Förord. Rapporten vänder sig främst till sjukvårdpersonal, forskare kring cancer, politiker och övriga beställarorgan.

Transkript

1 INNEHÅLL sida Förord Sammanfattande kommentarer Inledning Onkologiskt centrum... 4 Kansli Regionala cancerregistret... 7 Anmälan-registrering... 8 Uppgifter i registret... 8 Klassifikationssystem... 8 Uttag ur registret... 8 Statistiska beräkningar... 9 Befolkningspyramider... 1 Diagram - Hela regionen De vanligaste cancerformerna Åldersstandardiserad incidens och åldersspecifik incidens för cancer i olika organ Diagram regionens olika delar Regionens olika delar Antalet registrerade cancerfall per område Åldersstandardiserad incidens per område Åldersstandardiserad bröst och prostata incidens per område Tabeller 1 Antal fall per år Prevalenstabeller Antal fall per område... 43

2 Förord I denna rapport redovisas antalet nya cancerfall under period i Västra sjukvårdsregionen. Samtidigt visas tidstrender för cancerutvecklingen i regionen. Redovisning av prevalensen d.v.s. hur många som lever och som någon gång fått en cancerdiagnos ingår också. Ytterligare information om cancersjuklighet i Västsverige kan lämnas av Onkologiskt centrum. Rapporten vänder sig främst till sjukvårdpersonal, forskare kring cancer, politiker och övriga beställarorgan. Denna rapport har utarbetats av Ingmarie Johanson Biostatistiker Onkologiskt centrum Personer som har bidragit till rapportens skapande är: Erik Holmberg Systemanalytiker, Susanne Amsler-Nordin Byråassistent samt övrig personal vid Onkologiskt centrum 2

3 1. Sammanfattande kommentarer Denna rapport redovisar sjukligheten i cancer under diagnosåren delvis även Perioden används för att åskådliggöra den långsiktiga utvecklingen över tid. Under perioden registrerades totalt 44 3 nya maligna tumörer i Västra sjukvårdsregionen fördelat på 2 84 kvinnor och män. Befolkningar har olika åldersstruktur och för att kunna jämföra olika befolkningar används åldersstandardiserad incidens. Förändringen i incidens (antal tumörer per 1 invånare) kan ha flertal orsaker. När nya diagnostiska metoder eller screening införs så leder det till en övergående ökning av cancerincidens under ett par år. Om den nya diagnostiken upptäcker tumörer, som tidigare inte skulle upptäckts, så kommer det årliga tillägget att kvarstå. Om screeningmetoden i stället upptäcker förstadier till cancer (vilket är fallet för den gynekologiska cellprovskontrollen) så kommer cancerincidensen att minska. Cancertyper vars incidens troligtvis påverkats av sådana faktorer är bröstcancer, prostatacancer och livmoderhalscancer. För vissa cancertyper visar den förändrade incidensen sannolikt förändringar i livsstil och miljö. Detta gäller troligtvis cancer i magsäck (minskad incidens) samt lunga och hud (ökad incidens hos kvinnor, minskad incidens hos män). Skillnader i cancerincidens mellan land och stad (motsvarande regionens olika hälso-och sjukvårdsnämnder) kan sammanhänga med skillnader både i diagnostisk intensitet och i livsstil- och miljöfaktorer. 2. Inledning Epidemiologiska data har en central roll som kunskapsunderlag för hälsopolitiken på nationell, regional och kommunal nivå. De är givetvis också viktiga för forskning om sjukdomars utbredning och uppkomst. Denna rapport innehåller Västra sjukvårdsregionens cancerstatistik för åren Materialet för perioden har bearbetats och sammanställts i form av tabeller och diagram. Ytterligare uppgifter avseende klinisk eller histopatologisk diagnos, diagnosdatum, anmälande sjukhus eller klinik kan tas fram vid Onkologiskt centrum. I det regionala tumörregistret för Västra sjukvårdsregionen finns för närvarande drygt 44 maligna tumörer registrerade under perioden

4 3. Onkologiskt centrum Onkologiskt centrum i Göteborg började sin verksamhet år 1982 och har som ett viktigt ansvarsområde att föra regional tumörregistrering för Västra sjukvårdsregionen. Uppgifterna från det regionala cancerregistret och övriga Onkologiska centra i Sverige sammanställs av Epidemiologiskt centrum vid Socialstyrelsen som rapporterar nationella data och utger Cancer Incidens. Onkologiskt centrum har en styrelse som sorterar under Samverkansnämnden, ett politiskt organ för Västra sjukvårdsregionen och Norra Halland. Kansliet har fem huvuduppgifter: register, vård, statistik, IT och FoU. ONKOLOGISKT CENTRUM MÅL:Att förhindra/minska insjuknande, lidande och död i cancer med begränsade resurser Vårdprocesser Vårdprogram, kvalitetsregisterdata Utvecklingsprocesser IT Projektgrupp Register Vård Statistik IT FoU OC-kansli, personal och kompetensområden Arb.grupp Styrgrupp Kvalitetsråd OC-chef Regionalt Onkologiskt Råd OC-styrelse Beställarorganisationer Utförarorganisationer Samverkansnämnd 4

5 KANSLI Tfn: , (via SU/Sahlgrenska) Fax: mail@oc.gu.se Hemsida: Verksamhetschef Systemanalytiker Statistiker Statistiker Kvalitetssekreterare Vårdprogramsamordnare Byråassistent Assistent Assistent Assistent Gynekologiska cellprovsenheten: Verksamhetsansvarig Utvecklingsbarnmorska Nils Conradi Erik Holmberg Anna Genell Ingmarie Johanson Susanna Hedelin Ann-Sofi Isaksson Susanne Amsler Nordin Kerstin Carlson Lena Nilsson Licky Östman Björn Strander Mare-Liis Ryd STYRELSE 23 Samverkansnämden Kanslichef Jan-Erik Spek Ordförande Västra sjukvårdregionen SÄS Verksamhetschef Lena Appelgren NU-sjukvården Överläkare Martin Beran SU/Sahlgrenska Områdeschef Nils Crona Skaraborgsinstitutet Direktör Ingela Krantz SkaS Divisionschef Ingmar Melén Norra Halland Chefsläkare Carina Forsberg 5

6 REGIONALT ONKOLOGISKT RÅD 23 Urologi Adj. Professor Jonas Hugosson Ordförande Fakultetsrepresentant Professor Arne Wallgren ÖNH Verksamhetschef Hasse Ejnell Barnsjukvård Överläkare Ildiko Márky Internmedicin Överläkare Dick Stockelberg Kirurgi Överläkare Bengt Lindberg Kirurgi Överläkare Stig Holmberg Kirurgi Överläkare Lars-Gunnar Niklasson Kvinnosjukvård Överläkare Gunnar Paulsson Kvinnosjukvård Överläkare Magnus Hæger Internmedicin Överläkare Tryggve Månsson Internmedicin Överläkare Olle Lindqvist Omvårdnad Sjuksköterska Inga Niklasson Onkologi Överläkare Jan Nyman Onkologi Överläkare Jan-Henry Svensson Onkologi Överläkare Susanne Ottosson Geriatrik Specialistläkare Gunnar Eckerdahl Laboratoriemedicin Verksamhetschef Ola Nilsson Urologi Professor Jan-Erik Damber VÅRDPROGRAMORDFÖRANDEN Lungcancer Docent Bengt Bergman Cervixcancer och cervixdysplasier Vulva- och vaginalcancer Överläkare Lars-Åke Mattsson Cancer corpus uteri Ovarialcancer Muskulo-skletala tumörer Överläkare Örjan Berlin Esophagus cancer Verksamhetschef Hasse Ejnell Maligna lymfom Överläkare Sverker Hasselblom Cancer i urinblåsa, urinledare Överläkare Sten Holmäng och njurbäcken Prostatacancer Adj. Professor Jonas Hugosson Thyreoidea cancer Verksamhetschef Svante Jansson Primära hjärntumörer i CNS Överläkare Annika Michanek hos vuxna Myelom Överläkare Ulf-Henrik Mellqvist Maligna hudmelanom Överläkare Ulrika Stierner Bröstcancer Professor Arne Wallgren Cancer rekti Överläkare Björn Öjerskog 6

7 OMVÅRDNADSPROGRAMORDFÖRANDEN Hematologisk vård och omvårdnad av vuxna Sjuksköterska Anna Söderstrand patienter Omvårdnad av patienter med gynekologiska Sjuksköterska Inga Niklasson tumörsjukdomar Omvårdnad av kvinnor med bröstcancer Sjuksköterska Lena Niklasson 4. Regionala cancerregistret ANMÄLAN -REGISTRERING Enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 23:13 (M) skall samtliga nyupptäckta tumörer och tumörliknande tillstånd anmälas. Anmälningsplikten gäller vårdansvarig samt patologi-cytologiavdelningar och övriga kemiska laboratorier. Den dubbla anmälningsplikten minskar risken för bortfall då två av varandra oberoende anmälningar skall komma in. Eftersökning av saknade anmälningar sker när endast en anmälan har kommit in. Detta behöver göras på cirka 3% av alla anmälningar. Anmälan sker till respektive regionalt cancerregister vid de Onkologiska centra som finns i varje region. Onkologiskt centrum i Västra sjukvårdsregionens är genom avtal personuppgiftsbiträde för Västra Götaland och Norra Halland. Förutom alla maligna tumörer och maligna sjukdomar i blodbildande organ skall precancerösa förändringar och vissa tumörliknande tillstånd anmälas. Anmälan kodas och registreras i en databas. Kodning av diagnoser sker med gemensamma regler för hela landet. Databasen är tumörbaserad, vilket innebär att en individ kan förekomma med flera olika diagnoser. 7

8 UPPGIFTER I REGISTRET De uppgifter eller variabler som ska finnas i registret är uppräknade nedan. För de cancerformer med ett vårdprogram (ca 5% av tumördiagnoserna) finns en utökad registrering Personnummer Namn Kön Adress Hemort (län., kommun, församling) Diagnosdatum Klinisk diagnos Patologi/Cytologiavdelning Histopatologisk diagnos med mera detaljerade uppgifter som t.ex. tumörstatus, planerad eller given behandling och uppföljning. Preparatnummer Diagnosgrund Malign/Benign tumör Dödsdatum Dödsorsak Uppgift om cancern är ett obduktionsfynd Anmälande sjukhus Anmälande klinik KLASSIFIKATIONSSYSTEM Samtliga tumörer är kodade och registrerade enligt ICD-7 (International Classification of Diseases). Därutöver finns diagnoserna kodade i ICD-9 från 1987 och ICD-O/2 från Den histopatologiska diagnosen kodas enligt en 3-sifferkod som bygger på en internationell WHO-klassifikation (C24). Från och med 1993 kodas även denna med en utförligare 5-sifferkod SNOMED (The Systematized Nomenclature of Medicine). Kodförteckningarna finns tillgängliga på Onkologiskt centrums hemsida. Samtliga tabeller och diagram i denna publikation redovisar tumörens läge enligt ICD-7. UTTAG UR REGISTRET Information från cancerregistret är tillgängligt för sjukvårdspersonal, utredare, medicinska forskare och allmänhet. Data på individnivå utelämnas endast i specifika sammanhang. Onkologiskt centrum står gärna till tjänst och tar emot och utför beställningar. Cancerfall kan selekteras på grundval av samtliga variabler i registret och kan sedan presenteras som frekvenstabeller eller diagram. 8

9 STATISTISKA BERÄKNINGAR Tabeller och diagram i publikationen redovisar antalet registrerade tumörer per kön, ålder, diagnos och år. Som underlag för beräkningarna har antalet registrerade maligna tumörer i perioden använts. Diagnoser ställda först vid obduktion ingår i redovisningen. Åldersstandardiserade tal underlättar jämförelser mellan grupper med olika åldersstrukturer. Metoden kallas för direkt standardisering och korrigerar skillnader i åldersfördelning mellan undersöknings-och referenspopulationer. Rikets befolkningsmängd år 2 har använts som referenspopulation till beräkning av åldersstandardiserad incidens. I tidigare publikationer har befolkningen år 197 använts som referens. Detta medför att standardiseringen har högre aktualitet men att direkta jämförelser är olämpliga. De åldersstandardiserade incidenstalen förändras medan utseendet på kurvorna endast förändras marginellt. Motsvarande förändring har gjorts i Socialstyrelsens årliga publikationer. Det finns olika sätt att mäta förekomsten av sjukdom. Prevalens anger antalet sjuka i en viss sjukdom inom en viss population vid en given tidpunkt. Incidens (I) är antalet individer som fått en sjukdom inom en given tidsperiod dividerat med summan av den tid under vilken varje person i befolkningen är i riskzonen, se formel 1.1. Åldersspecifik incidens (I i ) visar vid vilken ålder risken är störst att utveckla cancer. Med ålder avses den ålder individen har vid diagnostillfället, se formel 1.2. Åldersstandardiserad incidens (I s ) anges oftast per 1 personår, se formel 1.3. Med personår avses den risktid en population har och skattas med medelbefolkningen kalenderårsvis Befolkningsmängden är medelbefolkningen d.v.s. medelvärdet av antalet invånare 31 december år 2 och antalet samma datum året innan. k  x i i= 1 I = k formel 1.1 b  i= 1 x i i I i = formel 1.2 bi k s vi I =  Ii formel 1.3 v i= 1 v = k  v i i= 1 x i = antal nya cancerfall i åldersklass i b i = befolkning i åldersklass i v i = referensbefolkning i åldersklass i. 9

10 Män Figur 1.1. Västra sjukvårdsregionens befolkning år 21 fördelat på ålder och kön Män Figur 1.2. Sveriges befolkning år 2 fördelat på ålder och kön 1

11 Bröst 26.6 Tjocktarm 8 Blodbildande organ 7.2 Hudcancer 6.2 Livmoderkropp 5.9 Andningsorgan 5.2 Malignt melanom 4.9 Urinvägarna 4.6 Äggstock,äggledare 3.9 Ändtarm,anus Procent Figur 2.1. De tio vanligaste cancerformerna täcker 76 % av alla cancerfall hos kvinnor. Perioden Prostata 31.8 Urinvägarna 9.2 Hudcancer 8.7 Blodbildande organ 8 Andningsorgan 7.4 Tjocktarm 7 Malignt melanom 4.4 Ändtarm, anus 4.2 Magsäck 2.6 CNS Procent Figur 2.2. De tio vanligaste cancerformerna täcker 86 % av alla cancerfall hos män. Perioden

12 Åldersstandardiserad incidens per 1 personår 8 7 Män Figur 3.1. Samtliga cancerdiagnoser i Västra sjukvårdsregionen ICD-7: Åldersspecifik incidens per 1 personår 4 Män Figur 3.2. Samtliga cancerdiagnoser åldersspecifik incidens 12

13 Åldersstandardiserad incidens per 1 personår Figur 4.1. Bröst ICD-7:17 Åldersspecifik incidens per 1 personår >85 Figur 4.2. Bröst , åldersspecifik incidens 13

14 Åldersstandardiserad incidens per 1 personår Figur 5.1. Livmoderhals ICD-7:171 Åldersspecifik incidens per 1 personår >85 Figur 5.2. Livmoderhals , åldersspecifik incidens 14

15 Åldersstandardiserad incidens per 1 personår Figur 6.1.Livmoderkropp ICD-7:172 Åldersspecifik incidens per 1 personår >85 Figur 6.2. Livmoderkropp , åldersspecifik incidens 15

16 Åldersstandardiserad incidens per 1 personår Figur 7.1. Äggstock, äggledare ICD-7:175 Åldersspecifik incidens per 1 personår Figur 7.2. Äggstock och äggledare , åldersspecifik incidens 16

17 Åldersstandardiserad incidens per 1 personår Figur 8.1. Prostata ICD-7:177 Åldersspecifik incidens per 1 personår Figur 8.2. Prostata åldersspecifik incidens 17

18 Åldersstandardiserad incidens per 1 personår 8 Män Figur 9.1. Andningsorgan ICD-7:162,163 Åldersspecifik incidens per 1 personår 3 Män >85 Figur 9.2. Andningsorgan , åldersspecifik incidens 18

19 Åldersstandardiserad incidens per 1 personår 6 Män Figur 1.1. Magsäck ICD-7:151 Åldersspecifik incidens per 1 personår 16 Män >85 Figur 1.2. Magsäck , åldersspecifik incidens 19

20 Åldersstandardiserad incidens per 1 personår 6 5 Män Figur Tjocktarm ICD-7:153 Åldersspecifik incidens per 1 personår 3 Män Figur Tjocktarm , åldersspecifik incidens 2

21 Åldersstandardiserad incidens per 1 personår 4 Män Figur Ändtarm och anus ICD-7:153 Åldersspecifik incidens per 1 person år 2 Män >85 Figur Ändtarm och anus , åldersspecifik incidens 21

22 Åldersstandardiserad incidens per 1 personår 8 Män Figur Urinvägarna ICD-7:18,181 Åldersspecifik incidens per 1 personår 35 3 Män Figur Urinvägarna , åldersspecifik incidens 22

23 Åldersstandardiserad incidens per 1 personår 4 Män Figur Malignt melanom ICD-7:19 Åldersspecifik incidens per 1 person år 12 Män Figur Malignt melanom , åldersspecifik incidens 23

24 Åldersstandardiserad incidens per 1 personår 8 Män Figur Hud (ej melanom) ICD-7:191 Åldersspecifik incidens per 1 personår 8 Män >85 Figur Hud (ej melanom) , åldersspecifik incidens 24

25 Åldersstandardiserad incidens per 1 personår 6 Män Figur Blodbildande organ och lymfoid vävnad ICD-7:2-29 Åldersspecifik incidens per 1 personår 25 Män Figur Blodbildande organ och lymfoid vävnad åldersspecifik incidens. 25

26 Åldersstandardiserad incidens per 1 personår 3 25 Män Figur Centrala nervsystemet ICD-7:193 Åldersspecifik incidens per 1 personår 35 3 Män Figur Centrala nervsystemet , åldersspecifik incidens. 26

27 Regionens olika delar Västra sjukvårdregionen omfattar Västra Götalands län (område 1-12) och norra delen av Halland (område 13). Regionsstyrelsen har beslutat om Västra Götalands län indelning. De lokala hälso-och sjukvårdsnämndernas geografiska indelning (1-12) är enligt följande: 1. Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal, Orust, Lysekil, 73 2 invånare. 2. Dals-Ed, Bengtfors, Åmål, Mellerud, Färgelanda, 45 4 invånare. 3. Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet, Uddevalla, invånare. 4. Tjörn, Stenungsund, Ale, Kungälv, Öckerö, 11 4 invånare. 5. Centrum och västra Göteborg (Centrum, Linnestaden, Majorna, Högsbo, Älvsborg, Frölunda, Askim, Tynnered, Styrsö), 29 1 invånare. 6. Lerum, Alingsås, Vårgårda, Herrljunga, 9 1 invånare. 7. Härryda, Mölndal, Partille, 12 invånare. 8. Bollebygd, Borås, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn, invånare. 9. Falköping, Skara, Vara, Essunga, Grästorp, Lidköping, Götene, invånare. 1. Mariestad, Gullspång, Töreboda, Karlsborg, Tibro, Hjo, Skövde, Tidaholm, invånare. 11. Hisingen (Torslanda, Biskopsgården, Lundby, Tuve-Säve, Backa, Kärra-Rödbo) 12 8 invånare. 12. Nordöstra Göteborg, (Gunnared, Lärjedalen, Kortedala, Bergsjön, Härlanda, Örgryte) invånare. 13. Norra Halland (Falkenberg, Varberg, Kungsbacka) invånare. Den numeriska benämningen 1-13 för respektive område används i denna publikation. Invånarantalet avser år

28 % % % 1 7.9% 9 8.% % 4.8% 2 3.% 3 9.3% 4 6.2% % 6 4.9% 7 6.6% Figur Områdets andel av registrerade cancerfall i Västra sjukvårdsregionen under , totalt 49 3 stycken. För områdesbeteckningarna se sidan Män Figur Antalet registrerade cancerfall i Västra sjukvårdsregionen under uppdelat på kön. För områdesbeteckningarna se sidan

29 Figur Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal, Orust, Lysekil Figur Dals-Ed, Bengtfors, Åmål Mellerud, Färgelanda Figur Vänersborg, Trollhättan, Figur Tjörn, Stenungsund, Lilla Edet, Uddevalla Ale, Kungälv, Öckerö Figur Åldersstandardiserad incidens per 1 personår inom respektive område. Totala cancerincidensen uppdelat på kön (blå kurva=män,röd kurva=kvinnor) åren Områdesbeskrivning se sidan

30 Figur Centrum och Västra Göteborg Figur Lerum, Alingsås, Vårgårda, Herrljunga Figur Härryda, Mölndal, Partille Figur Bollebygd, Borås, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn Figur Åldersstandardiserad incidens per 1 personår inom respektive område. Totala cancerincidensen uppdelat på kön (blå kurva=män,röd kurva=kvinnor) åren Område 5 åren Områdesbeskrivning se sidan 27. 3

31 Figur Falköping, Skara, Vara, Essunga, Grästorp, Lidköping, Götene Figur Mariestad, Gullspång, Töreboda, Karlsborg, Tibro, Hjo, Skövde, Tidaholm Figur Hisingen Figur Nordöstra Göteborg Figur Åldersstandardiserad incidens per 1 personår inom respektive område. Totala cancerincidensen uppdelat på kön (blå kurva=män, röd kurva=kvinnor) åren Område 11 och 12 åren Områdesbeskrivning se sidan

32 Figur Norra Halland Figur Åldersstandardiserad incidens per 1 personår inom respektive område. Totala cancerincidensen uppdelat på kön (blå kurva=män,röd kurva=kvinnor) åren Områdesbeskrivning se sidan

33 35 Prostata Bröst 35 Prostata Bröst Figur.2.1. Strömstad, Tanum, Sotenäs, Figur 2.2. Dals-Ed, Bengtfors, Åmål Munkedal, Orust, Lysekil Mellerud, Färgelanda 35 Prostata Bröst 35 Prostata Bröst Figur.2.3. Vänersborg, Trollhättan, Figur 2.4. Tjörn, Stenungsund, Lilla Edet, Uddevalla Ale, Kungälv, Öckerö Figur Åldersstandardiserad incidens per 1 personår i respektive område, uppdelat på Prostata- Bröstcancer och kön Områdesbeskrivning se sidan

34 35 3 Prostata Bröst 35 3 Prostata Bröst Figur 2.5. Centrum och Västra Göteborg Figur 2.6. Lerum, Alingsås, Vårgårda, Herrljunga 35 Prostata Bröst 35 Prostata Bröst Figur 2.7. Härryda, Mölndal, Partille Figur 2.8. Bollebygd, Borås, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn Figur Åldersstandardiserad incidens per 1 personår i respektive område, uppdelat på Prostata- Bröstcancer och kön Område 5 åren Områdesbeskrivning se sidan

35 35 Prostata Bröst 35 Prostata Bröst Figur 2.9. Falköping, Skara, Vara, Essunga, Grästorp, Lidköping, Götene Figur 2.1. Mariestad, Gullspång, Töreboda, Karlsborg, Tibro, Hjo, Skövde, Tidaholm 35 Prostata Bröst 35 Prostata Bröst Figur Hisingen Figur Nordöstra Göteborg Figur Åldersstandardiserad incidens per 1 personår i respektive område, uppdelat på Prostata- Bröstcancer och kön Område 11 och 12 åren Områdesbeskrivning se sidan

36 35 Prostata Bröst Figur Norra Halland Figur Åldersstandardiserad incidens per 1 personår totala cancerincidensen uppdelat på kön och regionens indelning åren Områdesbeskrivning se sidan

37 Tabell 1 Antal registrerade tumörer fördelade på ICD7 kod, kön och år för perioden DIAGNOS Kön Tot 14-Samtliga M Diagnoser K Läpp M K Tunga M K Spottkörtlar M K Munbotten M K Tandkött och M Munhåla övrigt K Mellan svalg M K Näs svalg M K Nedre svalg M K Läpp, munhåla M och svalg UNS K Matstrupe M K Magsäck M K Tunntarm inkl M tolvfingertarm K Tjocktarm M K Ändtarm och anus M K Lever och intra- M hepatiska gallgångar K Lever ej specificerad M som primär K Bukspottkörtel M K ÅR 37

38 DIAGNOS Kön Tot ÅR 158 Bukhinna M K Näshåla, mellanöra M och bihålor K Struphuvud och M stämband K Luftstrupe, luftrör M lunga och lungsäck K Lunga ej specificerad M som primär K Mediastinum M K Bröstkörtel M K Livmoderhals K Livmoderkropp K Moderkaka K Livmoder UNS,sarkom K Äggstock och äggledare K Genitalorgan K Prostata M Testikel M Genitalorgan M Njure M K Urinorgan M K Melanom i hud M K Annan tumör i hud M K Öga M K Centrala nervsystemet M K

39 DIAGNOS Kön Tot ÅR 194 Sköldkörtel M K Endokrina körtlar M K Ben och skelett M K Bindväv och annan M mjukvävnad K Övriga lokalisationer M ej specificerat läge K Non-Hodgk.Lymfon M K Hodgkins sjukdom M K Lymfatisk vävnad, M andra former K Myelom M K Lymfatisk leukemi M K Myeloisk luekemi M K Monocytluekemi M K Andra specificerade M leukemier och UNS K Polycytemia vera M K Myelofibros M K Totalt

40 Tabell 2 A: Antalet personer som var vid liv och levde i regionen och fick en cancerdiagnos under perioden B: Antalet personer som var vid liv och levde i regionen och fick en cancerdiagnos under perioden Period ICD7 Diagnos Kön A B 14- Samtliga diagnoser M K Läpp M K Tunga M K Spottkörtlar M K Munbotten M K Tandkött och M munhåla övrigt K Mellansvalg M K Nässvalg M K Nedre svalg M K Läpp, munhåla och svalg UNS M Matstrupe M K Magsäck M K Tunntarm inklusive M tolvfingertarm K Tjocktarm M K Ändtarm och anus M K Lever och intrahepatiska M gallgångar K Lever ej specificerad som primär M K 2 4 4

41 Period ICD7 Diagnos Kön A B 157 Bukspottkörtel M K Bukhinna M Näshåla, mellanöra M och bihålor K Struphuvud och M stämband K Luftstrupe, luftrör M lunga och lungsäck K Lunga ej specificerad M som primär K Mediastinum M K Bröstkörtel M K Livmoderhals K Livmoderkropp K Moderkaka K Livmoder UNS, sarkom K Äggstock och äggledare K Genitalorgan K Prostata M Testikel M Genitalorgan M Njure M K Urinorgan M K Hud melanom M K Annan tumör i hud M K Öga M K

42 Period ICD7 Diagnos Kön A B 193 Centrala nervsystemet M K Sköldkörtel M K Endokrina körtlar M K Ben och skelett M K Bindväv och annan M mjukvävnad K Övriga lokalisationer och M ofullständigt specificerat läge K Non-Hodgkin lymfom M K Hodgkin sjukdom M K Lymfatisk vävnad, M andra former K Myelom M K Lymfatisk leukemi M K Myeloisk leukemi M K Monocytleukemi M 3 26 K 1 27 Andra specificerade M leukemier och UNS K Polycytemia vera M K Myelofibros M K Totalt

43 Tabell 3. Antalet registrerade tumörer per område, kön och år uppdelat på samtliga diagnoser, prostatacancer och bröstcancer. Perioden För områdesbeteckningarna se sidan 27. Område Samtliga diagnoser 1997 Samtliga Prostata diagnoser K Bröstkörtel K M Område Samtliga diagnoser M Samtliga diagnoser K Prostata Bröstkörtel K Område Samtliga diagnoser M Samtliga diagnoser K Prostata Bröstkörtel K

44 2 Område Samtliga diagnoser Samtliga diagnoser Prostata Bröstkörtel K M K Område Samtliga diagnoser M Samtliga diagnoser K Prostata Bröstkörtel K