iotamed journalkomplement, beslutsstöd och kvalitetsregister i ett

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "iotamed journalkomplement, beslutsstöd och kvalitetsregister i ett"

Transkript

1 iotamed journalkomplement, beslutsstöd och kvalitetsregister i ett Mål för projektet: Att skapa en grundläggande plattform för ett beslutsstöd på ipad, med möjligheter för diverse aktörer att enkelt tillfoga nya moduler. Med denna utveckling kommer antalet misstag i vården och tiden till diagnos att drastiskt minska, samt den vetenskapliga nivån avsevärt höjas. iotamed är: * en open source produkt * ett skikt (overlay) ovanpå nuvarande journalsystem * ett interaktivt beslutsstöd baserat på standard vårdprogram * den organiserande principen över informationsmassan som finns i journalen Vad gör iotamed: * ger läkaren en möjlighet till målinriktad behandling enligt nya vetenskapliga rön * hjälper läkaren att arbeta effektivt och på ett optimalt sätt ( lean healthcare ) vilket gör att man undviker onödiga kostnader och, inte minst, onödigt lidande * sparar läkaren dubbelarbete (t.ex. genererar remiss och journalanteckningar från data som läkaren fyller i i rutorna av temabladet issue worksheet ) * ger enkel koppling till kvalitetsregister Projekt utfört av MITM AB (Martin Wehlou), i samarbete med Ortopedkliniken UAS (Anders Westermark). Kopplingsprocess till Cross (SYSteam Health&Care) har börjat i februari Hemsidan: kontakt: Hanna Uscka-Wehlou, tel

2 2 MITM - Man In The Middle AB: iotamed - PROJEKTBESKRIVNING MITM AB utvecklar ett beslutsstöd system som kommer att fylla det stora hålet som finns i nuvarande elektroniska medicinska journaler. Hålet utgörs av frånvaron av begreppet sjukdom i journaler vilken leder till mängder av svårigheter. Vår projektledare, Martin Wehlou, är allmänläkare och IT utvecklare sen decennier och senaste åren har han koncentrerat sig på att försöka reda ut vad som egentligen är grundproblemet med våra journaler. All uppmärksamhet journaler får från ägare och utvecklare hittills verkar handla om administrationen av vården, inte vården i sig. Journaler förs fortfarande på i stort sett samma sätt ( papperstänkandet ) som före datoriseringen av journalsystemen - kronologiskt och i löpande text med lös koppling till rubriker och sökord. Det är svårt till omöjligt att följa långa sjukdomsförlopp. Det går inte att koppla ihop en anteckning med ett labsvar eller en röntgenbild. Informationen är inte sökbar på ett vettigt sätt och rutiner, checklistor och riktlinjer ligger helt utanför och sällan följs. Det går inte längre att få information ur journalen: Det har gått så långt att så gott som alla allmänläkare vi tillfrågat har slutat att använda journalen som källa för information om patienten, vilket ju är katastrofalt. Detta verkar vara fallet för alla större gemensamma journalsystem. Martin började med att först helt informellt fråga ett antal kollegor hur dom använder journalerna och nästan alla som tillfrågades medgav skamset att dom egentligen inte längre läser journalen, åtminstone inte förbi dom senaste 2-3 notaten och i stället frågar patienten vad han eller hon har för sjukdomar. Det finns helt enkelt ingen möjlighet längre att destillera den nödvändiga informationen från den ostrukturerade massa prosa de större gemensamma systemen innehåller. En bra liknelse är att det är som att försöka hitta en bok på ett bibliotek där man bara har listan av böcker enligt ordningen som dom köptes in, i.s.f. enligt tematisk (och sen alfabetisk) gruppering. Med mer gemensamma system blir problemet bara större, det blir som om man samlade alla böcker från hela landstinget eller landet i ett enda stort bibliotek, även då i ordning av inköpsdatum. Dubbelarbete och reverse engineering : Läkare måste ofta utföra dubbelarbete som att upprepa i remisser eller sjukskrivningar samma beskrivningar som man redan gjorde i journalnotat. Journalens konstruktion förhindrar nästan helt varje återanvändning av dokumentation. Dessutom måste man bygga dyra system (engines i Figur 1) för att extrahera nödvändiga data till kvalitetsregister, alltså få ut datan med hjälp av reverse engineering. Skälet till detta är inte brist på data men att datan är felrepresenterad och journaler felstrukturerade. Begreppet sjukdom finns faktiskt inte i journalsystemen som ett första klassens begrepp trots att det ju är primerande i vården som sådan. Dessutom har man aldrig analyserat vad läkarens och övrig vårdpersonals arbete består i utan man snarare automatiserat en medicinsk journal vars struktur och uppbyggnad uppstått i en helt annan era och under andra förutsättningar då patienten hade en fast läkare. Den läkaren hade den väsentliga översikten i huvudet och bara detaljer noterades. Med förlusten av den fasta läkarens huvud försvann översikten. Vi har beskrivit det här mer i detalj på bloggen och på och skapat ett forum som har över 170 användare (från företag, utvecklare,

3 3 Läkaren Kronologiska journalanteckningar Lab Remiss och Svar DYRT! SVÅRT! Engines Termkataloger Parsers,... Kvalitetsregister Figur 1. Såhär arbetar läkaren nu och så försöker man att få fram data till kvalitetsregistret. läkare, studerande, tjänstemän m.m.). I april 2010 började vi utveckla vår lösning som vi presenterar under namnet iotamed TM (Issue Oriented Tiered Architecture for Medicine); se Denna lösning är baserad på att man lägger ett skikt (overlay) ovanpå den befintliga patientjournalen och låter det eller de vårdprogram som är aktuella för den enskilde patienten (det kan t.ex. vara vårdprogram för diabetes, bröstcancer och huvudvärk) integreras med patientjournalen som ett verktyg för kunskapsstöd med inbyggd checklistfunktion. Läkaren kommer att arbeta direkt enbart med beslutsstödet i form av checklistbaserade temablad (issue worksheets) genererade för patientens issues från respektiva vårdprogram. Resten (remisser, sjukskrivningar, etc) kommer att skapas automatiskt med bibehållen möjlighet för läkare att göra ändringar om det skulle behövas (Figur 2). Detta är ingen modifiering av nuvarande journalsystem men en helt ny och innovativ lösning som drastiskt ändrar läkarens arbete och bidrar till kraftig förbättring av vårdflödet, minskning av antal felbehandlade fall och därmed reducerar kostnaden för samhället. Vetenskapliga studier som styrker vår lösning presenterar vi i delen Bakgrund till projektförslaget. Begreppet sjukdom ska vara primärt: Vi hävdar att en korrekt journal för dagens användning borde rimligtvis ha som primärt begrepp sjukdom eller symptom. Det begreppet kan med stor fördel utgöras av en standardvårdplan som kan användas som arbetsunderlag när man följer patienten. På så sätt tillför man inte bara det nödvändiga primära elementet men även ett verktyg för kunskapsstöd i själva vårdprocessen i ett slag. Eftersom kvalitetsregister visar stora paralleller med väl utformade standardvårdplaner kompletterade med kliniska data vilket är själva definitionen av iotamed issues, så behövs ingen tolkning eller bearbetning för koppling till kvalitetsregister. Införandet av sjukdomen som issue ger också direkt en lösning på problematiken runt kontraindikationer och sekretess

4 4 utan invecklade omvägar. Kontraindikationer i synnerhet är ett allvarligt problem som sällan nämns eftersom nuvarande system inte har förutsättningar att kunna varna för dessa. Sekretess är även det ett gigantiskt problem eftersom man i nuvarande system inte har sjukdomsbegreppet som borde ligga till grund för sekretessgränser, så man tvingas att lösa detta suboptimalt med gränser runt läkare, avdelningar, möten, mediciner, eller i bästa fall processer. Läkaren Kvalitetsregister Issues i beslutsstödet iotamed FÖLJER DIREKT Kronologiska journalanteckningar Lab Remiss och Svar Figur 2. Så här kommer läkarens arbete och koppling till kvalitetsregister att se ut efter införandet av av beslutsstödet iotamed. Samarbetet med Ortopedkliniken: Vi har redan kontakt med Dr Anders Westermark från Ortopedkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala (UAS) och dom är intresserade av att testa ut detta i sin verksamhet. Ortopeden på UAS blir en projektpartner i iotamed projektet med Anders som huvudrepresentant. Den 1:a oktober 2010 fick vi ett bekräftelse på vårt samarbete av Katarina Lönn, verksamhets chef på ortopeden. 1. BAKGRUND TILL PROJEKTFÖRSLAGET: Nuvarande system och strukturer är ej patientsäkra eller effektiva: Elektroniska journaler som måste användas av läkaren stöder knappast det verkliga arbetet som ju är att ställa diagnoser och behandla sjukdomar. Det är i stort sett omöjligt att skapa sig en fullständig bild av patientens problematik när man läser det som finns i en större gemensam journal. Detta kan leda till katastrofala fel på grund av missad information. Geriatriken och primärvården är tidigast och mest utsatt för den här problematiken men med tilltagande datamängder kommer även specialistvården att bli utsatt. Vi behöver ett aktivt vetenskapsbaserat stödverktyg i vårdprocessen, ett verktyg som stöder kunskapsbaserad vård och kvalitetsuppföljning. Vad vi föreslår är precis en sådan lösning 1. Beslutsstödet iotamed kommer att installeras som skikt (overlay) ovanpå nuvarande patientjournaler vilket tillåter oss att hämta upp och lagra kronologiska journalnotat, använda patientdata, ha tillgång till lab, remiss och svar, etc. (Figur 2). Meningen med iotamed är att ge beslutsstöd för vårdgivaren och därmed tillfoga mervärde till befintliga journalsystem. I regioner där man ännu inte installerat journalsystem eller ett patient management system (Indien, Afrika), kan dessa funktioner 1 Vi har en del exempel på och på finns det en demo-movie.

5 5 med fördel fyllas med hjälp av andra open source produkter eller proprietära system. Patientjournaler som vi har nu är bristfälliga på många sätt: Kvaliteten i dagens dokumentationssystem har belysts i managementföretaget Grufman Rejes utredning Ändamålsenlig vårddokumentation [1]. I region Skåne respektive Västra Götaland studerade man journalföringens kvalitet avseende diagnoserna stroke, akut hjärtsvikt och höftfraktur. Resultatet jämfördes sedan med en framtagen gyllene standard baserad på nationella riktlinjer, handläggningsprogram och konsensusdokument. Rapporten påvisade stora brister. Vitala uppgifter saknades ofta eller var ofullständigt dokumenterade, strukturen i journalerna var bristfällig och hanteringen av omvårdnads- och läkarjournaler bedömdes som oklar och med ett stort inslag av upprepningar. Man framhöll särskilt att den nödvändiga intellektuella bearbetningen av journalerna i form av bedömningar och sammanfattningar många gånger saknades. Liknande resultat rapporterades efter en analys av dokumentations- kvaliteten vid förstagångsinsjuknande i stroke i Stockholm [2]. Brister när det gäller medicinsk dokumentation är ett stort problem i vården och innebär därmed ett allvarligt medicinskt säkerhetsproblem. Revisionsrapporten för Uppsala länslandsting [3] visar många brister i Cosmic. En del av dom är förorsakade av beställningsprocessen där många essentiella element saknades helt (bl.a. behovsanalys). Ett av de konkreta förslagen inom det pågående utvecklingsarbetet inom hälsoinformatik i Sverige är att journalen bör utvecklas till ett interaktivt hälsoanalyssystem [4]. Cambio COSMIC, som är Sveriges snabbast växande system för sjukvården med sju landsting (Landstinget i Uppsala län, Jönköpings län, Östergötland, Värmland, Kronoberg, Kalmar och Västmanland) och flera privata hälso- och sjukvårdsorganisationer som kunder, fick väldigt mycket negativ uppmärksamhet i media för sina brister, se t.ex. [5]. I sin uppsats [6] kommer Rebecka Janols i närheten av vår lösning när hon påpekar att det bör finnas ett översikt av patientens hälso-issues (vilket inte finns i Cosmic, finns däremot t.ex. i TakeCare) i alla patientjournaler. Varken Janols eller TakeCare tar dock sista steget: att länka varje issue till ett respektive standard vårdprogram (clinical guideline) som innehåller dom nyaste vetenskapsdata om den nödvändiga behandlingen och samtidigt göra detta vårdprogram interaktivt. Bevisad nytta av checklistor: Vår lösning är baserad på en idé av en checklista. I sin bok [7] presenterar kirurgen Atul Gawande ett antal studier som bevisar de enorma fördelar man kan uppnå med användning av enkla checklistor. I operationssalar har checklistor bevisat lett till stor minskning av sjukvårdsrelaterade fel och infektioner [8,9]. Det första steget till produktion av iotamed är ett projekt i samarbete med Ortopedkliniken vid UAS. Projektet innebär programmering på ipad av ortopedisk handläggning av fotledsfrakturer på akutmottagningen och sedermera för patienter med multipla skador och sjukdomar för att testa möjligheterna vid stora informationsmängder. Eftersom grunden är vårdprogram är det väldigt lite text man inför och många checkboxar och val, vilket lämpar sig alldeles utmärkt just för en touch-baserad plattform och blir lätthanterbart i stressituationer, plus att verktyget är självinstruerande.

6 6 Hur pass bra utnyttjar man vetenskapen: En nyligen genomförd granskning visade att den genomsnittliga tiden mellan en ny påbörjad medicinsk studie och det effektiva införandet av dess resultat i medicinsk praktik är 17 år [10]. En viktig skäl till detta är en försening mellan offentliggörandet och den faktiska tillämpningen och grundar sig otvivelaktigt i att nya rön inte presenteras på rätt sätt, på rätt plats och på rätt ögonblick. Från vision till verklighet: Vi behöver ett aktivt vetenskapsbaserat stödverktyg i vårdprocessen, ett verktyg som stöder kunskapsbaserad vård, kvalitetsuppföljning och klinisk forskning. [11] Ett nationellt nätverk för resultatmätning i vården med utgångspunkt i en vidareutveckling av de nationella kvalitetsregistren har etablerats på initiativ av Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen med inriktning på klinisk utveckling via register (KUR-projektet [12]). Denna utveckling stöds av IFK2 - Gemensam utveckling av informationshantering för Nationella Kvalitetsregister. Man tar bl.a. fram referensarketyper (mallar) för strukturerad dokumentation i patientjournalen i syfte att stödja överföring till nationella kvalitetsregister. För detta arbete ansvarar en expertgrupp inom Arkitekturledningen vid SKL för Tillämpad Informationsstruktur (TIS). Vår idé av issues och vårdprogram som kopplas till dom kommer att ge ett verkligt verktyg som hjälper realisera Delegationens vision. Bakgrunden till projektförslaget är beskriven i större detalj (på engelska) i [13]. Där specifierar vi 11 problem i vården som iotamed löser och sättet på vilket det kommer att ske, samt ger en del konkreta exempel. Vi har just visat med hjälp av vetenskapliga referenser att nuvarande kronologiska journaler är bristfälliga och att en rätt väg att gå är att bygga upp ett beslutsstöd som består av interaktiva mallar baserade på standard vårdprogram som kan sparas individuellt för varje patient för varje sjukdom eller tema som ett temablad (issue worksheet) vilket kommer att hjälpa läkaren att genomföra en konsekvent och målinriktad behandling. Det är viktigt att notera att vi inte förlorar någonting av funktionaliteten i nuvarande patientjournaler. iotamed lägger till funktionalitet utan att ta bort något. Låt oss nämna bara några fördelar och vinster vilka vi åstadkommer med iotamed. iotamed ger oss: helt nya förutsättningar att sprida kunskap och tillåta alla att utreda och behandla på korrekt sätt, något som inte stöds i nuläget, helt nya förutsättningar att få fullständig och korrekt kunskap om patienten, potential att minska mängden dubbelarbete, felarbete och överarbete, helt nya förutsättningar för kvalitetsarbete med register och uppföljning, inklusive klassifikationer och sjukdomskriterier, helt nya förutsättningar för att bygga verksamhetsanpassade system som är robusta och inte är beroende av en enda leverantör tack vare open source-upplägget, tidigare oanade möjligheter till forskning och inventering av hälsoläget genom att t.ex. se hur många rygg-issues som för närvarande är aktiva i primärvård och ännu inte remitterade till specialist,

7 möjligheten att lägga systemet utanpå befintliga vilket gör att de fördelarna med nuvarande system kan bevaras: vill man ha en kronologisk/administrativ journal så finns den fortfarande; dessutom är driftsättningen av iotamed enkel tack vare detta och kan ske gradvis; den gamla journalen försvinner inte heller utan uppgår i den nya. 7 Bibliografi: [1 ]Ändamålsenlig vårddokumentation [rapport]. Stockholm: Grufman Reje Management (2002): Granskningsrapporter/Slutrapport145.pdf [2 ] Hassler E., Krakau I.: Journalen - bristfällig informationskälla om patienter som vårdats för stroke. Läkartidningen 2005; 102, pp [3 ]Granskning av effekthemtagning av elektronisk patientjournal [revisionsrapport för Landstinget i Uppsala län]. Öhrlings PriceWaterhouseCoopers ( ): %20av%20effekthemtagning%20av%20elektronisk%20patientjournal.pdf [4 ] Gunnar Akner: Analys och handläggning av äldres multisjuklighet måste samordnas. Med DBU-metod tillämpad vid äldrevårdcentral kan behandling utvärderas, Läkartidningen 2005; 102, pp [5 ] Cambio Cosmic; Kompletterande användarundersökning maj Redovisning av användarenkäten. Projektgruppen för Vård-IT-kartan (Kenneth Jönsson et al.): [6 ] Rebecka Janols: A usability study in primary care; Conceptual design of the representation of health problem in computer based medical. Examensarbete 20 p. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten, Uppsala Universitet. Mars [7 ] Atul Gawande: The Checklist Manifesto. Profile Books Ltd [8 ] P.J. Pronovost et al.: Improving Communication in the ICU Using Daily Goals, Journal of Critical Care 18 (2003), pp [9 ] M.A. Erdek, P.J. Pronovost: Improvement of Assessment and Treatment of Pain in the Critically Ill, Intern. Journal of Quality Improvement in Healthcare 16 (2004) pp [10 ] Medical Research: What s it worth? Estimating the economic benefits from medical research in the UK. Wellcome Trust, Medical Research Council, The Academy of Medical Sciences. Briefing November 2008: [11 ] Gunnar Akner: Stort behov av generalistorienterad analysstödjande hälsoinformation, Läkartidningen 34 (2007) vol. 104, pp : [12 ] Projektet Klinisk Utveckling via Register (KUR), initierad av Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen inom Näringsdepartementet:

8 8 [13 ] Martin Wehlou: 2. DRIVKRAFTER OCH MOTIV: Vi har utarbetat ett antal exempel på hur en journal ska fungera för att effektivt hjälpa till med snabbare och mer korrekta diagnoser och behandlingar genom att direkt i det normala arbetsflödet bygga in vårdprogram enligt evidence based medicine. Dessa exempel har mötts med stort bifall hos de läkare vi presenterat dom för. Även företag inom branschen förefaller intresserade; vårt forum för dessa diskussioner (vard-it.se/vi) har nu över 170 medlemmar från många kända och mindre företag, utvecklare, läkare, tjänstemän m.m. och diskussionerna är stundom aktiva. Vidare har vi en aktiv blogg på vard-it.se och IT i Vården (en site som Dagens Medicin och Computer Sweden håller i). Dessa inlägg möts i stort sett av intresse av utvecklare och stor entusiasm av vårdpersonal. Konkret har vi börjat med att utveckla ett skikt (overlay) ovanpå patientjournaler där huvudelementet är sjukdom, och där planeringen runt denna sjukdom är huvudtemat. Med detta system kommer antalet misstag i vården att drastiskt minska, tiden till diagnos avtaga, samt den vetenskapliga nivån avsevärt öka. Ett allvarligt problem i vården idag är att ny kunskap tar mycket lång tid att tränga igenom till det utförande lagret, i många fall 5, 10 eller mer år [10]. Vårt system tillåter lokala och nationella medicinska auktoriteter att omsätta senaste rön till vårdprogram som går direkt in i journalsystemet så att det på mycket kort tid kommer ut i verksamheten. Besparingarna man kan åstadkomma med bättre vård är potentiellt mångfaldigt större både i pengar och livskvalitet för befolkningen än vad man ens i bästa fall kan bespara i administration med våra nuvarande system. Det nya systemet har en mängd andra olikheter med nuvarande system: medicinering är helt omarbetat på en annan bas där en issue utgör indikationen och basen för doseringsberäkning, behandlingar noteras och görs systematiskt, remisser ersätts ofta nästan helt, samarbete runt en patient blir en del av verktyget själv inklusive möjlighet till sociala media teknologier på vårdavdelningsnivå, sekretessgränser läggs om från avdelningar till sjukdomar, m.m. Det finns m.a.o. inte mycket likheter med nuvarande system, men ändå bevaras samma informationsutgång som administrationen behöver idag, trots att vården själv äntligen skulle få ett verktyg som hjälper i.s.f. att hindra. Även kvalitetsregister blir en enkel och naturlig aspekt av systemet. Marknadsbehov och ekonomisk potential Vi har ett stort antal medicinska journaler på svenska marknaden. Till dom viktigaste kan man räkna Melior och Soarian (Siemens), Cosmic (Cambio), TakeCare (Profdoc Care), Journal III och PMO (Profdoc / CompuGroup Medical Sweden), BMS Cross (SYSteam), VAS (Norrbotten) och Asynja (Lorensberg Communication). Några av dom är omtyckta av användarna (TakeCare i Stockholm), andra har mer problem (Cambio i Uppsala mm.). Domänanalysen av vården är fel i nuvarande system. Man har inte analyserat vårdarbetet, man har analyserat gamla pappersjournaler, och dom har aldrig reflekterat vårdarbetet eftersom dom utvecklades med andra fysiska förutsättningar ( papperstänkandet och en fast läkare). Vi måste

9 helt enkelt göra om den analysen och utveckla efter detta, i.s.f. som man nu gör klämma in alltmer småfixar som inte fungerar i ett system som är från grunden felaktigt koncipierat. 9 Medicinskt kunskaps- och beslutsstöd är en naturlig del i den kliniska informationsprocessen. Så måste exempelvis etablerade diagnostiska kriterier vara uppfyllda för att strukturerade diagnosspecifika patientdata skall vara meningsfulla. Det finns olika webbaserade tjänster för sådant av kunskapsoch beslutsstöd, t.ex. VISS, Internetmedicin och NEL. Sådana tjänster är dock i nuläget sällan integrerade i de elektroniska journalsystemen. Protokollstöd för strukturerad journalföring, tillsammans med kunskaps- och beslutsstöd, är en grundförutsättning för säker och uppföljningsbar vård och även ett nödvändigt rekvisit för utveckling av kliniska forskningsregister och nationella kvalitetsregister och iotamed bjuder på detta. Lösningen iotamed är avsett som ett öppet projekt. Affärsidén ligger i framtida konsulttjänster som MITM AB kommer att erbjuda i samband med nya moduler som kommer att behövas för specifika vårdssituationer. Samtidigt kommer själva existensen av iotamed att skapa en ny marknad med nya möjligheter för andra företag. iotamed och dess datadefinitioner kommer att vara en standardplattform öppen för nya moduler och applikationer för vården. Vi ser också en stor marknad utanför Sverige, en marknad där det saknas infrastruktur. Detta är t.ex. Indien och Afrika, där Svenska företag redan är aktiva. Forsknings- utvecklings/innovationsinsats För MITM AB är det övertydligt att nuvarande journalsystem är ofullständiga och det är lika tydligt att ett system som iotamed skulle föra det kliniska arbetet kraftigt framåt. Dock finns det inte mycket tidigare exempel på liknande försök vare sig inom företaget eller utanför, så konceptet bryter ny terräng både för oss och för andra. Samtidigt som vi konstruerar ett nytt sorts kliniskt verktyg som vi tror kan till största delen ersätta de journaler vi nu har i läkarens arbete, byter vi även användarparadigm från klassiska arbetsstationer och diktering till bärbara touch-baserade tablets. Vi är övertygade om att synergismen mellan iotamed som arbetsverktyg och touch tablets som plattform är grundläggande, men samtidigt betyder det ju att vi innoverar grundligt på både arbetssätt och utvecklingsplattform samtidigt. iotamed kan naturligtvis även utvecklas för klassiska desktops. För att verifiera att detta är rätt väg att gå måste vi utveckla konkreta system som sedan kan tjäna som introduktion till koncepten vi utvecklar för både inköpare, användare och programproducenter. Vi är övertygade om att inget annat företag i Sverige på detta ögonblicket intar vår unika position, där vi inte bara har medicinsk kunskap och gehör hos vårdpersonal, men även lång erfarenhet av utveckling med nya plattformar. Sist men inte minst har vi också den unika, men som vi tror sanna, visionen om hur ett kliniskt verktyg bör se ut för att äntligen realisera de vinster med informatisering vi så länge väntat på i vården.

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? ewa.jerilgard@cehis.se Dagens nyheter vintern 2012 Drygt 200 vårdenheter allt från sjukhus till vårdcentraler

Läs mer

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Öppna data kan öppna upp för för nya kreativa lösningar Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen NEPI & Rikard Lövström, distriktsläkare och medlem av Läkarförbundets

Läs mer

Synkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur.

Synkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur. Synkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur. Mattias Agestam, Stockholms läns sjukvårdsområde Staffan Winter, Nationella Programmet för Datainsamling IT-kommitténs

Läs mer

Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård!

Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård! Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård! Det behövs en nationell satsning på en gemensam plattform som möjliggör att kunskaps- och beslutsstöd på

Läs mer

Projekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare

Projekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare Projekt Strukturerad vårddokumentation 2016-09-27 Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare Syfte Dokumentationen utgår från patientens vårdprocess, beskriver och stödjer den på ett effektivt,

Läs mer

Dokumentationsstöd för strukturerad dokumentation

Dokumentationsstöd för strukturerad dokumentation Dokumentationsstöd för strukturerad dokumentation..integrerat med befintlig journal Carina Zetterberg Överläkare Kvinnokliniken Universitetssjukhuset Örebro Dokumentationen i svensk sjukvård är mer eller

Läs mer

Nyttoaspekter på de nationella resurserna och projekten

Nyttoaspekter på de nationella resurserna och projekten Nyttoaspekter på de nationella resurserna och projekten Carina Zetterberg Överläkare Kvinnokliniken Universitetssjukhuset Örebro CeHis, AL, NT, NF, TIS, V-TIM, VIFO, NF, VI-SAM, HÄP.. .. Och Snomed vad

Läs mer

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus

Läs mer

Projektet Patientjournal 08 Införande av datorjournal

Projektet Patientjournal 08 Införande av datorjournal Projektet Patientjournal 08 Införande av datorjournal Seminarium 6:4 Föreläsare: Anders Bernholtz, Landstinget i Östergötland anders.bernholtz@lio.se Projektet Patientjournal 08 en resa för Östergötland

Läs mer

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnhild Holmberg 2014-03-31 Landstingsstyrelsen 1 Faktisk väntetid inom 60 dagar HSF HSF Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov

Läs mer

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nationell IT-strategi för vård och omsorg: gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nutritionsdagen 6 maj 2008 Lars Midbøe, Avd f Vård och Omsorg, sektionen f informatik och verksamhetsutveckling

Läs mer

Taligenkänning. - Anteckna direkt in i journalen med rösten. Anders Eidergard & Hanna Nilsson-Levin

Taligenkänning. - Anteckna direkt in i journalen med rösten. Anders Eidergard & Hanna Nilsson-Levin Taligenkänning - Anteckna direkt in i journalen med rösten Anders Eidergard & Hanna Nilsson-Levin Anders Eidergard Projektledare Lean-specialist anders.eidergard@lxi.se Hanna Nilsson-Levin Medicinsk Sekreterare

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Sammanhållen journalföring

Sammanhållen journalföring SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för

Läs mer

SVD strukturerat vårddata kvalitetsregisterkoppling TakeCare. att använda de nationella resurserna

SVD strukturerat vårddata kvalitetsregisterkoppling TakeCare. att använda de nationella resurserna SVD strukturerat vårddata Termkonferensen 2011-10-03 Om arbetet med mallar i journalsystem TakeCare att använda de nationella resurserna Bo Wikström, Projektägare Björn Hultgren, Huvudprojektledare Bo

Läs mer

Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården

Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården Stockholm den 16 oktober 2009 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT) vill med denna skrivelse ge uppmärksamhet

Läs mer

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF tackar för möjligheten att få besvara remiss avseende:

Läs mer

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister 1.1 God samverkan med industrin leder till bättre vård I Sverige förekommer

Läs mer

VISPH-projektet. VISPH-projektet

VISPH-projektet. VISPH-projektet VISPH-projektet 2012-01-27 Benny Johansson Maria Jansson Bakgrund l Primärvården och Habiliteringen & Hälsa - ca 6000 användare l Befintliga system ej utvecklingsbara l Följer ej nationella riktlinjer

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Läkarsekreterarforum 2012

Läkarsekreterarforum 2012 Patientdatalagen, journaler på nätet, sociala medier lagar och regler Läkarsekreterarforum 2012 Jens Larsson, 0706-110179 Jens Larsson, Chefsjurist Tryckfrihetsförordningen 1766 Jens Larsson, Chefsjurist

Läs mer

Klassifikationer och hkodverk

Klassifikationer och hkodverk 2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

REMISS/BETALNINGSFÖRBINDELSE Riks-, region- och mellanlänsavtal

REMISS/BETALNINGSFÖRBINDELSE Riks-, region- och mellanlänsavtal 406 202 (S-108) - - Copyright SKL SKL Kommentus 2014-12 2011-01 1 406 202 (S-108) - - Copyright SKL SKL Kommentus 2014-12 2011-01 2 Riksavtalets regler om remiss Kapitel 2 reglerar när hemlandstinget initierar

Läs mer

Procentfältet anger hur stor andel av de som gjort frågan som kryssat för respektive alternativ.

Procentfältet anger hur stor andel av de som gjort frågan som kryssat för respektive alternativ. Bilaga 2 Webbaserad enkät fältet anger hur stor andel av de som gjort frågan som kryssat för respektive alternativ. Observera att en del frågor beror av vad respondenten svarat i föregående frågor varför

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Dokumentation och uppföljning av levnadsvanor i olika journalsystem

Dokumentation och uppföljning av levnadsvanor i olika journalsystem Dokumentation och uppföljning av levnadsvanor i olika journalsystem Nulägesbeskrivning 2012 Åsa Schwieler 0 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund... 2 Syfte... 2 Journalsystem i Sverige... 2 Tillvägagångssätt...

Läs mer

Agneta Franksson Säljdirektör för Lifecare Hjalmar Jacobson IT-arkitekt, e-hälsa Marko Pyy Chef för Lifecare Programmet.

Agneta Franksson Säljdirektör för Lifecare Hjalmar Jacobson IT-arkitekt, e-hälsa Marko Pyy Chef för Lifecare Programmet. Morgondagens vårdsystem finns redan idag Agneta Franksson Säljdirektör för Hjalmar Jacobson IT-arkitekt, e-hälsa Marko Pyy Chef för Programmet April 2015 Agenda Introduktion Vad är? Medborgartjänster Hur

Läs mer

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen.

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. Seminarium 3:2 Föreläsare Lars Jervall, IT-direktör Landstinget,Östergötland och IT-strateg Beställarfunktionen Nationell IT, SKL lars.jerlvall@lio.se IT-strategin

Läs mer

Effektivare administration i Region Skåne

Effektivare administration i Region Skåne 6 maj 2014 Ansvarig: Johan Cosmo johan.cosmo@skane.se Effektivare administration i Region Skåne SLUTRAPPORT 1 1 Projektarbete... sid 3 1.1 Bakgrund 1.2 Frågeställning 1.3 Metod 1.4 Projektgrupp 2 Resultat

Läs mer

INNEHÅLL BAKGRUND 4 HÄLSOAVATAR 5 OMFATTNING 6 MARKNADSÖVERSIKT 8 PRISBILDER 10 MARKNADSHINDER 10 RISKER 11

INNEHÅLL BAKGRUND 4 HÄLSOAVATAR 5 OMFATTNING 6 MARKNADSÖVERSIKT 8 PRISBILDER 10 MARKNADSHINDER 10 RISKER 11 HÄLSOAVATAR INNEHÅLL BAKGRUND 4 HÄLSOAVATAR 5 OMFATTNING 6 Metodik 6 Marknadssegment 8 Marknadsstorlek 9 Tillväxt 9 MARKNADSÖVERSIKT 8 PRISBILDER 10 MARKNADSHINDER 10 RISKER 11 Riskanalys 11 TRENDER OCH

Läs mer

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Strategi för vårddokumentation i LiÖ Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Kamedo. IT-haverier i vården. Johan Carlstedt Socialstyrelsen

Kamedo. IT-haverier i vården. Johan Carlstedt Socialstyrelsen Kamedo IT-haverier i vården Johan Carlstedt Socialstyrelsen Katastrofmedicinska observatörsstudier Vad är Kamedo? Vad studeras? Hur bedrivs arbetet? Varför den här rapporten? Ökande antal IT-haverier inom

Läs mer

Det svenska nätverket lso- och sjukvård (HFS)

Det svenska nätverket lso- och sjukvård (HFS) Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälsoh lso- och sjukvård (HFS) en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals & health services, initierat av WHO 1993 Nätverkets vision En hälsofrämjande

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Sammanhållen vaccinationsinformation

Sammanhållen vaccinationsinformation Sammanhållen vaccinationsinformation 10:e årliga Konferensen i Omvårdnadsinformatik 15 maj 2014 Lars Midbøe, leg sjuksköterska, handläggare/projektledare SKL Sjuksköterskors centrala roll motivera ge råd

Läs mer

Nytta med arketyper i journalsystem

Nytta med arketyper i journalsystem Nytta med arketyper i journalsystem Nationell Termkonferens 2009-09-24 Maria Areblad -1-2009-09-25 Arketyper - språk och kommunikation Vad är Arketyper Hur är de tänkta att användas Är arketyper till någon

Läs mer

Reviderade förslag på mål för graviditetsregistret. Olof Stephansson

Reviderade förslag på mål för graviditetsregistret. Olof Stephansson Reviderade förslag på mål för graviditetsregistret Olof Stephansson Ny vision och mål för GR Visionen för graviditetsregistret är att förbättra hälsa för mödrar och barn. Övergripande mål graviditetsregistret

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Förbättrad informationshantering avseende vissa patienter inom hälso- och sjukvården

Förbättrad informationshantering avseende vissa patienter inom hälso- och sjukvården Socialutskottets betänkande 2013/14:SoU20 Förbättrad informationshantering avseende vissa patienter inom hälso- och sjukvården Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2013/14:202

Läs mer

22.03.2011 09:28 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:28 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 47 respondenter (23 unika) Nuvarande filter: Västernorrland "Vilket landsting tillhör du?" = "Västernorrlands läns landsting" 1. Kön? 1 Kvinna

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer

Vårdprevention Lätt att göra rätt

Vårdprevention Lätt att göra rätt Vårdprevention Lätt att göra rätt Landstinget i Jönköpings län Jag vill inte ha trycksår, bli undernärd eller falla! Hälsningar Folke Andelen äldre patienter ökar kontinuerligt Uppkomst av trycksår, fall

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare

Läs mer

Kartläggning av e-hälsan i ambulanssjukvården Sverige 2016

Kartläggning av e-hälsan i ambulanssjukvården Sverige 2016 Kartläggning av e-hälsan i ambulanssjukvården Sverige 2016 Samverkansprojekt Bakgrund Saknades en nationell bild av e-hälsan inom ambulanssjukvården Bidra till att öka kunskapen Underlag för förbättrings-

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011

Läs mer

Datorrepresentation av vårdriktlinjer

Datorrepresentation av vårdriktlinjer Datorrepresentation av vårdriktlinjer Innehåll Introduktion/bakgrund Behov Uppdateringsproblem Metoder PROforma Asgaard/Arbru Arden Praktiska implementeringar Hypertoni-behandling Guidelines/vårdriktlinjer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården

Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-25 Annika Kahlmeter Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller

Läs mer

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV RC SYD REGISTERDAGAR 2014-09-26--27 Karin Christensson Kansliet för Nationella Kvalitetsregister VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat

Läs mer

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Information och förankringsmaterial avseende utvecklingsfrågor gällande kunskapsstyrning: organisation, aktiviteter och tankar framåt. NSK NSK-S Nuvarande

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-06-27 Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vid vård av patienter ska det föras patientjournal. En patientjournal

Läs mer

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nätverk 1 Föreläsare Jon Malmström, VGR ITSA Organisation och arbetsmodell Länsstyrgrupp Stimulansmedel Arbetsgrupp Vård och omsorgsperso nal

Läs mer

Ny flexibel plattform har potential att förbättra vårdmöten och ge stöd och behandling via internet

Ny flexibel plattform har potential att förbättra vårdmöten och ge stöd och behandling via internet Ny flexibel plattform har potential att förbättra vårdmöten och ge stöd och behandling via internet Internetbaserat stöd & behandling Övergång från pilot till verksamhet Nyutveckling stöd & behandling

Läs mer

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter

Läs mer

Journal- och registerstudier

Journal- och registerstudier Journal- och registerstudier Grundläggande forskningsmetodik för ST-läkare 2016-04-14, Johan Lyth FoU-enheten för närsjukvården Informationens väg hälsodataregister LiÖ-data kvalitetsregister Patientregistret

Läs mer

Anvisning för e-tjänsten Journal via nätet

Anvisning för e-tjänsten Journal via nätet 1 (8) Anvisning för e-tjänsten Journalen Version 1.5 Beslutande: Ansvarig: Handläggare: Chefläkare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Chefläkare, vårdgivare Birgitta Cornelius, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Journalhandling En journalhandling är alla handlingar och anteckningar som innehåller uppgifter om patientens tillstånd och de åtgärder som genomförts eller

Läs mer

ETT fönster mot informationen visionen tar form

ETT fönster mot informationen visionen tar form Det pågår 2006 ETT fönster mot informationen visionen tar form IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice PÅ GÅNG UNDER 2006 Patientnyttan

Läs mer

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet

Läs mer

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/22 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 2 1. Inledning... 3 2. FK AF1 - Skapa medicinskt vid

Läs mer

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är

Läs mer

Vi beslutade om några tjänster

Vi beslutade om några tjänster Benny@Eklund.nu Vi beslutade om några tjänster Boka, avboka tider Lista sig i primärvården Begära förnyelse av recept Begära förlängning av sjukskrivning Lägga in spärrar mot sammanhållen journalföring

Läs mer

Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin

Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin Läkarförbundet genomför här en enkät för att utvärdera vårdvalet i den svenska primärvården. Enkäten är det tredje och sista steget i förbundets arbete

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet Kömiljarden 2009 - resultatet Kömiljarden 2009 - bakgrund Lanserades i Budgetpropositionen i september 2008 450 miljoner att dela på för de landsting som klarar att erbjuda 80 procent av patienterna besök

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientdatalag; utfärdad den 29 maj 2008. SFS 2008:355 Utkom från trycket den 11 juni 2008 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.

Läs mer

Patienters direktåtkomst till sin primärvårdsjournal erfarenheter från en patientportal SUSTAINS. Läkarsällskapet 18 oktober 2011 Ture Ålander

Patienters direktåtkomst till sin primärvårdsjournal erfarenheter från en patientportal SUSTAINS. Läkarsällskapet 18 oktober 2011 Ture Ålander Patienters direktåtkomst till sin primärvårdsjournal erfarenheter från en patientportal SUSTAINS. Läkarsällskapet 18 oktober 2011 Ture Ålander Patienterna i Uppsala läns landsting önskemål 1997 om framtida

Läs mer

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Norra Stockholms psykiatri, Affektivt centrum Projektansvarig Mikael Landén IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Rapport från satsning på psykiatri och socialtjänst för personer med

Läs mer

Det finns en enkel väg till vården =

Det finns en enkel väg till vården = Det finns en enkel väg till vården = Mina vårdkontakter är en flexibel e-tjänst och hanteras av samma personal som du möter vid besök på din mottagning = Här finns Mina vårdkontakter Stockholm, Västra

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...

Läs mer

BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN

BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN 1012-1017 Långvarig smärta 20% av befolkningen har problem med långvarig smärta som kräver kontakt med sjukvården. 7% av befolkning har ett stort vårdbehov p g a långvarig

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (8) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2012-12-19 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 12 december 2012 kl. 9.00 12.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga

Läs mer

Testbädd för IT inom hälso- och sjukvård NordicMedTest. I samverkan för skapandet av nationellt testcenter för vårdinformationsystem

Testbädd för IT inom hälso- och sjukvård NordicMedTest. I samverkan för skapandet av nationellt testcenter för vårdinformationsystem 2012-11-06 Testbädd för IT inom hälso- och sjukvård NordicMedTest I samverkan för skapandet av nationellt testcenter för vårdinformationsystem Göran Karlström Projektet skall bidra till att lösa en av

Läs mer

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Kjell Andersson Med Tekn Civ Ing Skaraborgs Sjukhus kjell.andersson@vgregion.se 8:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet

Läs mer

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Värdebaserad vård är en strategi för sjukvårdens styrning och arbetssätt som syftar till att åstadkomma så friska patienter

Läs mer

NPL i Hälso och sjukvården

NPL i Hälso och sjukvården Nationellt Produktregister för Läkemedel mm i Hälso och sjukvården Tillverkare MAH/Ombud Läkemedels förmånsnämnden Läkemedelsverket Grosshandel Sluten vård Apotek Övriga intressenter Öppen vård och Kommunal

Läs mer

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Landstingets kansli 2010-01-11 Planeringsavdelningen Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Kvalitén inom hälso- och sjukvården ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras samt vara

Läs mer

PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka

PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka 40 2013 1 Trycksår är ett problem inom vården och orsakar ett stort lidande för patienten, ökat arbete för medarbetare och

Läs mer

Patientdatalag (2008:355)

Patientdatalag (2008:355) Patientdatalag (2008:355) SFS nr: 2008:355 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 2008-05-29 Ändrad: t.o.m. SFS 2013:1024 Tryckt version: pdf, utan ändringar (Lagrummet) Ändringsregister:

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Område 5 och 8 Förebygga kirurgiska komplikationer och postoperativa sårinfektioner OP/ IVA,ortoped- och reumatologkliniken och kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov I

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23

Yttrande över slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 Yttrande över slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 Dnr 1896-14 Utredning och överväganden Definition av huvudman Norrbottens läns landsting anser att det är positivt att

Läs mer

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med

Läs mer

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk

Läs mer

Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Sida 1(6) Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Rapportering av nedanstående uppgifter skall ske senast den 31 januari påföljande år i den webbaserade inrapporteringsmallen, WIM. Mallen görs tillgänglig

Läs mer

KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING

KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING BAKGRUND Spindeldiagrammen är baserade på ett genomsnitt av hur respondenterna instämmer i påståendena som

Läs mer