Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Beslutsstöd för prioriteringar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008. Beslutsstöd för prioriteringar"

Transkript

1 Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008 Beslutsstöd för prioriteringar

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Nationella riktlinjer för vård, behandling och omsorg. De baseras på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet och innehåller rekommendationer för vård- och behandling och omsorg samt förslag på mätbara kvalitetsindikatorer. Kunskapsunderlaget har klassificerats och graderats för att ge information om hur väl dokumenterade de olika rekommendationerna är. Innehållet hålls aktuellt genom återkommande revideringar. Socialstyrelsen svarar för slutsatser och rekommendationer. ISBN: Artikelnr: Sättning: Edita Västra Aros Omslag: Edita Västra Aros Tryck: Edita Västra Aros, Västerås 2008

3 Förord En viktig uppgift för Socialstyrelsen är att skapa förutsättningar för en god hälso- och sjukvård. En del i det är att bidra till utveckling av kunskapsstyrningen. Nationella riktlinjer bidrar till det genom beslutsstöd för prioriteringar. De nationella riktlinjerna ska bidra till att resurserna fördelas på ett bättre sätt så att patienterna får tillgång till den vård och behandling som ger mest nytta. Riktlinjerna består av ett antal rekommendationer för olika delar av hjärtsjukvården. Det är till exempel rekommendationer om vilken typ av prevention, läkemedel eller operation som ger bäst effekt vid olika hjärtsjukdomar. Dessutom har de organisatoriska och ekonomiska konsekvenser som de nationella riktlinjerna kan förväntas leda till beskrivits. Fokus har legat på fem områden inom hjärtsjukvården: kranskärlssjukdomar, hjärtfel och klaffel, arytmier (hjärtrytmrubbningar), hjärtsvikt och medfödda hjärtfel. Inom dessa områden har tillstånds- och åtgärdspar valts där sjukvården behandlar patienter på olika sätt i olika delar av landet, trots att man borde göra på samma sätt. Ett tillstånd kan till exempel vara en sjukdom (hjärtinfarkt) eller en skadlig levnadsvana (rökning), och åtgärden anger vad sjukvården bör göra. För varje tillstånds- och åtgärdspar har vetenskapligt meriterade experter gått igenom det vetenskapliga stödet för åtgärdens effekt och summerat kunskapen genom evidensgraderade slutsatser. Det finns ett vetenskapligt underlag för vart och ett av de fem områdena. På så sätt är det möjligt för vem som helst att se vad rekommendationerna baseras på. Förutom rekommendationer har Socialstyrelsen också arbetat fram kvalitetsindikatorer som hälso- och sjukvården kan använda för att följa upp sin verksamhet. Kvalitetsindikatorerna är mått som ska spegla olika aspekter av kvalitet inom hjärtsjukvården. Med detta hoppas Socialstyrelsen att hälso- och sjukvården kommer att ha mycket nytta av de Nationella riktlinjerna och att de bidrar till att patienterna får en god vård. Kjell Asplund Christina Kärvinge 3

4

5 Innehåll Förord...3 Sammanfattning...7 Riktlinjerna innehåller rekommendationer om fem grupper av hjärtsjukdomar...7 Några centrala rekommendationer och dess konsekvenser...7 Kvalitetsindikatorer för hjärtsjukvården...12 Disposition och läsanvisning Inledning...15 Uppdraget till Socialstyrelsen...15 Socialstyrelsens riktlinjer jämfört med internationella riktlinjer...16 Rekommendationerna är inte specificerade utifrån ålder och kön...16 Hjärtsjukdomar tas upp i vägledningen om sjukskrivning Rekommendationer...21 Rekommendationerna i hjärtsjukvårdsriktlinjerna...21 Tre typer av rekommendationer...22 Prevention...22 Akut kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt...26 Stabil krankärlssjukdom och kärlkramp...30 Hjärt-/klaffel...37 Arytmier...40 Hjärtsvikt...49 Medfödda hjärtfel Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser...60 Inledning...60 Kranskärlssjukdom...62 Hjärtrytmrubbningar...64 Hjärtsvikt...66 Sammanfattning riktlinjerekommendationers ekonomiska konsekvenser

6 4. Kvalitetsindikatorer i hjärtsjukvården...69 Inledning...69 Arbetet med att utveckla kvalitetsindikatorer för hjärtsjukvården...70 Uppföljning av hjärtsjukvårdens processer, resultat och kostnader..71 Redovisning av indikatorer Ordnat införande av nya behandlingar och metoder i sjukvården...75 En modell för ordnat införande och uppföljning av nya behandlingar och metoder...76 Utmönstring av föråldrade diagnostiska metoder och behandlingar...80 Uppföljningssystemen behöver förbättras...80 Vårdens organisation och resultat Information, delaktighet och medinflytande...85 Kommunikationen med patienten hälso- och sjukvårdens skyldigheter...85 Patientens möjlighet att välja behandlingsalternativ...89 Patientens möjlighet till förnyad medicinsk bedömning...92 Referenser...94 Bilaga1. Projektorganisation

7 Sammanfattning Riktlinjerna innehåller rekommendationer om fem grupper av hjärtsjukdomar Riktlinjerna innehåller rekommendationer för fem sjukdomsgrupper inom hjärtsjukvården: kranskärlssjukdom (prevention, diagnostik och behandling av akut och stabil kranskärlssjukdom samt eftervård) hjärtfel och klaffel (diagnostik, utredning, behandling och eftervård) hjärtsvikt (diagnostik, behandling, eftervård och vård i livets slutskede) arytmier (diagnostik och behandling) medfödda hjärtfel (diagnostik, utredning, behandling och eftervård). Uppdraget till Socialstyrelsen är att utarbeta nationella riktlinjer för god vård för patienter med allvarliga sjukdomar som tar stora samhällsresurser i anspråk. I riktlinjerna ingår beslutsstöd för prioriteringar, som baseras på riksdagsbeslutet om prioriteringar i hälso- och sjukvården. Rekommendationerna om prioriteringar är rangordnade i en skala från ett till tio efter angelägenhetsgrad (rangordning). Riktlinjerna innehåller dessutom rekommendationer om metoder som inte bör utföras alls eller rutinmässigt (icke-göra) samt rekommendationer om metoder där det fortfarande saknas tillräcklig evidens för att kunna motivera ett införande i rutinsjukvården (FoU). Eftersom riktlinjerna innehåller rekommendationer på ett stort område har fokus särskilt varit på dem som förväntas leda till stora praxisförändringar, är kontroversiella eller där rekommendationerna skiljer sig från 2004 års hjärtsjukvårdsriktlinjer. I de listor som återfinns i bilagorna A till E finns samtliga tillstånd- och åtgärdskombinationer beskrivna och prioriterade alternativt hänförda till icke-göra eller FoU. Några centrala rekommendationer och dess konsekvenser Nedan sammanfattas några av de viktigaste rekommendationerna om prevention, diagnostik, behandling och eftervård i hjärtsjukvårdsriktlinjerna Förväntade ekonomiska och organisatoriska konsekvenser beskrivs också. 7

8 De flesta av de utvalda rekommendationerna är kostnadsinbesparande eller kostnadsneutrala. Några rekommendationer som kommer att kräva omfördelningar inom eller utom hjärtsjukvården är främst utökningen av behandling med implanterbar defibrillator (ICD) och sviktpacemaker (CRT) samt kapacitet för kateterablationer mot förmaksflimmer. Dessutom uppkommer ökade direkta kostnader för warfarinbehandling, främst INR-kontroll vilka dock kan sparas in genom minskade kostnader för strokesjukvården. Kranskärlssjukdom Prevention Preventiva åtgärder har överlag fått en hög prioritering. Åtgärder som på olika sätt påverkar livsstilsfaktorer är viktiga i den förebyggande vården. Läkaren bör göra en samlad riskbedömning innan läkemedelsbehandling mot högt blodtryck eller höga blodfetter sätts in. Patienters levnadsvanor (tobaksvanor, fysisk aktivitet, matvanor, alkoholvanor) bör i ökad utsträckning kartläggas och dokumenteras i samband med sjukvårdskontakt. Läkaren bör också ge råd om förbättrade levnadsvanor där detta är nödvändigt. Dessa rekommendationer kommer förmodligen att innebära minskade kostnader. Olika typer av livsstilsråd ger framförallt en ökad tidskostnad för råden. Den torde kraftigt understiga de positiva effekter på sjukvårdskostnaderna som en minskad sjuklighet innebär. Att använda generiska läkemedel som primärbehandling vid högt blodtryck och höga blodfetter är kostnadseffektivt förutsatt att det generiska läkemedlet är billigare än originalet. Vid behandling av okomplicerad hypertoni är val av generiska läkemedel kostnadsinbesparande om målvärde uppnås jämfört med behandling med mer kostsamma originalpreparat. Detta gäller även för behandling av förhöjda blodfetter. De nya och dyra läkemedlen kan förbehållas de patienter som inte blir hjälpta av den initiala behandlingen med generiska alternativ. Bypasskirurgi och perkutan koronarintervention Både bypasskirurgi och perkutan koronarintervention (PCI) med hjälp av ballongkateter kan användas för revaskularisering det vill säga att återställa normal blodförsörjning vid kranskärlssjukdom då medicinsk behandling ger otillräcklig symtomlindring eller när kranskärlssjukdomen är av sådan svårighetsgrad att framtida liv eller hälsa äventyras. Riktlinjerna försöker att ge vägledning i valet mellan dessa behandlingsmetoder. I korthet gäller att PCI är effektivast vid behandling av kranskärlsförträngningar i ett till två kärl. Bypasskirurgi bör föredras vid trekärlssjuka 8

9 eller huvudstamsstenos samt hos patienter med diabetes. Eftersom nyttan av bypasskirurgi har betonats kan detta medföra att den nuvarande minskningen i antalet operationer avstannar och att operationsantalet återigen ökar något. Effekterna på de totala sjukvårdskostnaderna är osäkra. Stentbehandling PCI innebär oftast att en ballongvidgning kompletteras av implantation av ett tunt metallnät (stent) för att förhindra återfjädring och återfall. Nakna metallstent bör vara förstahandsalternativet vid stentbehandling av kranskärlsstenoser. Att använda läkemedelsstent som rutinbehandling ger en mycket hög kostnad per vunnen QALY. Läkemedelsstent bör endast övervägas hos patienter med ökad risk för återförträngning. Denna selektiva behandlingsstrategi borde leda till minskade kostnader för PCIbehandling. Hjärtfel och klaffel Riktlinjerna fokuserar på aorta- och mitralisklaffsjukdom eftersom dessa klaffsjukdomar är de vanligaste. I viss mån berörs andra klaffel och tillstånd med försämrat utflöde från vänster hjärtkammare på grund av hypertrofisk kardiomyopati (ärftlig hjärtsjukdom där vänster kammarvägg är förtjockad). Prioriteringarna omfattar handläggning innan eventuell kirurgisk åtgärd, metoder för utredning, kirurgiska indikationer och antikoagulationsbehandling. Omhändertagandet efter kirurgi samt eftervård ingår också. Hjärtrytmrubbningar Blodförtunnande medicinering (antikoagulationsbehandling) vid förmaksflimmer Warfarinbehandling (Waran ) vid förmaksflimmer är effektivt för att förebygga risken för stroke. Detta gäller både patienter med kroniskt och attackvis förekommande flimmer. Det finns en betydande underbehandling, framför allt av den senare gruppen. Vid måttlig till hög risk för stroke bör warfarinbehandling alltid ges om det inte finns särskild stor risk för blödning. Att systematiskt följa upp och utvärdera effekten av warfarinbehandling är mycket viktigt för att minska risken för komplikationer med behandlingen. Motiverade patienter kan själva administrera sin warfarinbehandling det är lika effektivt som traditionella kontroller. Om man antar att warfarinbehandling ökar från cirka 50 procent till 70 procent av dem som har förmaksflimmer, skulle den årliga besparingen 9

10 uppgå till 540 miljoner kronor. Kostnaden för kontroll av warfarinbehandling skulle öka med 136 miljoner kronor och kostnaden för strokevård minska med 740 miljoner kronor, 380 miljoner kronor i sjukvården och 360 miljoner i kommunal vård och omsorg. Kateterablation vid förmaksflimmer För patienter med svåra symtom av återkommande förmaksflimmer och som inte blir hjälpta av läkemedelsbehandling (har försökt minst två olika antiarytmiska läkemedel) är kateterablation ett alternativ som bör övervägas. Behandlingen behöver ofta upprepas och patienten bör fortsätta med warfarinbehandling trots att symtomen försvinner. Enligt den ekonomiska utvärderingen ger kateterablationen upphov till ökade kostnader med kronor per patient under första året. På fem och tio års sikt förväntas kateterablationsbehandling vara kostnadsneutral eftersom interventionen minskar återinläggningar på sjukhus. Uppskattningarna är osäkra eftersom långtidsuppföljningar av större material på upp till fem år saknas. Antalet och kostnaden för kateterablationerna beräknas öka med cirka interventioner, respektive 150 miljoner kronor per år. Under de närmaste åren kommer resursbehovet att öka påtagligt för dessa ingrepp. Ökningen beror främst på behov av ytterligare interventionslaboratorier med avancerad utrustning, utbildning av operatörer och stödpersonal. Behandling med ICD ICD-behandling utförs på patienter som redan haft ett hjärtstopp eller annan livshotande rytmrubbning (sekundärprofylax). Också patienter med ökad risk för livshotande rytmrubbning, till exempel vid uttalad hjärtsvikt, på grund av hjärtinfarkt eller annan orsak, kan ha nytta av en ICD (primärprofylax). ICD på primärprofylaktisk indikation prioriteras högre i 2008 års hjärtsjukvårdsriktlinjer jämfört med riktlinjerna från Det vetenskapliga stödet är mycket starkt för att ICD-behandling leder till förlängd överlevnad men det finns risk för sänkt livskvalitet på grund av inadekvata chocker eller komplikationer i samband med ingreppet. De extra kostnaderna som uppstår i ett tioårsperspektiv är kronor per patient där huvudparten av kostnaderna uppstår första året. De nuvärdesberäknade sjukvårdskostnaderna beräknas öka med knappt en miljard kronor per år. Det bör påpekas att detta kan vara en överskattning av två skäl. Kostnaderna baseras på en amerikansk beräkning och ICDpriserna är fallande. 10

11 Hjärtsvikt Diagnostik Det är ofta svårt att diagnostisera hjärtsvikt om bara sjukdomshistoria och klinisk undersökning används. På grund av det missar sjukvården många hjärtsviktspatienter som därför inte får en riktig behandling. Ett hjärthormon BNP kan ge viktig vägledning. För att ställa rätt diagnos behövs ofta också en ultraljudsundersökning. Hos stabila patienter med en svag misstanke om hjärtsviktssjukdom bör ultraljud däremot inte användas som en första diagnostisk metod för hjärtsvikt. Biventrikulär pacemaker För vissa patienter med svår, kronisk hjärtsvikt och samtidig störning i hjärtats retledningssystem finns en ganska ny metod, biventrikulär pacemaker (CRT), som genom att samordna stimulering av hjärtmuskeln och dess pumparbete förbättrar hjärtats pumpförmåga. Patienter med måttlig till svår hjärtsvikt trots optimal läkemedelsbehandling, med samtidig störning i hjärtats retledningssystem, bör erbjudas CRT-behandling eftersom behandlingen både förbättrar livskvaliteten och förlänger livet hos dessa svårt sjuka patienter. Om man antar en årlig tillströmning av patienter kommer sjukvårdskostnaderna att öka med 63 miljoner kronor. Kostnaderna för inläggning och inköp av CRT kan beräknas till 75 miljoner kronor medan inbesparade kostnader på grund av färre återinläggningar av sviktpatienter uppgår till 12 miljoner kronor. Medfödda hjärtfel I riktlinjerna beskrivs framförallt diagnostik och utredning. Eftersom såväl diagnostik som operativ behandling idag är mycket framgångsrik är den nästan genomgående högt prioriterad. Psykosocialt stöd, fysisk träning, eftervård och uppföljning ingår också i riktlinjerna. Även dessa åtgärder har fått en hög prioritet eftersom de har stor betydelse för den drabbade och dennes familj. Fysisk träning i eftervården Fysisk träning initierad av en person med sjukgymnastisk kompetens är genomgående en högt prioriterad åtgärd. Hjärt- och kärlsjuka personer har god nytta av fysisk träning. Att det gör nytta är bäst bevisat inom kranskärlssjukvården. Men också patienter med hjärtsvikt, rytmrubbningar och medfödda hjärtfel gagnas av fysisk aktivitet. 11

12 Kvalitetsindikatorer för hjärtsjukvården I riktlinjerna föreslås dels ett antal för hjärtsjukdomarna gemensamma kvalitetsindikatorer och dels ett antal diagnosspecifika indikatorer. Antalet indikatorer för de olika sjukdomsgrupperna har bestämts av hur vanlig den är i befolkningen. Således finns det största antalet indikatorer inom kranskärlsområdet. De generella indikatorerna är resultatmått som handlar om dödlighet och återinläggning vid till exempel hjärtinfarkt och kranskärlskirurgi. Exempel på de specifika måtten är andel rökande hypertoniker som erbjuds stöd för rökstopp, andelen patienter som PCI-behandlas på grund av trekärlssjukdom eller huvudstamsstenos, andelen patienter som drabbas av komplikation vid nyimplantation av pacemaker. Det finns också ett antal indikatorer som i dagsläget inte går att mäta men som är mycket angelägna mått att följa upp nationellt. Exempel på utvecklingsindikatorer är andelen patienter som ett år efter kateterablation av förmaksflimmer har sinusrytm och komplikationer under pågående blodförtunnande behandling. Disposition och läsanvisning Riktlinjerna för hjärtsjukvård består av totalt tio olika dokument: ett beslutsstöd (det här) med rekommendationer som stöd för beslut om prioriteringar med beslutsfattare (politiker, chefstjänstemän och verksamhetschefer) och hälso- och sjukvårdspersonal som primära målgrupper (2008) fem vetenskapliga underlag, ett för varje hjärtdiagnosgrupp, som innehåller medicinska och hälsoekonomiska underlag med hälso- och sjukvårdspersonal som primär målgrupp (2008) en populärversion med information till framförallt patienter och närstående (2008) ett dokument som vänder sig till politiskt ansvariga för hälso- och sjukvården och de som arbetar i huvudmännens tjänstemannaledningar (2008) ett kompletterande dokument som främst vänder sig till den medicinska professionen om plötslig hjärtdöd hos personer under 35 år vid idrott och fysisk ansträngning som innehåller rekommendationer inom ett begränsat område (2006) en populärversion om plötslig hjärtdöd vid fysisk ansträngning som främst vänder sig till idrottsföreningar, skolhälsovården och föräldrar till idrottande barn (2006). 12

13 Några läsanvisningar för beslutsstödsdokumentet Kapitel 1 innehåller en grundläggande beskrivning av Socialstyrelsens uppdrag, ansvarsfördelningen för prioriteringar, ålders- och könsaspekter. Kapitel 2, Rekommendationer, ger en översikt över de viktigaste rekommendationerna för de fem hjärtdiagnosgrupperna. För den som vill ta del av detaljerade bedömningar av svårighetsgrad, effekt, kostnadseffektivitet och evidens för alla rangordnade tillstånd och åtgärder återfinns dessa i bilaga A till E. Kapitel 3 beskriver de ekonomiska och organisatoriska konsekvenserna för några av de mest centrala rekommendationerna. I kapitel 4 redovisas kvalitetsindikatorer för att mäta vårdens resultat och processer. Kvalitetsindikatorerna ska kunna användas som verktyg i klinikens arbete med kvalitetsförbättring, i dialog med sjukvårdshuvudmännen om utvecklingen samt som information till patienter och närstående. De kommer också att användas i Socialstyrelsens uppföljning av hur riktlinjerna tillämpas. Samtliga indikatorer finns i bilaga 4. Kapitel 5, Ordnat införande av nya behandlingar och metoder, är ett för Nationella riktlinjer nytt avsnitt. Syftet är att på en principiell nivå, men med exempel från hjärtsjukvården, beskriva de viktigaste komponenterna för att tillgodose att nya metoder förs in på ett ordnat sätt och återföljs av kvalitetssäkring genom bra uppföljningssystem. I kapitlet diskuteras också några utgångspunkter när det gäller organiseringen av vården. Kapitel 6, Information och delaktighet, beskriver den lagstadgade skyldighet som hälso- och sjukvården har att ge patienten information och göra denne delaktig i val av behandling. Detta är åtgärder som inte går att prioritera högt eller lågt utan är en grundläggande skyldighet för alla vårdgivare och för hälso- och sjukvårdspersonal. De redovisas därför i ett särskilt avsnitt och inte i tillstånds- och åtgärdslistan. 13

14 Bilagor 1) Projektorganisation 2) Hälsoekonomiska underlaget (webbpubliceras endast) 3) Metod för arbetet med nationella riktlinjer (webbpubliceras endast) 4) Kvalititetsindikatorer och nulägesbeskrivning av dessa (webbpubliceras endast) A) Tillstånds- och åtgärdslista för primärvård (P1 P8), prevention, hjärtinfarkt, instabil och stabil kärlkramp samt eftervård B) Tillstånds- och åtgärdslista för hjärtfel och klaffel C) Tillstånds- och åtgärdslista för arytmier D) Tillstånds- och åtgärdslista för hjärtsvikt E) Tillstånds- och åtgärdslista för medfödda hjärtfel Bilagor på Socialstyrelsens webbplats Samtliga tillstånds- och åtgärdslistor finns tryckta i ett separat dokument. Listorna finns också på Socialstyrelsens webbplats se/riktlinjer med möjlighet till sortering av de olika raderna. På webbplatsen finns även det fullständiga hälsoekonomiska underlaget (bilaga 2), metodbeskrivningen (bilaga 3) och samtliga kvalitetsindikatorer i med nulägesbeskrivningen för utvalda indikatorer (bilaga 4). 14

15 1. Inledning Uppdraget till Socialstyrelsen Socialstyrelsen har i uppdrag att utarbeta nationella riktlinjer för god vård för patienter med allvarliga sjukdomar där vården kostar samhället mycket pengar. Som utgångspunkt för arbetet med riktlinjerna finns riksdagsbeslutet från våren 1997 om prioriteringar i hälso- och sjukvården. I riksdagsbeslutet framgår det att prioriteringar inom hälso- och sjukvården ska utgå från tre etiska grundprinciper: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen. Vårt arbete med riktlinjerna utgår från dessa principer. Socialstyrelsen har också i uppdrag att utarbeta kvalitetsindikatorer som belyser god vård, bland annat inom ramen för det nationella riktlinjearbetet. Uppdraget innebär också att hålla innehållet i riktlinjerna aktuellt genom återkommande uppdateringar och kompletteringar. Socialstyrelsen ska också redovisa till regeringen hur riktlinjerna påverkar medicinsk praxis. Riktlinjerna ett stöd för prioriteringar Riktlinjerna är ett nationellt kunskapsstöd som hälso- och sjukvården kan använda för att fatta beslut om prioriteringar. Målet är att bidra till att hälso- och sjukvårdens resurser används effektivt, fördelas efter behov och styrs av systematiska och öppna prioriteringsbeslut. Riktlinjernas rekommendationer är ett stöd för prioriteringar på alla nivåer inom hälso- och sjukvården. Det kan vara prioriteringar mellan olika sjukdomsgrupper, verksamhetsområden eller kliniker, så kallade horisontella prioriteringar. Det kan också vara prioriteringar inom en sjukdomsgrupp eller verksamhetsområde, så kallade vertikala prioriteringar. De primära målgrupperna för riktlinjerna är således beslutsfattare inom hälso- och sjukvården (politiker, chefstjänstemän och verksamhetschefer) och hälso- och sjukvårdspersonal. Arbetet med riktlinjerna inriktas på de stora sjukdomsgrupperna, omfattar hela vårdkedjan och fokuserar på frågeställningar där behovet av vägledning för beslutsfattare och hälso- och sjukvårdspersonal är särskilt stort. 15

16 Socialstyrelsens riktlinjer jämfört med internationella riktlinjer I ett europeiskt perspektiv påminner Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hälso- och sjukvården om de riktlinjer som utarbetas av National Institute for Clinical Excellence (NICE) i Storbritannien. Bägge utarbetas av oberoende expertmyndigheter, men en viktig skillnad är att NICE saknar en prioriteringsprocess där rekommendationernas angelägenhetsgrad bedöms. En annan skillnad är att den brittiska hälso- och sjukvården är skyldig att implementera NICE:s rekommendationer. Socialstyrelsens riktlinjer ger väl underbyggda rekommendationer som stöd för huvudmännens beslut om resursfördelning och prioriteringar men anger ingen miniminivå som alla huvudmän måste uppnå. Jämfört med olika europeiska riktlinjer, som tas fram i samarbete mellan många olika länders specialistföreningar, finns vissa skillnader i resultat men framför allt i framtagandeprocessen. Det svenska riktlinjearbetet finansieras av staten och är inte bundet till kommersiella intressen. Riktlinjerna tar sig an hela vårdkedjan och har en multiprofessionell medverkan. Nationella riktlinjer är problembaserade snarare än läroboksorienterade och har ett starkare hälso- och samhällsekonomiskt perspektiv. Hälsoekonomiska bedömningar är en viktig del i riktlinjerna. Arbetet med systematiska och öppna prioriteringar är unikt för de svenska riktlinjerna. Den öppna processen och breda förankringen hos beslutsfattare i sjukvårdssystemet är också en styrka. Viktiga likheter med de europeiska riktlinjerna är basen i den evidensbaserade medicinen och önskan att utmönstra åtgärder med otillräcklig effekt och användbarhet. Sammanfattningsvis kan sägas att Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hälso- och sjukvården har medverkat till att omvandla tidigare nationella vårdprograms önskelistor till genomförbara rekommendationer utifrån det svenska sjukvårdssystemets förutsättningar. Rekommendationerna är inte specificerade utifrån ålder och kön I metodbilagan, som finns på finns en mer ingående beskrivning av de principiella utgångspunkterna för arbetet med Nationella riktlinjer. Här tar vi upp de mest centrala aspekterna när det gäller ålder och kön med exempel från hjärtsjukvården eftersom rekommendationerna oftast inte specifikt behandlar dessa aspekter. Det beror på att det i stor utsträckning saknas vetenskapliga studier med adekvat utvärdering av behandlingsskillnader i relation till kön och ålder. 16

17 När man läser och tillämpar rekommendationerna bör man ha detta resonemang i åtanke. Den totala bedömningen av patienten avgör insatsen Ålder i sig ska inte ha någon betydelse ur prioriteringssynpunkt. Däremot har förväntad effekt av behandling, som till exempel förväntad ökad överlevnad och förväntad förbättring av livskvalitet, stor betydelse för prioriteringen. Även riskerna för komplikationer, vilka för många behandlingar ökar med åldern liksom förekomsten av samtidig annan sjukdom, är faktorer som måste vägas in i beslutsprocessen. Det är alltså den totala bedömningen av patientens behov och hur patienten kan tillgodogöra sig vården som ska avgöra insatsen. Därför är det viktigt att skilja mellan biologisk och kronologisk ålder. En persons kronologiska ålder är den tid som förflutit sedan personen föddes, medan den biologiska åldern är den ålder som motsvarar personens biologiska status. Det skulle strida mot de etiska principerna att särbehandla någon enbart på grund av dennes kronologiska ålder. Däremot ingår det att bedöma patientens biologiska status eftersom det påverkar patientens möjlighet att tillgodogöra sig vissa medicinska åtgärder [1]. En äldre person kan ha sämre förutsättningar att klara en viss behandling. Riskerna vid vissa operationer ökar när kroppens kondition avtar och då kan riskerna med behandling bli större än vinsterna. För att undvika både under- och överbehandling, bör man följaktligen göra skillnad beroende på om patienten har en lång eller kort förväntad överlevnad och också bedöma behandlingens möjligheter att förbättra livskvaliteten för patienten. I den kliniska situationen måste man alltid göra en individuell bedömning av patientens förväntade livslängd och livskvalitet. Det innebär alltså att en 80-åring kan vara i ett sådant biologiskt skick att hon har avsevärd vinst både i livskvalitet och livslängd av hjärtkirurgi. På samma sätt kan hjärtkirurgi hos en 60-åring med många komplicerande faktorer och annan samtidig sjukdom ha för liten nytta i förhållande till den alltför stora risken. Exempel från hjärtsjukvården Det skulle alltså innebära avsteg från människovärdesprincipen att särbehandla någon enbart på grund av kronologisk ålder. Den enskilde patientens förmåga att tillgodogöra sig en behandling måste vara det viktigaste i bedömningen. Det finns vanliga exempel där det är motiverat att genomföra omfattande behandlingar av en patient med hög biologisk ålder. Hos en gammal patient med isolerad aortastenos finns inga andra alternativ än operation. 17

18 Trots att det är ett ganska riskfyllt ingrepp finns det förutsättningar till en mycket förbättrad livskvalitet och ökad överlevnad när patienten återfår ett normalt flöde över klaffen. Exempel på andra behandlingar som är motiverade oavsett ålder är pacemaker vid långsam hjärtrytm. Både livskvalitet, vårdbehov och överlevnad förbättras avsevärt hos dessa patienter. Även läkemedelsbehandling vid hjärtsvikt, där det idag finns en betydande underbehandling, är motiverat eftersom behandlingen snabbt minskar lidandet, vårdbehovet och förbättrar livskvaliteten. Det är oftast inte motiverat att avstå att behandla äldre personer med till exempel effektiva ACE-hämmare. I det fallet är njurfunktionen en mycket bättre riskindikator än åldern. Vid tillräcklig njurfunktion har behandlingen en låg risk och god nytta även hos gamla patienter. Vid akut hjärtinfarkt (STEMI) är det motiverat att oavsett ålder göra primär PCI eftersom det är ett mycket effektivt ingrepp med snabb lindring av plågsamma besvär. Behandlingen minskar risken för återinsjuknande och ökar överlevnaden. Ålder som riskmarkör Ju mer komplicerad och riskfylld en behandling är desto viktigare är det att känna till patientens riskfaktorer som till exempel annan samtidig sjukdom. Enbart ålder är en dålig indikator på om patienten löper stor risk för skada av ingrepp. Det förekommer dock situationer då det inte finns tid till ordentlig utredning. Vid ett akut insjuknande i exempelvis aortadissektion, kan ålder vara en markör för att det finns stor risk för komplikationer vilket måste vägas in inför beslut om akuta ingrepp. Att överbehandla gamla patienter kan också göra mer skada än nytta på grund av biverkningar. Behandlingar vars syfte är att förebygga komplikationer på lång sikt men som inte lindrar symtom, till exempel blodtryckssänkande läkemedel, kan vara exempel på sådan felbehandling. Vård på lika villkor Målet för sjukvården är förstås att den ska anpassas till varje individ oavsett kön, ålder och sjukdomsbild så att varje patient vid varje enskilt tillfälle får den bästa behandlingen utifrån sina förutsättningar. Detta innebär inte att män och kvinnor nödvändigtvis alltid gagnas av samma behandling. Jämlikhet är inte alltid synonymt med likhet, åtminstone inte när det gäller diagnostik och behandling. Idag saknas till stora delar kunskaper om hur de biologiska skillnaderna borde påverka behandlingen. Fortfarande är de flesta studier inte tillräckligt stora för att man ska kunna dra statistiskt säkerställda slutsatser om skill- 18

19 nader i behandlingens effektivitet mellan män och kvinnor. Som exempel kan nämnas att det saknas tillräckligt stora studier för att besvara frågan om blodfettsänkande läkemedel är effektivt som primärprevention hos kvinnor. Som exempel på områden med stora praxisskillnader vid behandling av män och kvinnor i Sverige kan framhållas användningen av sviktpacemaker (CRT) och implanterbar defibrillator (ICD). Andelen kvinnor som får CRT för allvarlig hjärtsvikt är mycket lägre än för män och ännu lägre för kvinnor när det gäller CRT kombinerat med ICD. Detta kan delvis bero på könsskillnader när det gäller förekomst av sjukdomen men också på bakomliggande orsaker till hjärtsvikt. Det har till exempel framhållits att kvinnor oftare har hypertoni och dilaterad kardiomyopati och män oftare har ischemisk hjärtsjukdom som orsak till svår hjärtsvikt och att CRT och ICD oftare är indicerat vid ischemisk hjärtsjukdom. För att klarlägga om könsskillnaderna kan förklaras av dessa eller andra faktorer krävs dock ytterligare studier av dessa behandlingar i relation till kön, ålder och annan sjuklighet. Också när det gäller ICD-behandling är andelen kvinnor som får behandlingen är mycket liten både i och utanför Sverige. En förklaring till en del av denna skillnad kan vara att hjärtstopp är ovanligare hos kvinnor än hos män men det kan inte uteslutas att det finns skillnader i användningen som inte är sakligt eller vetenskapligt underbyggda. I de vetenskapliga underlagen finns alltså fortfarande stora brister. Skillnader och likheter i behandlingseffekter för män och kvinnor är ofullständigt beskrivna eller ens analyserade. Detta försämrar möjligheten att tolka hur resultaten ska tillämpas på män respektive kvinnor. Dessa bristande kunskaper är ett stort problem vid framtagande av riktlinjer som ska garantera den bästa behandlingen för varje enskild individ oavsett kön och ålder. Nedan tas upp några exempel på områden där det skulle kunna finnas anledning att göra åtskillnader i behandling. Biologiska skillnader mellan kvinnor och män Död i hjärt-/kärlsjukdom är fortfarande den vanligaste dödsorsaken bland både män och kvinnor. Kvinnor är sju till åtta år äldre när de insjuknar i hjärt- och kärlsjukdom och därför finns det en risk att kvinnor underbehandlas. Till följd av kvinnors högre ålder vid insjuknande ökar också risken för annan samtidig sjukdom med fler riskfaktorer vilket komplicerar valet av behandling och kan leda till risk för överbehandling. Det finns också andra biologiska skillnader mellan könen procent av kvinnor med hjärtinfarkt har klassiska sjukdomssymtom. Av personer med icke typiska hjärtinfarktssymtom har man i metaanalyser visat att kvinnor är överrepresenterade. 19

20 En annan skillnad är att kvinnor och män verkar uppleva smärta olika vilket kan förklaras av olikheter i de biologiska smärtmekanismerna. Kvinnor söker även vård senare och relaterar symtomen mindre ofta till hjärtsjukdom. Att kvinnor inte tar sina symtom lika allvarligt kan också bero på att de inte är medvetna om att det inte bara är män utan också kvinnor som kan få hjärtinfarkt. Ytterligare ett exempel på åtgärder där det kan finnas biologiska skillnader är behandling mot blodproppar. Blödningskomplikationer vid blodproppshämmande behandling är vanligare hos kvinnor än hos män även efter att man tagit hänsyn till ålder. Vad detta beror på är dock osäkert. De biologiska skillnaderna i behandlingseffekt mellan könen har föranlett diskussioner om olika indikationer för invasiva ingrepp och olika indikationer och dosering av läkemedel hos män och kvinnor. Kvalitetsindikatorer som speglar jämlik vård I kapitlet som beskriver kvalitetsindikatorer är utgångspunkten att för alla indikatorer, där detta är möjligt, presentera data uppdelat på män och kvinnor. Däremot finns ingen särskild indikator som är tänkt att spegla jämlik vård. Istället återfinns denna ambition i samtliga indikatorer. Hjärtsjukdomar tas upp i vägledningen om sjukskrivning I det Försäkringsmedicinska beslutsstöd som Socialstyrelsen tagit fram finns specifika rekommendationer om sjukskrivning vid hypertoni, ischemisk kranskärlssjukdom, hjärtrytmrubbningar/förmaksflimmer och hjärtsvikt. Du hittar alla rekommendationer om sjukskrivning på Socialstyrelsens webbplats: 20

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Stöd för styrning och ledning Remissversion

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Stöd för styrning och ledning Remissversion Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Stöd för styrning och ledning Remissversion Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt RiksSvikt Månadswebbinarium 2016-01-28 Webbinarvärd: Catarina Koerfer, Regional koordinator RiksSvikt Föreläsare: Peter Vasko, Registerhållare Teknisk värd:

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-11-12 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever 800 000 personer i Sverige med

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas? Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Nationella riktlinjer för Strokesjukvård

Nationella riktlinjer för Strokesjukvård Nationella riktlinjer för Strokesjukvård Beslutstöd för prioriteringar 2009 Preliminär version Artikelnr 2009-126-35 Publicerad www.socialstyrelsen.se, februari 2009 2 Innehållsförteckning Förord 5 1.

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD

Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD ISBN 978-91-85999-40-8 Artikelnr 2009-126-93 Omslag Foto Socialstyrelsen/Marie Edström Erik G Svensson/Scanpix

Läs mer

Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv

Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv Fullmäktiges vision och strategier Ur Medborgarperspektivet God och förbättrad hälsa Hälso-

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-09-10 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Stöd för styrning och ledning Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

Politisk viljeinriktning för hjärtsjukvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för hjärtsjukvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för hjärtsjukvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2008-06-05 Inledning Föreliggande dokument har utarbetats

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Slutversion publicerad i december 2016 2016-12-01 Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009. - Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009. - Stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 - Stöd för styrning och ledning 1 ISBN: 978-91-86301-59-0 Artikelnr: 2009-11-4 Omslag: Socialstyrelsen/Tiina Laukkanen Foto: John Henley/Corbis/Scanpix Sättning:

Läs mer

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Fysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015

Fysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015 Fysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015 Ingela Sjölin Leg Sjukgymnast Skånes Universitetssjukhus Tylösand 2016-02-18 Agenda Bakgrund Varför riktlinjer?

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Fått låna dessa bilder av Halmstad-födde: Mats Eliasson Docent, överläkare Sunderby Sjukhus, Luleå Prioriteringsordförande Nationella Riktlinjer Diabetes 1

Läs mer

Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård 2009

Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård 2009 Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård Sammanfattande kommentarer Undvikbar slutenvård vid hjärtsjukdom (A2, C1, D1). Denna indikator speglar det organisatoriska omhändertagandet av denna patientgrupp (hjärtsvikt

Läs mer

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-09-23 Det här ska jag prata om Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Regionmöte i Kardiologi och Klinisk fysiologi Jönköping 2015-03-19 Jörg Lauermann Hur behandlar vi? Hur behandlar

Läs mer

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga

Läs mer

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU SBU:s roll i regional kunskapsstyrning Måns Rosén SBU SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvården SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett medicinskt,

Läs mer

Vård vid hjärt- och kärlsjukdomar

Vård vid hjärt- och kärlsjukdomar Vård vid hjärt- och kärlsjukdomar Sammanfattning Risken att avlida i någon hjärt- och kärlsjukdom har minskat för båda könen, vilket är den främsta förklaringen till att medellivslängden i Sverige har

Läs mer

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Kriterier för riktlinjer svåra, kroniska sjukdomar folksjukdomar som rör många tar stora samhällsresurser i anspråk praxisskillnader

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion. FaR i praktiken Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Hans Lingfors Distriktsläkare, MD, PhD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Alla rörelser som leder till ökad energiförbrukning

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL Generiskt namn: hydroklortiazid Esidrex ATC-kod: C03AA03 Novartis Hypertoni Hydroklorotiazid är en väldokumenterad tiazid. Billigaste tiaziddiuretikat. Låg dos rekommenderas. En halv tablett (12,5 mg)

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...

Läs mer

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg Nationella riktlinjer för god vård och omsorg åååå Socialstyrelsens riktlinjearbete för osteoporos Hur dela? Faktagruppens arbete Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge Faktagruppsordförande

Läs mer

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 1 Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Uppläggning Enkäten skickades till ett antal medicinkliniker i landet och bestod av 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Telmisartan/Hydrochlorothiazide ratiopharm 4.12.2014, Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Regional riktlinje för preoperativa utredningar

Regional riktlinje för preoperativa utredningar Regional riktlinje för preoperativa utredningar Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat?

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Sammanfattning av seminarium om Stockholms hjärtsjukvård, den 6 mars 2013, som arrangerades av AstraZeneca och Hjärt-Lungfonden 1

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Nej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell

Nej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell Grupp Åtgärdsnr Rekomendation PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) 511 Kardiologi I 1 Gävle gör mest PCI vs CABG i landet jfr erfaren operatör (Falun ) bedöms att ytterligare pat kan

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?

Läs mer

LIF rapport. Det finns ingen ursäkt 2008:7. Fokus på nationella riktlinjer och uppnådda behandlingsresultat för hjärt- och kärlsjukvården

LIF rapport. Det finns ingen ursäkt 2008:7. Fokus på nationella riktlinjer och uppnådda behandlingsresultat för hjärt- och kärlsjukvården LIF rapport Det finns ingen ursäkt Fokus på nationella riktlinjer och uppnådda behandlingsresultat för hjärt- och kärlsjukvården 2008:7 Juli 2008 Innehållsförteckning Förord... 4 Sammanfattning... 5 1.

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Nationella modellen för öppna prioriteringar Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Komplettering av: Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008 och strokesjukvård Stöd för styrning och ledning

Komplettering av: Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008 och strokesjukvård Stöd för styrning och ledning Komplettering av: Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008 och strokesjukvård 2009 Stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,

Läs mer

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden m, Samvelkansnämnden.. UPPSAJ.A.()RElJlUh~./OfI.tBV ts'lå4a Au ~ ido J:? RevideratS/utförs/ag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala Örebroregionen,

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Ola Bratt Docent, överläkare Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Socialstyrelsens uppdrag från regeringen Nationella riktlinjer med

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Stöd för styrning och ledning Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för diabetesvård Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 3 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 3 Hur vi avgränsar ett

Läs mer

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana

Läs mer

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vem är det som ska prata om detta? Tvärvetenskaplig forskarutbildning

Läs mer

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett.

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett. Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt

Läs mer