Visualisering som stöd för beslutsfattandet:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Visualisering som stöd för beslutsfattandet:"

Transkript

1 Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik (LIME) Programmet för Medicinsk Informatik Examensarbete D-nivå, 30 hp Vårterminen 2009 Visualisering som stöd för beslutsfattandet: Optimering av antibiotikaanvändning på brännskadeintensiven Författare: Johanna Forsman Handledare: Sabine Koch, LIME, Karolinska Institutet Bihandledare: Magnus Falkenhav, ANOPIVA, Karolinska Universitetssjukhuset Examinator: Ingvar Krakau, MedS, Karolinska Institutet

2 Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik (LIME) Programmet för Medicinsk Informatik Examensarbete D-nivå, 30 hp Vårterminen 2009 Visualisering som stöd för beslutsfattandet: Optimering av antibiotikaanvändning på brännskadeintensiven Sammanfattning Antibiotikaanvändning inom intensivvården kräver tidskritiskt beslutsfattande baserad på komplexa informationsmängder. Idag är relevant information vid infektion och antibiotikaanvändning utspridd bland flera informationssystem med olika inloggningar, funktionalitet och användargränssnitt. Att försöka förstå patientens tillstånd över en längre tidsperiod för att ge adekvat antibiotikabehandling blir därmed en tidskrävande arbetsmöda och kognitiv utmaning som kan utgöra en säkerhetsrisk för patienten och hela sjukvården. Den föreliggande studien undersöker visualisering som metod för att underlätta beslutsfattandet vid antibiotikaanvändning på en brännskadeintensivvårdsavdelning. Syftet med studien är att kartlägga verksamhetens informationsbehov och presentera relevanta data i en utarbetad informationsstruktur. Målet med det resulterande visualiseringsstödet är att åstadkomma ett bättre beslutsunderlag för att förbättra behandlingsmöjligheterna och förebygga vårdrelaterade infektioner. Utöver visualiseringsstödet diskuteras även andra former av beslutsstöd i uppsatsen från ett användarperspektiv. Studien baseras på en kvalitativ ansats och för datainsamlingen trianguleras data från observationer, intervjuer och fokusgrupp. Informationsinnehåll och informationsstruktur valideras med hjälp av gränssnittsskisser. Tillsammans med utarbetade användningsfall utgör dessa en grund för utvecklingen av en grafisk prototyp. Prototypen utvärderas tillsammans med studiens målgrupper som är intensivvårdsläkare och infektionsläkare. Resultaten beskriver vilka patientdata som är relevanta för att stödja kartlagda arbetsprocesser vid antibiotikaförskrivning samt undersöker läkarnas inställning till IT-stöd. Läkarna som ingick i studien är positiva till det förslagna visualiseringsstödet som anses ge ett bättre underlag för beslutsfattandet än nuvarande systemmiljö. Läkarnas inställning till mera avancerade former av beslutsstöd är inte lika överensstämmande och studien pekar därför på ett behov av fördjupade studier inom området. ii

3 Department of Learning, Informatics, Management and Ethics (LIME) Programme in Medical Informatics Master thesis D-level, 30 hp Spring semester 2009 Visualization to support decision-making: Optimizing use of antibiotics at a burn intensive care unit Abstract Antibiotic use in intensive care requires time critical decision-making based on complex information from different sources. Today relevant information for infection and antibiotic use is spread among several information systems with different logins, functionalities and user interfaces. To understand a patient s state of health over a period of time to give adequate antibiotic treatment is therefore a time consuming workload and cognitive challenge that could constitute a risk for patient safety and quality of care. This study investigates visualization as a method to enhance decision-making for use of antibiotics at a burn intensive care unit. The purpose of this study is to survey the organizations information requirements and to present relevant data in a prepared information structure. The objective of the resulting visualization support is to constitute a better basis for decision-making and thereby improve treatment options and prevent health care related infections. Besides the visualization support, the thesis further discusses other forms of decision support from a user perspective. The study is based on a qualitative approach and for data collection data is triangulated from observations, interviews and focus group. Information content and information structure are validated with paper prototypes of the user interface. Together with prepared use cases they constitute the basis for development of a graphical prototype. This prototype was evaluated with the target group of the study consisting of intensive care physicians and infection diseases physicians. Results describe patient data relevant to support observed work processes for antibiotic prescribing and investigate the physicians attitudes towards information technology support. The physicians included in the study are positive to the proposed visualization support that is considered to provide a better basis for decision-making compared to the existing information system environment. The physicians attitudes towards more advanced decisionsupport are not as conclusive and the study therefore points at the need for continuing research in the area. iii

4 ERKÄNNANDEN Stort tack riktas till alla som bidragit till att denna uppsats kunde genomföras. Jag vill särskilt tacka mina handledare; Sabine Koch och Magnus Falkenhav. Jag vill tacka Sabine Koch som rekommenderade detta intressanta forskningsområde, för värdefull vägledning och hjälp kring studiens utformning. Ett stort tack till Magnus Falkenhav för visat stort engagemang, värdefulla kontakter och validering av materialet. Jag vill tacka alla som medverkat i studien genom att delta i datainsamlingen. Det har varit lärorikt och roligt att genomföra denna studie med ert positiva bemötande. Ett stort tack går även till min sambo Daniel för visat stöd och kloka råd. Johanna Forsman iv

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ERKÄNNANDEN... IV INNEHÅLLSFÖRTECKNING... V 1 INLEDNING UPPSATSDISPOSITION BAKGRUND Informationsförsörjning i vården Brister och möjligheter Informationsintensiv patientvård Datoriserade beslutsstödssystem Utmaningar Användargränssnitt i vården Behov av verksamhetsanpassning Kognitiv vetenskap Antibiotikaanvändning Tidigare studier ANVÄNDARCENTRERAD DESIGN Användbarhet Människa-dator interaktion Heuristiska riktlinjer Designprinciper Mänskliga faktorer Syn, minne och tanke PROBLEMOMRÅDE Nulägesbeskrivning Framtidsvisioner Problemformulering Syfte och mål Avgränsningar METOD Studieupplägg Studiefält Förstudie Material Förståelse Metodval Kvalitativ metod Reliabilitet och validitet Induktiv ansats Datainsamling Analys av informationsbehov Observationer Intervjuer Gränssnittsskisser och fokusgrupper Kravspecifikation och användningsfall Visualisering Prototyp Utvärdering Planering Databearbetning och analys Subjekt Urval Etiska överväganden Källkritik RESULTAT v

6 7.1 Analys av informationsbehov Målgrupper Roller och arbetsuppgifter Komplexa fall och hög infektionsrisk Teknologi och informationsflöden Nuvarande IT-system Informationsförmedling och risker Behandlingsflöde Övergripande beslutsunderlag Kategorisering av beslutsunderlag Informationsutbyte ur ett samverkande perspektiv Faktorer Underlag vid antibiotikaförskrivning IT och beslutsfattande Beslutsstödssystem Krav Visualisering Principiell design Funktionell design Samlade data och beslutsstöd Gröna lakanet Trender Mikrobiologiska resultat och analys Behandlingsplan Detaljdesign Utvärdering Validering av innehåll och grafisk form Demonstration med fokusgrupper DISKUSSION Metod Datainsamling, urval och studiefält Resultat Analys av informationsbehov Visualisering Utvärdering Förslag till framtida studier SLUTSATS REFERENSER ORDFÖRKLARINGAR... I BILAGA A. SYSTEMÖVERSIKT PÅ BRIVA: INTEGRERAT MED VISUALISERINGSSTÖD... III BILAGA B. OBSERVATIONSUNDERLAG... IV BILAGA C. INTERVJUGUIDE 1... V BILAGA D. INTERVJUGUIDE 2... VI BILAGA E. FOKUSGRUPPINTERVJU... VII BILAGA F. AKTIVITETSDIAGRAM: UNDERLAG VID ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNING... VIII BILAGA G. BESLUTSSTÖD... IX vi

7 We are drowning in information, but starving for knowledge [John Naisbett, 12]. * The problem is to design a system so that, first, it follows a consistent, coherent conceptualization a design model and, second, so that the user can develop a mental model of that system a user model consistent with the design model [Donald Norman, 17].

8 1 INLEDNING I sjukvården finns flera olika informationssystem för att stödja kliniskt beslutsfattande. Att samla in relevant information om ett patientfall blir därför både komplext och tidskrävande. Skillnader i individuell inställning, erfarenhet och värderingar vid beslutsfattandet kan även påverka innehållet i beslutsunderlagen [1,2]. Det finns ett behov av att underlätta kliniskt beslutsfattande för att minska variationer i praktik, förhindra felmedicinering och stödja användningen av evidensbaserad medicin [3,4]. Beslutsstöd kan användas för att stödja olika vårdprofessioner genom att presentera relevant information om patienten och ge patientspecifika rekommendationer. Det har forskats mycket inom utveckling av datorbaserade verktyg för att stödja kliniskt beslutsfattande [5,6]. Trots att användningen av beslutsstöd har ökat de senaste åren har få framsteg gjorts för att utveckla en generellt accepterad modell [1]. Flera studier menar att det är nödvändigt med mer forskning inom området [1,7]. Enligt en studie som utförts av Gustavsson et al på Karolinska Institutet behövs forskningen kring beslutsstöd:... dels för att hitta avgränsade områden då medicinska beslutsstödssystem kan göra en väsentlig skillnad och dels för att anpassa systemen efter verksamhetens och användarnas krav [7]. Denna uppsats beskriver ämnesområdet för ett examensarbete i Medicinsk Informatik under vårterminen Arbetet genomfördes på Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik (LIME) på Karolinska Institutet. Uppsatsen baserades på en befintlig projektbeskrivning och var ett kliniknära arbete på BrIVA-Brännskadeavdelning vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Studien har undersökt behovet av beslutsstöd från ett användarperspektiv. Patientdata från olika datakällor har kartlagts för att sammanställas och visualiseras i ett och samma användargränssnitt. Den visuella presentationen utgör ett beslutsunderlag där det tillkommer datoriserade beslutsstöd för patientspecifika rekommendationer och övervakning med återkoppling till verksamheten. I studien utvärderas även hur väl beslutsunderlaget kan förmedla relevant information och datorstöd. 1

9 2 UPPSATSDISPOSITION Kapitlet Bakgrund delas in i två avsnitt. Det första avsnittet utgår från vetenskapliga tidskrifter, tidningsartiklar och litteratur. Bakgrunden inleds med att beskriva brister och möjligheter med informationsförsörjning inom vården som kan relateras till nuvarande problem på brännskadeintensivvårdsavdelningen. Det följs av information om kliniskt beslutsfattande, datoriserade beslutstöd och användargränssnitt i vården. I avsnittet beskrivs även behovet av verksamhetsanpassade hälsoinformationssystem samt metoder för att designa system utifrån en verksamhetsanalys. Här anges även tidigare studier som anses vara relevanta inom forskningsområdet. Andra avsnittet innehåller teorier inom användarcentrerad design och beskriver mer utförligt om användbarhet, människa-dator interaktion, designprinciper och mänskliga faktorer i förhållande till interaktionsdesign. Kapitlet Problemområde ger en nulägesbeskrivning av verksamheten som har studerats samt beskriver framtidsvisionen av ett visualiseringsstöd. Uppsatsens problemställning har formulerats utifrån möjligheten att utveckla ett sådant system. Kapitlet innehåller även studiens syfte och avgränsningar. Kapitlet Metod beskriver först hur studien är upplagd utefter tre faser som är Analys av informationsbehov, Visualisering och Utvärdering. Här beskrivs studiefältet och hur en förstudie har genomförts samt vilka material som använts under studiens gång. I kapitlet anges metodval med en kvalitativ ansats. Kapitlet beskriver datainsamlingen och vilka metoder som används i respektive fas samt hur de genomförts. Här anges även hur data har bearbetats och analyserats. Slutligen anges urvalets relevans samt etiska regler som tillämpats i denna studie. Kapitlet Resultat beskriver resultaten från faserna som anges i metodkapitlet. Första fasen beskriver målgrupperna som studerades samt nuvarande informationskällor, verksamhetsrutiner och verksamhetsbehov. Andra fasen beskriver hur en prototyp har skapats av visualiseringsstödet. Tredje fasen beskriver hur prototypen har utvärderats med användarrepresentanter. Kapitlet Diskussion innehåller resonemang om metodval och resultaten samt ger förslag på framtida studier. Kapitlet Slutsats belyser viktig kunskap från studien. 2

10 3 BAKGRUND 3.1 Informationsförsörjning i vården En viktig förutsättning för att kunna förbättra patientsäkerhet och vårdkvalitet inom vård och omsorg är en välfungerande informationsförsörjning [8]. Informationsförsörjningen bör stödjas av strukturerad, väldefinierad och överblickbar information. Enligt den nationella IT-strategin måste IT-användningen förbättras i vården och när nya IT-stöd införs eller förändras behöver även beslutsunderlagen och beslutsgången förbättras. Den nationella IT-strategin har som vision att vårdpersonalen kan ägna mer tid till patienterna och att vården anpassas till varje patients behov med hjälp av ändamålsenliga IT-stöd. Vårdpersonalen ska kunna nå de IT-system de behöver genom en enda inloggning i sin ordinarie systemmiljö och få tillgång till information om patientens sjukdomshistorik, pågående behandlingar och aktuella läkemedelsordinationer Brister och möjligheter Flera hälsoinformationssystem misslyckas med att stödja sjukvårdens personal i deras dagliga arbete. IT-stöden har olika tekniska uppbyggnader vilket försvårar elektroniskt utbyte av information [8]. De innehåller även en mängd information om patienten och hanteringen av detta bidrar till ett arbetsmiljöproblem. När inte IT-stöden kan kommunicera med varandra innebär det merarbete för personalen eftersom de måste hantera ett antal informationssystem med olika funktionalitet, användargränssnitt och inloggningsuppgifter [8]. IT-systemen är inte utformade för att kompletteras med nya funktioner på ett enkelt sätt (som beslutsstöd i olika behandlingssituationer). Ur vårdansvarigas perspektiv kan IT-stöd vara till nytta för att tillgängliggöra information där den behövs, oberoende när och var den registrerades. IT-stöd som används för dokumentation och administration skulle kunna kompletteras med olika kunskaps- och beslutsstöd [8]. Beslutsstöd kan användas för att följa upp förändringar i ohälsa, vårdkonsumtion och läkemedelsanvändning. Det gör det även möjligt att förbättra beredskapen inför att upptäcka och förebygga epidemier och andra globala hälsohot. Information som registreras för vård och behandling bör även kunna utnyttjas för styrning och uppföljning samt för forskning och kvalitetssäkring. Samverkande IT-stöd skulle kunna minska vårdpersonalens tid till administrativt arbete och även antalet felaktiga eller olämpliga behandlingar. 3.2 Informationsintensiv patientvård För medicinsk diagnostik och terapi krävs en omfattande datainsamling från flera decentraliserade enheter inom sjukhuset [9]. Det kan vara vårdavdelningar, röntgenavdelningar och laboratorier men även andra vårdinrättningar där patienten behandlas. En viktig del i analysarbetet är strukturering och prioritering av data för att urskilja information som är av diagnostiskt värde. Särskilt intensivvården är en miljö som hanterar mycket avancerad information som samlas in manuellt från flera olika källor, avdelningar och datorsystem. Patientvård är idag en informationsintensiv aktivitet. Läkarna måste sortera ut viktiga data från en mängd tillgänglig information om patienten. Att behöva integrera och analysera ett stort antal dataelement ses som ett säkerhetsproblem och en belastning för vårdpersonalen [10]. Vårdpersonal är vana vid att hantera stora volymer data och kan föredra att granska mycket information samtidigt framför att leta i djupa och komplicerade strukturer. Att översätta data till viktig information är inte bara en önskvärd utan även en nödvändig uppgift. Med nuvarande 3

11 informationssystem måste läkaren förlita sig på sitt eget minne som också är ett ineffektivt sätt att lagra och överföra information på. 3.3 Datoriserade beslutsstödssystem Datorsystem har länge framstått som en möjlighet till att förbättra vårdkvalitet. Beslutsstödssystem ska förse vårdpersonal med kliniska kunskaper och patientrelaterad information som stöd i beslutsfattandet [11]. De kan antingen vara fristående program eller integreras med elektroniska journaler och andra kliniska databaser. Patientspecifika uppgifter integreras med bästa möjliga underlag för att ge beslutsstöd i form av riktlinjer, patientspecifik rådgivning, tolkade laboratoriesvar och alarm eller påminnelser [1]. Beslutsstödssystem ska förena kunskap med handling genom att organisera och presentera relevant information så att användarna kan ta beslut med ökad noggrannhet [12]. Sedan flera år tillbaka har beslutsstödssystem utvecklats med inriktning mot vård och medicin [7]. Från att beslutsstödssystem utvecklades för ett större diagnostiskt område kan de numera vara ett stöd vid uppgifts- och tillståndsspecifika beslut [1]. De senaste åren har användningen av beslutsstödssystem inom sjukvårdsorganisationer ökat [5] och det finns ett växande intresse av att använda beslutsstöd vid medicinska beslut [7]. Tillväxten ökar i takt med ett ökat behov av att fatta beslut med bättre underlag [13]. Beslutsstöd som används vid läkemedelsförskrivning har visat sig kunna bidra till besparingar genom minskat antal felaktiga medicineringar, ökad effektivitet inom patientvård och minskad administration [1]. Större undersökningar visar att beslutsstödssystem är ett kraftfullt verktyg som på olika sätt kan stödja klinisk vård [14,15]. En undersökning visar även att det finns begränsat med information om möjliga hinder beträffande elektroniska beslutsstödssystem och att det därmed är viktigt att tänka på användarnas behov, inställning och kunskapsbrist [15] Utmaningar Utvecklingen av nya beslutsstöd står inför flera utmaningar som måste hanteras för att beslutsstödets fullstädiga kapacitet ska komma till användning. Enligt en studie av Sitting et al består de tre största utmaningarna av [16]: 1. Människa-dator interaktion. Genom att förbättra människa-dator interaktion går det att få tydligare informationsunderlag som ska underlätta för användaren att ta ställning till informationen som förmedlas via bildskärmen. 2. Sammanställa relevant patientinformation. Genom att det finns en stor mängd elektronisk, klinisk och patientspecifik information blir det svårt att förstå patientens kliniska bakgrund som kräver snabb och precis tolkning. Då det inte går att hantera all information om patienten är det viktigt att filtrera ut viktiga data för den specifika vårdsituationen. Beslutsstödets utmaning består av att automatiskt samla in elektroniskt tillgängliga patientdata och sammanställa ett underlag som kan hjälpa kliniker förstå patientens nuvarande tillstånd så som den förmedlas mellan patientens hälsovårdsansvariga. Prioriterade data som behövs för optimalt beslutsfattande görs tillgängliga för alla men det kan även finnas behov av olika sammanställningar för att stödja olika vårdprofessioner och arbetsflöden. 3. Prioritera och filtrera rekommendationer utifrån olika egenskaper och kombinerade faktorer. Genom att ge automatiska och prioriterade rekommendationer baserat på olika faktorer stödja beslutsfattandet. 4

12 3.4 Användargränssnitt i vården Trots den tydliga fördelen med datoriserade informationsstöd inom sjukvården uppstår användbarhetsproblem när de inte stödjer arbetsflödet. En brist på tillräckligt bra användargränssnitt har länge varit ett stort hinder för att systemen ska accepteras av vårdpersonalen [17]. Ett systems funktionalitet görs tillgängligt via användargränssnittet vilket gör att designen har en stor påverkan på systemets användbarhet. Från användarnas perspektiv blir användargränssnittet det enda synliga och den viktigaste delen av ett system [18]. Trots detta är det först på senare år som design av användargränssnitt i sjukvården uppmärksammats inom forskning. Det blir allt viktigare att studera olika metoder för att visualisera information via användargränssnittet [10]. Inom fältet medicinsk informatik ökar betydelsen av att designa datorsystem och deras användargränssnitt efter behov, begränsningar och arbetsprocesser [18]. Att utveckla användargränssnitt för sjukvården och forska inom visualisering av data ska leda till nya perspektiv på hur kunskap kan representeras och tillgängliggöras [19]. Genom att presentera data grafiskt går det att underlätta mänsklig kognition och perception. Förutom att använda olika former av multimedia för att presentera relevant information är det viktigt att kartlägga och analysera informationsbehovet. 3.5 Behov av verksamhetsanpassning Beslutsstödssystem utvecklas oftast för att stödja enskilda medicinska beslut trots att det i praktiken inte är en isolerad handling eller oberoende process utan ingår i en pågående vårdplan och påverkas av sin omgivning [20,21]. I en studie av Shebl et al har olika vetenskapliga studier om beslutsstödssystem för antibiotikaanvändning sammanställts och enligt resultatet anses inte användbarhet vara ett primärt mål inom de flesta studier [15]. Samordnad sjukvård har olika professioner från olika organisationer som arbetar tillsammans i team för att förse patienten med bästa möjliga vård [22]. Om informationsflödet och kommunikationsverktygen inte stödjer deras arbete försvåras även samarbetet. Innan påbörjad utveckling av användbara och integrerade informations- och kommunikationssystem måste utvecklare tillsammans med vårdprofessionen känna till arbetsrutiner, informationsbehov och andra kliniska förutsättningar. I utvecklingen av hälsoinformationssystem bör vårdprofessionen inom alla discipliner som involveras i utvecklingen förses med den information som de behöver [23]. Nyare metoder belyser behovet av att skriva kravspecifikationer för integrerad vård för att kunna utveckla flexibla hälsoinformationssystem. Fokus bör vara på den initierande delen av utvecklingsarbetet som omfattar en förstudie, iterativt utförande och ett holistiskt och detaljerat perspektiv. Det holistiska perspektivet används för att överblicka och ge förståelse för samtligas arbetsprocesser och ett detaljerat perspektiv resulterar i en djupare analys inom varje profession. När nya system ska implementeras i sjukvården för att stödja beslutsfattandet är det förutom att kartlägga informationsbehov och arbetsuppgifter viktigt att förstå hur användarna tänker och resonerar [19]. Informationssystemet bör sammanställa data på ett sätt som stödjer den övergripande förståelsen av patientens tillstånd för att minska den kognitiva arbetsbelastningen [10]. 5

