iotamed journalkomplement, beslutsstöd och kvalitetsregister i ett
|
|
- Viktoria Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 iotamed journalkomplement, beslutsstöd och kvalitetsregister i ett Mål för projektet: Att skapa en grundläggande plattform för ett beslutsstöd på ipad, med möjligheter för diverse aktörer att enkelt tillfoga nya moduler. Med denna utveckling kommer antalet misstag i vården och tiden till diagnos att drastiskt minska, samt den vetenskapliga nivån avsevärt höjas. iotamed är: * en open source produkt * ett skikt (overlay) ovanpå nuvarande journalsystem * ett interaktivt beslutsstöd baserat på standard vårdprogram * den organiserande principen över informationsmassan som finns i journalen Vad gör iotamed: * ger läkaren en möjlighet till målinriktad behandling enligt nya vetenskapliga rön * hjälper läkaren att arbeta effektivt och på ett optimalt sätt ( lean healthcare ) vilket gör att man undviker onödiga kostnader och, inte minst, onödigt lidande * sparar läkaren dubbelarbete (t.ex. genererar remiss och journalanteckningar från data som läkaren fyller i i rutorna av temabladet issue worksheet ) * ger enkel koppling till kvalitetsregister Projekt utfört av MITM AB (Martin Wehlou), i samarbete med Ortopedkliniken UAS (Anders Westermark). Kopplingsprocess till Cross (SYSteam Health&Care) har börjat i februari Hemsidan: kontakt: Hanna Uscka-Wehlou, hania@mitm.se, tel
2 2 MITM - Man In The Middle AB: iotamed - PROJEKTBESKRIVNING MITM AB utvecklar ett beslutsstöd system som kommer att fylla det stora hålet som finns i nuvarande elektroniska medicinska journaler. Hålet utgörs av frånvaron av begreppet sjukdom i journaler vilken leder till mängder av svårigheter. Vår projektledare, Martin Wehlou, är allmänläkare och IT utvecklare sen decennier och senaste åren har han koncentrerat sig på att försöka reda ut vad som egentligen är grundproblemet med våra journaler. All uppmärksamhet journaler får från ägare och utvecklare hittills verkar handla om administrationen av vården, inte vården i sig. Journaler förs fortfarande på i stort sett samma sätt ( papperstänkandet ) som före datoriseringen av journalsystemen - kronologiskt och i löpande text med lös koppling till rubriker och sökord. Det är svårt till omöjligt att följa långa sjukdomsförlopp. Det går inte att koppla ihop en anteckning med ett labsvar eller en röntgenbild. Informationen är inte sökbar på ett vettigt sätt och rutiner, checklistor och riktlinjer ligger helt utanför och sällan följs. Det går inte längre att få information ur journalen: Det har gått så långt att så gott som alla allmänläkare vi tillfrågat har slutat att använda journalen som källa för information om patienten, vilket ju är katastrofalt. Detta verkar vara fallet för alla större gemensamma journalsystem. Martin började med att först helt informellt fråga ett antal kollegor hur dom använder journalerna och nästan alla som tillfrågades medgav skamset att dom egentligen inte längre läser journalen, åtminstone inte förbi dom senaste 2-3 notaten och i stället frågar patienten vad han eller hon har för sjukdomar. Det finns helt enkelt ingen möjlighet längre att destillera den nödvändiga informationen från den ostrukturerade massa prosa de större gemensamma systemen innehåller. En bra liknelse är att det är som att försöka hitta en bok på ett bibliotek där man bara har listan av böcker enligt ordningen som dom köptes in, i.s.f. enligt tematisk (och sen alfabetisk) gruppering. Med mer gemensamma system blir problemet bara större, det blir som om man samlade alla böcker från hela landstinget eller landet i ett enda stort bibliotek, även då i ordning av inköpsdatum. Dubbelarbete och reverse engineering : Läkare måste ofta utföra dubbelarbete som att upprepa i remisser eller sjukskrivningar samma beskrivningar som man redan gjorde i journalnotat. Journalens konstruktion förhindrar nästan helt varje återanvändning av dokumentation. Dessutom måste man bygga dyra system (engines i Figur 1) för att extrahera nödvändiga data till kvalitetsregister, alltså få ut datan med hjälp av reverse engineering. Skälet till detta är inte brist på data men att datan är felrepresenterad och journaler felstrukturerade. Begreppet sjukdom finns faktiskt inte i journalsystemen som ett första klassens begrepp trots att det ju är primerande i vården som sådan. Dessutom har man aldrig analyserat vad läkarens och övrig vårdpersonals arbete består i utan man snarare automatiserat en medicinsk journal vars struktur och uppbyggnad uppstått i en helt annan era och under andra förutsättningar då patienten hade en fast läkare. Den läkaren hade den väsentliga översikten i huvudet och bara detaljer noterades. Med förlusten av den fasta läkarens huvud försvann översikten. Vi har beskrivit det här mer i detalj på bloggen och på och skapat ett forum som har över 170 användare (från företag, utvecklare,
3 3 Läkaren Kronologiska journalanteckningar Lab Remiss och Svar DYRT! SVÅRT! Engines Termkataloger Parsers,... Kvalitetsregister Figur 1. Såhär arbetar läkaren nu och så försöker man att få fram data till kvalitetsregistret. läkare, studerande, tjänstemän m.m.). I april 2010 började vi utveckla vår lösning som vi presenterar under namnet iotamed TM (Issue Oriented Tiered Architecture for Medicine); se Denna lösning är baserad på att man lägger ett skikt (overlay) ovanpå den befintliga patientjournalen och låter det eller de vårdprogram som är aktuella för den enskilde patienten (det kan t.ex. vara vårdprogram för diabetes, bröstcancer och huvudvärk) integreras med patientjournalen som ett verktyg för kunskapsstöd med inbyggd checklistfunktion. Läkaren kommer att arbeta direkt enbart med beslutsstödet i form av checklistbaserade temablad (issue worksheets) genererade för patientens issues från respektiva vårdprogram. Resten (remisser, sjukskrivningar, etc) kommer att skapas automatiskt med bibehållen möjlighet för läkare att göra ändringar om det skulle behövas (Figur 2). Detta är ingen modifiering av nuvarande journalsystem men en helt ny och innovativ lösning som drastiskt ändrar läkarens arbete och bidrar till kraftig förbättring av vårdflödet, minskning av antal felbehandlade fall och därmed reducerar kostnaden för samhället. Vetenskapliga studier som styrker vår lösning presenterar vi i delen Bakgrund till projektförslaget. Begreppet sjukdom ska vara primärt: Vi hävdar att en korrekt journal för dagens användning borde rimligtvis ha som primärt begrepp sjukdom eller symptom. Det begreppet kan med stor fördel utgöras av en standardvårdplan som kan användas som arbetsunderlag när man följer patienten. På så sätt tillför man inte bara det nödvändiga primära elementet men även ett verktyg för kunskapsstöd i själva vårdprocessen i ett slag. Eftersom kvalitetsregister visar stora paralleller med väl utformade standardvårdplaner kompletterade med kliniska data vilket är själva definitionen av iotamed issues, så behövs ingen tolkning eller bearbetning för koppling till kvalitetsregister. Införandet av sjukdomen som issue ger också direkt en lösning på problematiken runt kontraindikationer och sekretess
4 4 utan invecklade omvägar. Kontraindikationer i synnerhet är ett allvarligt problem som sällan nämns eftersom nuvarande system inte har förutsättningar att kunna varna för dessa. Sekretess är även det ett gigantiskt problem eftersom man i nuvarande system inte har sjukdomsbegreppet som borde ligga till grund för sekretessgränser, så man tvingas att lösa detta suboptimalt med gränser runt läkare, avdelningar, möten, mediciner, eller i bästa fall processer. Läkaren Kvalitetsregister Issues i beslutsstödet iotamed FÖLJER DIREKT Kronologiska journalanteckningar Lab Remiss och Svar Figur 2. Så här kommer läkarens arbete och koppling till kvalitetsregister att se ut efter införandet av av beslutsstödet iotamed. Samarbetet med Ortopedkliniken: Vi har redan kontakt med Dr Anders Westermark från Ortopedkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala (UAS) och dom är intresserade av att testa ut detta i sin verksamhet. Ortopeden på UAS blir en projektpartner i iotamed projektet med Anders som huvudrepresentant. Den 1:a oktober 2010 fick vi ett bekräftelse på vårt samarbete av Katarina Lönn, verksamhets chef på ortopeden. 1. BAKGRUND TILL PROJEKTFÖRSLAGET: Nuvarande system och strukturer är ej patientsäkra eller effektiva: Elektroniska journaler som måste användas av läkaren stöder knappast det verkliga arbetet som ju är att ställa diagnoser och behandla sjukdomar. Det är i stort sett omöjligt att skapa sig en fullständig bild av patientens problematik när man läser det som finns i en större gemensam journal. Detta kan leda till katastrofala fel på grund av missad information. Geriatriken och primärvården är tidigast och mest utsatt för den här problematiken men med tilltagande datamängder kommer även specialistvården att bli utsatt. Vi behöver ett aktivt vetenskapsbaserat stödverktyg i vårdprocessen, ett verktyg som stöder kunskapsbaserad vård och kvalitetsuppföljning. Vad vi föreslår är precis en sådan lösning 1. Beslutsstödet iotamed kommer att installeras som skikt (overlay) ovanpå nuvarande patientjournaler vilket tillåter oss att hämta upp och lagra kronologiska journalnotat, använda patientdata, ha tillgång till lab, remiss och svar, etc. (Figur 2). Meningen med iotamed är att ge beslutsstöd för vårdgivaren och därmed tillfoga mervärde till befintliga journalsystem. I regioner där man ännu inte installerat journalsystem eller ett patient management system (Indien, Afrika), kan dessa funktioner 1 Vi har en del exempel på och på finns det en demo-movie.
5 5 med fördel fyllas med hjälp av andra open source produkter eller proprietära system. Patientjournaler som vi har nu är bristfälliga på många sätt: Kvaliteten i dagens dokumentationssystem har belysts i managementföretaget Grufman Rejes utredning Ändamålsenlig vårddokumentation [1]. I region Skåne respektive Västra Götaland studerade man journalföringens kvalitet avseende diagnoserna stroke, akut hjärtsvikt och höftfraktur. Resultatet jämfördes sedan med en framtagen gyllene standard baserad på nationella riktlinjer, handläggningsprogram och konsensusdokument. Rapporten påvisade stora brister. Vitala uppgifter saknades ofta eller var ofullständigt dokumenterade, strukturen i journalerna var bristfällig och hanteringen av omvårdnads- och läkarjournaler bedömdes som oklar och med ett stort inslag av upprepningar. Man framhöll särskilt att den nödvändiga intellektuella bearbetningen av journalerna i form av bedömningar och sammanfattningar många gånger saknades. Liknande resultat rapporterades efter en analys av dokumentations- kvaliteten vid förstagångsinsjuknande i stroke i Stockholm [2]. Brister när det gäller medicinsk dokumentation är ett stort problem i vården och innebär därmed ett allvarligt medicinskt säkerhetsproblem. Revisionsrapporten för Uppsala länslandsting [3] visar många brister i Cosmic. En del av dom är förorsakade av beställningsprocessen där många essentiella element saknades helt (bl.a. behovsanalys). Ett av de konkreta förslagen inom det pågående utvecklingsarbetet inom hälsoinformatik i Sverige är att journalen bör utvecklas till ett interaktivt hälsoanalyssystem [4]. Cambio COSMIC, som är Sveriges snabbast växande system för sjukvården med sju landsting (Landstinget i Uppsala län, Jönköpings län, Östergötland, Värmland, Kronoberg, Kalmar och Västmanland) och flera privata hälso- och sjukvårdsorganisationer som kunder, fick väldigt mycket negativ uppmärksamhet i media för sina brister, se t.ex. [5]. I sin uppsats [6] kommer Rebecka Janols i närheten av vår lösning när hon påpekar att det bör finnas ett översikt av patientens hälso-issues (vilket inte finns i Cosmic, finns däremot t.ex. i TakeCare) i alla patientjournaler. Varken Janols eller TakeCare tar dock sista steget: att länka varje issue till ett respektive standard vårdprogram (clinical guideline) som innehåller dom nyaste vetenskapsdata om den nödvändiga behandlingen och samtidigt göra detta vårdprogram interaktivt. Bevisad nytta av checklistor: Vår lösning är baserad på en idé av en checklista. I sin bok [7] presenterar kirurgen Atul Gawande ett antal studier som bevisar de enorma fördelar man kan uppnå med användning av enkla checklistor. I operationssalar har checklistor bevisat lett till stor minskning av sjukvårdsrelaterade fel och infektioner [8,9]. Det första steget till produktion av iotamed är ett projekt i samarbete med Ortopedkliniken vid UAS. Projektet innebär programmering på ipad av ortopedisk handläggning av fotledsfrakturer på akutmottagningen och sedermera för patienter med multipla skador och sjukdomar för att testa möjligheterna vid stora informationsmängder. Eftersom grunden är vårdprogram är det väldigt lite text man inför och många checkboxar och val, vilket lämpar sig alldeles utmärkt just för en touch-baserad plattform och blir lätthanterbart i stressituationer, plus att verktyget är självinstruerande.
6 6 Hur pass bra utnyttjar man vetenskapen: En nyligen genomförd granskning visade att den genomsnittliga tiden mellan en ny påbörjad medicinsk studie och det effektiva införandet av dess resultat i medicinsk praktik är 17 år [10]. En viktig skäl till detta är en försening mellan offentliggörandet och den faktiska tillämpningen och grundar sig otvivelaktigt i att nya rön inte presenteras på rätt sätt, på rätt plats och på rätt ögonblick. Från vision till verklighet: Vi behöver ett aktivt vetenskapsbaserat stödverktyg i vårdprocessen, ett verktyg som stöder kunskapsbaserad vård, kvalitetsuppföljning och klinisk forskning. [11] Ett nationellt nätverk för resultatmätning i vården med utgångspunkt i en vidareutveckling av de nationella kvalitetsregistren har etablerats på initiativ av Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen med inriktning på klinisk utveckling via register (KUR-projektet [12]). Denna utveckling stöds av IFK2 - Gemensam utveckling av informationshantering för Nationella Kvalitetsregister. Man tar bl.a. fram referensarketyper (mallar) för strukturerad dokumentation i patientjournalen i syfte att stödja överföring till nationella kvalitetsregister. För detta arbete ansvarar en expertgrupp inom Arkitekturledningen vid SKL för Tillämpad Informationsstruktur (TIS). Vår idé av issues och vårdprogram som kopplas till dom kommer att ge ett verkligt verktyg som hjälper realisera Delegationens vision. Bakgrunden till projektförslaget är beskriven i större detalj (på engelska) i [13]. Där specifierar vi 11 problem i vården som iotamed löser och sättet på vilket det kommer att ske, samt ger en del konkreta exempel. Vi har just visat med hjälp av vetenskapliga referenser att nuvarande kronologiska journaler är bristfälliga och att en rätt väg att gå är att bygga upp ett beslutsstöd som består av interaktiva mallar baserade på standard vårdprogram som kan sparas individuellt för varje patient för varje sjukdom eller tema som ett temablad (issue worksheet) vilket kommer att hjälpa läkaren att genomföra en konsekvent och målinriktad behandling. Det är viktigt att notera att vi inte förlorar någonting av funktionaliteten i nuvarande patientjournaler. iotamed lägger till funktionalitet utan att ta bort något. Låt oss nämna bara några fördelar och vinster vilka vi åstadkommer med iotamed. iotamed ger oss: helt nya förutsättningar att sprida kunskap och tillåta alla att utreda och behandla på korrekt sätt, något som inte stöds i nuläget, helt nya förutsättningar att få fullständig och korrekt kunskap om patienten, potential att minska mängden dubbelarbete, felarbete och överarbete, helt nya förutsättningar för kvalitetsarbete med register och uppföljning, inklusive klassifikationer och sjukdomskriterier, helt nya förutsättningar för att bygga verksamhetsanpassade system som är robusta och inte är beroende av en enda leverantör tack vare open source-upplägget, tidigare oanade möjligheter till forskning och inventering av hälsoläget genom att t.ex. se hur många rygg-issues som för närvarande är aktiva i primärvård och ännu inte remitterade till specialist,
7 möjligheten att lägga systemet utanpå befintliga vilket gör att de fördelarna med nuvarande system kan bevaras: vill man ha en kronologisk/administrativ journal så finns den fortfarande; dessutom är driftsättningen av iotamed enkel tack vare detta och kan ske gradvis; den gamla journalen försvinner inte heller utan uppgår i den nya. 7 Bibliografi: [1 ]Ändamålsenlig vårddokumentation [rapport]. Stockholm: Grufman Reje Management (2002): Granskningsrapporter/Slutrapport145.pdf [2 ] Hassler E., Krakau I.: Journalen - bristfällig informationskälla om patienter som vårdats för stroke. Läkartidningen 2005; 102, pp [3 ]Granskning av effekthemtagning av elektronisk patientjournal [revisionsrapport för Landstinget i Uppsala län]. Öhrlings PriceWaterhouseCoopers ( ): %20av%20effekthemtagning%20av%20elektronisk%20patientjournal.pdf [4 ] Gunnar Akner: Analys och handläggning av äldres multisjuklighet måste samordnas. Med DBU-metod tillämpad vid äldrevårdcentral kan behandling utvärderas, Läkartidningen 2005; 102, pp [5 ] Cambio Cosmic; Kompletterande användarundersökning maj Redovisning av användarenkäten. Projektgruppen för Vård-IT-kartan (Kenneth Jönsson et al.): [6 ] Rebecka Janols: A usability study in primary care; Conceptual design of the representation of health problem in computer based medical. Examensarbete 20 p. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten, Uppsala Universitet. Mars [7 ] Atul Gawande: The Checklist Manifesto. Profile Books Ltd [8 ] P.J. Pronovost et al.: Improving Communication in the ICU Using Daily Goals, Journal of Critical Care 18 (2003), pp [9 ] M.A. Erdek, P.J. Pronovost: Improvement of Assessment and Treatment of Pain in the Critically Ill, Intern. Journal of Quality Improvement in Healthcare 16 (2004) pp [10 ] Medical Research: What s it worth? Estimating the economic benefits from medical research in the UK. Wellcome Trust, Medical Research Council, The Academy of Medical Sciences. Briefing November 2008: [11 ] Gunnar Akner: Stort behov av generalistorienterad analysstödjande hälsoinformation, Läkartidningen 34 (2007) vol. 104, pp : [12 ] Projektet Klinisk Utveckling via Register (KUR), initierad av Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen inom Näringsdepartementet:
8 8 [13 ] Martin Wehlou: DRIVKRAFTER OCH MOTIV: Vi har utarbetat ett antal exempel på hur en journal ska fungera för att effektivt hjälpa till med snabbare och mer korrekta diagnoser och behandlingar genom att direkt i det normala arbetsflödet bygga in vårdprogram enligt evidence based medicine. Dessa exempel har mötts med stort bifall hos de läkare vi presenterat dom för. Även företag inom branschen förefaller intresserade; vårt forum för dessa diskussioner (vard-it.se/vi) har nu över 170 medlemmar från många kända och mindre företag, utvecklare, läkare, tjänstemän m.m. och diskussionerna är stundom aktiva. Vidare har vi en aktiv blogg på vard-it.se och IT i Vården (en site som Dagens Medicin och Computer Sweden håller i). Dessa inlägg möts i stort sett av intresse av utvecklare och stor entusiasm av vårdpersonal. Konkret har vi börjat med att utveckla ett skikt (overlay) ovanpå patientjournaler där huvudelementet är sjukdom, och där planeringen runt denna sjukdom är huvudtemat. Med detta system kommer antalet misstag i vården att drastiskt minska, tiden till diagnos avtaga, samt den vetenskapliga nivån avsevärt öka. Ett allvarligt problem i vården idag är att ny kunskap tar mycket lång tid att tränga igenom till det utförande lagret, i många fall 5, 10 eller mer år [10]. Vårt system tillåter lokala och nationella medicinska auktoriteter att omsätta senaste rön till vårdprogram som går direkt in i journalsystemet så att det på mycket kort tid kommer ut i verksamheten. Besparingarna man kan åstadkomma med bättre vård är potentiellt mångfaldigt större både i pengar och livskvalitet för befolkningen än vad man ens i bästa fall kan bespara i administration med våra nuvarande system. Det nya systemet har en mängd andra olikheter med nuvarande system: medicinering är helt omarbetat på en annan bas där en issue utgör indikationen och basen för doseringsberäkning, behandlingar noteras och görs systematiskt, remisser ersätts ofta nästan helt, samarbete runt en patient blir en del av verktyget själv inklusive möjlighet till sociala media teknologier på vårdavdelningsnivå, sekretessgränser läggs om från avdelningar till sjukdomar, m.m. Det finns m.a.o. inte mycket likheter med nuvarande system, men ändå bevaras samma informationsutgång som administrationen behöver idag, trots att vården själv äntligen skulle få ett verktyg som hjälper i.s.f. att hindra. Även kvalitetsregister blir en enkel och naturlig aspekt av systemet. Marknadsbehov och ekonomisk potential Vi har ett stort antal medicinska journaler på svenska marknaden. Till dom viktigaste kan man räkna Melior och Soarian (Siemens), Cosmic (Cambio), TakeCare (Profdoc Care), Journal III och PMO (Profdoc / CompuGroup Medical Sweden), BMS Cross (SYSteam), VAS (Norrbotten) och Asynja (Lorensberg Communication). Några av dom är omtyckta av användarna (TakeCare i Stockholm), andra har mer problem (Cambio i Uppsala mm.). Domänanalysen av vården är fel i nuvarande system. Man har inte analyserat vårdarbetet, man har analyserat gamla pappersjournaler, och dom har aldrig reflekterat vårdarbetet eftersom dom utvecklades med andra fysiska förutsättningar ( papperstänkandet och en fast läkare). Vi måste
9 helt enkelt göra om den analysen och utveckla efter detta, i.s.f. som man nu gör klämma in alltmer småfixar som inte fungerar i ett system som är från grunden felaktigt koncipierat. 9 Medicinskt kunskaps- och beslutsstöd är en naturlig del i den kliniska informationsprocessen. Så måste exempelvis etablerade diagnostiska kriterier vara uppfyllda för att strukturerade diagnosspecifika patientdata skall vara meningsfulla. Det finns olika webbaserade tjänster för sådant av kunskapsoch beslutsstöd, t.ex. VISS, Internetmedicin och NEL. Sådana tjänster är dock i nuläget sällan integrerade i de elektroniska journalsystemen. Protokollstöd för strukturerad journalföring, tillsammans med kunskaps- och beslutsstöd, är en grundförutsättning för säker och uppföljningsbar vård och även ett nödvändigt rekvisit för utveckling av kliniska forskningsregister och nationella kvalitetsregister och iotamed bjuder på detta. Lösningen iotamed är avsett som ett öppet projekt. Affärsidén ligger i framtida konsulttjänster som MITM AB kommer att erbjuda i samband med nya moduler som kommer att behövas för specifika vårdssituationer. Samtidigt kommer själva existensen av iotamed att skapa en ny marknad med nya möjligheter för andra företag. iotamed och dess datadefinitioner kommer att vara en standardplattform öppen för nya moduler och applikationer för vården. Vi ser också en stor marknad utanför Sverige, en marknad där det saknas infrastruktur. Detta är t.ex. Indien och Afrika, där Svenska företag redan är aktiva. Forsknings- utvecklings/innovationsinsats För MITM AB är det övertydligt att nuvarande journalsystem är ofullständiga och det är lika tydligt att ett system som iotamed skulle föra det kliniska arbetet kraftigt framåt. Dock finns det inte mycket tidigare exempel på liknande försök vare sig inom företaget eller utanför, så konceptet bryter ny terräng både för oss och för andra. Samtidigt som vi konstruerar ett nytt sorts kliniskt verktyg som vi tror kan till största delen ersätta de journaler vi nu har i läkarens arbete, byter vi även användarparadigm från klassiska arbetsstationer och diktering till bärbara touch-baserade tablets. Vi är övertygade om att synergismen mellan iotamed som arbetsverktyg och touch tablets som plattform är grundläggande, men samtidigt betyder det ju att vi innoverar grundligt på både arbetssätt och utvecklingsplattform samtidigt. iotamed kan naturligtvis även utvecklas för klassiska desktops. För att verifiera att detta är rätt väg att gå måste vi utveckla konkreta system som sedan kan tjäna som introduktion till koncepten vi utvecklar för både inköpare, användare och programproducenter. Vi är övertygade om att inget annat företag i Sverige på detta ögonblicket intar vår unika position, där vi inte bara har medicinsk kunskap och gehör hos vårdpersonal, men även lång erfarenhet av utveckling med nya plattformar. Sist men inte minst har vi också den unika, men som vi tror sanna, visionen om hur ett kliniskt verktyg bör se ut för att äntligen realisera de vinster med informatisering vi så länge väntat på i vården.
Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov
Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Öppna data kan öppna upp för för nya kreativa lösningar Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen NEPI & Rikard Lövström, distriktsläkare och medlem av Läkarförbundets
Läs merHur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?
Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? ewa.jerilgard@cehis.se Dagens nyheter vintern 2012 Drygt 200 vårdenheter allt från sjukhus till vårdcentraler
Läs merÅtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska
Godkänt den: 2017-11-07 Ansvarig: Barbro Nordström Gäller för: Region Uppsala Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska Innehåll Delta i vården av patienten...2
Läs merSynkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur.
Synkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur. Mattias Agestam, Stockholms läns sjukvårdsområde Staffan Winter, Nationella Programmet för Datainsamling IT-kommitténs
Läs merProjekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare
Projekt Strukturerad vårddokumentation 2016-09-27 Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare Syfte Dokumentationen utgår från patientens vårdprocess, beskriver och stödjer den på ett effektivt,
Läs merDokumentationsstöd för strukturerad dokumentation
Dokumentationsstöd för strukturerad dokumentation..integrerat med befintlig journal Carina Zetterberg Överläkare Kvinnokliniken Universitetssjukhuset Örebro Dokumentationen i svensk sjukvård är mer eller
Läs merNyttoaspekter på de nationella resurserna och projekten
Nyttoaspekter på de nationella resurserna och projekten Carina Zetterberg Överläkare Kvinnokliniken Universitetssjukhuset Örebro CeHis, AL, NT, NF, TIS, V-TIM, VIFO, NF, VI-SAM, HÄP.. .. Och Snomed vad
Läs merDin journal på nätet Information från Uppsala
Din journal på nätet Information från Uppsala Benny.Eklund@lul.se Din journal via nätet Information från Uppsala Benny.Eklund@lul.se Vi beslutade om några tjänster Boka, avboka tider Lista sig i primärvården
Läs merSverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård!
Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård! Det behövs en nationell satsning på en gemensam plattform som möjliggör att kunskaps- och beslutsstöd på
Läs merRegelverk för skanning av patientinformation i PMO
Koncernkontoret Området för informationsförsörjning och regionarkiv Dokumentslag: Styrande Datum: 2017-05-10 Dokumenttyp: Instruktion Version:1.2 Regelverk för skanning av patientinformation i PMO INOM
Läs merUtvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för
Läs merProjektet Patientjournal 08 Införande av datorjournal
Projektet Patientjournal 08 Införande av datorjournal Seminarium 6:4 Föreläsare: Anders Bernholtz, Landstinget i Östergötland anders.bernholtz@lio.se Projektet Patientjournal 08 en resa för Östergötland
Läs merMedicinsk Informatik VT 2005
Medicinsk Informatik VT 2005 Introduktion till Medicinsk Informatik Informationsteknologi Teknikgrad Information technology Datavetenskap Computer science Systemvetenskap System analysis and design Informatik
Läs mergemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation
Nationell IT-strategi för vård och omsorg: gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nutritionsdagen 6 maj 2008 Lars Midbøe, Avd f Vård och Omsorg, sektionen f informatik och verksamhetsutveckling
Läs merHur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Läs merLÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN?
LÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN? En jämförelse mellan journal och patientens egenrapportering ST-läkare Anneli Ringman - Råå Vårdcentral Handledare: Ann-Sofi Rosenqvist Vetenskaplig handledare: Veronica
Läs merB - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING
B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth
Läs merStaffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi
Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus
Läs merSVD strukturerat vårddata kvalitetsregisterkoppling TakeCare. att använda de nationella resurserna
SVD strukturerat vårddata Termkonferensen 2011-10-03 Om arbetet med mallar i journalsystem TakeCare att använda de nationella resurserna Bo Wikström, Projektägare Björn Hultgren, Huvudprojektledare Bo
Läs merHur ser tidsplanen ut för införandet i Region Halland?
1(5) Vad är Journal via nätet? Journalen via nätet är en e-tjänst som innebär att invånare via internet kan ta del av uppgifter i patientjournalen. För att nå tjänsten krävs e-legitimation. Invånaren loggar
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister
Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister 1.1 God samverkan med industrin leder till bättre vård I Sverige förekommer
Läs merTaligenkänning. - Anteckna direkt in i journalen med rösten. Anders Eidergard & Hanna Nilsson-Levin
Taligenkänning - Anteckna direkt in i journalen med rösten Anders Eidergard & Hanna Nilsson-Levin Anders Eidergard Projektledare Lean-specialist anders.eidergard@lxi.se Hanna Nilsson-Levin Medicinsk Sekreterare
Läs merSammanhållen journalföring
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för
Läs mer1. ansluta vuxenpsykiatrin till journal via nätet enligt underlag 2. ansluta rättspsykiatrin i NU-sjukvården under en prövoperiod av 6 månader
1 (5) Beslut Vuxenpsykiatrins anslutning till Journal via nätet Datum 2018-01-24 Diarienummer RS 2017-01214-2 Handläggare: Christina Fagerberg Telefon: 073-660 15 63 E-post: christina.fagerberg@vgregion.se
Läs merLandstingsstyrelsen 31 mars 2015
Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnhild Holmberg 2014-03-31 Landstingsstyrelsen 1 Faktisk väntetid inom 60 dagar HSF HSF Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov
Läs merSektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till
Förord Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till patientcentrerad, evidensbaserad utveckling av hälso-
Läs merLäkarsekreterarforum 2012
Patientdatalagen, journaler på nätet, sociala medier lagar och regler Läkarsekreterarforum 2012 Jens Larsson, 0706-110179 Jens Larsson, Chefsjurist Tryckfrihetsförordningen 1766 Jens Larsson, Chefsjurist
Läs merEvidensbaserad socialtjänst
Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte
Läs merMag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården
Stockholm den 16 oktober 2009 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT) vill med denna skrivelse ge uppmärksamhet
Läs merMedicinsk Informatik VT 2004
Informatik VT 2004 Introduktion till Informatik Informationsteknologi Information technology Datavetenskap Computer science Informatik Teknikgrad Systemvetenskap System analysis and design Informatics
Läs merFramtidens primärvård
Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning
Läs merUnderbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen
Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL
Läs merCGM J4. Det självklara valet för dig i företagshälsovården. Journalsystemet där du enkelt hanterar avtal och tjänster för alla kunder.
CGM J4 Det självklara valet för dig i företagshälsovården Journalsystemet där du enkelt hanterar avtal och tjänster för alla kunder. Enkel och effektiv ekonomisk uppföljning CGM J4 Journalsystemet där
Läs merKamedo. IT-haverier i vården. Johan Carlstedt Socialstyrelsen
Kamedo IT-haverier i vården Johan Carlstedt Socialstyrelsen Katastrofmedicinska observatörsstudier Vad är Kamedo? Vad studeras? Hur bedrivs arbetet? Varför den här rapporten? Ökande antal IT-haverier inom
Läs merUPPMÄRKSAMHETSSIGNALEN (UMS) I COSMIC - KUNDGEMENSAMMA RIKTLINJER
Godkänt den: 2018-08-15 Ansvarig: Barbro Nordström Gäller för: Region Uppsala UPPMÄRKSAMHETSSIGNALEN (UMS) I COSMIC - KUNDGEMENSAMMA RIKTLINJER Innehåll Uppmärksamhetsinformation i COSMIC...2 Länka journalanteckning...3
Läs merNationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten
NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller
Läs merLandstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet
Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:
Läs merKvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige
Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping
Läs merVISPH-projektet. VISPH-projektet
VISPH-projektet 2012-01-27 Benny Johansson Maria Jansson Bakgrund l Primärvården och Habiliteringen & Hälsa - ca 6000 användare l Befintliga system ej utvecklingsbara l Följer ej nationella riktlinjer
Läs merStrategi för vårddokumentation i LiÖ
Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter
Läs merProcentfältet anger hur stor andel av de som gjort frågan som kryssat för respektive alternativ.
Bilaga 2 Webbaserad enkät fältet anger hur stor andel av de som gjort frågan som kryssat för respektive alternativ. Observera att en del frågor beror av vad respondenten svarat i föregående frågor varför
Läs merBilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen
26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m
Läs merI landsting, kommuner och hos privata vårdgivare
AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3
Läs merKlassifikationer och hkodverk
2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset
Läs merReviderade förslag på mål för graviditetsregistret. Olof Stephansson
Reviderade förslag på mål för graviditetsregistret Olof Stephansson Ny vision och mål för GR Visionen för graviditetsregistret är att förbättra hälsa för mödrar och barn. Övergripande mål graviditetsregistret
Läs merREMISS/BETALNINGSFÖRBINDELSE Riks-, region- och mellanlänsavtal
406 202 (S-108) - - Copyright SKL SKL Kommentus 2014-12 2011-01 1 406 202 (S-108) - - Copyright SKL SKL Kommentus 2014-12 2011-01 2 Riksavtalets regler om remiss Kapitel 2 reglerar när hemlandstinget initierar
Läs merAgneta Franksson Säljdirektör för Lifecare Hjalmar Jacobson IT-arkitekt, e-hälsa Marko Pyy Chef för Lifecare Programmet.
Morgondagens vårdsystem finns redan idag Agneta Franksson Säljdirektör för Hjalmar Jacobson IT-arkitekt, e-hälsa Marko Pyy Chef för Programmet April 2015 Agenda Introduktion Vad är? Medborgartjänster Hur
Läs merVarför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:
Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might
Läs merRiktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation
Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Journalhandling En journalhandling är alla handlingar och anteckningar som innehåller uppgifter om patientens tillstånd och de åtgärder som genomförts eller
Läs merSYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015
SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF tackar för möjligheten att få besvara remiss avseende:
Läs merSOF Strategiplan
SOF Strategiplan 2018-2020 Strategier för Svensk Ortopedisk Förening 2018-2020 Baserat på en analys av styrkor, svagheter, hot och möjligheter Fastställd 2017-11-28 av SOF styrelse efter (i) beredning
Läs merDokumentation och uppföljning av levnadsvanor i olika journalsystem
Dokumentation och uppföljning av levnadsvanor i olika journalsystem Nulägesbeskrivning 2012 Åsa Schwieler 0 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund... 2 Syfte... 2 Journalsystem i Sverige... 2 Tillvägagångssätt...
Läs merAtt patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.
Policydokument ehälsa TANDLÄKARFÖRBUNDET ANSER Att användandet av IT-stöd ska bidra till en bättre och säkrare tandvård genom att ge underlag för kvalitetsutveckling och förenkla kommunikation och överföring
Läs merIT-strategin för vård och omsorg i landstingen.
IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. Seminarium 3:2 Föreläsare Lars Jervall, IT-direktör Landstinget,Östergötland och IT-strateg Beställarfunktionen Nationell IT, SKL lars.jerlvall@lio.se IT-strategin
Läs merIndividuell löneutveckling landsting
Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt
Läs merDet svenska nätverket lso- och sjukvård (HFS)
Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälsoh lso- och sjukvård (HFS) en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals & health services, initierat av WHO 1993 Nätverkets vision En hälsofrämjande
Läs merEffektivare administration i Region Skåne
6 maj 2014 Ansvarig: Johan Cosmo johan.cosmo@skane.se Effektivare administration i Region Skåne SLUTRAPPORT 1 1 Projektarbete... sid 3 1.1 Bakgrund 1.2 Frågeställning 1.3 Metod 1.4 Projektgrupp 2 Resultat
Läs merÅtkomst till patientuppgifter
Hörsel Syn Tolk 1 (5) Riktlinje Version: 1 Skapad: 2016-11-30 Uppdaterad: JUG Melior E-post: melior.hoh@vgregion.se Åtkomst till patientuppgifter Den som arbetar hos en vårdgivare får ta del av dokumenterade
Läs merINNEHÅLL BAKGRUND 4 HÄLSOAVATAR 5 OMFATTNING 6 MARKNADSÖVERSIKT 8 PRISBILDER 10 MARKNADSHINDER 10 RISKER 11
HÄLSOAVATAR INNEHÅLL BAKGRUND 4 HÄLSOAVATAR 5 OMFATTNING 6 Metodik 6 Marknadssegment 8 Marknadsstorlek 9 Tillväxt 9 MARKNADSÖVERSIKT 8 PRISBILDER 10 MARKNADSHINDER 10 RISKER 11 Riskanalys 11 TRENDER OCH
Läs merFramtidens vårdinformationsmiljö. September 2018
Framtidens vårdinformationsmiljö September 2018 Valet? eller 2 Invånarnas resa genom vården blir enklare genom att både Västra Götalandsregionen och alla de 49 kommunerna deltar i arbetet VISIONEN MED
Läs merKompetens i hälsoinformatik. Jan florin
Kompetens i hälsoinformatik Jan florin jfl@du.se Informatik: en kärnkompetens All health professionals should be educated to deliver patient centered care, as members of an interdisciplinary team, emphazising:
Läs merVi beslutade om några tjänster
Benny@Eklund.nu Vi beslutade om några tjänster Boka, avboka tider Lista sig i primärvården Begära förnyelse av recept Begära förlängning av sjukskrivning Lägga in spärrar mot sammanhållen journalföring
Läs merDatorrepresentation av vårdriktlinjer
Datorrepresentation av vårdriktlinjer Innehåll Introduktion/bakgrund Behov Uppdateringsproblem Metoder PROforma Asgaard/Arbru Arden Praktiska implementeringar Hypertoni-behandling Guidelines/vårdriktlinjer
Läs mer22.03.2011 09:28 QuestBack export - Smärtvården 2011
Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 47 respondenter (23 unika) Nuvarande filter: Västernorrland "Vilket landsting tillhör du?" = "Västernorrlands läns landsting" 1. Kön? 1 Kvinna
Läs merÅtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag
Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det
Läs merNy flexibel plattform har potential att förbättra vårdmöten och ge stöd och behandling via internet
Ny flexibel plattform har potential att förbättra vårdmöten och ge stöd och behandling via internet Internetbaserat stöd & behandling Övergång från pilot till verksamhet Nyutveckling stöd & behandling
Läs merRapport om införande av ehälsotjänster i Landstinget i Uppsala län
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-10-25 136 Dnr PS 2012-0043 Rapport om införande av ehälsotjänster i Landstinget i Uppsala län Förslag
Läs merPM 2015:127 RVI (Dnr /2015)
PM 2015:127 RVI (Dnr 159-1175/2015) Förslag till föreskrifter om allmänna råd om behandling av personuppgifter och journalföring i hälso- och sjukvården Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 1 september
Läs merIT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom
Norra Stockholms psykiatri, Affektivt centrum Projektansvarig Mikael Landén IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Rapport från satsning på psykiatri och socialtjänst för personer med
Läs merDen uppfinningsrika vårdpersonalen om konflikten mellan verksamhet och informationssäkerhet
Den uppfinningsrika vårdpersonalen om konflikten mellan verksamhet och informationssäkerhet Maria Skyvell Nilsson Leg. ssk, Docent, Högskolan Väst, Trollhättan Hur svårt kan det vara?! Sjukvårdens informationssäkerhetsregler
Läs merEvidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri
Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri 2017-10-17 Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med Dr Uppdrag psykisk hälsa, SKL Uppdrag Psykisk Hälsa utvecklar kunskap, metoder och verktyg tillsammans
Läs merJuridiska frågor och svar om försäkringsmedicinska utredningar rörande personuppgiftsbehandling och dokumentation
Jonas Dahl Manolis Nymark Pål Resare Anna Östbom Juridiska frågor och svar om försäkringsmedicinska utredningar rörande personuppgiftsbehandling och dokumentation Denna promemoria innehåller frågor och
Läs merNPL i Hälso och sjukvården
Nationellt Produktregister för Läkemedel mm i Hälso och sjukvården Tillverkare MAH/Ombud Läkemedels förmånsnämnden Läkemedelsverket Grosshandel Sluten vård Apotek Övriga intressenter Öppen vård och Kommunal
Läs merKvinnosjukvården. Värmland
Kvinnosjukvården Värmland Svensk vårddokumentation ett dyrbart kaos och en säkerhetsrisk Göteborg den 28 april 2017 Ing-Marie Knutsson, AnnLouise Filipsson, Susanne Ögren, Carina Zetterberg Vi har många
Läs merFörbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist
Läs merVärdelyftet Framtidens primärvård
Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling
Läs merIntroduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients
Läs merVårdprevention Lätt att göra rätt
Vårdprevention Lätt att göra rätt Landstinget i Jönköpings län Jag vill inte ha trycksår, bli undernärd eller falla! Hälsningar Folke Andelen äldre patienter ökar kontinuerligt Uppkomst av trycksår, fall
Läs merInformationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården
Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare
Läs merMultiprofessionella journalmallar och gemensam termbank
Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter
Läs merSamverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Med sikte mot ett nationellt gemensamt system för kunskapsstyrning Bakom systemet står regioner i samverkan med stöd av Sveriges Kommuner
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merKom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!
Nationellt kvalitetsregister samt stöd i den individuella vården för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionskänslighet Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!
Läs merFrån sämst till bäst i klassen
Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som
Läs merNationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning
Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011
Läs merProjektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad
Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning
Läs merÄndamålsenlig och strukturerad dokumentation
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Nationella e-hälsoinitiativ Oskar Nielsen Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Oskar Nielsen Informationsstruktur och e-hälsa Socialstyrelsen 2017-05-16
Läs merNationellt kliniskt kunskapsstöd
Nationellt kliniskt kunskapsstöd Flera år tillbaka inom Landstinget Sörmland har behovet av Sörmland Fakta aktualiserats av främst primärvårdens läkargrupp Beredning har skett genom : PrimUS (Primärvårdens
Läs merNationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef
Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen Anna Aldehag Med dr, enhetschef Nuläge och önskat läge Livsviktiga varningar kan idag vara dolda i journalens
Läs merFörbättrad informationshantering avseende vissa patienter inom hälso- och sjukvården
Socialutskottets betänkande 2013/14:SoU20 Förbättrad informationshantering avseende vissa patienter inom hälso- och sjukvården Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2013/14:202
Läs merKartläggning av e-hälsan i ambulanssjukvården Sverige 2016
Kartläggning av e-hälsan i ambulanssjukvården Sverige 2016 Samverkansprojekt Bakgrund Saknades en nationell bild av e-hälsan inom ambulanssjukvården Bidra till att öka kunskapen Underlag för förbättrings-
Läs merSammanhållen vaccinationsinformation
Sammanhållen vaccinationsinformation 10:e årliga Konferensen i Omvårdnadsinformatik 15 maj 2014 Lars Midbøe, leg sjuksköterska, handläggare/projektledare SKL Sjuksköterskors centrala roll motivera ge råd
Läs merMöjligheter och risker med journalen på nätet
Möjligheter och risker med journalen på nätet Benny Eklund, Landstinget i Uppsala län Shoukofeh Manoucher Pour, Läkarförbundet David Liljequist, Vårdförbundet Eva Pilsäter-Faxner, Stockholms läns sjukvårdsområde
Läs merBehandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun
Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-06-27 Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vid vård av patienter ska det föras patientjournal. En patientjournal
Läs merAnvisning för e-tjänsten Journal via nätet
1 (8) Anvisning för e-tjänsten Journalen Version 1.5 Beslutande: Ansvarig: Handläggare: Chefläkare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Chefläkare, vårdgivare Birgitta Cornelius, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merJournal- och registerstudier
Journal- och registerstudier Grundläggande forskningsmetodik för ST-läkare 2016-04-14, Johan Lyth FoU-enheten för närsjukvården Informationens väg hälsodataregister LiÖ-data kvalitetsregister Patientregistret
Läs mer22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011
Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3
Läs merKlinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år.
Klinisk farmaci vad kan apotekaren bidra med i teamet? Ulrika Gillespie Apotekare, farmacie doktor Samordnare för klinisk farmaci Akademiska sjukhuset Region Uppsala Christina Mörk Specialist i allmänmedicin
Läs mer