Bättre liv för sjuka äldre
|
|
- Gustav Lennart Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bättre liv för sjuka äldre Slutrapport 2015
2 Innehåll Inledning Sammanfattning Analys Kvalitetsregister Senior Alert Kvalitetsregister SveDem Kvalitetsregister Svenska Palliativregistret Läkemedel Kvalitetsregister BPSD Undvikbar slutenvård Ett gott exempel - Kramfors kommun Webbkollen Verktyg för chefer Slutord - Mäta för att veta - veta för att leda Utvecklingsledare och läkare som arbetat i Västernorrland med satsningen Bättre liv för sjuka äldre Anders Engelholm, Utvecklingsledare, Kommunförbundet Västernorrland E-post: anders.engelholm@kfvn.se Eva Sjöström, Utvecklingsledare, Landstinget Västernorrland E-post: eva.sjostrom@lvn.se Susanne Forsberg, Utvecklingsledare, Kommunförbundet Västernorrland Ann-Marie Westerlund, Utvecklingsledare & fältarbetare, Svenska Demensregistret och Kommunförbundet Västernorrland Anders Högström, Utvecklingsledare Senior Alert och Webbkollen, Landstinget Västernorrland Maria Nyh, Utvecklingsledare, Svenska Palliativregistret, Landstinget Västernorrland Britt-Louise Forsberg, Utvecklingsledare Senior alert och Webbkollen, Landstinget Västernorrland Annika Lönnroth, Länsutbildare BPSD-registret, Sollefteå kommun Katarina Sångberg, Länsutbildare BPSD-registret, Sollefteå kommun Christina Garneij, Länsutbildare BPSD-registret, Kramfors kommun Eva Oskarsson, Medicinskt ledningsansvarig läkare för Vårdval Medicinsk rådgivare i äldresjukvårdsfrågor, Landstinget Västernorrland Emelie Sörqvist Fagerberg, apotekare, Landstinget Västernorrland Slutrapporten för satsningen Bättre liv för sjuka äldre är producerad på uppdrag av Styrgruppen för Ledningskraft januari Texter: Producerade av projektets utvecklingsledare om inte annat anges. Sättning: Fredrik Kjellman Ölmerud tillsammans med utvecklingsledare. Bilder: Fria bilder och bilder tagna av utvecklingsledare i satsningen om inte annat anges. Tryck: Hemströms Tryckeri Härnösand januari
3 Inledning från styrgruppsordförande i Ledningskraft Äldresatsningen Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrlands län fortsätter Efter tre år med Ledningskraft i Västernorrland har utbildningsinsatser, lokala projekt och ett idogt arbete med kvalitetsregistren visat att det går att göra skillnad för de mest sjuka äldre. I vårt län har vi lyckats bra men det finns fortfarande gott om förbättringsområden. Onödig sjukhusvistelse, brist på särskilt boende och kontinuitet i läkarinsatser är några exempel. Vårt gemensamma arbete har satt de goda exemplen men även bristerna i ett sammanhang och än tydligare visat på nödvändigheten av samordnade insatser till målgruppen. Vad som fungerar visste vi nog redan. Samordning förutsätter samverkan som i sin tur förutsätter samsyn men även tillräckliga resurser. En gemensam bild av verkligheten underlättar. Vi behöver exempelvis bli bättre på att tidigt identifiera äldre personer som har särskilt stora behov av multidisciplinära vård- och omsorgsinsatser och vi behöver stimulera till att fler individuella, samordnade planer upprättas i samråd med den det berör den äldre personen med sammansatta vårdbehov. Ska vård och omsorg bota, lindra och skapa trygghet måste den äldre få hjälp av personal med rätt kompetens och vara väl informerad om vilket stöd och vilken hjälp det finns att få. Kontinuitet i läkar- och omvårdnadsinsatser är en framgångsfaktor. Ledning och styrning med brukar-/patientfokus är absolut nödvändigt. I detta ligger för oss att ständigt efterfråga resultat och fundera över effekten av våra insatser, inte minst den äldres rätt till ett värdigt liv trots skröplighet och sjukdom. Ledningen har också ett ansvar för att främja engagemang och samarbetsanda hos medarbetare i hela vårdkedjan. Insatser till de mest sjuka äldre är inget projekt utan ett prioriterat, långsiktigt och resurskrävande åtagande för oss alla. I detta arbete bör även fortsättningsvis en gemensam planering och gemensamma aktiviteter vara ett framgångskoncept. Anders Nelvig Vårdområdesdirektör Landstinget Västernorrland Anna-Stina Fors Sjödin Förvaltningschef Kramfors Kommun 3
4 Sammanfattning av satsningen Starten av satsningen Hösten 2010 lanserades kvalitetsregistren Senior Alert och Svenska Palliativregistret som nationella kvalitetsregister som skulle användas av samtliga vårdgivare i Sverige. I samma veva introducerades dessutom prestationsmedel inom den kommunala vården, vilket inte skett tidigare. De vårdgivare som registrerade flest patienter i registren fick mest pengar. I Västernorrland fanns hösten 2010 bara spår av registeranvändning, länet låg trea från slutet i Palliativregistret. Med små trevande steg genomförde länet den 1 oktober den första utbildningen (Palliativregisterkonferens 2010). Innan året var slut hade länet klättrat 11 platser till plats 17 av 31 län/regiondelar och klarade prestationsmedelsnivån på 40 procent. Senior Alert började användas och till länets hjälp ordnade Senior alert coach-stöd som var med och startade upp teamutbildningar. Fortsättningen 2011 Under 2011 fortsatte arbetet med spridning av Senior Alert och Palliativregistret. Utvecklingsledarna anordnade med hjälp av Senior Alert-coacher och Palliativregistrets Fältarbetare flera teamutbildningar för att komma igång med registeranvändningen. Antalet registreringar i Palliativregistret ökade och vid utgången av 2011 hade länet klättrat till en andra plats i landet av de som använde registret mest. Antalet riskbedömningar i kvalitetsregistret Senior alert steg från 707 stycken 2010 till 4331 stycken 2011 i Landstinget och kommunerna tillsammans. Nya utmaningar 2012 I överenskommelsen mellan staten och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) 2012 lades nya områden till inom demensområdet med BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Problem vid Demens), se sidan 22. Överenskommelsen innehöll även nya indikatorer kring olämpliga läkemedel till äldre, se sidan 21, och mål kring hur äldre kan få vård på rätt vårdnivå genom att minska återinskrivningar inom 30 dagar och undvikbar slutenvård, se sidan 24. I Västernorrland finns sedan lång tid tillbaka en tradition att minska olämpliga läkemedel till äldre. Redan 2006 började Landstinget och kommunerna samarbeta kring området och detta arbete fortsatte och förstärktes under Äldresatsningen. Mellan 2011 och 2014 har mer än 8000 personer över 75 år fått olämpliga läkemedel bortplockade i sina läkemedelslistor i Västernorrland. Detta märks tydligt genom att exempelvis antalet fallskador som krävt sjukhusvård har minskat i länet. Västernorrland är unikt vad gäller detta i landet enligt MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) som har Regeringens uppdrag att följa frågan. 4
5 Sammanfattning av satsningen 2010 när satsningen inleddes låg Västernorrlands län (kommuner och landsting tillsammans) bland de sista regionerna i landet i Svenska Palliativregistret. Hösten 2011 hade Västernorrlands län tagit ett steg upp till andra plats i landet med över 70 procent i täckningsgrad i Svenska Palliativregistret. Det mest lyckade resultatet i hela landet och i Västernorrlands län är minskningen av olämpliga läkemedel. 5
6 Sammanfattning av satsningen Kraven ökade 2013 till 2014 Under de två sista åren av Äldresatsningen har inga nya områden lagts till men kraven på länets vårdgivare har ökat för att utveckla vården om de mest sjuka äldre. Vårdgivarna har haft krav på sig att utveckla ett fungerande ledningssystem och utveckla samverkan på ledningsnivå mellan kommun och Landsting. Grunden är att med tydliga ledningssystem och samverkan mellan vårdgivarna skapas förutsättningar för ett långsiktigt arbete även efter satsningen har avslutats. Antalet utbildningar har ökat under 2013 och Under mätperioden oktober 2012 och september 2013 utbildades cirka 2300 personal och mellan oktober 2013 och september 2014 deltog cirka 3200 personal i utbildningar som arrangerats av utvecklingsledarna. Bara inom BPSD-området har över 400 medarbetare fått en tvådagarsutbildning i kommunerna och länet har gått från två länsutbildare till sju stycken certifierade utbildare som kan fortsätta genomföra utbildningar från 2015 och framåt. Länets kommuner är alltså självförsörjande vad gäller denna typ av utbildning. Länet har även under satsningen varit framgångsrik vad gäller basal utbildning inom demensområdet i Svenskt Demenscentrums webbutbildning Demens ABC. Länet har haft den högsta utbildningsökningen i landet vilket resulterade i att länets demensnätverk fick ta emot pris från Drottning Silvia Resultaten har inte låtit vänta på sig. Antalet demensutredningar som registrerats i Svenska Demensregistret (SveDem) har ökat från 105 stycken (mätperioden ) till 230 stycken (mätperioden ) och antalet vård- och hälsocentraler som arbetar med SveDem som verktyg har ökat. Nästan alla 31 vård- och hälsocentraler i länet är anslutna till registret och 19 av 31 registrerar Bild från överlämningen med drottning Silvia. regelbundet i SveDem. Även antalet bedömningar av demenssjuka med BPSD-problematik har ökat från 92 stycken (mätperioden ) till 821 stycken (mätperioden ). Det handlar om en ökning med närmare 800 procent. Vad blev inte klart under satsningen? Mycket arbete har utförts under satsningen. Det preventiva arbetssättet är väl spritt med hjälp av Senior Alert i länet i både särskilda boenden i kommunen och på vårdavdelningar inom sjukhusvården. Det är dock fortfarande stor skillnad vad gäller täckningsgrad i kommunerna, från 59 till 99 procent av alla äldre i särskilda boenden i olika kommuner som har en aktuell riskbedömning. I hemsjukvården återstår en hel del arbete vad gäller användning av Senior Alert och identifiering av äldre med risker för vårdskador. Det är även viktigt att fortsätta utveckla det teambaserade arbetet och följa att förebyggande åtgärder som ordinerats verkligen utförs. I Palliativregistret ses också stora skillnader inom länet. Kommunerna och landstingets medarbetare måste bli bättre på att ta del av de resultat som registerarbetet genererar. Där har chefer i första linjen i både kommun och landsting ett viktigt uppdrag. 6
7 Sammanfattning av satsningen Tre kommuner i länet klarade alla kraven i Senior Alert (grön). Härnösand, Ånge och Örnsköldsviks kommuner var nära 90 procent i täckningsgrad medan Sollefteå kommun hade en bit kvar till målet (gul). Alla länets kommuner är aktiva i BPSD-registret och antalet äldre med demenssjukdom som fått stöd via registret har ökat varje år sedan det infördes. Spridningsarbetet i demensregistret SveDem måste fortsätta - eftersom det ger stöd åt strukturen i den basala demensutredningen - så att alla äldre med en misstänkt demenssjukdom får sin ohälsa utredd. Detta är grunden för att rätt behandlingar och omvårdnadsåtgärder kan sättas in. Målet måste vara att alla vård- och hälsocentraler är aktiva i SveDem i länet. För att lyckas med detta kan mer utbildning behövas. I slutet av Äldresatsningen genomförde geriatriker Torgny Jarl en utbildningsturné tillsamman med utvecklingsledaren Ann-Marie Westerlund för att ge familjeläkarna kunskap om de olika demenssjukdomarna och dess behandling. Spridningsarbetet med BPSD-registret måste fortsätta och de särskilda boenden som arbetar med registret måste bli bättre på att följa sina resultat. 7
8 Sammanfattning av satsningen Målet måste vara alla äldre med en demenssjukdom får sina BPSD-symptom värderade minst en gång per år och att uppföljningar görs för att verksamheten ska kunna se att insatta åtgärder verkligen ger effekt. Inom området sammanhållen vård och omsorg där indikatorerna Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar ingår återstår mycket arbete. Något trendbrott har inte gått att se trots att några direkta åtgärder har genomförts. Verktyget Webbkollen Ring upp, se sidan 27, har använts för att ringa upp äldre inom 72 timmar som skrivits ut från sjukhusen. Drygt 1800 äldre har ringts upp under satsningens sista två år. Det är viktigt att analysera på avdelningsnivå de svar som de äldre lämnat så att stödet inför utskrivning kan anpassas på ett bättre sätt. Mottagandet i kommunen är viktigt och även samarbetet med primärvården. Inom satsningen har det genomförts ett delprojekt som hette Så mycket bättre i Kramfors och Sollefteå kommuner i samverkan med Sollefteå sjukhus och närliggande primärvård. Styrgruppen för satsningen har beslutat att en modell ViSam - som utvecklats i Örebro län bör införas i Västernorrland. ViSam är en samverkansmodell för vårdplanering och informationsöverföring och innehåller bland annat ett beslutsstöd i hemsjukvården. Målet är att testa modellen i Sollefteå- och Kramforsområdet under Landstinget Västernorrland kr kr kr kr Örnsköldsviks kommun kr kr kr kr Kramfors kommun kr kr kr kr Sollefteå kommun kr kr kr kr Härnösands kommun kr kr kr kr Timrå kommun kr kr kr kr Sundsvalls kommun kr kr kr kr Ånge kommun kr kr kr kr Summa kr kr kr kr Totalt har Västernorrlands län fått kr, alltså nästan 60 miljoner i prestationsersättning under äldresatsningen. 8
9 Sammanfattning Analys De mest sjuka äldre i Västernorrland - utdrag ur analysrapport Gruppen de mest sjuka äldre (MSÄ) är ingen homogen grupp utan flera. Gruppen MSÄ har ett stort sjukvårdsbehov och andelen äldre, äldre ökar i länet. Konsumtionsmönstret skiljer sig också åt mellan olika kommunområden och mellan sjukhusen i Västernorrland. Fler svårt sjuka äldre vårdas i ordinärt boende och har behov av både specialistvårdens, primärvårdens och kommunernas samlade kompetens. Bakgrund Andelen äldre ökar i Sverige och prognoser visar att år 2025 kommer en stor del av befolkningen vara mellan 50 och 90 år. 22 procent av befolkningen i Västernorrland är äldre än 65 år, motsvarande andel i resten av landet är 19 procent. Andelen i Västernorrland beräknas år 2020 öka till 25 procent. Antalet vårdplatser på länets sjukhus har minskat, likaså antalet särskilda boendeplatser i kommunerna. Det betyder att fler äldre med sammansatt sjuklighet och omvårdnadsbehov vårdas i ordinärt boende vilket ställer stora krav på kompetens i äldrevård och samverkan mellan vårdgivare för att göra livet bättre för våra mest sjuka äldre. Gruppen mest sjuka äldre I studien Bättre liv för sjuka äldre en kvalitativ uppföljning från SKL visar det sig att multisjuka äldre svarar för en stor del av slutenvårdskontakterna och kostnaderna. I Västernorrlands analys har vårdkonsumtionsmönstret försökt att kartläggas för de med stort behov av slutenvård. Avgränsning av gruppen mest sjuka äldre Någon eller flera av nedanstående kriterier ska vara uppfyllda: Fler än 19 dagar i slutenvården per år. Fler än 3 inskrivningar i slutenvård per år. Fler än 7 besök till specialistläkare i öppenvård per år. I Västernorrland innebär det 7000 personer tillhörande gruppen mest sjuka äldre (MSÄ). Diagnoserna i SKL:s kvalitativa uppföljning är valda utifrån vad som visats stå för en stor andel av undvikbar slutenvård. Aktuell data Antal personer 65 år och äldre samt antal vårdkontakter i Västernorrland under Alla personer Antal vårdkontakter personer Högsta medelåldern har kommunerna Kramfors, Sollefteå och Ånge. Lägsta medelåldern finns i Sundsvall och Timrå kommun. Samtliga av länets kommuner ligger över rikssnittet i medelålder. Gruppen Mest sjuka äldre är inte en homogen grupp, utan flera. 9
10 Analys Troligen är det så att många i gruppen MSÄ, som sviktar i någon av sina grundsjukdomar, felaktigt får urinvägsinfektion/cystit som diagnos vid inskrivning på sjukhus - på grund av ABU (bakterier i urinen utan symtom) - då det i många fall kan vara små variationer i grundsjukdomen som leder till att den sköra äldre patienten sviktar. Det kan konstateras att i ett antal vanligt förekommande diagnoser för gruppen MSÄ är antalet vårdtillfällen mer vanligt förekommande som vårdtyp jämfört med primärvårdsbesök och specialistbesök. Att notera är att i Västernorrland kan hemsjukvårdsbesök vara registrerat som hembesök och vice versa. Till besök räknas besök oavsett personalkategori. Kartläggning och analys av vårdkonsumtionsmönster för gruppen mest sjuka äldre (MSÄ) Procent MSÄ av total mängd 65+ i respektive kommun. Var söker gruppen MSÄ vård? Journalgranskning i primärvården På Hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik har två av hälsocentralens läkare, en geriatriker och en familjeläkare genomfört tre journalstudier under våren Syfte var att förbättra omhändertagandet av de mest sjuka äldre. A. Studie med utgångspunkt från SKL:s kriterier av mest sjuka äldre Antal: 78 personer (38 män och 40 kvinnor). B. Studie av personer, 75 år och äldre, som under någon del av 2012 varit permanent boende på SÄBO (särskilt boende). I gruppen ingår personer listade på HC Ankaret och studien innefattar även avlidna. Antal: 230 personer (64 män och 166 kvinnor). C. Studie av patienter som distriktssköterskorna har aktuellt hemsjukvårdsuppdrag för + bedömer har stora vårdbehov + behov av läkarkontakt regelbundet + är 75 år eller äldre + är listade för Ankaret vid observationstillfället. Antal: 99 personer (25 män och 74 kvinnor). Vilken diagnos belastar vilken vårdinstitution? Ovan kan vi se att av de som fått diagnosen diabetes har 30 % besökt primärvården och ca 85 % varit inskriven på sjukhus. Avgränsning av gruppen mest sjuka äldre. Multisjuka äldre (239 st) 1.3 eller fler kroniska diagnoser 2.Inlagd sjukhus 3 gånger eller fler senaste 12 mån (episoder) 3.75 år eller äldre 4.Haft hemsjukvårdsbesök Mest sjuka äldre 65+ (6761 st) Minst 1 av följande; 1.> 19 vårddagar 2.> 3 inskrivningar slutenvård 3.> 7 besök specialistvård Kriterier för avgränsning av gruppen multisjuka äldre (Multi) och gruppen Mest sjuka äldre (MSÄ). Inom parenteserna anges antalet i respektive grupp för Västernorrlands län. 10
11 Analys Det viktigaste fyndet är att patientgrupp B och C liknar varandra mycket, här finns primärvårdens mest sjuka äldre. Patientgrupp A har framförallt behov av fortsatt kontakt med sjukhusvården. Primärvårdens allra mest sjuka äldre gick inte att hitta i landstingets datorsystem. Endast nio av de 78 patienterna i grupp A fanns även i grupp C. Den viktigaste slutsatsen från dessa delstudier är att de personer som har ett behov av omfattande omsorg (> 25 tim hemtjänst/mån, alt. andra omfattande stödinsatser) är de som i första hand bör få ett särskilt omhändertagande. Demenssjukdom är den diagnos som tydligast signalerar att det finns behov av strukturerad uppföljning. Gruppen mest sjuka äldre (MSÄ) i primärvården liknar gruppen som bor i särskilt boende. MSÄ i primärvården bör i första hand få särskilt omhändertagande. 11
12 Kvalitetsregister Preventivt arbetssätt - Att förebygga vårdskador Redan vid den första äldreöverenskommelsen mellan regeringen och SKL 2010 lyftes det fram behovet av att minska antalet vårdskador genom ett preventivt arbetssätt där man riskbedömer alla äldre samt vidtar adekvata omvårdnadsåtgärder. Vårdskador kostar samhället stora pengar. Beräkningar av SKL i augusti 2014 visar på kostnader på över 8,4 milliarder kronor. Fallskador hos äldre är en betydande del av dessa kostnader och då är inte personens lidande medräknat. I Sverige beräknar vi att cirka människor dör varje år av vårdskador. Senior Alert Senior Alert är ett register som togs fram av Jönköpings läns landsting och som byggde på omvårdnad. I registret utförs en bedömning för risken för att falla, trycksårsrisk samt risken för undernäring. Från och med 2012 tillkom även riskbedömning gällande munhälsa och 2013 infördes en riskbedömning för blåsdysfunktion/inkontinens - men endast i primärkommunernas verksamhet. När riskbedömningen är gjord vidtar man adekvata omvårdnadsåtgärder för att förhindra att patienten drabbas av vårdskador på de olika riskområdena. Syftet hos SKL med att arbeta med Senior Alert var att kommuner och landsting skulle utveckla nya förebyggande arbetssätt som ökar möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg. Utveckling Under åren har antalet riskbedömningar hos länets kommuner och landstinget ökat och fler äldre har fått omvårdnadsåtgärder vidtagna för att minska risken för vårdskador. Genom att fler riskområden har tillkommit har kunskapen ökat då det gäller att vidta adekvata åtgärder för att förhindra vårdskador hos personalen som bedriver omvårdnad. I kommunerna är det främst inom särskilda boendeformer som man har riskbedömt. Inom landstinget har det funnits ett visst motstånd att införa registret trots att det redan 2009 togs ett beslut av dåvarande sjukhusdirektörer att alla enheter skulle använda det. Trots detta så har antalet riskbedömningar på sjukhusens vårdavdelningar ökat: 2010 gjordes 278 st riskbedömningar gjordes 695 st riskbedömningar gjordes 970 st riskbedömningar gjordes 2327 st riskbedömningar. Under 2014 fram till har det gjorts 2853 st riskbedömningar på länets sjukhus. Då hemsjukvården tidigare var ett ansvar för landstinget så påbörjades ett implementeringsarbete även inom primärvården men det var endast enstaka vårdcentraler som utförde riskbedömningar på personer i ordinärt boende. Efter kommunernas övertagande av hemsjukvården så är det ingen kommun som startat upp något arbete med att arbeta preventivt i ordinärt boende men många kommuner planerar att införa det. Resultat I primärkommunerna har det preventiva arbetssättet slagit igenom stort i de flesta kommuner då det gäller särskilda boendeformer. I nuläget är det tre av länets sju kommuner som klarar målvärdet att 90 procent av de boende är riskbedömda samt omvårdnadsåtgärder är vidtagna (se diagram på sidan 13). 12
13 Kvalitetsregister Andel personer som bor på särskild boende som är riskbedömda för att undvika vårdskador i länets kommuner Grön stapel betyder att man klarat målvärdet på 90 %. Antal gjorda riskbedömningar då det gäller fallrisk, risk för undernäring samt risken att får trycksår på länets sjukhus under perioden En utveckling som skett är att man via Senior Alert haft punktprevalensmätningar (PPM) gällande fall och trycksår på kommunala särskilda boenden. Under 2014 deltog alla kommuner i länet på minst en PPM-mätning. Inom landstinget har det som tidigare nämnts varit stora svårigheter och en del motstånd att införa tankesättet med ett preventivt arbetssätt och resultatet av detta kan vara att Landstinget Västernorrland hade flest trycksår av alla landsting i landet vid senaste trycksårsmätningen våren Ser man till nationella resultat i Senior Alert så finns det en fallrisk hos 65 procent av de äldre som riskbedöms. 45 procent har risk för ohälsa i munnen och 59 procent har risk för undernäring. Då det gäller trycksår så har ungefär var femte person (23 procent) risk för att utveckla detta. 13
14 Kvalitetsregister På grund av personalbrist (främst sjuksköterskor) samt många överbeläggningar och genom detta en ökad stress hos vårdpersonalen så har antalet riskbedömningar minskat inom den specialiserade vården inom landstinget (se diagram på föregående sida). Riskbedömningar munhälsa Då det gäller riskbedömningar gällande munhälsa som infördes under 2012 och antalet munhälsobedömningar har dessa ständigt ökat både i kommuner och på landstingens vårdenheter. Under våren 2014 genomfördes också utbildningar i munhälsobedömningar i samverkan mellan kommun och landsting på tre orter i länet. Riskbedömningar inkontinens Blåsdysfunktion/inkontinens är den senaste modulen i Senior Alert som endast finns inom kommunal verksamhet. Syftet är att hitta personer som har besvär med urinoch tarminkontinens samt göra utredningar som kan förbättra personens livskvalitet och hitta adekvata inkontinenshjälpmedel. Modulen har börjat användas av en del kommuner och här kan man lyfta fram Kramfors kommun som har genomfört cirka 100 riskbedömningar och har också utrett personers inkontinens samt vidtagit omvårdnadsåtgärder. Systematiskt arbetssätt - ledarskapet Huvudorsaken till att använda kvalitetsregister är att kunna ta ut statistik som man kan använda för att genomföra förbättringsarbeten. Utan dessa register finns det inte kunskap om vad vi gör och vi vet ej vilken kvalitet vi har på vården som ges till våra brukare/ patienter. Vid två mätningar under 2014 som utvecklingsledarna genomfört kan man finna att kommunerna kommit olika långt i att arbeta systematiskt. Furubackens äldreboende i Ånge använder resultat ur Senior Alert för att förbättra vården och det gör man genom att titta på sin statistik varje månad och har på så sätt kontroll på antal fall, trycksår och om någon riskerar att bli undernärd. Här kan personalen veta om till exempel fallen ökar och vidta åtgärder för att förhindra detta och på så sätt kan vården förbättras. Inom landstingets enheter är det väldigt få som har börjat arbeta systematiskt och använda all fakta som finns i registret. Här finns helt klart ett förbättringsområde och chefer på olika nivåer har ett mycket stort ansvar för att vidareutveckla detta. Ska vi förbättra vården och minska vårdskador som ger stort lidande och är resurskrävande måste högsta chefen ned till enhetschefsnivå efterfråga samt ta fram statistik från registren. Även politiker bör fråga efter resultat och det måste genomsyra en hel organisation så att antalet vårdskador kan minska på sikt. 14
15 Kvalitetsregister SveDem - förbättrad kvalitet genom datainsamling SveDem är ett nationellt kvalitetsregister för demenssjukdomar som följer patienten genom hela vårdkedjan. Deltagandet är kostnadsfritt. Syftet är att förbättra kvaliteten av Sveriges demensvård genom datainsamling. Målet är en likvärdig och optimerad behandling av patienter med demenssjukdom. SveDemresultat i primärvården Målet för Västernorrland var att alla vårdcentraler skulle vara med i SveDem och att minst 80 procent aktivt skulle registrera. 27 av 31 vårdcentraler (87 procent) är nu anslutna. 23 vårdcentraler (74 procent) har gjort någon eller flera grundregistreringar. 19 vårdcentraler (61 procent) har varit aktiva under grundregistreringar i SveDem efter ställd demensdiagnos skedde under perioden oktober september Uppföljningarna har tredubblats under samma tid jämfört med föregående mätperiod. Närmare 600 grundregistreringar är nu (årsskiftet 14/15) genomförda i SveDem. Negativ trend Tyvärr syns en negativt trend i minskat antal registreringar i okt - dec 2014 jämfört med motsvarande tid Andelen personer som diagnostiserats med Alzheimers sjukdom och erhållit behandling med kolinestrashämmande läkemedel - och som har registrerats i SveDem - har ökat från 2013 till 2014 med 2 procent. SveDems mål på minst 80 procent som får behandling har därmed uppnåtts precis. En fullvärdig basal utredning har utförts 2014 på 56 procent av de som registrerats i SveDem, en ökning med fyra procent sedan Bild på graf av antalet grundregistreringar 2012 samt Visste du att det finns ett länsnätverk för de som arbetar med stöd för personer med demenssjukdom i Västernorrland? Vi sprider kunskap, utbyter erfarenheter samt verkar för en bättre demensvård i länet. För mer information, kontakta: Eva Oskarsson, eva.oskarsson@lvn.se Ann-Marie Westerlund, ann-marie.westerlund@lvn.se Bild på graf av antalet uppföljningar 2012 och (Bilderna visar inte den faktiska aktiviteten då man hela tiden kunnat efterregistrera både grundregistreringar och uppföljningar. Data utplockat ) 15
16 Kvalitetsregister Nyttan med registret Ann-Marie Westerlund började arbeta som utvecklingsledare för SveDem våren Under åren har arbetet både utvecklats och utökats. Men hur började det? Jag började med att vara med vid chefsträffar för att sprida information om registret och få kontaktpersoner på enheterna. Jag har också besökt många av våra hälsocentraler för information och utbildningar gavs möjlighet att arbeta nationellt för SveDem med ansvar för de fyra nordligaste länen. Jag fick då mera tid för att hålla utbildningar samt att monitorera på de hälsocentraler som kommit en bit på väg. Monitorering innebär en granskning av uppgifterna som finns dokumenterade i journalen mot det som angivits i registret, en kvalitetssäkring helt enkelt. Data som registrerats i SveDem ligger bland annat till grund för en hel del forskning och därför är det viktigt med kvalitetssäkringen. Pilotprojekt med SveDem i särskilt boende (SÄBO) har startat på ett boende i Örnsköldsviks kommun. SÄBOmodulen i registret ger en möjlighet att bl.a kunna mäta enhetens vårdtyngd, ev. tvångs- och begränsningsåtgärder samt kvaliteten på omvårdnaden. Hur har registreringen mottagits? Jag tycker att vi kommit igång nu mot slutet. Nu pratar jag mera om nyttan av registreringen och hur man kan arbeta med sina resultat på enheten när jag är ute bland personalen. Men det är klart att det finns ett visst motstånd för ordet register. Vilka svårigheter ser du med registreringen? Att både läkare och kontaktperson skall fylla i sin del av formuläret gör att det finns risk att den ene avstår. För den som sköter Här syns Elisabeth Hansson Näsman i full färd med att fylla i registrets frågor tillsammans med utvecklingsledaren Ann-Marie Westerlund. själva registreringen blir det ett betydligt svårare och mera tidskrävande arbete att fylla i registret på nätet om uppgifter saknas eller skall sökas i journalen. Vad är den största nyttan som du ser det? Följer man registrets frågor har man strukturen klar för en basal demensutredning. Samt att systemet skapar en uppföljningslista (aktuell tid för årlig uppföljning) vilket bidrar till en minskad risk att patienten glöms bort. Men som med alla andra register gäller det att man använder sig av statistiken som registret skapar för att utföra förbättringsarbeten annars mister själva registreringen sin betydelse och risken finns att personalen inte finner någon mening med att registrera. Hur har du arbetat i övrigt med att sprida demenskunskap? Tillsammans med Torgny Jarl (geriatriker) har jag genomfört en utbildningsturné där 30-talet läkare och ca 20 distriktssköterskor 16
17 Kvalitetsregister Utan SveDems uppföljningslistor skulle det finnas risk att vi skulle missa uppföljningar. Listorna ger en bra struktur i arbetet. - Elisabeth Hansson Näsman, distriktssköterska och kontaktperson för SveDem vid hälsocentralen Ankaret. har utbildats i demensdiagnostik, medicinskoch omvårdnadsmässig behandling och bemötande. Utbildningstillfällen anordnade av läkemedelskommittén, kommunerna med flera har medfört att över 1000 vårdare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, biståndshandläggare, anhörigkonsulenter, chefer etc inom både kommuner och landsting har fått ta del av nyheter och kunskap inom området. Länsnätverksdagar för personal har genomförts 2 gånger/år. Länsnätverket grundades 2010 med Eva Oskarsson (geriatriker) som ordförande och har sedan dess haft träffar kontinuerligt. På dessa träffar möts personal med olika yrkesprofessioner, som på ett eller annat sätt arbetar med stöd, över de olika huvudmannagränserna. Deltagarna erbjuds ett unikt tillfälle att själva få stöd samt ta del av varandras verksamheter och utvecklingsidéer. Utvärdering av träffarna visar att personalen går därifrån fyllda med energi och lust att utveckla sin egen verksamhet. Fler än en gång har vi kunnat konstatera att broar byggts mellan landstinget och kommunerna för trots att man verkar i samma kommun känner man inte alltid till varandras verksamheter. En eller två gånger/månad har deltagarna i länsnätverket också fått nyhetsbrev innehållande omvärldsbevakningar, nyheter, information om utbildningar, ny forskning samt annan viktig information. Tillsammans med Eva Oskarsson har jag även arbetat med spridning och hjälp till framtagande av patientflöden (med start utredning/diagnos till att stafettpinnen blir överlämnad från primärvården till kommunen för stöd) samt uppgradering och spridning av vårdprogram för demens. Spridning av webbaserad utbildning - Demens ABC. Vilket gav länet pris av drottningen 2013 (läs mer på sid 6). Tack vare hårt arbete av flera aktörer ligger länet för närvarande på en hedrande andra plats över antalet utbildade i förhållande till antalet personer med demenssjukdom. Totalt har fyra inspirationsdagar hållits perioden samt en välbesökt utbildningsinsats för kommun/landstingspolitiker. Hur ser du på framtiden? Viktigast av allt är såklart ett botemedel för demenssjukdomarna men det kommer troligen att dröja många år innan det är ett faktum. Till dess är kunskap om omhändertagandet såväl medicinskt som omvårdnadsmässigt vårt allra viktigaste redskap. När det gäller SveDem hoppas jag att en övertankning av uppgifterna från journal till register kommer att kunna ske inom kort (spar personalresurser) samt att registret skall införas på SÄBO så att det kan fungera i hela vårdkedjan. Behovet av fortsatt handledning/utbildning av primärvårdens enheter är stort och nu när projektet upphör finns det inte resurser hos registret att åka ut på enskilda enheter eller att utbilda nya användare. Får jag önska helt fritt så vill jag se en bättre samverkan mellan huvudmännen för vård och omsorg. Vi behöver ha ett tydligare vårdflöde så att man inom professionerna kan hänvisa den sjuke och dennes närstående rätt på en gång. Det ska vara lätt att göra rätt. Och med rätt menar jag det som är till gagn för den enskilde med demenssjukdom och dennes närstående. 17
18 Kvalitetsregister Svenska Palliativregistret - för att vården i livets slutskede ska förbättras 2010 anställde Palliativregistret sju fältarbetare (sjuksköterskor) som tillsammans med länens utvecklingsledare runt om i landet skulle se till att göra skillnad för den döende äldre patienten. Västernorrland som delade jumboplatsen med Skåne fick en representant från registret för att hjälpa till med implementeringen. Beslut fattades i landsting- och kommunledningar i Västernorrland om att införa registrering i Svenska palliativregistret, mäta för att veta och därmed följa kvalitetsutvecklingen av omvårdnaden i livets slutskede. Implemetering av Svenska palliativregistret i Västernorrland Fältarbetare och utvecklingsledare gjorde informationsbesök på länets alla sjukhus, hälsocentraler och kommunala boenden för att starta igång mätningarna oavsett huvudman. Implementeringen blev en succé, mätningen av vården i livets slut ökade dramatiskt under 2011 och länet var näst bäst i riket på att mäta palliativ vård. Värdet av att analysera och utvärdera sina resultat Nästa utmaning tog vid, att få enheterna att följa upp sina resultat och att identifiera brister i den palliativa vården på den egna arbetsplatsen. Syftet med att registrera är att sedan titta på sina resultat för att möjliggöra förbättringar och nya rutiner i omvårdnadsarbetet där brister finns. Det är betydelsefullt att basera förbättringsarbete på mätning och för det behövs data från kvalitetsregister och kvalitetsindikatorer. När äldresatsningen startade 2010 var det få verksamheter i Västernorrland som mätte kvalitén i vårdens slutskede i relation till riket men redan 2011 såg det helt annorlunda ut. Vår främsta uppdragsgivare, patienten har rätt att få den bästa palliativa vården i livets slutskede. Patienten har också rätt att bli vårdad av personal som vet vilka omvårdnadsinsatser som är viktigast i palliativ vård. Med respekt för personens värdighet, integritet, självbestämmande och det sårbara hos personen i vårdsituationen är det betydelsefullt att ha kompetens i palliativa förhållningssättet och att känna till hur de fyra hörnstenarna i palliativ vård påverkar både patient och närstående på ett konkret sätt. 18
19 Kvalitetsregister Det fanns i början och finns fortfarande brister i den palliativa vården när det gäller smärtskattning sista veckan i livet. Smärta är ofta ett mycket laddat symtom för svårt sjuka, döende patienter, det symtom man ofta nämner och känner rädsla för. För att ge en god palliativ vård skall den döende kontinuerligt smärtskattas och på ett för individen anpassat sätt. Smärtskattning och smärtanalys i livets slut ska alltid ses utifrån ett helhetsperspektiv där patientens livskvalitet är i fokus. Diagrammen visar andelen registrerade dödsfall för respektive landsting alternativt regiondel för året 2009 samt sista kvartalet året Pilarna visar Västernorrlands plats i listan över landet. Aldrig är jag så sårbar som när jag är nyfödd och när jag är döende, någon annan måste vara lyhörd för mina unika individuella behov när jag inte kan eller orkar göra min röst hörd. Resultat av palliativ vård i Västernorrland Resultaten visade stora brister i länet när det gällde läkarinformation till patienten, samtalet mellan läkare och patient och närstående om vårdens inriktning och vilka behandlingsmöjligheter som erbjuds i det individuella fallet i livets slutskede. Enligt hälso- och sjukvårdslagen är detta en rättighet för varje patient oavsett tillstånd. Enligt registrering fick endast drygt hälften av de förväntat döende ett informerande samtal om inriktning på vården av sin läkare. Det finns brister i att ta reda på och planera vården i livets slut för den enskilde patienten. Att ta reda på var den sjuke själv önskar bli vårdad sin sista tid i livet och individuellt planera för att göra det möjligt att ge god palliativ vård på rätt nivå i livets slutskede. Bedömning av munhälsan utförs på procent av våra döende personer i länet men skall göras på alla. Munhälsan är starkt kopplad till livskvalitet i livets slut och det uppstår inte sällan besvär med rodnader, blåsor och svamp som behöver lindras för att det skall kännas bekvämt. Aktiviteter för utveckling av innehållet i den palliativa vården i Västernorrland Utvecklingsledare och fältarbetare gjorde tillsammans utbildningssatsningar i ämnet Brytpunktssamtal för både kommun- och landstingsenheter i södra och norra delen av länet. Specialkompetens i palliativ vård från det egna länet ansvarade för innehållet. Därefter följde utbildning i förbättringskunskap, vårdteam från kommunboenden och landstingsenheter utbildades gemensamt och SKL stöttade processerna. Deltagarna skrev planer på plats och gick hem och följde upp dem. De kallades senare till telefonmöten med fokus på förbättringar på den egna enheten. Många bra förslag på förbättrad palliativ vård kom upp men det visade sig dock att för lite tid avsattes för arbetet. Det är ett ledningsansvar att efterfråga utveckling och säkerställa vården för patienterna. Därmed tog vår nästa utmaning vid, att få chefer och ledare med på detta stora kvalitetsutvecklingsarbete. 19
20 Kvalitetsregister Palliativ vård har förbättrats i Västernorrland Under projektets gång har kvaliteten av den palliativa vården i livets slutskede förbättrats successivt i Västernorrland i både landsting och kommuner. Andelen mätningar, det vill säga registreringar av dödsfall, har minskat i Västernorrland det senaste året och ger därmed sämre förutsättningar att bevaka kvaliteten och dra slutsatser av statistiken. Den vårdtyp som i början av satsningen mätte vården i livets slut som allra minst var sjukhusavdelningarna i länet. De har dock den senaste tiden ökat andelen registreringar av dödsfall, det vill säga mäter vården i livets slut alltmer, och på flera håll har en omvårdnadsexpert/sjuksköterska fått i uppdrag att bevaka omvårdnadsutvecklingen av den palliativa vården jämte sitt ordinarie arbete på avdelningen. Att som chef delegera uppgiften att ta fram resultaten och titta på dem tillsammans vid arbetsplatsträffar eller liknande har varit mycket lyckat på flera ställen. Man får tillsammans reflektera över den vård som givits till de döende. Samtidigt kan man lyfta fram omvårdnadsfrågor för flera personalkategorier tillsammans och skapa en samsyn av den palliativa vården. RCC-Norr (Regionalt cancercentrum) har på uppdrag av Norrlandstingens regionförbund tagit fram en utbildning i allmän palliativ vård där man i fem kapitel försöker ge deltagaren mer kunskap om palliativ vård och etik, symtomlindring, omvårdnad, strukturerat arbetssätt och hur man bemöter närståendes behov. Allt sker via internet, inloggningsuppgifter får man av sin närmsta chef. Efter genomgången utbildning får deltagaren göra ett kunskapstest. Resultatdiagrammen visar åren 2011 och 2014, det röda fältet är målet för respektive kvalitetsområde, det gröna fältet är uppnådd palliativ vårdkvalitet för den aktuella enheten/enheterna. Fortsatt utveckling av vården i livets slutskede för den döende äldre människan För att bevaka och utveckla kvaliteten av vården i livets slutskede krävs att ledare och chefer efterfrågar omvårdnadskvalitet. För att vi på bästa möjliga sätt skall tillgodose de unika individuella behov hos dem vi möter i vården som befinner sig i sent palliativt skede måste vi ständigt mäta och göra förbättringar för att säkerställa en god och värdig död, det angår oss alla, vi skall alla dö! Alla som någon gång vårdar döende patienter skall genomföra utbildningen. 20
Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:
Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel
Läs merBättre liv för sjuka äldre
Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och
Läs merwww.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg
Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merPresentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre
Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Presentationen Innehållet i satsningen Resultat så här långt Primärvårdens roll för äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet 1 Äldresamordning
Läs merTjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har
Läs merHandlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland
Antagen av SocialKOLA 2014-06-13 Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland Bakgrund Beredningsgruppen för SocialKOLA i Västernorrland (Socialchefer eller motsvarande från länets
Läs merGenomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015
Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:
Läs merMÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova
BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad 7-- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa
Läs merBättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014
KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs
Läs merHandlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland
Antagen av Beredningsgruppen för SocialKOLA 2013-02-27 Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland Bakgrund Beredningsgruppen för Social-KOLA i Västernorrland (Socialchefer eller
Läs merAktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre
Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen
Läs merDemenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk
Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Karlstad 28 april 2015 NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nya Perspektiv- äldres hälsa Madelene Johanzon Regional handlingsplan
Läs merTrygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar. Handlingsplan
Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar Handlingsplan Äldresatsningen i Norrbotten: nllplus.se/battreliv Grundläggande information Bakgrund: årliga överenskommelser staten SKL 2013 fokus på Sammanhållen
Läs merMÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova
BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad -- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära
Läs merInga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013
Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt
Läs merSocialdepartementet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre
Socialdepartementet Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet Socialdepartementet Äldresamordning Förbättra vården och omsorgen för de
Läs merBättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014
Struktur Aktivitet Tidplan Roller och ansvar Uppföljning Styrning och ledning Utvecklingsarbetet om Bättre liv för sjuka äldre ska förankras i de strukturer för styrning, ledning och samverkan som finns
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan. Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Bättre liv för sköra äldre i Kalmar län Strategi och handlingsplan 2019 2020 Samordnande äldregrupp
Läs merProjekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Läs merResultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012
Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 1. Hemsjukvård Insatserna för patienter i hemsjukvården ska vara sammanhållna för att skapa en trygg vård i hemmet. För att nå det ska samordnade
Läs merBättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN
Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra
Läs merAVÄ rapport Bättre liv
VOHJS mål 2014 God vård i livets slutskede Mått 2014 registreras 70 % eller fler av dödsfallen bland befolkningen i Svenska palliativregistret. I genomsnitt 10 % förbättring har uppnåtts på de tre indikatorerna,
Läs merRegistret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan
Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,
Läs merImplementering av kvalitetsregister inom demensvården i Trelleborgs kommun.
Implementering av kvalitetsregister inom demensvården i Trelleborgs kommun. Författare Kristina Edvardsson, demenssjuksköterska Trelleborgs kommun Ann-Katrin Edlund, Landskoordinator, SveDem Eva Granvik,
Läs merAktivitet och status Röd text = prioriterat O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre
Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 121001 Resultat för åldersgruppen
Läs merBättre liv för sjuka äldre
Bättre liv för sjuka äldre Alla län/regioner i Sverige deltar Från Jönköpings län deltar 3 team Esther ledningskraft Herman och Brita KLASledningskraft Länets samtliga kommuner är representerade http://www.skl.se/vi_arbetar_med/socialomsorgochstod/aldre/ledningskraft
Läs merBättre liv för sjuka äldre. Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom
Bättre liv för sjuka äldre Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom Varje system är perfekt designat för att ge det resultat det ger. Donald Berwic Vi har systemproblem i vården av sjuka äldre Den öppna vården
Läs merGod vård för äldre i Sörmland 2015
God vård för äldre i Sörmland 2015 Uppföljning av målen Anita Segring, utvecklingsledare 1 Uppföljning av målen God vård för äldre i Sörmland 2015 Innehåll God läkemedelsbehandling... 2 Eskilstuna... 2
Läs merLänsövergripande aktivitetsplan 2014 för ett långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre
Bilaga 1 till Handlingsplan, Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland Länsövergripande aktivitetsplan 2014 för ett långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre Kommuner och
Läs merFÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS Bilaga: 1. Handlingsplan för bättre liv för sjuka äldre
Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-04-04 VOHJS14-026 14 Handlingsplan för bättre liv för sjuka äldre, fastställelse av Gemensamma
Läs merSenior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län
Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med
Läs merVård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Läs merHandlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för
Läs merAktivitet och status Röd text = prioriterat O= EJ PÅBÖRJAT O= PÅGÅRO= KLART OPilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre
Uppföljning 09 17 Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 121001 130930 Resultat för åldersgruppen 65 år, utom för läkemedel (se nedan) Sammanhållen
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelsen handlar om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka
Läs merVårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
Läs merResultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Västra länsdelen mätperiod 2014
Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Västra länsdelen mätperiod 2014 Riskbedömningar i särskiltboende 90% 2015-01-26 11 av 12 kommuner klarar målet! PPM mätningarna
Läs merUtifrån överenskommelse om den nationella satsningen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
LOKAL HANDLINGSPLAN Utifrån överenskommelse om den nationella satsningen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 En lokal överenskommelse har tagits fram mellan representanter från hälso-
Läs merStrategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018
Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Inledning Under åren 2011-2014 har det pågått en satsning kallad Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Denna satsning med
Läs merRedovisning av hälso- och sjukvård per den 30 juni 2017
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-08-31 Sida 1 (1) Diarienr AN 2017/00214-1.3.5 Sociala nämndernas förvaltning Ann Östling Epost: ann.ostling@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden 2017 Förslag till beslut Äldrenämnden
Läs merÅrsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018
Årsrapport Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland. Tre planer som hänger ihop 5 gemensamma fokusområden 1.1. SIP- samordnad
Läs merNyhetsbrev december 2012
Nyhetsbrev december 2012 Nu lackar det mot jul och klapparna till landstinget och kommunerna i form av prestationsersättning finns nu för varje huvudman att fakturera SKL. Summan för varje kommun redovisas
Läs merRevidering av handlingsplan för bättre vård och omsorg för äldre i Sörmland
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(1) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Johan Karlsson Administrativa enheten +46155245000 2016-04-12 NSV16-0019-1 Ä R E N D E G Å N G Nämnden för samverkan kring socialtjänst
Läs mer5 % Journal. primärvård Punktmätning 1 g/år i kommunerna. personer 65 år äldre. Implementera arbetssätt medicinska vårdplaner i verksamheterna
1 Indikatorer och Måltal för Skaraborg 2016-2018 Samverkan geriatrik, demens och palliativ vård Dokumentet ska fungera som en vägledning äldrearbetet i Skaraborg. För fokusområden som berör det direkta
Läs merGemensam strategisk plan Bättre liv för sjuka äldre , med handlingsplan för 2015
Gemensam strategisk plan Bättre liv för sjuka äldre 2012-2015, med handlingsplan för 2015 Reviderad 2014-12-05 Antagen av Välfärdsberedningen den 2014-12-19 Välfärdsberedningen 2014-12-19 1 Oskar, 86 år
Läs merDet goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.
Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Regional handlingsplan 2014 2015 med särskilt fokus på de mest
Läs merDemens Anna Edblom Demenssjuksköterska
Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens en folksjukdom Demens, ett samlingsnamn för nästan 100 olika sjukdomstillstånd där hjärnskador leder till kognitiva funktionsnedsättningar. 160 000 människor
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Uppföljning av det systematiska förbättringsarbetet - sammanställning av enkät till förstalinjens chefer Hela länets svar = ca 100 enheter
Läs merArbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015
Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merDatum 2014-04-15. Äldrenämnden
fa.jo Uppsala " KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Carina Kumlin Datum 214-4-15 Diarienummer ALN-214-239.3 Äldrenämnden Handlingsplan 214 - Bättre liv för sjuka äldre Förslag till beslut
Läs merBättre liv för sjuka äldre
Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 i Uppsala län Vård-och omsorgsförvaltningen i Enköpings kommun. Foto: IBL Bildbyrå. Formgivning: Ida Ingemarsson Sedan 2010 har
Läs merBättre liv för sjuka äldre- i Sjuhärad, Södra Älvsborg
Bättre liv för sjuka äldre- i Sjuhärad, Södra Älvsborg AKTIVITETSPLAN för hösten 2012, Sjuhärad, Södra Älvsborg Allmänt: Nedan följer de mål och aktiviteter som är planerade under höstterminen 2012, inom
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016
Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs merSammanhållen Vård- och omsorg Om de mest Sjuka äldre. Handlingsplan för södra länsdelen
Sammanhållen Vård- och omsorg Om de mest Sjuka äldre Handlingsplan för 2014-2015 1 BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE uppgift att bryta ner den länsövergripande handlingsplanen till länsdelsnivå med aktiviteter.
Läs merFast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård
Fast vårdkontakt.. verktygen i Äldresatsningen! Staben för verksamhetsutveckling 4 enheter! Enhet för läkemedel Enhet för säkerhet, användarnära IT MT Enhet för patientsäkerhet Enhet för ehälsa kvalitet
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merTemagrupp Äldre. Strategi Att stärka och systematiskt förbättra samverkan i vård och omsorg för äldre.
Temagrupp Äldre Äldre med sjukdom/funktionsnedsättning ska känna att vård, stöd och omsorgsinsats är tillgänglig, trygg, säker och samordnad av kommun, primärvård, sjukhus och tandvård. Strategi Att stärka
Läs merBättre liv för sjuka äldre
Bättre liv för sjuka äldre GEMENSAM STRATEGISK PLAN Med handlingsplan för 2014 Reviderad 2014-02-20 Antagen av Välfärdsberedningen den 2014-02-21 Oskar 85 år Ett långt arbetsliv som lantbrukare gör sig
Läs merBättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013
Bättre liv för sjuka äldre Överenskommelsen 2013 Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg God läkemedelsbehandling för äldre Preventivt arbetssätt God vård
Läs merBättre liv för sjuka äldre i Jönköpings län
Bättre liv för sjuka äldre i Jönköpings län Struktur för ledning och styrning i samverkan Läns-LAKO KOLA-grupp Chefsgrupp Barn och unga Psykiatri och missbruk Äldre Folkhälsa Funktionsnedsättning ehälsa
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Bättre liv för sjuka äldre i Kalmar län 2010-2014 En resa för att förbättra vård och omsorg God
Läs merResultattavlor. Äldresatsningen i Sjuhärad/Södra Älvsborg Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Västra Götalandsregionen
Västra Götalandsregionen Resultattavlor Äldresatsningen i Sjuhärad/Södra Älvsborg 1 oktober till 30 september -07-30 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Förklaring till resultattavlorna i Bättre liv för sjuka
Läs merGenomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland
Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Kontaktperson Charlotte Bliesener Falkenström Avgränsning: Genomförandeplanen
Läs merBakgrund. Den första handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland gällde under åren Länk
Bakgrund 2010 2011 2012 2014 2016 Mellan åren 2010 till 2014 träffade staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) överenskommelser om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov
Läs merResultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Mätperiod Annika Jansson Projektmedarbetare
Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Mätperiod 2014 Annika Jansson Projektmedarbetare Täckningsgrad på SÄBO 2013-10-01 tom 2014-02-28 + 3% - 2% - 2% -12% Vårdprevention
Läs merBilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar
Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är
Läs merHandlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för
Läs merBättre liv för sjuka äldre. Maj Rom
Bättre liv för sjuka äldre Maj Rom Aktuella problem Framtida utmaningar Begränsade resurser Bättre liv för sjuka äldre Ett nytt arbetssätt - Förebyggande - Evidensbaserat - Strukturerat - Kunskap om resultat
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Samordnande äldregrupp- Nyhetsbrev augusti 2016 ÄÄldregruppenpen pen Äldre Arbetsgrupp MUNHÄLSA
Läs merNuläge lokalt. Aktivitet Indikator Måltal. Måltal lokalt. Resultat. Skaraborg 5 % hälso och sjukvård Andel listade patienter 65 år och äldre som
1 Lokal handlingsplan mellan Kommun och Primärvård Område: Datum: Den lokala handlingsplanen är framtagen utifrån den länsgemensamma Det goda livet för de mest sjuka äldre i Västra Götaland. Handlingsplan
Läs merBättre liv för sjuka äldre SN-2012/296
Rolf Samuelsson Ordförandeförslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2012-08-28 SN-2012/296 Socialnämnden Bättre liv för sjuka äldre SN-2012/296 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna
Läs merBättre liv för sjuka äldre. Utvecklingskraft Jönköping 9 maj 2012 Maj Rom
Bättre liv för sjuka äldre Utvecklingskraft Jönköping 9 maj 2012 Maj Rom Aldrig förr har så många äldre fått del av så mycket sjukvård med så goda resultat som idag. Kommuner och landsting är kommunicerande
Läs merNationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning
Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011
Läs merHandlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet
Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå
Läs mer13/16 Revidering av handlingsplan för bättre vård och omsorg för äldre i Sörmland
Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-04-22 NSV16-0019-3 13/16 Revidering av handlingsplan 2015-2016 för bättre vård och omsorg för
Läs merGrundkrav - Bättre liv för sjuka äldre VOHJS13-031, VOHJS 15/13 Bilaga 1 Handlingsplan, sid 1 Samtliga huvudmännen
ÖK målområde Resultat Mått Läns-mått nuläge Länsmål Hur mäter vi? Uppföljning Grundkrav - Bättre liv för sjuka äldre VOHJS13-031, VOHJS 15/13 Bilaga 1 Handlingsplan, sid 1 Samtliga huvudmännen Att samtliga
Läs merUppdaterad
Uppdaterad 217-4-25 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Betalningsansvariga dagar Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Antipsykotiska läkemedel
Läs merSkånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015
Datum: 150302, rev 150313 Märta Hjelmér. Närsjukvårdsstrateg, Kristina Olsson, Närsjukvårdsstrateg Sofia Ljung, Chefs- och verksamhetsutvecklingsstrateg, Ann Svensson, Chefssjuksköterska Karin Hesselgard,
Läs merStrategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2015-03-05 Sida 60 (65) 40 Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Under åren 2011-2014 har det pågått en nationell satsning kallad
Läs merMulti7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.
Multi7 Sammanhållen vård och omsorg för äldre Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den
Läs merRegional handlingsplan för bättre liv för mest sjuka äldre SN-2014/151
Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-05-12 SN-2014/151 Socialnämnden Regional handlingsplan för bättre liv för mest sjuka äldre SN-2014/151 Förslag till beslut
Läs merVÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet
VÄGLEDNING Checklista demens Dagverksamhet Checklistan är ett arbetsredskap och ett hjälpmedel för att arbeta efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Samtidigt leder den till ett lärande genom att
Läs merSammanhållen VÅRD OCH OMSORG. i Västmanland för de MEST SJUKA ÄLDRE
Sammanhållen VÅRD OCH OMSORG i Västmanland för de MEST SJUKA ÄLDRE Förord Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ingick 21 en överenskommelse om insatser för att utveckla vården och omsorgen
Läs merBättre liv för sjuka äldre
Bättre liv för sjuka äldre Ta del av goda exempel, framgångsfaktorer och värdefulla tips! Dokumentation från Kvalitetsregisterkonferensen 10 april 2014 på Parken i Härnösand. 1 INNEHÅLL Innehåll Om satsningen
Läs merDet goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland
Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Palliativ-senior alert 19 sept ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 1 Varför en
Läs merIndikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar
Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland
Läs merVÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst
VÄGLEDNING Checklista demens Hemtjänst Känns mycket tryggare och bättre. Vi lär oss nya saker om personen. Alla blir mer delaktiga. Kvalitetslyftande för alla. Bättre struktur. Det är några erfarenheter
Läs merHandlingsplan för Bättre liv för sjuka äldre SN-2013/149
Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2013-06-11 SN-2013/149 Socialnämnden Handlingsplan för Bättre liv för sjuka äldre SN-2013/149 Förslag till beslut Socialnämnden
Läs merFörbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att
Läs merKomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem
KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem Ulf Grahnat Marie Ernsth Bravell 1 1 Mer information på vår webbplats: www.komhem.net 2 Bakgrund varför följa upp? Socialstyrelsen har identifierat områden som
Läs merSamverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.
Samverkan mellan landstinget och kommunerna i länet angående Socialstyrelsens stimulansmedel för 2007 när det gäller vården av äldre, 2007-08-24 Ledningen för Landstingets Primärvård bjöd in representanter
Läs merOmråde Rehabilitering
Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka
Läs merUppföljning av SIMBAs handlingsplan
Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Målområde 1 1:1 Individens förmåga att själv ta kontroll över och påverka sin hälsa i positiv riktning ska stärkas 7,00% 6,00% Andel listade patienter som fått FaR under
Läs mer