkostyrelsen fick dessutom i uppdrag att tillsätta en utredning med uppgift att föreslå organisatoriska former för Svenska kyrkans arbete på andra språk än svenska. Svenska kyrkans bestämmelser SvKB 2008:4 om ändringar i kyrkoordningen har utfärdats och trädde i kraft den 1 januari Bestämmelsen rör rätten att tillhöra Finska församlingen i Stockholm. För närvarande pågår beredning av ett policydokument för Svenska kyrkans arbete på andra språk än svenska. En utredning i enlighet med Kyrkomötets uppdrag kan beräknas starta tidigast under Kyrkomötets skrivelse 2008:15 med EE 2008:8 Solenergi Kyrkomötet har med bifall till en motion beslutat att uppdra till Kyrkostyrelsen att finna former för att främja solenergi i kyrkobyggnader och möjliggöra solceller på kyrktak. Svenska kyrkan samarbetar med olika nationella aktörer inom energiområdet. Ett sådant samarbete sker med Statens energimyndighet (STEM) i projektet Spara och bevara och som avser forskning om energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader och hur man kan hantera byggnader och inventarier på ett varsamt sätt. Svenska kyrkan följer den omfattande forskningsutveckling och kunskapsuppbyggnad som sker inom området. En konkret teknikutveckling handlar om att det framöver kommer att finnas en form av tunn genomskinlig film som kan appliceras på byggnader och fönster 18

19 för att fånga solenergi. Detta skulle i en framtid göra det möjligt att ha solfångare på kulturhistoriska byggnader, utan att exteriören behöver påverkas i någon nämnvärd utsträckning. Under 2009 och 2010 erbjuds stiften att delta i en riksomfattande utbildningssatsning för inventering av nuvarande energislag och energiåtgång med förslag på energieffektivisering vad gäller främst kulturhistoriskt intressanta kyrkobyggnader, men även övrigt byggnadsbestånd. Kyrkokansliet samarbetar i detta utbildningsarbete med miljösamordnarna, stiftsantikvarierna och stiftsingenjörerna, Studieförbundet Sensus, Föreningen Etik och Energi samt Högskolan på Gotland. Under 2010 arrangerar Svenska kyrkan tillsammans med Riksantikvarieämbetet ett seminarium om hållbar energiutvinning och solceller som ett alternativ för uppvärmning av kulturhistoriskt skyddade byggnader. Vid seminariet medverkar bl.a. forskare inom området samt företrädare för Svenska kyrkan och kulturmiljövården. Skrivelsen är slutbehandlad. Kyrkomötets skrivelse 2008:21 med Kl 2008: 11 Kyrkans undervisning Kyrkomötet har med bifall till en motion beslutat att anta en nationell handlingsplan med utvärderingsbara kvalitativa och kvantitativa mål för Svenska kyrkans konfirmandarbete. Frågan bereds för närvarande tillsammans med stiften, i avsikt att undersöka förutsättningarna för en sådan handlingsplan. Utgångspunkterna är bland annat materialet i den stora konfirmandenkät som kyrkokansliet samordnar för stiftens räkning, en större europeisk konfirmandundersökning som blivit klar 2010, samt de förstärkta insatser som stiftens konfirmandansvariga kunnat medverka till genom de av Kyrkostyrelsen och samtliga domkapitel antagna riktlinjerna för Svenska kyrkans konfirmandarbete. Kyrkomötets skrivelse 2008:22 med Kl 2008:12 Inomkyrklig reflektion om vår folkkyrka Kyrkomötet har med bifall till en motion beslutat att initiera reflekterande, kompetenshöjande och identitetsstärkande samtal inom Svenska kyrkan om innebörden av att vara folkkyrka i vår tid. År 2009 arrangerade kyrkokansliets forskningsenhet ett symposium om kyrkosyn och Svenska kyrkans identitet idag. Under hösten 2010 kommer tre symposier att genomföras med anledning av att det gått 10 år sedan kyrka-stat reformen. Ett av dessa symposier arbetar explicit med folkkyrkobegreppet. Resultaten av detta symposium kommer att publiceras på Seglora smedjas webbplats. Forskningsenheten genomför dessutom under perioden en studie rörande luthersk kyrkoidentitet i ett globalt perspektiv ( Challengeges between partnerchurcher within the LWF family ). En delstudie inom ramen för detta projekt kommer särskilt att fokusera de nordiska folkkyrkorna. Beroende av utfallet av arbetet under hösten 2010 avser kyrkokansliet att pröva möjligheten att inom ramen för befintliga resurser skapa ett samtalsmaterial som kan användas för fördjupande samtal i stiften. Skrivelsen är slutbehandlad. 19

20 Kyrkomötets skrivelse 2008:25 med Kl 2008:15 Nationell samordning av kommunikation Kyrkomötet har med bifall till en motion beslutat att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda hur Svenska kyrkan kan starta och sända regelbunden webb-tv. Beredningen påbörjades under 2009, varvid ett pilotprojekt har satts igång i början av 2010, och flera församlingar har kontaktats. Målet är att undersöka hur den nationella nivån kan underlätta och bidra till rörlig bild på nätet. Kyrkomötets skrivelse 2008:27 med Kr 2008: 6 De ungas kyrkomöte Kyrkomötet har med bifall till en motion beslutat att uppdra till Kyrkostyrelsen att till Kyrkomötet 2010 föreslå former för ungas ökade delaktighet i Svenska kyrkan på nationell nivå t.ex. i anslutning till Kyrkomötet. Ärendet bereds i samverkan med Svenska kyrkans unga och flera olika vägar till ökad delaktighet prövas. Det är inte möjligt att i år fullständigt återrapportera till Kyrkomötet med förslag till förändringar av formerna för de ungas deltagande. En rapport föreligger, men dess förslag behöver beredas ytterligare, inklusive ställningstanden till behov av remissbehandling. Ett förslag avses bli presenterat vid 2011 års Kyrkomöte. Skrivelser från Kyrkomötet år 2007 Kyrkomötets skrivelse 2007:18 med Kl 2007:1 Behörighetsgivande utbildning för blivande kyrkoherdar Kyrkomötet har med bifall till Kyrkostyrelsens skrivelse 2007:5 beslutat om ändringar i 34 kap. 9 i kyrkoordningen samt övergångsbestämmelser för sökande till befattning som domprost eller kyrkoherde till utgången av år Svenska kyrkans bestämmelser SvKB 2007:6 om ändringar i kyrkoordningen har utfärdats med övergångsbestämmelser. Bestämmelsen innebär att det krävs genomgången kyrkoherdeutbildning för att anställas som kyrkoherde eller domprost. Bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari Kyrkostyrelsen har också fått i uppdrag att utarbeta en utbildningsplan för behörighetsgivande utbildning för blivande kyrkoherdar och förslag till finansiering. Kyrkostyrelsen fastställde i april 2008 utbildningsplanen för den behörighetsgivande utbildningen och utfärdade i juni Svenska kyrkans bestämmelser SvKB 2008:3 om utbildningsplanen. Bestämmelsen trädde i kraft den 1 juli En pilotutbildning om 15 högskolepoäng genomfördes under 2007 och 20 personer examinerades i januari Hösten 2008 startade två nya kurser och under vårterminen 2009 startade ytterligare en. Från 2009 genomförs kurserna som planerat, vilket innebär att fyra kurser ges per år. Varje kurs omfattar 24 deltagare vilket innebär 96 utbildade komministrar varje år. Stiften har indelats i grupper som dels utgör basen för antagningen till de olika kurserna, dels fungerar som referensgrupper för de universitetsinstitutioner som ska genomföra uppdragsutbildningarna. Enighet råder med stiften om hur utbildningen ska finansieras. Skrivelsen är slutbehandlad. 20

21 Skrivelser från Kyrkomötet år 2006 Kyrkomötets skrivelse 2006:1 med G 2006:7 När de antecknade försvinner Kyrkomötet har med bifall till en motion uppdragit åt Kyrkostyrelsen att bearbeta frågan om hur de som antecknats i Svenska kyrkans medlemsregister på grund av föräldrarnas kyrkotillhörighet ska nås av information om dop och kyrkotillhörighet innan 18-årsdagen. Beredning av ärendet pågår för närvarande. Målet är att arbetet ska leda till att unga och deras föräldrar nås med tydlig information och inspiration om kyrkans verksamhet samt erbjudande om dop, oavsett ålder. Pastorala, juridiska och kommunikativa förutsättningar för att nå målgruppen ska kartläggas och framgångsrika kommunikationssatsningar gentemot unga år ska studeras. I samråd med stiften har en strategisk kommunikationsplan utarbetats. Kyrkomötets skrivelse 2006:5 med Eu 2006:7 Ekumeniken och kyrkoordningen Kyrkomötet har med anledning av en motion beslutat uppdra åt Kyrkostyrelsen att göra en översyn av kyrkoordningen ur ett ekumeniskt perspektiv, överväga vilka behov av förändringar i kyrkordningen som kan finnas och återkomma till Kyrkomötet med eventuella förslag till förändringar i kyrkoordningen. Ärendet är under beredning. Då frågan inte endast berör enskilda bestämmelser utan även kan inverka på kyrkoordningens nuvarande struktur medför uppdraget ett större arbete. Hittills har en inventering av paragrafer i kyrkoordningen med ekumenisk bäring gjorts. Deras innehåll och inbördes relation kommer att analyseras. Skrivelser från Kyrkomötet år 2005 Kyrkomötets skrivelse 2005:18 med Eu 2005:2 Svenska kyrkans insatser under Årtiondet för att övervinna våldet Kyrkomötet har med anledning av Kyrkostyrelsens skrivelse 2005:5 beslutat att uppdra åt Kyrkostyrelsen att i det fortsatta arbetet med Årtiondet för att övervinna våldet initiera och lyfta fram verksamhet i Sverige för att minska våldet i samhället samt att lämna en slutrapport till Kyrkomötet En stor del av Svenska kyrkans insatser med anledning av ickevåldsårtiondet sker inom ramen för Sveriges kristna råd (SKR). SKR driver ett program för en ickevåldskultur, inriktat främst på barn och unga. Det synligaste uttrycket är Ickevåldsfonden, inrättad för tiden , som årligen premierar lokala nyskapande initiativ i vårt land där barn och unga får mötas och lära sig samverkan över kulturgränser, särskilt i storstädernas utsatta områden. Fonden får årliga anslag från Kyrkostyrelsen. SKR har också i övrigt ett arbete mot rasism och främlingsfientlighet vilket stöds av Svenska kyrkan med en rikskollekt. Det under 2008 avslutade SKR-projektet Andalusiska möten har gett viktiga positiva erfarenheter av ungas möten över religionsgränser. Även Svenska kyrkans aktiva deltagande i det ekumeniska följeslagarprogrammet i Israel och Palestina är ett led i arbetet mot våldet. Även inom kyrkokansliet pågår arbete för att bidra i arbetet mot våld, främst mot kvinnor och barn. Årtiondet har getts särskilt uppmärksamhet från ett 21

22 genderperspektiv. Forskning sker med inriktning på globala konflikter och religiösa motsättningar. Svenska kyrkan stöder med rikskollekt Kyrkornas världsråds program mot rasism och Kyrkornas kommission för migration i Europa (CCME), som bl.a. engagerar sig i våld och terror mot etniska minoriteter i Europa. Sedan 2005 har engagemanget för att övervinna våldet utvecklats i flera utåtriktade aktiviteter inom Svenska kyrkans internationella arbete. Ett projekt har inletts och genomförts med fokus på den politiska och humanitära krisen i Zimbabwe. Situationen i Zimbabwe uppmärksammades i Sverige särskilt i samband med att den anglikanske biskopen i Harare Sebastian Bakare fick regeringens Per Anger-pris i november 2008 på nominering av Svenska kyrkan. Priset delades ut i samband med de årliga MR-dagarna där Svenska kyrkan har en framträdande roll som medarrangör. Kyrkornas världsråd avser att avsluta årtiondet mot våld med en världsvid Peace Convocation på Jamaica Svenska kyrkan har nu att förbereda sitt deltagande och sitt bidrag där. Inför Peace Convocation har Kyrkornas världsråd skickat ut ett preliminärt förslag till en deklaration om rättvis fred för att inhämta synpunkter från medlemskyrkorna. Eftersom detta var ett steg på vägen i en process var det inte fråga om en officiell remiss. Synpunkter har lämnats från kyrkokansliet. Man har också aktivt deltagit i SKR:s arbete med att ta fram en svensk fredsdeklaration. Deltagande från Svenska kyrkan på Jamaica 2011 har budgeterats. KmSkr 2005:29 med B 2005:2 Årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2004 Kyrkomötet har med anledning av Kyrkostyrelsens skrivelse 2005:2 uppdragit åt Kyrkostyrelsen att klarlägga vad som är god revisionssed för Svenska kyrkans nationella nivå. Kyrkostyrelsen har i beredningen av ärendet sett behov av att lägga fram et sammanhållet förslag avseende revision för såväl församlingar och samfälligheter, som för stift och nationell nivå. Komplexiteten i frågan är betydande och berör bland annat olika aspekter på ansvar. Under hösten 2010 remitteras ett utkast till nya revisionsbestämmelser. Kyrkostyrelsen behandlar våren 2011 ett samlat förslag som svarar på frågan om vad som är god revisions- och granskningssed i Svenska kyrkan. Skrivelse från Kyrkomötet år 1998 Kyrkomötets skrivelse 1998:2 med G 1998: 2 Luthers Lilla katekes Kyrkomötet har gett dåvarande centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört om nyöversättning eller bearbetning av Den lilla katekesen och om dess plats i samlingsvolymen Den svenska psalmboken. Ärendet har överlämnats till Teologiska kommittén. En nyöversättning har gjorts av biskop Carl Axel Aurelius och Margareta Brandby Cöster. Denna har överlämnats till Kyrkostyrelsen tillsammans med en inledning och läsanvisningar. Skrivelsen är slutbehandlad. 22

23 Skrivelse från Ombudsmötet 1992 Ombudsmötets skrivelse 1992:7 med OG 1992:501 Översättning av psalmbok och kyrkohandbok till samiska Ombudsmötet har begärt att SFRV:s styrelse låter översätta psalmboken och kyrkohandboken till samiska. Skrivelsen överlämnades till dåvarande Församlingsnämnden för beredning. Nämnden konstaterade på ett tidigt stadium att översättningar av kyrkans böcker till samiska, något som pågått sedan år 1989, är ett långsiktigt projekt. Arbetet med att översätta psalmbok och kyrkohandbok till de samiska varieteterna pågår enligt redovisning till 2004 års kyrkomöte. Nya testamentet på lulesamiska gavs ut år Psalmbok, kyrkohandbok och evangeliebok kom ut på lulesamiska år Nordsamiskt psalmboksarbete beräknas vara färdigt under 2011, genom samarbete med Norska kyrkan, som nyligen översatt och gett ut den samiska psalmboken i Norge. De återstående översättningarna av bibeltexter till sydsamiska ligger något efter i tidtabellen men beräknas bli klara mot slutet av Begränsad tillgång till språkkunniga resurspersoner är skälet till förseningen. Dessa översättningar sker i samarbete med Norska kyrkan, Norska och Svenska bibelsällskapet och Finlands evangelisk-lutherska kyrka. 23