Verksamhetsberättelse 2013 med verksamhetsplanering 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelse 2013 med verksamhetsplanering 2014"

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2013 med verksamhetsplanering Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ) har under 2013 fortsatt utvecklas via en mångfald aktiviteter, som beskrivs nedan. Styrgruppen har två heldagsmöten varje år och däremellan telefonmöten. Vår strategi är att registerarbetet hela tiden ska kopplas till den kliniska verksamheten för att fler patienter ska få en bättre hälsa genom en effektiv och säker vård. Resultaten av vårt arbete har beskrivits även i ansökan för 2014, samt i Öppna Jämförelser Läkemedel 2013 och Öppna Jämförelser Eftersom SRQ erhållit medel för beskrivs också kortfattat den planerade verksamheten under Registrets syfte och måluppfyllelse Svensk Reumatologis Kvalitetsregister, SRQ syftar till att erbjuda en radikalt bättre hälsa och en säker vård för patienter med allvarliga reumatiska sjukdomar som behandlas hos specialist. SRQ möjliggör detta via förbättringsarbete på tre sammanhängande sätt genom att: 1) Erbjuda patienter och vårdgivare ett beslutsstöd för mätbar optimering av hälsan direkt vid deras möten i vården, och dessemellan ge patienterna stöd via Internet. 2) Erbjuda vårdens personal och chefer möjligheter att lära genom att följa egna data över tid, och att göra jämförelser med andra, samt genom teambaserad coaching med stöd av SRQ och QRC Stockholm. 3) Utveckla stöd för framtidens patienter genom systematisk kunskapsutveckling med professionens årligen uppdaterade behandlingsriktlinjer, med ordnade införanden av läkemedel samt med bred klinisk forskning, även i samverkan med andra kvalitetsregister och läkemedelsföretag. Dessa nya kunskaper ges direkt till vården genom stödet för optimering av hälsan (1). Kunskapsstödet som SRQ erbjuder används således för förbättring på tre nivåer, dels i vården medan den pågår mellan patient och läkare eller sjuksköterska med återkoppling av data analyserade i realtid (1), och dels för verksamhetsutveckling med dagligen uppdaterade resultat för patientgrupper via det nationella registret (2) och dels genom forskning och utveckling (3). Registrets resultat på gruppnivå redovisas öppet och tillgängligt för professionen, sjukvårdsledningar och deltagande patienter samt allmänheten på Strategiska inriktningsmål för nationella kvalitetsregister fastställda av Beslutsgruppen eftersträvas särskilt av SRQ, som kan visa exempel på hur alla mål kan uppnås, dvs: mångdimensionell uppföljning av medicinsk, funktionell och patientupplevd kvalitet som grund för ett aktivt mätbaserat patientfokuserat förbättringsarbete, integrerat i vården över organisatoriska och professionella gränser. Reumatologiska kliniken Sofia Ernestam, registerhållare e-post: Karolinska Universitetssjukhuset Inga Lodin, kvalitetssamordnare e-post: Stockholm

2 Certifieringsnivå 1 har under året uppnåtts av SRQ och fastställts av Beslutsgruppen. Effektmålen uppsatta av Styrgruppen till utgången av år 2013 har nu uppnåtts av SRQ. Forskningen har dock inte kunnat öka med 100% eftersom den reumatologiska forskningen redan har ökat mest i Sverige och nu är världsledande enligt utvärdering av Vetenskapsrådet. Förbättringsarbete SRQ är ett register som genomgått en omvändelse jämfört med sitt tidigare arbetssätt, som fortfarande är det gängse vid nationella kvalitetsregister att samla data till registret och efteråt analysera dessa som underlag för att sedan planera och genomföra förbättringar. Numera börjar vi med förbättringsarbetet direkt i vården för att det ska få de eftersträvade effekterna med en bättre hälsa för den individuelle patienten. Först när de uppgifter som patienten och vårdgivaren samlat och tillsammans använt som underlag för beslut för att förbättra hälsan med hjälp av det lokala kunskapsstödet, exporteras dessa data till det nationella kvalitetsregistret. Det nationella registret analyseras sedan på gruppnivå för att visa resultat som kan jämföras över tiden samt mellan kliniker, län/regioner och nationellt, liksom mellan olika patientgrupper: kvinnor/män, äldre/yngre etc. Detta illustreras i nedanstående bild som inspirerats av och utvecklat de koncept för kunskapsstyrning som Socialstyrelsen tagit fram. Här placeras dock patientens individuella hälsa på den viktigaste platsen överst i diagrammet. Patienten möter sitt liv Individuellt kunskapsstöd Bästa möjliga egen hälsa Egen uppföljning & utvärdering Patienten möter vården Lokalt kunskapsstöd Bästa möjliga vård Lokal uppföljning & utvärdering Vården möter vetenskapen Nationellt kunskapsstöd Evidensbaserad kunskap Nationell uppföljning & utvärdering Systematiserad ny kunskap Läkartidningen 2013;110:365 Förbättringsarbetet inom reumatologin sker i den dagliga praktiken i första hand, via kunskapsstödet för lokal uppföljning och utvärdering av den individuelle patientens egen hälsa, som resultat av genomförd vård. Denna systematiserade kunskap ger den lokala styrningen och stödet i realtid mot patientens och vårdgivarens gemensamma mål en mätbart bättre hälsa. SRQs verksamhetsberättelse

3 Idag genomförs två tredjedelar av de registrerade besöken på detta sätt med ett lokalt kunskapsstöd, med en årstakt på besök/år. Kunskapsstödet för lokal användning innehåller också aktuella behandlingsriktlinjer, uppdaterade årligen av expertgrupper inom Svensk Reumatologisk förening. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 ingår också i detta lokala kunskapsstöd. Data från det lokala förbättringsarbetet överförs varje natt till det nationella kvalitetsregistret så att dess automatiserade uppföljning och utvärdering kan leverera ständigt aktuell ny kunskap. De grafiskt sammanställda analyser som visas i Årsrapporten finns nu alla tillgängliga som datadrivna dynamiska diagram, som dagligen förmår visa nya resultat i form av systematiserad kunskap. Diagrammen har nu helt förnyats så att även allmänheten kan gå in på och se de diagram som ingår i Årsrapporten och själv ställa frågor till diagrammen som då förändras efter val av kön, ålder, klinik etc. Denna kunskap kan driva det ständiga förbättringsarbetet ute på alla reumatologmottagningar i landet genom jämförelser över tid av vad som kan uppnås lokalt och nationellt. Dessa integrerade kunskapsstöd för förbättringsarbete har sannolikt varit avgörande för att hälsan hos patienter med reumatoid artrit (RA) har förbättrats avsevärt de senaste 10 åren, så att sjukdomsbördan mätt som inflammation i blodet har reducerats till mindre än hälften. Lokala, regionala och nationella möten På många kliniker hålls lokala möten, där man diskuterar insättande och utvärdering av behandlingar hos enskilda fall för att lära sig mer och förbättra vården. Varje läkare kan få en översiktslista över alla sina egna patienter och då exempelvis se vilka som hade förhöjd sjukdomsaktivitet vid senaste besöket. Även regionala möten hålls, där förbättringsarbetet och jämförelser av skilda klinikers resultat tas upp. Detta stöds av utbildning i hur de dynamiska diagrammen kan tas fram och tolkas samt hur de direkt kan klistras in i dokumentering av klinikens verksamhet, vid t.ex. rapportering till sjukhusledning. Den erfarenhet av förbättringsarbetet som vinns av olika mottagningar sprids via kursverksamheten och de lärare från registerkansliet (läkare, sjuksköterska, patient, kvalitetssamordnare) som besöker mottagningar över hela landet och håller kurser. Lärandet stärks också av att alla kurser utvärderas systematiskt, med bland annat LIPUS utvärderingsmall. Vid nationella möten inom Svensk Reumatologisk förening har registret presenterats och diskuterats som stöd för utveckling av den kliniska verksamheten, särskilt vid den årliga Registerdagen i januari anordnad av SRQ med 130 deltagare. Inom ramen för det fler-regionala projektet Tidiga insatser vid reumatoid artrit (TIRA) har samtliga medarbetare på TIRA-enheterna bjudits in till seminarier tre fyra gånger/år sedan Dessa seminarier återför data inom kvalitetsregistret och ger multiprofessionell kunskapsutveckling genom diskussion av TIRA-data från kvalitetsregistret. Fler regionala projekt har motsvarande regelbundna möten för kunskapsspridning. Förbättringsarbete vid reumatologmottagningar med stöd av SRQ I Gävleborgs läns landsting har den utveckling som den processansvariga överläkaren ansvarat för lett till en fullständig omorganisation av vården i länet. Registrets lokala beslutsstöd har använts för att identifiera vilka patienter som har en aktiv sjukdom och som då får läkarbesök medan de som har en lugn, inaktiv sjukdom får årskontroller hos sjuksköterska. Alla patienter kan själva beställa läkarbesök vid försämring och då få komma utan väntetid. SRQs verksamhetsberättelse

4 Detta har genomförts utan resurstillskott vid de fyra sjukhusen i länet tvärtom är läkarbemanningen en av de lägre i landet. Samtidigt som vården har omorganiserats helt har täckningsgrad och datakvalitet i kvalitetsregistret ökat till en av de bästa nivåerna i landet. Resultaten mätt som hälsa vid RA (genomsnittlig inflammation / CRP) är bättre än det nationella genomsnittet sedan 2009, och uppvisar en låg variation. Sex reumatologenheter, från Lund i söder till Gävle i norr, deltog i ett förbättringsprojekt med stöd av QRC Stockholm. Programmet startades, i maj 2013, inom ramen för en överenskommelse mellan staten och landstingen och avslutades i februari Syftet var att stödja utvecklingen av de nationella kvalitetsregistren så att de på ett bra och effektivt sätt kan användas av vårdverksamheterna för att förbättra sina arbetssätt, och därmed vården av patienterna. Metoden som använts, teamcoaching, är vetenskapligt beprövad och har tagits fram av forskare vid The Dartmouth Institute i USA. Metoden bygger på den så kallade Genombrottsmetoden, och som i Sverige använts i många sammanhang när det gällt att förbättra vården med vårdtagaren i fokus. Några av reumateamens mål var, att öka SRQs täckningsgrad, att öka patienternas delaktighet, att förbättra någon del av den egna verksamheten och förkorta patientens behandlingstid samt att öka kvaliteten på vården. Teamens förändringsarbeten var mätbara i SRQ. Flera av reumateamen fortsätter även efter projektet med nya förbättringsarbeten med hjälp av SRQ. Dessa förbättringsprojekt studeras nu av implementeringsforskare vid Medical Management Centrum, Karolinska Institutet och vid The Dartmouth Institute, New Hampshire, USA, samt i samverkan med Jönköping Academy, Jönköpings högskola bygger förbättringsarbetet vidare på dessa framgångar, Teamcoachingen avslutas i februari 2014, varefter nästa våg av förbättringar kan planeras med de då certifierade 6 coacherna från verksamhetsteamen och en coach från SRQ-kansliet. Den samtidiga forskningen kommer att kunna ge ytterligare stöd i hur denna fortsättning bäst bedrivs så att såväl kompetens som kapacitet vid SRQ kan ökas för att ge allt fler möjlighet att lära sig hur ett ständigt förbättringsarbete kan bedrivas vid den egna reumatologmottagningen. QRC Stockholm kommer att fortsättningsvis erbjuda förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister genom att under 2014 starta en Teamcoachingakademi där SRQs coaching verksamhet kan vidmakthållas och utvecklas. Sjuksköterskemottagning På allt fler reumamottagningar har sjuksköterskor remissionsmottagning, där patienter med välkontrollerad reumatisk sjukdom, systematiskt följs upp av en reumasjuksköterska. Vid dessa besök bedöms patientens sjukdomsaktivitet med bl.a. ledstatus. På sjuksköterskemottagningarna arbetar man också med levnadsvanor, så som rökning, fysisk aktivitet och kost. Tidig upptäckt I det så kallade 4D projektet i Stockholm utvecklas flera nya metoder som kan föras över till SRQ, exempelvis tidig upptäckt av RA genom en web-tjänst som befolkningen kan få tillgång SRQs verksamhetsberättelse

5 till för att skatta sin egen risk att ha en inflammatorisk ledsjukdom. Tjänsten ska ge mer kunskap till användaren och stödja vårdprocessen så att patienterna snabbare kommer till rätt vårdinstans. Med stöd av detta kan personen komma till specialistvård så tidigt i sjukdomsutvecklingen att en normal funktion kan stödjas och bevaras genom tidig behandling. Detta skulle med stor sannolikhet ge betydligt bättre resultat än idag för de som insjuknar i RA. Datorsimulering innan införande av förbättringar En lovande metod för förbättringsarbete är att först genomföra planerade förändringar i en datormodell av mottagningens arbete och dess behandlingsresultat. På så sätt kan man simulera olika förändringars effekter på kort och lång sikt. Den datormodell för reumatologisk mottagningsverksamhet som tagits fram inom forskningen har under 2013 inte kommit till användning då ansvarig utvecklare slutat. Samverkan sker nu med en docent från Blekinge Tekniska Högskola med specialkompetens i området för att kunna erbjuda fortsatt stöd. Prediktiv modellering En pilottest har tidigare gjorts av en prediktiv modellering av behandlingsresultat för en individuell patient som ska kunna användas direkt vid besöket som ett komplement till dagens beslutsstöd. De årligen uppdaterade riktlinjerna och den retrospektiva översikten av patientens sjukdomsförlopp kan ge ett gott beslutsstöd, men ger ingen prospektiv analys av vad just den aktuella patienten behöver i fortsättningen. Tanken med den prediktiva modelleringen är att på basen av fler än patienter med nära besök i registret, göra en statistisk analys i realtid som på några sekunder kan förutsäga vilken behandling som skulle kunna förbättra hälsan hos den patient som just är på besök. Även detta projekt kan få en nystart under Patientmedverkan Patienterna är sjukvårdens största resurs för att nå gemensamma mål för bättre hälsa och den minst utnyttjade! Vår strategi är att patienterna ska bjudas in och stödjas att själva skapa erfarenheter om möjligheter till förbättrad hälsa som de och deras anhöriga har. En patientrepresentant deltar i styrgruppen och en annan patient är anställd vid SRQ och arbetar som vårddesigner med utveckling av framtida vårdformer med stöd av kvalitetsregistret. Vårddesignern leder också införande, och utveckling av nya versioner av Patientens Egen Registrering (PER) i registrets internettjänst. PER används innan besöket, på tryckkänslig pekskärm på reumatologmottagning eller på egen dator hemifrån via Mina vårdkontakter på internet. PER belönades med Dagens Medicins IT-pris 2011 för e-hälsa för bättre patientnytta och verksamhetsutveckling. PER har genom ett särskilt designprojekt fått ett helt nytt utseende som tagits fram i samverkan med patienter. Allt fler mottagningar använder sig av detta sätt att proaktivt registrera patientdata. Idag görs närmare sådana registreringar per år. Reumatikerförbundet stödjer aktivt vårt registerarbete, deltar i styrgruppen liksom i forskning och utveckling av hur nya kunskaper kan erbjudas patienter. Förbundet uppmanar sina medlemmar i distrikten att fråga efter kvalitetsregistret när de besöker sin reumatolog. Patientens egen provtagning (PEP) har med stöd av VINNOVA utvecklats och testats i en pilot av patienter, som via Mina Vårdkontakter har kunnat ordinera sina egna prover med en provtagningsremiss, gå till ett laboratorium och få proverna tagna och analyserade, för att slutligen kunna se sina egna provresultat i PEP. Detta är ett led i att engagera patienterna i patientsäkerhetsarbetet kring behandling med immundämpande läkemedel med potentiellt SRQs verksamhetsberättelse

6 allvarliga biverkningar. Ett vidareutvecklingsarbete för att kunna breddinföra sker inom ramen för 4D finns en stor potential i utvecklingen av patientmedverkan, med flera planerade projekt som bygger vidare på PER-konceptet. Patientens egen registrering och provtagning PER och PEP Infrastrukturen Mina Vårdkontakter byggs nu ut av Stockholms läns landsting på uppdrag av regeringen, i ett projekt på basen av en regional tjänsteplattform. Där medverkar SRQ som kunnat erbjuda PER via Mina Vårdkontakter sen flera år, och nu kommer att koppla PER till det personliga hälsokontot HälsaFörMig. Detta utgör en del i det nationella regeringsprojektet Journal på Nätet. Även PEP och andra tjänster för tidig upptäckt av ledinflammationssjukdomar kommer att ingå i denna utveckling med potential till spridning i hela landet via den nationella tjänsteplattformen. Patientens livsstilsportal En design av en livsstilsportal har tagits fram i samarbete med patienter för att med kognitiva, beteendeterapeutiska metoder stöda patienten till en hälsofrämjande, evidensbaserad livsstil. Detta sker nu i ett doktorandprojekt för patienter med reumatoid artrit rekryterade via kvalitetsregistret. Nästa patientgrupp som skulle kunna erbjudas detta är de med ryggreumatiska sjukdomar. Först införs stöd för en hälsofrämjande livsstil genom ökad fysisk aktivitet. Nästa möjlighet att förbättra livsstilen är genom minskad rökning eller rökstopp. Reumatikerförbundet stödjer även denna ansats. Patientkunskap som ger makt, är ett projekt som fått stöd från VINNOVA för att vidare utveckla beslutsstöd i den kliniska praktiken, med första exemplet inom reumatologin. Det underlag som nu finns för patient och vårdgivare, med uppgifter från patienten, läkaren och rutinlaboratoriet, ska kompletteras med uppgifter från forskning som visat hur vården kan förbättras. Exempelvis ska biomarkörer som forskare analyserat fram i patientens blod som förut lämnats till biobank, kunna återanvändas som stöd direkt i vården, när det visats vetenskapligt att en viss biomarkör har betydelse för exempelvis behandlingsval. Juridik och IT-infrastruktur har nu lösts och tjänsten finns nu fungerande på den regionala tjänsteplattformen i Stockholm. En pilot genomförs nu i klinisk praktik med läkare och patienter. Projektet ska vara klart under 2014, men ansöker nu om fortsättningsanslag från VINNOVA. Täckningsgrad och datakvalitet En hög täckningsgrad är nödvändig för att syftet med kvalitetsregistret nås att förbättra hälsan hos de patienter som är föremål för registrets arbete. Det finns fem olika delar i detta: 1) Alla vårdenheter där dessa patienter får vård ska vara med i registret anslutningsgrad 2) Alla patienter som är föremål för registret ska vara med täckningsgrad 3) Alla vårdtillfällen som ska kvalitetssäkras ska vara med i registret uppföljningsgrad 4) Alla uppgifter som ska registreras vid vårdtillfället ska rapporteras kompletta data 5) Alla uppgifter ska vara riktiga valida data Målet att vara nationellt täckande nås, eftersom alla reumatologmottagningar är med i registret, således 100% anslutningsgrad. Mottagningarna får också stöd för att täckningsgraden ska öka SRQs verksamhetsberättelse

7 och inkludera allt fler patienter. Idag ingår 84% av alla patienter med RA och anti-reumatisk behandling i enlighet med Beslutsgruppens uppdrag till SRQ att inkludera alla patienter i behandling som registreras för registrets åkomma. I registret finns också 83 % av nydebuterad RA och 86 % av biologiskt behandlad RA enligt skattning av täckningsgraden i samarbete med Registerservice på Socialstyrelsen. Se detaljerad beskrivning av täckningsgraden i Årsrapporten Registrets datakvalitet för återbesök är föremål för ett ständigt förbättringsarbete som leds av den nationella kvalitetssamordnaren. SRQ har utsett sex kvalitetssamordnare som regionalt följer täckningsgraden av patienter och uppföljningsbesök och att besöksdata är kompletta, och som stöder varje mottagning i regionen att kvalitetskontrollera och förbättra sina egna data. Täckning och datakvalitet sammanställs nationellt varje halvår (första gången ) och bygger på SRQ:s monitoreringsmodul, där resultat kan tas fram för varje län. Antalet patienter jämförs med ett skattningsinstrument som bygger på samkörning av data i SRQ, Läkemedelsregistret och Patientregistret, där relevanta jämförelsetal visas för varje län. Bortfall av uppföljningsbesök och saknade besöksdata kan analyseras lokalt på varje mottagning med en knapptryckning och tas fram ur monitoreringsmodulen som en Excelfil eller en lista över patienter med ofullständiga data. Klickar man på en patient i listan visas dennes översikt, med alla registreringar, som då enkelt kan valideras mot journalen. Detta arbete sker initialt för RA och för alla patienter med biologisk behandling planeras fortsatt ökning och breddning av täckningsgraden, särskilt för de nya diagnoser som inkluderats i reumatologins gemensamma kvalitetsregister, liksom att datakvaliteten ska ökas genom lokalt, regionalt och nationellt systematiskt arbete. Skattningsinstrument De publicerade vetenskapliga studierna ska ge underlag för färdigställande och validering av skattningsinstrumentet för täckningsgrad i samverkan med Registerservice, och täcka alla patienter med anti-reumatisk behandling. Detta innebär de facto en inkludering av samtliga patienter inom reumatologisk specialistvård, vars uppdrag är att ta hand om patienter som behöver anti-reumatisk behandling. Resultatet kommer att följas upp halvårsvis med nationella sammanställningar. Patientens egen kvalitetskontroll En möjlighet som kan utvecklas i takt med att patienten får tillgång till alla sina egna registerdata, via Mina vårdkontakter och det personliga hälsokontot, är att erbjuda patienten att kvalitetskontrollera sina egna data och komma med förslag till kompletteringar och korrigeringar, av exempelvis tagna läkemedel och dosering. Dessa förslag kan sedan diskuteras med den patientansvarige läkaren som efter granskning kan spara mer korrekta uppgifter i kvalitetsregistret. Utökning med fler register inom SRQ Svensk Reumatologisk förening driver en konsekvent strategi för samarbete inom reumatologin, så att det gemensamma kvalitetsregistret ska kunna stödja alla grupper som är intresserade av utveckling och forskning kring olika interventioner och inom skilda diagnosgrupper. SRQ började med reumatoid artrit och utökade sedan med alla patienter med biologisk behandling, sammanlagt 79 olika diagnoser. Nu har vi utvecklat specifika kvalitetsmått även för SRQs verksamhetsberättelse

8 de andra stora patientgrupperna med led- och rygginflammation, liksom för psoriasisartrit. Därmed inkluderas nu allt fler patienter i dessa register. En större utmaning är att följa en sjukdom med få patienter, som dessutom även sköts av andra specialiteter, några av neurologin och ett litet antal av barnmedicin. Registret för myosit har patienter som följs inom de tre specialiteterna och har dessutom knutits till ett europeiskt register- och forskningsprojekt för att få ett tillräckligt stort antal patienter för kvalitetssäkring och forskning. Täckningsgraden för myositpatienter har ökat avsevärt under 2013 till nu, men inte formellt beräknats tillsammans med Registerservice i avvaktan på att skattningsmetoden för de stora sjukdomsgrupperna först utarbetas. Ett register för patienter med en inflammatorisk systemsjukdom som kan angripa nästan alla vävnader och organ i kroppen Systemisk Lupus Erytematosus har också inkluderats i registret. Antalet SLE-patienter växer nu och särskilt det första biologiska läkemedlet godkänt för systemsjukdom följs noga, avseende effekt och säkerhet planeras att fler sällsynta reumatologiska systemsjukdomar ofta svåra, som angriper flera olika organ inkluderas i det gemensamma registret, som Sjögrens syndrom och systemisk skleros. En expertgrupp per diagnos Arbetsgrupper inom Svensk Reumatologisk förening har ansvar för olika diagnosgrupper, riktlinjer och åtgärder för patientsäkerhet och prevention. Arbetet med diagnostiska kriterier och evidensbaserade riktlinjer för interventioner uppdateras årligen och i samverkan anpassas SRQ utifrån ny kunskap. Det kan tex röra sig om att ta fram utfallsmått på effekt och säkerhet, liksom att följa upp täckningsgrad och datakvalitet för sin diagnos. Förbättringen i patientgruppens hälsa ska också följas upp för att kunna bedöma framgången med införande av evidensbaserad behandling, med hjälp av registrets kunskapsstöd. Rökning Nyligen publicerad forskning visar att effekten av såväl biologisk som vanlig anti-reumatisk behandling påtagligt minskar om patienten röker. Därför har vi i registret infört möjligheter att identifiera rökande patienter via PER. Detta är ett underregister med rökning som den första livsstilsfaktorn av betydelse för förbättring av patientens hälsa. Dessa uppgifter ska användas för förbättringsarbete med den enskilde patienten och med omorganisation av vården, genom information och stöd till rökavvänjning vid exempelvis sjuksköterskebesök. Sekundär prevention Ytterligare en klinisk utmaning är sekundär prevention av annan sjukdom eftersom kroniska reumatiska sjukdomar är en stor riskfaktor för kardiovaskulära sjukdomar, som oftast är det som förkortar reumatikers liv. En riskskattningsmodul har nu utvecklats , och ska följas av att patienter och vårdgivare utbildas i ett sjukdomsförebyggande arbetssätt. Vård- och rehabiliteringsgruppen Nationella kvalitetsregister startas oftast av läkare, vilket också är fallet med SRQ. Uppföljning av den enskilda patientens hälsa handlar då främst om läkarinterventioner och evidensbaserade utfall av dessa. Inom rörelseorganens sjukdomar, särskilt de kroniska, är omvårdnad och rehabilitering lika viktiga behandlingar för patienten. Effekterna av dessa behandlingar är dock mindre väl SRQs verksamhetsberättelse

9 karakteriserade vetenskapligt, eftersom sådana behandlingar inte kräver godkännande av myndighet, som för läkemedel. Vård- och rehabgruppen representeras i SRQ:s styrelse av arbetsterapeut, sjuksköterska och sjukgymnast, alla meriterade kliniska forskare. Svensk Reumatologisk förening har en arbetsgrupp för modern reumarehabilitering (MORR) och läkaren som leder den samverkar nu med SRQ:s grupp med motsvarande mål. Dessa grupper har tagit fram variabler för uppföljning av omvårdnad, funktionshinder och livsstilsfaktorer, som är relevanta inom reumatologin. Därmed utökas användandet av registrering via beslutsstödet till fler professioner som möter patienter med reumatiska sjukdomar. Arbetsgruppen presenterar registrets potential för bättre hälsa, verksamhetsutveckling och forskning vid nationella och regionala möten, bl.a. SRQ:s årliga Registerdag i Stockholm i januari Sjuksköterskan deltar i Svensk sjuksköterskeförenings möten för sjuksköterskor i registerstyrgrupper, på Sveriges kommuner och landsting (SKL). Gruppen har tagit fram, vanligen internationellt validerade, effektmått för uppföljning av vård och rehabilitering, som finns tillgängliga i SRQ:s beslutsstöd. Sjuksköterskemottagningar finns nu vid många reumatologverksamheter i landet, och sjukgymnastmottagningar med stöd av SRQ utvecklas nu på flera ställen kommer mått för interventioner att utvecklas Svårigheten med rehabilitering är att behandlingsmetoderna ofta inte har stark evidens, vilket framgått i utarbetandet av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Under det kommande året ska mätbara interventioner tas fram för att kunna ingå i det lokala beslutsstödet så att effektmåtten i registret ska kunna användas för att säkerställa att effektiva interventioner görs och även bidra till att olika vårdformer konsekvent kan utvärderas, t.ex. intensiv rehabilitering i dagvård. Ett viktigt mål är att stödja utvecklingen av nya vårdformer där patienten tar ett större, eget ansvar för livsstilsförändringar för bättre hälsa, t.ex. ökad fysisk aktivitet och rökstopp. Riktlinjearbete Riktlinjer för läkemedelsbehandling och säkerhetsuppföljning utarbetas av expertgrupper inom Svensk Reumatologisk förening. En uppdaterad version fastställs vid nationella möten varje år då vi också diskuterar hur registerdata kan användas för att visa följsamhet till riktlinjerna. Experter från föreningen har också deltagit i Socialstyrelsens arbete med de nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar som publicerades Föreningen bedriver ett arbete med Socialstyrelsen för att kunna mäta implementeringen av nationella riktlinjer. Riktlinjearbetet innefattar även patientsäkerhet som bygger på biverkningsrapportering från kvalitetsregistret som direkt förs vidare till Läkemedelsverket. Rekommendationer för säkerhetsprovtagning vid anti-reumatisk behandling har uppdaterats, liksom för tuberkulosscreening och behandling vid insättande av TNF-blockerande biologiska läkemedel. Riktlinjer har tagits fram för evidensbaserad monitorering av risken för utveckling av hjärtkärlsjukdom, som ligger till grund för den modul för riskskattning som nu finns i kunskapsstödet från registret för användning i den dagliga kliniken. Återrapporteringen från registret används som ett stöd i detta arbete och alla de fastställda riktlinjerna finns även tillgängliga vid patientbesöken i beslutsstödet på internet. SRQs verksamhetsberättelse

10 2014 beräknas riktlinjearbetet vidgas allt mer Svensk Reumatologisk förening, kommer att få en ökad utmaning att uppdatera sina riktlinjer då ett ökande antal nya biologiska läkemedel, från ett per år i dagsläget till många olika varje år, då patenten för de första (och ännu största) läkemedlen börjar gå ut 2013 och så kallade biosimilarer tillkommer. Dessutom kommer det nu biologiska läkemedel inte bara för de reumatiska ledsjukdomarna, men även för sjukdomar som tidigare inte kunnat behandlas med dessa medel svåra reumatiska systemsjukdomar som kan angripa många organ i kroppen. De nationella kvalitetsindikatorerna som fastställts i Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer införs i registret och ett samarbete med SoS pågår för att ta fram de mått som behövs för att följa implementering av de nationella riktlinjerna. Kommunikation och utbildning SRQ:s hemsida är kopplad till det registernätverk av nationella, regionala och lokala patientregister som vuxit fram inom svensk reumatologi, se Registerverksamheten är central för Svensk Reumatologisk förening och kvalitetsregistrets arbete och resultat är en stående punkt på föreningens nationella möten flera gånger per år. ReumaBulletinen, som är föreningens tidning, förmedlar nyheter från registerverksamheten och nätverket. I januari håller SRQ årligen en nationell Registerdag för gemensam diskussion av registrets verksamhet, resultat och hur detta kan vidareutvecklas. I anslutning till Registerdagen hålls även en Riktlinjedag av Svensk Reumatologisk förening där riktlinjer för en effektivare och säkrare vård diskuteras. Vi erbjuder kurser till de reumatologmottagningar som anmäler sitt intresse. Kursen hålls på plats i verksamheten och ges anpassat till den enskilda mottagningens behov och intresse. Först kan utbildning ges i hur registrets patientrapportering och beslutsstöd kan användas via internet i den kliniska vardagsvården av patient och läkare. Även återrapportering via de dynamiska diagrammen kan användarna få hjälp att använda för att följa upp sin egen verksamhet i diagrammen som uppdateras varje natt. Utbildning kan ges i registrets sökmotor där användaren kan ta fram alla data ur registret som man har behörighet till. Hittills har 146 kurser hållits för registrets nu snart användare ska webbsidan utvecklas. Registrets information på webbsidan kommer under 2014 att utvecklas ytterligare med hjälp av en kommunikatör med medicinsk utbildning och erfarenhet från kommunikationsarbete vid en stor patientförening. Webbsidan ska bli mer tillgänglig och lättförståelig, särskilt för patienter och allmänhet. Stödet till vårdgivare ska förstärkas via den nya hemsidan. Registrets internettjänster Den internettjänst som SRQ använder är gemensam för flera andra kvalitetsregister inom neurologi och barn- och vuxenregister och har vidareutvecklats till att vara en komplett plattform (Compos) med internettjänster för kvalitetsregister. Denna plattform har under 2013 kopplats till andra tjänster via den nationella tjänsteplattformen, som en modell för andra registertjänsters integrering i hälso- och sjukvården. Via QRC Stockholm finns en samverkan med det nationella arbetet som görs med tjänsteplattformar och kvalitetsregister. SRQs verksamhetsberättelse