13 3.5.1 Kognitiv vetenskap Inom forskning och litteratur förespråkas kognitiv vetenskap, användarcentrerad design och människa-dator interaktion för att uppnå användbara system [16-19,24]. Den kognitiva vetenskapen analyserar användarnas behov och egenskaper inom ett specifikt problemområde och människa-dator interaktion har generella regler och förutsättningar som stödjer interaktionen mellan människa och dator [18]. Några teorier inom området är perception, språkförståelse, minne och problemlösning [17]. Patel et al har studerat olika aspekter av användargränssnitt relaterat till studier om människa-dator interaktion från ett kognitivt perspektiv [19]. Enligt studien bör användargränssnittet designas utifrån informationsbehov, kompetens och begränsningar hos användaren. Användargränssnitt som utvecklas enligt kognitiv vetenskap har visat sig vara överlägsna i att stödja prestationsförmåga och arbetsbelastning jämfört med andra användargränssnitt [18]. Användarcentrerad design anses vara en förbättring av traditionella teknikinriktade metoder genom att dessa metoder modellerar arbetsflöden för att fånga in användarnas behov och kognitiva tankemodeller [17]. Att använda metoder för att designa användargränssnitt som inte bara är anpassade till användarnas specifika informationsbehov utan även till deras kunskap och förståelse ses av Tang et al som en lovande strategi för att identifiera informationsbehov och informationsbearbetning hos användaren. I studien anges följande barriärer inom människadator interaktion [17]: Dokumentation Tidigare användning av penna och papper ansågs alltid finns till hands, vara billigt, flyttbart och använde både text och grafik. I kontrast till detta framstår presentationen via nuvarande datoriserade informationssystem som grötigt, mindre flexibelt och kräver intellektuell ansträngning. Hur data dokumenteras, med vilka verktyg och på vilket sätt, samt hur data återfås via systemen borde kunna effektiviseras med nyare metoder som påminner om fördelarna med att använda papper och penna. Ett system som kan integreras med befintliga beroendesystem och presentera information automatiskt hanterar problemet med omfattande inmatningar men inte problemet med att representera data effektivt. Presentation av information Olika faktorer kan påverka användarnas tolkning av informationen som presenteras. Presentationen till vårdprofessionen borde vara beroende av sin omgivning och presenteras med hänsyn till patienten, vårdgivaren och uppgiften. Presentationen borde även reflektera vilken betydelse datat har. Användaranpassning Användarna är olika varandra och därför måste arbetsstationerna anpassas till informationsbehovet och individuella egenskaper. Användaren måste kunna anpassa den grafiska presentationen, interaktionsformen och interaktionssättet. Det är lika viktigt att systemets grundinställning är tillräckligt bra från början och förses med lättanvända verktyg. 6

14 Oberoende användargränssnittsprinciper Det finns några generella krav som ställs på alla användargränssnitt som ska göra dem lätta att lära och använda (se rubriken Användbarhet). Utvärdering av användargränssnitt Utvärdering bör tillämpas kontinuerligt under utvecklingsprocessen för att ständigt leda till förbättringar. Flera utvärderingsmetoder, både tidigare uppgiftsspecifika och nyare kognitiva studier, bör kombineras. Utvärderingen bör även tillämpas i realistiska kliniska miljöer. Genom att kraven ökar på att bevisa nyttan med nya informationssystem krävs även bättre utvärderingsmetoder [24]. Kognitiv vetenskap och användarcentrerade metoder kan tillämpas för utvärdering och förbättra design och användning av system inom vården. Utvärderingsmetoderna, som är inriktade mot människa-dator interaktion och systemets användbarhet, kan komplettera traditionella metoder för att utvärdera färdigutvecklade system eller tillämpas i en iterativ utvecklingsprocess. 3.6 Antibiotikaanvändning Antibiotikaanvändning är ett område som är särskilt komplext inom medicinskt beslutsfattande genom deras långsiktiga effekt på resistensutveckling, vårdresultat och kostnader. Flera tidskrifter och tidningsartiklar beskriver problemet med resistensutveckling och behovet av att optimera antibiotikaanvändning [25-32]. Felaktig användning av antibiotika kan leda till att patienten utsätts för onödig medicinering, bieffekter, ihärdig eller progressiv infektion samt att samhället får ökade sjukvårdskostnader och ökad antibiotikaresistensutveckling [1]. Problemet med antibiotikaresistensutvecklingen ökar i takt med att antimikrobiella medel används oftare och vid infektioner när sådan behandling inte är nödvändig eller verksam. Ett annat problem med den ökade antibiotikaresistensutvecklingen är den minskade utvecklingen av nya antibiotika [31,32]. Av den anledningen är det viktigt att både nuvarande och nya antibiotika används enligt angivna restriktioner. Olämplig användning av antibiotika sker till stor del i samband med förskrivning av antibiotika som ett resultat av brister i systemen [1]. Intensivvårdsmiljön kan i övrigt bidra till att basala hygienföreskrifter stundom åsidosätts vilket ökar risken för spridning av resistenta bakterier [25]. Förskrivning av antibiotika inom intensivvården är oftast empirisk med begränsad tillgång på evidensbaserad kunskap [3]. Sintchenko et al har studerat och jämfört attityder och inställning till antibiotikaanvändning och evidensbaserat informationsstöd bland intensivvårdsläkare och infektionsläkare inom intensivvården. Studien påvisar skillnader i medicinsk praktik och att det saknas en samstämmighet vid antibiotikaanvändning samt att valet av antibiotika baseras på ofullständig information och osäkra prognoser. Komplexiteten vid förskrivning påverkas dessutom av tidspress, patienternas kritiska hälsotillstånd, den empiriska grundkunskapen och en begränsad tillgång på laboratoriesvar. Flera studier konstaterar att det finns ett behov av övervakningssystem och andra IT-stöd för att förbättra antibiotikaanvändning [1,12,15,33]. Som det är nu utarbetas ytterligare övervakningssystem utifrån lokal kompetens, upplevda behov och tillgängliga resurser på respektive enhet [33]. För att lokala och nationella antibiotikaresistensdata ska vara till nytta för 7

15 förskrivande läkare måste data regelbundet analyseras, utvärderas och återkopplas på ett strukturerat och genomarbetat sätt. 3.7 Tidigare studier Olika beslutsstödssystem har visats sig kunna reducera medicinsk felhantering, förbättra vårdkvalitet och ge effektiva, säkra och kvalitativa beslutsstöd [34] samt minska relaterade vårdkostnader [35]. För att stödja valet av antibiotikabehandling har det utvecklats datoriserade beslutsstödssystem som kan presentera mikrobiologiska laboratoriesvar, resistensdata och ge förslag på antibiotikabehandling [15]. Ett av de första välkända medicinska beslutsstödssystemen för behandling av sjukhusrelaterade infektioner är Health Evaluation through Logical Processing (HELP) [15]. Det var ett informationssystem med funktioner som kombinerade kommunikation och rådgivning. HELP utvecklades på tidigt 1970-tal i USA. Efter utvecklingen av HELP har flera andra sjukhus fortsatt att implementera och utveckla egna beslutsstödssystem för att förbättra användningen av antibiotika. Mängden data är ett problem och det aktiva letandet efter diagnostiskt relevant information utgör en orimligt stor del av läkarens tid. Det finns flera tidigare studier som inriktat sig på hur data ska visualiseras samt att kartlägga den kliniska situationen även på bildskärmen [36-45]. Det har även forskats kring hur olika beslutsstödssystem vid antibiotikaförskrivning [1,35,46-48] och bildskärmar på intensivvården [10] underlättar beslutsfattandet. Ett fåtal studier har involverat användare tidigt i utvecklingsarbetet [41,46] och studerat olika metoder för detta [46]. I en tidigare rapporterad studie från Belgien har en förskrivningsplattform designats och integrerats med sjukhusets informationssystem för att hantera medicinska data på en intensivvårdsavdelning [49]. Intensivvården beskrivs som en stor datoriserad verksamhet med enorma databaser och konstaterar att de omfattande journalhandlingarna överträffar det mänskliga intellektets kapacitet. Mängden data och den heterogena variationen kräver att data genereras automatiskt via beslutsstöd. Enligt studien bör ett sådant förskrivningsstöd kunna filtrera viktiga medicinska data, ge bättre eller samma svarstider och ha ett grafiskt användargränssnitt som är enkelt att interagera med. Systemet InfCare HIV är ett kvalitativt beslutsstöd som påminner om vad denna studie vill uppnå [7]. Systemet har ingen algoritm som bearbetar patientspecifika data utan är en unik sammanställning av information. Beslutsstödet används vid klinisk behandling på en infektionsklinik och kan integreras med laboratorieinformationssystem. Syftet är att grafiskt och överskådligt presentera information om patienten för att underlätta för läkaren i sitt eget beslutsfattande. Kärnan är ett beslutsstöd som grafiskt och pedagogiskt sammanfattar komplexa data från många olika källor [50]. Beslutsstödet används både för konsultation och vid behandlingskonferenser och anses ha ett stort pedagogiskt värde som även stödjer samarbete. Summering IT-stöd kan inte kommunicera med varandra vilket innebär merarbete för vårdpersonalen eftersom de måste hantera ett antal informationssystem med olika funktionalitet, användargränssnitt och inloggningsuppgifter. Trots att beslutsstödssystem anses kunna stödja läkarnas kunskapsbehov är tillgången på avancerade informationsteknologi sällsynt inom vården. 8

16 Beslutsstödssystem möter flera utmaningar varav de tre främsta är: människa-dator interaktion, sammanställd relevant patientinformation och att prioritera och filtrera rekommendationer utifrån flera egenskaper och kombinerade faktorer. Användarcentrerad design anses vara en förbättring av traditionella teknikinriktade metoder genom att utveckla nya tekniker för att fånga in användarnas behov och kognitiva tankemodeller. Några viktiga moment inom människa-dator interaktion som kräver fortsatta studier är: dokumentation, presentation av information, användaranpassning, oberoende användargränssnittsprinciper och utvärdering av användargränssnitt. Att förskriva adekvat antibiotika till en intensivvårdskrävande patient är en kognitivt belastande uppgift. Felaktig förskrivning ökar risken för onödig medicinering, bieffekter, ihärdig eller progressiv infektion, ökade sjukvårdskostnader och ökad antibiotikaresistensutveckling. Tidigare studier har undersökt olika beslutsstödsfunktioner vid antibiotikaförskrivning och tillämpat olika teorier om design av användargränssnitt. Studier visar att förändringar kan upptäckas tidigare med integrerade och grafiska presentationsformer. 9

17 4 ANVÄNDARCENTRERAD DESIGN Användarcentrerad design är viktigt för att garantera en säker och effektiv användning av interaktiva system [51]. För att uppnå effektivitet måste systemet accepteras av användarna och för att accepteras måste systemet ha en naturlig integrering i arbetsflödet. Att involvera användarna i utvecklingen av nya system kan bidra till ökad motivation, effektivitet och användarvänligare system. 4.1 Användbarhet Användbarhet är en egenskap som uppstår i produktens användning [52]. För att en produkt ska vara användbar måste den anpassas till målgruppen, användningssituationen och målgruppens förväntade nytta. Användbarhet är en kvalitetsfaktor som mäter hur väl systemet är anpassat för användaren samt hur enkelt och effektivt systemet är att använda [51]. Användbarhet kan beskrivas enligt nedanstående faktorer: Tabell 1 - Användbarhetsfaktorer Faktor Funktionalitet Enkelt att använda Effektivitet Enkelt att memorera Subjektiv tillfredställelse Förståelse Tabell 1. Användbarhetsfaktorer [51]. Beskrivning Hur systemet kan stödja användaren att utföra olika uppgifter. Hur enkelt olika användargrupper kan lära sig att använda systemet. Hur effektivt det är för en vanlig användare. Hur enkelt det är att memorera för en vanlig användare. Hur nöjd användaren är med systemet. Hur lätt det är att förstå vad systemet gör. 4.2 Människa-dator interaktion Människa-dator interaktion (MDI) är nödvändigt för säker, effektiv och etisk design [46]. Interaktiva system designas för att stödja användare och för att det ska vara inbjudande att använda. Centreringen kring användaren handlar bland annat om vad användaren vill göra istället för vad systemet kan göra. MDI är även ett sätt att designa nya sätt att koppla samman olika människor, involvera människor i designprocessen och designa utifrån olika aspekter. Interaktionsdesignarbetet utforskar på vilket sätt produkten bäst kan utformas för att stödja kommunikationen mellan system och användare [52]. En stor fördel med interaktionsdesign är att den kan förstås av både beställare och programmerare. Diskussioner om krav blir tydligare när de visualiseras med interaktionsdesign och kan minska risken för missförstånd och påkostade omarbetningar i senare faser av projektet. Interaktionsdesign påverkar ofta systemarkitekturen och produktens tekniska utformning. 4.3 Heuristiska riktlinjer Utöver en förståelse för målgrupper, användningssituationer, uppgifter och systemets nytta behövs kunskaper om hur interaktiva gränssnitt kan anpassas utifrån denna kunskap. För att designa och utvärdera användargränssnitt är det bra att följa några generella designprinciper och metoder. Heuristisk utvärdering och användbarhetstester är två olika tekniker för att identifiera användbarhetsproblem [51]. Heuristisk utvärdering utförs av en användarexpert som granskar användargränssnittet genom att följa specifika regler och identifiera möjliga 10

18 användbarhetsproblem. Användbarhetstester utförs av användare som testar användargränssnittet genom att utföra realistiska uppgifter. Problemet med heuristisk utvärdering är att potentiella problem som identifieras av en expert inte behöver utgöra ett problem för användaren. Trots att heuristiska riktlinjer inte ger en fullständig förståelse över verkliga användarproblem kan de användas för att guida designprocessen och identifiera problem i användargränssnittet [51]. På 1990-talet utvecklade Jacob Nielsens en lista med tio heuristiska riktlinjer som sedan blivit en klassiker [52]: 1. Enkel och naturlig dialog Undvik information som inte är relevant och gör saker i en naturlig och logisk ordning. 2. Använd ett naturligt språk Använd ord och begrepp som användaren känner igen och undvik systemorienterade termer. 3. Minimera användarens minnesbelastning Gör valbara objekt och funktioner synliga. Användaren ska inte behöva komma ihåg information från en skärm till en annan. Instruktioner för användning av systemet ska vara synligt eller lätta att få fram. 4. Enhetlighet Använd samma terminologi och procedurer i alla delar av användargränssnittet. 5. Förse användaren med återkoppling Systemet borde indikera när något händer, vad det är som händer och varför genom visuell återkoppling. 6. Förse användaren med klart markerade funktioner för att avbryta dialogen Gör det möjligt att ångra och repetera. 7. Effektiv användning Avsedda för erfarna användare och osynliga för nybörjare. Exempel på detta kan vara kortkommandon och förkortningar. 8. Bra felmeddelanden Felmeddelanden ska vara korrekta och konstruktiva. De ska uttryckas i ett enkelt språk som klart och tydligt indikerar på vad som är fel och föreslår en lösning på problemet. 9. Förhindra fel Bättre än ett bra felmeddelande är att utforma produkten så att problemet inte uppstår. 10. Hjälp och dokumentation All hjälp och dokumentation ska vara lätt att söka i, fokuserad på användarens uppgift, lista konkreta arbetssteg och inte vara för omfattande. 4.4 Designprinciper Designprinciper används för att garantera användarvänlig och logisk design [53]. Enligt Norman ska en användare endast behöva hålla fem olika föremål i minnet. Ett beslutsstöd bör ge stöd för sådana krav på tillfällig minneslagring. Dessutom kan information lättare memoreras om det har 11

19 en specifik betydelse och om det kan integreras i en konceptuell omgivning. När en produkt ska designas för människor kan två principer användas: 1. Förse med en bra konceptuell modell 2. Gör saker synligt Enligt Norman kan en bra konceptuell modell göra det möjligt att förutse effekter av vårt handlande [53]. Designern måste skapa en konceptuell modell som passar användaren och kan presentera viktiga funktioner i systemet som även användaren kan förstå. Enligt Norman finns tre aspekter av den mentala modellen: designerns modell, användarens modell och systemets modell. Oftast är det systemets avbild som är svår att förverkliga. Om systemets avbild inte gör designen tydlig och konsekvent får användaren en felaktig mental modell. Designen måste försäkra att systemet representeras på ett sätt som uppfyller användarens modell och stödjer tolkningen och användningen av systemet eftersom all information som användaren behöver ska visualiseras via systemets avbild. Designprinciperna för användarvänlig design är [53]: kartläggning, visualisering och återkoppling. Dessa avgör vad användare bör se och göra för att kunna utföra sina uppgifter när de använder en interaktiv produkt. Normans tre designprinciper har inspirerat detta arbetes studieupplägg som delats in i följande tre faser: analys, visualisering och utvärdering (se rubriken Studieupplägg). 4.5 Mänskliga faktorer Syn, minne och tanke Kunskaper om hur det mänskliga systemet fungerar är en nödvändig grund vid interaktionsdesign [52] för att förstå hur information hanteras olika. Synen registrerar informationen snabbt, automatiskt och oregelbundet för att avgöra vad som är väsentligt och för att finna mönster, form, bakgrund och brus. Gruppering är en bra teknik för att skapa samhörighet mellan fält då det tolkas som logiskt eller funktionellt relaterade. Ögat söker efter ordbilder samt att blicken dras till det som rör sig, det största elementet och färgglada texter och bilder. Mänskligt tänkande kan beskrivas som mer eller mindre medvetna processer i minnet [52]. Det är lättare att minnas saker av betydelse. Det är också lättare att känna igen än att komma ihåg information. För att minnas saker är det bra att använda associationer. Tanken sker oftast omedvetet [52]. I den medvetna delen bedöms och analyseras information som även hanteras sekventiellt och i mindre mängder. I den icke-medvetna delen hanteras stora informationsmängder som sker automatiskt och samtidigt vilket gör oss effektiva på att bedöma helheter och finna mönster. Element i gränssnittet bedöms efter tidigare erfarenheter, värderingar och kulturella aspekter. Viss kunskap är förvärvad kunskap som inte kan läras genom intuitiva gränssnitt. Gränssnitt med god interaktionsdesign kan däremot ta tillvara på redan inhämtad kunskap. En användare försöker hitta mönster så att processer automatiseras vilket medför att arbetsbelastningen minskas [52]. Utformningen av gränssnittet måste hjälpa användaren att finna mönster för hur systemet fungerar. Gränssnittet kan endast hjälpa användaren i processen att skapa mönster, särskilt genom att utformningen är överskådlig och konsekvent. Kraftfulla mönster hjälper användare att förutsäga vad som borde hända. Interaktiva produkter som inte används så ofta måste snabbt förmedla ett mönster som dessutom är enkelt att komma ihåg. 12

20 5 PROBLEMOMRÅDE 5.1 Nulägesbeskrivning BrIVA-Brännskadeavdelning vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna är en av Sveriges specialenheter för kvalificerad brännskadevård [54]. Här bedrivs avancerad brännskadevård och intensivvård. BrIVA består av fyra delar: en mottagning, en vårdavdelning för brännskadepatienter, en brännskadeintensivvårdsavdelning för intensivvårdskrävande patienter och en operationsavdelning [55]. På brännskadeintensivvårdsavdelningen finns tre sängplatser som även delas med intensivvårdspatienter från centrala intensivvårdsavdelningen (CIVA). Operationsavdelningen på BrIVA har två moderna operationssalar för svåra brännskador. På CIVA finns 10 sängplatser. Generaliserbarheten för hur man jobbar och komplexiteten när man ger antibiotika skiljer sig därmed mellan BrIVA och CIVA. Det som inte skiljer sig är informationsmängden, konceptet och principerna. På hela intensivvårdsavdelningen (IVA) behandlas ungefär tusen patienter per år. Flera komplexa fall kan behöva vara kvar på avdelningen i en till tre veckor. Särskilt brännskadade patienter behöver vårdas under längre tid och kräver mycket resurser. Längre vårdtid ökar risken för komplikationer. På BrIVA arbetar plastikkirurger och intensivvårdsläkare. Tillsammans är de ungefär tre doktorer om dagen och intensivvårdsläkaren är en av dem. Infektionskonsulterna kommer varje förmiddag till intensivvårdsavdelningarna för att tolka patienternas tillstånd, odlingar och föreslå antibiotikabehandling. Ungefär tre infektionskonsulter delar upp ansvaret under dagen så att en infektionskonsult besöker upp till tre olika intensivvårdsavdelningar. På BrIVA finns två nyckelroller som är intensivvårdsläkaren (IVA-läkaren) och infektionsläkaren. Här sker informationsöverföringen, tolkningen och beslutet om antibiotikabehandling. IVA-läkaren är medicinskt ansvarig men infektionsläkaren har en viktig konsulterande roll som många gånger avgör vilken behandling som används. IVA-läkaren kontaktar infektionsläkaren efter att ha sammanställt ett underlag innehållande relevant information om patienten från olika informationssystem. Eftersom utbildningsgraden och tidigare erfarenheter varierar hos läkarna är det dynamiska samspelet med infektionskonsulten avgörande. Under jourtid, som är ca 75 % av tiden, finns mindre personal att tillgå som dessutom har fler arbetsuppgifter och utsätts för ökad stress. Infektionsläkaren är inte tillgänglig under jour och har ingen tillgång till systemen. Behöver intensivvårdsläkaren hjälp i en komplex fråga kan de kontakta infektionsläkaren och ge dem underlag samt ta beslut via telefon. Det gör att viktig kunskap begränsas till specifika vårdprofessioner och individer samt att beslut kring behandlingsvalet baseras på de data som samlas in om patientfallet och de närvarande läkarnas kunskaper och erfarenheter. På BrIVA finns flera olika system innehållande information om patienten. Ett av systemen är en övervakningsmodul och IVA:s informationscentral och ett annat system är en dokumentationsmodul och hela sjukhusets informationscentral. Det ena systemet kan inte ersätta det andra. Utöver dessa finns laboratorie- och röntgeninformationssystem. Vårdpersonalen som har tillgång till systemen måste hantera flera olika inloggningsuppgifter, användargränssnitt och funktionalitet. Inloggningen är ett stort säkerhetsproblem samtidigt som det utgör en onödig belastning. Vårdpersonalen kan behöva logga in flera gånger under samma dag och via flera olika terminaler. När de loggat in i terminalen behöver de logga in i olika system och växla mellan dessa på en och samma bildskärm. Behörigheten kontrolleras med inloggningsuppgifter som är 13

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10 Utbildningsplan för masterprogrammet i 4HI10 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2009-11-06 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-11-24 Sid 2 (7) 1. Basdata 1.1. Programkod 4HI10 1.2. Programmets

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (6) BESLUT 2015-11-11 Dnr SU FV-3.2.5-3372-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Hälsoinformatik Health Informatics Hälsoinformatik är en tvärvetenskaplig disciplin med grund

Läs mer

Användbarhet. Datorbaserade verktyg används till att. Aspekter på användbarhet. uppfylla behov eller lösa problem! Användbarhet.

Användbarhet. Datorbaserade verktyg används till att. Aspekter på användbarhet. uppfylla behov eller lösa problem! Användbarhet. Innehåll Användbarhet Användbarhet När, hur och vem? Specificering av krav Utvärdering Stefan Berglund Användbarhet Den grad i vilken användare i ett givet sammanhang kan bruka en produkt för att uppnå

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 5HI12

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 5HI12 Utbildningsplan för masterprogrammet i 5HI12 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2011-09-07 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2011-09-07 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 5HI12 1.2. Programmets

Läs mer

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till?

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? 1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? Att lära sig via metaforer innebär att man drar nytta av kunskap som användaren redan har,

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Vad påverkar designen?

Vad påverkar designen? Vad påverkar designen av ett gränssnitt? Vi ser arbetet med design av ett användargränssnitt som något som liknar en arkitekts arbete. En arkitekt ska i sin utformning av en ny byggnad se till att: Byggnaden

Läs mer

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Karin Carlin 2015-03-13 1 Tvärsektoriell handlingsplan Sid 2. Bakgrund Förslag till Svensk handlingsplan

Läs mer

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al.

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al. Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion Kapitel 5 (3) i Rogers et al. Översikt Human Action Cycle Konceptuella modeller Metaforer ikoner Emotionell design Antropomorfism Agenter

Läs mer

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet GRÄNSSNITTSDESIGN Ämnet gränssnittsdesign behandlar interaktionen mellan dator och människa med fokus på designaspekterna i utveckling av användbara, tillgängliga och tilltalande gränssnitt. Det innehåller

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI ehälsa Möjlighet till patientinflytande eller Hot mot patientintegritet? Health Informatics Centre, Dept. of LIME and Dept.

Läs mer

Stöd för att skapa intuitiva användargränssnitt

Stöd för att skapa intuitiva användargränssnitt Stöd för att skapa intuitiva användargränssnitt Russinen ur kakan Isabella Scandurra Centrum för ehälsa, Uppsala Universitet SAMTIT, Agenda Användbarhetsstandarden ISO 9241-11 Utvecklingsmetoder/utvärderingsmetoder

Läs mer

Fem steg mot en effektiv servicelogistik

Fem steg mot en effektiv servicelogistik Fem steg mot en effektiv servicelogistik Uppnå betydande fördelar med effektiv servicelogistik Sjukhusets servicelogistik är ett område där det ofta finns stor potential för förbättringar. Det handlar

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i hälsoinformatik

Utbildningsplan för magisterprogrammet i hälsoinformatik Utbildningsplan för magisterprogrammet i hälsoinformatik Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3HI07 1.2.

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 5HI17

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 5HI17 Sid 2 (6) Utbildningsplan för masterprogrammet i 5HI17 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2011-09-07 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-04-14 Sid 3 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 5HI17 1.2.

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Öppna data kan öppna upp för för nya kreativa lösningar Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen NEPI & Rikard Lövström, distriktsläkare och medlem av Läkarförbundets

Läs mer

Beslut på bättre grund.

Beslut på bättre grund. Beslut på bättre grund. Kunskapskällor i evidensbaserad praktik - Systematisk uppföljning en grund för kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik Lycksele 20 november 2014 Anneli.jaderland@skl.se Kunskapsutveckling

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Datorrepresentation av vårdriktlinjer

Datorrepresentation av vårdriktlinjer Datorrepresentation av vårdriktlinjer Innehåll Introduktion/bakgrund Behov Uppdateringsproblem Metoder PROforma Asgaard/Arbru Arden Praktiska implementeringar Hypertoni-behandling Guidelines/vårdriktlinjer

Läs mer

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 Fastställd i institutionsstyrelsen 2004-04-01 Dnr 420/333-04 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN Sid

Läs mer

Intro utvärdering

Intro utvärdering Föreläsning 2: Introduktion till varför ska vi utvärdera? FSR: 1, 2, 5 Rogers et al. Kapitel 13 (e/3: 12-13) 2 Översikt Att kunna om Observation, kort repetition Iterativ Det som påverkar Tänkbara syften

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Så gör Vägledningen 24-timmarswebben dig till en bättre beställare. Funda Denizhan, Statskontoret Kommits 17 november, 2005

Så gör Vägledningen 24-timmarswebben dig till en bättre beställare. Funda Denizhan, Statskontoret Kommits 17 november, 2005 Så gör Vägledningen 24-timmarswebben dig till en bättre beställare Funda Denizhan, Statskontoret Kommits 17 november, 2005 Om IT och webb inte är en teknikfråga vad är det då? Är IT och webb en verksamhetsfråga?

Läs mer

Användarcentrerad Systemutveckling

Användarcentrerad Systemutveckling Användarcentrerad Systemutveckling Människadatorinteraktion (MDI) Inst. för informationsteknologi http://www.it.uu.se/edu/ course/homepage/hci/ ht10 Användarcentrerad systemutveckling, gränssnitt och prototyper.

Läs mer

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna.

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna. ACPU 2006 Experter Årets tema handlar om tekniska stöd åt experter. Vi vill att ni ska koncenterar er på människor som har en konkret och specifik kompetens inom ett avgränsat område. Denna kunskap kan

Läs mer

Utbildningsplan för Programmet för Medicinsk Informatik 160 poäng

Utbildningsplan för Programmet för Medicinsk Informatik 160 poäng Utbildningsplan för Programmet för Medicinsk Informatik 160 poäng Study programme in Medical Informatics, 160 credits (=240 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2002-06-12 Senast reviderad

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige

Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter i samarbete med Arbetsterapeutprogrammen i Sverige Nacka

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Agenda. Inledning, teoretiska metoder Hierarkisk uppgiftsanalys, HTA Cognitive walkthrough CW Heuristisk evaluering

Agenda. Inledning, teoretiska metoder Hierarkisk uppgiftsanalys, HTA Cognitive walkthrough CW Heuristisk evaluering Agenda Inledning, teoretiska metoder Hierarkisk uppgiftsanalys, HTA Cognitive walkthrough CW Heuristisk evaluering Teoretiska metoder Inspektionsmetoder Teoribaserade Olika typer av walkthroughs Uppgiftsanalysmetoder

Läs mer

Riskanalyser inom extern strålbehandling med inriktning mot MTO Förutsättningar att dra lärdom av inträffade händelser inom sjukvård

Riskanalyser inom extern strålbehandling med inriktning mot MTO Förutsättningar att dra lärdom av inträffade händelser inom sjukvård Riskanalyser inom extern strålbehandling med inriktning mot MTO Förutsättningar att dra lärdom av inträffade händelser inom sjukvård Marcus Arvidsson 1 Syfte med projektet Öka kunskapen om metoder för

Läs mer

Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör

Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör Examensarbetet bedöms i områdena: Process, Ingenjörsmässigt och vetenskapligt innehåll samt Presentation.

Läs mer

Informatik. Kvalitetsarbete

Informatik. Kvalitetsarbete Informatik Informations- och kommunikationsteknologi spelar idag en allt mer genomgripande roll i hälso- och sjukvården. Informatik är det vetenskapliga studiet av information och hur man presenterar och

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Systemvetenskap: IT, människa och organisation, 180 högskolepoäng

Systemvetenskap: IT, människa och organisation, 180 högskolepoäng IT- fakultetsstyrelsen Dnr G 2014/157 Systemvetenskap: IT, människa och organisation, 180 högskolepoäng (Information Systems: Users and Organizations, 180 higher education credits) Grundnivå/ NISYS 1.

Läs mer

Fö 4: Utvärdering. Gästföreläsning. Muddy-cards resultat. Varför och vad? Varför? Vad? Mot vad? (Krav) Hur? IMPACT

Fö 4: Utvärdering. Gästföreläsning. Muddy-cards resultat. Varför och vad? Varför? Vad? Mot vad? (Krav) Hur? IMPACT Varför? Vad? Mot vad? (Krav) Hur? IMPACT Fö 4: Utvärdering Gästföreläsning Computer Supported Collaborative Work flera användare. Live Help Systems Johan Åberg Vecka 10 Måndag 3/3 kl 10 i sal C3 Muddy-cards

Läs mer

Principer för interaktionsdesign

Principer för interaktionsdesign Designtrappan och GDK Principer för interaktionsdesign Mattias Arvola Institutionen för datavetenskap Designtrappan är framtagen av Dansk Design Center och vidareutvecklad av SVID. 2 Dagens föreläsning

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

2D vs 3D? Nya gränssnitt för processindustrins kontrollrum En pilotstudie

2D vs 3D? Nya gränssnitt för processindustrins kontrollrum En pilotstudie 2D vs 3D? Nya gränssnitt för processindustrins kontrollrum En pilotstudie Produkt- och produktionsutveckling Chalmers tekniska högskola MariAnne Karlsson 1 2 3 4 Bakgrund Processindustrins kontrollrum

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang. Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning

IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang. Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En gemensam samverkansstruktur för den

Läs mer

Chaos om IT-projekt..

Chaos om IT-projekt.. Användarcentrerad systemutveckling, gränssnitt och prototyper. Lämplig extraläsning Gulliksen, Göransson: Användarcentrerad systemdesign, Studentlitteratur, kapitel: 4, 5, 6, 7, 8, 9 (Bredvidläsning) Syfte

Läs mer

Föreläsning 4 Identifiera krav och behov. Att läsa: Kapitel 10 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 4 Identifiera krav och behov. Att läsa: Kapitel 10 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 4 Identifiera krav och behov Att läsa: Kapitel 10 i Rogers et al.: Interaction design Översikt Vikten av krav Olika typer av krav Datainsamling för olika krav Scenarier Use Cases Essential

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum

Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum i Stockholms läns landsting utvecklar och stödjer sjukvården med kunskap och tjänster som främjar medveten läkemedelsbehandling. Målet är största, möjliga nytta för

Läs mer

Fö 2: Designprocessen. Projektet. Design är... Forts. projektet

Fö 2: Designprocessen. Projektet. Design är... Forts. projektet Fö 2: Designprocessen Metoder Mål: att förstå användaren, uppgiften, situationen och tekniken (PACT) Hur hänger det ihop? Men först: projektet Projektet Användarstudier och analys av befintligt system

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Människa-Datorinteraktion

Människa-Datorinteraktion Människa-Datorinteraktion Grundutbildnings-, forskarutbildnings- och forskningsämne som behandlar Gränssnitt och kommunikation människa-dator Kommunikation och samarbete människa-människa via (medierat

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa - hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept.

Läs mer

Föreläsning 10: Introduktion till utvärdering. Rogers et al. Kapitel 12

Föreläsning 10: Introduktion till utvärdering. Rogers et al. Kapitel 12 Föreläsning 10: Introduktion till utvärdering Rogers et al. Kapitel 12 Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 120515 Intro utvärdering 2 Bruce Tognazzini om utvärdering Iterative design,

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i medicinsk vetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i medicinsk vetenskap Sid 14/31 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i medicinsk vetenskap U 2015/138 Studieplanen är fastställd av styrelsen för Sahlgrenska akademin den 16 mars 2007 därefter reviderad av styrelsen

Läs mer

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN 1097 Kompetensbeskrivning Specialiteten vårdhygien karaktäriseras av fördjupad kunskap om prevention av vårdrelaterade infektioner och smittspridning inom vården. Kompetensområdet omfattar även färdigheter

Läs mer

Design för användbarhet

Design för användbarhet Design för användbarhet» Användbarhetsdesign, användbarhetsn och utvecklingsprocessen. Bengt Göransson användbarhets Bengt.Goransson@guide.se även avdelningen för Människa-datorinteraktion, Uppsala universitet

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

IT, stress och arbetsmiljö

IT, stress och arbetsmiljö IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning 1 Administrativt

Läs mer

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Verksamhet Tidsperiod som VFU omfattat Studerande, personnummer Studerande, namn Bemötande, kommunikation, förhållningssätt

Läs mer

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Webbutveckling 2 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se Hösttermin 2013 Vecka Tema

Läs mer

180 Higher Education Credits

180 Higher Education Credits KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan Konstnärligt kandidatprogram i fotografi Grundnivå 180 högskolepoäng Programkod: K1FOT Curriculum BFA Programme in Photography First cycle 180 Higher Education Credits

Läs mer

Kognitiva teorier inom MDI - Introduktion

Kognitiva teorier inom MDI - Introduktion Kognitiva teorier inom MDI - Introduktion (MDI) Inst. för informationsteknologi http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/hci/ht10 Arbetsuppgiften till idag: Identifiera ett tydligt exempel på dålig användbarhet

Läs mer

Prototyping. Planera och genomföra webbproduktionsprojekt. Innehåll. Fördelarna med Pappersprototyper. Lofi-prototyp. Prototyping

Prototyping. Planera och genomföra webbproduktionsprojekt. Innehåll. Fördelarna med Pappersprototyper. Lofi-prototyp. Prototyping Innehåll Planera och genomföra webbproduktionsprojekt Stefan Berglund Prototyping Prototyping LoFi-prototyp HiFi-prototyp Användarcentrerad utveckling Användbarhet Specificering av krav Prototyping Kartläggning

Läs mer

För smartare belysning

För smartare belysning För smartare belysning CityTouch LightPoint Lighting Asset Management. CityTouch LightPoint / Asset Management 3 Välkommen till framtidens smarta belysning Professionell hantering av offentlig belysning

Läs mer

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten 1 Inledning Vid den farmaceutiska fakulteten har det sedan 2005 funnits kriterier för bedömning av examensarbete (medfarm 2005/913).

Läs mer

Vägledning vid förändringsprocesser

Vägledning vid förändringsprocesser Vägledning vid förändringsprocesser och mätning av v hälsa och stress Av Dan Hasson Doktorand vid Uppsala universitet Leg Sjuksköterska vid CEOS. D et är vanligt att mäta olika aspekter av hälsa, ohälsa

Läs mer

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Marie Elf Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) samt Forum för vårdbyggnads höstkonferens 2011 Marie Elf mel@du.se

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Föreläsning 7, Interak2on

Föreläsning 7, Interak2on Föreläsning 7 Handlande, metaforer och interaktionsstilar Kapitel 10-11 i Stone et al. The Human Action Cycle 1. Målformulering Utförandefas 2. Översätta mål till uppgifter 4. Utföra handlingssekvens Utvärderingsfas

Läs mer

Föreläsning 3 Användare, uppgift och omgivning. Kapitel 3-4 i Stone et al.

Föreläsning 3 Användare, uppgift och omgivning. Kapitel 3-4 i Stone et al. Föreläsning 3 Användare, uppgift och omgivning Kapitel 3-4 i Stone et al. Från föregående föreläsning Kravinsamling med användare i fokus genom Observationer i verkliga situationer Konstruera uppgifter

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

Skapa insikter till rätt beslut

Skapa insikter till rätt beslut Skapa insikter till rätt beslut Enklaste vägen till beslut med dynamiska rapporter Verksamhetskolls dashboards är tydliga och det är lätt att direkt ta till sig det väsentliga. Alla dimensioner i ditt

Läs mer

Om systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården

Om systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården Om systematisk uppföljning inom den sociala barn- och ungdomsvården Vad innebär det? Systematisk uppföljning och utvärdering av verksamheten verksamhetsuppföljningen utgör kärnan i det förbättringsarbete

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,

Läs mer

Utvärdering. Övergripande (1) Med/utan användare. Övergripande (2) Fredag 1 oktober F1. Ann Lantz - Anna Swartling -

Utvärdering. Övergripande (1) Med/utan användare. Övergripande (2) Fredag 1 oktober F1. Ann Lantz - Anna Swartling - Utvärdering Fredag 1 oktober 13-15 F1 Ann Lantz - alz@nada.kth.se Anna Swartling - ast@kth.se Övergripande (1) Av den verkliga världen: Hur agerar man, vad händer? Hur används teknik? Beteendevetenskapliga

Läs mer

Design av användargränssnitt. Vad behöver man veta? Generella designprinciper. Vad är ett användargränssnitt? Några egenskaper hos människan

Design av användargränssnitt. Vad behöver man veta? Generella designprinciper. Vad är ett användargränssnitt? Några egenskaper hos människan Design av användargränssnitt Vad är ett bra användargränssnitt? Vad påverkar designen? Utvärdering viktig Praktiska råd och tips - Heuristik Exempel på bra och mindre bra design Några egenskaper hos människan

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik Dnr: L 2015/143 Fastställd av FUN: 2015-10-08 Versionsnr: 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras som teknik

Läs mer

Design och krav. Design Definition. enkelt Det ska vara möjligt att. Henrik Artman

Design och krav. Design Definition. enkelt Det ska vara möjligt att. Henrik Artman Design och krav Henrik Artman >>Ett av skälen till att projektet inte höll tidplan och budget var [beställarens] höga ambitionsnivå. Dessutom skulle man gjort en stordel av arbetet självt, men en del av

Läs mer

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer

Interaktionsdesign. Användbarhet ISO 9241. Usability goals. Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning

Interaktionsdesign. Användbarhet ISO 9241. Usability goals. Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning Interaktionsdesign Designing interactive products to support the way people communicate and interact in their everyday and working lives.

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet ehälsa nytta och näring ehälsa nytta och näring Förord I Sverige finns goda förutsättningar att förbättra vården och omsorgen med hjälp av moderna

Läs mer

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Kjell Andersson Med Tekn Civ Ing Skaraborgs Sjukhus kjell.andersson@vgregion.se 8:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet

Läs mer

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa?

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Birgitta Åkesdotter Gustafsson Leg. Sjuksköt. Spec. Sjuksköt Operationssjukvård, Fil. Mag.

Läs mer

Kunskapsstödsutredningen

Kunskapsstödsutredningen Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer