Naturstigen i Osbecks bokskogar

Transkript

1 Naturstigen i Osbecks bokskogar

2 Välkommen till en mycket vacker och värdefull miljö! Naturstigen tar dig med på en promenad i tid och rum. Vi vill visa något av allt det som Osbecks bokskogar har att erbjuda. Här finns unika naturvärden hand i hand med en spännande kulturhistoria. Genom årtusenden har lövskogar funnits här samtidigt som människor levt och färdats och satt sin prägel på landskapet. Lövskogar funnits med en obruten kontinuitet, områdets alla bäckar och källor tillsammans med en kalhaltig jord är några av de viktigaste förutsättningarna för den rika mångfalden. Ha en trevlig dag på åsen! Produktion: Länsstyrelsen i Halland, Naturvård Text och layout: HG Karlsson, Naturbildning HB Illustrationer: Stefan Gustafsson Omslagsbilder: Karin Hernborg Foldern kan beställas från: Länsstyrelsen, tel: 035/

3 När är bästa tiden? Många tycker att att det är som allra finast här när boken slår ut i början av maj. Andra föredrar hösten med alla sina färger och svampar. Men egentligen kan du komma hit vilket tid som helst på året här finns alltid något att se! Här finns mycket att upptäcka Naturstigen är markerad med en hermelin. På de högre stolparna finns det ett nummer som är kopplad till texten i denna broschyr. En karta lite grann från ovan I mitten av broschyren finner du en karta över naturstigen. 1. Fåglar som låter Redan när du klev ur bilen kanske du hörde busvisslingen från en nötväcka eller den svartvita flugsnapparens glada sång. Flugsnapparen vaktar om sommaren något av alla de bohål som finns i skogen. Han kör undan andra fåglar, men kan mycket väl tänka sig att ha flera familjer samtidigt. Det gäller att ligga i när man som flugsnapparen bara blir i genomsnitt 1,5 år gammal! Nötväckan är den enda fågel som kan klättra nedför en stam med huvudet före. Den murar igen sitt bohål med lera så att honan nätt och jämnt kan klämma sig in i springan. Sedan matar hanen sin käresta och trygga familj. I bokskogen trivs en fink med extra stor näbb det är Nötväcka stenknäcken. Med sin kraftiga näbb knäcker den både bokollon och körsbärskärnor. Den svirrar uppe bland trädkronorna likt en papegoja och låter som när man slår två stenar mot varandra.

4 2. Murar som möts och skiljer Här möts flera stenmurar. Den viktigaste är den stora rakt fram. Muren var en gräns mellan storgården Dömestorp och byn Allgustorp. Du står i den Gamle kohagen som hörde till Dömestorp och på andra sidan stenmuren hade Allgustorps bönder sina åkrar och ängar. Öppningen i stenmuren hade förr en grind för här gick vägen från slättlandet upp till Allgustorp. 3. Ett omtyckt träd Många kommer hit för de vackra bokarnas skull. De höga stammarna står likt pelare som bär upp en lövsal. Med sina vågräta grenar får de unga bokarna salen att glimra. Har du någon gång funderat över varför det är så lite växtlighet på marken i en bokskog? Det beror på att boklöv är sura vilket gör att jorden får ett lågt ph. Dessutom blir det mörkt under träden när boklöven är fullt utslagna. På så sätt lämnar de marken öppen för sina egna tåliga plantor uppkomna ur ett ollon. Kika upp mot höger. Där står några lustiga bokar vars grenar bildar buketter. Lite här och var på åsen finns det sådana här bukettbokar, som bildats genom påverkan från bete och hamling. Faktaruta Människan och boken Boken kom till Sverige för 3000 år sedan och sedan dess har vi människor haft ett gott förhållande till trädet. Medan eken var adelns träd var boken böndernas. Den gav god brännved och ollonen var bra föda åt svin. Även vi människor har ätit bokollon men i medicinskt syfte. Den som led av njursten ordinerades att tugga på ollon som ansågs kunna driva ut gruset. Tack vare att bokträ inte har någon särskild smak tillverkade man förr smörtunnor av bok och fortfarande gör man glasspinnar av det vackra ljusa trässlaget.

5 4. En historisk vy Från utsiktsplatsen här ovanför kan du blicka ut över Laholmsslätten. Idag är det en vy med stora böljande åkrar och många vindkraftverk. Under stenåldern och en bit in på bronsåldern låg det en havsvik vid åsens fot och dåtidens folk kunde paddla ända upp i höjd med Hasslöv. För tvåhundra år sedan såg Laholmsslätten helt annorlunda ut med vidsträckta ljunghedar och slåtterängar. Åkrarna var små, magra och svårbrukade. Landskapet var rikt på knotiga och grova ekar. Hallänningarna levde då under svåra förhållanden med återkommande missväxt och svält. Landskapet var dock med våra ögon naturskönt med en myllrande artrikedom. I de blöta markerna kring Stensån gick storken och slukade grodor och över skogen flög den stora skalbaggen ekoxe. Med det halländska undret från slutet av 1700-talet förändrades lanskapsbilden. Med nya redskap som vändplogen, omfattande dräneringar och genom att sprida märgellera på de sandiga hedarna kunde man omvandla den mesta av marken till produktiv åkermark. En av förgrundsgestalterna för det halländska jordbrukets modernisering var Peter von Möller, som vid mitten av 1800-talet ägde nästan all mark du ser breda ut sig nedanför åsen. 5. Högstubben Här står resterna av en gammal bok. Men trots att trädet är dött är det full av liv. Mängder av svampar och insekter finner här ett hem med lagom mjuk ved som ger skydd för både larv och vuxen. Tittar du närmare kan du finna pyttesmå hål i veden där nykläckta skalbaggar krupit ut. Andra som har adressen Högstubben bor här mest på sommaren. Det är den flugsnappare eller mes som har sitt bohål högt upp på andra sidan om stammen. Deras byggmästare var en hackspett som mejslat ut en liten enrummare. På stubben sitter det några fnösktickor de grå hårda svamparna med platt undersida. För forntidens folk var denna ticka en viktig del när man skulle göra eld. Det var härifrån man utvann fnöske en brun, torr fiberplatta där man fångade upp gnistan från slaget av stål mot flinta. Fnöskticka

6 Karta över naturstigen i Osbecks bokskogar 7 6 Stig mot Kungsrasten Stig mot Allgustorp

7 Väg mot Hasslöv

8 6. Odlingsrösen och bokar vända mot solen Har du sett alla högar med sten som finns lite här och där? Dessa kallas för odlingsrösen och de berättar att det förr i tiden legat små åkrar här. Det är forntidens bonde som kastat upp stenar i högar från de små odlingsytor som han hade mellan sina rösen. De största och minsta stenarna lät han vara. Du kan finna mer än tusen odlingsrösen här på åsens nordsluttning. Lyft blicken mot himlen och se hur bokarnas grenar sträcker sig ut mot hagen. Där mot söder finns det ljus de behöver för att binda solens energi och tillverka socker i sina löv. Det är det som kallas för fotosyntesen och på köpet får vi alla syre. Andas in! 7. Skålgropsstenen Om du härifrån följer stengärdesgården åt söder 30 meter finner du på andra sidan muren ett stenblock med en massa gropar på. Det är skålgropar och är en typ av hällristning. Det finns flera teorier om vad dessa upp till tre tusen år gamla ristningar haft för betydelse. Man har gissat att de använts i religiösa ceremonier, till exempel i fruktbarhetsriter. Förr kallade man skålgroparna för älvkvarnar eftersom de i folktron ansågs vara platser dit älvorna kom för att mala sin säd.

9 Det är inte så långt tillbaka i tiden som det fortfarande hände att folk gick till skålgropar och lämnade små offer genom att lägga mynt i groparna eller smörja in dem med fett. Genom dessa handlingar hoppades man att bli botad från sjukdomar, lyckas i olika företag eller att slippa gå hungrig. 8. Fikaplats med ekar, blommor och hålväg Nu kan det vara lagom med en fika under ekens slingrande grenar. Någon har räknat ut att så många som 1500 arter är beroende av eken och dess invånare. Fikaplatsen är dekorerad med höga växter som hässleklocka, skogssallat och strätta. Du finner även ett vackert gräs som kan bli mer än två meter långt, hässlebrodden. Och akta dig så att du inte fastnar i en kardborre dess runda frökapslar har fullt med hakar som fäster på allt i klädväg. På andra sidan om taggtråden finns det något som ser ut som ett långt dike. Det är en hålväg som har bildats av att många tunga fötter, hovar och klövar stretat sig uppför slänten. Faktaruta Odlingsterrasser Om du härifrån gör en avstickare upp till ruinerna efter byn Allgustorp kommer du att passera ett område med flera tydliga odlingsterasser. Dessa odlingsterrasser har bildats genom att bönderna här på åsen under mer än tusen år plöjt sina långsmala åkrar längs med sluttningen. Med tiden har marken blivit som stora trappsteg med tydliga kanter.

10 9. En viktig gräns Här passerar stigen en kraftig stenmur. Detta var en viktig gräns mellan det som kallades för inäga och utmark. Du står just nu i Allgustorps gamla inäga där åkrar, ängar och gårdar fanns. Utanför muren låg byns utmark där djuren gick och betade. Förr stängde man ute djuren idag gör vi tvärtom då vi låter kor, får och hästar gå i stängslade hagar. Om hösten sticker det upp svamp bland boklöven. Vackrast är nog den lilla ametistskivlingen med sin blålila färg. Känner du stanken av något dött kan det lika gärna vara en liksvamp. Med sin upprättstående fruktkropp sänder den ut starka dofter som lockar spyflugor och andra insekter som gillar as. Flugorna sprider sedan sporerna från svampen. Stinksvamp Ametistskivling 10. Bokar med signaler Många av de äldre bokarna häromkring härbärgerar många så kallade signalarter. De berättar att lövskogen haft en lång kontinuitet, vilket inte är så vanligt. Stora delar av Halland har under långa tider varit öppna med bara enstaka träd. Undantag finns och ett sådant är Hallandsåsens nordsluttning. Tack vare att här funnits lövskog obrutet sedan år har en mångfald av arter byggts upp och bevarats. Med 50 nationellt rödlistade arter och ytterligare 80 regionalt skyddsvärda arter rankas områdets artrikedom mycket högt i landet. Med en lupp i handen kan man med ett vant öga få se arter som bokporlav, sydlig blekspik och bukspolsnäcka. Vi kan dock alla njuta av de vackert draperade stammarna med gröna mossor. Bukspolsnäcka

11 11. Sumpig skog med stora naturvärden Nedanför stigen är det blött och näringsrikt en riktig sumpskog! Här trivs grodor och snäckor likaväl som Sveriges näst minsta fågel, gärdsmyg en kvick liten brun fågel som alltid håller stjärten upprätt. Gärdsmyg Växtligheten är även ovanligt frodig eftersom det strömmar ytligt näringsrikt vatten genom marken. Ståtligaste i undervegetationen är nog strutbräken. Med sina symmetriska trattar kan denna ormbunke bli över 1 meter hög. Betydligt mera anspråkslös är den lilla gullpudran. Den blommar om våren och namnet kommer från de citrongula bladen som omger de pyttesmå blommorna. Gullpudrans vanliga gröna blad liknar pelargonians. Fröna är som små rubiner och de ligger i en skål. När en regndroppe plaskar ned i skålen kastas fröna iväg och faller till marken där de kan gro. 12. Kol i botten Ovanför stigen kan du på marken skönja en skålform med en tydlig vall, ca 10 meter i diameter. Kikar du närmare kanske du upptäcker kol i jorden. Detta är en typ av kolbotten och den är inte är så gammal som man skulle kunna tro. Den är från andra världskriget och det man tillverkade här var kol till gengas. Eftersom det var svårt att få tag på bensin drevs många fordon av ett gengasaggregat som matades med kol.

12 Så här hittar du hit Från motorvägen E 20 far man mot Hasslöv. Efter 2 km tar du vid fotbollsplanen av till höger upp i allén. Följ sedan grusvägen upp till P-platsen.