11 CE-märkning har genomförts för hela Compos plattformen som en del i kvalitetssäkringen av SRQ:s internettjänster. Utveckling av tekniska krav på tjänsten görs också för att svara mot Datainspektionens krav, som ställts på bl.a. MS-registret. Arbetet har skett i samverkan med den centralt personuppgiftsansvariga myndigheten. Reumatologiregistrets internettjänst har sedan flera år varit kopplad till Take Care-journalen för dubbelriktad överföring av data, som verifieras i båda systemen. Med vår koppling som förebild har en generell koppling tagits fram för kvalitetsregister och Take Care, i det s.k. SVD-projektet för strukturerade vårddata i Stockholms läns landsting. Psykiatri-, stroke- och hjärtregistren arbetar för att få journalmallar som är samstämmiga med registrets mått på utfall m.m. utvecklas. SVD-projektet samverkar nu med det Nationella Programmet för DataInsamling vid kvalitetsregisterkansliet. Take Care-journalen används i Stockholm på den sjukhusförlagda reumatologin, men nu också hos en privatreumatolog. Take Care finns även på Gotland och har under 2013 införts i Dalarna. Därmed har 24 % av Sverige en koppling mellan SRQ och journalen utvecklas registertjänsten på nya sätt Ett projekt har inletts för att förbättra användargränssnittet i tjänsterna, såväl för patient- som vårdgivartjänster, så att dessa blir ännu lättare att använda i den vanliga vardagsvården. I arbetet används metoder inom Service Design i samverkan med alla typer av användare som patienter, vårdpersonal och chefer i vården. Beslutsstödet som används i vårdmötet kommer utvecklas och fler funktioner som gör att det blir med användarvänligt och flexibelt kommer införas. Även vidareutveckling och presentation av indikatorer kommer utvecklas i samverkan med användare. Tjänsten för rapportering av biverkningar har en EU-standard (E2B) och är kopplad till SILdatabasen, för att där hämta korrekta uppgifter om läkemedels styrka och beredningsformer vid rapportering. Tjänsten är generisk och används även av t.ex. neurologins MS-register. Vår tjänst ingår nu i ett projekt vid Läkemedelsverket inom genomförandet av Läkemedelsstrategins elektroniska biverkningsrapportering. Registrets utveckling och nationella nätverk SRQ har under året arbetat vidare i de separat finansierade nationella och regionala registren. Kvalitetsregistret har här som huvuduppgift att verka för ökad vårdkvalitet och förbättrade kliniska resultat, liksom att samla in data nationellt för dessa ändamål. ARTIS är ett forskningsregister som arbetar med läkemedelssäkerhet och rapportering till myndigheter och företag. Reumatologisk hälsoekonomisk forskning har också lämnat underlag till Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverkets bedömning av ersättning för biologiska läkemedel. Denna forskning på kvalitetsregistrets data sker med Etikprövningsnämndens tillstånd och patienternas informerade samtycke. Via universitet sker flera forskningsprojekt i samverkan, även med forskande läkemedelsföretag. En rad regionala forskningsprojekt, liksom en klinisk prövning som sker i professionens regi, ingår också i det nationella nätverket. Nya initiativ till insamling av patientdata tas ofta av enskilda forskare, som startar regionala samarbeten mellan olika kliniker. De regionalt validerade mått och analysmetoder som forskningen då tar fram kan sedan vara relevanta även nationellt inom kvalitetsarbetet. SRQs verksamhetsberättelse

12 Reumatologins kvalitetsregister är anslutet till QRC Stockholm, vilket kommer att öka samarbetet med andra register och stärka utvecklingen utvecklas registersamarbetet Ett biobanksprojekt har startat för att erbjuda möjlighet att ta prover till en nationell biobank på alla patienter i reumatologins kvalitetsregister, vilket redan sker vid några mottagningar och under 2014 har ambitionen att spridas nationellt. Svensk Reumatologisk förening har tagit initiativet till ett Registerråd som nu arbetar strategiskt med de gemensamma nationella resurserna för vårdutveckling och forskning i form av data i SRQ och prover i den nationella biobanken. Klinisk forskning Det pågår omfattande forskning kring reumatiska sjukdomar, med stöd av registerdata, vid de regionala och nationella forskningsregistren, se beskrivningen av forskningsansatserna och publikationslistan i Årsrapporten, där 38 artiklar som publicerats under 2013 redovisas. Under 2013 presenterades också 27 abstrakts på internationella kongresser. Combine är ett nationellt forskningsprogram kring kronisk inflammatorisk sjukdom som har ett anslag av sex finansiärer för att driva klinisk och biologisk forskning kring reumatiska sjukdomar där kvalitetsregistrets data kan användas efter forskningsetisk prövning. Combine hade sin avslutningskonferens i oktober Ett EU-projekt kring RA har nyligen avslutats och följs av ett annat, större EU-projekt för forskning om RA som startat senaste året i samverkan med industrin inom Innovative Medicines Initiative-programmet. Vårt kvalitetsregister bidrar alltså till synergier mellan landets kliniker och forskare. Detta har lett till transformering av vården och dess förbättringspotential och till en reumatologisk forskning som dels är Sveriges snabbast växande, dels är världsledande, enligt Vetenskapsrådet. Samverkan med näringslivet SRQ har haft avtal om samarbete med flera läkemedelsföretag vid LIF om terapiinriktade utbildningar i förbättringsarbete, vilket nu utvecklats till att följa det avtal som SKL under våren 2012 tecknade med näringslivets företrädare (LIF, SwedenBio och Swedish MedTech). Samarbetet möjliggör att SRQ har kunnat hålla utbildningar på plats ute på reumatologmottagningar i hela landet, från Sunderbyn till Trelleborg. Såväl kliniken som utbildas, som SRQ och företaget bidrar med resurser i detta samarbete under det uppdragsavtal som SRQ tecknar med företaget. Utbildningarna har varit certifierade av LIPUS. Ansvaret för uppföljning av läkemedelsanvändningen i vården delas av många: patienter som tar läkemedlet, läkare som förskriver det, verksamhetschefer som har vårdprogram att följa, forskare som studerar real life data om läkemedelsanvändningen, myndigheter som Läkemedelsverket och Tandvårds- och Läkemedelförmånsverket samt företagen som marknadsför produkten. De data som kan ligga till grund för en strukturerad uppföljning, ofta påbjuden av ansvariga myndigheter, kan bara komma från patienter och läkare i vården. I SRQ samlas sådana data som underlag för kvalitetssäkring där läkemedel utgör ett viktigt område. Under 2013 har uppdragsavtal förhandlats fram mellan SRQ och alla LIF:s medlemsföretag som marknadsför biologiska läkemedel inom registrets område, där analyser av registerdata ska kunna göras och resultaten ska kunna användas av företagen (utan att dessa får tillgång till SRQs verksamhetsberättelse

13 grunddata i kvalitetsregistret). Användningen avser en företagsintern analys av marknaden för de egna produkterna med användning och effekter i vanlig vård (real life analyser). SRQs verksamhetsberättelse

14 SRQ - Ekonomisk redovisning 2013 Intäkter anslag Utgifter Registerledning Admin koordinator Statistik IT stöd Möten resor Kostnad för PROM insamling Övrigt SRQs verksamhetsberättelse

Svensk Reumatologis Kvalitetsregister

Svensk Reumatologis Kvalitetsregister Svensk Reumatologis Kvalitetsregister Verksamhetsberättelse 2010 2011 med verksamhetsplanering 2012 2014 Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ) har det senaste året fortsatt utvecklas via många aktiviteter,

Läs mer

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen?

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Carina Andrén, vårddesigner, patientrepresentant Staffan Lindblad, SRQ registerhållare, QRC-chef Svensk Reumatologis

Läs mer

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus

Läs mer

Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna

Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna Susanna Lagersten programchef QRC Coachingakademi www.qrcstockholm.org Kvalitetsregistersatsningen Effektmål - Vid utgången av

Läs mer

Svenska Barnreumaregistret. Verksamhetsberättelse Bokslut. Bo Magnusson Registerhållare

Svenska Barnreumaregistret. Verksamhetsberättelse Bokslut. Bo Magnusson Registerhållare Svenska Barnreumaregistret Verksamhetsberättelse Bokslut 2013 Bo Magnusson Registerhållare Årsberättelse Svenska barnreumaregistret började registrera patienter 2009. I den separata årsrapporten redovisas

Läs mer

SVENSK REUMATOLOGIS KVALITETSREGISTER. ger kvalitetsförbättring i den kliniska vardagen ÅRSRAPPORT 2009 10

SVENSK REUMATOLOGIS KVALITETSREGISTER. ger kvalitetsförbättring i den kliniska vardagen ÅRSRAPPORT 2009 10 SVENSK REUMATOLOGIS KVALITETSREGISTER ger kvalitetsförbättring i den kliniska vardagen ÅRSRAPPORT 2009 10 1 TEXT & DIAGRAM Staffan Lindblad Anna Essén Leszek Stawiarz staffan.lindblad@ki.se anna.essen@ki.se

Läs mer

Svensk Reumatologis Kvalitetsregister

Svensk Reumatologis Kvalitetsregister Svensk Reumatologis Kvalitetsregister, FAR14-033 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svensk Reumatologis Kvalitetsregister Registrets

Läs mer

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Peter Kammerlind Civ ing, Tech Lic, Utvecklingsledare, Landstinget i Jönköpings län Registercentrum Sydost QULTURUM här jobbar jag Mäta

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Samtala om Vad är (kvalitets-)register inom vården/omsorgen för dig? Det var en gång.....en

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre! Nationellt kvalitetsregister samt stöd i den individuella vården för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionskänslighet Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer

Teamarbete Reumatologi SUS

Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Tidigt kontakt med teamet Regelbundna teammöten Teambedömning vid sjukskrivning > 6 veckor 3 olika rehabprogram Undervisningsserie: - Öppen för alla

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

Styrdokument. Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården

Styrdokument. Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Styrdokument Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården December 2011 Versionshantering Datum 2011-12-07 Beskrivning

Läs mer

Kompetenslyftet ehälsa

Kompetenslyftet ehälsa Kompetenslyftet ehälsa Januari 2011 december 2013 Slutrapport Ann-Marie Bönström, Projektledare Bakgrund Användning av IT-stöd inom hälso- och sjukvården har under de senaste åren ökat mycket snabbt och

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR Agenda Presentationsrunda- erfarenheter av NDR Organisation och finansiering Varför registrera?

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer

Protokoll styrgruppsmöte, 2014:1

Protokoll styrgruppsmöte, 2014:1 Protokoll styrgruppsmöte, 2014:1 2014-01-31 kl 09:30-15.30, Sturup Namn Funktion Närv Ej närv Hans Rahme Ordförande, Armbåge X Björn Salomonsson Registerhållare, Axel X Henrik Ahlborg Instabilitet X Anders

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister

Nationellt kvalitetsregister Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Kunskapsstyrning leder till jämlik vård Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Målbilden för kunskapsstyrning är att i mötet mellan professioner och patienter utgår man tillsammans

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS

VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS DAGENS SCHEMA 10-11 Aktuellt från Kansliet och korta rapporter över pågående nationella arbeten 11.00 Fika 11.10 Aktuellt från Registerservice och Socialstyrelsen 11.30

Läs mer

NPL i Hälso och sjukvården

NPL i Hälso och sjukvården Nationellt Produktregister för Läkemedel mm i Hälso och sjukvården Tillverkare MAH/Ombud Läkemedels förmånsnämnden Läkemedelsverket Grosshandel Sluten vård Apotek Övriga intressenter Öppen vård och Kommunal

Läs mer

Program 4D. - ett samverkansprojekt för vård och forskning i världsklass. NKS-konferens 25 april - att tänka och bygga nytt för framtidens patient

Program 4D. - ett samverkansprojekt för vård och forskning i världsklass. NKS-konferens 25 april - att tänka och bygga nytt för framtidens patient Program 4D - ett samverkansprojekt för vård och forskning i världsklass NKS-konferens 25 april - att tänka och bygga nytt för framtidens patient Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

MIRA- Musslor, Inflammation och Reumatoid Artrit

MIRA- Musslor, Inflammation och Reumatoid Artrit MIRA- Musslor, Inflammation och Reumatoid Artrit Kunskapen om specifik kost för personer med reumatism är idag mycket begränsad. Därför hänvisas man till generella kostråd. MIRA-studien syftar till att

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 2011 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Styrgruppen... 4 Extra satsning... 4 Referensgrupp... 4 Utbildning... 5 Årligt möte för användarna... 5 IT-utveckling... 6 Samarbete med

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis IMS Health Rapport 905692: Inequality study in usage of biological drugs for treatment of KORTA FAKTA: Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis Genomförd

Läs mer

Bästa möjliga. Tony Holm, SKL

Bästa möjliga. Tony Holm, SKL Bästa möjliga. Hur arbetar landsting och regioner med kunskapsstyrning? Hur kan vi bidra till att fler patienter får tillgång till bästa tillgängliga vård? Hur hänger allt ihop och vem samordnar? Tony

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Modell för systematiskt förbättringsarbete utifrån registerdata. Peter Kammerlind Agneta Vinge

Modell för systematiskt förbättringsarbete utifrån registerdata. Peter Kammerlind Agneta Vinge Modell för systematiskt förbättringsarbete utifrån registerdata Peter Kammerlind Agneta Vinge 1 Nationellt kvalitetsregister i tandvården för epidemiologi och uppföljning kvalitetssäkring och vårdutveckling

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Hållbart förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister

Hållbart förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Hållbart förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Hur arbetar vi för att åstad komma den bästa vården för våra patienter? Forskning om förbättringsarbete visar att det multiprofessionella teamet

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 36/2013 Arbets- och miljömedicin Lund Arbets- och miljömedicins aktiviteter i södra Halland Kristina Jakobsson Verksamhetschef Arbets- och miljömedicin KJ/2013 2 INLEDNING Arbets- och miljömedicin

Läs mer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR

Läs mer

Nationellt centrum för kvalitetsregister

Nationellt centrum för kvalitetsregister Nationellt centrum för kvalitetsregister Registercentrum Syd Registercentrum Syd (RC Syd) är ett resurscentrum för dig som arbetar med nationellt eller regionalt kvalitetsregister, klinisk forskning eller

Läs mer

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Norra Stockholms psykiatri, Affektivt centrum Projektansvarig Mikael Landén IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Rapport från satsning på psykiatri och socialtjänst för personer med

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg Nationella riktlinjer för god vård och omsorg åååå Socialstyrelsens riktlinjearbete för osteoporos Hur dela? Faktagruppens arbete Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge Faktagruppsordförande

Läs mer

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner 1 Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner Presentation för nätverket Uppdrag Hälsa 2015-05-20 Ulf-Johan Olson Utvecklingspartner i Stockholm 1:a mer omfattande och systematiska

Läs mer

Nationella Kvalitetsregister för vård och omsorg under åren 2012-2016

Nationella Kvalitetsregister för vård och omsorg under åren 2012-2016 Överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och staten - om utvecklingen och finansieringen av Nationella Kvalitetsregister för vård och omsorg under åren 2012-2016 1 1. Stort värde i

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Program 4D Resultat i halvtid

Program 4D Resultat i halvtid Program 4D Resultat i halvtid Januari 2013 juni 2015 Program 4D är ett samarbete mellan Om rapporten: Denna rapport, Program 4D Resultat i halvtid, syftar till att sprida information och kunskap om de

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-25 LS 1410-1231 Landstingsstyrelsen Meddelande till Socialstyrelsen om Stockholms läns landstings intention att år 2020 ansöka

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Öppna data kan öppna upp för för nya kreativa lösningar Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen NEPI & Rikard Lövström, distriktsläkare och medlem av Läkarförbundets

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa - hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept.

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

Svenska Barnnjurregistret

Svenska Barnnjurregistret Registerhållare Per Lewander, Landstinget i Östergötland Svenska Barnnjurregistret Årsrapport och Verksamhetsberättelse 2012-2013 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Rapporteringsperiod... 2 Bakgrund

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Svenska Korsbandsregistret

Svenska Korsbandsregistret Svenska Korsbandsregistret, FAR14-093 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Korsbandsregistret Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

ehälsa invånarperspektivet

ehälsa invånarperspektivet Ehälsa och stategisk IT ehälsa invånarperspektivet Ewa Printz ehälsa är. de digitala tjänster som ökar tillgängligheten till vården oavsett tid och plats, förbättrar samordningen av vårdinformationen,

Läs mer

ÅRSRAPPORT. Registren är ett viktigt hjälpmedel 6. Svensk Reumatologis Kvalitetsregister 2013

ÅRSRAPPORT. Registren är ett viktigt hjälpmedel 6. Svensk Reumatologis Kvalitetsregister 2013 ÅRSRAPPORT Svensk Reumatologis Kvalitetsregister 2013 Eva-Lenas medverkan gör nytta för forskningen 10 1 SRQ innehåller 97 olika diagnoser 14 Registren är ett viktigt hjälpmedel 6 Reumatolog Jon Lampa

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN

Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN Klinisk behandlingsforskning i Norrland (KBN) Bakgrund Landstingen i Norrland vill erbjuda sina medborgare en sjukvård av högsta klass. Detta

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Nationella Diabetesregistret

Nationella Diabetesregistret Nationella Diabetes Registret (NDR), FAR14-009 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationella Diabetes Registret (NDR) Registrets

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Styrdokument för Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention (NKCx)

Styrdokument för Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention (NKCx) Styrdokument för Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention (NKCx) Bakgrund Prevention av cervixcancer med gynekologisk cellprovskontroll är en av de mest framgångsrika screeningverksamheterna

Läs mer

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Kvalitetsregister & Integritetsskydd. Patrik Sundström, jurist SKL

Kvalitetsregister & Integritetsskydd. Patrik Sundström, jurist SKL Kvalitetsregister & Integritetsskydd Patrik Sundström, jurist SKL Varför finns det ett regelverk för nationella kvalitetsregister? - Många känsliga uppgifter - Om många människors hälsa - Samlade på ett

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling. - En Överenskommelse

Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling. - En Överenskommelse Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling - En Överenskommelse Dagens program 9,00-10,00 Frukost och registrering 10,00-11,20 11,20 Konferens (Kommunalförbundet och registren) 11,20-11,30 11,30 Bensträckare

Läs mer

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård

Läs mer

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området.

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Styrdokument Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Inledning Svensk förening för Övre Abdominell Kirurgi (SFÖAK) har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 2012-02-27 Tina Forsgren, Verksamhetschef Vård och Omsorg Elisabeth Sjöberg, Verksamhetschef Funktionshinder Mallen är framtagen

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Vaccinationsregistret Start 1/1 2013

Vaccinationsregistret Start 1/1 2013 Vaccinationsregistret Start 1/1 2013 Eva Netterlid Susanne Andrén SMI-dag Stockholm 23/4 2013 Sjukdomar Mikrobiell typning Vaccinations - register Vaccinations täckning Attityder /Omvärldsbevakning/ Hemsida

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer