iotamed journalkomplement, beslutsstöd och kvalitetsregister i ett

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "iotamed journalkomplement, beslutsstöd och kvalitetsregister i ett"

Transkript

1 iotamed journalkomplement, beslutsstöd och kvalitetsregister i ett Mål för projektet: Att skapa en grundläggande plattform för ett beslutsstöd på ipad, med möjligheter för diverse aktörer att enkelt tillfoga nya moduler. Med denna utveckling kommer antalet misstag i vården och tiden till diagnos att drastiskt minska, samt den vetenskapliga nivån avsevärt höjas. iotamed är: * en open source produkt * ett skikt (overlay) ovanpå nuvarande journalsystem * ett interaktivt beslutsstöd baserat på standard vårdprogram * den organiserande principen över informationsmassan som finns i journalen Vad gör iotamed: * ger läkaren en möjlighet till målinriktad behandling enligt nya vetenskapliga rön * hjälper läkaren att arbeta effektivt och på ett optimalt sätt ( lean healthcare ) vilket gör att man undviker onödiga kostnader och, inte minst, onödigt lidande * sparar läkaren dubbelarbete (t.ex. genererar remiss och journalanteckningar från data som läkaren fyller i i rutorna av temabladet issue worksheet ) * ger enkel koppling till kvalitetsregister Projekt utfört av MITM AB (Martin Wehlou), i samarbete med Ortopedkliniken UAS (Anders Westermark). Kopplingsprocess till Cross (SYSteam Health&Care) har börjat i februari Hemsidan: kontakt: Hanna Uscka-Wehlou, tel

2 2 MITM - Man In The Middle AB: iotamed - PROJEKTBESKRIVNING MITM AB utvecklar ett beslutsstöd system som kommer att fylla det stora hålet som finns i nuvarande elektroniska medicinska journaler. Hålet utgörs av frånvaron av begreppet sjukdom i journaler vilken leder till mängder av svårigheter. Vår projektledare, Martin Wehlou, är allmänläkare och IT utvecklare sen decennier och senaste åren har han koncentrerat sig på att försöka reda ut vad som egentligen är grundproblemet med våra journaler. All uppmärksamhet journaler får från ägare och utvecklare hittills verkar handla om administrationen av vården, inte vården i sig. Journaler förs fortfarande på i stort sett samma sätt ( papperstänkandet ) som före datoriseringen av journalsystemen - kronologiskt och i löpande text med lös koppling till rubriker och sökord. Det är svårt till omöjligt att följa långa sjukdomsförlopp. Det går inte att koppla ihop en anteckning med ett labsvar eller en röntgenbild. Informationen är inte sökbar på ett vettigt sätt och rutiner, checklistor och riktlinjer ligger helt utanför och sällan följs. Det går inte längre att få information ur journalen: Det har gått så långt att så gott som alla allmänläkare vi tillfrågat har slutat att använda journalen som källa för information om patienten, vilket ju är katastrofalt. Detta verkar vara fallet för alla större gemensamma journalsystem. Martin började med att först helt informellt fråga ett antal kollegor hur dom använder journalerna och nästan alla som tillfrågades medgav skamset att dom egentligen inte längre läser journalen, åtminstone inte förbi dom senaste 2-3 notaten och i stället frågar patienten vad han eller hon har för sjukdomar. Det finns helt enkelt ingen möjlighet längre att destillera den nödvändiga informationen från den ostrukturerade massa prosa de större gemensamma systemen innehåller. En bra liknelse är att det är som att försöka hitta en bok på ett bibliotek där man bara har listan av böcker enligt ordningen som dom köptes in, i.s.f. enligt tematisk (och sen alfabetisk) gruppering. Med mer gemensamma system blir problemet bara större, det blir som om man samlade alla böcker från hela landstinget eller landet i ett enda stort bibliotek, även då i ordning av inköpsdatum. Dubbelarbete och reverse engineering : Läkare måste ofta utföra dubbelarbete som att upprepa i remisser eller sjukskrivningar samma beskrivningar som man redan gjorde i journalnotat. Journalens konstruktion förhindrar nästan helt varje återanvändning av dokumentation. Dessutom måste man bygga dyra system (engines i Figur 1) för att extrahera nödvändiga data till kvalitetsregister, alltså få ut datan med hjälp av reverse engineering. Skälet till detta är inte brist på data men att datan är felrepresenterad och journaler felstrukturerade. Begreppet sjukdom finns faktiskt inte i journalsystemen som ett första klassens begrepp trots att det ju är primerande i vården som sådan. Dessutom har man aldrig analyserat vad läkarens och övrig vårdpersonals arbete består i utan man snarare automatiserat en medicinsk journal vars struktur och uppbyggnad uppstått i en helt annan era och under andra förutsättningar då patienten hade en fast läkare. Den läkaren hade den väsentliga översikten i huvudet och bara detaljer noterades. Med förlusten av den fasta läkarens huvud försvann översikten. Vi har beskrivit det här mer i detalj på bloggen och på och skapat ett forum som har över 170 användare (från företag, utvecklare,

