Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer. Beslutsstöd för prioriteringar INAKTUELLT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer. Beslutsstöd för prioriteringar INAKTUELLT"

Transkript

1 Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer Beslutsstöd för prioriteringar

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Nationella riktlinjer för vård, behandling och omsorg. De baseras på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet och innehåller rekommendationer för vård och behandling och omsorg samt förslag på mätbara kvalitetsindikatorer. Kunskapsunderlaget har klassificerats och graderats för att ge information om hur väl dokumenterade de olika rekommendationerna är. Innehållet hålls aktuellt genom återkommande revideringar. Socialstyrelsen svarar för slutsatser och rekommendationer. ISBN: Artikelnr: Sättning: Per-Erik Engström Omslag: Maria Aspelin Tryck: Bergslagens Grafiska, Lindesberg, april 2007

3 Förord Socialstyrelsen har i uppdrag att utarbeta Nationella riktlinjer för god vård för patienter med svåra kroniska sjukdomar. I riktlinjerna ingår beslutsstöd för prioriteringar, som baseras på riksdagsbeslutet om prioriteringar i hälso- och sjukvården. Rekommendationerna om prioriteringar är rangordnade i en skala från 1 till 10 efter angelägenhetsgrad (rangordningslista). Riktlinjerna innehåller dessutom en icke-göra-lista för metoder som inte bör utföras alls eller rutinmässigt samt en FoU-lista för metoder där det saknas tillräcklig evidens för att kunna motivera ett införande i rutinsjukvården. Riktlinjerna innehåller förslag till kvalitetsindikatorer som speglar god vård med utgångspunkt från centrala rekommendationer i riktlinjerna. Ett kapitel beskriver även ekonomiska och organisatoriska konsekvenser som riktlinjerna kan förväntas leda till i jämförelse med nuvarande praxis. Riktlinjerna ska ge nationellt kunskapsstöd till sjukvårdshuvudmännens beslut om hur resurserna ska fördelas mellan olika behovsgrupper och/eller verksamheter och utgöra underlag för regionala och lokala vårdprogram. Arbetet inriktas på de stora sjukdomsgrupperna och omfattar hela vårdkedjan. Målet är att bidra till att hälso- och sjukvårdens resurser används effektivt, fördelas efter behov och styrs av systematiska och öppna prioriteringar. Därmed vill Socialstyrelsen bidra till att stärka patienternas möjligheter att få god vård, dvs. vård som är kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och förmedlad i rimlig tid. Denna version av riktlinjerna för bröst-, kolorektal- och prostatacancersjukvård är huvuddokumentet med rekommendationer som stöd för beslut om prioriteringar. Socialstyrelsen framför ett varmt tack till alla de experter som medverkat i arbetet med att utarbeta riktlinjerna för de tre tumörformerna. Ett varmt tack framförs också till de experter som medverkade i det brett upplagda riktlinjearbete för cancervården under professor Ulrik Ringborgs ledning som föregick arbetet med de nu aktuella riktlinjerna och som lade en värdefull grund för arbetet. Kjell Asplund Christina Kärvinge 3

4 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning Inledning Information, delaktighet och medinflytande Rekommendationer Omvårdnad, bemötande och psykosocialt omhändertagande Kvalitetsindikatorer i cancersjukvården Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Referenser Bilaga 1. Projektorganisation Bilaga 2. Principiella utgångspunkter för arbetet med prioriteringar Bilaga 3. Metod för arbetet med nationella riktlinjer Bilaga 4. Rangordningslista för bröstcancer Bilaga 5. Rangordningslista för kolorektal cancer Bilaga 6. Rangordningslista för prostatacancer Bilaga 7. Rangordningslista för palliativa insatser, ej tumörspecifika Samtliga bilagor återfinns på Socialstyrelsens webbplats Bilaga 2 3 publiceras enbart på Socialstyrelsens webbplats. Bilaga 4 7 trycks separat och åtföljer varje beställning av beslutstödsdokumentet. 4

5 Sammanfattning Uppdraget Socialstyrelsen har i uppdrag att utarbeta Nationella riktlinjer för god vård för patienter med svåra kroniska sjukdomar. Riktlinjerna ska ge kunskapsstöd till sjukvårdshuvudmännens beslut om hur resurser ska fördelas mellan olika behovsgrupper och/eller verksamhetsområden och utgöra underlag för regionala och lokala vårdgrogram. Arbetet inriktas på de stora sjukdomsgrupperna och omfattar hela vårdkedjan. Målet är att bidra till att hälso- och sjukvårdens resurser används effektivt, fördelas efter behov och styrs av systematiska och öppna prioriteringar. Därmed vill Socialstyrelsen bidra till att stärka patienternas möjligheter att få god vård, det vill säga vård som är kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och förmedlad i rimlig tid. Riktlinjernas innehåll De Nationella riktlinjerna innehåller rekommendationer inom följande områden: Rekommendationer om prioriteringar rangordnade i en skala från 1 10 (rangordningslista) Rekommendation om åtgärder som inte bör utföras rutinmässigt eller utföras alls ( icke-göra-lista ) Rekommendationer om åtgärder som bara bör genomföras inom ramen för kliniska prövningar eller som forsknings- och utvecklingsprojekt ( FoU-lista ). Riktlinjerna innehåller kvalitetsindikatorer som speglar god cancersjukvård och fångar centrala rekommendationer i riktlinjerna. De innehåller också ett kapitel som beskriver ekonomiska och organisatoriska konsekvenser som riktlinjerna kan förväntas leda till i jämförelse med nuvarande praxis. Cancer och cancerbehandling Cancer är en samlingsbeteckning på ett stort antal olika typer av elakartade tumörsjukdomar. I Sverige drabbas varje år drygt personer, ungefär lika många män som kvinnor, av någon form av cancer. Cancer behandlas oftast med kirurgi, strålbehandling och läkemedel, främst 5

6 cellhämmande medel (cytostatika) och hormonpåverkande preparat, eller med kombinationer av dessa behandlingar. När avsikten med behandlingen är att bota patienten talar man om kurativt syftande behandling. När avsikten är att lindra patientens smärta och andra symtom, då möjligheter till bot saknas, talar man om palliativ behandling. Målet med denna är att förbättra patientens livskvalitet och förlänga överlevnaden. För den enskilde patienten kan de olika formerna av behandling övergå i varandra. Cytostatika är en samlingsbeteckning på läkemedel som har förmåga att döda tumörceller och hämma deras tillväxt. Behandling med cytostatika kan bota flera cancertyper och lindra symtomen och förlänga livet vid ett stort antal cancerformer. När det gäller behandling med cytostatika används termerna adjuvant, preoperativ och neoadjuvant behandling samt palliativ behandling. Målet med: adjuvant behandling är att minska risken för återfall genom att döda de osynliga tumörcellshärdar som eventuellt finns kvar efter en till synes framgångsrik behandling av primärtumören och eventuella regionala lymfkörtelstationer. preoperativ och neoadjuvant behandling är att krympa tumören så att den kan opereras, alternativt opereras med än mindre ingrepp och att samtidigt döda eventuella spridda tumörceller. palliativ behandling är att lindra symtom orsakade av tumören, förbättra allmäntillståndet och patientens livskvalitet samt att förlänga tiden till symtom eller försämring av allmäntillståndet liksom överlevnaden. För palliativ vård före brytpunkt för vård i livets slutskede avser målen såväl förlängt liv som förbättrad livskvalitet. Efter brytpunkt kvarstår målet att upprätthålla bästa möjliga livskvalitet för patient och närstående. När en patient behandlas palliativt med cytostatika för första gången benämns detta första linjens behandling. Om en ny cytostatikabehandling påbörjas efter det att den först givna behandlingen inte längre har någon effekt på tumörsjukdomen, benämns detta andra linjens behandling och så vidare. Epidemiologiskt centrum vid Socialstyrelsen ger i rapporterna Canceröverlevnad i Sverige respektive Prognos av den framtida överlevnaden för patienter som diagnostiserats med cancer i början av 2000-talet följande perspektiv på utvecklingen.

7 Bröstcancer Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och svarar för 30 procent av de diagnostiserade tumörerna. 5-årsöverlevnaden har ökat från 65 procent i mitten av 1960-talet till 84 procent för kvinnor som fick sin diagnos under mitten av 1990-talet. Den förbättrade överlevnaden beror dels på att mammografiscreeningen medfört att tumörerna nu upptäcks i ett tidigare skede, dels på förbättrade behandlingsmetoder. Den 10-åriga överlevnaden i bröstcancer hos kvinnor förväntas öka från 75 procent för perioden till 79 procent för prognosperioden Kolorektal cancer (tjock- och ändtarmscancer) Kolorektal cancer är en av de vanligaste tumörformerna i Sverige med ungefär nya fall per år. Möjligheterna till framgångsrik behandling är beroende av hur utbredd tumörsjukdomen är vid diagnos. Fram till cirka 1970 kunde tumören framgångsrikt opereras bort utan att den kom tillbaka inom cirka fem år hos cirka var tredje patient. Eftersom överlevnaden hos dem som får ett återfall är kort, innebar detta att femårsöverlevnaden var cirka procent. Överlevnaden i tjock- och ändtarmscancer började förbättras under senare delen av 1970-talet. Denna förbättring beror framför allt på bättre hälsa i allmänhet, en större medvetenhet om vikten av tidig diagnos samt förbättrad vård efter operation. För ändtarmscancer har förbättrade operationsmetoder samt ökad användning av strålbehandling före operation också haft stor inverkan på den förbättrade överlevnaden. Patienter som diagnostiserades med ändtarmscancer under mitten av 1990-talet har en femårsöverlevnad på drygt 50 procent för män och 60 procent för kvinnor. Motsvarande siffra för tjocktarmscancer är 57 procent för både män och kvinnor. Prostatacancer Som en följd av PSA-testning har antalet diagnostiserade tumörer i prostata ökat kraftigt under senare delen av 1990-talet (PSA står för prostataspecifikt antigen och provet tas i form av ett vanligt blodprov). Prostatacancer är idag den vanligaste cancerformen och svarar för drygt 30 procent av alla diagnostiserade tumörer hos män. I mitten av 1960-talet var femårsöverlevnaden 45 procent och för dem som fick sin diagnos under mitten av 1990-talet var femårsöverlevnaden drygt 70 procent. En del av denna förbättring beror sannolikt mer på att män diagnostiseras med sin cancer tidigare utan att det påverkar livslängden, men det kan 7

8 även vara en reell förbättring i överlevnad. Det som talar för att det finns vissa reella förbättringar i överlevnaden som en effekt av tidig diagnostik och ökad användning av kurativt syftande behandlingar är det faktum att dödligheten i prostatacancer har börjat sjunka något de senaste åren. Några centrala rekommendationer Nedan sammanfattas några av rapportens centrala rekommendationer, vilka redovisas utförligare i kapitel 3. Bröstcancer Primär prevention Riskfaktorerna bakom bröstcancer är i stor utsträckning samma som ligger bakom andra cancersjukdomar samt även hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Flera av de bäst kända riskfaktorerna för att få bröstcancer är inte åtkomliga eller lämpliga att åtgärda med primär prevention. Sekundär prevention Säkerställ mammografiscreening i åldrarna 40 till 74 år. Opportunistisk screening är ett ineffektivt sätt att bedriva tidig diagnostik. Tidig diagnostik bör bedrivas inom strukturerade screeningprogram. Det saknas vetenskapligt stöd för screening av kvinnor yngre än 40 år eller äldre än 74 år. Det finns ett mycket gott vetenskapligt underlag för att mammografi leder till reducerad mortalitet i bröstcancer när den används vid organiserade masshälsokontroller för kvinnor i åldrarna år. Någon påverkan på total dödlighet i hela den kvinnliga befolkningen kan inte ses av mammografiscreeningen, på grund av att dödligheten i bröstcancer utgör en liten del av all dödlighet hos kvinnor. Diagnostik Säkerställ tillgång till trippeldiagnostik till kvinnor med bröstsymtom och fysikaliskt eller radiologiskt fynd. Möjliggör tillgång till onkogenetisk utredning och vägledning samt mutationsscreening. Använd MRT (magnetisk resonanstomografi) endast i selekterade fall. När klinisk misstanke om bröstcancer saknas är patientens oro inget starkt skäl för att göra bröstradiologi. 8

9 Trippeldiagnostik, eventuellt kompletterad med ultraljud, har hög säkerhet och är en förutsättning för korrekt fortsatt handläggning. Onkogenetisk utredning och vägledning ger god möjlighet att antingen ge lugnande besked eller fastställa en ökad risk för bröstcancer. Mutationsscreening ger viktig information om risk för bröstcancer och äggstockscancer som kan förhindras med preventiva insatser. I diagnostiken kan det i selekterade fall vara nödvändigt att utnyttja MRT för att få en säkrare bedömning men tilläggseffekten av metoden är begränsad. Åtgärder i syfte att bota primärtumören Möjliggör ett multidisciplinärt arbetssätt. Säkerställ tillgång till bröstkirurgi med sentinel node och intraoperativt fryssnitt till kvinnor med operabel bröstcancer. Använd inte axillutrymning till kvinnor när sentinel node kan utföras. Säkerställ tillgång till tamoxifen som adjuvant behandling till hormonreceptorpositiva patienter med lågriskprofil. Möjliggör behandling med trastuzumab till kvinnor med HER2-positiv bröstcancer. Använd inte aromatashämmare till lågriskgrupp annat än i selekterade fall. Svenska och internationella erfarenheter visar samstämmigt det positiva värdet av en pre- och postoperativ multidisciplinär konferens med deltagande av kirurg, onkolog, bröstradiolog, patolog/cytolog och bröstsjuksköterska. Den gemensamma konferensen ger synpunkter från fler discipliner vilket är kompetenshöjande och ger en omedelbar återkoppling på kvaliteten av den preoperativa utredningen och det kirurgiska resultatet. Retrospektiva och observationella studier av den multidisciplinära konferensen tyder på att kvalitetshöjningen av vården som konferensen medför kan leda till en förbättrad överlevnad, även om det vetenskapliga stödet är något osäkert på grund av studiernas karaktär. Korrekt sentinel node-förfarande inklusive intraoperativt fryssnitt och axillutrymning endast vid positiv lymfkörtel minskar antal axillutrymningar. Metoden minskar armbesvären jämfört med axillutrymning och är säker. Det finns god evidens för att tamoxifen reducerar risken för återfall och död i bröstcancer med god kostnadseffektivitet. Aromatashämmare är ett alternativ hos högriskpatienter, men har sämre kostnadseffektivitet och effekt på överlevnad saknas. Taxanbaserad adjuvant behandling vid hög risk har fler biverkningar och sämre kostnadseffektivitet. 9

10 Uppföljning efter avslutade terapeutiska åtgärder Möjliggör strukturerad årlig uppföljning under 5 år efter avslutad cancerbehandling. Uppföljning under pågående eller avslutad primär behandling av bröstcancer har ett värde bland annat för att tidigt fånga upp lokala botbara återfall och för att tidigt upptäcka och kunna åtgärda eventuell bröstcancer i det andra bröstet. Intensivuppföljning, det vill säga tidig upptäckt av fjärrmetastas, påverkar inte överlevnaden. Uppföljning är också av värde för kvalitetsregistrering. Uppföljningen kan organiseras på många olika sätt och skötas av läkare eller speciellt utbildade sjuksköterskor. Kolorektal cancer Primär prevention Fysisk aktivitet är en skyddande faktor för koloncancer (tjocktarmscancer) för både män och kvinnor oberoende av kroppskonstitution. Det finns anledning att rekommendera fysisk aktivitet som en förebyggande åtgärd trots att den bakomliggande mekanismen inte är klarlagd. Kunskapsläget är fortfarande osäkert beträffande kost och motsägelsefullt vad gäller tobak och alkohol. Sekundär prevention Det finns randomiserade studier som visat att mortaliteten i kolorektalcancer minskar i grupper där screening gjorts genom att undersöka avföringen på förekomst av blod, men erfarenheterna från populationsscreening är ännu begränsade. Man kan inom rimlig tid förvänta sig förbättrat vetenskapligt underlag för ställningstagande. Åtgärden är tills vidare uppsatt på FoU-lista. Säkerställ tillgång till gendiagnostik för familjär adenomatös polypos (FAP) och hereditär nonpolyposis kolorektal cancer (HNPCC) vid påvisad familjär benägenhet att få tarmcancer. Åtgärden minimerar dödligheten i kolorektal cancer och leder till tidig upptäckt av andra tumörformer. Överväg strukturerad uppföljning med koloskopi vid inflammatorisk tarmsjukdom (ulcerös kolit eller Crohns kolit). Diagnostik Säkerställ att klinisk undersökning, rektalpalpation och rektoskopi görs vid tarmsymtom som inger misstanke om malignitet vid första kontakt med läkare. Dessa undersökningar har alla hög sensitivitet för upptäckt av tumörer. 10

11 Säkerställ tillgång till koloskopi vid den fortsatta utredningen. Av kvalitetsskäl är den förstahandsmetod bland annat beroende på möjligheten att ta biopsi och avlägsna polyper. Åtgärder i syfte att bota primärtumören Säkerställ preoperativ trombosprofylax under en period av 10 dagar. Säkerställ infektionsprofylax som företrädesvis ges peroralt. Möjliggör tillämpning av accelererad perioperativ vård, vilket ger kortare vårdtid och färre komplikationer än vid konventionell perioperativ vård. Tarmrengöring före kirurgi vid koloncancer har på senare tid ifrågasatts på grund av att det medför ökad komplikationsrisk (läckage, sårinfektioner) och denna åtgärd har därför satts på icke-göra-listan. Staplerteknik (stapler=instrument för att sy samman vävnadsdelar med clips) vid anastomos (=konstlad öppen förbindelse mellan exempelvis två tarmavsnitt) i kolon (tjocktarmen) är inte bättre än handsydd anastomos men väsentligt dyrare. Den har därför fått lägsta prioritet (prioritet 10). Däremot medför staplertekniken vid rektalcancer (ändtarmscancer) att betydligt fler patienter kan opereras med bevarad anus utan behov av permanent stomi. Koloncancer Vid koloncancer kan såväl öppen som laparoskopisk operation rekommenderas. Fördelen med laparoskopisk kirurgi är att den sannolikt innebär färre komplikationer från bukväggen (infektioner, ärrbråck, etc.) medan den långa inlärningstiden utgör en nackdel eftersom den förutsätter stora operationsvolymer. Det finns ingen signifikant skillnad i samhällsekonomisk kostnad mellan öppen och laparoskopisk teknik när produktionsbortfall inkluderas. Överväg kombination av preoperativ kemoterapi och strålbehandling vid primärt icke exstirpabel koloncancer när den ger möjlighet till sådan tumörreduktion att radikal operation blir möjlig. Säkerställ tillgång till adjuvant cytostatikabehandling vid radikalt exstirperad koloncancer stadium III samt stadium II med riskfaktorer med behandlingsregim anpassad efter patientens förutsättningar. Överväg motsvarande behandling vid stadium II utan riskfaktorer. Biverkan i form av neurotoxicitet av oxaliplatintillägget är inte sällan påtaglig och långvarig och kan vara handikappande, vilket måste vägas in före terapibeslut och värderas under behandlingens gång. 11

12 Kombinationen 5-FU/irinotekan bör ges endast i undantagsfall, då kostnadseffektiviteten bedömts som låg. Rektalcancer Förbättrade operationsmetoder samt en ökad användning av strålbehandling före operation av rektalcancer har bidragit till att nästan fördubbla 5- årsöverlevnaden under den senaste 20-årsperioden. Olika typoperationer har därför fått prioritet 1. Indikationerna för Hartmanns operation respektive rektumamputation, det vill säga två olika operationsmetoder, är svåra att avgränsa. Det finns dock för närvarande inget stöd för att Hartmanns operation ska utgöra en stor andel av radikaloperationerna. Hartmanns operation kan vara lämpligt vid hög ålder, inkontinensrisk eller komplicerande sjukdom. Möjliggör tillgång till kombinerad preoperativ strål- och cytostatikabehandling vid primärt icke exstirpabel rektalcancer på grund av bättre effekt än enbart strålbehandling, även om biverkningarna ökar vid primärt icke exstirpabel rektalcancer. Överväg preoperativ strålbehandling under 5 6 veckor, vilket ger resektabilitet för procent och 5-årsöverlevnad för procent. Möjliggör tillgång till neoadjuvant onkologisk behandling (preoperativ radioterapi med 5 x 5 Gy under 1 vecka) vid exstirpabel men lokalt avancerad rektal cancer, ct3-4 eller N+. Möjliggör tillgång till adjuvant radiokemoterapi för de patienter med radikalt exstirperad rektalcancer med riskfaktorer som ej fått preoperativ strålbehandling. Här bidrar behandlingen till en minskning av lokalrecidivrisken med procent och en ökning av överlevnaden med cirka 10 procent. Adjuvant cytostatika efter preoperativ strålbehandling och operation av rektalcancer bedöms ej vara rutinbehandling utan placeras på FoU-listan. Uppföljning efter avslutade terapeutiska åtgärder Effekt av uppföljning finns visad men det exakta innehållet i uppföljningsprogrammen återstår att fastställa. Uppföljning under maximalt 5 år rekommenderas på grund av att det ger reduktion av mortalitet i kolorektal cancer (prioritet 4). Tumörspecifika palliativa insatser före brytpunkt för vård i livets slutskede I första linjen ges antingen 5-FU/leucovorin enbart eller i kombination med irinotekan eller oxaliplatin (prioritet 4 resp. 5). 12

13 I andra linjen ges behandling med det preparat (irinotekan eller oxaliplatin) som inte givits i första linjen, nästan alltid i kombination med 5-FU/leucovorin eller capecitabin. Irinotekan kan dock också ges ensamt (prioritet 6). Tredje linjens behandling har samma rangordning som andra linjens behandling om första linjens behandling varit 5-FU/leucovorin och andra linjens behandling en kombination med oxaliplatin eller irinotekan Palliativ behandling i kombination med antikroppar som bevacizumab/ cetuximab (Avastin och Erbitux) ger viss förlängd överlevnad till mycket hög kostnad. Dessa har fått låg rangordning och bör användas endast i selekterade fall. Framför allt gäller detta behandling med cetuximab där ännu få randomiserade studier slutförts. Prostatacancer Primär prevention Ärftlighet, etnicitet och ålder är säkerställda riskfaktorer för att utveckla prostatacancer. Det finns gott vetenskapligt underlag för att kemoprevention med finasterid (medel vid godartad förstoring av prostatakörteln) och visst vetenskapligt underlag för att acetylsalicylsyra kan minska risken att diagnostiseras med prostatacancer. Inget är dock känt om hur finasterid påverkar sjuklighet och dödlighet i prostatacancer. Det finns visst vetenskapligt underlag för att konsumtion av tillagade tomater, tillförsel av selen och vitamin E minskar risken att få prostatacancer. Det finns inget vetenskapligt underlag för att fettreducerad kost, viktminskning och minskat alkoholintag minskar risken att få prostatacancer. Möjligen kan rökstopp och ökad fysisk aktivitet minska risken men det vetenskapliga underlaget är otillräckligt. Sekundär prevention För prostatacancer saknas ännu data som visar en reduktion av mortaliteten från populationsscreening. Internationella studier pågår och kan förväntas ge förbättrat vetenskapligt underlag för ställningstagande. Åtgärden är tills vidare uppsatt på FoU-lista. Säkra tillgång till onkogenetisk utredning och vägledning vid misstänkt ökad genetisk risk för prostatacancer då den ger ökade möjligheter att både stilla en befogad oro för cancer och att fastställa en prostatacancer i tidigt skede. Genomför inte PSA-prov som hälsokontroll utan att mannen tagit del av skriftlig information om för- och nackdelar med PSA-test och diskuterat den personliga nyttan av testet med läkare. 13

14 PSA-testning som hälsokontroll medför en risk för överdiagnostik och överbehandling som troligen är betydligt större än möjligheten att testningen leder till diagnos och botande behandling av en prostatacancer som senare hade lett till döden. Gör individuell värdering av möjlig nytta i förhållande till risk för negativa effekter hos symtomfria män som önskar PSA-testning och diskutera detta med mannen efter det att han har tagit del av skriftlig information. Män som är oroliga och önskar genomföra PSA prov bör få skriftlig och muntlig information om konsekvenserna av ett sådant test innan det genomförs. En sådan informationsskrift utarbetas inom ramen för riktlinjearbetet. Diagnostik För att uppnå ett minimum av säkerhet i diagnostiken ska vid klinisk misstanke om prostatacancer såväl PSA-test och palpation som transrektalt ultraljud (TRUL) och ultraljudsledd systematisk mellannålsbiopsi utföras. Genomför fullständig utredning enligt ovan vid klinisk misstanke om prostatacancer samt vid PSA > 4 µg/l. Vid PSA 3 4 µg/l överväg alternativet omtagning av PSA inom ½ 1 år vid palpationsfynd som vid benign hyperplasi. Vid PSA 3 10 µg/l ger kvoten mellan fritt och totalt PSA värdefull information. Behandling av lokaliserad prostatacancer Vid lokaliserad prostatacancer är risken för förtida död relaterad till tumörutbredningen, som i sin tur korrelerar till tumörstadium (T2c utgör de största tumörerna) och PSA-nivå samt till tumörens aggressivitet mätt som Gleason score (GS). Patienterna indelas därför i tre grupper: Lågriskgrupp: PSA <10 µg/l och GS 6 Intermediär riskgrupp: PSA µg/l och/eller GS 7 Högriskgrupp: PSA >20 µg/l och/eller GS Eftersom risken för förtida död i låg- och intermediärriskgrupperna är liten under de 10 första åren efter tumörens upptäckt även om patienten lämnas utan primärbehandling (10 20 procent), är det viktigt att ta hänsyn till patientens förväntade överlevnad. I flera studier har man funnit att risken för progress av sjukdomen är hög efter års observationsperiod i låg- och intermediärriskgrupperna om patienterna behandlas först när sjukdomen ger symtom. 14

15 För lågriskgruppen är aktiv monitorering och symtomstyrd behandling rimliga alternativ vid förväntad överlevnad < 10 år, det vill säga uppföljning/kontroll inför senare ställningstagande till behandling och kurativt syftande eller symtomlindrande behandling vid sjukdomsprogress. Eftersom prostatacancer kan vara en långsamt tillväxande tumörsjukdom, har operation (radikal prostatektomi) för patienter med förväntad överlevnad <10 år fått lägre prioritet än vad som är fallet vid förväntad överlevnad >10 år. Kirurgi och strålbehandling har fått samma prioritet (2 4 beroende på riskgrupp) eftersom behandlingsresultaten (innefattande doseskaleringskonceptet) för extern strålbehandling och brachyterapi är jämförbara med dem från radikal prostatektomi vid lokaliserad prostatacancer. Neoadjuvant eller adjuvant cytostatikabehandling är ej aktuella som åtgärder vid prostatacancer. Hormoner som tillägg till strålbehandling har fått prioritet 4 för högriskgruppen med förväntad överlevnad > 10 år eftersom behandlingen ger ökad lokal kontroll samt ökad metastasfri och sjukdomsfri överlevnad. Neoadjuvant hormonbehandling vid radikal prostatektomi för lågriskgruppen har satts på icke-göra-listan på grund av att åtgärden inte visats ha någon effekt på recidivfri överlevnad efter 5 7 års uppföljning. Adjuvant strålbehandling för intermediär- och högriskgrupperna med förväntad överlevnad > 10 år ger förlängd tid till recidiv och har därför fått prioritet 5. Uppföljning Uppföljning efter kurativt inriktad behandling ger nästan 100 procent sensitivitet för att upptäcka recidiv innan symtom utvecklas. Detta ger möjlighet till komplett remission av cancersjukdomen genom kompletterande strålbehandling. Hormonell behandling kan påbörjas tidigare än om patienten söker vid symtom. För patienter under hormonell behandling kan kompletterande behandling påbörjas tidigare än om patienten söker vid symtom, men effekten är inte studerad. Effekten på livskvaliteten är inte känd. Behandling av lokalt avancerad prostatacancer Aktuella behandlingsalternativ är kombination av strålbehandling och hormonbehandling (antiandrogen) antiandrogen (bikalutamid) kirurgisk kastration medicinsk kastration med GnRH-analog. 15

16 Behandlingsalternativen får olika prioritet beroende på patientnytta som följd av förväntad återstående livslängd. Vid förväntad överlevnad > 5 år: Väg samman tumörfaktorer (symtom, Gleasongradering, PSA-värde och -utvecklingstakt, etc.) och patientfaktorer (sexuell funktion, fysisk aktivitetsgrad, oro, etc.) vid val mellan de olika behandlingsmöjligheterna. För i övrigt relativt friska patienter med lång förväntad överlevnad överväg i första hand kombination av strålbehandling och hormonbehandling. Behandling med antiandrogener ger mindre risk för biverkningar (störningar i sexuell funktion och libido, blodvallningar, osteoporos) jämfört med kastration. Vid förväntad överlevnad < 5 år: Om patienten är symtomfri överväg i första hand hormonell behandling som ges först vid symtomgivande progress. Vid symtom tillämpa kirurgisk eller medicinsk kastration. Behandling av patienter med fjärrmetastaser Erbjud i första hand kastrationsbehandling (kirurgisk eller medicinsk) eller parenteral östrogenbehandling. Tumörspecifika palliativa insatser före brytpunkt för vård i livets slutskede För patienter med tumörsymtom där det är aktuellt med behandling av cytostatika, välj i första hand docetaxel på grund av bättre palliativ effekt, längre tid till progress och förlängd överlevnad. Vid smärtor från skelettmetastaser överväg alltid palliativ strålbehandling. Vid misstanke om ryggmärgskompression påbörja utredning akut och ge behandling utan dröjsmål om misstanken bekräftas. Palliativ vård i livets slutskede Generellt har palliativa insatser fått hög prioritet på grund av att man bedömt tillståndens svårighetsgrad vara mycket hög. Svårighetsgrad har alltså vägt tungt. Det finns en brist på studier och ofta brist på möjligheter att göra hälsoekonomiska analyser för dessa tillstånd och åtgärder. Randomiserade studier för att stärka evidensen för effekten av palliativa åtgärder har av etiska skäl ofta bedömts olämpliga. 16

17 Större delen av de palliativa insatser som inte är tumörspecifika är likartade för de tre tumörformerna. I de flesta fall finns det heller ingen anledning att göra några skillnader i prioritet mellan insatserna mellan de tre tumörformerna. Däremot finns det exempel på insatser (exempelvis palliativ strålbehandling mot smärta, orsaksinriktad behandling av illamående och konfusion, blodtransfusion) med tydligt lägre prioritet om de utförs efter brytpunkten, jämfört med före brytpunkten för palliativ vård i livets slutskede. På grund av mycket hög kostnad/effektkvot har erytropoetinbehandling vid anemi låg prioritet före brytpunkt och har placerats i icke-göra-listan efter brytpunkten. De åtgärder som fått hög prioritet efter brytpunkt avser i första hand smärt- och symtomlindring, insatser för att upprätthålla livskvalitet och trygghet för patient och närstående samt palliativt kompetensstöd till andra vårdgivare. Kvalitetsindikatorer Riktlinjerna föreslår dels kvalitetsindikatorer som är gemensamma för de tre tumörformerna, dels indikatorer som är specifika för bröstcancer, kolorektal cancer och prostatacancer. Gemensamma kvalitetsindikatorer Överlevnad och dödlighet Multidisciplinär bedömning i enlighet med fastställda vårdprogram Täckningsgrad i nationellt kvalitetsregister med tillhörande regionalt/ nationellt vårdprogram Tid från remissutfärdande till första besök hos läkare på specialistmottagning Tid från diagnostisk åtgärd till besked om diagnos Tid från behandlingsbeslut till terapeutisk åtgärd vid nyupptäckt cancer Användning av NRS skala (Numeric Rating Scale, 0 10) för skattning av smärta i det palliativa skedet. Registrering av dödsfall i Svenska palliativregistret Ordination av opioid parenteralt vid behov mot smärta till patient i livets slutskede Tillgång till kontaktsjuksköterska/motsvarande med tydligt definierat uppdrag och koordinerande funktion inom respektive verksamhet. 17

Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer. Beslutsstöd för prioriteringar

Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer. Beslutsstöd för prioriteringar Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer Beslutsstöd för prioriteringar Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Nationella riktlinjer för vård,

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Ola Bratt Docent, överläkare Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Socialstyrelsens uppdrag från regeringen Nationella riktlinjer med

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare April 2014 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer för utredning

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser

Centrala rekommendationer och konsekvenser Centrala rekommendationer och konsekvenser Bröstcancer Diagnostik & Kirurgi Lisa Rydén, doc öl Skånes Universitetssjukhus, Lunds Universitet Inst f Klin Vet Områdesansvarig Kirurgi Nationella Riktlinjer

Läs mer

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt

Läs mer

Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten

Läs mer

POPULÄRVERSION AV. Nationella riktlinjer för prostatacancer

POPULÄRVERSION AV. Nationella riktlinjer för prostatacancer POPULÄRVERSION AV Nationella riktlinjer för prostatacancer ISBN 978-91-85483-10-5 Artikelnr 2007-114-53 Redaktör Birgitta Clarin Text David Svärd Grafisk produktion AB Typoform Foton Matton Images Tryck

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet VARFÖR? Varför börjar Landstinget i Kronoberg arbeta med prioriteringar nu? Framtiden ser ju ljus

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014. Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014. Stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014 Stöd för styrning och ledning ISBN 978-91-7555-162-3 Artikelnummer 2014-4-2 Foto Maskot/Folio Sättning Edita Bobergs,

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:18 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:43 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om screening för tjocktarmscancer Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna

Läs mer

Styrdokument. Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården

Styrdokument. Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Styrdokument Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården December 2011 Versionshantering Datum 2011-12-07 Beskrivning

Läs mer

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarmsoch ändtarmscancervård 2014. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarmsoch ändtarmscancervård 2014. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarmsoch ändtarmscancervård 2014 Indikatorer Bilaga 1.1. Femårsöverlevnad vid cancersjukdom Relativ femårsöverlevnad för person som diagnostiserats med

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17 Politisk viljeinriktning för vården av patienter med bröst-prostata- och tjock- och ändtarmscancer i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av samverkansnämnden

Läs mer

Vetenskap, erfarenhet och tyckande..

Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Sjunde nationella prioriteringskonferensen, Gävle 2013-10-21 Hans Starkhammar Verksamhetschef, RCC sydöst Ordförande i prioriteringsgruppen, Socialstyrelsens cancerriktlinjer

Läs mer

Prostatacancer och Nationella vårdprogrammet

Prostatacancer och Nationella vårdprogrammet Prostatacancer och Nationella vårdprogrammet Equalis användarmöte i Endokrinologi 21-22 september 2015 Charlotte Becker Inledning Bakgrund Nationella Riktlinjer Nationella Vårdprogrammet Incidens och mortalitet

Läs mer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Utdrag ur Södra sjukvårdsregionens vårdprogram för prostatacancer år 2008. Vårdprogrammet kan i sin helhet hämtas via www.ocsyd.se eller beställas från

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi Kolorektal cancer Fereshteh Masoumi Epidemiologi Närmare 6000 nya fall av kolorektal cancer diagnostiseras årligen ( 11% av all cancer) Tredje vanligaste tumörformen i Svergie Medianåldern för kolorektal

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007

Läs mer

POPULÄRVERSION AV. Nationella riktlinjer för bröstcancer

POPULÄRVERSION AV. Nationella riktlinjer för bröstcancer POPULÄRVERSION AV Nationella riktlinjer för bröstcancer ISBN 978-91-85483-08-2 Artikelnr 2007-114-51 Redaktör Birgitta Clarin Text David Svärd Grafisk produktion AB Typoform Foton Matton Images Tryck Ale

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Telefon fax e-post lnternet Transfereringar Box 738 08-440 88 60 www.sls.se 25 68-4 (plusgiro) 101 35 Stockholm 08-440 88 99

Svenska Läkaresällskapet Telefon fax e-post lnternet Transfereringar Box 738 08-440 88 60 www.sls.se 25 68-4 (plusgiro) 101 35 Stockholm 08-440 88 99 Svenska Läkaresällskapet Telefon fax e-post lnternet Transfereringar Box 738 08-440 88 60 www.sls.se 25 68-4 (plusgiro) 101 35 Stockholm 08-440 88 99 (fax) Org.nr 160-3919 (bankgiro) Klara Östra Kyrkogata

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Årets andra kvartalsmöte var på ProLiv Västs

Årets andra kvartalsmöte var på ProLiv Västs Nya grepp inom prostatacancervården Årets andra kvartalsmöte var på ProLiv Västs hemmaarena Dalheimers Hus. Som föreläsare hade vi bjudit in professor Jan-Erik Damber. Det var ett välbesökt möte, cirka

Läs mer

Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård Nationell utvärdering 2013 Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp

Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp Bröstcancer Lungcancer Lymfom Tjock- och ändtarmscancer Ledtider ur regionala kvalitetsregister 2015-11-16 Sju landsting i samverkan Regionalt cancercentrum

Läs mer

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Tjock- och ändtarmscancer i Sverige 2014 6 297 nya fall tredje vanligast 9,8 % av alla tumörer Ökande incidens i de flesta länder Minskande mortalitet

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Målnivåer. Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014

Målnivåer. Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014 Målnivåer Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 14 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Slutversion publicerad i december 2016 2016-12-01 Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons

Läs mer

Prostatascreening. Ove Andrén

Prostatascreening. Ove Andrén Prostatascreening Ove Andrén Verksamhetschef, Professor Urologkliniken Universitetssjukhuset Örebro Ordförande Nationella Vårdprogramsgruppen för prostatacancer 1 Definition av screening Systematisk undersökning

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet

Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet Medicinsk behandling 43 tillstånd Kurativ och palliativ behandling Strålbehandling

Läs mer

Colorektal cancer. Nya fall

Colorektal cancer. Nya fall Colorektal cancer Nya fall Colorektal cancer (tjocktarmen = colon eller ändtarmen = rektum) är efter bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män den vanligaste cancerformen. Varje år diagnosticeras

Läs mer

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se Susanne Lind Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus susanne.lind@esh.se Vi bygger vidare på det som finns! Riktlinjer, guidelines, vårdplaner mm And THE TEXTBOOKS OF PALLIATIVE

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Förbättringar i hälso- och sjukvården

Förbättringar i hälso- och sjukvården Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1408 av Finn Bengtsson (M) Förbättringar i hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen Maj

Läs mer

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-09-10 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-11-12 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Nationella modellen för öppna prioriteringar Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Hur mår min cancerpatient?

Hur mår min cancerpatient? Hur mår min cancerpatient? Marcela Ewing Specialist allmänmedicin/onkologi Regionalt cancercentrum väst Göteborg Disposition Hur mår patienten : - före diagnosen - cancerbeskedet - under behandlingen -

Läs mer

Program. Bilddiagnostik vid prostatacancer PSMA PET for staging and restaging of. Validering av Bone Scan Index Bone Scan Index med skelettscintigrafi

Program. Bilddiagnostik vid prostatacancer PSMA PET for staging and restaging of. Validering av Bone Scan Index Bone Scan Index med skelettscintigrafi Program Bilddiagnostik vid prostatacancer PSMA PET for staging and restaging of prostate cancer Monte-Carlo Validering av Bone Scan Index Bone Scan Index med skelettscintigrafi Bone Scan Index med PET-CT

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer PROSTATACANCER 17/11-2015 SK-kurs Uroradiologi Disposition Bakgrund hur vanligt? hur farligt? Diagnostik vad gör vi Lokaliserad PC diagnos kurativ behandling postoperativa komplikationer Avancerad PC komplikationer

Läs mer

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Kolorektal cancer Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Nya cancerfall - Gävleborg 5 3. Vårdprocess 6 4. Kompetens 10 5. Öppna jämförelser 2011 11 6. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

LJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv

LJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv 2012-06-18 LJ2012/609 Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning

Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning Arvid Widenlou Nordmark Enhetschef nationella riktlinjer 2016-03-02 Upplägg Bakgrund Vad är screening? Socialstyrelsens modell

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 211 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen November 212 Prostatacancer Regional kvalitetsrapport

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Styrdokument. Nationellt kvalitetsregister för Analcancer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Styrdokument. Nationellt kvalitetsregister för Analcancer Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Styrdokument Nationellt kvalitetsregister för Analcancer 2016-05-10 Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Syftet

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans

Läs mer

Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer

Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer Mikael Hellström Avd för radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Na#onella Riktlinjer på Socialstyrelsens hemsida h8p://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Ledningsenhet C-fv Dnr LD14/03577 Uppdnr 947 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-02-16 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Stockholm/Gotlandsregionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Stockholm/Gotlandsregionen Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Stockholm/Gotlandsregionen

Läs mer

Bättre cancervård med patienten i fokus

Bättre cancervård med patienten i fokus Bättre cancervård med patienten i fokus Regionalt cancercentrum syd, RCC Syd, är ett av sex regionala cancercentrum. Inrättandet av regionala cancercentrum syftar till att genom samordning förbättra och

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Västra regionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Västra regionen Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Västra regionen

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Sydöstra regionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Sydöstra regionen Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 212 från Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Sydöstra regionen November 213 Prostatacancer Regional kvalitetsrapport

Läs mer

Långsiktig strategi för cancervården i norra regionen Regionalt Cancercentrum Norr

Långsiktig strategi för cancervården i norra regionen Regionalt Cancercentrum Norr Långsiktig strategi för cancervården i norra regionen - 2025 Regionalt Cancercentrum Norr Innehållsförteckning 1. Samordning av cancervården... 3 2. Strategi: Vård med patientens fokus... 4 3. Strategi:

Läs mer

Minskad risk för stickskador bland vårdpersonal

Minskad risk för stickskador bland vårdpersonal Minskad risk för stickskador bland vårdpersonal Bakgrundsfakta om Zoladex skyddad nål Ett pressmaterial från AstraZeneca Sverige AB, april 2004 Mer information samt bilderna i detta material i högupplöst

Läs mer

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 130468 Landstingsstyrelsen Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-/tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen

Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-/tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Bröstcancer Figur-/tabellverk för diagnosår 21-214 Uppsala-Örebroregionen Mar 3 215 Bröstcancer Figur-/tabellverk för diagnosår 21-214 Uppsala-Örebroregionen Regionalt

Läs mer

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa S 2014:11 utredningen om högspecialiserad vård Sammanfattning av regeringens utredning: Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa Utredningen om högspecialiserad vård har i uppdrag

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC God vård? Hälso- och sjukvård ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig säker patientfokuserad

Läs mer

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Laparoscopisk radikalop prostatacancer istället för robotassisterad 611 Kirurgi I 1 Ingen vetenskapligt säkerställd nytta Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever 800 000 personer i Sverige med

Läs mer

Kvalitetsdata i cancervården

Kvalitetsdata i cancervården Kvalitetsdata i cancervården RCC Syd augusti 2015 Den andra kvalitetsrapporten från RCC Syd fokuserar på deltagande i multidisciplinära terapikonferenser (MDK) med jämförelse mellan olika diagnoser och

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Koloncancer. Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen

Regionens landsting i samverkan. Koloncancer. Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Koloncancer Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen Oktober 2014 Koloncancer Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen Regionalt

Läs mer

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015 Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Uppsala-Örebroregionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 212 från Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Uppsala-Örebroregionen November 213 Prostatacancer Regional kvalitetsrapport

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 212 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen November 213 Prostatacancer Regional kvalitetsrapport

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Uppsala-Örebroregionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 211 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Uppsala-Örebroregionen November 212 Prostatacancer Regional kvalitetsrapport

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2014 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2014-12-17

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsdelegationens programarbete NR 12-2008. Cancersjukdomar, Bröst- och Prostatacancer - vanliga sjukdomar

Hälso- och sjukvårdsdelegationens programarbete NR 12-2008. Cancersjukdomar, Bröst- och Prostatacancer - vanliga sjukdomar Hälso- och sjukvårdsdelegationens programarbete NR 12-2008 Cancersjukdomar, Bröst- och Prostatacancer - vanliga sjukdomar Förord Detta programarbete handlar om två av de vanligaste tumörsjukdomarna, bröst-

Läs mer