Sida 1 av 86. Bildnings- och omsorgsnämnden Tid: kl. 16:00 Plats: Tingshuset

Transkript

1 ÄRENDELISTA/KALLELSE Bildnings- och omsorgsnämnden Sida 1 av 86 Tid: kl. 16:00 Plats: Tingshuset Ordförande Ulf Rapp (S) Ledamöter Barbro Orrestrand (S) Jan Köster (S) Bente Johansson (M), vice ordförande Eva Sellgren (M) Fredrik Olofsson (C) Joachim Stanicki (SD) Ersättare Helena Thelin (S) Rune Kennborn (M) Daniel Persson (SD) Rose-Marie Grune (MP) Margit Jonsson (V) Krister Schwartz (KD) Susanne Schultz (L) Övriga Annelie Fischer, bildnings- och omsorgschef Eva Westlund, utvecklingsledare Lisa Eng, enhetschef IFO Nina Glebe, utvecklingsledare/sas

2 ÄRENDELISTA/KALLELSE Bildnings- och omsorgsnämnden Sida 2 av Protokollets justering Förslag på justering - tisdagen den 28 juni klockan 9.00 Ulf Rapp (S) och Joachim Stanicki (SD) med Bente Johansson (M) som ersättare 2. Information: FSG presenterar sin organisation Fackliga representanter 16:00 3. Information: ÄBIC - äldres behov i centrum Nina Glebe, utvecklingsledare/sas 16:30 4. Revidering av riktlinjer för handläggning av bistånd till äldre BON2015/192 Lisa Eng, enhetschef IFO 5. Information: Resultat grundskolan Eva Westlund, utvecklingsledare 6. Revidering av riktlinjer och handlingsplan för måltid- och kostbehandling BON2016/ Medborgarförslag gällande mindre barngrupper i förskolan/skolan och fritids BON2016/119 Eva Westlund, utvecklingsledare 8. Upphandling av arbetskläder inom kök, städ, vård och profilkläder BON2016/192

3 ÄRENDELISTA/KALLELSE Bildnings- och omsorgsnämnden Sida 3 av Upphandling av HVB ensamkommande barn samt stödboende år BON2016/ Förvaltningen informerar 11. Ledamöter informerar 12. Redovisning av delegationsbeslut 13. Anmälningsärenden

4 ÄRENDELISTA/KALLELSE Sida 4 av Revidering av riktlinjer för handläggning av bistånd till äldre BON2015/192

5 TJÄNSTESKRIVELSE (2) Sida 5 av 86 Bildnings- och omsorgsförvaltningen Lisa Eng Enhetschef lisa.eng@bollebygd.se Dnr :BON2015/192-6 Riktlinjer bistånd till äldre Förslag till beslut Bildnings- och omsorgsnämnden beslutar att; anta föreliggande förslag till revidering av riktlinjer - handläggning av bistånd till äldre samt att de ersätter tidigare beslutade riktlinjer BON Ärendet Bildnings- och omsorgsnämnden har riktlinjer för handläggning av bistånd till äldre. Riktlinjerna är beslutade och ska revideras årligen. För att öka användarvänligheten disposition och strukturen på riktlinjerna omarbetats i aktuell revidering. Riktlinjerna föreslås ha en del som gäller handläggningsrutiner och ett allmänt stöd i biståndsbedömningen och en del som beskriver olika insatser samt riktlinjer för omfattning och när de kan beviljas. Därefter kommer ett avsnitt med schablontider att utgå ifrån i beslut om hemtjänst. Text har tagits bort som upprepas eller som är överflödig. Text har flyttats för att samlas under sammanhängande rubriker, exempelvis om särskilt boende och trygghetslarm. Det har även gjorts en översyn av innehåll. De största förändringarna listas nedan: Rubriken för riktlinjerna har ändrats från Riktlinjer- myndighetsutövning vid handläggning av äldreomsorg till Riktlinjer - handläggning av bistånd till äldre. Rubriken liknar nu övriga riktlinjer i inom verksamhetsområdet och det är tydligt vad innehållet är. Vissa förberedelser har gjorts inför implementeringen av arbetssättet Äldres behov i centrum, ÄBIC. Avsnittet om handläggning har strukturerats enligt ÄBIC handläggningsprocess. Ett arbete har påbörjats med att strukturera befintliga insatser enligt ICF och KSI inför implementeringen, det är synligt i avsnittet med schablontider. Ordet anhörigbidrag om ekonomiskt stöd som kan beviljas den som vårdas av en närstående i hemmet har bytts ut mot närståendestöd eftersom det är ordet som används i verksamhetssystemet. I de reviderade riktlinjerna föreslås närståendestödet inte sänkas i de fall den enskilde beviljas växelvård. Insatsen dagverksamhet föreslås vara biståndsbedömd endast för personer med demens. Övriga kan själva besöka dagverksamheten utan biståndsbeslut inför förändring till att dagverksamheten riktar sig till dementa och övriga har tillgång till en träffpunkt. Insatsen lättstädning har bytt namn till hygienstäd. I insatsen har uppsnyggning av kök och andra rum Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

6 TJÄNSTESKRIVELSE (2) Sida 6 av 86 tagits bort eftersom kök normalt rengörs i samband med matlagning. För att uppnå en skälig levnadsnivå bedöms andra rum rymmas inom insatsen städ som utförs var tredje vecka eller oftare vid särskilda behov. Under insatsen ärenden har fler möjliga moment lagts till som tidigare låg som egen insats, exempelvis ta ut sopor. Detta förenklar handläggningen, men får ingen konsekvens för den enskilde. Insatsen matdistribution föreslås få förändrad riktlinje, behovet bör finnas minst två dagar/vecka istället för tre. En ändring för att följa praxis. Beslutsunderlag - Riktlinjer bistånd till äldre, Bildnings- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse - Förslag till revidering av riktlinjer- handläggning av bistånd till äldre - Tidigare riktlinjer Myndighetsutövning vid handläggning av äldreomsorg Skickas till Bildnings- och omsorgsförvaltningen BOLLEBYGDS KOMMUN Bildnings- och omsorgsförvaltningen Annelie Fischer Förvaltningschef Lisa Eng Enhetschef Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

7 Sida 7 av 86 Styrdokument Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef Lisa Eng Fastställd: Bildnings och omsorgsnämnden Reviderad: Förslag till reviderade riktlinjer - handläggning av bistånd till äldre

8 Sida 8 av 86 Innehåll 1. Riktlinjernas syfte och tillämpning Vem får besluta om vad? Socialtjänstens uppdrag och handläggning Uppdrag Handläggningsrutiner Hantera ansökan och inhämta information Bedöma behov och beslut om insats Genomförande och uppföljning Insatser Hemtjänst Omvårdnadsinsatser Serviceinsatser Övriga insatser Dagverksamhet Särskilt boende Stöd till anhöriga Korttidsplats Trygghetslarm Schablontider Personlig Vård Hemliv Förflyttning Stöd/Stöttning...14

9 Sida 9 av Riktlinjernas syfte och tillämpning Riktlinjerna ska ge stöd och vägledning för handläggning av ekonomiskt bistånd inom Bildningsoch omsorgsnämnden i Bollebygds kommun. Syftet är att säkerställa att alla personer som ansöker om insatser inom äldreomsorgen får en rättssäker handläggning. I riktlinjerna anges Bollebygds kommuns ambitionsnivå. Riktlinjerna är vägledande och skall tillämpas med beaktande av förutsättningar i den aktuella situationen. En individuell bedömning ska göras i varje enskilt fall. Dokumentet gäller för tjänstemän som beslutar om insatser inom äldreomsorg. Vid beslutsfattande ska en individuell prövning alltid göras och avsteg från riktlinjerna ska motiveras. Det ska framgå vad i individens situation som gör att ett eventuellt avsteg från riktlinjerna ska göras. Riktlinjerna bygger i första hand på socialtjänstlagen (2001:453), SoL, lagens förarbeten och rättspraxis. Vägledande är också Socialstyrelsens föreskrifter om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre (SOSFS 2012:3). 1.1 Vem får besluta om vad? Biståndshandläggare får fatta beslut om att bevilja och avslå ansökan om insatser enligt riktlinjerna om inget annat framgår av delegationsordningen. 2. Socialtjänstens uppdrag och handläggning 2.1 Uppdrag Socialtjänstlagen är en målinriktad ramlag som ger kommunen stor frihet att utforma verksamheten med utgångspunkt från lokala förutsättningar och behov. I lagen anges målen för verksamheten och vilka resultat som ska åstadkommas men i regel inte hur detta ska uppnås. I 5 kap. 4 SoL står att Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Äldreomsorgen i Bollebygd inriktas på ett värdigt liv med upplevelse av välbefinnande. Våra brukare ges möjlighet att leva ett självständigt liv i den egna valda miljön. Vår verksamhet skall vara till nytta för de människor som har rätt till våra insatser. Ledorden i vår verksamhet är trygghet, respekt, integritet, flexibilitet samt förtroendefulla möten. Vissa begrepp och principer som ska vara vägledande för individuellt inriktade insatser framgår i lagstiftningen. Verksamheten ska bland annat präglas av en helhetssyn som beaktar individens totala situation och omgivning. Frivillighet och självbestämmande ska vara vägledande vid handläggning av ett enskilt ärende, och vid utförandet av insatsen. Det innebär att det är den enskilde själv som bestämmer om han eller hon ska ta emot erbjudande om en viss social tjänst. Till socialtjänstens uppgifter hör dock att på olika sätt försöka motivera den enskilde att ta emot hjälp eller en insats. Insatserna ska anpassas till den enskildes aktuella förutsättningar och behov. Det är även väsentligt att, ur ett helhetsperspektiv, beakta ekonomisk hushållning för kommunen.

10 Sida 10 av 86 Socialtjänsten får dock aldrig ta över ansvaret från den enskilde utan arbetet skall inriktas på att den enskilde i möjligaste mån behåller ansvaret eller tar tillbaka ansvaret för den egna situationen. Insatserna syftar till att stärka den enskildes förmåga till ett självständigt liv. Socialtjänsten har även en informationsskyldighet. Utredaren ska informera om utbudet av övriga relevanta samhällstjänster såsom mötesplatser/träffpunkter, dagverksamheter, anhörigstöd, fixartjänster, frivilligorganisationer och hushållsnära tjänster. Informationsskyldigheten gäller även till personer som har behov av insatser men inte är motiverade att ta emot stöd. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Det innebär inte bara en nivåbestämning utan ger också uttryck för vilken form av insats, vård och stödformer som kan komma i fråga. Den generella nivån av skälig levnadsnivå förändras kontinuerligt och så även rättspraxis, det vill säga domar, föreskrifter och allmänna råd. 2.2 Handläggningsrutiner Hantera ansökan och inhämta information Enligt 11 kap. 1 socialtjänstlagen ska socialnämnden utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan el. på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Vanligtvis kontaktas biståndshandläggare per telefon av den enskilde eller en anhörig och denne uttrycker ett behov. När detta sker upprättas en aktualisering, med informationen som inkommit och samtalstid bokas på relevant plats, i hemmet eller på kontoret eller där personen annars vistas, för att få en specificerad ansökan från den enskilde och inhämta information till utredningen. I annat fall kommer en kallelse till vårdplanering från sjukvården. Då bokas snarast en tid för detta. Det är enbart den enskilde eller en legal företrädare som kan ansöka om insatser. Inför handläggning av ett ärende ska det klargöras vilken kommun som är bosättningskommun. Med bosättningskommun avses den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt eller annan kommun om den enskilde har starkast anknytning till den kommunen. Vägledning kan fås från folkbokföringsbestämmelserna, men de ska inte alltid vara avgörande. Det är bosättningskommunen som ansvarar för stöd och hjälpinsatser för enskilda, oavsett om han eller hon tillfälligt eller under en längre tid vistas i en annan kommun. Det kan exempelvis gälla vid semestrar när man vistas i sin sommarstuga under olika perioder av året. Vistelsekommunen är skyldig att på begäran av bosättningskommunen bistå med utredning och verkställighet i vissa fall. Detta gäller, när äldre personer, personer med funktionsnedsättning eller personer med allvarlig sjukdom har behov av insatser för att vistas en kortare tid - högst sex månader - i en annan kommun. Bosättningskommunen ersätter vistelsekommunen för hjälp med verkställighet enligt den överenskommelse som finns inom Västra Götalandsregionen. Om bosättningskommunen är klarlagd är vistelsekommunens ansvarig för stöd- och hjälpinsatser begränsad till akuta situationer. Om det inte finns eller är oklart vilken kommun som är bosättningskommun ansvarar vistelsekommunen för stöd och hjälp till den enskilde. Vistelsekommunen behåller ansvaret för stöd och hjälp till dess att det är klarlagt vilken kommun som är bosättningskommun.

11 Sida 11 av 86 En kommun som ansvarar för en placering i annan kommun har ett sammanhållet ansvar för alla insatser som den enskilde kan behöva i vistelsekommunen. En person som önskar flytta till en annan kommun men till följd av ålderdom, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig där utan att inflyttningskommunen bistår med behövliga insatser, får hos inflyttningskommunen, enligt 2 a kap 8 socialtjänstlagen, ansöka om sådana insatser. De insatser man har rätt att ansöka om är särskilt boende och hemtjänst. En sådan ansökan skall behandlas som om den enskilde var bosatt i inflyttningskommunen. Det förhållandet att den sökandens behov är tillgodosedda i hemkommunen får inte beaktas vid bedömningen av ansökan. På begäran av inflyttningskommunen är hemkommunen skyldig att bistå med den utredning som kan behövas för bedömningen av ansökan. En prövning ska först göras om personen tillhör dem med rätt att söka bistånd i en annan kommun. Om den enskilde tillhör gruppen görs en sedvanlig biståndsbedömning i enlighet med kommunens riktlinjer. Om den enskilde inte uppfyller kriterierna görs ett avslag där motiveringen framgår. När en ansökan har inkommit och det har konstaterats att Bollebygds kommun är bosättnings-, vistelse eller inflyttningskommun startas en utredning enligt 11 kap. 1 socialtjänstlagen. En utredningsmall finns i verksamhetssystemet och är vägledande i vad som utreds. Utredningen är en beskrivning av den enskildes behov och den livssituation som påverkar möjligheten att få dem tillgodosedda. Vid implementering av Äldres behov i centrum, ÄBIC, kommer utredningen att bygga på de 11 livsområden enligt ICF som rubriker att titta på behov utifrån. En utgångspunkt i all utredning inom socialtjänstens arbete är att utreda det som behövs för att komma fram till ett beslut, men inte mer. Respekt för individens integritet är ett ledord i utredningen Bedöma behov och beslut om insats Beslut om hemtjänst och övriga insatser beviljas som bistånd enligt 4 kap. 1 eller 4kap. 2 socialtjänstlagen. I lagen framgår att Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. SoL. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Utredningen ska visa om det finns ett faktiskt behov av insats. Behovsbedömning är sedan den process som föregår och leder till ett beslut om bistånd. Behovsbedömningsprocessen ska fokusera på individens behov och inte på socialtjänstens befintliga utbud av insatser. Utredningarna ska präglas av ett förhållningssätt som stödjer den enskilde att få ett liv med meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. För att höja eller bibehålla funktionsnivån ska ett salutogent synsätt genomsyra utredningarna med fokus på det som fungerar. I behovsbedömningen dokumenteras om det föreligger ett behov och hur behovet ser ut, om den enskilde själv kan tillgodose behovet eller om det kan tillgodoses på annat sätt. Det görs också en prövning om insatsen behövs för att den enskilde ska uppnå en skälig levnadsnivå. Kan behovet tillgodoses på annat sätt? Enligt äktenskapsbalken har makar ett gemensamt ansvar för hem och barn och ska i samråd verka för familjens bästa. Det innebär att hemmets skötsel som att städa, handla, laga mat och liknande uppgifter är makarnas gemensamma ansvar. Finns flera personer i hushållet ska samtligas förmåga att kunna utföra hushållsgemensamma insatser

12 Sida 12 av 86 bedömas i utredningen. Finns flera personer i hushållet och ingen kan utföra insatserna ska samtliga personer ansöka om bistånd och utredas och beslut tas för var och en. Finns barn och ungdomar i hushållet tas även hänsyn till detta, dvs. vad man till exempel kan kräva av en 15 åring att själv utföra av dessa sysslor. Vid bedömning av rätt till sådana insatser som nämnden får avgiftsbelägga med stöd av 8 kap. SoL, exempelvis hemtjänst och särskilt boende, ska den enskildes ekonomiska förhållanden inte beaktas. Insatsen beviljas i enlighet med de behov som framkommit i utredningen och det beslut som fattats. Vid val av insats utgår vi från att biståndet ska tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå Syfte och mål med insatsen ska tydligt framgå av biståndsbeslutet. Insatser som beviljas ska utformas så att de kompenserar den enskilde för de behov han/hon inte själv eller på annat sätt klarar att tillgodose. Besluten ska vara tidsbestämda till den tid behovet bedöms kvarstå, dock längst sex månader. Undantaget är beslut om särskilt boende som kan fattas utan tidsbegränsning. Beslut om att bevilja eller avslå ansökan meddelas den enskilde tillsamman med ett beslutsmeddelande där det framgår på vilka grunder ansökan har beviljats eller avslagits. Med ett avslagsbeslut bifogas en besvärshänvisning där det framgår hur det går till att överklaga ett beslut. Utredning ska ske skyndsamt, riktmärke för utredningstider är två veckor efter ansökan om service- eller omsorgsinsatser eller åtta veckor efter ansökan om särskilt boende. Från beslutsbilden skickas en beställning om genomförande i verksamhetssystemet till den enhetschef som är ansvarig för den beslutade insatsen. Beslutet innehåller tid som är relevant för uppdraget. Schablon för tid och omfattning framgår av riktlinjerna och avsteg från dessa motiveras i beslutet Genomförande och uppföljning Biståndsbeslutet ligger till grund för den genomförandeplan som utföraren sedan upprättar tillsammans med den enskilde. Syftet med genomförandeplanen är att skapa balans mellan vad som bedöms erforderligt ur omvårdnadssynpunkt och den enskildes inflytande och delaktighet över insatsernas utformning. Utgångspunkten måste alltid vara den enskildes vilja. I Bollebygd vill vi ha brukarinflytande och använder oss av ramtid. Det innebär att den enskilde, efter biståndsbedömning, får beslut om insatser översatt i tid, timmar och minuter, så kallad ramtid. Inom tidsramen har den enskilde stort inflytande över insatsen, hur stödet ges samt vid vilken tidpunkt detta ska ske. Utföraren har också krav på sig att iaktta en hög grad av flexibilitet så att den enskilde med kort varsel kan byta insatser. Tidsramen kan dock inte förändras utan nytt biståndsbeslut. Utföraren får i utredningen viss information om den enskildes eventuella tidigare arbetsliv, särskilda intressen, behov och önskemål om att delta i samhällslivet och kan där det är möjligt anpassa bemötande och utförande av insatsen individuellt. Brukarinflytande gäller enbart den typ av service och omvårdnad som ingår i riktlinjerna. Beslut om insatser för dagliga behov avseende personlig omvårdnad kan inte omfördelas till färre dagar med bibehållet antal timmar per vecka. Insatsen följs upp om indikationer finns att behovet har förändrats och senast i samband med att beslutet går ut.

13 Sida 13 av Insatser 3.1 Hemtjänst Nämndens intentioner är att möjliggöra för människor att bo kvar i ordinärt boende så länge den enskilde känner sig trygg med den vård och omsorg som ges. För att möjliggöra kvarboende utifrån den enskildes vilja kan hemtjänst och andra insatser beviljas. Hemtjänst innebär bistånd i form av serviceinsatser och omvårdnadsinsatser i den enskildes bostad. Bistånd kan beviljas både äldre personer och den som är under 65. Serviceinsatser beviljas till personer som på grund av funktionsnedsättning eller ålderssvaghet inte kan sköta hemmet själva och inte heller kan få hjälp på annat sätt. Serviceuppgifter beviljas normalt inte om den sökande är gift eller sambo med någon som klarar att sköta serviceuppgifterna. Undantag kan göras om en person vårdas av någon närstående, då kan uppgifter av servicekaraktär beviljas som en avlastning för den som vårdar. Insatser som exempelvis städning, tvätt och disk efter vuxna barn eller andra anhöriga ingår inte. Trädgårdsarbete, städning av källare/vind, storstädning eller avfrostning av frys och andra omfattande moment ingår inte heller. Omvårdnadsinsatser är de som behövs för att tillgodose fysiska, psykiska, sociala eller existentiella behov. Detta kan innebära hjälp med eller stöd för att kunna äta och dricka, klä sig och förflytta sig, sköta sin hygien eller andra insatser för att den enskilde ska känna sig trygg och känna välbefinnande i det egna hemmet. Biståndet ska utformas så att den enskilde genom stöd i vardagen ska kunna bibehålla sin självständighet och delaktighet i så stor omfattning som möjligt. Nedan följer de vanligaste insatserna och dess omfattning. Beslut om insatser följer med en beskrivning av behovet som bifogas i fritext till utföraren. Det ska till utföraren framgå om hjälp vid samtliga moment behövs eller om den enskilde klarar av delar själv, det vill säga i vilken grad insatsen ska vara stödjande eller kompenserande Omvårdnadsinsatser På/Avklädning I insatsen ingår, om inget annat anges i beslutet, påklädning och byte av eventuella inkontinensskydd, avklädning och byte av eventuella inkontinensskydd. Dusch Hjälp att duscha beviljas normalt en till två gånger/vecka. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen dusch ingå avklädning, duschning, hårtvätt, påklädning, kamning, rakning, hjälp med förflyttning till och från badrummet, städning av badrummet efter dusch. Hjälp med hygien I insatsen ingår övre hygien, nedre hygien, byte av eventuella inkontinensskydd, munhygien i form av tandborstning eller rengöring av eventuell tandprotes, klippning av naglar, kamning, rakning, på- och avklädning, ta fram rena kläder. Toalettbesök. I insatsen ingår förflyttning till och från toalett, hjälp med kläder i samband med toalettbesöket, hjälp med hygien i samband med toalettbesöket, hjälp med byte av eventuella inkontinensskydd.

14 Sida 14 av 86 Ledsagning innebär stöd att uträtta ärende, ta sig till och från aktiviteter som exempelvis träffpunkt eller dagverksamhet, eller besök inom hälso- och sjukvård. Hjälp vid måltid Kan innebära hjälp att äta vid alla måltider, hjälp att inta dryck, hjälp att finfördela maten samt att vid behov få hjälp med förflyttning till och från matbordet. Det kan också innebära tillsyn vid måltid. Då ingår att personal försäkrar sig om att brukaren får i sig mat och dryck vid alla måltider. Förflyttning Hjälp med förflyttning innebär hjälp med förflyttning till och från olika ställen i bostaden utifrån behov, exempelvis efter måltid eller toalettbesök. Uppstigning, hjälp att komma upp från sängen eller läggning, hjälp att komma i sängen. Vid varaktig funktionsnedsättning kan dubbelbemanning beviljas. Det ska framgå till utföraren vid vilka tillfällen behovet uppstår. Tillsyn Tillsynsbesök kan beviljas för att öka tryggheten för den enskilde, i syfte att hen ska kunna bo kvar i sin ordinära bostad. I insatsen ingår besök i brukarens bostad, hjälp med toalettbesök, hjälp med att dricka, annan hjälp av akut karaktär som är nödvändig. I beslutet ska frekvensen framgå. Behov och önskemål vid varje enskilt tillsynstillfälle styr vad som utförs. Ringtillsyn Trygghetsringning kan beviljas för att öka tryggheten för den enskilde i syfte att denne ska kunna bo kvar i sitt ordinära boende. I insatsen igång att ringa till brukaren och höra hur hen mår, normalt en gång/dag samt att vidta adekvata åtgärder och brukaren har behov av hjälp. Nattillsyn Personer som har ett omfattande hjälpbehov och som inte kan sköta sin personliga omvårdnad samt som har behov av kontinuerlig natthjälp, kortare eller längre period, kan beviljas bistånd till nattillsyn. I insatsen ingår byte av inkontinensskydd vid behov, toalettbesök vid behov, egenvård vid behov och hjälp med dryck vid behov. I beslutet ska anges hur många gånger/natt den enskilde behöver hjälp Serviceinsatser Städning I insatsen ingår vid varje tillfälle dammsugning av golven, damning, rentorkning av golv, städning av badrum (rengöring av badkar och rengöring av kakel runt badkar, dusch, tvättstället, toalettstol samt torkning av spegel, handtag och golv) rentorkning delar av dörrkarmar, dörrar och köksluckor vid behov. En gång per år städas hela dörrkarmar, dörrar och köksluckor samt städning bakom spisen. I begreppet skälig levnadsnivå har här bedömts ingå att en ensamstående person får högst 2 rum och kök städade per tillfälle var tredje vecka. Motsvarande för makar/sammanboende är 3 rum och kök under förutsättning att de har separata sovrum. Vid städning av minderåriga barns rum hos familjer ska hänsyn tas till barnens ålder och mognad.

15 Sida 15 av 86 Hänsyn tas till individuella behov, vilket kan innebära att fler rum måste städas eller att städning ska ske oftare än var tredje vecka eller att rengöra kyl, frys eller spis. Detta ingår normalt inte i insatsen och kan beviljas med extra tid. Detta bör utnyttjas restriktivt, men kan vara aktuellt exempelvis hos astmatiker, allergiker eller barnfamiljer för att upprätthålla god hygien eller för att undvika sanitär olägenhet. Hygienstäd För personer med stora omvårdnads behov och som har daglig hjälp kan viss enkel underhållsstädning mellan ordinarie städtillfällen beviljas. Hygienstäd innebär att se till att det är rent i bostaden mellan ordinarie städningar I insatsen ingår rengöring av toalettstol och tvättstället samt torkning av toalettgolv. Normalt beviljas insatsen en gång mellan ordinarie städningar och är mindre omfattande än ordinarie städning. Tvätt Hjälp med tvätt innefattar tvätt i tvättmaskin av den enskildes kläder, sängkläder, sänglinne och handdukar. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen tvätt ingå: samla ihop tvätt, tvätta i tvättmaskin i tvättstuga eller i den enskildes bostad, torkning i torktumlare eller torkskåp alternativt hängning av tvätt i den enskildes bostad där annan torkmöjlighet saknas, vikning av tvätt, vid behov plocka upp tvätten i skåp. Strykning av enstaka plagg, tex skjorta, blus eller klänning. Mangling eller strykning av sängkläder, handdukar eller anhörigas kläder ingår inte. Tvätt beviljas normalt en gång/varannan vecka. Matdistribution Personer som på grund av funktionsnedsättning eller ålderssvaghet inte själv kan tillreda sin måltid eller kan få hjälp på annat sätt kan beviljas bistånd till matdistribution. I insatsen ingår distribution av matsedel och beställning av matlåda, distribution av färdiglagad mat enligt gällande riktlinjer för hantering av matlåda. Kylkedjan får inte brytas och matlådan ska alltid lämnas till brukaren personligen i dennes bostad och i förekommande fall i brukarens kylskåp. Matdistribution beviljas normalt en gång/dag. Riktlinje är att behovet ska bedömas finnas minst två gånger/vecka. Inköp I insatsen ingår att hämta inköpslista, vid behov planera inköpslista i samråd med den enskilde, inköp, lämna inköp till den enskilde samt vid behov plocka upp varorna i skåp. Inköp av dagligvaror beviljas normalt en gång/vecka. Promenad i samband med inköp kan beviljas om avståndet till affären är rimligt. Ärenden I insatsen ingår apoteksärenden och post- eller bankärenden, stöd att ta viktiga kontakter såsom boka tid hos frisör och fotvård eller ta kontakt med närstående eller god man. Övriga ärenden kan vara att ta ut sopor eller ta in post. Hjälp att posta räkningar eller hjälp att boka tider ska normalt ombesörjas av god man eller anhörig.

16 Sida 16 av 86 Ledsagning Ledsagning innebär att den enskilde får en ledsagare/följeslagare till planerade besök hos exempelvis fotvården, frisören eller sjukvården. I insatsen ingår hjälp med påklädning av ytterkläder och skor vid behov, ledsagning till och från besöket som beslutats om, hjälp med avklädning av ytterkläder vid hemkomst, samt vid behov omvårdnadsuppgifter i samband med besöket. Ledsagning till sjukvård bör i möjligaste mån ombesörjas av anhörig/närstående, god man och med regionens sjukresor. Ledsagning i akuta situationer ingår inte. Promenad Promenad beviljas i syfte att komma ut, få viss social samvaro och öka välbefinnandet. Insatsen kan även beviljas i samband med annan insats, exempelvis inköp, om avståndet är rimligt. Stöd/stöttning Stöd/stöttning är ett samlingsnamn för ett flertal moment som den enskilde kan ha behov av att få stöd i. Exempel är följande: diska, iordningställande av mat, bädda, renbäddning, stödstrumpor, ögondroppar. Insatsen beviljas med tid relevant för uppdraget och med en tydlig beskrivning till utföraren om vad som ska ingå och vad den enskilde själv klarar av att göra. Diskning beviljas normalt en gång/dag och innebär hjälp med att plocka i och ur diskmaskin. Den enskilde bör ha en diskmaskin i hemmet. I undantagsfall beviljas individuellt bistånd för handdiskning. Om den enskilde har hjälp med iordningsställande av mat sker diskning vid nästa matförberedelsetillfälle. I insatsen ingår avdukning och diskning i diskmaskin om inte särskilda skäl för handdiskning föreligger. Iordningställande av mat innebär tillredning av enklare mat i hemmet, exempelvis att steka/koka ägg eller koka gröt. Insatsen beviljas normalt inte, i undantagsfall beviljas insatsen personer som har dagligt omvårdnadsbehov. Det ska till utföraren framgå frekvens och om hjälp vid samtliga moment behövs eller om den enskilde klarar av delar själv. I insatsen ingår: *förberedelse av frukost, framdukning, diskning av matförberedelseredskap, *förberedelse av lunch som till exempel uppvärmning av färdiglagad mat eller i undantagsfall enklare matlagning, diskning av matförberedelseredskap. * förberedelse av middag som till exempel uppvärmning av färdiglagad mat eller i undantagsfall enklare matlagning, framdukning vid behov, diskning av matförberedelseredskap. * förberedelse av mellanmål, vid behov framdukning och diskning av matförberedelseredskap. Bäddning av säng beviljas normalt en gång/dag och i samband med utförandet av andra insatser i hemmet. Renbäddning av säng innebär byte av lakan och örngott med regelbundenhet ungefär var 14e dag. Skötsel av djur Skötsel av husdjur beviljas normalt inte. Detta bör ombesörjas av anhörig/ närstående, god man eller genom köp av tjänsten från privata marknaden som t.ex. pensionat/dagvård för husdjur. I de fall den enskilde som har hemtjänst av någon anledning inte självständigt kan sköta redan

17 Sida 17 av 86 befintligt husdjur kan stöd ges under begränsad tid under avvaktan på annan lösning. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning vara delaktig i skötseln av sitt husdjur. 3.2 Övriga insatser Dagverksamhet Dagverksamhet syftar till att ge personer med demensdiagnos som är i behov av socialt stöd möjlighet till meningsfull sysselsättning och gemenskap. För den enskilde ska dagverksamheten syfta till att öka möjligheterna att bo kvar i det egna hemmet, ge en meningsfull sysselsättning, erbjuda social samvaro, stärka självkänslan, bevara och förbättra funktioner, ge möjlighet till fysisk aktivitet och ge möjlighet till begriplighet och en känsla av sammanhang. För den som inte har en demensdiagnos finns möjlighet att delta i dagverksamheten utan biståndsbeslut, alternativt hänvisas till andra aktiviteter eller träffpunkter för att få tillgång socialt stöd, meningsfull sysselsättning och gemenskap Särskilt boende När behov av tillsyn eller kraven på trygghet och säkerhet inte längre kan tillgodoses i ordinärt boende finns det möjlighet att ansöka om särskilt boende. Kommunen är enligt 5 kap 5 socialtjänstlagen skyldig att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt stöd. Ett särskilt boende kännetecknas främst av att: Det är utformat och utrustat så att den enskilde kan fortsätta leva ett så självständigt liv som möjligt. De insatser som den enskilde behöver kan ges dygnet runt. Tillgänglig personal finns som kan bedöma när social och/eller medicinsk vård krävs, samt kan svara för att sådan ges God service och omvårdnad erbjuds med utgångspunkt från den enskildes behov, självbestämmande, integritet, trygghet och livskvalitet. Grund för att bevilja ett särskilt boende är att den enskilde har ett omfattande behov av service och omvårdnadsinsatser som inte är tillfälliga samt behöver tillsyn och andra insatser under stor del av dygnet. Den enskilde ska också uppleva stor otrygghet, ensamhet, osäkerhet eller oro i sitt boende. Hög ålder, över 90 år, ska också särskilt beaktas vid bedömningen om den enskilde också är i behov av daglig tillsyn, är otrygg, ensam, känner sig isolerad, inte kan leva ett aktivt liv eller inte kan ha inflytande över sin vardag. I de fall den enskilde har ett omfattande omvårdnads- och tillsynsbehov bör särskilt boende övervägas, liksom när omfattningen av insatserna motsvarar resurserna för heldygnsomsorg. En enskild som har behov av hemtjänst med mer än 120 timmar/månad ska få fördjupad information om möjligheten att ansöka om särskilt boende Enbart servicebehov, d v s hjälp med inköp, städning och övriga praktiska hemsysslor eller behov av att byta lägenhet motiverar inte ett bistånd till särskilt boende. Beslut om särskilt boende fattas enligt 4kap. 1 SoL utan specifikation om avdelning och utan tidsbegränsning. Personer som utretts och har en demensdiagnos har möjlighet att bo på en särskild avdelning. Ingen omprövning behöver ske om den enskilde behöver byta avdelning eller lägenhet. För den som har beviljats eller beviljas bistånd i form av särskilt boende ska det ingå i en skälig levnadsnivå att kunna sammanbo med make eller sambo. Att beviljas medboende gäller under förutsättning att paret varaktigt har sammanbott eller, om den ena parten redan bor i ett sådant

18 Sida 18 av 86 boende, att paret dessförinnan varaktigt har sammanbott. En förutsättning för makarnas fortsatta sammanboende är att de är överens om detta, införstådda med vad detta innebär och att boende i särskilt boende alltid är ett frivilligt val. I de fallen makar valt att bo tillsammans i särskilt boende och den biståndsberättigade flyttar ur boendet eller avlider, medför det att beslutet om särskilt boende avslutas och hyresavtalet sägs upp. Den medboende kan inte bo kvar utan eget bistånd. Medboende kan, i vanlig ordning ansöka om och beviljas särskilt boende för egen del om behov föreligger. Om båda makarna är i behov av särskilt boende föreligger rätt till parboende enligt bestämmelsen i 2 kap. 2 SoF. I sådana fall ska var och en av makarna för egen del ansöka om särskilt boende och, om de så önskar, även begära att de ska beredas plats på samma särskilda boende Stöd till anhöriga Enligt 5kap. 10 SoL anges att socialnämnden ska underlätta för dem som vårdar en närstående som är äldre eller långvarigt sjuk eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Närståendestöd, avlösning, dagverksamhet, tillfällig vistelse på korttidsplats eller kontinuerlig växelvis vård är exempel på insatser som kan avlasta en anhörig som vårdar en närstående i hemmet. Närstående är enligt lagen den som vårdas och anhörig är den som stödjer och vårdar den närstående. Utgångspunkten för biståndsbedömningen är den som vårdas och den anhöriges behov av avlastning i omvårdnadsarbetet. Det är den som vårdas som får beslut om insatsen. Närståendestöd. Om en närstående bistår med hjälp av personlig karaktär, som annars skulle ingå i hemtjänstens insatser och gör det minst 15 tim/v, kan en ekonomisk ersättning på kr/mån beviljas. Summan påverkas inte vid tillfälliga vistelser på sjukhus eller växelvis vård. Avlösning är ett tillfälligt övertagande av den anhöriges omsorg. Att personen som vårdar en närstående och den närstående bor tillsammans förutsätts. Avlösning av anhörig i hemmet upp till maximalt 12 timmar/ månad är avgiftsfri. Om avlösningen överstiger 12 timmar/månad är den överstigande delen avgiftsbelagd. Timmarna kan fördelas fritt över månaden Korttidsplats Insatsen från hemtjänsten kan göra det möjligt att bo kvar i ordinärt boende. Som ett komplement till hemtjänst kan korttidsplats beviljas för en begränsad tid. När den enskilde vistas inom akutsjukvården ska en vårdplanering genomföras för planering av återgång till ordinärt boende. I undantagsfall kan behov finnas av korttidsplats i direkt anslutning till akutsjukvården. I insatsen ingår en bäddplats utanför det egna boendet, avsedd för tillfällig vård och omsorg dygnet runt. Korttidsplats kan beviljas vid en eller flera nedan uppräknade behov eller situationer: - Behov av omfattande vård och omsorg under stor del av dygnet - behov av omfattande vård och omsorg dygnet runt och där en sammanboende anhörig har behov av avlastning - behov av rehabilitering t.ex. efter frakturer som en tillfällig lösning i avvaktan på att omfattande bostadsanpassning genomförs - om en tillfällig lösning vid en akut situation i väntan på permanent särskilt boende

19 Sida 19 av 86 - där alla andra insatser är uttömda och tryggheten ändå inte kan tillförsäkras i det egna hemmet Korttidsplats kan även beviljas personer med behov av rehabilitering som inte kan tillgodoses i det egna boendet. Rehabiliteringsbehov och rehabiliteringspotential bedöms av läkare. Kontinuerlig växelvis vård kan beviljas på korttidsplats upp till två veckor/månad Trygghetslarm I insatsen ingår installation av trygghetslarm, information om hur trygghetslarmet fungerar, kontroll av att trygghetslarmet fungerar, svara på larmanrop, vidta adekvata åtgärder enligt överenskommelse vid larmanropning. Trygghetslarm beviljas alla över 75 år. Under 75 år beviljas efter biståndsbedömning och ska möjliggöra för den enskilde att snabbt komma i kontakt med larmcentral och hemtjänstpersonal om den enskilde hamnar i nödsituation. Insatsen medför en trygghet för den enskilde genom att hjälp och stöd kan ges under tider och vid situationer som inte kan förutses eller schemaläggas.. En förutsättning är att personen har förmåga att hantera larmet. Trygghetslarmet kan i särskilda fall beviljas som stöd till anhörig/närstående För den som bor i servicehus ingår trygghetslarm i den särskilda boendeformen. 4. Schablontider 4.1 Personlig Vård På/Avklädning - 15 min/tillfälle På och avklädning Hjälp med hygien - 15 min/tillfälle Hjälp med hygien Toalettbesök - 10 min/tillfälle Toalettbesök, Tömma toalettspann, Byte av inkontinensskydd Dusch - 45 min/tillfälle Dusch 4.2 Hemliv Tvätt - 1,5 tim/tillfälle Tvätt, Hänga tvätt, Vika tvätt Matdistribution - 10 min/tillfälle Utkörning av färdiglagad mat Hjälp vid måltid - 20 min/tillfälle Hjälp vid måltid i form av matning eller stöttning

20 Sida 20 av 86 Städning - 1,15 min/tillfälle Städ av 2 rok och kök samt toalett Hygienstäd - 20 min/tillfälle Städning av toalett Ärenden - Tid relevant för uppdraget Sopor, Ta in post, Apoteksbesök, Post/Bankgiro, Inköp Inköp av varor 4.3 Förflyttning Förflyttning - 10 min/tillfälle Promenad - Tid relevant för uppdraget Ledsagning - Tid relevant för uppdraget Ledsagning till och från sjukhus, frisörbesök, fotvård, samt till inköp av dagligvaror 4.4 Stöd/Stöttning Tillsyn Tillsyn - 10 min/tillfälle Ringtillsyn - 5 min/tillfälle Nattillsyn - 10 min/tillfälle Stöd/Stöttning - Tid Relevant för uppdraget Diska, ordningställande av mat, bädda, renbäddning, stödstrumpor, ögondroppar, mm. Avlösning - Tid relevant för uppdraget Avlösning i hemmet

21 Styrdokument 1 (18) Fastställd: BON Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Eva Carlström Reviderad: Sida 21 av 86 Dnr : BON2015/192 Riktlinjer- myndighetsutövning vid handläggning av äldreomsorg Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

22 Sida 22 av 86 2 (18) Innehållsförteckning Riktlinjer- myndighetsutövning vid handläggning av äldreomsorg(64767)(65132)_tmp INLEDNING OCH STYRDOKUMENT ALLMÄNT OM ÄRENDEHANDLÄGGNING OCH BEHOVS-...6 BEDÖMNING ALLMÄNT OM UTFÖRANDE AV BISTÅND I ORDINÄRT BOENDE AVGIFTSBELAGT BISTÅND FÖR PERSONER SOM BOR I...8 ORDINÄRT BOENDE RIKTLINJER FÖR HJÄLP I HEMMET I DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE INSATSERNA FÖR ÄLDRE ANHÖRIGAVLASTNING ANHÖRIGBIDRAG TRYGGHETSLARM SCHABLONTIDER I HEMTJÄNST KORTTIDSPLATS SÄRSKILT BOENDE...16

23 Sida 23 av 86 3 (18) 1. INLEDNING OCH STYRDOKUMENT Inledning Handläggning av bistånd ska ske enligt gällande lagstiftning, rättspraxis, socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, samt utifrån socialnämndens riktlinjer, avtal, överenskommelser och rutiner för verksamheten. Detta dokument innehåller bildnings- och omsorgsnämndens (BON) riktlinjer för myndighetsutövning vid utredning av biståndsbehov inom äldreomsorgen. Exempel på lagar som styr verksamheten Socialtjänstlagen (SoL) Förvaltningslagen (FL) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lag om riksfärdtjänst Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) Personuppgiftslagen (PUL) Exempel på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd som styr verksamheten Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL (SOSFS 2006:5) Socialstyrelsens handbok 2010 Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet i verksamhet (SOSFS 2011:9) Socialstyrelsens föreskrifter om anmälan av allvarliga missförhållanden i kommunala verksamheter (SOSFS 2011:5) Socialstyrelsens föreskrifter om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre SOSFS:3(S) Socialstyrelsens föreskrifter om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilt boende (SOSFS 2012:12) Socialstyrelsens bedömningsinstrument, BAS 2. ALLMÄNT OM BISTÅND ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN Socialtjänstlagen är en målinriktad ramlag som ger kommunen stor frihet att utforma verksamheten med utgångspunkt från lokala förutsättningar och behov. I lagen anges målen för verksamheten och vilka resultat som ska åstadkommas men i regel inte hur detta ska uppnås. Äldreomsorgens värdegrund Äldreomsorgen i Bollebygd inriktas på ett värdigt liv med upplevelse av välbefinnande. Våra brukare ges möjlighet att leva ett självständigt liv i den egna valda miljön. Vår verksamhet skall vara till nytta för de människor som har rätt till våra insatser. Ledorden i vår verksamhet är trygghet, respekt, integritet, flexibilitet samt förtroendefulla möten. Vissa begrepp och principer som ska vara vägledande för individuellt inriktade insatser framgår i lagstiftningen. Verksamheten ska bland annat präglas av en helhetssyn som beaktar individens totala situation och omgivning. Frivillighet och självbestämmande ska vara vägledande vid handläggning av ett enskilt ärende, och vid utförandet av insatsen. Det innebär att det är den enskilde själv som bestämmer om han eller hon ska ta emot erbjudande om en viss social tjänst. Till socialtjänstens uppgifter hör dock att på olika sätt försöka motivera den enskilde att ta emot hjälp eller en insats. Insatserna ska anpassas till den enskildes aktuella förutsättningar och behov. Det är även väsentligt att, ur ett helhetsperspektiv, beakta ekonomisk hushållning för kommunen.

24 Sida 24 av 86 4 (18) Den enskilde som på grund av fysiska, psykiska, sociala och/eller existentiella behov behöver hjälp och stöd i den dagliga livsföringen och som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har enligt socialtjänstlagens 4 kap 1 rätt till bistånd för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Insatserna ska präglas av ett rehabiliterande förhållningssätt i syfte att stärka den enskildes möjligheter till ett självständigt liv. Skälig levnadsnivå Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Det innebär inte bara en nivåbestämning utan ger också uttryck för vilken form av insats, vård och stödformer som kan komma i fråga. Den generella nivån av skälig levnadsnivå förändras kontinuerligt och så även rättspraxis, det vill säga domar, föreskrifter och allmänna råd. I begreppet skälig levnadsnivå ingår, för den som har beviljats eller beviljas särskilt boende för äldre, att kunna fortsätta sammanbo med sin make oavsett olika omsorgsbehov. I riktlinjerna anges Bollebygds kommuns ambitionsnivå. Riktlinjerna är vägledande och skall tillämpas med beaktande av förutsättningar i den aktuella situationen. En individuell bedömning ska göras i varje enskilt fall. Utredaren följer upp insatsen för att denne ska få fram ett underlag för bedömning om insatsen skall fortsätta, förändras eller avslutas. Det egna ansvaret Socialtjänsten får aldrig ta över ansvaret från den enskilde utan arbetet skall inriktas på att den enskilde i möjligaste mån behåller ansvaret eller tar tillbaka ansvaret för den egna situationen. Insatserna syftar till att stärka den enskildes förmåga till ett självständigt liv. Syfte med insatserna Syftet med rättighetsbestämmelserna är att garantera enskilda människor det stöd som de är i behov av i de fall detta inte kan tillgodoses av dem själva eller någon annan. Det är ett uttryck för människans eget ansvar att klara sin egen livsföring, men det är också ett uttryck för att samhället i vissa fall ska träda in med stöd när den enskilde har behov av det. Begreppet för sin livsföring sammanfattar en lång rad olika behov av stöd och hjälp, service och omsorg. Informationsskyldighet Utredaren ska informera om utbudet av övriga relevanta samhällstjänster såsom mötesplatser/träffpunkter, dagverksamheter, anhörigstöd, fixartjänster, frivilligorganisationer och hushållsnära tjänster. Informationsskyldigheten gäller även till personer som har behov av insatser men inte är motiverade att ta emot stöd.

25 Sida 25 av 86 5 (18) 3. ANSVARSFÖRDELNING MELLAN KOMMUNER Ansökan om bistånd inför flyttning till annan kommun Med bosättningskommun avses den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt eller annan kommun om den enskilde har starkast anknytning till den kommunen. Vägledning kan fås från folkbokföringsbestämmelserna, men de ska inte alltid vara avgörande. Det är bosättningskommunen som ansvarar för stöd och hjälpinsatser för enskilda, oavsett om han eller hon tillfälligt eller under en längre tid vistas i en annan kommun. Det kan exempelvis gälla vid semestrar när man vistas i sin sommarstuga under olika perioder av året. Vistelsekommunen är skyldig att på begäran av bosättnings-kommunen bistå med utredning och verkställighet i vissa fall. Detta gäller, när äldre personer, personer med funktions-nedsättning eller personer med allvarlig sjukdom har behov av insatser för att vistas en kortare tid - högst sex månader - i en annan kommun. Bosättningskommunen ersätter vistelse-kommunen för hjälp med verkställighet enligt den överenskommelse som finns inom Västra Götalandsregionen. Om bosättningskommunen är klarlagd är vistelsekommunens ansvarig för stöd- och hjälpinsatser begränsad till akuta situationer. Om det inte finns eller är oklart vilken kommun som är bosättningskommun ansvarar vistelsekommunen för stöd och hjälp till den enskilde. Vistelsekommunen behåller ansvaret för stöd och hjälp till dess att det är klarlagt vilken kommun som är bosättningskommun. En kommun som ansvarar för en placering i annan kommun har ett sammanhållet ansvar för alla insatser som den enskilde kan behöva i vistelsekommunen. En person som önskar flytta till en annan kommun men till följd av ålderdom, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig där utan att inflyttningskommunen bistår med behövliga insatser, får hos inflyttningskommunen, enligt 2 a kap 8 socialtjänstlagen, ansöka om sådana insatser. De insatser man har rätt att ansöka om är särskilt boende och hemtjänst. En sådan ansökan skall behandlas som om den enskilde var bosatt i inflyttningskommunen. Det förhållandet att den sökandens behov är tillgodosedda i hemkommunen får inte beaktas vid bedömningen av ansökan. På begäran av inflyttningskommunen är hemkommunen skyldig att bistå med den utredning som kan behövas för bedömningen av ansökan. En prövning ska först göras om personen tillhör dem med rätt att söka bistånd i en annan kommun. Om den enskilde tillhör gruppen görs en sedvanlig biståndsbedömning i enlighet med kommunens riktlinjer. Om den enskilde inte uppfyller kriterierna görs ett avslag där motiveringen framgår.

26 Sida 26 av 86 6 (18) 4. ALLMÄNT OM ÄRENDEHANDLÄGGNING OCH BEHOVS- BEDÖMNING Behovsbedömning är den process som föregår och leder till ett beslut om bistånd. Behovsbedömningsprocessen ska fokusera på individens behov och inte på socialtjänstens befintliga utbud av insatser. Utredningarna ska präglas av ett förhållningssätt som stödjer den enskilde att få ett liv med meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. För att höja eller bibehålla funktionsnivån ska ett rehabiliterande synsätt genomsyra utredningarna. Arbetet med att bedöma rätten till bistånd handlar i korthet om att söka svar på följande frågor: Föreligger det ett behov och hur ser behovet ut? Kan den enskilde själv tillgodose behovet eller kan behovet tillgodoses på annat sätt? Hur ska biståndet utformas för att tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå? En helhetsbedömning bör göras utifrån de sammantagna beviljade insatserna. Rutiner Rutin ska finnas för handläggning och dokumentation av individärenden och rutin för hur uppgifter ska lämnas mellan den som fattat beslut om insats och den som svarar för utförandet av beslutad insats. Rutin ska även finnas för uppföljning och utvärdering av beslutad insats. Ansökan Det är enbart den enskilde eller en legal företrädare som kan ansöka om insatser. Om ansökan inkommer till kommunen om att någon är i behov av stöd och hjälp är handläggaren skyldig att följa upp den. Kontakt tas med den det berör för att ta reda på om den enskilde vill ansöka om bistånd. Personen som ansöker om särskilt boende kan i samband med det också ansöka om möjlighet för medboende att flytta med. Den som redan bor i särskilt boende kan också ansöka om detta. Beslut Insatsen ska utgå från biståndshandläggarens beslut. Syfte och mål med insatsen ska tydligt framgå av biståndsbeslutet. Insatser som beviljas ska utformas så att de kompenserar den enskilde för de behov han/hon inte själv eller på annat sätt klarar att tillgodose. Genomförandeplan Biståndsbeslutet ligger till grund för den genomförandeplan som utföraren sedan upprättar tillsammans med den enskilde. Syftet med genomförandeplanen är att skapa balans mellan vad som bedöms erforderligt ur omvårdnadssynpunkt och den enskildes inflytande och delaktighet över insatsernas utformning. Utgångspunkten måste alltid vara den enskildes vilja. Brukarinflytande gäller enbart den typ av service och omvårdnad som ingår i riktlinjerna. God man och förvaltare God man är till för personer som på grund av sitt hälsotillstånd behöver stöd och hjälp med att ta hand om sin ekonomi eller hjälp med rättsliga frågor. En god man kan utses att företräda en viss person som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande, behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person utan att dennes rättshandlingsförmåga begränsas. Detta innebär att en god man endast är hjälpande hand och hela tiden är beroende att höra med sin huvudman vad denne vill. God man utses av tingsrätten efter

27 Sida 27 av 86 7 (18) ansökan av den enskilde eller vissa närstående. Även överförmyndarnämnd kan hos tingsrätten ansöka om god man. Förvaltare utses av tingsrätten för den som på grund av sjukdom, psykisk störning eller försvagat hälsotillstånd, inte kan vårda sig själv eller sin egendom och det inte är tillräckligt med hjälp från god man. Den enskildes rättshandlingsförmåga kan begränsas beroende på förvaltarens uppdrag. Förvaltare kan i dessa fall besluta på den enskildes vägnar utan att ha samtycke. Nämnden skall enligt 5 Kap 3 första och andra punkten Socialtjänstförordningen anmäla till överförmyndarnämnden om den finner att god man eller förvaltare enligt föräldrabalken bör förordnas för någon samt att någon inte längre behöver ha förvaltare. Uppgiften att anmäla behov av god man/förvaltare kan delegeras till utskott eller till tjänsteman hos nämnden. Utöver nämnden kan bland annat övriga släktingar och t ex kurator göra anmälan till överförmyndarnämnden. Till ansökan om god man/förvaltare kan det behövas ett läkarintyg om den enskildes hälsotillstånd samt samtycke. Det senare även vid ansökan från den enskilde. Insatser vid hushållsgemenskap Enligt äktenskapsbalken har makar ett gemensamt ansvar för hem och barn och ska i samråd verka för familjens bästa. Det innebär att hemmets skötsel som att städa, handla, laga mat och liknande uppgifter är makarnas gemensamma ansvar. Finns flera personer i hushållet ska samtligas förmåga att kunna utföra hushållsgemensamma insatser bedömas i utredningen. Finns flera personer i hushållet och ingen kan utföra insatserna ska samtliga personer ansöka om bistånd och utredas och beslut tas för var och en. Finns barn och ungdomar i hushållet tas även hänsyn till detta, dvs. vad man till exempel kan kräva av en 15 åring att själv utföra av dessa sysslor. 5. ALLMÄNT OM UTFÖRANDE AV BISTÅND I ORDINÄRT BOENDE Brukarinflytande Brukarinflytande innebär att den enskilde, efter biståndsbedömning, får beslut om insatser översatt i tid, timmar och minuter, så kallad ramtid. Inom tidsramen har den enskilde stort inflytande över insatsen, hur stödet ges samt vid vilken tidpunkt detta ska ske. Utföraren har också krav på sig att iaktta en hög grad av flexibilitet så att den enskilde med kort varsel kan byta insatser. Tidsramen kan dock inte förändras utan nytt biståndsbeslut. Brukarinflytande gäller enbart den typ av service och omvårdnad som ingår i riktlinjerna. Brukarinflytande avseende omfördelning av tid Beslut om insatser för dagliga behov avseende personlig omvårdnad kan inte omfördelas till färre dagar med bibehållet antal timmar per vecka. 6. STÖD TILL ANHÖRIGA SOM VÅRDAR NÄRSTÅENDE I HEMMET Enligt 5 kap 10 socialtjänstlagen ska ansvarig nämnd erbjuda stöd för att underlätta för personer som vårdar en närstående, som är långvarigt sjuk eller äldre alternativt som stödjer en närstående med funktionshinder. Närstående är enligt lagen den som vårdas och anhörig är den som stödjer och vårdar den närstående. Utgångspunkten för biståndsbedömningen är den som vårdas och den anhöriges behov av avlastning i omvårdnadsarbetet. Det är den som vårdas som får beslut om insatsen.

28 Sida 28 av 86 8 (18) Avlösning Stödet till anhöriga kan bland annat ges i form av avlösning. Avlösning är ett tillfälligt övertagande av den anhöriges omsorg. Övriga former av avlösning kan vara dagverksamhet, tillfällig vistelse på en korttidsplats eller kontinuerlig växelvis vård. Avlösning av anhörig i hemmet upp till maximalt 12 timmar/ månad är avgiftsfri. Om avlösningen överstiger 12 timmar/månad är den överstigande delen avgiftsbelagd. 7. AVGIFTSBELAGT BISTÅND FÖR PERSONER SOM BOR I ORDINÄRT BOENDE Nämndens intentioner är att möjliggöra för människor att bo kvar i ordinärt boende så länge den enskilde känner sig trygg med den vård och omsorg som ges. För att möjliggöra kvarboende utifrån den enskildes vilja kan hemtjänst i form av serviceinsatser, personlig omvårdnad, trygghetslarm och tillsynsbesök beviljas. Hemtjänst Hemtjänst innebär bistånd i form av service och omvårdnadsuppgifter i den enskildes bostad eller motsvarande. Med service avses städning, tvätt, inköp ledsagning till olika ärenden, distribution av färdiglagad mat eller annan måltidsservice. Omvårdnadsuppgifter avser de insatser som behövs för att tillgodose fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Detta kan innebära hjälp med eller stöd för att kunna äta och dricka, klä sig och förflytta sig, sköta personlig hygien, egenvård eller andra insatser för att den enskilde ska känna sig trygg och säker i det egna hemmet. I de fall den enskilde har ett omfattande omvårdnads- och tillsynsbehov bör särskilt boende övervägas, liksom när omfattningen av insatserna motsvarar resurserna för heldygnsomsorg. En enskild som har behov av hemtjänst med mer än 120 timmar/månad ska få fördjupad information om möjligheten att ansöka om särskilt boende. Bostadsvård Bostaden ska hållas i sådant skick att den enskilde kan leva, bo och känna trivsel i sitt hem och genom stöd i vardagen kunna bibehålla sin självständighet och delaktighet i så stor utsträckning som möjligt. Skälig levnadsnivå bedöms uppnås om en ensamstående person får högst 2 rum och kök städade per tillfälle var tredje vecka (gäller nya ansökningar). Hänsyn ska tas till individuella behov vilket kan innebära att fler rum måste städas eller städning ska ske oftare än var tredje vecka. Detta kan vara aktuellt exempelvis hos astmatiker, allergiker och barnfamiljer för att upprätthålla god hygien eller för att undvika sanitär olägenhet. Matlåda i ordinärt boende Leverans av färdiglagad mat kan beviljas som serviceinsats om behovet gäller minst 3 ggr/v. Ledsagning Ledsagning innebär stöd att uträtta ärenden, ta sig till och från aktiviteter som t ex mötesplats/träffpunkt samt besök inom hälso- och sjukvård och liknande. Husdjur Skötsel av husdjur beviljas normalt inte. Detta bör ombesörjas av anhörig/ närstående, god man eller genom köp av tjänsten från privata marknaden som t.ex. pensionat/dagvård för husdjur.

29 Sida 29 av 86 9 (18) I de fall den enskilde som har hemtjänst av någon anledning inte självständigt kan sköta redan befintligt husdjur kan stöd ges under begränsad tid under avvaktan på annan lösning. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning vara delaktig i skötseln av sitt husdjur. Trygghetslarm Trygghetslarm beviljas alla över 75 år. Under 75 år beviljas efter biståndsbedömning och ska möjliggöra för den enskilde att snabbt komma i kontakt med larmcentral och hemtjänstpersonal om den enskilde hamnar i nödsituation. Insatsen medför en trygghet för den enskilde genom att hjälp och stöd kan ges under tider och vid situationer som inte kan förutses eller schemaläggas. För den som bor i servicehus ingår trygghetslarm i den särskilda boendeformen. Dagverksamhet Dagverksamhet syftar till att ge personer med behov av socialt stöd möjlighet till meningsfull sysselsättning och gemenskap. Bistånd till dagverksamhet kan även ges som stöd och avlastning till anhöriga som vårdar en närstående i hemmet. Dagverksamheten är uppdelad till personer med demensdiagnos respektive personer som söker en social samvaro. För den enskilde ska dagverksamheten: Öka möjligheterna att bo kvar i det egna hemmet Ge meningsfull sysselsättning Erbjuda social samvaro Stärka självkänslan Bevara och förbättra funktioner Ge möjlighet till begriplighet och en känsla av sammanhang Ge möjlighet till fysisk aktivitet

30 Sida 30 av (18) 8. RIKTLINJER FÖR HJÄLP I HEMMET I DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE INSATSERNA FÖR ÄLDRE Enligt socialtjänstlagen kan hjälp i hemmet delas in i omvårdnadsuppgifter och serviceuppgifter Med omvårdnad avses bl.a. de personliga insatser som behövs för att tillgodose fysiska, psykiska eller sociala behov. Det kan handla om hjälp för att kunna äta och dricka, klä sig, förflytta sig och sköta personlig hygien. Med serviceuppgifter avses bl.a. praktisk hjälp med hemmets skötsel såsom städning, tvätt, inköp och att få hem färdiglagad mat (matdistribution). Primärvården har ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatser. Exempel på hjälp i hemmet (hemtjänst) med omvårdnadsuppgifter: Omvårdnadsuppgifter Personer som inte på egen hand kan sköta sin personliga omvårdnad kan beviljas bistånd för detta. Insatsen personlig omvårdnad kan bl.a. bestå av hjälp med att äta, tillsynsbesök, trygghetsringning, personlig hygien, på- och avklädning, förflyttning, stiga upp, gå och lägga sig, toalettbesök och egenvård. Hjälp att äta Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen hjälp att äta ingå: hjälp att äta vid alla måltider hjälp att inta dryck finfördela maten vid behov förflyttning till och från vid matbordet Tillsyn vid måltid Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen tillsyn vid måltid ingå att personalen försäkrar sig att brukaren får mat och dryck vid alla måltider. Hjälp att duscha Hjälp att duscha beviljas normalt en till två gånger/vecka. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen hjälp att duscha ingå: avklädning vid behov duschning vid behov hårtvätt vid behov påklädning vid behov kamning vid behov rakning vid behov hjälp med förflyttning till och från badrummet vid behov städning av badrummet efter dusch

31 Förflyttningar Om inget annat anges i beslutet ingår hjälp med förflyttning till och från olika ställen i bostaden utifrån behov, t.ex. efter måltid, toalettbesök m.m. Vid varaktig funktionsnedsättning beviljas dubbelbemanning vid behov. Daglig hygien Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen (daglig) hygien ingå: övre hygien vid behov nedre hygien vid behov byte av inkontinensskydd vid behov munhygien i form av tandborstning eller rengöring av tandprotes vid behov klippning av naglar på händer vid behov kamning vid behov rakning vid behov hjälp med kläder vid behov ta fram rena kläder vid behov Sida 31 av (18) Toalettbesök Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen toalettbesök ingå: förflyttning till och från toalett vid behov hjälp med kläder i samband med toalettbesök hjälp med hygien i samband med toalettbesök hjälp med byte av inkontinensskydd vid behov Påklädning/avklädning Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen påklädning/avklädning ingå: påklädning och byte av inkontinensskydd vid behov avklädning och byte av inkontinensskydd vid behov Uppstigning Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen uppstigning ingå: hjälp att komma upp från sängen Läggning Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen läggning ingå: hjälp inför sänggående att klä av sig hjälp med nattkläder hjälp att komma i sängen Natthjälp Personer som har omfattande hjälpbehov och som inte på egen hand kan sköta sin personliga omvårdnad sam har behov av kontinuerlig natthjälp (kortare eller längre period) kan beviljas bistånd för natthjälp. I biståndsbeslutet ska anges hur många gånger/natt den enskilde ska ges hjälp. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen personlig omvårdnad ingå: byte av inkontinensskydd vid behov toalettbesök vid behov egenvård vid behov hjälp med dryck vid behov

32 Sida 32 av (18) Exempel på hjälp i hemmet (hemtjänst) med serviceuppgifter: Serviceuppgifter Personer som på grund av funktionsnedsättning eller ålderssvaghet inte kan sköta hemmet själva och inte heller kan få hjälp på annat sätt, har rätt att få bistånd till serviceuppgifter. Hjälp i hemmet med serviceuppgifter beviljas inte om den sökande är gift eller sambo med någon som klarar att sköta serviceuppgifterna. Undantag kan göras om en person vårdas av någon närstående. Uppgifter av servicekaraktär kan då beviljas som avlastning för den som vårdar. Hjälp i hemmet omfattar inte serviceinsatser som t.ex. städning, tvätt, disk m.m. efter vuxna barn eller andra anhöriga. Inte heller ingår trädgårdsarbete, städning av källare, städning av vindsutrymme och storstädning. Tillredning av måltid Tillredning av enklare mat i hemmet, t.ex. steka/koka ägg eller koka gröt, beviljas i undantagsfall. Normalt i så fall för personer som har dagligt omvårdnadsbehov. Frukost: Om inget annat anges i beslutet frukost ska i insatsen ingå: förberedelse av frukost vid behov framdukning diskning av matförberedelseredskap Lunch: Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen lunch ingå: förberedelse av lunch, som t.ex. uppvärmning av färdiglagad mat eller i undantagsfall enklare matlagning, se ovan! diskning av matförberedelseredskap Middag: Om inget annat anges i beslutet middag ska i insatsen middag ingå: förberedelse av middagsmål, som t.ex. uppvärmning av färdiglagad mat eller i undantagsfall enklare matlagning, se ovan! vid behov framdukning diskning av matförberedelseredskap

33 Mellanmål: Frekvens av mellanmål beviljas utifrån behov. Om inget annat anges i beslutet ska Sida i 33 av 86 insatsen mellanmål ingå: 13 (18) förberedelse av mellanmål vid behov framdukning av mellanmål diskning av matförberedelseredskap Diskning Personer som på grund av funktionsnedsättning eller ålderssvaghet inte själv kan sköta sin disk eller kan få hjälp på annat sätt beviljas bistånd för diskning (plocka i och ut diskmaskin). Diskning beviljas normalt en gång/dag. Den enskilde bör ha en diskmaskin i hemmet. I undantagsfall beviljas individuellt bistånd för handdiskning. Om den enskilde har hjälp med matlagning/matförberedelse en gång per dag sker diskning (plocka i och ur diskmaskin) dagen efter. Om den enskilde har hjälp med matlagning/matförberedelse flera gånger per dag sker diskning vid nästa matlagnings/matförberedelsetillfälle. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen diskning ingå: avdukning vid behov diskning (med diskmaskin) normalt en gång/dag. Om handdiskning har beviljats en gång/dag, sker diskning dagen efter alternativt vid nästa matlagnings- /matförberedelsetillfälle. Lättstädning För personer med stora omvårdnadsbehov och som har daglig hjälp kan viss tillsynsstädning i form av enkel underhållsstädning mellan ordinarie städtillfällen beviljas. Normalt en gång mellan ordinarie städningarna. Med tillsynsstädning menas att se till att det är rent och snyggt i bostaden mellan ordinarie städningar. Tillsynsstädning sker i mindre omfattning än ordinarie städning. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen tillsynsstädning ingå: rengöring av toalettstol och tvättstället vid behov torkning av toalettgolvet vid behov uppsnyggning av kök och andra rum vid behov Övriga hushållssysslor Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen övriga hushållssysslor ingå: kasta sopor vid behov vattna blommor vid behov Personer som har behov av hjälp för rengöring av hjälpmedel kan erhålla hjälp av personal med utbildning för det, enligt rutin var 3:e vecka eller vid behov. Matdistribution Personer som på grund av funktionsnedsättning eller ålderssvaghet inte själv kan tillreda sin måltid eller kan få hjälp på annat sätt beviljas bistånd för matdistribution. Matdistribution beviljas normalt en gång/dag. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen matdistribution ingå: distribution av matsedel och beställning av matlåda distribution av färdiglagad mat enligt gällande riktlinjer för hantering av matlåda matlåda ska alltid lämnas till brukaren personligen i dennes bostad och i förekommande fall i brukarens kylskåp (ska ej lämnas utanför ytterdörren för att bryta kylkedjan).

34 Sida 34 av (18) 9. ANHÖRIGAVLASTNING Enligt 5 kap. 10 SoL anges att socialnämnden ska underlätta för dem som vårdar en närstående som är äldre eller långvarigt sjuk eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Exempel på insatser som kan stödja personer som vårdar en närstående Äldreomsorgen erbjuder olika stödinsatser till personer som vårdar en äldre närstående som: Är långvarigt sjuk eller Har funktionsnedsättning För att få möjlighet till avkoppling och att få möjlighet att komma hemifrån för egna personliga angelägenheter finns möjlighet till biståndsbedömda insatser: Hjälp i hemmet i form av avlösning 12 tim/mån. Timmarna kan fördelas fritt över månaden. Att personen som vårdar en närstående och den närstående bor tillsammans förutsätts Dagverksamhet Växelvård, max 2 v/mån 10. ANHÖRIGBIDRAG Om en närstående bistår med hjälp av personlig karaktär, som annars skulle ingå i hemtjänstens insatser och gör det minst 15 tim/v, kan en ekonomisk ersättning på kr/mån beviljas. Vid växelvård 2 veckor/mån minskas bidraget motsvarande tid. 11. TRYGGHETSLARM Trygghetslarm ges när den enskilde har behov av att nå personal vid akuta behov. Trygghetslarm bidrar till att öka den enskildes möjligheter att bo kvar hemma och att leva ett självständigt liv med en hög trygghet. Trygghetslarm Trygghetslarm beviljas om den enskilde har behov av att nå personal vid akuta behov. En förutsättning är att personen har förmåga att hantera larmet. Trygghetslarmet kan i särskilda fall beviljas som stöd till anhörig/närstående. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen trygghetslarm ingå: installation av trygghetslarm information om hur trygghetslarmet fungerar kontroll av att trygghetslarmet fungerar svara på larmanrop vidta adekvata åtgärder enligt överenskommelse vid larmanropning 12. SCHABLONTIDER I HEMTJÄNST

35 Sida 35 av (18) Schablontider personlig omvårdnad På- och avklädning På- och avklädning - 15 min Personlig hygien Morgon och kvällshygien - 15 min Dusch - 45 min Enbart hårvård - 15 min Förflyttningar - tid/besök Hjälp i och/eller ur säng - 10 min Hjälp i och/eller ur säng med lift - 15 min Förflyttning/gång - 10 min Förflyttning i rullstol/mobil hygienstol 10 min Toalettbesök Toalettbesök/byte av inkontinensskydd 10 min Hjälp vid måltid Göra iordning, ställa fram, plocka undan och diska 15 min Matning vid måltid eller att sitta med 20 min Tillsyn Tillse att allt är som det ska 10 min Tillsynsbesök i avvaktan på trygghetslarm 5 min Telefonkontakt 5 min Social samvaro Social samvaro 20 min Promenad 30 min Ledsagare Ledsagare vid ärenden 30/45 min Schablontider service Måltider Frukost, kvällsmat och mellanmål 15 min Värma/servera huvudmåltid 10 min Städning Städning 2 rok samt toalett 1tim 15 min Tvätt Tvätt inkl. renbäddning och strykning max 1tim 30 min Enbart renbäddning 10 min Inköp Inköp inkl. skriva nota 30 min Enbart skriva nota 5 min Dagliga serviceinsatser Bädda säng 5 min Tömma toaletthink 5 min Diska 10 min Ta ut sopor 5 min Ta in post/tidning 0 min Övriga serviceinsatser Vattna blommor 5 min

36 Sida 36 av (18) Städ av toalett 10 min Vedhantering 10 min Ärenden (post/apotek m fl) 10 min Frosta av frys 30 min Städa kyl 20 min 13. KORTTIDSPLATS Insatsen från hemtjänsten kan göra det möjligt att bo kvar i ordinärt boende. Som ett komplement till hemtjänst kan korttidsplats beviljas för en begränsad tid. Definition korttidsplats Korttidsplats definieras som en bäddplats utanför det egna boendet, avsedd för tillfällig vård och omsorg dygnet runt. När den enskilde vistas inom akutsjukvården ska en vårdplanering genomföras för planering av återgång till ordinärt boende. I undantagsfall kan behov finnas av korttidsplats i direkt anslutning till akutsjukvården. Kriterier för att bevilja korttidsplats Korttidsplats kan beviljas vid en eller flera nedan uppräknade behov eller situationer: behov av omfattande vård och omsorg under stor del av dygnet behov av omfattande vård och omsorg dygnet runt och där en sammanboende anhörig har behov av avlastning behov av rehabilitering t.ex. efter frakturer som en tillfällig lösning i avvaktan på att omfattande bostadsanpassning genomförs som en tillfällig lösning vid en akut situation i väntan på permanent särskilt boende där alla andra insatser är uttömda och tryggheten ändå inte kan tillförsäkras i det egna hemmet Korttidsplats/växelvårdsplats kan beviljas personer över och under 65 år. Korttidsplats för rehabilitering Beviljas personer med behov av rehabilitering som inte kan tillgodoses i det egna boendet. Rehabiliteringsbehov och rehabiliteringspotential bedöms av läkare. 14. SÄRSKILT BOENDE När behov av tillsyn eller kraven på trygghet och säkerhet inte längre kan tillgodoses i ordinärt boende finns det möjlighet att ansöka om särskilt boende. Kommunen är enligt 5 kap 5 socialtjänstlagen skyldig att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt stöd. Kriterier för att bevilja permanent särskilt boende Ett särskilt boende kännetecknas främst av att: Det är utformat och utrustat så att den enskilde kan fortsätta leva ett så självständigt liv som möjligt De insatser som den enskilde behöver kan ges dygnet runt Tillgänglig personal finns som kan bedöma när social och/eller medicinsk vård krävs, samt kan svara för att sådan ges

37 Sida 37 av (18) God service och omvårdnad erbjuds med utgångspunkt från den enskildes behov, självbestämmande, integritet, trygghet och livskvalitet. Särskilt boende är avsett för dem som i den dagliga livsföringen behöver trygghet och närhet till personal samt: Har omfattande behov av service och omvårdnadsinsatser som inte är tillfälliga och dessa kan vara av såväl psykisk som fysisk art och/eller Behöver tillsyn eller andra insatser under stor del av dygnet och/eller upplever en så stor otrygghet, ensamhet, osäkerhet eller oroskänsla i sitt ordinära boende att välbefinnandet hotas. Dessutom ska hög ålder beaktas eftersom det i sig kan medföra hälsoproblem och allmän svaghet. Hög ålder, över 90 år, hos den enskilde ska särskilt beaktas vid bedömning om den enskilde också: är otrygg, är ofrivilligt ensam, är hänvisad till att vistas ensam i sin bostad, känner sig isolerad, inte kan leva ett aktivt liv eller inte kan ha inflytande över sin vardag samt är i behov av regelbunden daglig tillsyn. Enbart servicebehov, d v s hjälp med inköp, städning och övriga praktiska hemsysslor eller behov av att byta lägenhet motiverar inte ett bistånd till särskilt boende. Den enskildes behov av individuellt stöd, omvårdnad, praktisk hjälp, trygghet, daglig social stimulans, tillsyn samt möjlighet att få promenader utomhus är behov som ska bli tillgodosedda inom boendet. Den enskilde som så önskar ska kunna bo kvar i sin bostad till livets slut. Det särskilda boendet ska tillgodose den enskildes behov av personligt stöd och hjälp, fysiskt, psykiskt, socialt, kulturellt och andligt. Boendet ska se till att personal eller annan lämplig person följer med den boende, som har behov av det, till exempelvis läkare, tandläkare, sjukhus och frisör. Boendet ska även ge hjälp dygnet runt med sådana insatser som inte direkt kan tidplanernas i förväg, exempelvis med toalettbesök och insatser för att den enskilde ska känna sig trygg. Hälso- och sjukvård samt rehabilitering utgör integrerade delar i verksamheten och ska vara ett stöd i den enskildes vardag. Särskilt boende i form av demensboende beviljas personer som utretts och har en demensdiagnos. En förutsättning för makarnas fortsatta sammanboende är att de är överens om detta, införstådda med vad detta innebär och att boende i särskilt boende alltid är ett frivilligt val. Kriterier för att bevilja medflytt till särskilt boende Med äldre avses en person som är 65 år eller äldre. Medflyttare eller medboende är personen som flyttar med till särskilt boende utan att själv ha beviljats den insatsen. Make, maka, sambo och registrerad partner är könsneutrala benämningar och jämställs med make. För den som beviljats eller beviljas särskilt boende ingår det i bedömning om skälig levnadsnivå att makar som sammanbott varaktigt ska kunna fortsätta att bo tillsammans oavsett olika omsorgsbehov. Bestämmelsen ska endast tillämpas när enbart den ena maken i ett par bedömts ha rätt till insatsen särskilt boende. Utgångspunkten är att den som beviljats insatsen också önskar att maken ska vara medboende.

38 Sida 38 av (18) Efterlevande är medflyttaren eller maken som finns kvar i särskilt boende om den med bistånd inte bor kvar. Kvarboende I de fallen makar valt att bo tillsammans i särskilt boende och den biståndsberättigade flyttar ur boendet eller avlider, medför det att beslutet om särskilt boende avslutas och hyresavtalet sägs upp. Medboende kan, i vanlig ordning ansöka om och beviljas särskilt boende för egen del om behov föreligger.

39 ÄRENDELISTA/KALLELSE Sida 39 av Revidering av riktlinjer och handlingsplan för måltid- och kostbehandling BON2016/190

40 TJÄNSTESKRIVELSE (1) Sida 40 av 86 Bildnings- och omsorgsförvaltningen Ingela Sunneskar Medicinskt ansvarig sjuksköterska ingela.sunneskar@bollebygd.se Dnr :BON2016/190-1 Bildnings- och omsorgsnämndens presidium Riktlinje och handlingsplan för måltid- och kostbehandling Förslag till beslut Bildnings- och omsorgsnämnden godkänner reviderad riktlinje och handlingsplan för måltid- och kostbehandling och därmed upphör tidigare riktlinje att gälla, omsorgsnämnden Ärendet Tidigare riktlinje för kost- och nutritionsbehandling är reviderad och omdöpt till riktlinje och handlingsplan för måltid- och kostbehandling. Socialstyrelsen har kommit med en föreskrift och allmänt råd om förebyggande av och behandling av undernäring. Tillägg är gjorda med understruken text. Beslutsunderlag - Riktlinje och handlingsplan för måltid- och kostbehandling, bildnings- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse, Riktlinje och handlingsplan för måltid- och kostbehandling, förslag Skickas till Bildnings- och omsorgsnämnden BOLLEBYGDS KOMMUN Bildnings- och omsorgsförvaltningen Annelie Fischer Förvaltningschef Ingela Sunneskar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

41 Handläggare Ingela Sunneskär Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden Reviderad och fastställd av Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-xx-xx Sida 41 av 86 1 (11) Riktlinje och handlingsplan för måltid- och kostbehandling Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen info@bollebygd.se

42 Sida 42 av 86 2(11) Innehållsförteckning Inledning...3 Bättre kost för ett bättre liv...3 Syfte och mål med god måltid- och kostbehandling...3 Uppdraget...3 Mätbara delmål...4 Ansvarsfördelning...5 Verksamhetschef Hälso- och sjukvård...5 Enhetschef...5 SAS...5 Omvårdnadspersonal...6 Kontaktperson...6 Kostombud...6 Måltidspersonal inom tillagningskök...6 Måltidschef...6 Omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS)...6 Läkare...6 Fysioterapeut /Arbetsterapeut...7 MAS...7 Dokumentation...7 Måltidsordning och näringsrekommendationer...7 Nattfasta...8 Varmhållning och temperatur...8 Utredning och behandling av malnutrition/ undernäring (felnäring)...8 Diagnostik...8 Utredning...8 Behandling/åtgärder...8 Andra faktorer som påverkar nutritionen...9 Måltidsmiljön...9 Daglig aktivitet...9 Munhygien...9 Hygien...9 Etik...9 Föreskrifter, lagar, allmänna råd och rutiner...10 Måltidschecklista...11

43 Sida 43 av 86 3(11) Riktlinje och handlingsplan för måltid- och kostbehandling Inledning Bättre kost för ett bättre liv Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014: 10 ) om förebyggande av och behandling av undernäring, är ett gott näringstillstånd nödvändigt för god livskvalitet, för att förebygga sjukdom, återvinna hälsa och för att medicinsk behandling ska ha bästa möjliga effekt. Forskning visar att en individuellt anpassad kost av god kvalitet, som är rätt sammansatt ur näringssynpunkt, ger en rad positiva effekter såsom höjd livskvalitet och god hälsa. Dessutom förhindras nedbrytning av muskelmassa som bidrar till en god fallprevention samt att risk för infektionssjukdomar liksom förvirringstillstånd minskar. Energiförbrukningen minskar med åren pga. lägre grundomsättning och fysisk aktivitet. Behovet avseende näringsämnena är däremot i stort sett oförändrat. Förmågan att känna törst, lukt och smak kan vara försämrat hos många äldre. Försämrad salivproduktion och tuggsvårigheter kan vara orsak till försämrat näringsstatus med undernäring som följd. Det medför ett ökat krav på matens kvalitet vad gäller smak, utseende och omväxling så att lusten att äta består. Det är också viktigt att fördela maten med små måltider väl fördelade över dagen och att nattfastan inte blir för lång. Vätskebehovet bör tillgodoses med tillgång till dryck, framför allt mellan måltiderna. Vid sjukdom utgör därför energi- och näringsintaget en del av den medicinska behandlingen och sorterar därför under hälso- och sjukvårdslagen. Kostbehandlingen skall betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och krav ställs på utredning, diagnos, behandling uppföljning och dokumentation. Syfte och mål med god måltid- och kostbehandling Syftet är att utefter den boendes individuella behov kvalitetssäkra och förbättra hela matkedjan gällande service och etik kring måltiderna Skapa enhetliga riktlinjer med handlingsplan för att underlätta för verksamheten att bibehålla en hög kvalitet gällande måltid- och kostbehandling Målet är att ingen person som bor i Bollebygd kommuns äldreomsorg ska drabbas av undernäring/felnäring pga. att fel kost serveras Anhöriga /närstående ska känna trygghet i att den mat som serveras uppskattas av den boende Att aktivt arbeta med att tugg och/eller sväljsvårigheter samt personer som behöver extra energi och protein, uppmärksammas De boende skall serveras god, vällagad och näringsriktig mat All berörd personal inom förvaltningen skall ha kunskap och känna engagemang för maten, måltiden och näringens betydelse gör hälsan Klargöra ansvarsfördelning mellan yrkeskategorier. Uppdraget Bildnings- och omsorgsförvaltningen uppdrar åt verksamheterna att följa upp måltidssituationen med ovan nämnda syfte och mål med god kost för äldreomsorgen i Bollebygds kommun.

44 Sida 44 av 86 4(11) Mätbara delmål Delmål Hur mäter vi Vem ansvarar Uppföljning BMI ska ligga mellan Den boende ska kunna påverka och känna sig delaktig i måltidsinnehåll och måltidsordningen Måltidsmiljön ska upplevas trivsam Den boende ska få tre huvudmål och minst två mellanmål jämt fördelade över dygnet Nattfastan får inte överstiga 11 timmar Temperaturen på maten som serveras får inte understiga 60 grader Tiden från det att maten lagats till att den serveras får inte överstiga två timmar Vikt och längd registreras varannan månad Notera även aptit Enkät Brukarråd Enkät Brukarråd Kostombud och kontaktperson gör måltidsinventering Kontaktperson registrerar en gång per månad antal timmar från sista mål till första mål Kostombuden mäter en gång i månaden temperaturen i kantinen/matlåda (hemtjänsten) vid servering Mäts vid måltidsinventering Kontaktperson Informera OAS Enhetschef Måltidschef Boende Omvårdnadspersonal SAS Enhetschef Måltidschef Kostombud SAS Boende Enhetschef Kostombud Boende Enhetschef Kostombud Boende Enhetschef Måltidschef Enhetschef Måltidschef OAS utvärderar näringsstatus med MNA- test på identifierade personer En gång/år Mars En gång/år Mars En gång/halvår Maj / Oktober En gång/månad Delårsrapport till SAS En gång/månad Delårsrapport till SAS En gång/månad Delårsrapport till SAS (varmhållning) Kostombuden ska genomgå utbildning när behov uppstår Måltidschef anordnar utbildning och närvaroregistrerar Enhetschef Måltidschef Vid behov Riktlinje och handlingsplan för måltid- och kostbehandling ska utvärderas regelbundet Kostombuden samlar in resultat från uppföljningar. Kostgruppen sammanställer resultatet och identifierar förbättringsområden Enhetschef MAS En gång/år April

45 Sida 45 av 86 5(11) Dokumentation i arbetsplan/genomförandeplan enl SoL Hälsosplan- i Procapita enl ICF Näringsberäkning Enhetschef följer upp på sin enhet MAS följer upp i vårdinventering Beräkning av kcal i alla måltider som serveras Kontaktombud Enhetschef OAS Kökspersonal Måltidschef En gång/år November En gång/år November En gång/år Riktlinje och handlingsplan för måltid och kostbehandling ska vara känd för all personal Enhetschef följer upp på sin enhet Ingår i introduktion av nyanställd personal Enhetschef En gång/år Maj Ansvarsfördelning Verksamhetschef Hälso- och sjukvård Ansvarar för att det finns ändamålsenligt kvalitetssystem för att fortlöpande styra, följa upp och dokumentera kvalitén i verksamheten för att nå målen Det yttersta ansvaret att fullgoda kostrutiner finns inom verksamheten. Enhetschef Att ett samordnat ankomstsamtal hålls utifrån den boendes alla behov Ansvarar för att den boendes allmänna omsorgsbehov avseende mat och näring tillgodoses Att Riktlinjer och handlingsplan för måltid- och kostbehandling används och är känd samt att den tas i samband med introduktion till nyanställd personal Att enhetens personal har den kompetens som krävs för arbetet och för att kompetensutveckling sker i enhetlighet med verksamhetens krav Ska styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvalitén på nutritionsarbetet Egenkontroller utförs, nattfastan mäts och att rutiner för livsmedelshygien följs Se till att det finns kostombud på varje enhet samt att de skall ges möjlighet att utföra sina uppdrag Att det är en trivsam måltidsmiljö och att högtider och helger uppmärksammas Att det finns tillräckligt med personal för att undvika stress kring måltidssituationerna Att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som innefattar planering och uppföljning samt arbete med ständiga förbättringar och utvärderingar Se till att det finns en våg på varje enhet Ta hjälp av SAS för sammanställning av enkät. Att kostfrågor tas upp i brukarråd och/eller på anhörigträffar. SAS Behjälplig med utformning av brukarenkät, utskick samt sammanställning.

46 Sida 46 av 86 6(11) Omvårdnadspersonal Delta aktivt i förbättringsarbete med kost- och måltidsmiljö Erbjuda den boende kvälls-, natt eller tidigt morgonmål, för att förkorta nattfastan Säkra näringsintaget och uppmärksamma den enskildes särskilda behov Följa Riktlinje och handlingsplan för måltid- och kostbehandling Använda och följa Måltidschecklistan. Kontaktperson Att vid ankomstsamtalet dokumentera behov av kost, näringsinnehåll samt måltidsordning och vanor Att ta en utgångsvikt och munstatus Vid problem med den boendes kost kontaktas OAS. Kostombud Att delta i kostutbildningar och själv söka information inom området samt sprida kunskap och information till övrig personal. Det kan handla om näringslära, livsmedelshygien och måltidsmiljön Att driva kostfrågor på enheten och delta i genomförandet av brukarenkäten Att följa Riktlinje och handlingsplan för måltid- och kostbehandling Ansvarar för att kostpärmen hålls aktuell. Måltidspersonal inom tillagningskök Att tillhandahålla beställd kost enligt fastställd kvalitet. Måltidschef Kostrådgivning och utbildning av kostombud vid behov Att kosten uppfyller alla de ställda kvalitetskraven Att rutiner för egenkontroll finns och följs Att tillsammans med enhetschef utforma enkät till de boende med frågor om kosten. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) Omvårdnadsansvaret för boendes näringstillstånd samt dokumentation av hälsoplan Att utvärdera näringsstatus, identifiera och genomföra MNA- test, bedömningsmodul Kontakta läkare, se till att utredningar och behandlingar som ordinerats genomförs Konsultera dietist vid specifika sjukdomar Samverkar vid vårdens övergångar, att rätt nutritionsbehandling följs Meddela kökspersonal vem som har behov av specialkost Ansvar för beställning med avrop av näringslösning såsom sondvälling och näringsdrycker mm som läkare eller dietist i regionen ordinerat. Läkare Medicinskt huvudansvar för utredning, bedömning och ordination av kostbehandling Tar ställning till, och utreder viktminskning, orsakade av medicinska faktorer.

47 Sida 47 av 86 7(11) Fysioterapeut /Arbetsterapeut Behjälplig att förbättra den boendes sittställning för att underlätta matintaget Behjälplig med utprovning av lämpliga hjälpmedel för att underlätta ätandet. Respektive enhet köper in och bekostar dessa hjälpmedel själv Ansvarar för att ge personal information och kunskap om hur olika hjälpmedel används. MAS Övergripande ansvar enligt Hälso- och sjukvårdslagen samt Patientsäkerhetslagen. Ansvarar för att journaler förs i den omfattning som föreskrivs enligt Patientdatalagen och Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvård. Utser sjuksköterska med rätt beställa särskild näringslösning och kosttillägg, inom särskilt boende. Dokumentation I varje boendes arbetsplan ska det finnas dokumenterat (enligt SoL) om individuella behov och önskemål av kost, näringsinnehåll samt måltidsordning. Vid ankomstsamtalet ska det tas upp och följas upp var tredje månad. Det är viktigt att uppmärksamma ev kulturella eller religiösa aspekter på kosten. Viktkontroll ska ske varannan månad och rapporteras till omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS). Inom hemtjänsten görs viktkontroll var tredje månad. De åtgärder som ska dokumenteras ska syfta till att bibehålla gott näringstillstånd, förbättra dåligt näringstillstånd samt förhindra försämring av näringstillstånd. Sjuksköterskan är ansvarig enligt HSL och dokumenterar under rätt sökord i Procapita. Bedömning i Procapita under matsmältnings- och ämnesomsättning och endokrina funktioner. Om kostbehandlingen är sjukvårdsinsats ska ordination och hälsoplan upprättas enligt ICF- dokumentationen i Procapita. Måltidsordning och näringsrekommendationer Behovet av energi uppgår till ca kcal per kg kroppsvikt (normalvikt) och dygn. För kroppsvikten kg motsvarar detta kcal/dygn. Mål Tider Fördelning av energi / dygn Frukost % Mellanmål 10,00-11, % Middag % Mellanmål % Kvällsmat % Mellanmål , % Nattfika är också ett viktigt mål speciellt för dem som får i sig dåligt med mat under dagen eller för dem som är oroliga och har svårt att sova.

48 Sida 48 av 86 8(11) Nattfasta Nattfastan får ej överstiga 11 timmar. Varmhållning och temperatur Måltiden bör serveras så nära tillagningen som möjligt. Varmhållning av mat får ej överstiga två timmar och temperaturen ej understiga 60 grader. Utredning och behandling av malnutrition/ undernäring (felnäring) Diagnostik Den patientansvariga läkaren skall kontaktas för diagnostik av felaktigt näringstillstånd vilket både gäller under och/eller övernäring. Utredningar och behandlingar initieras av läkaren i samråd med sjuksköterskan och den boende (och/eller närstående). Utredning Följande frågor kan ställas i nutritionsutredning: Behövs läkarledd utredning. Funktionella hinder för att äta tex skakningar, synsvårigheter, sväljsvårigheter (dysfagi) osv. Läkemedelsbiverkan. Pågående infektion. Riskdiagnos tex malignitet, organsvikt mm. Sociala/psykologiska orsaker såsom oro. Hur mycket får personen i sig mat och vätskeregistrering. Munstatus behov av tandhygienist. Behövs specialkost eller konsistensanpassning. Behandling/åtgärder Behandlingen och åtgärderna är förstås beroende av orsaken. Orsak ska alltid vara utredd innan åtgärder sätts in. De kan även vara direkt kopplade till kosten som: Särskild kost Serveras till de som av någon anledning inte kan äta det som ingår i standardkost eller specialkost. OAS kontaktar kökspersonal för kostplanering. Näringsdryck Serveras som komplement till maten. Främst som mellanmål. Säröbomber kan tillagas på enheterna eller i restaurangen. OAS bedömer behovet. Färdigberedda beställs individuellt av sjuksköterska som har beställningsrätt då ordination finns från regionen. Ändring av måltidsordningen Det kan tex. finnas behov av extra mellanmål och nattmål. Specialkost Kräver läkarordination. Det kan vara fettreducerad, glutenfri, komjölksfri, laktosreducerad och proteinreducerad kost. Konsistensanpassad kost Kan vara timbal, puré, flytande och tjockflytande mat. OAS meddelar kökspersonal om vem som har behov och hur länge.

49 Sida 49 av 86 9(11) Energiberikad kost Mindre mängd mat men med samma energi innehåll som en normal portion. OAS meddelar kökspersonal om vem som har behov och hur länge. Andra faktorer som påverkar nutritionen Måltidsmiljön Måltidsmiljön och maten är av stort värde för äldre. Med stigande ålder avtar andra vardagsaktiviteter och matens betydelse blir större. Inom äldreomsorgen har även maten en social betydelse och är ett avbrott i den dagliga tillvaron. Miljön har en stor betydelse för aptiten. Måltiderna ska präglas av lugn och ro. Det är också viktigt med en vacker dukning med tanke på färger och material. Maten ska se aptitlig ut, dofta gott och portionerna lagom stora. Det är viktigt att tänka på att många äldre människor måste få tid på sig vid måltiderna och stress kan orsaka att en person tappar aptiten. Skapa lugn och ro genom antalet involverade personer i måltidssituationen. Vid behov kan matning, eller att bara sitta bredvid vara ett stöd vid måltiden. Rogivande klassisk musik kan stimulera till en harmonisk måltidsmiljö, däremot kan radio och TV upplevas störande. Utarbetad Måltidschecklista används vid varje måltid. Daglig aktivitet Med stigande ålder uppstår ofta dålig aptit som kan orsakas av minskade dagliga aktiviteter, en promenad kan höja aptiten. Efter behov ska också en stunds vila före måltid kunna erbjudas. Det är vidare av stor vikt att få delta i matlagning, dukning och matsedelsplanering. Ett rehabiliterande förhållningssätt ska genomsyra verksamheten för att bevara och bibehålla funktioner hos den boende. Munhygien En regelbunden munhygien är viktig för att den äldre ska få bättre aptit och kunna tillgodogöra sig maten genom att bibehålla tuggfunktionen. Hygien All personal inom äldreomsorgen skall ha kunskap om livsmedelshygien och de vårdhygieniska rutiner som finns för äldreomsorgen. En god handhygien och skyddskläder såsom förkläde av tyg, avsett för köksarbete måste användas och tvättas dagligen. Det kan förhindra utbrott av magsjuka. Egenkontroller ska utföras och dokumenteras kontinuerligt, som en del i kvalitetsarbetet. Etik Den boende är en självbestämmande individ och äger därmed rättighet att själv bestämma över frågor som rör hans liv. Inom ramen för respektive ansvarsområde har personal, en skyldighet att tillsammans tillgodose behovet av optimalt energi- och näringsintag. Sociala, psykologiska och kulturella faktorer påverkar förutsättningen och balansgången mellan respekt och självbestämmande och samtidigt försöka bidra till bra kostintag kan vara svårt. Det är viktigt att vara uppmärksam så att man inte överträder gränsen för vad den boende uppfattar som tvång och påtryckning. För den som har svårt att äta ska hjälp erbjudas och det måste alltid ske på den boendes villkor med lyhördhet och respekt.

50 Sida 50 av 86 10(11) Föreskrifter, lagar, allmänna råd och rutiner - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011: 9 - Socialstyrelsens förskrift och allmänna råd om förebyggande av och behandling vid undernäring, SOSFS 2014: 10 - Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården, SOSFS 2008: 14 - Socialtjänstlagen, SFS 2001: Hälso- och sjukvårdslagen, SOSFS 1982: Patientsäkerhetslagen, SFS 2010: Patientdatalagen, SFS 2008: Livsmedelslagen och Livsmedelsförordningen, SFS 2006:804 och SFS 2006:813 - Vårdhygieniska rutiner för Bollebygds kommun, Måltidschecklista, Bollebygds kommun,

51 Sida 51 av 86 11(11) Dagens mat är presenterad på tex griffeltavla I GOD TID Bordet är dukat tidigast 30 min innan måltid Allt som står på bordet tillhör kommande måltid HALVTIMMEN Duk eller bordstablett samt servetter INNAN MATEN Låg fräsch bordsdekoration efter årstid LEVERERAS Salt och pepparkar Glas och bestick (kollat att allt är helt och rent) De som arbetar med maten har rent förkläde, rena händer och uppsatt hår Måltidsdryck Kantiner och värmevagnar är undanstoppade NÄR MATEN TV:n är avstängd LEVERERAS Ev. musik är instrumental, lugn och harmonisk, låg volym Inget arbetsprat, buller eller oljud, diska efter måltiden En person organiserar maten Övrig personal hjälper de boende vid bordet Måltiden presenteras muntligen Boende tillfrågas om önskemål, tex vilken dryck UNDER Personalen stimulerar och uppmuntrar att MÅLTIDEN goda samtal förs vid bordet Mattallrikar och karotter dukas av när alla ätit färdigt Dessert dukas fram efter att föregående rätt är avdukad De boende stimuleras att ta mat själv (om de vill) Kaffet serveras i separat kaffehörna Bordet är avdukat så det kan användas för annan aktivitet EFTER Disken tas om hand MÅLTIDEN Källa: Tre Stiftelser, Göteborg

52 ÄRENDELISTA/KALLELSE Sida 52 av Medborgarförslag gällande mindre barngrupper i förskolan/skolan och fritids BON2016/119

53 TJÄNSTESKRIVELSE (2) Sida 53 av 86 Bildnings- och omsorgsförvaltningen Helen Petersson Förskolechef helen.petersson@bollebygd.se Dnr :BON2016/119-4 Svar på medborgarförslag gällande mindre barngrupper i förskola/skola och fritidshem Förslag till beslut Bildning- och omsorgsnämnden har tagit del av informationen efter komplettering. Ärendet Lena Bolin har den 11 november 2015 inkommit med ett medborgarförslag om mindre barngrupper i förskolan/skolan och fritids. I skrivelsen jämförs Bollebygds kommun med Härryda och Partille och frågan är hur dessa kommuner har bättre resurser till förskola och skola. Vid bildning- och omsorgsnämndens sammanträde beslutades om komplettering i ärendet. Nämnden önskade att det även skulle framgå hur de olika barngrupperna ser ut i storlek på alla förskolor i kommunen. Beslutsunderlag Svar på medborgarförslag gällande mindre barngrupper i förskola/skola och fritidshem, bildnings- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse, Svar på medborgarförslag gällande mindre barngrupper i förskola/skola och fritidshem, bildnings- och omsorgsförvaltningens rapport, Protokollsutdrag 37, bildnings- och omsorgsnämnden, Medborgarförslag, Skickas till Lena Bolin Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

54 TJÄNSTESKRIVELSE (2) Sida 54 av 86 BOLLEBYGDS KOMMUN Bildnings- och omsorgsförvaltningen Annelie Fischer Förvaltningschef Helen Petersson Förskolechef Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

55 Rapport Sida 55 av 86 1 (3) Handläggare Svar på medborgarförslag gällande mindre barngrupper i förskola/skola och fritidshem Lena Bolin har den 11 november 2015 inkommit med ett medborgarförslag om mindre barngrupper i förskolan/skolan och fritids. I skrivelsen jämförs Bollebygds kommun med Härryda och Partille och frågan är hur dessa kommuner har bättre resurser till förskola och skola. Följande rapport är en redovisning gällande jämförelse av angivna kommuner i medborgarförslaget. Förskola Tabell Bollebygd Härryda Partille Kostnad (kr) per inskrivet barn Antal inskrivna barn per avd. 16,8 17,5 19,2 Andel årsarbetare m ped högsk.utb Antal inskrivna barn per årsarbetare 5,5 5,1 5,7 Fritidshem Tabell Bollebygd Härryda Partille Kostnad (kr) per inskriven elev Antal inskrivna elever per avd. 35,2 35,1 37,6 Andel årsarbetare m ped högsk.utb Antal inskrivna barn per årsarbetare 21,5 22,1 25,6 Förskoleklass Tabell Bollebygd Härryda Partille Kostnad (kr) per elev Grundskola Tabell Bollebygd Härryda Partille Kostnad (kr) per elev -Totalt -För undervisning -För lokaler Andel (%) lärare m ped högsk.examen Antal elever per lärare (heltidstjänst) 12,9 13,2 13,4 Andel elever i åk 9 som är behöriga till gy Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

56 Sida 56 av 86 2(3) Meritvärde åk 9 Tabell 5 Bollebygd Härryda Partille Kostnad per invånare (kr) Tabell 6 Bollebygd Härryda Partille Förskola, ped. oms. och fritidshem Skola och vuxenutbildning I tabellerna ovan kan man utläsa att Bollebygd inom de flesta skolformerna har högre kostnader än både Härryda och Partille. Inom alla områden är det tydligt att Bollebygd lägger sina resurser till stor det på personalkostnader då man kan se att det är en högre andel med högskoleutbildning och färre barn/elever per personal än i de jämförda kommunerna. Enligt forskning är läraren den enskilt viktigaste faktorn för barn/elevers lärande samt att läraren har behörighet för undervisningen. Det som tydligt skiljer ut verksamheter med en hög kvalité från dem med låg kvalité är den pedagogiska medvetenheten. Utbildningsnivå har betydelse för den pedagogiska medvetenheten hos personalen. Kompletterande uppgifter Vid bildning- och omsorgsnämndens sammanträde beslutades om komplettering i ärende BON2016/119. Nämnden önskade att det även skulle framgå hur de olika barngrupperna ser ut i storlek på alla förskolor i kommunen. Detta framgår av tabellerna nedan. Eriksgårdens förskola Tabell 7 Avdelning Antal barn Åldrar Möjligheten Möjligheten Stjärnorna Raketen Nyfikenheten Blå Nyfikenheten Lila

57 Sida 57 av 86 3(3) Krokdals förskola Tabell 8 Avdelning Antal barn Åldrar Nystanet Blå Nystanet Grön Symfonin Grön Symfonin röd Paletten Gul Paletten Orange Ekdalens förskola Tabell 9 Avdelning Antal barn Åldrar Mullvaden Igelkotten Odensgårdens förskola Tabell 10 Avdelning Antal barn Åldrar Vitsippan Smörblomman Blåsippan Violen Söråns förskola Tabell 11 Avdelning Antal barn Åldrar Guldgruvan Sagan Slottet Trollet Stigen Skatten Nya Slättängsgårdens förskola Tabell 12 Avdelning Antal barn Åldrar Lejonhuset yngre Lejonhuset äldre Tigern Yngre Tigern äldre

58 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Bildnings- och omsorgsnämnden Sammanträdesdatum Sida 581 av BON2016/119 Svar på medborgarförslag från Lena Bolin Beslut Bildnings- och omsorgsnämnden anser härmed att medborgarförslaget är besvarat samt ger förvaltningen i uppdrag att ta fram statistik på gruppstorlek per enhet/avdelning till juninämnden. Yrkanden Socialdemokraterna, Vänsterpartiet samt Miljöpartiet ger ett tilläggsyrkande att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram statistik på gruppstorlek per enhet/avdelning till juninämnden. Beslutsgång Ordföranden frågar om förvaltningens förslag kan bifallas och finner att så sker. Ordföranden frågar om Socialdemokraterna, Vänsterpartiet samt Miljöpartiet tilläggsyrkande kan bifallas och finner att så sker. Bildnings- och omsorgsnämnden beslutar att anse att medborgarförslaget är besvarat samt ger förvaltningen i uppdrag att ta fram statistik på gruppstorlek per enhet/avdelning till juninämnden. Ärendet Lena Bolin har den 11 november 2015 inkommit med ett medborgarförslag om mindre barngrupper i förskolan/skolan och fritids. I skrivelsen jämförs Bollebygds kommun med Härryda och Partille och frågan är hur dessa kommuner har bättre resurser till förskola och skola. Beslutsunderlag Förskola Tabell Bollebygd Härryda Partille Kostnad (kr) per inskrivet barn Antal inskrivna barn per avd. 16,8 17,5 19,2 Andel årsarbetare m ped högsk.utb Antal inskrivna barn per årsarbetare ,5 5,1 5,7 Fritidshem Tabell Bollebygd Härryda Partille Kostnad (kr) per inskriven elev Justerandes sign Utdragsbestyrkande

59 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Bildnings- och omsorgsnämnden Sammanträdesdatum Sida 592 av 86 3 Antal inskrivna elever per avd. 35,2 35,1 37,6 Andel årsarbetare m ped högsk.utb Antal inskrivna barn per årsarbetare ,5 22,1 25,6 Förskoleklass Tabell Bollebygd Härryda Partille Kostnad (kr) per elev Grundskola Tabell Bollebygd Härryda Partille Kostnad (kr) per elev -Totalt -För undervisning -För lokaler Andel (%) lärare m ped högsk.examen Antal elever per lärare (heltidstjänst) 12,9 13,2 13,4 Andel elever i åk 9 som är behöriga till gy Meritvärde åk 9 Tabell Bollebygd Härryda Partille Kostnad per invånare (kr) Tabell 6 Bollebygd Härryda Partille Förskola, ped. oms. och Justerandes sign Utdragsbestyrkande

60 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Bildnings- och omsorgsnämnden Sammanträdesdatum Sida 603 av 86 3 fritidshem Skola och vuxenutbildning I tabellerna ovan kan man utläsa att Bollebygd inom de flesta skolformerna har högre kostnader än både Härryda och Partille. Inom alla områden är det tydligt att Bollebygd lägger sina resurser till stor det på personalkostnader då man kan se att det är en högre andel med högskoleutbildning och färre barn/elever per personal än i de jämförda kommunerna. Enligt forskning är läraren den enskilt viktigaste faktorn för barn/elevers lärande samt att läraren har behörighet för undervisningen. Det som tydligt skiljer ut verksamheter med en hög kvalité från dem med låg kvalité är den pedagogiska medvetenheten. Utbildningsnivå har betydelse för den pedagogiska medvetenheten hos personalen. Skickas till Lena Bolin Justerandes sign Utdragsbestyrkande

61 Sida 61 av 86

62 Sida 62 av 86

63 Sida 63 av 86

64 ÄRENDELISTA/KALLELSE Sida 64 av Upphandling av arbetskläder inom kök, städ, vård och profilkläder BON2016/192

65 TJÄNSTESKRIVELSE (2) Sida 65 av 86 Bildnings- och omsorgsförvaltningen Anders Simonsson Upphandlingsansvarig anders.simonsson@bollebygd.se Dnr :BON2016/192-2 Bildnings- och omsorgsnämnden Upphandling av arbetskläder inom kök, städ, vård och profilkläder Förslag till beslut Bildnings- och omsorgsnämnden ger förvaltningschef i delegation att fatta beslut om Bollebygds kommuns deltagande i en samordnad upphandling genomförd av Borås Stads upphandlingsenhet Bildnings- och omsorgsnämnden ger förvaltningschef i delegation att fatta tilldelningsbeslut, samt att teckna avtal för upphandlingen av arbetskläder inom kök, städ, vård och profilkläder, dnr: 2016/IN0014. Ärendet Bollebygds kommun köper löpande in arbetskläder till kommunens verksamheter framförallt inom äldreomsorgen, kök och städ. Kommunen genomförde denna upphandling tillsammans med Borås stad 2012 och har ett gällande avtal som går ut den 31 oktober I upphandlingen deltog även Svenljunga kommun, Tranemo kommun och Ulricehamns kommun. I och med att avtalstiden går ut i oktober har Borås stad inkommit med en förfrågan om att delta i en samordnad upphandling. Om kommunen deltar i Borås stads upphandling betalar vi en summa motsvarande antalet timmar och antalet deltagande kommuner. En exakt summa går inte att fastställa i förhand. Upphandlingsansvarig gör bedömningen att kommunen inte hinner med att göra en upphandling i egen regi under Förvaltningen uppskattar det årliga behovet av arbetskläder till ca kr. Beslutsunderlag - Upphandling av arbetskläder inom kök, städ, vård och profilkläder, bildnings- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse, Uppdrag om genomförande av samordnad upphandling, arbetskläder, kök och städ, Skickas till Upphandlingsansvarig Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

66 TJÄNSTESKRIVELSE (2) Sida 66 av 86 BOLLEBYGDS KOMMUN Bildnings- och omsorgsförvaltningen Annelie Fischer Förvaltningschef Anders Simonsson Upphandlingsansvarig Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

67 Sida 67 av 86 Uppdrag angående genomförande av samordnad upphandling m.m. Nedan angiven upphandlande myndighet/enhet har beslutat att påbörja och genomföra det upphandlingsförfarande som beskrivs i det följande samt att uppdra till Borås Stad Tekniska förvaltningen (Upphandlingsavdelningen), att samordna och genomföra upphandlingen. Upphandlingsföremålet: Arbetskläder inom kök, städ, vård och profilkläder Borås Stads referens och dnr: Upphandling av Arbetskläder kök och städ, dnr 2016/IN0014 Ansvarig upphandlare: Jimmy Langguth, , jimmy.langguth@boras.se Följande personer som är anställda vid Upphandlingsavdelningen ges, var för sig, fullmakt att vidta samtliga de åtgärder inom upphandlingsförfarandet som är av förberedande eller verkställande karaktär: Iqbal Musaji, Carl Andersson, Åke Bertilsson, Linda Högdin, Martin Perlstedt, Rasmus Lundqvist, Mustafa Sarioglu Ugras, Martin Clettborn, Monica Muth, Karin Martini, Jimmy Langguth och Anette Fleischer. Upphandlande myndighet/enhet (uppdragsgivaren): (Fylls i av uppdragsgivande myndighet/enhet) Uppdragsgivarens kontaktperson och dennes kontaktuppgifter (tfn, mobil tfn och e- postadress): (Fylls i av uppdragsgivande myndighet/enhet) Ort och datum: (Fylls i av uppdragsgivande myndighet/enhet) Underskrift: (Fylls i av uppdragsgivande myndighet/enhet) Namnförtydligande: (Fylls i av uppdragsgivande myndighet/enhet)