3 3 Läkaren Kronologiska journalanteckningar Lab Remiss och Svar DYRT! SVÅRT! Engines Termkataloger Parsers,... Kvalitetsregister Figur 1. Såhär arbetar läkaren nu och så försöker man att få fram data till kvalitetsregistret. läkare, studerande, tjänstemän m.m.). I april 2010 började vi utveckla vår lösning som vi presenterar under namnet iotamed TM (Issue Oriented Tiered Architecture for Medicine); se Denna lösning är baserad på att man lägger ett skikt (overlay) ovanpå den befintliga patientjournalen och låter det eller de vårdprogram som är aktuella för den enskilde patienten (det kan t.ex. vara vårdprogram för diabetes, bröstcancer och huvudvärk) integreras med patientjournalen som ett verktyg för kunskapsstöd med inbyggd checklistfunktion. Läkaren kommer att arbeta direkt enbart med beslutsstödet i form av checklistbaserade temablad (issue worksheets) genererade för patientens issues från respektiva vårdprogram. Resten (remisser, sjukskrivningar, etc) kommer att skapas automatiskt med bibehållen möjlighet för läkare att göra ändringar om det skulle behövas (Figur 2). Detta är ingen modifiering av nuvarande journalsystem men en helt ny och innovativ lösning som drastiskt ändrar läkarens arbete och bidrar till kraftig förbättring av vårdflödet, minskning av antal felbehandlade fall och därmed reducerar kostnaden för samhället. Vetenskapliga studier som styrker vår lösning presenterar vi i delen Bakgrund till projektförslaget. Begreppet sjukdom ska vara primärt: Vi hävdar att en korrekt journal för dagens användning borde rimligtvis ha som primärt begrepp sjukdom eller symptom. Det begreppet kan med stor fördel utgöras av en standardvårdplan som kan användas som arbetsunderlag när man följer patienten. På så sätt tillför man inte bara det nödvändiga primära elementet men även ett verktyg för kunskapsstöd i själva vårdprocessen i ett slag. Eftersom kvalitetsregister visar stora paralleller med väl utformade standardvårdplaner kompletterade med kliniska data vilket är själva definitionen av iotamed issues, så behövs ingen tolkning eller bearbetning för koppling till kvalitetsregister. Införandet av sjukdomen som issue ger också direkt en lösning på problematiken runt kontraindikationer och sekretess

4 4 utan invecklade omvägar. Kontraindikationer i synnerhet är ett allvarligt problem som sällan nämns eftersom nuvarande system inte har förutsättningar att kunna varna för dessa. Sekretess är även det ett gigantiskt problem eftersom man i nuvarande system inte har sjukdomsbegreppet som borde ligga till grund för sekretessgränser, så man tvingas att lösa detta suboptimalt med gränser runt läkare, avdelningar, möten, mediciner, eller i bästa fall processer. Läkaren Kvalitetsregister Issues i beslutsstödet iotamed FÖLJER DIREKT Kronologiska journalanteckningar Lab Remiss och Svar Figur 2. Så här kommer läkarens arbete och koppling till kvalitetsregister att se ut efter införandet av av beslutsstödet iotamed. Samarbetet med Ortopedkliniken: Vi har redan kontakt med Dr Anders Westermark från Ortopedkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala (UAS) och dom är intresserade av att testa ut detta i sin verksamhet. Ortopeden på UAS blir en projektpartner i iotamed projektet med Anders som huvudrepresentant. Den 1:a oktober 2010 fick vi ett bekräftelse på vårt samarbete av Katarina Lönn, verksamhets chef på ortopeden. 1. BAKGRUND TILL PROJEKTFÖRSLAGET: Nuvarande system och strukturer är ej patientsäkra eller effektiva: Elektroniska journaler som måste användas av läkaren stöder knappast det verkliga arbetet som ju är att ställa diagnoser och behandla sjukdomar. Det är i stort sett omöjligt att skapa sig en fullständig bild av patientens problematik när man läser det som finns i en större gemensam journal. Detta kan leda till katastrofala fel på grund av missad information. Geriatriken och primärvården är tidigast och mest utsatt för den här problematiken men med tilltagande datamängder kommer även specialistvården att bli utsatt. Vi behöver ett aktivt vetenskapsbaserat stödverktyg i vårdprocessen, ett verktyg som stöder kunskapsbaserad vård och kvalitetsuppföljning. Vad vi föreslår är precis en sådan lösning 1. Beslutsstödet iotamed kommer att installeras som skikt (overlay) ovanpå nuvarande patientjournaler vilket tillåter oss att hämta upp och lagra kronologiska journalnotat, använda patientdata, ha tillgång till lab, remiss och svar, etc. (Figur 2). Meningen med iotamed är att ge beslutsstöd för vårdgivaren och därmed tillfoga mervärde till befintliga journalsystem. I regioner där man ännu inte installerat journalsystem eller ett patient management system (Indien, Afrika), kan dessa funktioner 1 Vi har en del exempel på och på finns det en demo-movie.

5 5 med fördel fyllas med hjälp av andra open source produkter eller proprietära system. Patientjournaler som vi har nu är bristfälliga på många sätt: Kvaliteten i dagens dokumentationssystem har belysts i managementföretaget Grufman Rejes utredning Ändamålsenlig vårddokumentation [1]. I region Skåne respektive Västra Götaland studerade man journalföringens kvalitet avseende diagnoserna stroke, akut hjärtsvikt och höftfraktur. Resultatet jämfördes sedan med en framtagen gyllene standard baserad på nationella riktlinjer, handläggningsprogram och konsensusdokument. Rapporten påvisade stora brister. Vitala uppgifter saknades ofta eller var ofullständigt dokumenterade, strukturen i journalerna var bristfällig och hanteringen av omvårdnads- och läkarjournaler bedömdes som oklar och med ett stort inslag av upprepningar. Man framhöll särskilt att den nödvändiga intellektuella bearbetningen av journalerna i form av bedömningar och sammanfattningar många gånger saknades. Liknande resultat rapporterades efter en analys av dokumentations- kvaliteten vid förstagångsinsjuknande i stroke i Stockholm [2]. Brister när det gäller medicinsk dokumentation är ett stort problem i vården och innebär därmed ett allvarligt medicinskt säkerhetsproblem. Revisionsrapporten för Uppsala länslandsting [3] visar många brister i Cosmic. En del av dom är förorsakade av beställningsprocessen där många essentiella element saknades helt (bl.a. behovsanalys). Ett av de konkreta förslagen inom det pågående utvecklingsarbetet inom hälsoinformatik i Sverige är att journalen bör utvecklas till ett interaktivt hälsoanalyssystem [4]. Cambio COSMIC, som är Sveriges snabbast växande system för sjukvården med sju landsting (Landstinget i Uppsala län, Jönköpings län, Östergötland, Värmland, Kronoberg, Kalmar och Västmanland) och flera privata hälso- och sjukvårdsorganisationer som kunder, fick väldigt mycket negativ uppmärksamhet i media för sina brister, se t.ex. [5]. I sin uppsats [6] kommer Rebecka Janols i närheten av vår lösning när hon påpekar att det bör finnas ett översikt av patientens hälso-issues (vilket inte finns i Cosmic, finns däremot t.ex. i TakeCare) i alla patientjournaler. Varken Janols eller TakeCare tar dock sista steget: att länka varje issue till ett respektive standard vårdprogram (clinical guideline) som innehåller dom nyaste vetenskapsdata om den nödvändiga behandlingen och samtidigt göra detta vårdprogram interaktivt. Bevisad nytta av checklistor: Vår lösning är baserad på en idé av en checklista. I sin bok [7] presenterar kirurgen Atul Gawande ett antal studier som bevisar de enorma fördelar man kan uppnå med användning av enkla checklistor. I operationssalar har checklistor bevisat lett till stor minskning av sjukvårdsrelaterade fel och infektioner [8,9]. Det första steget till produktion av iotamed är ett projekt i samarbete med Ortopedkliniken vid UAS. Projektet innebär programmering på ipad av ortopedisk handläggning av fotledsfrakturer på akutmottagningen och sedermera för patienter med multipla skador och sjukdomar för att testa möjligheterna vid stora informationsmängder. Eftersom grunden är vårdprogram är det väldigt lite text man inför och många checkboxar och val, vilket lämpar sig alldeles utmärkt just för en touch-baserad plattform och blir lätthanterbart i stressituationer, plus att verktyget är självinstruerande.

6 6 Hur pass bra utnyttjar man vetenskapen: En nyligen genomförd granskning visade att den genomsnittliga tiden mellan en ny påbörjad medicinsk studie och det effektiva införandet av dess resultat i medicinsk praktik är 17 år [10]. En viktig skäl till detta är en försening mellan offentliggörandet och den faktiska tillämpningen och grundar sig otvivelaktigt i att nya rön inte presenteras på rätt sätt, på rätt plats och på rätt ögonblick. Från vision till verklighet: Vi behöver ett aktivt vetenskapsbaserat stödverktyg i vårdprocessen, ett verktyg som stöder kunskapsbaserad vård, kvalitetsuppföljning och klinisk forskning. [11] Ett nationellt nätverk för resultatmätning i vården med utgångspunkt i en vidareutveckling av de nationella kvalitetsregistren har etablerats på initiativ av Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen med inriktning på klinisk utveckling via register (KUR-projektet [12]). Denna utveckling stöds av IFK2 - Gemensam utveckling av informationshantering för Nationella Kvalitetsregister. Man tar bl.a. fram referensarketyper (mallar) för strukturerad dokumentation i patientjournalen i syfte att stödja överföring till nationella kvalitetsregister. För detta arbete ansvarar en expertgrupp inom Arkitekturledningen vid SKL för Tillämpad Informationsstruktur (TIS). Vår idé av issues och vårdprogram som kopplas till dom kommer att ge ett verkligt verktyg som hjälper realisera Delegationens vision. Bakgrunden till projektförslaget är beskriven i större detalj (på engelska) i [13]. Där specifierar vi 11 problem i vården som iotamed löser och sättet på vilket det kommer att ske, samt ger en del konkreta exempel. Vi har just visat med hjälp av vetenskapliga referenser att nuvarande kronologiska journaler är bristfälliga och att en rätt väg att gå är att bygga upp ett beslutsstöd som består av interaktiva mallar baserade på standard vårdprogram som kan sparas individuellt för varje patient för varje sjukdom eller tema som ett temablad (issue worksheet) vilket kommer att hjälpa läkaren att genomföra en konsekvent och målinriktad behandling. Det är viktigt att notera att vi inte förlorar någonting av funktionaliteten i nuvarande patientjournaler. iotamed lägger till funktionalitet utan att ta bort något. Låt oss nämna bara några fördelar och vinster vilka vi åstadkommer med iotamed. iotamed ger oss: helt nya förutsättningar att sprida kunskap och tillåta alla att utreda och behandla på korrekt sätt, något som inte stöds i nuläget, helt nya förutsättningar att få fullständig och korrekt kunskap om patienten, potential att minska mängden dubbelarbete, felarbete och överarbete, helt nya förutsättningar för kvalitetsarbete med register och uppföljning, inklusive klassifikationer och sjukdomskriterier, helt nya förutsättningar för att bygga verksamhetsanpassade system som är robusta och inte är beroende av en enda leverantör tack vare open source-upplägget, tidigare oanade möjligheter till forskning och inventering av hälsoläget genom att t.ex. se hur många rygg-issues som för närvarande är aktiva i primärvård och ännu inte remitterade till specialist,

7 möjligheten att lägga systemet utanpå befintliga vilket gör att de fördelarna med nuvarande system kan bevaras: vill man ha en kronologisk/administrativ journal så finns den fortfarande; dessutom är driftsättningen av iotamed enkel tack vare detta och kan ske gradvis; den gamla journalen försvinner inte heller utan uppgår i den nya. 7 Bibliografi: [1 ]Ändamålsenlig vårddokumentation [rapport]. Stockholm: Grufman Reje Management (2002): Granskningsrapporter/Slutrapport145.pdf [2 ] Hassler E., Krakau I.: Journalen - bristfällig informationskälla om patienter som vårdats för stroke. Läkartidningen 2005; 102, pp [3 ]Granskning av effekthemtagning av elektronisk patientjournal [revisionsrapport för Landstinget i Uppsala län]. Öhrlings PriceWaterhouseCoopers ( ): %20av%20effekthemtagning%20av%20elektronisk%20patientjournal.pdf [4 ] Gunnar Akner: Analys och handläggning av äldres multisjuklighet måste samordnas. Med DBU-metod tillämpad vid äldrevårdcentral kan behandling utvärderas, Läkartidningen 2005; 102, pp [5 ] Cambio Cosmic; Kompletterande användarundersökning maj Redovisning av användarenkäten. Projektgruppen för Vård-IT-kartan (Kenneth Jönsson et al.): [6 ] Rebecka Janols: A usability study in primary care; Conceptual design of the representation of health problem in computer based medical. Examensarbete 20 p. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten, Uppsala Universitet. Mars [7 ] Atul Gawande: The Checklist Manifesto. Profile Books Ltd [8 ] P.J. Pronovost et al.: Improving Communication in the ICU Using Daily Goals, Journal of Critical Care 18 (2003), pp [9 ] M.A. Erdek, P.J. Pronovost: Improvement of Assessment and Treatment of Pain in the Critically Ill, Intern. Journal of Quality Improvement in Healthcare 16 (2004) pp [10 ] Medical Research: What s it worth? Estimating the economic benefits from medical research in the UK. Wellcome Trust, Medical Research Council, The Academy of Medical Sciences. Briefing November 2008: [11 ] Gunnar Akner: Stort behov av generalistorienterad analysstödjande hälsoinformation, Läkartidningen 34 (2007) vol. 104, pp : [12 ] Projektet Klinisk Utveckling via Register (KUR), initierad av Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen inom Näringsdepartementet:

8 8 [13 ] Martin Wehlou: 2. DRIVKRAFTER OCH MOTIV: Vi har utarbetat ett antal exempel på hur en journal ska fungera för att effektivt hjälpa till med snabbare och mer korrekta diagnoser och behandlingar genom att direkt i det normala arbetsflödet bygga in vårdprogram enligt evidence based medicine. Dessa exempel har mötts med stort bifall hos de läkare vi presenterat dom för. Även företag inom branschen förefaller intresserade; vårt forum för dessa diskussioner (vard-it.se/vi) har nu över 170 medlemmar från många kända och mindre företag, utvecklare, läkare, tjänstemän m.m. och diskussionerna är stundom aktiva. Vidare har vi en aktiv blogg på vard-it.se och IT i Vården (en site som Dagens Medicin och Computer Sweden håller i). Dessa inlägg möts i stort sett av intresse av utvecklare och stor entusiasm av vårdpersonal. Konkret har vi börjat med att utveckla ett skikt (overlay) ovanpå patientjournaler där huvudelementet är sjukdom, och där planeringen runt denna sjukdom är huvudtemat. Med detta system kommer antalet misstag i vården att drastiskt minska, tiden till diagnos avtaga, samt den vetenskapliga nivån avsevärt öka. Ett allvarligt problem i vården idag är att ny kunskap tar mycket lång tid att tränga igenom till det utförande lagret, i många fall 5, 10 eller mer år [10]. Vårt system tillåter lokala och nationella medicinska auktoriteter att omsätta senaste rön till vårdprogram som går direkt in i journalsystemet så att det på mycket kort tid kommer ut i verksamheten. Besparingarna man kan åstadkomma med bättre vård är potentiellt mångfaldigt större både i pengar och livskvalitet för befolkningen än vad man ens i bästa fall kan bespara i administration med våra nuvarande system. Det nya systemet har en mängd andra olikheter med nuvarande system: medicinering är helt omarbetat på en annan bas där en issue utgör indikationen och basen för doseringsberäkning, behandlingar noteras och görs systematiskt, remisser ersätts ofta nästan helt, samarbete runt en patient blir en del av verktyget själv inklusive möjlighet till sociala media teknologier på vårdavdelningsnivå, sekretessgränser läggs om från avdelningar till sjukdomar, m.m. Det finns m.a.o. inte mycket likheter med nuvarande system, men ändå bevaras samma informationsutgång som administrationen behöver idag, trots att vården själv äntligen skulle få ett verktyg som hjälper i.s.f. att hindra. Även kvalitetsregister blir en enkel och naturlig aspekt av systemet. Marknadsbehov och ekonomisk potential Vi har ett stort antal medicinska journaler på svenska marknaden. Till dom viktigaste kan man räkna Melior och Soarian (Siemens), Cosmic (Cambio), TakeCare (Profdoc Care), Journal III och PMO (Profdoc / CompuGroup Medical Sweden), BMS Cross (SYSteam), VAS (Norrbotten) och Asynja (Lorensberg Communication). Några av dom är omtyckta av användarna (TakeCare i Stockholm), andra har mer problem (Cambio i Uppsala mm.). Domänanalysen av vården är fel i nuvarande system. Man har inte analyserat vårdarbetet, man har analyserat gamla pappersjournaler, och dom har aldrig reflekterat vårdarbetet eftersom dom utvecklades med andra fysiska förutsättningar ( papperstänkandet och en fast läkare). Vi måste

9 helt enkelt göra om den analysen och utveckla efter detta, i.s.f. som man nu gör klämma in alltmer småfixar som inte fungerar i ett system som är från grunden felaktigt koncipierat. 9 Medicinskt kunskaps- och beslutsstöd är en naturlig del i den kliniska informationsprocessen. Så måste exempelvis etablerade diagnostiska kriterier vara uppfyllda för att strukturerade diagnosspecifika patientdata skall vara meningsfulla. Det finns olika webbaserade tjänster för sådant av kunskapsoch beslutsstöd, t.ex. VISS, Internetmedicin och NEL. Sådana tjänster är dock i nuläget sällan integrerade i de elektroniska journalsystemen. Protokollstöd för strukturerad journalföring, tillsammans med kunskaps- och beslutsstöd, är en grundförutsättning för säker och uppföljningsbar vård och även ett nödvändigt rekvisit för utveckling av kliniska forskningsregister och nationella kvalitetsregister och iotamed bjuder på detta. Lösningen iotamed är avsett som ett öppet projekt. Affärsidén ligger i framtida konsulttjänster som MITM AB kommer att erbjuda i samband med nya moduler som kommer att behövas för specifika vårdssituationer. Samtidigt kommer själva existensen av iotamed att skapa en ny marknad med nya möjligheter för andra företag. iotamed och dess datadefinitioner kommer att vara en standardplattform öppen för nya moduler och applikationer för vården. Vi ser också en stor marknad utanför Sverige, en marknad där det saknas infrastruktur. Detta är t.ex. Indien och Afrika, där Svenska företag redan är aktiva. Forsknings- utvecklings/innovationsinsats För MITM AB är det övertydligt att nuvarande journalsystem är ofullständiga och det är lika tydligt att ett system som iotamed skulle föra det kliniska arbetet kraftigt framåt. Dock finns det inte mycket tidigare exempel på liknande försök vare sig inom företaget eller utanför, så konceptet bryter ny terräng både för oss och för andra. Samtidigt som vi konstruerar ett nytt sorts kliniskt verktyg som vi tror kan till största delen ersätta de journaler vi nu har i läkarens arbete, byter vi även användarparadigm från klassiska arbetsstationer och diktering till bärbara touch-baserade tablets. Vi är övertygade om att synergismen mellan iotamed som arbetsverktyg och touch tablets som plattform är grundläggande, men samtidigt betyder det ju att vi innoverar grundligt på både arbetssätt och utvecklingsplattform samtidigt. iotamed kan naturligtvis även utvecklas för klassiska desktops. För att verifiera att detta är rätt väg att gå måste vi utveckla konkreta system som sedan kan tjäna som introduktion till koncepten vi utvecklar för både inköpare, användare och programproducenter. Vi är övertygade om att inget annat företag i Sverige på detta ögonblicket intar vår unika position, där vi inte bara har medicinsk kunskap och gehör hos vårdpersonal, men även lång erfarenhet av utveckling med nya plattformar. Sist men inte minst har vi också den unika, men som vi tror sanna, visionen om hur ett kliniskt verktyg bör se ut för att äntligen realisera de vinster med informatisering vi så länge väntat på i vården.

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? ewa.jerilgard@cehis.se Dagens nyheter vintern 2012 Drygt 200 vårdenheter allt från sjukhus till vårdcentraler

Läs mer

Nyttoaspekter på de nationella resurserna och projekten

Nyttoaspekter på de nationella resurserna och projekten Nyttoaspekter på de nationella resurserna och projekten Carina Zetterberg Överläkare Kvinnokliniken Universitetssjukhuset Örebro CeHis, AL, NT, NF, TIS, V-TIM, VIFO, NF, VI-SAM, HÄP.. .. Och Snomed vad

Läs mer

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Öppna data kan öppna upp för för nya kreativa lösningar Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen NEPI & Rikard Lövström, distriktsläkare och medlem av Läkarförbundets

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus

Läs mer

ETT fönster mot informationen visionen tar form

ETT fönster mot informationen visionen tar form Det pågår 2006 ETT fönster mot informationen visionen tar form IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice PÅ GÅNG UNDER 2006 Patientnyttan

Läs mer

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Strategi för vårddokumentation i LiÖ Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Läkarsekreterarforum 2012

Läkarsekreterarforum 2012 Patientdatalagen, journaler på nätet, sociala medier lagar och regler Läkarsekreterarforum 2012 Jens Larsson, 0706-110179 Jens Larsson, Chefsjurist Tryckfrihetsförordningen 1766 Jens Larsson, Chefsjurist

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen.

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. Seminarium 3:2 Föreläsare Lars Jervall, IT-direktör Landstinget,Östergötland och IT-strateg Beställarfunktionen Nationell IT, SKL lars.jerlvall@lio.se IT-strategin

Läs mer

Procentfältet anger hur stor andel av de som gjort frågan som kryssat för respektive alternativ.

Procentfältet anger hur stor andel av de som gjort frågan som kryssat för respektive alternativ. Bilaga 2 Webbaserad enkät fältet anger hur stor andel av de som gjort frågan som kryssat för respektive alternativ. Observera att en del frågor beror av vad respondenten svarat i föregående frågor varför

Läs mer

Klassifikationer och hkodverk

Klassifikationer och hkodverk 2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Värdebaserad vård är en strategi för sjukvårdens styrning och arbetssätt som syftar till att åstadkomma så friska patienter

Läs mer

Beställning och svar inom laboratoriemedicin

Beställning och svar inom laboratoriemedicin KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik Medical Management Centrum Programmet för Medicinsk informatik Vårdens organisation och ledning, 4p Ht 2005 Kursledare:

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Det finns en enkel väg till vården =

Det finns en enkel väg till vården = Det finns en enkel väg till vården = Mina vårdkontakter är en flexibel e-tjänst och hanteras av samma personal som du möter vid besök på din mottagning = Här finns Mina vårdkontakter Stockholm, Västra

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Kom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt. Anette Thalén och Maria Berglund

Kom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt. Anette Thalén och Maria Berglund Kom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt Anette Thalén och Maria Berglund Bakgrund till tjänsterna och samarbetspartners Utvecklingen av Vårdhändelser och Formulärtjänsten

Läs mer

Datorrepresentation av vårdriktlinjer

Datorrepresentation av vårdriktlinjer Datorrepresentation av vårdriktlinjer Innehåll Introduktion/bakgrund Behov Uppdateringsproblem Metoder PROforma Asgaard/Arbru Arden Praktiska implementeringar Hypertoni-behandling Guidelines/vårdriktlinjer

Läs mer

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens

Läs mer

NPL i Hälso och sjukvården

NPL i Hälso och sjukvården Nationellt Produktregister för Läkemedel mm i Hälso och sjukvården Tillverkare MAH/Ombud Läkemedels förmånsnämnden Läkemedelsverket Grosshandel Sluten vård Apotek Övriga intressenter Öppen vård och Kommunal

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller

Läs mer

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nätverk 1 Föreläsare Jon Malmström, VGR ITSA Organisation och arbetsmodell Länsstyrgrupp Stimulansmedel Arbetsgrupp Vård och omsorgsperso nal

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Dokumentation i vården

Dokumentation i vården Dokumentation i vården VISION landstingskonferens Malmö 150520 Göran Stiernstedt Uppdrag Nationell samordnare till utgången av 2015 Samordnaren ska: Ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationell,

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

Vi beslutade om några tjänster

Vi beslutade om några tjänster Benny@Eklund.nu Vi beslutade om några tjänster Boka, avboka tider Lista sig i primärvården Begära förnyelse av recept Begära förlängning av sjukskrivning Lägga in spärrar mot sammanhållen journalföring

Läs mer

Självskadeprojektet för VGR och Örebro

Självskadeprojektet för VGR och Örebro Självskadeprojektet för VGR och Örebro Projektansvarig Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektledare Jerry Bergström VGR-Noden Bakgrund I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och

Läs mer

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013 Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar Stockholm 18 juni 2013 Michael Bergström Sektionen för hälso- och sjukvård Avd för vård och omsorg Som det är Det finns en tråd du följer

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Område 5 och 8 Förebygga kirurgiska komplikationer och postoperativa sårinfektioner OP/ IVA,ortoped- och reumatologkliniken och kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov I

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte Förvaltningsplan för Video- och distansmöte FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Video- och distansmöte Utförare Inera AB Enhetschef/ Tjänsteansvarig Uppdragstagare Bilagor Jessica Nord/ Thord Arbin Johan

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Magnus Janzon Överläkare, Med Dr, Verksamhetschef Kardiologiska kliniken Hjärt- och medicincentrum Universitetssjukhuset

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet

Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet Maria Bergdahl, jurist Mikael Ejner, IT-säkerhetsspecialist Datainspektionen Några utgångspunkter Lagstiftaren och EU vill ha integritet Integritet ej motsatt

Läs mer

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Kjell Andersson Med Tekn Civ Ing Skaraborgs Sjukhus kjell.andersson@vgregion.se 8:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet

Läs mer

Strukturerad och ostrukturerad dokumentation

Strukturerad och ostrukturerad dokumentation Strukturerad och ostrukturerad dokumentation Praktiskt handhavande av principer Skövde 29 september 2010 Carina Zetterberg Överläkare Kvinnokliniken Universitetssjukhuset Örebro Vårdens syn på dokumentation,

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI ehälsa Möjlighet till patientinflytande eller Hot mot patientintegritet? Health Informatics Centre, Dept. of LIME and Dept.

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

ACG Case-Mix System. Användarmöte 2012. Ensolution AB, +46 (0) 8-640 70 00, www.ensolution.se

ACG Case-Mix System. Användarmöte 2012. Ensolution AB, +46 (0) 8-640 70 00, www.ensolution.se ACG Case-Mix System Användarmöte 2012 Ensolution AB, +46 (0) 8-640 70 00, www.ensolution.se Program 09.30-10.00 Registrering och kaffe 10.00-10.10 Inledning av Andreas Johansson, Ensolution AB 10.10-10.30

Läs mer

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre! Nationellt kvalitetsregister samt stöd i den individuella vården för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionskänslighet Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

Kamedo. IT-haverier i vården. Johan Carlstedt Socialstyrelsen

Kamedo. IT-haverier i vården. Johan Carlstedt Socialstyrelsen Kamedo IT-haverier i vården Johan Carlstedt Socialstyrelsen Katastrofmedicinska observatörsstudier Vad är Kamedo? Vad studeras? Hur bedrivs arbetet? Varför den här rapporten? Ökande antal IT-haverier inom

Läs mer

www.lio.se Standardiserad vårddokumentation i LiÖ Sara Carlsén Projektledare 2010-2012

www.lio.se Standardiserad vårddokumentation i LiÖ Sara Carlsén Projektledare 2010-2012 Standardiserad vårddokumentation i LiÖ Sara Carlsén Projektledare 2010-2012 Vårddokumentation i LiÖ IT-stöd Oklanderlig teknik och en fullkomlig terminologi räcker inte om själva innehållet inte håller

Läs mer

ETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice

ETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice ETT fönster mot informationen IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice Öve vårdg Vårdresurser kan användas bättre Hälso- och sjukvården

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Landstingets ledningskontor. Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län

Landstingets ledningskontor. Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län Bakgrund Agenda Sammanhållen journalföring Vad är NPÖ Vilka är anslutna? Vad krävs för att få/kunna

Läs mer

Vårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2014-04-16

Vårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2014-04-16 Vårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2014-04-16 Innehåll Inledning Introduktion till NPÖ Vad ser jag i NPÖ? Vad krävs för att använda NPÖ? Hur startar

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds?

Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds? Benny.Eklund@lul.se Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds? Vi beslutade om några tjänster Boka, avboka tider Lista sig i primärvården Begära förnyelse av recept Begära förlängning av sjukskrivning

Läs mer

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken

Läs mer

Verksamhetsstöd ehälsa Innovationssluss

Verksamhetsstöd ehälsa Innovationssluss 1 Mobil e-hälsa ett projekt med syftet att använda Health Innovation plattform (HIP) och Integrationsplattform för vårdgivare (IPV) med TakeCare information i Surfplatta Verksamhetsstöd ehälsa Innovationssluss

Läs mer

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen?

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Carina Andrén, vårddesigner, patientrepresentant Staffan Lindblad, SRQ registerhållare, QRC-chef Svensk Reumatologis

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2

Läs mer

Förbättringskunskap i Västernorrland

Förbättringskunskap i Västernorrland Förbättringskunskap i Västernorrland Anders Edström, Memeologen E-post: anders.edstrom@vll.se Twitter: @EdstromAnders Memeologen Västerbottens läns landsting Richard Dawkins, The selfish gene (1976) Memes

Läs mer

Flera sätt finns att söka fram ett sjukdomstillstånd

Flera sätt finns att söka fram ett sjukdomstillstånd Sökhjälp ändrad 2015-08-25/eld Beslutsstöd för diagnostik och behandling Innehållet är strukturerat i en steg-för-steg process uppbyggt kring patientkonsultationer och omfattar diagnos, prognos, behandling

Läs mer

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Styrgrupp Triage i Region Skåne har idag beslutat att byta till som system för sekundärtriage hospitalt. Parallellt med denna process kommer -pre att införas för

Läs mer

Nationellt centrum för kvalitetsregister

Nationellt centrum för kvalitetsregister Nationellt centrum för kvalitetsregister Registercentrum Syd Registercentrum Syd (RC Syd) är ett resurscentrum för dig som arbetar med nationellt eller regionalt kvalitetsregister, klinisk forskning eller

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landsting och regioner har behov av att hitta bra mått för uppföljning och jämförelser inom personalområdet. Jämförelser mellan

Läs mer

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Norra Stockholms psykiatri, Affektivt centrum Projektansvarig Mikael Landén IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Rapport från satsning på psykiatri och socialtjänst för personer med

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga Maria Jacobsson Socialstyrelsen Syftet med patientdatalagen tillgodose patientsäkerhet och god kvalitet samt främja kostnadseffektivitet patienters och övriga

Läs mer

Workshop om Internetbaserad stöd och behandling 26-27 augusti

Workshop om Internetbaserad stöd och behandling 26-27 augusti Workshop om Internetbaserad stöd och behandling 26-27 augusti Gruppdiskussioner från dag 1 och fm dag 2 Fråga 1 Vad är tydligare? Tidsplanen Frågan om när vi verkligen kan ansluta oss är dock fortfarande

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt Information till dig som patient Patientjournalen - för säkrare vård Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt juni 2012 1 Innehållsförteckning Patientjournalen... 4 Patientdatalagen...

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

Olika vård beroende på var i Sverige man bor

Olika vård beroende på var i Sverige man bor Olika vård beroende på var i Sverige man bor Information om och behandling av Parkinsons sjukdom i Sverige April 2011 1 Förord Under hösten 2010 genomförde Parkinsonförbundet en enkätundersökning för att

Läs mer

Datum 2014-03-31. Äldrenämnden

Datum 2014-03-31. Äldrenämnden Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG 5 Handläggare Elisabeth Karlsson Datum 2014-03-31 Diarienummer ALN-2014-0151.37 Äldrenämnden Sammanhållen journalföring inom hälso- och sjukvård Förslag

Läs mer

Integration av Gynop-registret i elektronisk patientjournal

Integration av Gynop-registret i elektronisk patientjournal Integration av Gynop-registret i elektronisk patientjournal eller Att koppla ihop en liten släpvagn med en stor bil All information om patienten skall finns att läsa i patientjournalen! Men behöver allt

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Vi kontrollerar hjärtstartare och pacemakers i hemmet och lagrar direkt i journalen. Erfarenheter från Gävleborg.

Vi kontrollerar hjärtstartare och pacemakers i hemmet och lagrar direkt i journalen. Erfarenheter från Gävleborg. Vi kontrollerar hjärtstartare och pacemakers i hemmet och lagrar direkt i journalen. Erfarenheter från Gävleborg. Gävle Älvsjö den 24 september 2014 Per-Erik Gustafsson Överläkare, CCDS VO Kardiologi,

Läs mer

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor

Läs mer

BRO granskar bröstcancervården

BRO granskar bröstcancervården BRO granskar bröstcancervården Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO BRO: Synovate: Ingrid Kössler David Ahlin, Marika Lindgren Åsbrink Datum: 2007-10-19 Information om undersökningen Synovate

Läs mer

Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet

Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet 1 (12) 1 december Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 Tel: Anna Dahlström anna.dahlstrom@inera.se www.cehis.se info@cehis.se Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården oktober 2011

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården oktober 2011 Kompetenslyftet ehälsa i primärvården oktober 2011 Dialogseminarium tema 1: Grundläggande ehälsa Inför dagens seminarium: Fyll i namnet på dig som utvecklingsledare på powerpoint-presentationen under första

Läs mer

Video- och distansmöten. Norrbottens läns landsting Webbenkät till användare December 2012

Video- och distansmöten. Norrbottens läns landsting Webbenkät till användare December 2012 Video- och distansmöten Norrbottens läns landsting Webbenkät till användare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter om videomöten hos användare

Läs mer

Granskning av vissa kostnadsslag Inhyrd sjukvårdspersonal och externt köpta tjänster

Granskning av vissa kostnadsslag Inhyrd sjukvårdspersonal och externt köpta tjänster Revisionsrapport* Granskning av vissa kostnadsslag Inhyrd sjukvårdspersonal och externt köpta tjänster Norrbottens läns landsting Februari 2007 PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Carina Olausson,

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer